Initiativet till idrottsskolan kom från staten och Riksidrottsförbundet mot bakgrund av att idrottsföreningarna tappar medlemmar och för att föreningsidrotten kritiserats för att bedriva en alltför tävlingsinriktad barn- och ungdomsidrott. Tanken är att idrottsskolan ska vara alternativ till den traditionella föreningsidrotten.
– Det finns nästan inga studier gjorda om idrottsskolor och hur barn upplever verksamheten. Idag tycks heller ingen riktigt veta hur många idrottsskolor som finns. På en del orter finns inga alls och hur idrottsskolorna är organiserade och vem som är ansvarig varierar kraftigt. Ibland är det ortens idrottsförening och dess ledare, ibland tillsammans med fritidshem och dess pedagoger, berättar Peter Carlman.
Idrottsskolorna är ofta till för barn upp till 11 år, men studien visar att de behövs även för äldre barn och unga som vill börja idrotta eller växla till en ny idrott. Det är något som kan vara svårt inom den vanliga föreningsidrotten.
Lek eller tävling?
I studien intervjuade Peter Carlman både ledare och barn, individuellt och i fokusgrupper, i tre skilda idrottsskolor.
– Många barn är nöjda med idrottsskolan och tycker att det är en kul stund, ett andningshål i vardagen och en chans att under lekfulla former prova på olika idrotter. Men det finns även en motstridig bild där barn upplever en mer prestationsbaserad atmosfär och en tyst rankning. Aktiviteterna beskrivs som mer tävlingsinriktade och allvarliga. Det får till följd att fler känner att idrottsskolan inte är till för dem. ”Skojtävlingar” förvandlas till mer allvarliga tävlingar enligt en rangordningslogik. Det blir helt enkelt en krock mellan två synsätt; en rolig prova-på-stund eller ”riktig idrott”.
Avhandlingen pekar på att när idrottsledare och barn agerar i motsättning till idrottsskolans syfte, misslyckas den med att erbjuda en inkluderande idrott för alla. Istället förstärks ojämlikheten mellan barn med idrottserfarenhet och de barn som provar på.
– Det är viktigt att vara medveten om hur olika synsätt kan utvecklas i praktiken, forma aktiviteterna och barnens upplevelser och delaktighet. Därför behövs ett bestämt syfte med verksamheten och en god förståelse för idrottsskolans syfte hos ledarna.
Fyller andra behov
Studien visade även att frånvaron av organiserade tävlingar, mindre intensiva aktiviteter, större variation och frihet utmanar den traditionella synen på hur föreningsidrott för barn ska bedrivas och varför.
– Idrottsskolan fyller ett annat behov och för många barn är det ett roligare och friare sätt att idrotta än den traditionella föreningsidrotten. Här deltar det delvis andra barn, med andra idrottsbarndomar och en annan syn på idrott. Men det betyder också att idrottsskolan kanske inte fungerar som den sluss vidare till föreningsidrotten som tanken var från början, menar Peter Carlman.
Avhandling: Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott. Peter Carlman disputerade i pedagogiskt arbete och undervisar i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
För mer information kontakta: Peter Carlman, Karlstads universitet, tel: 073-052 02 68, e-post: peter.carlman@kau.se
I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas.
Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.
– I dagsläget finns det exempelvis en stor osäkerhet kring den här bevisningens terminologi, man kan säga att det råder en begreppsförvirring. Det finns ingen reglerad eller vedertagen begreppsapparat vilket är grundläggande i juridiska sammanhang. Bevisningen kan också vara oerhört tekniskt komplex och för att kunna bedöma dess värde måste det finnas en förståelse för bevisningens sammansättning och felkällor. Utan sådan kunskap ökar risken för att våra domare inte förmår värdera bevisningen på ett fullvärdigt sätt, säger Jonas Ekfeldt.
Bevisvärderingen har inte hängt med
Enligt Jonas Ekfeldt har det skett en förhållandevis snabb utveckling vad gäller det juridiska utrymmet för att kunna samla in sådan bevisning, främst inom den brottsutredande verksamheten under exempelvis förundersökningar. Någon motsvarande utveckling har dock inte följt vad gäller domares bevisvärdering. Den gällande regleringen har sina rötter i 1930-talet.
– Ett problem med så kallade elektroniska eller digitala bevis är att lagstiftaren inte har försett våra domare med några ändamålsenliga verktyg för bevisningens bedömning. Tiden har till viss del stått still i lagstiftningshänseende medan utvecklingen har rullat på i samhället utanför. Ämnet behandlas heller inte självständigt i landets juristutbildningar, säger Jonas Ekfeldt.
Risk för otillräcklig kunskap
Ytterligare ett problem som Jonas Ekfeldt pekar på är mängden av information som snabbt genereras genom så kallade it-forensiska undersökningar, exempelvis av misstänktas beslagtagna datorer eller mobiltelefoner. Att bedöma stora informationsmängder i form av mejlkonversationer eller sms, på skärm eller pappersutskrifter, är ett resurskrävande arbete. Jonas Ekfeldt menar även att sådana informationsmängder kan hindra en objektivt godtagbar bevisvärdering, exempelvis om bevisningen blir så omfattande att den inte kan överblickas.
Jonas Ekfeldt menar att det som framför allt behövs just nu är mer kunskap i ämnet.
– Det finns ett stort behov av fördjupade rättsvetenskapliga studier. Det är även nödvändigt att överväga olika alternativ för hur vi kan säkra kunskapstillförseln åt domare och andra aktörer inom rättsväsendet. Man kan knappast kräva att en juristdomare också ska ha en examen i datavetenskap, men vi bör se till att våra domare får det stöd och den kunskap som krävs för att kunna bedöma den här bevisningen. I förlängningen handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra domstolar, säger Jonas Ekfeldt.
Avhandling: Om informationstekniskt bevis
För ytterligare information:Jonas Ekfeldt desk@jurit.se alt 08-400 261 40
Lokalt visar sig detta genom att arter som befinner sig i den kallare delen av sitt utbredningsområde har ökat i antal, eftersom klimatet blivit gynnsammare. På motsvarande sätt minskar populationerna i de varmare delarna av artens utbredningsområde där det blivit för varmt.
