Invandring och integration är den klart viktigaste frågan för svenska väljare. Det visar en undersökning av Dagens Nyheter. Och i samma undersökning svarar väljarna att Sverigedemokraterna (SD) har bäst politik när det gäller invandring och integration.
Det syns tydligt i väljarstödet som ökar för SD. Sedan 2012 har de sju partierna förlorat 17 procent av väljarna och nio av tio avhoppare säger i dag att de skulle rösta på SD. Detta enligt Dagens Samhälles konsensusdata för den svenska väljaropinionen. I januari 2012 fick SD 6,7 procent i väljaropinionen och i januari 2016 21,5 procent, en ökning med 14,8 procentenheter.
– Dagens riksdagspartier bidrar till en splittringspolitik. Sverigedemokraterna äger invandringsfrågan och blir frågan den viktigaste i nästa val kommer partiet att vinna ytterligare väljare, säger Anders Hellström.
Anders Hellström har i flera år studerat Sverigedemokraterna, partiets retorik, väljarstödet och framställningen av partiet i media. Nu har Hellström slutfört ett forskningsprojekt där han jämför de nationalistiska partierna i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det finns flera likheter mellan partiernas retorik men också stora skillnader visar hans forskning.
Partiet måste anses normalt
För att locka väljare måste politiska partier befinna sig inom vad som anses normalt för medianväljaren, harmoniera med de kulturella koderna i sitt land. Och för att få framgång politiskt och i det offentliga samtalet krävs att partiet anses rumsrent eller trovärdigt. Här skiljer sig de skandinaviska nationalistiska partierna åt.
– Dansk Folkeparti i Danmark och Fremskrittspartiet i Norge har blivit trovärdiga. De har normaliserats. De andra partierna har anpassat sig till deras politik och de har fått genomslag för sin politik nationellt. I Sverige däremot har partierna på nationell nivå stängt ute och uteslutit samarbete med Sverigedemokraterna, säger han.
Men indirekt påverkar SD politiken eftersom de andra partierna vill vinna tillbaka sina väljare.
– Ju längre tid som Sverigedemokraterna har ett stort väljarstöd, desto större blir möjligheterna till att påverka politiska beslut.
SD spinner på nostalgi och myter För att förstå attraktionskraften i Sverigedemokraterna (SD) måste man titta på hur Sverige har sett ut historiskt. I sitt partiprogram spelar SD på det historiska arvet och de nationella myterna om Sverige.
– De gamla socialdemokraterna som byggde folkhemmet är nationens hjältar menar SD och de nya socialdemokraterna sviker folket. De radikaliserar populära stämningar och spinner på en nostalgisk dröm om att ”det var bättre förr”, ett tryggare samhälle med mindre kriminalitet och våld, bättre skola, ordning och reda.
– Men SD aktar sig för att dra samma slutsatser som nazismen. De respekterar parlamentarisk demokrati och är emot rasism och våld. För att anses rumsrena har de gått så långt som att utesluta sitt eget ungdomsförbund.
I sin politiska retorik använder Sverigedemokraterna polariserande känslosamma uttryck som ”Sverige har vaknat”. Men invandringspolitiken har alltid varit polariserad poängterar Hellström.
Driver på polarisering
– I valet 2014 fanns det två läger. Ena sidan förespråkade mer flyktingmottagande, den andra sidan mindre. Men det behövs inte bara två läger eller poler. Vi måste bredda diskussionen, säger Anders Hellström.
En ökad polarisering i samhället är farlig menar Hellström. En mer nyanserad verklighetsbeskrivning behövs.
– Politiska åsikter och tankar kan leda till att man tillgriper våld. Det kan man bara se på bränderna mot flyktingboenden. När Jimmie Åkesson tog avstånd från detta då minskade bränderna.
Mediernas framställning av de nationalistiska partierna och deras politik skiljer sig också åt i länderna. Hellström har studerat dags- och kvällstidningar i Sverige, Norge och Danmark.
– Tonläget skiljer sig åt och Sverige sticker ut. Medieeliten i Sverige är mycket emot SD. I Norge och Danmark är rapporteringen mer balanserad.
Olika delar av forskningsresultatet presenteras i den nya boken Trust Us och i en rapport som utges av Delmi senare i vår.
– Trots att mycket möda lagts ner för att visa att ändrade arbetsställningar och annan variation i arbetet ger bättre hälsa, kan vi inte säga hur den rätta variationen ser ut, menar gävleforskarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis som skrivit rapporten Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet, på beställning från Arbetsmiljöverket.
Det saknas bra studier om vilka arbetsuppgifter som det är vettigt att växla mellan och i vilka tidsförlopp.
Övertro på pauser
Svend Erik Mathiassen berättar att flertalet studier av fysisk variation handlar om pauser i kontorsarbete. Detta därför att det inom ergonomin traditionellt handlat mycket om pauser i arbetet och väldigt mycket mindre om effekterna av att växla mellan olika belastningar.
Men studierna visar inte på några tydliga effekter av flera pauser. Några studier visar dessutom att om arbetsgivaren ger dig 20 minuter extra paus, så tar du mindre spontana pauser. Du äter upp av dina spontana pauser därför att du ändå ska producera samma mängd arbete.
– Om man vill ha variation i kontorsyrken så måste det till mer radikala förändringar. Ersätter man bara 10 procent av arbetstiden vid datorn med tyngre uppgifter, som att städa rummet eller lyfta lådor, händer det väldigt mycket mer med variationen än med nog så många extra vilopauser, säger Svend Erik Mathiassen.
Se organisationen som en låda
– Forskning i jobbrotation måste bygga på att hela organisationen ses som en låda med arbetsuppgifter, som sedan ska fördelas på ett bra sätt mellan personer. Man flyttar runt pusselbitar, säger Svend Erik Mathiassen.
