Vid Högskolan i Gävle utvecklas hjälpmedel för en åldrande befolkning. Professor Gurvinder Virk´s team är i slutfasen med att utveckla Exoskelett för underkroppen. Det ska hjälpa äldre att stå och gå balanserat och därmed kunna bo kvar i sin invanda miljö.
– Exo-benen ska ge självförtroende och stöd och vara en hjälp i att utföra normala dagliga rörelser. De kommer att tillföra 30 procent styrka, vilket är vad många äldre förlorat, säger Gurvinder Virk.
Avancerad modell för trappgående
Målet har varit att designa tre olika modeller, från en enkel med grundläggande stöd i det dagliga livet, till mera avancerade för att till exempel gå i trappor.
– Vi testar nu med användare i Gävle som varit med under hela processen. Sverige leder denna utveckling, med målet att hjälpa äldre att vara självständiga och aktiva så länge som möjligt.
Världen går mot en allt mer åldrande befolkning och trycket och kostnaden på hälsovården blir större. Om 20 år räknar man med att tio procent av befolkningen är 80 år och äldre.
Människor vill bo hemma i sin invanda miljö och det kommer att behövas hjälp då orken tryter och sjukdom påverkar rörligheten. Hela världen fokuserar nu på hur man kan utveckla stödjande hjälpmedel.
Hjälp att återfå självförtroendet
– Det som finns idag är rollatorer eller rullstolar. Det är billiga hjälpmedel men kostnaden kommer när man måste bygga om boendet, där det finns trappor och andra hinder och det blir väldigt dyrt.
När forskarna frågat vilka de viktigaste rörelserna för de gamla i det dagliga livet är, så har svaren varit att kunna stå, att gå och att komma upp från att sitta till att stå.
Och testpersonerna har framhållit att de vill att Exoskelettet ska vara användbart. Lätt att använda, med bra passform, lätt att ta på och av och ha lätt vikt.
– Mycket viktigt är att Exoskelettet ska också kunna hjälpa äldre att återfå självförtroendet efter till exempel ett fall.
– Det värsta med ett höftbrott är att det tar självförtroendet, och som en följd blir tillvararon för dessa äldre personer mer statisk och ”nedåt-spiralen” startar, säger Gurvinder Virk.
Nya säkerhetsstandarder
En flaskhals har varit avsaknad av säkerhetsbestämmelser. Industrirobotar, (för vilka säkerhetsstandarder funnits sedan länge), har designats för att hålla robotar och människor separerade. Och för de nya robotar, som fysiskt är fästade vid människan, har det krävts nya säkerhetsbestämmelser, och sådana har nyligen tagits fram enligt ISO standard (ISO 13482).
– Vi är tvingade att följa dessa nya säkerhetsstandarder, som i sin tur hjälper oss utveckla nya exoskelett-robotar som uppfyller denna säkerhet.
Säkerhet i maskinvärlden är så definierad, att om enheten utvecklar ett fel så ska den inte kunna orsaka skada. ISO 13482 säger att människan måste kunna stå emot, om människan är starkare än roboten så är den säker i sig.
– Vi tillhandahåller en robot, avsedd att bäras, som ger 30 procent styrka och människan bidrar med 70 procent, så vi är väl på den säkra sidan. Med detta i minnet återstår det för oss att designa nya rörliga robotar som är lättare och billigare.
Lättare och billigare för höft och knä
Planen att ha en första, lättare och mycket smidig konsumentprodukt på marknaden i slutet av året.
– Den kommer att vara enbart för höften och mycket lätt och uppskattas kosta 20-30000. Därefter planerar vi för en höft-knä modell som kommer att kosta ungefär 50 000. Sedan bygger man gradvis upp komplexiteten till att omfatta fysiskt stöd till alla tre enheterna. (höft, knä och ankel).
– Så länge produkten är prisvärd så kommer den att efterfrågas. Siktet är inställt på massproduktion inom tre år. Som en jämförelse kostar de medicinska skelett som finns på markanden idag, 100- 200 000 dollar.
Om Exo-Legs:
Designad som en konsumentprodukt för äldre. Patenterad mjukvara med universella styrenheter i moduler. Mekaniken, att sensorer känner av och agerar när människan rör sig. Anpassar sig till användaren, lätt att ändra för mer eller mindre kraft. Väger lätt och låg kostnad.
Text: Douglas Öhrbom
Workshop 17 mars
Den 17 mars arrangeras två avslutande workshops för Exo-Legs projektet på Högskolan i Gävle då resultaten i projektet presenteras. Projektet är ett samarbete mellan universitet och företag i Sverige, Spanien, Schweiz, Storbritannien och Tyskland och sammanför nu kunder, företag och forskningsorganisationer inom EU. Det vi får vara med om vid denna workshop är slutfasen i projektet som initierades av Gävle kommun och startades 2012 av professor Gurvinder Virk´s team.
Gurvinder Virk Singh är professor och forskare inom robotik. Han har arbetat inom robotforskning sedan 1995 och varit involverad i många internationella projekt. Projekt där man har utvecklat en ny typ av rörliga robotar. Detta inkluderar benburna robotar, som klättrat upp för väggar, använts i kärnkraftverk och vid vulkanforskning. De flesta av dessa projekt fokuserade på hur man får en robot att röra sig, från en plats till en annan. Så när frågan kom från Högskolan i Gävle, om att hjälpa människor att röra sig, så var det den naturliga fortsättningen. Gurvinder Virk använder den expertkunskap han samlat under mer än 25 års robotforskning, huvudsakligen i Storbritannien. Nu i det aktuella Exo-Leg projektet; för att skapa bättre rörlighet för äldre, med hjälp av rörliga robotar fästa på människor.
För mer information kontakta:
Gurvinder Virk Singh, professor i robotik vid Högskolan i Gävle. Tel: 026-64 87 04 E-post: gurvinder.virk@hig.se
– I norra halvan av landet, där vi saknar ädla lövträd, ger aspen ett stort bidrag till mångfalden, säger Lena Gustafsson vid SLU, en av författarna till rapporten. En del arter, även ovanliga, gynnas av den soliga och öppna miljön på hyggen. Vissa arter klarar sig dock sämre och trivs bättre på asp i gammal skog.
Ett spännande resultat är att antalet arter kan öka med tiden efter en avverkning. Ett exempel är trädlevande lavar; många arter som är vanliga i den gamla skogen överlever på hygget, samtidigt som nya mer ljustoleranta arter vandrar in. En del andra artgrupper, till exempel mossor, verkar dock vara mer känsliga. De skuggiga nordsidorna av trädstammarna är särskilt viktiga för uttorkningskänsliga arter.
Även klenare aspar värdefulla
Stora och grova aspar har hittills lyfts fram som särskilt viktiga för den biologiska mångfalden. Ny forskning visar dock att även klenare träd kan ha stort värde för vissa arter och att det därför kan vara bra att spara olika storlekar vid avverkning.
– Att aspen hyser många arter både som levande och död är ingen överraskning för insektssamlare, ornitologer och botanister. Forskningen har bekräftat detta, men den har också gett nya spännande insikter om hur viktig hänsynen är när det gäller detta trädslag, säger Jan Weslien på Skogforsk, rapportens andre författare.