Bofinken drar norröver
I Sverige är bofinken ett exempel på en art som tydligt sprider sig norrut. Bergfinken, en nordlig släkting, har på motsvarande sätt dragit sina sydligaste utposter i Sverige allt längre norrut.
– På sikt blir problemet att de allra nordligaste arterna inte har något land längre att dra sig tillbaka till om klimatuppvärmningen fortsätter, säger Åke Lindström.
Ett annat resultat som forskarna kommer fram till är att klimatförändringarna påverkar antalet fåglar på samma sätt i USA som i Europa.
– Det är förvånande att effekterna blir så likartade mellan kontinenterna, det är ju trots allt helt olika fågelarter och olika livsmiljöer vi pratar om, säger Åke Lindström.
Förändringarna pågår just nu
– Våra resultat borde öka medvetenheten hos beslutsfattare runt om i världen att naturen redan nu påverkas av pågående klimatförändringar, vilket kanske kan öka på takten för att motverka dessa. En annan önskan är att fågelövervakningen i tropiska och subtropiska länder kan utvecklas. I dessa områden är kunskapen om klimatförändringars effekt på fågellivet generellt dålig.
Det är första gången en jämförande studie i den här omfattningen har gjorts. Den bygger på data insamlade under 30 år, från 1980 till 2010, i såväl USA som i Europa. Åke Lindström, professor vid Lunds universitet och ansvarig för Svensk Fågeltaxering, har bidragit med en av de bästa tidsserierna i Europa vad gäller populationsförändringar hos fåglar.
– Vår data fyller en viktig funktion i studien genom att representera norra Europa, säger han.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science: Consistent response of bird populations to climate change on two continents.
För mer information: Åke Lindström, professor, Lunds universitet, biologiska institutionen +46-46-222 49 68 ake.lindstrom@biol.lu.se
När vi lär oss rörelser i ett nytt sammanhang behöver hjärnan inte bara styra musklerna via signaler till motorneuronerna, utan också på ett oberoende sätt kontrollera musklernas sensoriska neuroner, enligt studien som nu publiceras i tidskriftenCurrent Biology.
Inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar ger hjärnan viktig information för perception och kontroll av kroppsrörelser.
I varje muskel finns mellan tiotals till hundratals inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar. Muskelspolarna skiljer sig från andra sensoriska receptorer eftersom de genom nervfiber är kopplade till och kontrolleras av det centrala nervsystemet.
Signalförändringar i muskelspolar
Faktum är att nervsystemet har fler nervfiber kopplade till och från muskelspolar än till musklerna som möjliggör rörelse. Trots att det i över hundra år forskats kring dessa muskelspolar så har det länge varit oklart hur, varför och när kroppens centrala nervsystem väljer att detaljstyra sina muskelspolar.
– Resultaten av den här studien visar att det finns ett samband mellan hjärnans kontroll av muskelspolar och inlärning av nya rörelser, säger Michael Dimitriou.
Michael Dimitriou har i studien observerat signalförändringar i muskelspolar hos människor medan de lärde sig att kontrollera en visuell markör på en skärm, i en rörelse som liknade att hantera en datormus (se bild). Beroende på vilket stadium i inlärningsprocessen som mättes skickade muskelspolarna väldigt olika mönster av signaler trots de nästan helt identiska muskelrörelserna.
Forskningen visade att muskelspolarnas kapacitet som sensoriska neuroner justerades i takt med inlärningen av en rörelse. Muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen till att bli mer selektiva i vilken information de skickade vidare till nervsystemet om den pågående rörelsen.
Uppdatering av hjärnkretsar
– Det är välkänt att en effektiv insamling av information är viktigt för god inlärningsförmåga, och detta gäller också motorisk inlärnings- och anpassningsförmåga. En större mängd med relevant information från muskelspolar möjliggör en mer effektiv uppdatering av de kretsar i hjärnan som styr våra rörelser. Skillnader i förmåga att kontrollera muskelspolar är antagligen en faktor som definierar individuella skillnader i motorisk inlärningsförmåga, säger Michael Dimitriou.
Förutom en bättre förståelse för hur människors motoriska inlärning fungerar kan forskarresultaten, enligt Michael Dimitriou, också leda till mer praktiska applikationer, såsom bättre proteser och kontroll av robotar:
– För att använda ett vanligt exempel så kan dataalgoritmer enkelt besegra en människa i schack. Däremot så kan den mest sofistikerade robot som finns inte uppnå samma grad av skicklighet och fingerfärdighet som hos ett barn som flyttar på en schackpjäs. Bättre förståelse för hur människans motoriska inlärning och sensoriska kroppskontroll fungerar är alltså ett steg framåt.
Artikeln i Current Biology: Enhanced muscle afferent signals during motor learning in humans. Författare: Dr. Michael Dimitriou. DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.030
För mer information: Dr. Michael Dimitriou, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet Telefon: 090-786 5273 E-post: mdimitriou@umu.se
Bild: Observationer av signaler från enskilda nervfiber under motorisk inlärning visade att muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen (foto : Michael Dimitriou).
”Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar” heter den nya forskningsrapporten som redovisar chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap. Det finns ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och forskningsresultaten visar tydligt behovet av ett nära och fungerande stöd i organisationen.
– Chefer i äldreomsorgen har en mängd olika värden att hantera i sitt ledarskap. Men med en integrerad förståelse och hantering av dessa värden, och fungerande organisatoriska stödresurser skapas mer hållbart och värdeskapande ledarskap, säger Lotta Dellve.
– I forskningsstudien som rapporten bygger på ser vi att stödet från organisationen varierar i utveckling och omfattning när man jämför kommunal och privat sektor. En gemensam ledarutbildning för äldreomsorgens chefer kan stärka chefers förutsättningar att leda verksamheten på ett bra sätt.
Forskningsstudien genomfördes i samband med just en sådan nationell uppdragsutbildning för chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. 345 av de chefer som deltog i utbildningen vid Högskolan i Borås valde att svara på en omfattande enkätstudie om värden, villkor och chefsarbete.
