Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff är titeln på etnologen Kim Silow Kallenberg doktorsavhandling. Studien bygger på intervjuer med behandlingspersonal och observationer av det dagliga arbetet vid ett ungdomshem för unga pojkar.
Totalt tvångsvårdas omkring 1000 ungdomar varje år. Det är en tidsobestämd åtgärd som tillämpas när andra, frivilliga vägar till behandling upplevs vara stängda.
Medan tidigare forskning om tvångsvård av unga framförallt har studerat behandlingsmetoder och de intagna ungdomarnas problematik fokuseras här behandlingspersonalen, vilket är första gången inom etnologin. Avhandlingen handlar om deras yrkesidentitet och tolkning av ungdomarnas bakgrund och beteende.
Muskelkraft meriteras
– Maskulinitet och muskelkraft tillmäts en central betydelse för att kunna göra ett bra jobb, säger Kim Silow Kallenberg. En effekt är att manliga behandlingsassistenter betraktas som professionella även utan formell utbildning, medan kvinnliga behandlingsassistenter behöver formella kvalifikationer och yrkeserfarenhet för att kunna hävda professionalitet.
Avhandlingen visar också att klass och etnicitet spelar stor roll. Att ha egna erfarenheter av utanförskap i form av exempelvis kriminalitet eller invandrarbakgrund förstärker de manliga behandlingsassistenternas maskulinitet. Detsamma gäller inte för kvinnlig personal.
Kim Silow Kallenberg visar i sin avhandling även hur anställda på ungdomshem manövrerar i gränslandet mellan vård och straff.
– Personalen ser ungdomarna dels som barn i behov av hjälp, dels som brottslingar som förtjänar att vara inlåsta, säger Kim Silow Kallenberg. Det finns alltså en spänning i yrkesidentiteten mellan å ena sidan vård och å andra sidan fysiska tillrättavisningar, där manlig muskelstyrka premieras.
Ungdomarna själva ser sällan tvångsvården som något annat än ett straff.
Genom att belysa behandlingspersonalen och deras föreställningsvärldar bidrar Kim Silow Kallenbergs studie till en förståelse likväl som en problematisering av personalens perspektiv på ungdomarna, behandlingen och det egna yrket.
Avhandling: Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff
Kim Silow Kallenberg är etnolog och doktorandstudierna har bedrivits inom forskningsområdet historiska studier på Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörn högskola. Disputationen äger rum den 11 mars.
För mer information: Kim Silow Kallenberg, kim.kallenberg@sh.se, mobil 073-503 93 10
Enligt Bo Olofsson, professor vid Mark- och vattenteknik på KTH, har vi fram till idag inte tänkt så mycket på grundvattenbristen i Sverige. Vi har utgått ifrån att vi har tillräckligt med vatten och lever i tron att vi kommit en bit på väg mot en mer effektiv och hållbar vattenförbrukning.
– Vi förbrukar mer och mer vatten i och med att allt fler flyttar permanent till sommarstugor i skärgården och längst kusten. Alla vill till exempel ha duschmöjligheter.
– Grundvattenbristen är inte bara ett stort problem utomlands, kommuner som Österåker, Norrtälje, Vaxholm, Tyresö och Värmdö riskerar alla att få kraftigt underskott på vatten i vissa områden. Grundvattenlagren på Gotland är så små att man redan nu ser att det kommer att bli problem till sommaren och därmed infört bevattningsförbud från första april vilket är väldigt tidigt, säger Bo Olofsson.
Berggrunden kan inte lagra
Grundvattenbristen är inte bara avhängda vår geografiskt förändrade samt växande konsumtion av vatten. Ett dilemma är att berggrunden i Sverige där grundvattnet befinner sig, inte klarar av att lagra några större mängder. Särskilt inte vid den svenska kusten. Mindre än 0,05 procent av berget består av hålrum där vatten kan lagras, och några större jordlager som kan utgöra vattendepåer finns inte.
I stora delar av världen finns problemet att 90 procent av tiden faller ingen nederbörd, och när det väl gör det i form av exempelvis monsunregn klarar marken inte av att suga upp den stora mängden. Nederbörden faller dessutom ofta när vi människor inte behöver den.
– Mycket av vattnet från ovan tas därtill upp av vegetationen. Grundvattenbildningen i Sverige är låg under maj till september. Lägg sedan till att det inte är lätt att bygga ut vattennätet, att ett utökat vattennät skulle föra med sig gigantiska kostnader i bergiga kustområden.
Somrarna blir längre
– Addera också att sommaren blir allt längre på grund av klimatförändringen. Runt nästa sekelskifte kan sommaren vara så mycket som en till en och en halv månad längre än idag. Det ger till exempel möjlighet till två skördar per sommar, säger Bo Olofsson.
Detta blir extra relevant menar Bo Olofsson eftersom vanlig konstbevattningsteknik med spridare är oerhört ineffektiv. I vissa fall kan 70-80 procent av vattnet avdunsta innan det tas upp av grödan.
En lösning är grundvattendammar. Ju längre fram i tiden vi blickar, desto mer betydelsefulla blir dessa vattendepåer.
Att grundvattendammar är verkningsfulla har forskarna vetat ett tag, så det Bo Olofsson och hans forskarkollega tillika doktoranden Imran Ali Jamali bland annat gjort är att utveckla metoder för att bäst lokalisera ställen som passar bra för att anlägga grundvattendammar. Det ökar möjligheterna för depåerna att vara effektiva i kampen mot vattenbristen.