Solbelysta aspar viktiga för många arter
– Lämnar vi levande aspar så kommer vi på sikt också att få död aspved. Men för många arter är det är viktigt att asparna är solbelysta, därför ska man inte plantera närmast hänsynsträden. Om träden står kvar kan man behöva röja och gallra runt dem, säger Lena Gustafsson.
Kontaktpersoner: Lena Gustafsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47 och Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Ladda ned Syntes Asp från Smart Hänsyn
Synteserna publiceras löpande under våren 2016 på Skogsforsk.se och slu.se. De läggs ut på www.slu.se/smarthansyn-synteser och på www.skogforsk.se/kunskap.
Syntesen om asp är den femte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
– Den enda tydliga skillnad jag kunde se mellan sjuka och friska spädgrisar i de besättningar jag undersökte var att tunntarmsslemhinnan var koloniserad av Enterococcus hirae hos mer än hälften av de sjuka grisarna i många av besättningarna. Detta var överraskande, då denna bakterie inte brukar förknippas med spädgrisdiarré, säger SLU-forskaren Jenny Larsson. Detta är definitivt något som bör undersökas vidare.
Diarré hos nyfödda grisar är ett vanligt problem i grisuppfödning världen över och kan orsakas av en rad olika bakterier, virus och parasiter. Många av dessa smittor går att minska genom att produktionen planeras så att grisningsmiljön kan rengöras och desinficeras mellan grisningarna.
Skydd via råmjölken
Dessutom kan vissa infektioner förebyggas genom vaccination av suggan före grisning, så att spädgrisarna får ett skydd via råmjölken. Trots dessa rutinmässiga åtgärder har man på senare år upplevt en ökning av spädgrisdiarré i många besättningar. Syftet med Jenny Larssons doktorsarbete var att beskriva problemet och att undersöka möjliga bakomliggande orsaker.
För att uppskatta hur vanligt det är med spädgrisdiarré i svenska besättningar genomförde Jenny Larsson en enkätstudie, som innefattade 170 slumpmässigt utvalda besättningar. Av de 58 procent som svarade, angav ca 80 procent att de hade haft spädgrisdiarré i sin besättning under föregående år.
Undersökningen visade även att diarré var vanligare i större besättningar. Majoriteten av besättningarna vaccinerades mot kända, sjukdomsframkallande kolibakterier, som anses vara den vanligaste orsaken till spädgrisdiarré. Trots vaccinering uppgav 40 procent att man hade återkommande fall av spädgrisdiarré.
Viral metagenomi – bred screening av virus
För att utreda orsaken till diarrén gjordes omfattande provtagningar i tio utvalda besättningar. Från varje besättning undersöktes fem grisar med diarré och två friska kontrollgrisar. Grisarna obducerades och en rad prover togs för att undersöka sjukliga förändringar i tarmen samt förekomst av olika infektionsämnen. Dessutom analyserades halten av antikroppar i blodet, ett mått på om grisarna har fått i sig tillräckligt mycket råmjölk.
Det var ingen skillnad i antikroppskoncentration mellan sjuka och friska grisar. Sjukliga förändringar i tarmarna var generellt milda och inga parasiter kunde ses i tarmslemhinnan. De bakteriologiska undersökningarna visade på en låg förekomst av sjukdomsframkallande kolibakterier.
Den mer ovanliga bakterien Clostridium perfringens typ C, som orsakar smittsam tarmbrand, kunde inte påvisas. Två andra bakterier som diskuterats som orsak till spädgrisdiarré (Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficile) hittades hos både sjuka och friska grisar och det fanns ingen koppling mellan förekomst av dessa bakterier och diarré.
Närvaro av virus i tarmen undersöktes med en ny metodik, så kallad viral metagenomik, som tillåter en bred screening av olika virus i ett prov. Med denna metod påvisades rotavirus i två av besättningarna. Rotavirus är vanligt förekommande hos svenska grisar, men orsakar sällan diarré hos nyfödda spädgrisar eftersom de är skyddade via antikroppar i råmjölken. I övrigt kunde inget annat virus kopplas till diarrén.
Tunntarmskolonisation av E. hira
Det enda gemensamma fyndet hos grisar med diarré var att tunntarmsslemhinnan hos 60 procent av de sjuka spädgrisarna i sex av besättningarna var koloniserad av en bakterie som kallas Enterococcus (E.) hirae. I drygt hälften av fallen sågs även lindriga skador i tarmslemhinnan. Fyndet var överraskande då E. hirae inte tillhör de bakterier som vanligen förknippas med spädgrisdiarré.
Sammantaget visar det här projektet att spädgrisdiarré är ett vanligt problem och att det inte alltid orsakas av de smittämnen som tidigare förknippats med sjukdomen. Däremot hittades ett samband mellan diarré och tunntarmskolonisation av bakterien E. hirae i merparten av besättningarna. Fyndet är intressant och betydelsen av E. hirae som potentiell orsak till diarré hos nyfödda grisar bör undersökas vidare.
Avhandling: Leg Vet Jenny Larsson, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin doktorsavhandling Neonatal porcine diarrhoea – aspects on aetiology and pathology vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 4 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Tim Kåre Jensen, Danmarks tekniska universitet
Mer information: Jenny Larsson, 018-67 13 21, jenny.larsson@slu.se
Resultat från naturvetenskapliga experiment är sällan huggna i sten. Nästan alltid uppstår en viss variation när en mätning upprepas många gånger, vilket leder till osäkerhet. Forskarna tvingas sätta en felmarginal på sitt resultat. Men när forskarna sedan bygger upp teoretiska modeller som ska beskriva hur naturen fungerar, så brukar de inte gardera sig lika omsorgsfullt.
I stället får varje parameter normalt ett bestämt värde, nämligen det värde som ger bäst överensstämmelse med experimentella observationer.
Det här traditionella sättet att arbeta vetenskapligt – som går igen inom nästan all naturvetenskap – utmanas nu av den nya beräkningsmetod som Chalmersforskarna utvecklat. Målet är att sätta felmarginaler inte bara på experimentella data, utan även på de förutsägelser som görs med hjälp av teoretiska modeller.
Bilden ovan illustrerar ett exempel på teoretiska förutsägelser som gjorts med den nya beräkningsmetoden. De två resultat som redovisas i figuren är massan hos den vanligaste heliumisotopen (på x-axeln) respektive radien hos tungt väte (på y-axeln). ”Hårkorset” visar de experimentella resultaten, inklusive statistiska felmarginaler. ”Hagelsvärmen” ger en bild av hur de teoretiska beräkningarna fallit ut, med de felmarginaler som den nya beräkningsmetoden möjliggjort.
Varför får man bättre vetenskap med detta sätt att arbeta?
– Det blir lättare att bedöma om en viss teori stämmer med verkligheten eller inte. Om den inte gör det, kan det betyda att teorin är fel och att det behövs en ny och bättre, förklarar Christian Forssén, som är professor i subatomär fysik och har lett forskningen.