Vanligt med värdedilemman för chefer
Majoriteten av cheferna som deltog i studien, oavsett utbildningsbakgrund, värderade etiska värden och brukarmedverkan högt i sitt arbete men angav att värdedilemman är vanligt.
– Det kan handla om att man som chef ibland tvingas att ta beslut som strider mot ens egna etiska värderingar eller mot patienters behov. Men i forskningen har vi kunnat se att dessa dilemman minskar om man har ett bra stöd i chefskapet, till exempel genom ett nära administrativt stöd, säger Maria Wolmesjö som är en av författarna.
Majoriteten av cheferna i studien beskriver generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa värdedilemman. Nästan samtliga chefer arbetade i mycket hög grad med utveckling av verksamhetens värdegrund och andra kvalitetsaspekter som brukarmedverkan och brukarsäkerhet. De flesta upplevde också att de kunde fullfölja sitt chefsansvar på ett säkert och tillförlitligt sätt.
– Nära och fungerande stödresurser minskar värdekonflikter i arbetet. De organiserade stödresurserna har störst betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet.
Rapporten: Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar. Rapporten har författats av Lotta Dellve, Maria Wolmesjö, Anders Bremer, Agneta Kullén Engström, Margareta Fredman, Lise-Lotte Jonasson, Göran Jutegren, Per-Åke Karlsson och Lars Sandman.
Vill du veta mer? Kontakta:
Lotta Dellve, Tfn: 0701-80 02 35, E-post: lotta.dellve@hb.se
Maria Wolmesjö, Tfn: 033-435 47 25, E-post: maria.wolmesjo@hb.se
Läs mer:
Konferensdagen Hållbart ledarskap i välfärden den 5 april på Högskolan i Borås.
Centrum för välfärdsstudier
Energianvändningen inom byggsektorn, vilket bland annat inbegriper belysning, luftkonditionering, varmvatten och uppvärmning, står för mellan 30 till 40 procent av den totala energikonsumtionen.
Det är i denna kontext som Lars Berglund och de andra forskarnas genomskinliga trä ska placeras. Materialet kan nämligen användas som material i solceller och huspaneler där en kombination av dem två är en tänkbar och önskvärd applikation. Det går också att tillverka fönster av träet.
– Att använda det transparenta träet som beståndsdel i solceller är klokt eftersom man då drar nytta av träets låga kostnad, tillgängligheten och att det kommer från en förnyelsebar råvara. Det blir extra viktigt då vi behöver täcka in stora ytor med solceller. Transparenta träpaneler är också användbara som fasader då genomskinligheten släpper in ljus men samtidigt inte kommer att vara så glasklara att det kommer att gå att titta in i huset. Det går dock att göra fönster av trä som det går att se igenom, om så önskas, säger Lars Berglund, professor och chef för Wallenberg Wood Science Center på KTH.
Transparensen skulle alltså kunna bidra till att solenergin används för uppvärmning – ungefär som ett växthus – och därmed sänka uppvärmningskostnader.
Så har forskarna tagit fram träet
Det transparenta träet är som en typ av träfaner där beståndsdelen lignin i trä på kemisk väg tagits bort. Sedan har träet impregnerats med en transparent polymer med optiska egenskaper som matchar träet.
– När ligninet avlägsnat blir det bruna träet vackert vitt. Trä är dock inte optiskt transparent naturligt, så för att uppnå den effekten så måste det skräddarsys på nanonivå, säger Lars Berglund.
– Detta har gjorts av forskare tidigare, men då i mikroskopisk skala för att studera träets anatomi. Ingen har tidigare övervägt möjligheten att skapa större transparenta strukturer för att använda till exempel solceller och i byggnader, säger Lars Berglund.
Vill öka träets transparens ytterligare
Han berättar vidare att nästa steg i forskningsarbetet är att jobba vidare med att använda materialet i redan omskrivna solceller och som träpaneller samt att skala upp tillverkningsprocessen och ytterligare öka träets transparenta egenskap.
– Vi avser också arbeta vidare med olika typer av träslag, berättar Lars Berglund.
Trä är utan konkurrens det mesta använda biologiska materialet i byggnader. Även om det är attraktivt att materialet kommer från förnybara källor, det vill säga träd, så är de viktigaste anledningarna till att det används byggnadstraditioner, träets kostnadseffektivet och dess goda materialegenskaper. Här återfinns träets hållfasthet, låga densitet och värmeledningsförmåga.
Kontaktinformation: Lars Berglund eller blund@kth.se.
De nya forskningsstudierna visar att det finns en stor variation i öringens vandringstaktik över åren. Det gäller både rörelsemönstret mellan åar och inom en å och det gör det svårt att lägga fram generella bevarandeåtgärder för öring.
Studierna visar också att det på västkusten finns fyra genetisk distinkta bestånd av havsöring i vattendragen, men att totalt nio bestånd förekommer i havet.
− Den genetiska undersökningen visar att förvaltningsåtgärder bör antas för varje specifik genetisk grupp, och bara för enskilda åar där man identifierat en ovanligt hög dödlighet, till exempel på grund av artificiella hinder som våtmarker och dammar, säger forskaren David Aldvén vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Dödligheten högre vid låg vattenföring
David Aldvén och hans forskarkollegor undersökte också öringens mer specifika rörelsemönster och konstaterade att utvandringen av smolt (ung öring) sker framförallt vid ökat vattenflöde, men att utvandringen även kan styras av vattentemperatur under år med låg nederbörd.
Undersökningarna visade dessutom att dödligheten var betydligt högre för vandrande öringar vid låg vattenföring jämfört med när vattenflödet var högre.
− Utvandringen från vattendraget sker oftast på natten, där öringen snabbt rör sig ut genom mynningsområdet. När öringen sedan vandrat längre bort från sitt hemvattendrag sänker den hastigheten samtidigt som den är aktiv dygnet runt, säger David Aldvén.
Klimatet påverkar fiskens storlek
Väl ute i havet visar öringarna en rad olika vandringsmönster. Fiskarna uppehåller sig framförallt mellan ytan och två meters djup i havet, men gör regelbundet djupare dyk ner mot 15-20 meters djup.