Spara vatten i depåer
– Vår idé är att se till att spara undan vatten till dess att det behövs. Man kan skapa depåer i fickor eller svackor i berget på många olika platser. Vi har studerat vilka faktorer som avgör om det är ett bra eller dåligt ställe att skapa en depå, samt granskat och analyserat hur depåerna ska dimensioneras, utomlands så väl som i Sverige. Vi har också tittat på behoven, det vill säga hur mycket man kan vinna på att ha sådana här grundvattendammar på olika platser, berättar Bo Olofsson.
Åter till problematiken då det är viktigt att veta vilka utmaningar mänskligheten står inför. När vi inte duschar oss till vattenbrist i sommarstugan så tär vi rejält på jordens resurser genom det vi äter och de kläder och andra saker vi konsumerar.
Vi använder 300 liter varje dygn
Svensken använder nämligen i snitt 300 liter vatten per dygn, men räknar vi med vattnet som går åt för att producera maten vi äter och prylarna vi köper handlar det om 20 gånger så mycket. Då är vi uppe i 6 000 liter varav hälften av vattenförbrukning härrör från importerade varor.
Enligt Björn Oliviusson, vattenstrateg och industridoktorand på KTH, ligger vi svenskar uselt till då vi inte odlar ens hälften av den mat som vi konsumerar.
Vilka varor kräver mest vatten? Hur många liter vatten går det åt för att producera ett kilo? (Inom parentes anges andelen yt- och grundvatten som används.)
I dagarna disputerar Imran Ali Jamali med avhandlingen Subsurface dams in water resource management – methods for assessment and location som belyser just grundvattendammar, samt hur dessa kan anläggas på ett bra sätt. Disputationen ligger rätt i tiden då Internationella vattendagen eller Världsvattendagen, en temadag instiftad av FN, infaller den 22 mars. Handledare är Bo Olofsson.
För mer information: Bo Olofsson på 070 – 361 76 52, boolof@kth.se eller Imran Ali Jamali på 08 – 790 69 36, iali@kth.se.
Zebrafisken har varit modellorganism i försöken och exponerats för EE2, som är det syntetiska östrogen, som är huvudingrediensen i p-piller. Liksom många andra medicinrester följer östrogenet med avloppsvatten ut i miljön.
– Vi har för första gången kunnat visa hur EE2 påverkar stressresponsen hos zebrafisken och får den att ändra sitt beteende. Både honor och hanar drabbas av detta och förändringen av deras beteende blir varaktigt. Vi kan också se att fiskarnas avkomma visar samma beteende trots att de inte exponerats för östrogenet och att störningen möjligen kan påverka flera generationer.
Fertiliteten försämras
Man har också konstaterat att fertiliteten försämras hos båda könen, vilket kan få stora konsekvenser för hela populationer.
Forskarna vid Södertörns högskola har flera olika projekt där man undersöker hur miljön i Östersjön påverkas av olika utsläpp.
– Vi har börjat med zebrafiskar för att sedan kunna röra oss ut mot andra fiskar. Det tillverkas många kemikalier och som hamnar i miljön utan att vi vet vad som händer med dom.
De förändringar i fiskars beteende, som Nasim Caspillo och hennes kolleger visat vad gäller zebrafiskar kan ha stor betydelse för hur fiskbeståndet i Östersjön påverkas. Det här kan till exempel innebära att fiskarna inte längre undviker faror på ett naturligt sätt, vilket kan hota artens utveckling.
Hitta biomarkörer
– Vår forskning är en grund för att fortsätta arbetet med att hitta relevanta biomarkörer, som visar att fiskarna påverkats av östrogena substanser. Att förändringarna är ärftliga innebär också att de kan transporteras i näringskedjan och påverka andra djur och även människan. Vi måste därför utveckla metoder som varnar oss för hög halter av dessa ämnen och försöka minska förekomsten av dem i vår miljö.
Nasim Caspillo menar att det både handlar om att minska utsläppen på olika sätt, men också om att förbättra reningsverkens metoder för att få bort hormoner och andra kemikalier från utsläppen.
– Det bästa vore om man kunde tillverka ”gröna kemikalier”, alltså sådan som inte har någon miljöpåverkan, men det kräver mycket arbete och utveckling.
I en nyligen publicerad studie har psykologen Petri Partanen vid Mittuniversitetet visat att elever som fick metakognitiv strategiträning (träning för att öka sin förmåga att reflektera över sitt tänkande och lärande), tillsammans med arbetsminnesträning i skolan förbättrar sitt arbetsminne. Andra elever som enbart genomgick arbetsminnesträning uppvisade inga effekter på arbetsminnet.
– I studien såg vi också att arbetsminnesträningen i sig inte gav effekter på läs- och skrivförmåga, eller matematisk förmåga i huvudräkning. Det är därför viktigt att man fortsätter att utveckla arbetsminnesträning som metod, om det ska användas i skolan som en stödinsats, säger Petri Partanen.
Viktigt för elever i behov av stöd
Att utveckla elevers metakognitiva strategier är en viktig del i arbetet kring elever i behov av stöd. Resultaten av studien pekar på att metakognitiv träning är viktig för att kunna optimera arbetsminnesträning – något som bör tas i beaktande vid utformningen av insatser som riktar sig till barn i behov av särskilt stöd.
Effekterna av arbetsminnesträning och metakognitiv strategiträning undersöktes bland 64 skolbarn på flera olika skolor och jämfördes med en grupp som enbart genomgick arbetsminnesträning. De båda grupperna jämfördes dessutom med en kontrollgrupp som inte fick någon träning alls.
Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan.
Kontakt: Petri Partanen, doktorand, Avdelningen för psykologi, e-post: petri.partanen@miun.se
På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort en observationsstudie om cykelhjälmsanvändningen på 21 orter i Sverige. Resultatet visar att den genomsnittliga andelen hjälmanvändare, sett över alla de studerade cyklistkategorierna, har ökat till den hittills högsta nivån. Det skattade värdet är drygt 37 procent för 2015.