Men de få studier av jobbrotation som finns fokuserar nästan samtliga på de individer forskarna trott skulle gynnas av rotationen. Ett typexempel är en svensk studie där kassörskorna vid en stormarknad gick från att bara vara kassörskor, till att till hälften göra något annat i butiken.
– För det första ändrade detta inte på besvären, även om kassörskorna tyckte det var fint med jobbrotation. Dessutom, och det är min poäng, vet vi ingenting om hur det gick för dem vars arbetsuppgifter de fick överta. Organisationsperspektivet finns praktiskt taget inte med i forskningen. Om det går illa för dem vars jobb försvinner så är det på organisationsnivå ingen bra idé längre, säger Svend Erik Mathiassen.
Vad går att växla till?
Om en arbetsplats vill använda sig av jobbrotation måste den först titta på om det i organisationen överhuvudtaget finns något vettigt att växla till. Bland annat Lean har gjort att den industriella produktionen nischats så hårt, att det på vissa företag bara finns produktion.
– Förr var det så att på till exempel Volvo, var matsalen Volvo, städningen var Volvo och monteringen var naturligtvis Volvo. Men sedan kom outsourcingen; matsalen är nu ett helt annat företag, städningen är också ett annat företag. Den som tidigare fick ont på linan kunde få jobba tre månader i cafeterian tills det blev bättre. Men nu är allt nischat. De som arbetar i cafeterian de har endast cafeterian, och de som jobbar med städning de bara städar, säger Svend Erik Mathiassen.
Skulle det då inte gå att skapa en arbetssituation där du till exempel jobbade inom vården ojämna veckor och på ett callcenter jämna veckor?
– Det skulle vara två helt olika saker och kanske till och med hälsofrämjande, jämfört med att folk sliter ut sig, var och en i sin bransch, säger Svend Erik Mathiassen.
Ur rapporten:
Det är en allmän övertygelse bland forskare och ergonomer att repetitivt arbete och arbete där belastningen är snarlik under långa tidsperioder kan leda till besvär.
Endast ungefär hälften av sysselsatta i Sverige anser att de har ett omväxlande arbete.
Rationalisering och outsourcing av produktion leder sannolikt till mindre fysisk variation inom den enskilda organisationen.
I befintliga kontorsyrken verkar potentialen mycket begränsad för att nå ökad fysisk variation genom att ändra proportionerna av de arbetsuppgifter som står till buds (inklusive raster och pauser).
Det finns mycket få studier som faktiskt dokumenterar hur den fysiska variationen för den enskilde påverkas av en arbetsväxling eller arbetsutvidgning, även om just detta oftast är syftet med dessa initiativ.
Det saknas även studier av om, till exempel arbetsväxling, kommer alla arbetstagare till nytta eller om vissa grupper, som kvinnor, äldre och invandrare, diskrimineras då arbetet fördelas mellan individer.
För mer information, kontakta: Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle Tel: 070-678 81 58 E-post: svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Det är professor Sara Snogerup Linse vid Lunds universitet som utvecklat metoden som kan bromsa ett tidigt molekylärt förlopp i Alzheimers sjukdom, tillsammans med kollegor vid universiteten i Cambridge och Groningen.
Forskarna visar också att den verksamma läkemedelssubstansen mot cancer, bexaroten, kan bromsa uppkomsten av plack och minska mängden nervcellsdödande former.
Ny kunskap om förloppet
Att hitta ämnen som slår ut hela det molekylära förloppet utan att veta hur processen går till är oerhört svårt. Trots detta har de flesta liknande forskningsprojekt arbetat på det sättet fram till nu.
– Det nya är att vi först har skaffat kunskap om vilka delsteg som ingår i förloppet och sedan letar efter ämnen som slår ut specifika delsteg, säger Sara Snogerup Linse.
Det är det så kallade amyloid-beta proteinet som klumpar ihop sig på oönskat sätt till små och stora ansamlingar. De stora ansamlingarna kan man se i hjärnan på Alzheimerpatienter, men det är de små som är farligast. Tidigare kände vetenskapen till ett första steg där de små ansamlingarna bildas.
Specifikt inriktade bromsar
– Vi har upptäckt ett andra kraftigt dominerande steg som genererar majoriteten av de farliga formerna. Vår metod gör det möjligt att hitta ämnen som reducerar båda dessa steg. Om man arbetar blint utan att veta hur processen går till är risken att man istället hittar bromsande ämnen som enbart reducerar tillväxten från små till stora ansamlingar, då ökar mängden av de små och farligaste formerna, säger Sara Snogerup Linse.
– En nytta kan vara att vår metod leder till upptäckt av ämnen som specifikt bromsar de delsteg som ger upphov till farliga former och nervcellsdöd.
För mer information: Sara Snogerup Linse, professor. Lunds universitet, kemiska institutionen. 046-222 82 46. sara.linse@biochemistry.lu.se
I slutet av februari samlas världens ledande forskare på infektionssjukdomen dengue i Sri Lanka för en forskarkonferens, som del i en världsomspännande mobilisering i kampen mot denguefeber.
En central del i arbetet är DengueTools, ett internationella forskningskonsortium som koordinerats av Umeå universitet med stöd av EU-medel.
Forskningssamarbetet har ökat kunskapsmängden om virussjukdomen, och hur den kan begränsas genom att kontrollera stickmyggorna Aedes aegypti och A. Albopictus, och arbetar med att utveckla övervakningsstrategier av myggor och sjukdomsfall, få bättre och snabbare diagnosmetoder och nya sätt att bekämpa denguevirusets spridning.
Mobiliserar mot zikaviruset
Det var till följd av en ökad sporadisk rapportering av inhemsk denguesmitta i Frankrike och Kroatien 2010, och en rädsla att dengue epidemier skulle kunna sprida sig till Europa som DengueTools lanserades som EU-projekt i september 2011. Farhågorna för Europa bekräftades redan följande år då ungefär 2 100 personer smittades under ett dengueutbrott på Madeira, Portugal.