Forskarna undersökte också hur klimatförändringarna med ökad temperatur påverkat öringens populationsutveckling under de senaste 30 åren.
− Vi fann att antalet årsungar har hållit sig på en stabil nivå under perioden, men de har ökat i storlek samtidigt som smolten har minskat i storlek. En ökad temperatur under senvintern och tidig vår kan förklara den utvecklingen. Mildare vintrar gör att äggen kläcks tidigare, vilket gör att öringen får en längre tillväxtperiod och blir större.
HAVSÖRING TILL HAVS
Projektet ”Havsöring till Havs” som startade 2011 har syftat till att undersöka havsöringens rörelse i havet, genetiska uppdelning och populationsutveckling på den svenska västkusten. Målet har varit att sedan kunna lägga fram förslag till riktlinjer för bevarandet av havsöring.
Avhandling: Migration in Anadromous Brown Trout
Kontakt: David Aldvén, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 031-786 36 35, 0738- 23 02 31, david.aldven@bioenv.gu.se
– Min forskning handlar om hur man i produkt- och produktionsutveckling kan ta bättre hänsyn till den mångfald som finns bland människor, det vill säga målgruppen för den utvecklade produkten eller arbetsplatsen. Det i sin tur minimerar kostnaden för belastnings- och arbetsskador samtidigt som komfort och ergonomi optimeras, säger Erik Brolin, doktorand vid Högskolan i Skövde.
Då mer och mer av dagens produkt- och produktionsutveckling sker med hjälp av datorprogram och digitala verktyg har Erik Brolin har tillsammans med Chalmers, Högskolan i Skövde och Fraunhofer-Chalmers Centre för industrimatematik utvecklat ett nytt datorprogram. IMMA – Intelligently Moving Manikin gör det möjligt att virtuellt studera om en planerad arbetsplats eller produkt är lämplig för olika människor eller om den behöver designas om, så kallad ergonomisimulering.
Människomodeller som representerar mångfalden
Erik Brolin har i sin doktorsavhandling fokuserat på utvecklingen av metoder för att kunna skapa olika digitala människomodeller som representerar mångfalden hos människokroppar och dess rörlighet och styrka. Han har haft fokus på att metoderna ska vara generella och flexibla. Tanken är att kunna förutsäga värden för ett stort antal kroppsmått hos en person baserat på värdena av bara några få kroppsmått.
– Beroende på vilken typ av produkt det är som ska utvärderas behöver olika typer av människomodeller skapas. De metoder som utvecklas för att ta fram modellerna behöver därför vara flexibla samtidigt som de ska avspegla människokroppen på ett korrekt sätt. Då många produkter idag riktar sig till en global marknad är det viktigt att kunna hantera data från olika populationer för att skapa korrekta modeller, säger Erik Brolin.
Ledordet har varit flexibilitet
Metoderna är nu implementerade i ett nyutvecklat gränssnitt anpassat för de utvecklingsprocesser som används i industrin. Användare av programvaran kan enkelt göra ganska avancerade saker då programmet automatiskt hanterar alla beräkningar. För att lyckas med sin forskning har Erik Brolin arbetat med ledorden ”flexibilitet” och att ”det ska vara lätt att göra rätt”.
– Mina forskningsresultat visar att de metoder som ofta används i industrin idag inte tar hänsyn till den mångfald som finns bland människor. Man fokuserar mest på skillnader i kroppslängd och tar inte hänsyn till skillnader i proportioner. Detta är dock något som är känt sedan länge och det finns metoder och riktlinjer för hur man bör arbeta men dessa kan vara komplicerade att använda. Samtidigt är existerande programvaror för ergonomisimulering inte anpassade efter de metoder och riktlinjer som faktiskt finns, säger Erik Brolin.
– Det finns alltså flera gap mellan forskning, industri och existerande verktyg. Resultaten från mina studier visar att de metoder jag har vidareutvecklat är betydligt bättre på att ta hänsyn till den mångfald som finns bland människor än de metoder som ofta används idag. De har också visat sig vara bättre och mer flexibla än tidigare metoder som har presenterats i vetenskaplig litteratur.
Forskning om textil och kläder
Efter sin disputation planerar Erik Brolin att stanna kvar på Högskolan i Skövde och arbeta med både forskning och undervisning. Han har även planer på fortsatt forskning inom området.
– IMMA-programmet är under ständig utveckling och det finns planer på ett flertal forskningsprojekt. De metoder och gränssnitt jag har utvecklat kommer jag göra fortsatta utvärderingar av. Data från kroppskanningar är tänkt att inkluderas i programvaran vilket jag inte har haft fokus på hittills i min forskning. Detta kommer förhoppningsvis göras i samarbete med Högskolan i Borås som forskar mycket kring textil och kläder, vilket är ett helt annat område där mina metoder kan användas. Jag skulle också vilja testa de metoder och verktyg som jag utvecklar i mer skarpa lägen, via forskningen eller genom ”verkligt” arbete i industrin i framtiden, säger Erik Brolin.
Avhandling: Erik Brolin presenterar sin avhandling ”Anthropometric diversity and consideration of human capabilities – Methods for virtual product and production development” den 8 april kl. 10.00 i Virtual Development Laboratory på Chalmers tekniska högskola.
Erik Brolin har utfört sina forskarstudier på Chalmers och institutionen för produkt- och produktionsutveckling men han har under tiden varit stationerad och arbetat på Högskolan i Skövde. Mellan 2009-2013 var han delaktig i forskningsprojektet IMMA, och från 2013 har han varit en del av forskningsprojektet CROMM – Creation of Muscle Manikin som avslutas hösten 2016. Under 2015 var Erik med i Virtual Driver-projektet som fokuserade på bilförare som slutanvändare av produkter jämfört med de två andra projekten som mer handlar om arbetsplatsutformning. Programvaran IMMA är utvecklad av FCC (Fraunhofer-Chalmers Centre för industrimatematik).