– Det är ingen dramatisk ökning, från 37,0 år 2014 till 37,6 år 2015 men det är trots allt en positiv trend som håller i sig. Vi ser en ökning framförallt hos vuxna, däremot en minskning bland yngre barn som cyklar i bostadsområden, säger Jörgen Larsson, VTI.
Positiv trend bland vuxna cyklister
Ökningen år 2015 jämfört med 2014 har varit mest markant för gruppen vuxna som cyklar till/från arbetsplatser.
Barn upp till 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 74 procent. Barn 6–15 år, som cyklar till/från grundskolan, använder cykelhjälm i mindre omfattning men det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper, nära 44 procent på högstadiet och 86 procent på låg- och mellanstadiet.
– Flest cyklister observeras på cykelstråken. Här använder drygt 33 procent av alla cyklister hjälm. Användningen är betydligt större i de största orterna Stockholm och Göteborg än i övriga orter, säger Jörgen Larsson.
Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. Statistiken för år 2015 bygger på observationer av totalt 65 600 cyklister i de fyra huvudkategorierna:
barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden
barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor
vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser
vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk.
Forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå har funnit en generell sänkning av kolesterolnivån, som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom. Deras studie är nu publicerad i European Heart Journal.
– Den viktigaste orsaken till förbättringen med lägre kolesterolnivåer som vi fann hos befolkningen i Norr- och Västerbotten är sannolikt förändrade levnadsvanor, som minskat intaget av fett och ökat intaget av fiber från frukt, grönsaker och spannmål, säger Mats Eliasson,professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt överläkare Sunderby Sjukhus i Luleå.
Studien visar att befolkningens genomsnittliga nivå av kolesterol i blodet sjönk från 6,2 till 5,5 mmol/l mellan 1994 och 2014. Minskningen är mer uttalad hos äldre än hos yngre personer, men lika stor hos män som hos kvinnor. Den grupp som hade störst sänkning var personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, som behandlats för högt blodtryck, diabetes och tidigare hjärtinfarkt eller stroke.
Statiner bakom en tredjedel av kolesterolsänkningen
Vid studiens start 1994 hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågutbildade kvinnor noterades vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.
Resultaten visar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.
– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor, säger Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien.
Primär och sekundär prevention ger resultat
– Vi ser att förbättringen är mest markant bland de som har mest att vinna, vilket talar för att arbetet med primär- och sekundär prevention på vårdcentraler och hjärtkliniker varit framgångsrikt. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt uppmuntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. De ständigt sjunkande kolesterolnivåerna talar för en fortsatt minskning av hjärtkärlsjukdomarna.
Även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt. Höga kolesterolnivåer är den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.
Om studien: Studien gjordes inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige och baserades på ett slumpmässigt urval där 8 895 män och kvinnor i åldrarna 25 till 74 år undersökts avseende riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.
För mer information: Mats Eliasson, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå
Telefon: 0920-28 34 53 / 070-513 02 93 E-post: mats.eliasson@nll.se
I avhandlingsarbetet undersöktes epigenetiska förändringar, det vill säga hur arvsmassan (dna) uttrycks eller tolkas på olika sätt utan att det finns en underliggande förändring i dna. Skillnaderna uppstår istället genom att gener slås på och av, till exempel på grund av miljöpåverkan och livsstil. Det finns olika mekanismer bakom epigenetik, varav en av de mer framträdande, så kallad dna-metylering, studerades.
Forskarna fann då skillnad mellan män och kvinnor i sammanlagt ett 80-tal olika gener. Och en del av generna påverkade insulinutsöndringen.
– Det är extremt intressant med denna typ av fynd mot bakgrund av mängden forskningsstudier inom diabetes. Att det kan finnas könsskillnader är en tanke som borde tänkas oftare, men det är vanligt att sådana överväganden och reflektioner saknas, säger Elin Hall, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.
Okänt om det finns en mönster
– Våra resultat talar för att det finns epigenetiska skillnader mellan män och kvinnor som eventuellt påverkar insulinutsöndringen och möjligen också risken för typ 2-diabetes. Men forskningen är ännu i sin linda, understryker Elin Hall.
Det saknas ännu närmare kunskap om huruvida det finns några återkommande, utläsbara mönster i de skilda genuttrycken för kvinnor respektive män. Och det faktum att studien visar att kvinnor utsöndrar mer insulin innebär inte automatiskt att kvinnor har ett bättre skydd mot diabetes. Det finns andra faktorer som kan påverka risken för insjuknande och insulinutsöndringen kan också variera till följd av bland annat hormoner (stress- och könshormoner) och åldrande.
Forskningen bygger på analys av de Langerhanska öarna (de celler i bukspottkörteln där insulinproduktionen sker) hos 87 avlidna patienter i Norden. Elin Hall hoppas att fortsatta studier inom fältet ska bidra med mer kunskaper kring skillnader i insulinutsöndring mellan kvinnor och män och om det påverkar diabetessjukdom. I förlängningen kan det leda till att både förebyggande insatser och behandlingar individanpassas bland annat med avseende på kön, tror hon.
Palmitat och glukos
I avhandlingen har hon även undersökt samband mellan fett- respektive sockerexponering och typ 2-diabetes, även i dessa fall med fokus på epigenetiska förändringar. I experimenten behandlades de Langerhanska öarna med en av de vanligaste fettsyrorna i blodet, palmitat, alternativt med glukos.