– Ofta är det just i dessa situationer som nya upptäckter görs inom fysiken. Exempelvis uppkom en gång kvantmekaniken ur en sådan bristande överensstämmelse mellan teori och mätresultat.
Kärnfysikerna som tagit fram beräkningsmetoden ägnar sin dagliga forskning åt att försöka förstå en av de fyra grundläggande krafterna – den starka kraft som håller ihop atomkärnans beståndsdelar protoner och neutroner. ’
Skruva på parametrarna
Den starka kraften är enligt Christian Forssén förmodligen den minst förstådda av de fundamentala krafterna, men det finns förstås teoretiska modeller. En av dessa kallas för kiral effektiv fältteori. Den innehåller ett antal okända parametrar, närmare bestämt 26 stycken i det aktuella fallet.
Detta hindrar inte fysikerna från att skruva på sina parametrar för att få bästa möjliga överensstämmelse med ”verkligheten”, i form av experimentdata.
– Men när man försöker fastställa parametervärdena på det här sättet, så glömmer man lätt att de experimentella resultaten ju hade en viss osäkerhetsmarginal, säger Christian Forssén.
– Det vi har gjort är att föra in dessa osäkerheter i den teoretiska modellen. Det betyder att vi sedan kan använda felmarginalerna när vi gör nya förutsägelser och beräkningar.
Genväg runt berget av beräkningar
Skälet till att fysiker och andra naturforskare hittills bara i liten utsträckning arbetat enligt denna modell är att det varit mycket arbetskrävande att fastställa teoretiska felmarginaler.
– Vi skulle exempelvis behöva göra 100 000 tunga datorberäkningar med små variationer för att få fram ett resultat med tillförlitlig feluppskattning, förklarar Christian Forssén.
Tillsammans med andra chalmersforskare och studenter har han nu hittat en genväg runt detta berg av beräkningar, genom att fastställa felmarginaler på ett nytt sätt – med hjälp av nya beräkningsverktyg och avancerad statistisk analys.
– Vi har tagit fram en av de första seriösa metoderna för att sätta en siffra på osäkerheten i teoretiska modeller. Detta har varit speciellt svårt inom kärnfysiken, men jag tror att den nya beräkningsmetoden kommer att användas även inom annan naturvetenskaplig forskning, sammanfattar Christian Forssén.
Fakta om forskningen: Artikeln Uncertainty Analysis and Order-by-Order Optimization of Chiral Nuclear Interactions har publicerats I den nätbaserade vetenskapliga tidskriften Physical Review X. Tidskriften publicerar omkring 200 noggrant utvalda och granskade vetenskapliga artiklar per år, från alla discipliner inom fysiken. Artikelns huvudförfattare är Boris Karlsson, doktorand i subatomär fysik och plasmafysik, som väntas vara klar med sin avhandling i början av 2017. Bland övriga författare finns, förutom Christian Forssén, chalmersforskaren Andreas Ekström och flera andra forskare som är eller har varit knutna till Chalmers fysikinstitution.
För mer information, kontakta: Christian Forssen, 031-772 32 61, christian.forssen@chalmers.se
Att barn snarkar i perioder är inget ovanligt. Men när snarkningen blir ihållande och barnet har andningsuppehåll i sömnen blir sömnkvalitén påverkad. Detta kan i sin tur leda till besvär med dagtrötthet, koncentrations- och inlärningsproblem, sängvätning och försenad tillväxt.
Det visar en svensk befolkningsstudie som undersökt förekomsten av snarkning och andningsuppehåll hos 1300 barn i åldrarna 0-11 år.
– Studien visar att barn som har ihållande snarkning ofta har en nedsatt livskvalitet. Det gäller i synnerhet barn som får andningsuppehåll, säger Gunnhildur Gudnadottir, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Bör söka sjukvård
Enligt studien var det cirka 5 procent av de undersökta barnen som snarkade flera gånger i veckan. Trots uttalad snarkning hade bara en tredjedel av de snarkande barnen sökt sjukvård för sina besvär.
– Det tyder på att kunskapen om hur återkommande nattliga andningsstörningar påverkar barns hälsa är låg, och att det är en sak som bör utredas. Ett självklart resultat av studien är att vi måste fundera på hur föräldrar informeras om tillståndet och hur de kan söka hjälp, säger Gunnhildur Gudnadottir.
Snarkning kan i vissa fall bero på att halsmandlar eller körtlar bakom näsan är förstorade. I dessa fall kan snarkningen i många fall botas eller lindras med en operation.
Göteborgsforskarnas råd är att barn som har kraftig återkommande snarkning och andningsuppehåll bör vända sig till en vårdcentral för medicinsk bedömning.
Artikel: Healthcare provider contact for children with symptoms of sleep-disordered breathing: a population survey publicerades i tidskriften Journal of Laryngology and Otology i december 2015.
Kontakt: Gunnhildur Gudnadottir, forskare vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 031-3429140 0733-146343 gunhildur.gudnadottir@vgregion.se
– När du spelar får du poäng för att bränna kalorier. Dessutom har kroppen ett idealmått, BMI 22 – detta trots att vi vet att BMI säger lite om en persons hälsa. Vissa tv-spel förstärker också okritiskt den mediala bilden av vad en hälsosam person är, andra fokuserar på ranking, jämförelse och tävling. Så det finns självklart problem med tv-spel som läromedel, säger Mikael Quennerstedt.
– Samtidigt ses det som ett alternativ till traditionell bollspelsinriktad undervisning som kan locka fler elever att röra på sig för att det är roligt.
Få barnen att röra på sig
Han har lett forskningsprojektet, som startade i och med att skolor i många länder införde tv-spel i undervisningen, till exempel England, Australien, USA och Singapore. Projektet ville då skapa en vetenskaplig grund avseende för- och nackdelar med spelen innan det i större utsträckning infördes i svenska skolor.
– Länder som tog in tv-spel på bred front hade egentligen ett mål med det. De ville lösa problemet med att allt fler barn är överviktiga. Det handlar helt enkelt om att få unga att röra på sig och göra av med kalorier. I Sverige är det inte ett primärt fokus för ämnet idrott och hälsa. Eleverna är på idrottslektionen för att lära sig. Det handlar om kunskaper.
Mikael Quennerstedt och hans kollegor har därför haft fokus på vad barn och unga lär sig av spelen. Spelen håller koll på dig och har du inte spelat på ett tag blir du påmind om det och utpekad som soffpotatis. Spelen innehåller både beröm och kritik och om du skriver in längd och mäter din vikt ändrar din karaktär storlek.
– Att se sig själv speglas på skärmen i spelet kan vara positivt om spelaren är nöjd med sin kropp men kan skapa eller förstärka en negativ självbild om det är tvärtom.
Rätt använt bra som läromedel
Men rätt använt pekar forskarna på att vissa spel kan fungera bra som läromedel i skolan. Ett exempel är dansspelen. Läraren kan släppa rollen som instruktör där de visar dans och istället få tid att iaktta, ge stöd, uppmuntra och göra bedömningar – att undervisa.