För mer information: Erik Brolin, erik.brolin@his.se, 0500 – 44 85 79
– Brist på vårdpersonal i många utvecklingsländer gör att öroninflammationer ofta feldiagnosticeras eller inte alls upptäcks, vilket kan leda till förlorad hörsel eller till och med livshotande komplikationer, säger Claude Laurent, som är forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.
– Med denna metod kan vårdpersonal diagnosticera mellanöroninflammationer med samma tillförlitlighet som allmän- och barnläkare. Och eftersom lösningen är molnbaserad, det vill säga att bilderna kan laddas upp och analyseras automatiskt, får vårdpersonal i utvecklingsländer tillgång till snabba diagnoser utan stor kostnad.
Umeåforskarna har genom ett samarbete med University of Pretoria i Sydafrika utvecklat en bildanalysmetod för trumhinnor, som nyligen beskrevs i tidskriften EBioMedicine, vilket är en ny Lancet-publikation.
Metoden bygger på en molnbaserad automatiserad analys av bilder på trumhinnan tagna med otoskop, vilket är ett undersökningsinstrument som används allmänt vid undersökning av öron. Bilderna som är kopplade till smarttelefoner, jämfördes med andra bilder i ett arkiv av högupplösta bilder och bedömdes automatiskt enligt fördefinierade kännetecken i fem olika diagnostiska kategorier.
Tester visade att de automatiskt genererade diagnoserna hade en hög tillförlitlighetsgrad på 80,6 procent för bilder tagna med kommersiella digitala otoskop. Bilder tagna med ett konstruerat lågpris-otoskop, som anpassats med digitalkamera, hade en tillförlitlighetsgrad på 78,7 procent, vilket kan jämföras med en tillförlitlighetsgrad på 64-80 procent hos allmän- och barnläkare som använder traditionella otoskop för att sätta diagnos.
– Den här metoden har stor potential att göra tillförlitlig diagnosticering tillgänglig i länder där det idag saknas sådana möjligheter. Eftersom metoden både är lätt och billig att använda möjliggör den snabba och tillförlitliga diagnoser av en mycket vanlig barnsjukdom, säger Claude Laurent.
Om publikationen:
Metoden beskrivs i tidskriften EBioMedicine: Otitis media diagnosis for developing countries using tympanic membrane image-analysis.Författare: Hermanus C. Myburgh, Willemien van Zijl, DeWet Swanepoel, Sten Hellström och Claude Laurent. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.ebiom.2016.02.017
Kontaktinformation:
Claude Laurent, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
E-post: claude.laurent@umu.se
– Den svenska skolan har problem, men problemen behöver nyanseras. De är inte svart-vita som media ger sken av utan det är mycket mera komplext, säger Silvia Edling
I boken ”Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor” belyser hon de svårigheter lärare möter i sitt dagliga arbete. Lärare har svårt att veta hur de ska hantera det demokratiska uppdraget där diskriminerings- och kränkningsuppdraget ingår:
”Det känns som att jag vill vara en bra lärare, göra rätt, kan inte du bara berätta för mig hur jag ska göra? Om jag bara tänker på det här sättet så måste jag väl vara inkluderande och bra?”
Krävs mer än prat
– Många pratar om värdegrunder, vill att mobbing ska motverkas och tycker att jämställdhet är jättebra. Det man inte pratar om lika mycket är hur trassligt det är. Att det krävs någonting mer än att bara säga att värdegrundsarbete är viktigt.
Det finns mycket forskning om värdegrundsarbete, jämställdhetsfrågor, specialpedagogik, mobbning, etnicitet och så vidare som visar att våld mot andra människor uppstår på en mängd olika sätt.
Innan någon lösning kan plockas fram är det alltså viktigt att först förstå hur våld uppstår, det vill säga vad det exakta problemet är i just den här situationen och hur problemet eventuellt hänger samman med andra faktorer.
– Av den anledningen går det inte att hitta den här säkra grunden, utan man måste snarare som lärare samla på sig olika former av kunskap som hjälper till att navigera, tolka och hantera en rörlig praktik. Det finns ingen quick fix!
Ibland gör vi misstag
Det gör skillnad när lärare har kunskaper om våld och förstår varför de handlar på det sätt de gör men det finns ingen lärare som är felfri.
– Vi måsta träna oss att bromsa in och ta in olika fakta och hålla dem levande. Vi kommer att göra misstag och ibland får vi backa tillbaka lite.
– Det finns övergripande strategier som är mer effektiva än andra men på detaljnivå kan vi inte veta på förhand vilka lösningar som är bäst lämpade.
Dilemmat i demokratin
I boken tar Edling upp olika dilemman som lärare brottas med. Ett sådant dilemma kan handla om spänningar mellan majoritet och minoritet. Om en klass bestämmer sig för att gå ut i skogen och plocka bär, men Kalle har ont i foten och inte kan gå i skogen, menar man då att hela klassen måste stanna hemma…?
Andra dilemman som boken behandlar är relationen mellan styrka och svaghet liksom viljan att hitta det rätta och säkra i ett komplext läraruppdrag. Författaren återkommer ständigt till behovet av att inte tappa kontakten med praktiken och konkreta människors känslor:
– Jag kan ju anse mig vara väldigt moralisk och demokratisk, men stämmer det verkligen om folk gråter omkring mig på grund av det jag gör? Visst, världen kan inte styras enbart av känslor och människor behöver lära sig anpassa sig, men forskning visar att om man bortser från känslor så kan det bli ganska grymt.
Till skillnad från tidigare lagar så trycker diskrimineringslagen och kränkningslagen på att individers känslor är viktiga att ta hänsyn till.
Sedan andra världskriget
Demokratiuppdraget är inget nytt utan hänger kvar sedan andra världskriget även om det har sett lite olika ut över åren. Idag förväntas av lärare att de ska kunna använda tidigare kunskap för att kunna reflektera i sin dagliga praktik.
Som lärare handlar det om att skaffa sig en bred och djup repertoar för att fatta genomtänkta beslut i nuet, vilket kan kännas övermäktigt ibland.
– Det krävs så mycket av lärare idag, så det är lätt att falla i fällan att söka en enkel lösning.