Resultaten påvisade ändrad genaktivitet samt försämrad insulinutsöndring till följd av både palmitat och glukos. Tydligast var resultaten för palmitat. Dessa pekar på att fettsyran har epigenetisk påverkan som kan kopplas till typ 2-diabetes. Fler studier behövs dock för att verifiera resultaten och möjliggöra fortsatt forskning kring prevention och behandling.
Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker (glukos) och ökar stort runt om i världen. Enligt uppskattningar från International Diabetes Federation (IDF) fanns det år 2014 ungefär 387 miljoner personer i världen med diabetes. Siffran förväntas att öka till 592 miljoner personer år 2035.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Utöver det finns bland annat typ 1-diabetes som är en autoimmun sjukdom, samt graviditetsdiabetes som upptäcks hos gravida utan tidigare historia av diabetes.
I typ 2-diabetes är det en otillräcklig utsöndring av insulin samt insulinresistens som leder till kroniskt förhöjt blodsocker. Vid insulinresistens kan målvävnader för insulin, såsom muskler och fettvävnad, inte tillgodogöra sig insulinet på ett korrekt sätt och har därmed svårt att ta upp glukos. Exempel på riskfaktorer för diabetes är åldrande, fetma och ärftliga anlag.
Egenskaper och händelser hos föräldrar påverkar deras barns barnafödande. I Sverige blir mer än 80 procent någon gång föräldrar. För de flesta är det alltså inte en fråga om, utan istället en fråga om när.
Enligt avhandlingen påverkar social bakgrund vilken ålder man blir förälder för första gången. En del kan förklaras av att barn till högutbildade själva läser vidare och därför blir föräldrar senare i livet. Effekten kvarstår dock även om man tar hänsyn till individens egen utbildning. Inverkan av ursprungsfamiljen på ålder vid första barnet och familjens storlek har varit oförändrad de senaste tjugo åren.
– Betydelsen av ursprungsfamilj och uppväxtmiljö för när vi blir föräldrar och hur många barn vi får har inte förändrats. Det finns antaganden om att vi blivit friare med tiden, men 60-talisterna är precis lika påverkade av sin ursprungsfamilj som 40-talisterna, säger Johan Dahlberg, nybliven doktor vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Kvinnor påverkas mer än män
Betydelsen av ursprungsfamilj och social bakgrund är generellt starkare för kvinnor än för män enligt avhandlingen. Kvinnors barnafödande påverkas mer av uppväxtmiljö och sina föräldrars utbildningsnivå än vad mäns gör.
Avhandlingen visar även att föräldrars död påverkar när vi får barn. Den som är yngre än 25 år och förlorar en förälder är markant mer benägen att själv snart få barn. Äldre barnlösa män, men i viss mån även äldre kvinnor, som förlorar en förälder är däremot mindre benägna att bli föräldrar tiden efter förälderns bortgång.
Enligt Johan Dahlberg finns det några huvudsakliga förklaringsmodeller. Den kris en förälders död innebär kan leda till en omvärdering av värden i livet och trigga ett barnafödande. En förälders död skulle också kunna ge en försämring i psykiskt välmående, något som kan påverka allt från möjligheten att finna en lämplig partner till viljan att skaffa barn.
– Åldern då vi blir föräldrar och hur många barn vi får påverkas till stor del av omständigheter och händelser som ligger utanför vår kontroll. Varken ursprungsfamilj, social bakgrund eller förälders död är någonting vi kan påverka, säger Johan Dahlberg.
För ytterligare information:
Johan Dahlberg, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. E-post: johan.dahlberg@sociology.su.se Tfn: 073-708 26 84
Bestående förändringar i temperatur, nederbörd och luftfuktighet kan mycket snabbt göra tidigare suboptimala miljöer högst gynnsamma för många sjukdomar, visar en litteraturstudie från bland annat institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna har sammanställt sambandet mellan rödbandsjuka, klimat och väder.
Rödbandsjuka är en mycket framgångsrik patogen som nu klassas som en av de allvarligaste för världens skogsbruk. Anledningen till detta är kanske inte i första hand de ekonomiska implikationer den medför för dagens skogsbrukare, utan en mycket oroväckande utveckling sett över de sistlidna decennierna.
Så sent som 1972 rapporterades sjukdomssymptom från inte fler än 12 länder. Detta antal är idag 63. En avhandling från SLU visade nyligen att svampen även finns, och trivs, i svenska tallskogar, som hittills varit förskonade från någon större påverkan.
Globalisering och klimatförändringar bovarna i drama
Svampens utbredningsområde växer mycket kraftigt, men vad som är minst lika bekymrande är att de allvarliga utbrotten infaller allt tätare, även i områden där svampen funnits i årtionden utan att tidigare orsaka betydande problem.
Rödbandsjuka är en svampsjukdom som främst angriper tallar. Svampen attackerar träden via klyvöppningar, små ”andningshål”, i barr av alla åldrar. Med början runt ingångshålet sprider sig snart ett rött band av infekterad vävnad runt hela barret, som med tiden dör och faller av. Vanligtvis överlever värdträdet, till priset av avsevärt försämrad växtkraft, men allvarliga sjukdomsutbrott kan också leda till döden. Foto: U.S. Department of Agriculture, Flickr, CC BY 2.0
Den växande utbredning orsakas till största delen av de senaste årtiondenas extrema ökning i transporter, av både handelsvaror och människor. Det finns ett direkt samband mellan handel och införsel av främmande arter. Exempelvis är USA och Storbritannien, som importerar förhållandevis mer varor än andra länder, överrepresenterade vad gäller problem orsakade av nyintroducerade organismer.
Sjukdomens tätare och allvarligare utbrott orsakas däremot sannolikt av klimatet. Många studier har visat att temperatur och nederbörd är två essentiella faktorer för sjukdomen, men sambandet mellan dem, svampen och klimatet har inte blivit helt klarlagt. Forskarna bakom litteraturstudien gör ett försök till en sådan syntes.