I slutrapporten som forskarna lämnat in till Vetenskapsrådet konstaterar de att det handlar om hur lärare undervisar och hur de använder tv-spelen – precis som med alla läromedel har läraren en central roll för att få det att fungera.
– Precis som det inte bara går att slänga in en boll kan en lärare inte bara slänga in ett tv-spel. Det måste vara en fråga om utbildning, kunskaper och lärande snarare än om energiförbrukning och aktivitetsnivåer.
För mer information kontakta: Mikael Quennerstedt: E-post: mikael.quennerstedt@oru.seTelefon: 019 303598
Eftersom fiskar är växelvarma, antar deras kroppar en temperatur som ligger nära vattnets. Därför blir fiskar mycket långsamma i nollgradigt vatten. Detsamma gäller inte för däggdjur och fåglar, som är varmblodiga.
– Många rovdjur som lever i närheten av bäcken, som till exempel mink, har därför ofta mer fisk i sin diet på vintern än på sommaren. Långsamma fiskar i kallt vatten är lätta byten, säger Johan Watz, som forskar om öringens beteendeekologi. Men öringar har utvecklat ett motdrag – de ändrar sitt aktivitetsmönster på vintern.
Öringar är aktiva både på dagen och på natten under sommaren, men reducerar sin dagaktivitet vintertid för att undvika rovdjur. För att minska exponeringen dagtid ligger de ofta gömda under stenar eller nedgrävda i gruset på botten av bäcken och kommer endast fram på natten för att söka föda.
För att överleva måste öringar alltså balansera risken för att exponera sig för rovdjur mot behovet att få i sig tillräckligt med föda. Ett snedsteg från denna balansgång kan innebära antingen att hamna i en minks mage eller att dö svältdöden.
Istäcket skyddar mot rovdjur
Ett istäcke kan hindra de landlevande rovdjuren från att komma åt öringarna. Det medför att öringarna kommer att vara mindre stressade, vilket gör att de inte behöver göra av med onödig energi på att hela tiden vara vaksamma.
Ett tak över huvudet i form av is lugnar fiskarna. Istället för att ligga gömda kan de under istäcket öka sin dagaktivitet och söka föda utan att oroa sig för att bli uppätna. Dessutom fungerar istäcket som ett isolerande lock på bäcken. Utan detta lock skulle värmeutstrålning under kalla nätter få till följd att isbildning sker nere på botten och i den fria vattenmassan. Dock betyder den överfrusna bäcken att till exempel mink och utter kan få problem att finna mat.
Temperaturen spelar roll
Det som är bra för öringarna är dåligt för de djur som har öring som föda. Minkarna får då istället rikta in sin jakt på alternativa bytesdjur, som småfåglar och gnagare.
– Det är möjligt att förändringar i isbildning kommer att få konsekvenser till och med utanför bäckens ekosystem, då alternativa bytesdjur för de landlevande rovdjuren kommer att klara sig bättre när till exempel mink kan rikta in sig på att uteslutande jaga fisk.
Klimatförändringarna har effekter på vinterförhållandena i våra vattendrag. Temperatureren kommer att öka och variera mer och nederbörden kommer i större utsträckning att falla som regn istället för snö. Perioder med ett stabilt istäcke blir troligen kortare och förhållandena på vintern i rinnande vatten kommer att bli än mer dynamiska.
Fiskarna i bäcken kan komma att få det svårt att hantera konsekvenserna av stora svängningar i till exempel temperatur och vattenflöde, eftersom anpassningen medför en stress. Därtill ökar riskerna att bli uppätna av landlevande rovdjur när isen som skyddar mot attacker från luften saknas.
För mer information kontakta: Johan Watz, doktor i biologi, på tel 054 700 2267 eller johan.watz@kau.se
De extremt köldanpassade halsbandslämlarna dog ut fyra gånger från Europa under den senaste istiden. Djuren försvann ända bort till Uralbergen, och kom sedan tillbaka tre gånger från populationer som överlevt i nordöstra Sibirien.
Det konstaterar en internationell grupp forskare, i en studie som letts från Naturhistoriska riksmuseet. Forskarna har undersökt förhistoriskt dna i käkben från hundratals lämlar, som levde i Europa under senaste istiden, och den genetiska analysen visar att lämlarna gick igenom ett flertal utdöenden, varav det sista skedde för cirka 14.000 år sedan.
Samtidigt utdöende
En annan nyligen publicerad studie tyder på att de människor som levde i Europa vid senaste istidens slut, också kan ha dött ut för cirka 14.000 år sedan, för att sedan ersättas av en ny grupp människor. Samtidigt försvann både grottlejon, ullhårig noshörning och nästan alla mammutar för gott.
Den nya studien på de små halsbandslämlarna visar överraskande att det alltså inte bara var stora däggdjur som försvann vid den här tidpunkten.
– Det är mycket intressant att det sista utdöendet hos lämlarna sammanfaller med ett utdöende hos europeiska stenåldersmänniskor och stora delar av megafaunan. Det tyder på en omfattande förändring i hela ekosystemet, troligen orsakad av en förändring i klimatet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
Dramatiska förändringar
Lämlarnas fyra utdöenden verkar alla ha skett väldigt snabbt.
– Något stort händer, flera gånger i rad. Och det är inte människan som ligger bakom, säger Love Dalén.
– Nu kommer vi att undersöka vilket mönster vi kan se hos andra små däggdjur som inte är lika köldanpassade som halsbandslämlarna. Det kommer att ge oss en bättre bild av hur historiska klimatförändringar påverkade ekosystemen, säger studiens förstaförfattare Eleftheria Palkopoulou, tidigare doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som numera forskar vid Harvarduniversitetet i USA.
Människorna kom som bekant tillbaka till Europa, medan halsbands-lämlarna på det stora hela inte återvänt efter sitt senaste utdöende. De lever numer i högarktiska områden i Sibirien, Kanada och Alaska, med bara en spillra av den genetiska diversitet de hade under istiden.
Referens: Palkopoulou et al: ”Synchronous genetic turnovers across Western Eurasia in Late Pleistocene collared lemmings”, Global Change Biology 2016. DOI:10.1111/gcb.13214.
För mer information kontakta: Eleftheria Palkopoulou, Forskare i zoologisk evolutionsbiologi, Telefon: +1 617 834 5898, E-post: elle.palkopoulou@gmail.com”>elle.palkopoulou@gmail.com
Love Dalén, Professor i evolutionär genetik, Mobil: 070 777 27 94, E-post: Love.Dalen@nrm.se
Forskarnas experiment ställs nu ut på KTH.
För att uppnå ett hållbart samhälle är tekniska lösningar en bra start, men de räcker bara en bit på vägen. Vi människor behöver också ändra våra beteendemönster.
– Tyvärr kan det vara tufft för människor att göra de förändringar som behövs. Det är inte lätt att agera hållbart för samhällsstrukturen är inte konstruerad för det, säger Loove Broms, forskare i interaktionsdesign och hållbar utveckling på KTH.