– Jag kan aldrig med säkerhet säga att gör jag så här så blir det bra. Jag måste hela tiden göra en analys. Här gjorde jag något bra, men här blev det fel och så backa tillbaka och ändra.
Den rörliga praktiken
Sist försöker Silvia Edling summera lite vad som förväntas av lärare utifrån uppdraget idag. Hon trycker på förmågan att hela tiden röra sig mellan det vi vet och det som sker omkring oss, den rörliga praktiken.
Hon betonar teorins roll, som många har så svårt för trots att lärarutbildningen bygger mycket på att använda teorier som ett sätt att upptäcka och förstå nyanser i en rörlig praktik.
– Vi måste lära oss hur vi ska närma oss teorierna och tänka kring dem annars riskerar de att bli meningslösa.
För mer information: Silvia Edling, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 82 60 silvia.edling@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
I studierna har forskarna gjort uppföljningsintervjuer med 75 personer 37-56 år efter att de insjuknat i djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 29 av dessa hade försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen och samtliga hade varit inlagda på psykiatrisk klinik i Skåne mellan åren 1956-1969.
– Det mest oväntade i våra studier är att elva av de personer vi intervjuade – som lidit av ett kroniskt förlopp med upprepade depressionsepisoder under flera decennier och i en del fall gjort självmordsförsök – senare blivit friska och därefter fortsatt vara friska i många år utan att behöva ta antidepressiv behandling. Det visar att det går att bli frisk efter så många år med svåra depressionsepisoder och självmordsförsök, säger Lisa Crona, forskare och ST-läkare i allmänmedicin.
Riktigt lång studie gav ny kunskap
Det har gjorts liknande långtidsstudier tidigare om djupa depressioner, men förmodligen inte så här många år efter att personerna fått sin diagnos.
– Vad som händer i det riktigt långa förloppet av en djup depression är mindre känt, och hade vi valt att göra en kortare uppföljningsstudie så hade vi missat det faktum att det går att bli frisk efter så många år.
Forskarna såg vidare att självmordsförsök görs tidigt i depressionsförloppet och att det var möjligt att fortsätta vara deprimerad många år utan att göra fler självmordsförsök, både med behandling och utan behandling. Det visar, enligt Lisa Crona, att man inte behöver bli av med sin depression för att sluta göra självmordsförsök. Det verkar också som att andra faktorer är viktiga i sammanhanget.
Viktigt att fatta eget beslut
– Det är naturligtvis viktigt att få rätt, professionell vård och behandling. Men våra studier visar också att det är av stort värde att ha någon person i närheten som är viktig för den som vill komma över ett självmordsbeteende. Det behöver inte nödvändigtvis vara en läkare, det kan exempelvis vara en granne. Bara det finns någon där.
Dessutom verkar faktorer av existentiell karaktär vara värdefulla i det långa perspektivet.
– Att fatta ett eget beslut, ett personligt beslut att fortsätta leva, vilket inte alltid är så lätt. Det är en process som kan ta många år och vara fylld med bakslag. Men de personer i våra studier som lyckades med det, kunde återta kontrollen över sina liv och ta hand om sig själva. Det tycker jag inger hopp för dessa svårt sjuka personer, säger Lisa Crona.
FAKTA OM STUDIEN
Lisa Cronas studiematerial bygger på 1206 personer som mellan åren 1956-1969 var inlagda på en psykiatrisk klinik i Skåne för djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 471 personer var födda på 1920-talet och framåt och 169 personer var i livet och kunde spåras när denna, den tredje uppföljningsstudien startade år 2006. 150 av dem var friska nog att delta i studien, varav 75 tackade ja.
En välkänd svensk studie, Lundbystudien, visar att risken för att drabbas av en depression är 30,7 procent för kvinnor och 22,5 procent för män. De djupa depressionerna med melankoliska eller psykotiska drag är mindre vanliga, cirka 5 procent. Men de är samtidigt mer invalidiserande och medför en större självmordsrisk.
Text: Olle Dahlbäck
Avhandling: The very long-term course of severe depression, with focus on suicidality
Artikeln publicerades först (23 mars 2016) i Aktuellt om vetenskap & hälsa. Aktuellt om vetenskap & hälsa informerar populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.
– Det unika med modellen är att den är anpassad efter förhållanden Bangladesh och att all förändring skedde inom givna resurser, säger Farzana Islam.
Farzana Islam arbetade som barnläkare på universitetssjukhuset i Dhaka fram till 2011. Under den tiden blev hon uppmärksam på problem med kvalitet inom vården av mödrar och nyfödda, missförhållanden som borde kunna förebyggas. Hon bytte till att undervisa i folkhälsoarbete och hade målet att hitta ett system för att kunna mäta kvaliteten, vilket inte gjordes. Vårdkvaliteten är avgörande för att kunna minska dödligheten för både mödrar och nyfödda.
En rad problem
Första steget i arbetet var att kartlägga kvaliteten på de utvalda statliga sjukhusen och identifiera de områden som var relevanta att förbättra. Och det fanns en rad problem, som brist på personal, dålig logistik, dålig hygien, dålig sophantering, bristfällig dokumentation och sliten utrustning.Vårdpersonalen, läkare, sjuksköterskor och biträden uttryckte också missnöje med det arbete de utförde.
– I en säng på BB kunde det ligga tre nyfödda.Personalen hann inte med att föra journaler eftersom de var överhopade med arbete, berättar Farzana Islam
Patientnöjdhet är generellt viktigt för att mäta kvalitet i vården. Samtidigt som personalen uttryckte missnöje, så var patienterna nöjda.Och det både före och efter det att kvalitetsarbetet genomförts.
– Till de statliga sjukhuset kommer patienter som har små inkomster och låg utbildning. För dem är det stort att få tre mål mat om dagen, vatten och tillgång till toaletter, även om de är smutsiga. De är heller inte medvetna om sin lagliga rätt till vård och mediciner, berättar Farzana Islam.
Det finns också en faktisk omständighet till grund för att patienterna var nöjda – väldigt kort väntetid, mellan fem och tio minuter.