Studien visar att rödbandsjuka kan utvecklas i ett brett spektra av nederbördsförhållanden, från 700 millimeter om året till åtminstone 1500 millimeter, och att kraftiga utbrott så gott som alltid har föregåtts av ovanligt regniga vårar och somrar. Samtidigt har det visats att 4 dagars kraftigt regn om sammanlagt 400 millimeter följt av en helt torr månad ger mindre rödbandsjuka än en total nederbörd på 2 millimeter utspridd över 15 dagar.
Detta visar att svampen visserligen behöver fukt för att vara effektiv, men att ren nederbördsmängd är en trubbig indikator för att förutspå ett allvarligt angrepp.
Temperatur viktigaste faktorn i kalla områden
Nederbörden som förklarande faktor bakom utbrotten fungerar också bara i relativt varma områden, som i länderna runt Medelhavet. I kallare områden, som centraleuropa eller Skandinavien, korrelerar inte nederbörden lika bra med sjukdomens omfattning. Här är istället temperaturen den drivande omständigheten.
Det är känt att rödbandsjuka inte bildar sporer om dygnsmedeltemperaturen är under 10 °C eller minimitemperaturen under 0 °C. En studie har rent av visat att minimitemperaturen i augusti är den enskilt viktigaste klimatfaktorn för sjukdomens omfattning över huvud taget. Sträng kyla innebär dock inte en infektionsfri säsong.
Exempelvis förekommer rödbandsjuka kontinuerligt i områden i Kanada och norra Skandinavien där temperaturen ofta sjunker ner till -40 °C.
Den optimala dygnstemperaturen för svampen har uppmätts till 20 °C på dagen och 12 °C på natten, och om sådana optima uppnås med mindre än en vecka av uppehållsväder emellan ökar infektionsrisken nästan exponentiellt. Samtidigt vet vi att svampen kan producera asexuella sporer, konidier, när som helst under säsongen, och att klimatet inte påverkar dessa sporers överlevnad.
Tillsammans målar dessa insikter upp en bild av en patogen som kan överleva latent i ett område under mycket lång tid, för att sedan snabbt utveckla infektioner när de yttre förutsättningarna blir optimala. Det är antagligen därför områden där sjukdomen tidigare har påträffats, men inte orsakat allvarliga problem, plötsligt blivit hårt drabbade. Detta gör att förändringar i frekvensen av rödbandsjukeutbrott, liksom av många andra blad- och barrsjukdomar, är en utmärkt och mycket tidig indikator på pågående klimatförändringar.
El Niño skapar gynnsamma förhållanden
Förutom den årliga fluktuationen över årstiderna, är väderfenomenet El Niño den enskilt viktigaste drivkraften bakom naturligt återkommande globala klimatväxlingar. El Niño påverkar nederbörd och temperatur över stora delar av världen, med effekter som tropiska orkaner, svår torka och översvämningar som följd, och fenomenets betydelse har förutspåtts öka under det kommande århundradet.
Varje El Niño påverkar klimatet under ungefär två år, och infaller i genomsnitt en gång var tionde år. Eftersom rödbandsjuka har en global utbredning och är i hög grad beroende av gynnsamma väderförhållanden, och eftersom El Niño så dramatiskt påverkar sådana förhållanden i olika riktningar över hela världen, är det lätt att tänka sig att fenomenenet sammanfaller med svåra sjukdomsutbrott.
Forskarna fann att fyra av de fem senaste El Niño-episoderna följts av en ökad frekvens av rödbandsjukeutbrott över hela världen. Eftersom en stark El Niño-episod pågår just nu, finns det anledning att vara uppmärksam på rödbandsjukefrekvensen de kommande åren.
Kopplingen mellan klimatförändringar och fler och allvarligare utbrott av rödbandsjuka, och mellan El Niño-episoder och mer periodiskt återkommande sjukdomsproblem på flera håll i världen, visar vilka dramatiska effekter även mindre förändringar i temperatur, nederbörd och luftfuktighet kan få, när de plötsligt råkar optimera levnadsbetingelserna för vitt spridda sjukdomar som rödbandsjukan.
Artikeln är kortad och finns att läsa i full längd på SLU:s webbplats.
Sjuksköterskeutbildningen består av teoretisk undervisning, varvad med verksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU, som genomförs på olika vårdavdelningar både inom den slutna vården och inom hemsjukvården. För att skapa goda förutsättningar för studenters lärande i praktiken, har utbildningsvårdavdelningar (UVA) vuxit fram på flera ställen i Sverige, där patienter vårdas av studenter under handledning. Vid dessa UVA är vanligtvis handledarkompetensen, men också studentgenomströmningen högre än vid övriga avdelningar med VFU. Idén med att varva teori och praktik genom VFU, är att studenterna på så sätt ska sammanfläta sitt lärande med vårdande. Dessutom är det viktigt att denna lärande miljö också blir vårdande för patienterna.
Vårdande och lärande i samverkan ger bättre patientmöten
Camilla Eskilssons forskning vid Linnéuniversitetet fokuserar på att beskriva hur vårdande och lärande samspelar under VFU:n, hur de kan sammanflätas och vilka konsekvenser detta får. Avhandlingen baseras på intervjuer med sjuksköterskestudenter, patienter och handledare samt chefer för UVA enheter. Forskningsresultatet pekar på att vårdande och lärande sammanflätas i genuina möten mellan patient och student. Ett genuint möte för studenten innebär att tryggt kunna anta utmaningen att vårda patienten. Det innebär att känna sig guidad av en patient som är delaktig i lärandeprocessen. Det innebär också att veta att handledaren finns tillgänglig, om än inte direkt närvarande.