Dengue- och zikavirusen bärs av samma myggarter, Aedes aegypti och A. albopictus. Just därför är den kunskap som samlats genom DengueTools-konsortiet, och den infrastruktur för forskning som byggts upp, till enormt stor nytta när Europa och andra delar av världen nu mobiliserar för att bekämpa hälsohotet från Zika.
Mycket kring denguefeber är fortfarande okänt. Konferensen på Sri Lanka kommer att beröra DengueTools tre huvudsakliga fokusområden:
utveckling av nya praktiska och kostnadseffektiva verktyg och strategier för diagnosticering och övervakning av epidemier i drabbade områden med begränsade sjukvårdsresurser
utveckling av nya strategier för att förhindra dengueinfektioner bland skolbarn
beskrivning och motåtgärder för att hindra att denguefeber sprider sig till nya områden såsom Europa
Denguefeber är en myggburen virussjukdom som drabbar mellan 50-100 miljoner människor varje år, varav ca 25 000 fall är dödliga.
Denguefeber utgör en stor sjukvårdsbörda i drabbade länder.
Eftersom myggorna som sprider dengueviruset är aktiva dagtid, och barn generellt inte har immunitet, så är skolbarn den mest utsatta gruppen.
Omkring 100 länder anses utsatta för virussmittan men särskilt drabbade är länder i Sydostasien och Sydamerika.
Totalt riskerar ungefär 2,5 miljarder människor att smittas.
Smittorisken är högst i tropiskt- och subtropiskt klimatförändringar och globala resmönster bidrar till ökade risker att denguefeber sprids i södra Europa.
DengueTools är ett 54 månader långt projekt som leds av Umeå universitets centrum för forskning om global hälsa, under ledning av professor Annelies Wilder-Smith. I konsortiet ingår 14 partner från 11 länder i Europa, Asien och Sydamerika. Det har finansierats med ett forskningsanslag från EU på 5,7 miljoner euro. Projektet, som förlängdes sex månader, avslutas med evenemanget Stem the Tide, en internationell forskningskonferens i Colombo, Sri Lanka. DengueTools är ett av tre just nu pågående konsortier med fokus på infektionssjukdomen dengue och det första att avslutas.
För mer information, kontakta: Raman Preet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet 072 706 1365/090 786 5221 raman.preet@umu.se
– De flesta allergier mot baslivsmedel växer bort och därför är det viktigt att återkommande utvärdera om barnets misstänkta eller konstaterade allergi läkt ut, förklarar Anna Winberg.
I studien ingick alla skolbarn i år 1 och 2, i Luleå, Piteå och Kiruna kommuner. Den visade att matallergi i själva verket var ovanlig bland barn som helt undvek baslivsmedel på grund av en upplevd överkänslighet.
Studien visade bland annat att:
rapporterad födoämnesöverkänslighet i åldrarna 7-8 var vanligt (21 procent) och i en uppföljning vid 11-12 år hade andelen ökat till 26 procent
rapporterad allergi mot baslivsmedel var åtta gånger högre (5 procent) än den allergiförekomst som påvisades i allergitest (0,6 procent)
trots att 14,5 procent av barnen, vid 11-12 års ålder, uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av upplevd överkänslighet, kunde pågående mjölkallergi endast påvisas hos 3 procent av dessa barn
barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre Body Mass Index (BMI) än barn som inte undvek mjölk
Exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige saknas men tros drabba omkring 5-8 procent av alla barn och 3-5 procent av vuxna. Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur. Det är sedan tidigare känt att majoriteten av barn som är allergiska mot baslivsmedel växer ifrån sin allergi och att utläkning oftast sker innan skolåldern.
– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, säger Anna Winberg.
I studien undersöktes även biomarkörer i blod- och avföringsprover i samband med allergitesten, även kallade matprovokationer. Några av de analyserade biomarkörerna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier.
Om studien:
Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå Universitet. 2006 bjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Kiruna och Piteå in till studien, som omfattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. 2585 barn (96%) deltog. När barnen var 11-12 år, gjordes en uppföljning med samma metoder samt mätning av BMI. Deltagandet var lika högt vid uppföljningen 2010. Barn med upplevd allergi mot baslivsmedel bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. De barn som bedömdes ha en pågående allergi undersöktes vidare med en dubbelblind matprovokation.
Anna Winberg är från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus.
Om disputationen:
Fredagen den 19 februari försvarar Anna Winberg,Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, sin avhandling med titeln: Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn: validering med dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation och biomarkörer. (Engelsk titel: Epidemiology of food hypersensitivity in schoolchildren: validation by double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers). Opponent: Professor Sibylle Koletzko, Division of Peadiatric Gastroenterology and Hepatology, Ludwig Maximilians University, Munich, Germany. Huvudhandledare: Christina West. Disputationen äger rum kl. 13:00 i Bergasalen, Byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus
För mer information, kontakta: Anna Winberg, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet Telefon: 073-044 1934/090-785 2138
E-post: anna.winberg@umu.se
– Runtom i världen saknar 750 miljoner människor tillgång till rent vatten. Installationen i Bangladesh är förhoppningsvis det första steget mot spridande till även andra länder, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola.
Miljöteknikföretaget Watersprint grundades 2013. Företaget har utvecklat och tagit patent på en teknologi som renar vatten genom att kombinera UV-LED-teknik med intelligent mjukvara och Wi-Fi. Systemet på 12 volt är så effektivt att det räcker med en solpanel för att driva det. Solcellerna laddar också batteriet, vilket betyder att den bärbara anläggningen kan användas dygnet runt och på landsbygden där det saknas tillgång till elektricitet.