– Samhället är till exempel byggt mycket runt bilen vilket gör det svårare att ta cykeln till jobbet. Vidare är vi så drillade i att vara effektiva hela tiden att det är svårt att tänka utanför denna norm när vi tar fram produkter och tjänster samt använder dem.
Rekyleffekt av förbättringar
Det uppstår ofta en rekyleffekt i spåret av tekniska förbättringar. Flyget har exempelvis blivit mer energieffektivt med billigare biljettpriser. Det gör att vi flyger ännu mer än tidigare. Lågenergilampor drar mindre ström än de gamla glödlamporna. Så det blir lätt att vi lämnar dem påslagna.
– För samhället i stort är det alltså inte säkert att det blir en positiv, mer hållbar förändring. Man sparar i den ena änden och konsumerar mer i den andra, säger Loove Broms.
Kvinnliga ideal mer hållbara
Det har Loove Broms och de andra forskarna tagit fasta på när de utvecklat en rad designexperiment som utmanar hur vi ser på morgondagens hållbara hus och boende. Designexperimenten har använt det planerade framtida Campus Albano som utgångspunkt, men kan fungera var som helst.
Forskarna har också tittat på aspekter som genus och vilka alternativa ideal som skulle kunna vara attraktiva för människor.
– Typiskt eftertraktade manliga egenskaper är styrka och snabbhet, och detta präglar samhället och vårt sätt att tänka. Man kan säga att traditionellt kvinnliga ideal är betydligt mer hållbara är manliga, men har för närvarande lägre status. Därför har vi tittat en alternativ framtid som inte är konstruerad utefter dessa ideal, samt undersökt vad som egentligen är det mest centrala och viktiga i livet om vi ska förändra vår livsstil, säger Loove Broms.
Åtta designexperiment
Det första temat går ut på att få människor mer närvarande i nuet istället för effektiva i varje given sekund. Hur återfår vi kontakten med naturen istället för att frikoppla oss från den. Har vi kontakt med naturen och lever i samklang med den så lever vi också mer hållbart.
– Det andra temat handlar om vår tendens att ordna mycket utifrån motsatsförhållanden. Som till exempel manligt och kvinnligt eller natur och kultur. Här vill vi lösa upp och sudda ut gränserna. När började vi till exempel sluta vara en del av naturen och i stället besöka den? Detta blir extra intressant här eftersom Campus Albano byggs i nationalstadsparken. Så var börjar parken? Var slutar campus? Arbetet är inspirerat av Donna Haraways metafor naturkultur, ett sammanslaget ord i stället för två uppdelade och polariserade, säger Loove Broms.
Vad händer bakom knapparna?
Tema nummer tre är inspirerat av teknikfilosofen Albert Borgmanns begrepp. Det handlar om att vi människor har en tendens att förvandla allt till knapptryckningar och abstrakta tjänster. Allt ska effektiviseras och förenklas. Ta en hiss som exempel. Man kliver in och trycker på en knapp istället för att ta trapporna. Samma sak gäller med elhissarna i en bil. Man har dock ingen aning om vad som händer bakom knappsatserna ifråga.
– Förr i tiden högg vi själva vår ved och eldstaden var en central del av hemmet. Här samlades familjen, fick värme, lagade mat och pratade med varandra. Idag trycker man på en knapp på väggen för värme eller en annan på induktionshällen för att värma mat. Vi undersöker vad det finns för möjlighet att skapa nya sociala sammanhang där människor har en tydligare kontakt med det arbete som faktiskt utförs, säger Loove Broms.
Vinddrivna tvättstugor
Ett av designexperimenten är den vinddrivna tvättstugan på hustaken i det kommande Albanoområdet. Weather Wash är namnet på den.
– Tvättstugan innebär delvis att ge upp en bekvämlighet. Tanken att man ska tvätta när vädret tillåter det, det vill säga när det blåser och inte nödvändigtvis när man själv vill. Det handlar samtidigt också om att göra tvättandet till något mer. Den traditionella tvättstugan i källaren upplevs ju sällan som något positivt. Då är det mer lockande att ta sin tvätt till taket. Att använda vindtorktumlaren. Att vara i direkt dialog med naturen, säger Loove Broms.
Ett annat designexperiment är tvagningshuset som bland annat innehåller insamlat regnvatten och som går under namnet Well Being. Här är det Borgmanns teorier som bland annat fungerat som inspiration för designen. Simhallar och badhus har funnits länge, och har i vissa kulturer haft en större betydelse än i andra. Man tar helt enkelt bort duschen i hemmet och ersätter den med ett gemensamt badhus.
Välkomnar fåglar och insekter
– Det kanske inte är det bekvämaste för människor. Samtidigt är det många som tränar och duschar på andra ställen än hemma, till exempel på jobbet eller gymmet. Detta ger också en starkare social aspekt kopplat till den personliga hygienen som vi tyckte var intressant att undersöka, säger Loove Broms.
Han berättar sedan om Envelopes Doing More, husfasader med inbyggda insekts- och fågelbon
– Här inspirerades vi mycket av att försöka föra samman symboler för samhälle och natur. Istället för den traditionella glasfasaden adderar vi ytterligare ett lager där de två kan mötas. Därmed välkomnar vi aktörer – fåglar och insekter – som normalt inte är inbjudna. Genom att kalla alla, även människor och ting, för just aktörer så sätter vi dessutom inte människan som härskare över naturen. Så kan vi sudda ut gränsen natur/kultur då bin, växtlighet och fåglar kan finnas mer närvarande i stadsmiljön. Detta känns extra relevant nu när deras egna biotoper i många fall är i farozonen, säger Loove Broms.
Heliosstaden följer solens gång
Heliostaten: En spegel som automatiskt följer solens vandring över himlen. Solljuset reflekteras via spegeln och belyser exempelvis en del av ett rum.
– Spegeln kan rikta ljuset där vi behöver det, till exempel odlingar på balkonger. Då får dessa odlingar mer ljus under längre tid. Om man lyser upp ett rum slipper man tända lampor. Förr jobbade man under dygnets ljusa timmar, och heliostaten kan förlänga den tiden. Experimentet är tänkt att undersöka hur en modern heliostat i stadsmiljö kan tillföra livskvalitet genom att förtydliga naturens variationer till de boende, säger Loove Broms.
Odla mat på balkongen
Biophilia: Består av delarna Urban Farming OCH Black Water. I den första delen byter man ut studentlägenheternas dusch och badrum mot en större balkongdel där man kan odla mat. Här samlas regnvatten in via stuprör för bevattning, och här kan även fåglar och bin hänga. Black Water går ut på att göra fasaden till en del av husets reningsverk.
– Det vi äter ska komma ut också, och genom att avloppsvattnet leds genom rör på utsidan huset och ingår i ett biologiskt system kan näring till växterna i närområdet produceras. Gas som bildas kan användas till belysning på innegårdarna, och reningstankarna är även sittmöbler, berättar Camilla Andersson som också varit med i projektet.
Teknik och natur i dialog
Anima 1-3: Dessa designexperiment bygger mycket på tanken att kasta om och sudda ut former traditionellt kopplade till natur och teknik, det vill säga Donna Haraways metafor naturkultur.