För patienter innebär samma genuina möten att vara delaktig i studenternas lärande och kunna vara till nytta för deras kommande yrkesroll. Det innebär för patienterna att de ”får” en extra dimension i vårdandet genom studenternas ömsinta, noggranna och bekräftande sätt att vara. Även för patienterna är handledarna nyckeln till att känna sig trygga i studenternas vård.
Handledarna viktiga
Handledarna är oerhört viktiga både för studenter och patienter för att skapa lärande miljö och patientsäker vård. Deras förmåga att balansera mellan att vara nära och på avstånd är en förutsättning för att genuina möten ska kunna ske. Man skulle kunna säga att handledare utvecklar en skicklighet i att vårda genom studenter men ändå ha kvar ansvaret för patienter.
Chefernas inställning till sitt ansvar för en vårdande och lärande miljö varierar. Vissa stannar inte vid sitt grundläggande ansvar, utan visar en vilja att utveckla den lärande miljön. De har även en vilja att stärka samarbetet med högskolan.
Forskningen kan bidra till att utveckla miljöer där vårdande och lärande sammanflätas. Det är tydligt att genuina möten sammanflätar vårdande och lärande och är därför något som främjar både studenter och patienter. Camilla höjer inom sin forskning betydelsen av dessa möten och visar på studenters, patienters, handledares och chefers viktiga roll för att skapa förutsättningar för genuina möten som leder till en bättre vård.
Avhandlingen:
”Vårdande och lärande sammanflätas i genuina möten – erfarenheter, förutsättningar och ansvar på utbildningsvårdavdelning”
Reningsverken har hittills inte haft någon möjlighet att rena avloppsvattnet från läkemedel. De hamnar istället i miljön där de kan orsaka stor skada i havs- och vattenmiljön. I juli 2015 togs Sveriges första fullskaliga läkemedelsrening i drift vid Knivsta reningsverk. Fram till årsskiftet renades det utgående avloppsvattnet ytterligare genom komplettering med ozonering för att få bort läkemedelsrester, i ett projekt ledd av kemisten Jerker Fick vid Umeå universitet.
Nu satsar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fyra miljoner kronor för att utvärdera reningen.
– Det känns riktigt roligt att få slutföra detta projekt som nu pågått i två år och där vi nu går in i slutfasen. Vi kommer att i detalj utvärdera hur mycket mer läkemedelsrester som kan renas bort om man kompletterar nuvarande reningsverk med ozonbehandling, säger Jerker Fick.
80 procents rening Preliminära resultat och tidigare studier har visat att metoden kan reducera läkemedelshalterna med minst 80 procent.
– Vissa läkemedel försvinner helt, till exempel huvudvärksmedicinen paracetamol, men en del såsom epilepsi-medlet karbamazepin är så stryktåliga att de inte påverkas så mycket, säger Jerker Fick.
Reningen har gjorts med ozon, som är en reaktiv gas som reagerar med olika kemikalier, däribland läkemedel, så att de oxideras. Effekten följs upp genom kemiska analyser och provtagning dels i olika delar av reningsverket men också i Knivstaån nedströms och uppströms reningsverkets påsläpp.
Studerar miljöeffekter
Forskargruppen i Umeå samarbetar med forskare vid Göteborgs universitet, KTH och SLU. I projektet kommer de även att göra en utvärdering av de positiva och eventuellt negativa effekter tekniken kan ha på vattenlevande organismer såsom kräftdjur och fisk, exempelvis spigg och regnbåge. Detta gör forskarna genom att detaljstudera bakterier och insekter i Knivstaån, efter att ån har fått ta emot ozonbehandlat avloppsvatten i ett halvår. Det har också utförts två laborationsstudier på hur det renade vattnet påverkat olika fiskarter.
– Detta är mycket relevant del av projektet eftersom det kan visa om ett renare vatten är bra för växter och djur men det kan också visa om det har bildats något miljöfarligt när kemikalierna reagerade med ozon.
För mer information:
Jerker Fick, kemiska institutionen
E-post: jerker.fick@umu.se, telefon:090-786 93 24
Hormonet ethinylestradiol (EE2) är ett aktivt ämne i många p-piller som påverkar vattenlevande organismer när det kommer ut som rester i vattendrag. I sin avhandling har Lina Nikoleris vid Lunds universitet undersökt hur fiskar påverkas av EE2.
Fiskar extra känsliga för östrogen
– Fiskarna påverkas redan vid låga koncentrationer av EE2 – både i beteende och genetiskt. Vi har sett att fiskarnas genbalans ändras och de får svårare att fånga föda. Tidigare studier visar att fiskarna också får problem med att föröka sig. Det kan leda till att en hel fiskpopulation försvinner och ge konsekvenser för hela ekosystem, säger Lina Nikoleris.
Fiskar har fler östrogenreceptorer än människor, vilket gör att de är extra känsliga för östrogen i vatten. I avhandlingen studeras tre olika fiskarter: lax, öring och mört, som är ekonomiskt viktiga fiskar och som finns i både sött och salt vatten.
Barnmorskorna har otillräcklig kunskap
Lina Nikoleris har också undersökt barnmorskors kunskap om miljöeffekterna av hormonella preventivmedel, vilken information de får och hur det påverkar deras rådgivning. Resultatet visar att barnmorskorna tycker att de inte har tillräcklig kunskap och att den information de får främst kommer från läkemedelsföretagen. Subventioneringssystemet för preventivmedel är svårt att överblicka och framför allt är det hormonella preventivmedel som ingår. Sammantaget gör det att kunskapen om hormonfria alternativ är sämre.