Micro Productions Centers
Affärsmodellen är hämtad från Nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans organisation Yunus Centre. I oktober installerades den första enheten och nu har ytterligare 9 enheter levererats, till pilotprojektet, i Bangladesh. De så kallade Micro Production Centers, MPC, sköts av lokala och leder till jobb för unga, arbetslösa personer som sköter de små anläggningarna och säljer rent vatten mot en liten avgift. Stora delar av befolkningen i Bangladesh använder idag vatten som är förgiftat av arsenik.
– För oss är det viktigt att kostnaden för rening av vatten är hållbart. Nu kan många människor börja köpa billigt, rent vatten, och samtidigt kan många människor – i enlighet med Muhammad Yunus modell – få en liten inkomst genom att driva anläggningar för vattenrening, säger Kenneth M Persson.
Watersprint har nyligen tecknat kontrakt med FN om att placera ut 500 bärbara enheter i Bangladesh, som kopplas upp med hjälp av wifi och har mjukvara som övervakar maskinen. Genom att anslutas via en mobiltelefon skickar enheten larm med SMS. Man ser också via lysdioder på enheten om något inte fungerar.
Social business och mikrokrediter
Professor Muhammad Yunus tilldelades Nobels fredspris 2006 för grundandet av Grameen Bank och för arbetet med mikrokrediter. Han har också myntat begreppet social business, som ger tillgång till teknologier och tjänster för att lösa sociala eller samhälleliga problem.
Enligt FN-rapporten The rising pressure of global water shortages saknar 750 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten och nära 2 miljoner barn under 5 år dör varje år på grund av brist på rent vatten och anständig sanitet.
Kontakt: Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet mail: kenneth_m.persson@tvlr.lth.se
mobil 0734-128167
Mikroorganismer som lever under jordens yta är ett forskningsområde där det fortfarande finns en hel del kvar att upptäcka. Organismer som bor där har inte odlats i laboratorier och därför är deras livsstil okänd.
En internationell forskargrupp ledd av mikrobiologen Brett Baker vid University of Texas i USA och Thijs Ettema vid Uppsala universitet har upptäckt hur mikroorganismer som först påträffades tre kilometer under Sydafrika klarar av att existera där utan vare dig syre eller ljus.
Ettema och hans kollegor har hittat dessa mikrober i väldigt olika miljöer på land och till havs: i den djupa leran vid en tempererad flodmynning i North Carolina och under varma källor i Yellowstones nationalpark.
Uppkallade efter underjordens härskare
– Den här nya gruppen mikrober är specialiserad för att överleva under ytan, så vi kallar dem Hadesarkéer (Hadesarchaea) efter härskaren över underjorden i grekisk mytologi, berättar Thijs Ettema, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.
Som framgår av namnet tillhör den nyupptäckta mikroben en relativt okänd grupp mikroorganismer som kallas arkéer. Liksom bakterier är arkéer encelliga och mikroskopiskt små, men sett från ett evolutionärt perspektiv skiljer sig arkéer och bakterier mer från varandra än människor och träd.
Det är bara 40 år sedan arkéerna först upptäcktes av den hyllade biologen Carl Woese. Hittills har väldigt lite forskning utförts om arkéer, i jämförelse med bakterier och mer komplexa livsformer som djur och växter.
– Upptäckten av Hadesarkéerna kommer att hjälpa oss i vårt arbete med att förstå biologin och livsstilen hos arkéer som frodas i den djupa biosfären, säger Thijs Ettema.
Kolmonoxid som energikälla
För att lära sig mer om dessa gäckande organismer sekvenserade Baker och Ettema flera individers genom. De kunde utifrån detta slå fast hur mikrobens gener är besläktade med varandra och vilka fysiologiska egenskaper de använder för att överleva under dessa extrema omständigheter.
Hadesarkéerna har förmågan att leva i områden som saknar syre och forskarna tror att de överlever där genom att använda kolmonoxid som energikälla. De kemiska vägar som Hadesarkéernas celler tar för att metabolisera kolmonoxid har inte tidigare observerats av forskare.
– Tidigare var nästan ingenting känt om Hadesarkéernas ekologiska roll och varför de finns närvarande överallt runtom i världen. Den nya upptäckten breddar vår kunskap om hur dessa organismer kan ha utvecklats för att anpassa sig till de extrema förhållandena i den djupa biosfären, säger Jimmy Saw, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och medförfattare till studien.
För mer information kontakta: Thijs Ettema, e-post: thijs.ettema@icm.uu.se, tel: 018 471 4521, mobil: 070 5384219
Var kommer vi ifrån? Thijs Ettema, Uppsala Universitet, kan snart ha svar på frågan (Videoklipp).
– Det är glädjande att mängden död ved ökar i produktionsskogen, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportens författare. Och den viktigaste orsaken är den hänsyn som tas vid avverkning. Redan under hyggesfasen gör den döda veden stor nytta. Många arter, framför allt insekter, vill ha sol. Ett dött träd på ett hygge kan därför hysa en insektsfauna som skiljer sig ganska mycket från den i ett motsvarande träd inne i skogen, framförallt när det gäller björk och asp.
Skogsbruket började ställa om till högre hänsynsnivåer i mitten av 1990-talet, och idag är det standard att lämna liggande träd (lågor), stående träd som får dö på rot och kapade högstubbar. Tillsammans ska hänsynen bidra till att den nya skogen får mer av den värdefulla döda veden.
Tydliga effekter
När forskare från Skogforsk och SLU nu har gått igenom de vetenskapliga studier som har gjorts av denna form av hänsyn syns effekterna tydligt. En undersökning i Hälsingland jämförde till exempel hyggen skapade före och efter 1990-talets mitt. De ”nya” hyggena hade i snitt 15 m3 död ved per hektar jämfört med 9 m3 på de ”gamla” hyggena. Förändringen syns också tydligt i den officiella statistiken från Riksskogstaxeringens årliga inventeringar av svensk skogsmark: volymen hård död ved i ungskog har fördubblats på 20 år.