– Tekniken är här till för att föra en dialog med naturen och detta blir dess primära funktion. Om det exempelvis blåser en vind genom campusområdet kan vi fånga in den, och låta spegla och föra en dialog med den som då blir synlig för de som rör sig i området. Vi har exempelvis artificiell vass med små propellrar som likt vindkraftverk laddar upp vassen. Sedan laddas vassen snabbt ur med små blixtar. Ju mer det blåser, desto mer gnistrar det. Här ingår också en klocka som drivs av vinden. Beroende av hur mycket det blåser så uppdateras klockan olika fort. Är det styv kuling blir tiden tydlig, medan mer oregelbunden vind kanske bara uppdaterar delar av siffrorna.
Är det i vindstilla uppdateras inte klockan alls. Det blir alltså inte självklart att se vad klockan är exakt. Vi tyckte det kändes spännande att leka med just klocksymbolen då uret är en så tydlig symbol för samhällets normer runt effektivitet och punktlighet, säger Loove Broms.
Förstå sig på resursanvändning
I projektet ”Gestaltning för ett energieffektivt campusliv i Albano” utforskas och gestaltas hur arkitektur och design kan användas för att få människor att förstå och intuitivt känna hur mycket resurser de använder. Projektet presenteras i utställningen Sensing Energy på KTH Entré till och med 7 mars, och kommer sedan att fortsätta i Dome of Visions samma vecka.
Arbetet har genomförts inom ramen för forskargruppen Green Leap, men flera medverkande kommer även från KTH Arkitektur. I forskningsprojektet ingår Loove Broms, Camilla Andersson, Karin Ehrnberger, Milo Lavén, Pablo Miranda Carranza, Jonas Runberger och Josefin Wangel.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten och projektpartner är Akademiska hus, Stockholms universitet, Svenska Bostäder och White arkitekter. Resurssnålhet genomsyrar samtliga designexperiment. De är inte nödvändigtvis tänkta som slutgiltiga lösningar, utan mer som inspiration till en mer nyanserad diskussion runt vilken hållbar framtid vi vill ha.
För mer information, kontakta:Loove Broms på 073 – 273 29 50,loove@kth.seeller Camilla Andersson på 070 – 485 71 37 camillaa@kth.se.
– Immunterapi har nyligen visat sig vara effektivt som första behandling mot malignt melanom och studeras just nu intensivt vid flera andra cancerformer inklusive lungcancer, säger Magnus Lindskog, läkare på onkologkliniken och ansvarig för studien på Akademiska sjukhuset.
– Ett syfte med den nya studien är att se om en kombination av två olika immunstimulerande läkemedel som första behandling ger bättre resultat än cytostatika mot metastaserad icke-småcellig lungcancer.
Cytostatika har hittills varit förstahandsvalet som behandling när lungcancer upptäcks i ett sent skede. Förhoppningen är att den nya behandlingsformen både kan bromsa sjukdomsförloppet och öka livslängden. En viktig del av studien är även att undersöka biverkningar och livskvalitet hos patienterna.
Patienter lottas till behandling
Förutom Akademiska medverkar i Sverige Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Till Akademiska kommer patienter att rekryteras från hela sjukvårdsregionen. Patienterna lottas till en av två behandlingsgrupper, där den ena får etablerad standardbehandling med två olika cytostatika och den andra får en kombination av två olika immunterapeutiska läkemedel. För att kunna delta i studien krävs att allmäntillståndet är relativt bra. Patienterna får heller inte ha någon allvarlig autoimmun sjukdom.
De immunterapeutiska läkemedel som ingår i studien: PD-L1-hämmare och CTLA-4-hämmare påverkar kroppens T-lymfocyter – en typ av vita blodkroppar som normalt aktiveras när cellerna angrips av virus. De är även en viktig del av vårt försvar mot cancer.
– Vid lungcancer är T-lymfocyterna bakbundna av cancercellerna. Den nya behandlingen syftar till att ta bort ”bromsen” och öka möjligheterna för T-lymfocyterna att attackera metastaser, säger Magnus Lindskog.
Mer information: Magnus Lindskog, docent i onkologi och tumörgruppsansvarig läkare, Telefon: 0733-303752. E-post: magnus.lindskog@akademiska.se
FAKTA: LUNGCANCER
Den femte vanligaste och dödligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras cirka 3 800 nya fall i Sverige. Cirka 3 500 personer dör i sjukdomen. Överlevnaden efter fem år är cirka 16 procent.
Det finns flera olika typer av lungcancer. Vanligast är icke-småcellig lungcancer som står för 3 000 av alla nya fall.
Den vanligaste orsaken är rökning, men även icke-rökare drabbas.
Numera drabbas ungefär lika många kvinnor och män. Bland kvinnor dör fler i lungcancer än bröstcancer.
En utmaning är att sjukdomen ofta upptäcks i ett sent skede då den hunnit sprida sig/metastasera. Cirka hälften av alla som får diagnos har spridd, metastaserad lungcancer.
Om cancern hittas tidigt ökar möjligheten att operera bort eller behandla cancern framgångsrikt vilket ökar chansen att överleva. Mer än hälften av dessa fall går att bota.
Resultaten visar Delia Latina i sin avhandling i psykologi vid Örebro universitet. Hennes studier visar också att personer som både beter sig aggressivt mot andra, och samtidigt är utsatta för andras fientliga beteende, löper högre risk att skada sig själva.
– Tidigare har forskningen belagt att offer för andras aggressivitet är benägna att skada sig själva. Däremot har ingen visat att de som lever i en ömsesidig fiendskap är en riskgrupp för självskadebeetende. Den gruppen finns i skuggan och får inte hjälp i dag, säger Delia Latina.
Själv blev Delia Latina medveten om den här gruppen när hon jobbade på ett ungdomsfängelse i hemlandet Italien.
– Jag såg både män och kvinnor med ärr och andra tecken på självskador och tycket det var konstigt – att aggressiva personer, till och med de som dömts för mord, också hade skadat sig själva, berättar hon.
Ömsesidigt fiendeskap – ökad risk för självskadebeteende
Nära 1 500 unga mellan 12 och 16 år har svarat på den enkät som ligger till grund för denna studie. Analysen visar att de som antingen är utsatta, eller utsätter andra, är mindre benägna att skada sig själva än de som lever med ömsesidig fiendskap.
– Min studie är den första som visar detta samband och öppnar en ny dörr. Det behövs mer forskning för att kunna dra mer allmänna slutsatser, säger Delia Latina.
Utgångspunkten för andra studier i avhandlingen är frågan om det finns något i den närmaste omgivning hos dessa 12 till 16-åringarsom kan hindra depressiva symptom att utvecklas till själskadebeteende.
Hennes enkätundersökning med ungdomar – som inte har någon psykiatrisk diagnos – visar att flickor som kan prata med sina föräldrar löper mindre risk att skada sig själva, trots att de har depressiva symptom.
– Det gäller däremot inte för pojkar. Deras beteende påverkas inte av att de pratar med sina föräldrar.