– Människans påverkan på miljön är en viktig fråga, därför vill jag inte bara titta på den ekologiska aspekten av hur fisken mår av hormoner utan se på hur vi använder hormonella preventivmedel. Tekniska lösningar räcker inte för att rena våra vatten – vi måste också se till att förskrivare och kvinnor får all information när de väljer preventivmedel, säger Lina Nikoleris.
Mer information:
Lina Nikoleris, doktorand i miljövetenskap, Lunds universitet, biologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatforskning
070-687 21 57, lina.nikoleris@biol.lu.se
Nära 20 procent av de som drabbas av stroke dör inom en månad och 40 procent dör inom ett år. Med döden så närvarande är den vård patienterna får i livets slutskede oerhört betydelsefull.
Men den allmänna palliativa vården för strokepatienter har brister, visar ny forskning från Linköpings universitet.
– Det verkar finnas en okunskap hos de som vårdar strokepatienter om hur patienterna har det veckan innan de dör. Man vet exempelvis inte om personen dör ensam eller om hen har ont. Detta är anmärkningsvärt och vi ser inte samma tendenser i cancervården, säger Heléne Eriksson, sjuksköterska sedan 25 år tillbaka och numera doktorand.
Fyra forskare från Linköpings universitet har jämfört den palliativa vården för strokepatienter med den för cancerpatienter. Jämförelsen gjordes med hjälp av det svenska palliativregistret dit vårdgivare rapporterar vid ett dödsfall.Vad forskarna reagerade på var de påfallande skillnaderna om vad vårdgivarna vet om patienterna deras sista vecka i livet. Vårdgivare av strokepatienter känner i mycket lägre grad till hur deras patienter har det innan de dör.
Registerdata visar också att strokepatienter i mindre utsträckning än cancerpatienter uppges lida av smärta, illamående, förvirring, oro och dyspné (andnöd) sin sista vecka i livet, däremot lider de oftare av rosslig andning. Att strokepatienterna verkar lida av färre symptom jämfört med cancerpatienter, behöver dock inte överensstämma med verkligheten, utan kan vara ett resultat av personalens brist på insikt om hur patienten hade det.
Pratar inte om döden
Studien visar även att vården för strokepatienter i livets slutskede är sämre vad gäller information. Brytpunktsamtal, där man berättar om att bot inte är möjlig och att vården istället går in i ett lindrande skede, ges sällan till strokepatienter. Om det beror på att det inte prioriterats eller på att patientens tillstånd är för dåligt för det, vet forskarna dock inte. Inte heller får strokepatientens närstående ett uppföljningssamtal i samma utsträckning som cancerpatientens närstående efter att patienten avlidit, något som kan vara viktigt för de närstående då sjukdomsförloppet kan gå snabbt.
– Att få en bra vård sin sista tid i livet är viktigt för alla människor, även för de som inte avlider i cancer. Man ska kunna få en så fridfull död som möjligt och slippa en akutvårdsmiljö där vårdpersonal och anhöriga springer in och ut för att vårda andra patienter i samma rum, säger Heléne Eriksson.
Hon menar att vården för strokepatienter i livets slutskede har potential att förbättras och efterlyser mer utbildning och fungerande rutiner oberoende av diagnos.
– Det här är en stor utmaning för våra fysikstudenter och en fantastisk chans att få jobba med ett skarpt projekt som kommer att göra avtryck på månen, säger Maria Hamrin, docent i rymdfysik och programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Umeå universitet.
Månen är vår närmaste granne i rymden och den enda himlakropp som människan har besökt. Månen var ett hett resmål på 1960- och 1970-talen, men sedan övergavs vår första utpost i rymden för att i stället utforska andra delar av solsystemet. Sedan 1976 har bara en enda månlandning genomförts. 2013 skickade Kina upp en robotstyrd månlandare med en rover, en obemannad landfarkost, för att göra geologiska undersökningar på månen.
Till månen 2017
Men kapplöpningen till månen har tagit fart igen – och studenter och forskare vid Umeå universitet är med i jakten. De ska bygga ett mätinstrument som ska skjutas upp till månen med en raket i november 2017.
– Det här är ett fantastiskt projekt för våra studenter, men också för universitetet som helhet, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet. Rymden spelar en stor roll för att väcka intresset för naturvetenskap i stort och rekrytera studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Att som universitet ha studenter som är med i projekt som landar på månen är naturligtvis något alldeles extra.
Initiativet kommer från Space Science Sweden, en grupp rymdintresserade i Umeå. Tillsammans med det tyska ingenjörskollektivet PT Scientists deltar de i Googles tävling Lunar Xprize som går ut på att skicka en privatfinansierad robot till månen. PT Scientists har i samarbete med biltillverkaren Audi utvecklat en rover som kan köra över månytan, placera ut mätutrustning och skicka data tillbaka till jorden. Tyskarna efterlyste entusiaster som ville utveckla experiment att genomföra på månen. Space Science Sweden antog utmaningen – och fick uppdraget.
Plats för vetenskapliga experiment
– Vi har utvecklat en termiskt skyddad container för vetenskaplig mätutrustning, berättar Sebastian Sjöquist, Space Science Sweden. Vårt eget experiment handlar om att få litiumbatterier att fungera i vakuum, men vi insåg att vi hade plats över för vetenskapliga experiment.
– Då vände de sig till våra studenter och forskare för att fylla containern med ytterligare innehåll, säger Maria Hamrin. Vi fastnade för att bygga ett instrument som kan mäta det elektriska fältet vid månytan eftersom detta aldrig gjorts förut.
Når målet trots högriskprojekt
Det elektriska fältet sätter måndammet i rörelse, vilket kan störa elektronisk utrustning. Att veta mer om det är viktigt inför framtida resor till månen och liknande himlakroppar.