– Samtidigt har vi långt kvar till de nivåer på död ved som vi hittar i den obrukade naturskogen. Vill vi bevara vedlevande skogsarter måste vi både skydda stora skogsområden och jobba med hänsyn i produktionsskogen, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.
Olika ved gynnar olika arter Vilka arter som gynnas beror på vilken död ved som lämnas. Aspspecialister gillar till exempel sol, medan granspecialister vill ha skuggad död ved. Jan Weslien rekommenderar skogsägare att ta reda på vilken skogstyp som är viktig i ett område, och att prioritera hänsynen efter det. Om man lämnar lite av allt på en plats, kan det bli för lite av allt.
– I ett bestånd med mycket asp bör man prioritera att lämna både levande och döda aspar, och i ett eklandskap bör man satsa på ekar, säger han. Ibland vill man gynna någon särskild art och då är det viktigt att prioritera just det som den arten vill ha. Ett bra exempel från forskningen är den hotade större svartbaggen – den har försvunnit från södra Sverige och sydgränsen verkar flyttas norrut hela tiden. För att hejda tillbakagången behövs det en kraftfull och prioriterad hänsyn i kanten på utbredningsområdet.
Men det finns också hot mot den döda veden. Studier i Finland har visat att markberedningen kan förstöra mycket av den döda liggande veden. I svenska studier har man också sett att lågor försvinner i samband med skörd av skogsbränsle.
– Här är det jätteviktigt att maskinförarna får ordentliga instruktioner så att de inte kör sönder den döda ved som lämnats. Om den döda veden koncentreras på hygget, och gärna finns i anslutning till en hänsynsyta, blir det tydligare vad som måste sparas, säger Lena Gustafsson.
Syntesen om död ved är den fjärde delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har utvecklat och preliminärt utvärderat en interaktiv app för personcentrerad e-hälsa som underlättar egenvård vid bröstcancer.
Appen, kallad Care Expert, har utvecklats för kvinnor under behandling för bröstcancer och innehåller funktioner för självskattning av hälsa och livskvalitet, självmonitorering, självvalidering och direktrapportering till personens egen kontaktsjuksköterska.
Bäst vid tidig bröstcancer
Den nya appen ger stöd så att patienterna under behandlingen själva kan identifiera eventuella symptom och behandlingsbiverkningar. De kan också få stöd till vad de kan göra själva, ta kontakt med sjukvården via appen eller söka akut. Prototypen ger dessutom tillgång till skräddarsydda, vetenskapligt baserade råd för egenvården samt möjligheter till skriftlig kontakt med vårdteamet.
Sådant stöd är av särskilt betydelse vid behandling för tidig bröstcancer som mestadels sker inom öppenvård.
Utvärderingen visar att de kvinnor som använde appen upplevde ett ökat stöd och en ökad, kontinuerlig tillgång till vårdteamet.
– En stor fördel med prototypen är att den integrerar patientens och vårdteamets perspektiv, vilket är en nyckel för att applikationer för e-hälsostöd ska vara framgångsrika, säger doktoranden Filipa Ventura vid Sahlgrenska akademin.
Sätter fokus på personen
En delstudie med 226 kvinnor som behandlades för bröstcancer visar att information om diagnosen och behandling via ett datorbaserat program inte är tillräckligt för att stödja kvinnors förmåga att hantera sin livssituation vid cancerbehandling, eller för att öka deras delaktighet i vården.
Det finns idag ett flertal appar utvecklade för att stödja cancerpatienter i behandlingen. Care Expert är den första som utformats med utgångspunkt i personcentrerad vård, som sätter fokus på personen snarar än på personens diagnos.
– Om e-hälsostöden verkligen ska möta patienternas behov måste de involveras från allra första början, annars är risken uppenbar att applikationen inte används eller att den ökar patientsbördan istället för att vara stödjande, säger Filipa Ventura.
Avhandlingens slutsats är att kvinnor som genomgår bröstcancerbehandling kan vara i behov av stöd, även om de är resursstarka personer. Med rätt stöd kan kvinnorna bättre hantera sjukdomens och behandlingens konsekvenser, samtidigt stärks den egna motivationen till att vara delaktig i sin vård och behandling.
Kontakt: Filipa Ventura, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet filipa.ventura@gu.se
Joakim Öhlén, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0733-748711 joakim.ohlen@gu.se
För vägtrafiken finns en väl utvecklad litteratur och praxis kring värderingen av skador som uppstår i samband med olyckor. Inom sjöfarten har arbetet inte kommit lika långt.
– Denna studie tillför värderingar på tre typer av skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt vatten: personskador inklusive dödsfall, fartygsskador och utsläppsskador, säger Inge Vierth, forskare på VTI.
För personskador och dödsfall finns det väletablerade kalkylvärden som Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (ASEK) rekommenderar och som används i samhällsekonomiska analyser inom väg- och järnvägstrafiken. Forskarna rekommenderar att dessa värden även bör användas för sjöfarten.
Resultaten av studien om samhällsekonomiska kostnader för sjöolyckor visar att den totala kostnaden för de 103 omkomna i sjöfartsolyckor i svenska farvatten mellan 1985 och 2014 var 2,3 miljarder kronor. Kostnader för sammanlagt 430 allvarliga eller lindriga personskador tillkommer.
– Den existerande litteraturen kring värderingar av fartygsskador är bristfällig. Denna studie för forskningsfältet framåt med värderingar baserade på försäkringsutbetalningar, säger Inge Vierth.