– Men det är också ett kvalitetsproblem eftersom undersökningarna inte blir riktigt utförda och kan leda till tre personer i samma sjukhusbädd, berättar hon.
Modellen för att mäta och förbättra vårdkvaliteten är framtagen i samarbetet med bland andra regeringen, Världshälsoorganisationen WHO, forskare och personalen på olika nivåer som sedan skulle utföra själva arbetet. Sjuksköterskor blev nyckelpersoner i kvalitetsteamen, eftersom det stannar på samma arbetsplats.
Pilotprojektet pågick under ett år, 2013-2014, och gav mycket goda resultat mätt i form av vårdpersonalens uppfattning om kvalitet. En efter en betades problemen av, med städning och hygien som start. Även patientutbildning ingick i kvalitetsarbete
– Personalen har accepterat och implementerat den här modellen och bevisat att den är möjlig att använda. Men jag har inte direkt studerat hur dödligheten påverkas. Här behövs mer forskning, säger Farzana Islam.
Kontaktinformation: Farzana Islam, farzana.islam@oru.se
– Vi upptäckte för första gången att syre i elektroderna betedde sig på ett oväntat sätt. Vanligtvis tar syre upp två elektroner så fort den kan. I det här materialet lämnade den ifrån sig en av dem igen, och det ger den högre kapaciteten som man har sett i uppladdningsprocessen, säger Laurent Duda, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet.
Röntgenspektroskopi har krävts
Tillsammans med forskare från flera olika forskningsområden vid University of Oxford och University of Kent i England och från USA, har Uppsalaforskarna undersökt speciella typer av Li-jonbatterimaterial. Studierna har genomförts på synkrotronljusanläggningen Advanced Light Source, ALS.
Avancerad röntgenspektroskopi har krävts för att förstå hur materialen fungerar – en metod som forskare vid Uppsala universitet under de senaste 25 åren har varit med och utvecklat från grunden.
Li-jonbatterier är välkända som energilager som finns i nästan all portabel elektronik, som mobiltelefoner, datorer och hushållsapparater. Utvecklingen av batterierna är inriktad på att få fram kraftfullare batterier med högre kapacitet och effekt. Det finns många olika material som kan användas för just litiumbatterier, och alla har olika typer av fördelaktiga egenskaper.
Variant av Li-rikt material
– Det är framförallt oxidmaterial med en kombination av metaller som nickel, kobolt och mangan som har visat sig vara de mest lovande lagringselektroder för hög energi i litiumbatterier. Men vissa kombinationer av metallerna ger oväntat hög lagringskapacitet och orsaken till det har länge varit omstritt, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet.
Tidigare har forskare trott att den extra lagringskapaciteten bara berodde på oönskade sidoeffekter som ger syrgasutveckling i elektrolytet när man laddar litiumbatteriet till sin gräns. En annan tänkbar förklaring har varit att det bildats så kallade peroxider som bryter ner elektrodmaterialet.
I den nya studien har forskare med hjälp av avancerad röntgenspektroskopi, undersökt en variant av ett så kallat Li-rikt material, nämligen Li1.2[Ni0.132+Co0.133+Mn0.544+]O2.
Skräddarsydda materialkombinationer
Många metoder ger summarisk information om batterimaterial men med röntgenspektroskopi går det att följa hur varje atomslag beter sig när man håller på att ladda upp ett batteri.
Enligt studien händer det här bara för vissa syreatomer i materialet, nämligen för syre i närheten av mangan och litium, där de bildar en “lokaliserad ö” tills batteriet laddas ur igen.
– I och med den här upptäckten kan man nu rikta forskningen åt att skräddarsy materialkombinationer med lämpligt stort manganinnehåll, säger Laurent Duda.
Artikel i Nature: Charge-compensation in 3d-transition-metaloxide intercalation cathodes through the generation of localized electron holes on oxygen; Kun Luo, Matthew R. Roberts, Rong Hao, Niccoló Guerrini, David M. Pickup, Yi-Sheng Liu, Kristina Edström, Jinghua Guo, Alan V. Chadwick, Laurent C. Duda and Peter G. Bruce, doi:10.1038/nchem.2471
Kontakt: Laurent Duda, universitetslektor i fysik, 018-471 35 12, eller laurent.duda@physics.uu.se. Kristina Edström, professor i kemi, 018-471 37 13, eller kristina.edstrom@kemi.uu.se
VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.
– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.
E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.
Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.
– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.
I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.
– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.
Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.
Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.
När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.
– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.
Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.
9 av 10 förskolebarn med autism har fortfarande stora svårigheter inom autismområdet i skolåldern, trots att de fått tidiga stödinsatser. En majoritet av föräldrarna anser att barnen får otillräckligt stöd i skolan. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin där barn som fått en autismdiagnos mellan 2 och 4,5 års ålder följts upp efter 8 år.
Martina Barnevik Olsson har i sin avhandling följt upp en grupp förskolebarn som fått en diagnos inom autismspektrum och erhållit tidiga insatser från ett habiliteringscentrum i Stockholm som är specialiserat på autism hos förskolebarn.
Föräldrarna till barnen intervjuades när barnen var mellan 9 och 13 år.
Kvarvarande diagnos
– En stor majoritet av barnen som fått autismspektrumdiagnos i förskoleåldern hade 8 år senare tecken på kvarstående diagnos. De hade också andra utvecklingsneurologiska svårigheter, även när de som i den här gruppen fått ta del av vad som bedömts vara adekvata tidiga insatser.
Flertalet av barnen hade vid uppföljningen även svårigheter med bland annat uppmärksamhet och aktivitetsreglering, tal- och språksvårigheter och utagerande beteenden, utöver autismproblematiken.
– De flesta föräldrarna ansåg att barnen hade otillräckliga stödinsatser i skolan, säger Martina Barnevik Olsson.
I avhandlingen undersöktes också så kallade regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) under barnens två första levnadsår, genom att kartlägga BVC-sköterskors anteckningar och jämföra dem med en grupp barn av samma ålder, kön och från samma områden.