Delia Latina har inte studerat orsaken till skillnaderna, men pekar på möjligheten att det kan ha att göra med könsroller, att flickor är uppfostrade att öppna sig medan det tar emot för många pojkar. Hon ser också på att det kan finnas andra sätt att nå fram till pojkar, än just direkta samtal om deras själsskadebeteende.
– Resultatet av denna enkät visar också att kontakten med vänner inte påverkar benägenheten att skada sig själv. Familjen är alltså viktigare. Jämnåriga vänner har inte samma erfarenhet av livet som föräldrarna. Tonåren är en brytningstid, men familjen betyder fortfarande mycket, säger Delia Latina.
Det behövs fler studier för att dra mer långtgående slutsatser konstaterar hon.
– Nästa steg är att ta reda på hur kommunikationen kan användas för att förebygga självskadebeteende.
Kontaktinformation: Delia Latina, 072-012 93 11, delia.latina@oru.se
Xylemvävnaden i växter (kallas ved i träd och buskar) är mycket viktig eftersom den transporterar vatten från rot upp till blad samt ger växten stadga. Xylemet bildas genom att en del av cellerna i kärlvävnader hos växter är ”självförstörande”. De dör, töms på innehåll och de ihåliga cellväggar, med öppna ändar, som kvarstår bildar rörsystem.
Smart samarbete celler emellan
Sacha Escamez har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att dessa ”självförstörande” celler ser till att skydda de omgivande cellerna från potentiell skada kopplad till den programmerade celldöd som sker i vedbildande celler. Samtidigt tillhandahåller de omgivande cellerna de vedbildande cellerna med molekyler som bidrar till att bygga starka cellväggar för att effektivt kunna transportera vatten.
Den nya kunskapen om att cellulärt samarbete vid vedbildningen i växter sker i större utsträckning än man tidigare trott har betydelse för kvalitet och kemisk sammansättning av ved.
– Att känna till detta är inte bara värdefullt ur en grundforskningssynvinkel; det är också en kunskap som kan användas för att modifiera och förbättra vedbiomassans egenskaper, särskilt med målet att producera andra generationens biobränslen och gröna kemikalier, säger Sacha Escamez.
Andra generationens biobränslen är ett samlingsnamn för biobränslen framställda från ved- och vedliknande biomassa, oavsett tillverkningsprocess. Det är alltså biobränsle gjort av trä, barr, strån och liknande. Gröna kemikalier är kemikalier som erhålls genom konvertering av träbaserad biomassa.
Experimenten har Sacha Escamez utfört på modellväxten backtrav, Arabidopsis thaliana.
Sacha Escamez har genomfört studien inom forskningsmiljön Bio4Energy.
Avhandling: Xylem cells cooperate in the control of lignification and cell death during plant vascular development
Om Bio4Energy:
Bio4Energy är en forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
För mer information, kontakta: Sacha Escamez, institutionen för fysiologisk botanik Telefon : 090-786 85 99 E-post : sacha.escamez@umu.se
Om disputationen: Fredagen den 4 mars försvarar Sacha Escamez, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Xylem cells cooperate in the control of lignification and cell death duting plant vascular development. Svensk titel: Xylemcellernas samverkan för att kontrollera lignifiering och celldöd i växternas vaskulärvävnad. Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal Kb3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är Dr Andrew Groover, USDA Forest Service, Institute of Forest Gentics, Associate Adjunct Professor, Department of Plant Biology, University of California Davis.
– Vår studie visar att intensiv behandling med blodtryckssänkande läkemedel kan vara skadligt för personer med diabetes som har ett systoliskt blodtrycksvärde under 140, säger Mattias Brunström, läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att blodtrycksbehandling kan vara livsviktigt för den majoritet av personer med diabetes som har ett blodtryck över 140.
Risken att dö ökade
I studien, som publicerats i tidskriften the BMJ (British Medical Journal), har Umeåforskarna Mattias Brunström och Bo Carlberg utfört en systematisk översikt och meta-analys av den medicinska litteraturen. Genom att analysera samtliga publicerade studier samt en mängd opublicerad patientdata har forskarna kunnat studera effekterna av blodtryckssänkande behandling hos patienter med diabetes.
Studien visar att effekten av blodtryckssänkande behandling påverkas av vilket blodtryck patienten har innan behandlingen ges. Om systoliskt blodtryck innan behandlingsstart var högre än 140 mm Hg minskade risken att drabbas av död, stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt med behandling.
Om systoliskt blodtryck innan behandlingsstart var lägre än 140 mm Hg ökade istället risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Resultaten bygger nästan uteslutande på data från patienter med typ 2-diabetes och tidigare läkemedelsbehandling för högt blodtryck. Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om patienter med typ 1-diabetes, eller patienter med diabetes som har ett normalt blodtryck utan läkemedel.
Underbehandling ett större problem
– Det är viktigt att komma ihåg att i praktiken så är underbehandling av högt blodtryck ett större problem än överbehandling, betonar Mattias Brunström.
– Många behandlingsriktlinjer, både svenska och internationella, kommer att skrivas om inom de närmsta åren. Man har diskuterat att rekommendera ännu lägre blodtrycksnivåer, kanske under 130, för patienter med diabetes. Vi hoppas att vår studie, som visar på hälsorisker med så aggressiv blodtrycksbehandling, kommer att påverka dessa riktlinjer.
Om studien: I en omfattande studie analyserade Mattias Brunström och Bo Carlberg samtliga randomiserade kontrollerade studier som jämfört blodtryckssänkande läkemedel mot placebo, samt studier som jämfört olika blodtrycksnivåer. Förutom de publicerade studierna i den medicinska litteraturen lyckades forskarna få tag i en stor mängd tidigare opublicerad data. Resultaten sammanställdes i separata meta-analyser beroende på vilket blodtryck patienterna hade vid respektive studies början.
Artikel: Effect of antihypertensive treatment at different blood pressure levels in patients with diabetes mellitus: systematic review and meta-analyses. The BMJ,. Författare: Mattias Brunström and Bo Carlberg. DOI: 10.1136/bmj.i717
För mer information, kontakta: Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Telefon: 073 369 3182 E-post: mattias.brunstrom@umu.se
Bland allmänheten uppfattas ofta träd ha en positiv påverkan på vattentillgången. Det är också något som motiverat många bistånds- och miljöprojekt. Trots detta har det vetenskapliga paradigmet fram till nu avvisat detta, och varit att träd alltid leder till mindre vattentillgång, eftersom de förbrukar mer vatten än annan vegetation genom sin högre transpiration och avdunstning från bladytor.
Denna motsättning har vuxit sig allt mer betydelsefull när vattnet blir allt mer begränsande för utveckling och globala utmaningar, inte minst i tropiska områden med torrsäsong. Trädens värde för kolbindning och markvård sätts i motsats till vatten tillgängligt för konsumtion och matproduktion.
Den nya studien, som publicerats i Scientific Reports (en tidskrift inom Nature-gruppen), visar paradoxalt nog att båda synsätten har rätt. Resultaten ger ett helt nytt perspektiv på debatten om hur träd påverkar vattentillgången i tropikerna, en debatt som involverat forskare, policy- och miljöorganisationer i decennier.