Olyckskostnaden ökar med ålder Med data från försäkringsbolaget The Swedish Club har forskarna Magnus Landergren och Victor Sowa genomfört en ekonometrisk analys som visar hur olyckskostnaden beror på olyckstyp och fartygets storlek och ålder. Analysen visar också att fartygstyp inte har någon signifikant påverkan på olyckors kostnad. Studien visar att olyckor inom kategorin brand och explosion resulterar i de dyraste olyckorna. Även kollisioner och grundstötningar ger upphov till stora kostnader.
– En olyckas kostnad ökar också med fartygets ålder, för varje ytterligare års ålder ökar olyckskostnaden med 100 000 kronor. En stor del av den totala kostnaden för sjöfartsolyckor kommer dock från några få stora olyckor, därför kan olyckskostnaden vara svår att skatta för en enskild olycka, säger Magnus Landergren.
Med data från den internationella oljefonden IOPC görs en regressionsanalys där oljeutsläppens kostnad förklaras av utsläppens storlek. Den skattade modellen visar på en avtagande marginalkostnad per utsläppt ton olja. Utsläppen av olja i svenska vatten har enligt Transportstyrelsens olycksdatabas blivit allt mindre och färre. VTI:s värdering och olycksstatistiken visar att oljeutsläpp inte utgör någon betydande samhällsekonomisk kostnad i Sverige. Detta beror troligen på ett ambitiöst säkerhetsarbete, enligt Inge Vierth.
– Vi kan se att de modeller som används i dag inte stämmer med våra mätresultat. Därför lägger vi nu fram en ny hypotes hur mitralklaffen fungerar i ett levande hjärta.
Men detta är bara en tolkning och materialet kan kanske även tolkas på andra vis. Det är fritt fram för andra forskare att tolka våra data och bygga ännu bättre modeller, förtydligar Neil Ingels.
För en sak är säker, deras hypoteser går ibland stick i stäv med de modeller som i dag anses ligga närmast sanningen.
Mitralklaffen får ofta ta smällarna
Mitralklaffen är, tillsammans med aortaklaffen, den hjärtklaff som oftast drabbas av skada eller sjukdom. Båda finns de på vänster sida i hjärtat där friskt syresatt blod ska pumpas ut i kroppen.
Kirurgerna kan i dag antingen reparera mitralklaffen, som finns mellan vänster förmak och vänster kammare, eller ersätta den med en konstgjord, men det händer att klaffen trots detta fortsätter att läcka.
Neil Ingels har utvecklat en metod där man sätter små markörer på hjärtklaffarna hos får. Med hjälp av flerskiktsröntgen har hans forskargrupp sedan kunnat studera hur klaffen fungerar i fyra dimensioner.
Rörelsen kan de följa med 1/10 millimeters noggrannhet och med en tidsupplösning på 60 bilder i sekunden.Till en början studerade han hjärtats funktion, men de senaste 20 åren har studierna av aorta- och mitralklaffarna intensifierats.
Klaffbladen rullar ihop sig i kanterna
Hjärtklaffarna är uppbyggda av vävnadsflikar som kallas klaffblad. Friska klaffblad är mycket tunna men också extremt smidiga och starka. När klaffen stängs sluter klaffbladen tätt emot varandra för att hindra blodet att flöda tillbaka.
De är fästa med små muskler och muskeltrådar i hjärtats muskelvägg.Klaffarna öppnas och stängs minst en gång i sekunden i storleksordningen 100 år. I runda slängar 300 miljoner gånger.
– Vilka andra material håller för det slitaget, frågar Neil Ingels retoriskt.
Och så långt är forskare och läkarvetenskap överens. Men mätresultaten visar nu att klaffen ingalunda smäller ihop och täpper till som en ventil. Klaffbladen verkar istället rulla ihop sig i kanterna och sugas ihop i en mjuk rörelse.
Efterlikna naturen
Exakt vilken del av det övre och det undre klaffbladet som möts till en början är inte så noga, bara de möts så suger bladen i vandra och trycket från det strömmande blodet gör sedan att klaffen stängs helt. En mjuk rörelse som kan förklara varför klaffen inte slits mer än den gör.
– Skarven blir mycket stark och tät, eftersom bladet rullat ihop sig består skarven av flera vikta lager. Jämför med ett papper – viker man det dubbelt flera gånger blir det också mycket starkare, förklarar Neil Ingels.
Genom att undersöka och efterlikna naturen borde man kunna tillverka nya och förbättrade mitralklaffar, hoppas Neil Ingels och Matts Karlsson.
– Efter en hjärtinfarkt händer det att hjärtat blir förstorat, det nedre klaffbladet kommer då för långt från det övre för att de ska kunna sugas ihop. Kirurgerna sätter in en stel ring runt klaffen för att bladen ska komma närmare varandra och det fungerar ibland, men inte alltid och påfrestningen på klaffen blir stor, förklarar Matts Karlsson.
Här borde med andra ord finnas plats för nya lösningar och uppfinningar.
Boken, som innehåller 43 kapitel och mängder av data, har titeln Mitral Valve Mechanics, författare är Neil B Ingels Jr och Matts Karlsson och är publicerad på LiU Electronic Press, 2016.
För mer information, kontakta: Professor Matts Karlsson, matts.karlsson@liu.se, 013 28 11 99
Blodsockersänkare i form av analoger till inkretinhormonet GLP-1 är vanliga läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, eftersom det ökar glukosresponsen hos betacellerna i bukspottskörteln och får dem att producera mer insulin.
I dag finns det övertygande bevis för att behandling med liraglutide är effektfullt åtminstone kortsiktigt eftersom det sänker blodsockret initialt. Det finns dock många patienter som inte svarar på behandling och vissa som uppvisar bieffekter som illamående, kräkningar och diarré.
Försämrad insulinproduktion på sikt
Hittills har det inte funnits några studier som visar långtidseffekter av inkretinbehandling. För att studera detta lät forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami göra en studie på möss som fått mänskliga insulinproducerande celler intransplanterade i ögats främre kammare.