Forskargrupper i rymdfysik och optisk fysik kommer att bidra med sin kompetens, medan frivilliga studenter är de som bygger och testar instrumentet.
– Som alla rymdmissioner är det förstås ett högriskprojekt eftersom både rymdfarkosten, rovern som landsätts och dess instrument kommer att utsättas för en rad påfrestningar, säger Maria Hamrin. Även om något misslyckas och instrumentet inte kan skicka tillbaka mätdata, är ändå ett av våra viktigaste mål uppnått. Vi har visat att det går att bygga vetenskapliga relevanta rymdinstrument med väldigt små resurser och i samarbete med studenter.
Mer information:
Maria Hamrin, docent i rymdfysik, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, Umeå universitet, maria.hamrin@umu.se
– Detta är angeläget då våra resultat visar att dessa patienter är i riskzonen för framtida hjärt-kärlhändelser. Ändå har vi inte sett någon överanvändning av sjukhusresurser och totalt sett har patienterna fått bättre behandling. Det känns som att svenska läkare snabbt har förstått fördelen med den nya metoden vilket är väldigt positivt. Med detta kan vi erbjuda bättre vård för våra hjärtpatienter, säger Kai Eggers.
Metoden används redan
Den nya troponinmetoden används i dag på majoriteten av svenska sjukhus.
– Men det är först med vår studie att man kan se effekten av dess användning i ett bredare perspektiv, säger Kai Eggers och konstaterar att han ser positivt på det fortsatta införandet av metoden i landet.
Resultaten bygger på en studie av över 35 000 patienter från det svenska hjärtinfarktregistret SWEDEHEART. Resultaten presenterades i höstas på en internationell kongress och har nu publicerats i European Heart Journal.
I studien undersöktes ändringen i handläggningen av patienter före och efter införandet av rutinmätning av högkänslig troponin på utvalda svenska sjukhus. Hjärtmuskelproteinet troponin frisätts i samband med hjärtinfarkt och används rutinmässigt i landet för att ställa infarktdiagnos och styra behandlingen.
För mer information kontakta: Kai Eggers, tel: 018-611 4409, e-post: kai.eggers@ucr.uu.se
I januari 2016 fick samtliga högskolor och universitet i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur jämställdhet ska integreras i verksamheten. Planerna ska presenteras för regeringen i maj 2017. Regeringens motiv är att högskolor och universitet fortfarande är starkt mansdominerade och könssegregerade samt att utvecklingen mot jämställdhet går alldeles för sakta.
– Regeringsuppdraget innebär att samtliga högskolor och universitet har ett stort arbete framför sig, om integreringsplanerna inte bara ska bli ”pappersprodukter”, säger Stina Powell från SLU.
I sitt doktorsarbete har Stina Powell undersökt hur frågor som rör jämställdhet och meritokrati hanteras och diskuteras i den akademiska världen. Meritokrati innebär att objektiva, mätbara meriter ska ligga till grund för tjänstetillsättning eller befordran, och att alla därmed har samma möjligheter till avancemang oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I linje med detta bör den ojämställdhet som finns i akademin ha andra orsaker än diskriminering.
– Feministisk forskning har dock visat att meritvärderingen inte alltid är helt objektiv. Det finns normer som gör att män och kvinnor bedöms på olika sätt, säger Stina Powell. Detta har i sin tur lett till krav på aktiva insatser mot diskriminering inom högskolevärlden, där det samtidigt finns en stark övertygelse om att meritokratin fungerar.
Tre olika processer för att hantera jämställdhet och meritokrati
Det finns alltså två motstridiga principer, eller uppfattningar, som akademin på något vis måste sammanjämka för att de ska kunna leva vidare sida vid sida. För att få en bild av hur detta kan gå till har Stina Powell granskat ett jämställdhetsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, enkäter, deltagarobservationer och litteraturstudier visar hon att frågor om meritokrati och jämställdhet hanteras genom tre olika processer.
Den första är att göra jämställdhet till en fråga för individen, inte för organisationen.
– Här är tanken att kvinnor behöver fixas, hjälpas och stödjas för att klara, kunna eller vilja ha en akademisk karriär, säger Stina Powell. Därför startas mentorprogram, kurser och projekt som ska ge kvinnor den kunskap de antas sakna.
Den andra är att avpolitisera jämställdhetsfrågor, så att jämställdhet blir till administration (statistik, indikatorer, rankningar osv.) istället för politik.
Den tredje är att separera jämställdhet från den ordinarie verksamheten (forskning, samverkan och undervisning), och bedriva den i projektform med externa eller öronmärkta medel. Ansvaret för det aktiva jämställdhetsarbetet decentraliseras också till kommittéer och enskilda engagerade individer inom organisationen.
Processerna inom akademin måste utmanas
– Min avhandling åskådliggör hur meritokratin sätter ramarna för vilken typ av jämställdhetsarbete som är möjligt: vilka frågor som går att ställa och vem som kan beröras av frågor om bristande jämställdhet.
Stina Powell lyfter särskilt fram två övergripande slutsatser i avhandlingen. Den första är att det finns ett stort avstånd mellan den officiella svenska jämställdhetsdebatten – där frågor om för få eller för många kvinnor eller könssegregering dominerar – och mer djuplodande diskussioner som tydliggör komplexiteten i den diskriminering som förekommer inom akademin.
– Min andra slutsats är att de meritokratiska processerna inom akademin måste utmanas och utvecklas om målet med jämställda högskolor och universitet ska kunna nås. För att lyckas med regeringsuppdraget bör universitetet och högskolor beakta den mer grundliga debatt som förs, och inte blunda för hur meritokratiska principer bidrar till ojämställdhet inom akademin.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