Bakom studien står forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, under ledning av Ulrik Ilstedt och med medverkan från både internationellt och nationellt anknutna kollegor.
Med mätningar i ett trädbeklätt jordbruksområde (så kallat agroforestry system) i Burkina Faso, har gruppen kunnat visa att en ”lagom” mängd träd ger mest bidrag till grundvattnet.
Utan träd förlorar marken sina stora porer som kan leda ner vattnet på djupet. I stället rinner vattnet av på ytan eller fastnar och avdunstar. Men med för många träd så förbrukar träden mer vatten än vad som tillförs genom att marken blivit bättre. Undersökningen är gjord i en typ av område som är vanligt över stora delar av de torra tropikerna.
– Tidigare studier har gjorts främst utanför tropikerna eller handlat om snabbväxande trädplanteringar med exotiska trädslag som eukalyptus och tall. Vi hoppas att våra resultat ska leda till att fler studier görs i ett bredare urval av miljöer, till exempel selektivt avverkade skogar och naturskogar, savanner, betesmarker och agroforestry system. När inte alla träd alltid stjäl vatten, blir plötsligt åtgärder som gallring, artval och hamling något som kan påverka vattentillgången positivt. Nu öppnas möjligheterna att restaurera degraderade områden med fler träd i landskapet på kunskapsbas för att förbättra miljön och minska koldioxid i atmosfären och samtidigt bidra till att förbättra människors livsvillkor i vattenbegränsade tropiska områden, säger Ulrik Ilstedt.
Fotnot: Utöver SLU-forskarna har bland annat de multilaterala forskningsinstituten CIFOR och ICRAF för forskning kring skogsbruk respektive agroforestry, det latinamerikanska institutet för forskning och utbildning inom lantbruk CATIE samt Burkina Fasos institut för forskning inom miljö och lantbruk INERA medverkat.
För mer information:
Ulrik Ilstedt, ulrik.ilstedt@slu.se, tel 070-151 0075
Anders Malmer, anders.malmer@slu.se, tel 070-645 9299
Artikeln ”Intermediate tree cover can maximize groundwater recharge in the seasonally dry tropics” i Scientific Reports.
Enkätens så kallade temperaturindikator för den kinesiska ekonomin har fallit 4,3 till 4,0 sedan våren 2015. Detta är bara 0,1 över studiens all-time-low våren 2009, enligt Hubert Fromlet, professor vid Linnéuniversitetet, som sammanfattar resultatet. Den årliga vinterundersökningen om tillväxtförhållandena i Kina gjordes mellan 8 januari och den 4 februari 2016.
Nästan 20 Kina-experter deltog från Europa, Nordamerika och Asien. Det finns ingen tvekan om att panelmedlemmarna har blivit mer bekymrade över framtiden för den kinesiska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas minska ytterligare, dock utan att komma ner till en oroväckande låg tillväxt. Samtidigt som tillväxten kan minska, kan kvaliteten på BNP-tillväxten förbättras vilket också är ett konkret politiskt mål i Kina.
– De områden som våra Kinaexperter i huvudsak är oroliga över är kopplade till finansmarknaderna, men detta område kännetecknas av en brist på insyn. Vi vet helt enkelt för lite om det verkliga tillståndet i det kinesiska finansiella systemet, säger Hubert Fromlet.
Inom vissa områden fortsätter Kina att underprestera, som till exempel ekonomisk statistik och företagens redovisning där man återigen får ganska låga betyg och utan synliga eller betydande framsteg, under de senaste åren.
– En förklaring till de nedslående institutionella trenderna i vår undersökning kan vara att dessa faktorer först på senare tid har blivit uppmärksammade i press och i litteratur. Den nya uppmärksamheten för dessa frågor kan förhoppningsvis påskynda Kinas institutionella reformambitioner och förbättrade processer, i sin roll som en alltmer inflytelserik global aktör.
I oktober 2017 kommer Kina under kommunistpartiets 19:e nationalkongress att ersätta fem av de sju platserna i politbyråns ständiga kommitté, kommitteen är den viktigaste institutionen för politiska beslut i Mittens rike. Endast president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang kommer att behålla sina platser. Frågan är vilka som blir de fem nya representanterna och vilka frågor kommer de att driva.
– Denna nationalkongress kommer att ge flera svar på Kinas nya ekonomiska politik. Planerna för den nya ekonomiska politiken ser lovande ut på pappret – men hur mycket av dessa beslut kommer att bli verklighet? Det finns många möjliga hinder, inte minst alla de målkonflikter som finns i själva reformbeslutet, säger Hubert Fromlet.
Läs mer: China Panel Survey (PDF 89 kB)
Kontaktinformation:
Hubert Fromlet, tfn: 0707-68 49 92
Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 0703-08 40 75
I en studie, som publicerades nu i veckan i Proceedings of the National Academy of Sciences, berättar de om ett nytt tillvägagångssätt för parallellberäkningar som bygger på en kombination av nanoteknologi och biologi, och som potentiellt skulle kunna lösa komplexa kombinatoriska uppgifter. Tillvägagångssättet, som utvecklats i ett samarbete mellan forskare vid Linnéuniversitetet, Lunds universitet och andra forskargrupper i Kanada, England, Tyskland, USA och Holland, är skalbart, feltolerant, energieffektivt och kan implementeras med befintlig teknologi.
Konventionella elektroniska datorer har lett till häpnadsväckande tekniska framsteg under de senaste årtiondena, men deras sekventiella utformning, det vill säga att de endast processar en uppgift åt gången, gör att de inte kan lösa uppgifter av en mer kombinatorisk karaktär.
– Vi använder oss av ett rationellt utformat fysiskt nätverk för att koda beräkningsuppgiften så att skalor varierar fördelaktigt i storlek, berättar Alf Månsson, professor i fysiologi och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har dels utformat ett geometriskt nätverk som klarar av att representera uppgiften och dess lösningar, och dels tillverkat ett fysiskt nätverk baserat på denna design genom att använda en standardteknik för chip-tillverkning. Nätverket utforskas sedan av proteintrådar som självdrivs av ett molekylärt skikt som täcker botten av kanalerna. Den matematiska konstruktionen av nätverket, som använder sig av olika typer av kopplingar, vägleder trådar till rätt lösningar på uppgiften. Den tid som krävs för att lösa kombinatoriska uppgifter visar en dramatisk förbättring jämfört med de tidsskalor som konventionella, sekventiella datorer kräver.
– Vårt system kräver dessutom cirka 100 gånger mindre energi per beräkning än en konventionell, elektronisk dator. Detta är mycket viktigt eftersom värmeproduktion av avfall och energiförbrukning är stora hinder i den fortsatta utvecklingen av elektroniska datorer, förklarar Alf Månsson.
Artikelns titel: Parallel computation with molecular motor-propelled agents in nanofabricated networks
Kontakt:
Alf Månsson, e-post: alf.mansson@lnu.se tfn: 0708-86 62 43
Jonas Tenje, tfn: 0703-08 40 75