Mössen fick daglig behandling med liraglutide i mer än 250 dagar och forskarna kunde under tiden följa hur bukspottskörtelns betaceller påverkades över tid. Resultaten visade en initial förbättring hos de insulinproducerande cellerna, men följdes därefter av en långsam försämring med minskad utsöndring av insulin som svar på glukos. Enligt forskarna var resultaten oväntade.
– Med tanke på avsaknaden av kliniska studier kring långtidseffekter av dessa läkemedel hos diabetespatienter är den här upptäckten viktig, säger Midhat Abdulreda, forskare vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine.
Bra att veta vid långtidsförskrivning
– Det är också viktigt att ta hänsyn till de här resultaten innan man skriver ut recept på blodsockersänkande GLP-1 analoger för behandling som är avsedd att pågå under många år, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
– Dessutom visar den aktuella studien hur man generellt kan studera långtidseffekter av läkemedel på mänskliga insulinproducerande celler i den levande organismen, vilket torde ha stor betydelse för läkemedelsindustrin, säger Per-Olof Berggren.
Forskningen har finansierats med anslag från bland andra Diabetes Research Institute Foundation (DRIF), National Institutes of Health/ National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Stichting af Jochnick Foundation, European Research Council (ERC) och Novo Nordisk Fonden. Företagsintressen: Per-Olof Berggren är medgrundare och VD för Biocrine, ett onoterat bioteknikföretag, som använder ögats kammare som ett forskningsinstrument. Midhat Abdulreda är konsult för samma bolag.
Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 31 Mobil: 070-729 57 31 E-post: per-olof.berggren@ki.se”>per-olof.berggren@ki.se
Den årliga mätningen av bilbältesanvändning har genomförts i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Redan i mätseriens början använde majoriteten av förare och framsätespassagerare bälte. År 2015 är nivåerna uppe på 97–98 procent, en liten uppgång jämfört med föregående år.
– Enligt de senaste observationerna är dessutom 89 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är den hittills högsta noteringen och en betydligt högre nivå än 2014, säger Jörgen Larsson, VTI.
I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2015 då 97 procent av barnen i baksätet var bältade. Detta är en uppgång jämfört med 2014.
Kvinnor har genomgående högre bältesanvändning än män. Dessutom gäller att bältesanvändningen ökar med ökad ålder, särskilt bland manliga personbilsförare. De yngsta manliga personbilsförarna, 18–25 år, har fortfarande den lägsta bältesanvändningen.
Mångdubblad användning i tunga fordon
År 1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även för övriga bilar, däribland tunga fordon.
– I de tunga fordonen, med eller utan släp, var endast ungefär 5–7 procent av alla förare bältade 1999. År 2015 är andelen bältade förare i dessa fordon cirka 69 procent, vilket är ett väsentligt högre värde än tidigare år, säger Jörgen Larsson.
Sedan 1995 observeras också taxiförares bältesanvändning på samtliga mätplatser. Lagen om taxiförares bältesanvändning trädde i kraft 1 oktober 1999. Sedan dess har bältesanvändningen bland taxiförare ökat kontinuerligt. 2015 är bältesanvändningen nästan 97 procent, något lägre än 2014 men ändå nästan i nivå med förare av vanliga personbilar.
Observationerna gjordes under ett tiotal dagar i augusti–september 2015. Sammanlagt observerades drygt 57 300 personbilar, cirka 1 200 taxibilar samt nästan 8 900 övriga bilar, huvudsakligen lastbilar.
För mer information, kontakta: Jörgen Larsson, forskare, Trafiksäkerhet och trafiksystem, .VTI, +46 13 20 41 81, +46 70 883 78 36 jorgen.larsson@vti.se
Diskussionen om denna grupp tog fart under det sena 1900-talet i spåren av att frivilligorganisationer och media rapporterat om villkoren för de asylsökande som gått under jorden efter ett avslagsbeslut.
Den efterföljande debatten har fokuserat på gruppens utsatta situation i form av avsaknad av rättigheter, exploatering på arbetsmarknaden och utestängning från sociala skyddsnät. Avhandlingens analytiska utgångspunkt är att irreguljära migranter, eller för att vara mer specifik: deras utsatthet och rättslöshet, synliggjort och öppnat för en problematisering av den nationella välfärdsstatens exkluderande mekanismer.
Kravet på amnesti
Studien fokuserar särskilt på de debatter som förts in anslutning till två centrala krav. Det första är kravet på amnesti, det vill säga uppehållstillstånd, för människor som uppehåller sig i landet utan tillstånd. Det andra är kravet att vissa sociala rättigheter – närmare bestämt tillgång till skola och vård – ska göras oberoende av legal status.
Debatten om amnesti var som mest intensiv 2005 i samband med en större reform av asylprocessen. Reformen innebar att den hårt kritiserade Utlänningsnämnden avskaffades och att överklagandeprocessen fördes över till förvaltningsdomstolar. I anslutning till detta restes krav på att de som fått sin ansökan prövad i det gamla systemet skulle ges amnesti på humanitära grunder.
Kampanjen var delvis framgångsrik och resulterade i en tillfällig lagstiftning i enlighet med vilken tusentals människor gavs möjlighet att lämna in en ny ansökan och beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Debatten om sociala rättigheter initierades vid millennieskiftet i samband med att Sverige ratificerade barnkonventionen. Denna process resulterade i att ”gömda barn” gavs tillgång till vård. Därefter restes successivt krav på en rätt till skolgång liksom krav på att även andra kategorier av irreguljära migranter skulle ges tillgång till vård.
Rätt till skola och vård
Kraven ledde slutligen fram till en lagändring 2013 som gav irreguljära migranter rätt till skolgång och vård. I avhandlingen kopplas denna lagändring samman med ett genomslag för normer om mänskliga rättigheter. Vid millennieskiftet, när debatten först initierades, var den dominerande uppfattningen i Sverige att det skulle vara orimligt och inkonsekvent att ge människor som uppehåller sig i landet utan tillstånd tillgång till sociala rättigheter.