Fler besök på BVC bland dem med autismproblematik
Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna, när det gäller antalet gånger föräldrarna sökt för regleringssvårigheter hos barnen. I studiegruppen hade föräldrar till 44 procent av barnen sökt minst två gånger för problem med mat, sömn eller skrikighet, jämfört med 16 procent i jämförelsegruppen. Av de 15 barn med flest söktillfällen kom 14 från studiegruppen.
– Även om tidiga regleringssvårigheter inte alls behöver innebära autism visar resultaten på vikten av att uppmärksamma dessa problem på BVC för att stötta familjerna och följa barnens utveckling, då sådana problem kan vara en indikator för senare utvecklingsavvikelse, säger Martina Barnevik Olsson.
Studien visade också att även de barn som under uppväxten inte längre helt bedömdes uppfylla kriterierna för autismspektrumdiagnos bör få fortsatt uppföljning över lång tid. Flertalet hade kvarstående utvecklingsrelaterade svårigheter och fortsatt stort behov av stödinsatser.
Avhandling: Autism spectrum disorders – first indicators and school age outcome
Kontakt:
Martina Barnevik Olsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, 0766-47 97 24, martina.barnevik.olsson@gnc.gu.se
Handledare: Elisabeth Fernell, professor vid Sahlgrenska akademin, 0703-72 12 87, elisabeth.fernell@neuro.gu.se
Den 11 februari 2016 kom beskedet: för första gången har forskare lyckats registrera gravitationsvågor. Observationen hade gjorts den 14 september 2015 av två amerikanska forskningsanläggningar, LIGO. Vågorna som registrerades kom från två sammansmältande svarta hål, cirka 1,3 miljarder ljusår bort.
Gravitationsvågor är minimala krusningar i rumtiden. De sprider sig som ringar på en vattenyta – fast i alla plan och i ljusets hastighet. Einstein förutsåg dem i sin allmänna relativitetsteori 1916, men det skulle alltså ta ett helt sekel innan de kunde observeras. Anledningen är att de är så fruktansvärt små – i bästa fall några tiotusendelar av en protondiameter.
– Det här är en historisk upptäckt och en enorm teknologisk prestation, säger Wouter Vlemmings, professor i radioastronomi vid Chalmers. Även om knappast någon har betvivlat att gravitationsvågorna finns, så är det viktigt att de nu är observerade. Men det kanske mest spännande är att ett nytt fönster mot universum har öppnats för oss!
Upptäckten av gravitationsvågorna markerar nämligen inte slutet för LIGO:s uppdrag, utan snarare en början: nu kan kartläggningen av universums gravitationsvågor börja.
Nytt instrument att studera rymden
– Först var det med optik vi studerade rymden, sedan har vi lärt oss att också utnyttja radiovågor, röntgenstrålning med mera, säger Vlemmings. Nu får vi ett instrument till. Vi kommer att kunna observera objekt och händelser som tidigare varit dolda.
Alla massor som accelererar, även till exempel en människa som rör sig, ger upphov till gravitationsvågor. Men så gott som alla är så små att de aldrig kommer att kunna detekteras. Bara universums tyngsta objekt och mest dramatiska händelser kan skapa så stora gravitationsvågor att forskarna kan se dem.
Gravitationsastronomi kommer därför att lämpa sig för studier av svarta hål, neutronstjärnor, supernovaexplosioner och olika typer av tunga dubbelsystem – det vill säga par av himlakroppar som kretsar runt varandra, menar Vlemmings. Han tror att gravitationsastronomi kan komma att ge ny kunskap om bland annat den fundamentala fysiken vid extrem gravitation, om vad som sker i galaxers centrum samt om universums tidigaste utveckling – det som kallas inflationen.
Kräver mer teknikutveckling
Men det krävs fortsatt teknikutveckling för att nå dit, betonar Wouter Vlemmings. Än så länge är gravitationsastronomin mer ett löfte än ett faktum.
– Situationen påminner om när radioastronomin var ny, säger han. Man har uppfunnit ett nytt instrument som än så länge ger mycket begränsad information och till exempel bara grovt kan avgöra från vilken del av himlen som mottagna signaler kommer. Men med tiden blir instrumentet alltmer sofistikerat och dess vetenskapliga betydelse allt större.
Tidigare felaktig observation
För två år sedan meddelade forskare vid en annan anläggning, BICEP2 på Antarktis, att de indirekt observerat gravitationsvågor. Den gången slutade det snöpligt: forskarna fick så småningom medge att de tagit miste. Det var inte effekten av gravitationsvågor, utan av rymddamm, som de sett. Men risken för att även LIGO:s observation skulle visa sig felaktig är väldigt liten, menar Wouter Vlemmings.
– Det är klart att det finns felkällor och resultaten behöver fortfarande bekräftas av andra forskare, säger han. Men att LIGO består av två anläggningar är en styrka. Jag var själv skeptisk till en början, men att se diagramkurvorna från respektive anläggning – praktiskt taget identiska – har övertygat mig och väldigt många andra.
Liknande interferometrar för observation av gravitationsvågor finns också på andra håll i världen – och fler byggs och planeras. I Europa finns Virgo i Italien, som snart väntas återuppta sina försök efter en större uppgradering, samt Geo600 i Tyskland. Japanska KAGRA är under konstruktion och nyligen kom besked om att en tredje LIGO-anläggning ska byggas i Indien. Försök att detektera gravitationsvågor på andra sätt än med interferometri förekommer också.
Text: Anders Nilsson, på uppdrag av forskning.se
Så upptäcktes gravitationsvågorna
LIGO, som står för Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory, utgörs av två identiska anläggningar placerade på 3 000 km avstånd från varandra i nordvästra respektive sydöstra USA. Varje enhet består av två långa tunnlar som möts i en rät vinkel. Två laserstrålar reflekteras fram och tillbaka i dessa tunnlar, för att sedan förenas i mittpunkten mellan dem. Under normala omständigheter ska strålarna då släcka ut varandra genom interferens. Men när en kraftig gravitationsvåg passerar rubbas denna balans och utsläckningen blir inte fullständig. LIGO:s känsliga mätningar störs av både mänsklig aktivitet och andra faktorer, men tack vare det stora avståndet mellan de två anläggningarna kan sådana felkällor elimineras.