När den nya lagstiftningen antogs 2013 ställde sig istället en absolut majoritet av riksdagens ledamöter sig bakom uppfattningen att tillgång till utbildning och vård utgör mänskliga rättigheter och att detta innebär att staten har en skyldighet att tillhandahålla dessa rättigheter till alla invånare.
Avhandlingen, som sträcker sig mellan 1999 och 2014, visar på en successiv avmattning av debatten om papperslösas situation. Det senaste årets utveckling talar dock för att gruppen återigen är på väg att hamna högt upp på den politiska dagordningen. Under de senaste månaderna har regeringsföreträdare vid flera tillfällen pekat ut gruppens närvaro som problematisk och aviserat att hårdare tag kommer att krävas för att komma tillrätta med situationen.
Kontakt
Amanda Nielsen, e-post: amanda.nielsen@lnu.se, tfn: 0470 – 76 75 36
Jonas Tenje, pressansvarig, 070 – 308 40 75
– De som någon gång drabbats av sjösjuka vet hur fruktansvärt det är. Det är ett av de mest ångestladdade tillstånd man kan tänka sig. Man kan helt enkelt inte ta vara på sig själv, säger Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet.
Yrselsjukan som också kan innebära hörselnedsättning och tinnitus beror på en störning av vätsketrycket i innerörat. Symptomen går att rå på men det finns inget botemedel. Forskarna i Lund ska nu med hjälp av supermagnetkameran titta in i innerörat på möss för att försöka få nys om sätt att förebygga och bota sjukdomen.
Studera minimala musöron
– Innerörat är annars svårt att studera, då det sitter i skallbasen och de utrymmen vi är nyfikna på är enormt små. Men med hjälp av en magnetkamera på 9,4 Tesla kan vi nu se in i ett musöras minimala strukturer utan att skada djuret, berättar Måns Magnusson.
Genom att skapa ett tillstånd som liknar Ménières sjukdom har forskarna med magnetkameran kunnat följa sjukdomsförloppet och effekten av olika ämnen och mediciner på innerörat.
– Då kan vi se vilken behandling som har bäst effekt och därmed förhoppningsvis förhindra att besvären utvecklas. Det har inte gjorts tidigare på en levande individ, så det måste ses som ett genombrott för hörsel- och balansforskningen.
Prövat på möss
Ménières sjukdom drabbar mest kvinnor och män i medelåldern, men förekommer även hos yngre och äldre personer.
– Det är en sjukdom som kan vara invalidiserande och den kommer i skov. Den kan försvinna helt under ett par års tid, för att sedan åter komma tillbaka. Det finns patienter som drabbas av ett par attacker av svår yrsel i veckan och ett anfall kan vara mellan 20 minuter och tolv timmar.
Den behandling som idag kan ges patienter med Ménières sjukdom är vätskedrivande mediciner, kortisoninjektioner eller kirurgi. Men det är egentligen för behandling av symptom på yrsel och inte behandling för att bromsa själva sjukdomen. När det gäller kirurgi kan den dämpa eller ta bort yrseln, men ofta till priset av att patienten blir döv på det drabbade örat.
Tack vare ett samarbete mellan forskarna på Lund University Bioimaging Center, LBIC, Experimentell medicinsk vetenskap och Avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar vid Kliniska vetenskaper i Lund, går det nu att studera sjukdomsförlopp på försöksdjur och så småningom få möjlighet att erbjuda de människor som drabbas en ny behandling.
Kontakt: Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet. Mobil 070-5671796, mans.magnusson@med.lu.se
– Stickning är inte att designa i en annan textil teknik; det är att designa från ett annat perspektiv. När ett stickat plagg tas fram finns inget material eller tyg att utgå ifrån då plaggform och material görs simultant i samma process. Därav kan den rådande uppdelningen mellan material och form som två skilda designparametrar ifrågasättas när det kommer till designprocessen för stickat.
Karin Landahl sysslar med praktikbaserad experimentell grundforskning inom modedesign vid Textilhögskolan. Hennes forskning är gjord genom ett antal designexperiment, som sedan lett fram till en teoribildning. Den teorin är sedan illustrerad genom projektet Knutar.
Visar på nya tankesätt
– De sätt vi tänker på och benämner plagg kan vara begränsande. Vi säger till exempel ”tröja” eller ”byxa” och får då en bild av en form på näthinnan. Eller vi säger ”klockad” eller ”A-linjeformad” och får en bild av ett plaggs siluett.
Karin Landahl visar på nya tankesätt och arbetsmetoder för den tidiga designprocessen för stickade plagg. Kanske det finns ett sätt att samtidigt arbeta med form och material som kan öppna för utveckling. Hon använder begreppet ”invariant”, som lyfter fram karaktäristiska och oföränderliga egenskaper i en form. Teorin som kommit ur Karin Landahls experiment kan användas i exempelvis undervisning och utveckling av den stickade tekniken.
Projektet Garment Knots (stickade knutar) illustrerar användnings- och gestaltningspotentialen av teorin. Här är den matematiska knuten det som guidar och beskriver formen. Knutteorin är en gren inom matematiken som studerar och beskriver matematiska knutar i det tredimensionella rummet. Genom att utgå från reglerna som definierar en knut har hon tagit fram dessa plagg på industristickmaskiner, gjorda i ett enda stycke.
Avhandling:The myth of the silhouette – on form thinking in knitwear design av doktoranden Karin Landahl. Huvudhandledare: professor Lars Hallnäs, Textilhögskolan, Högskolan i Borås Disputationen ägde rum 28 januari 2016 på Textilhögskolan, Högskolan i Borås
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
