Den första norska landslagen, Landsloven från 1274, utarbetades på uppdrag av kung Magnus Lagabøte och var gällande lag i Norge fram till början av 1600-talet. Lagen gällde hela riket, och tidigare forskning menar att lagen ersatte de äldre landskapslagarna.
Det finns 39 bevarade manuskript av Landsloven, samtliga daterade till 1300-talet. Exakt var de framställdes är okänt, men sannolikt nedtecknades de vid centrala institutioner anslutna till kungen eller kyrkan.
− Det stora antalet manuskript ger en unik möjlighet till jämförande studier ur ett skriftligt perspektiv. På detta sätt kan framväxten av skriftkultur under medeltiden i allmänhet, och framtagandet av Landsloven i synnerhet, undersökas. En sådan studie har tidigare aldrig gjorts på detta material, säger avhandlingens författare Anna C. Horn.
Gemensamt ursprung
Femton av de 39 manuskripten uppvisar gemensamma strukturella drag som de andra 24 manuskripten saknar. Detta ger anledning att tro att dessa femton har haft ett gemensamt ursprung.
Anna C. Horns analys visar att de mest omfattande ändringarna i textens struktur innebär att lagbestämmelser flyttats från sin ursprungliga position i lagtexten till en annan, eller att lagbestämmelser som inte står i de andra manuskripten har lagts till.
− Det mest överraskande är att dessa strukturvarianter och tillägg visar sig finnas i de äldre landskapslagarna. Varianterna är med andra ord inte uppdateringar eller resultatet av förnyelse av lagarna, det verkar snarare som om de bidrar till att bevara paragrafer från de äldre lagtexterna, säger hon.
Flexibel syn på lag
Eftersom endast en begränsad grupp bland de bevarade manuskripten har sådana strukturvarianter, kan det innebära att dessa har producerats i skriftmiljöer där äldre lagar har varit tillgängliga tillsammans med kopior av Landsloven.
− Resultatet utmanar vår tids föreställningar om att Landsloven ersatte de gamla lagarna. Medeltidens människor kan på många sätt haft en mer flexibel syn på lagar än vi har i dag, och de äldre lagarna ansågs inte nödvändigtvis vara ogiltiga även om det kom en ny lag. Dessutom visar avhandlingen att Landsloven, eller stora delar av den, kan ha framställts tidigare än vad forskare hittills har ansett, säger Anna C. Horn.
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Docent Bo Wendt, Lunds universitet Avhandlingen kan beställas från: institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se
Gabriel Lintons forskning handlar om hur företag har olika entreprenöriell orientering, som kan beskrivas i tre dimensioner: innovativitet, risktagande och proaktivitet. Detta skiljer sig från forskningen som behandlar personen som en entreprenör.
– Tidigare forskning visar att företag kan få bättre resultat av att vara entreprenöriella. Det finns mycket forskning som särskilt belyser denna positiva bild av entreprenöriell orientering, säger Gabriel Linton. Men det finns även tillfällen då det entreprenöriella inte alltid passar. Det är resurskrävande att vara väldigt entreprenöriell och därför kan företag i vissa situationer vinna på att fokusera mindre på en entreprenöriell orientering.
Anpassning viktig Avhandlingen pekar på att det är viktigt att flera faktorer passar ihop samtidigt och skapar ett övergripande tema, och då kan en låg entreprenöriell orientering ibland vara en del i en fördelaktig kombination.
– Till exempel, kan fokus vara på effektivitet och tydliga strukturer, då är det inte alltid en fördel med en övergripande entreprenöriell orientering för företaget. Men samtidigt kan företag ha ett övergripande tema där en entreprenöriell orientering passar väldigt bra in, då blir det en viktig framgångsfaktor. Det gäller alltså för företagen att anpassa sin entreprenöriella orientering efter sin situation.
– Jag har också studerat hur de tre underliggande faktorerna förhåller sig till varandra. Tidigare forskning har ofta ”klumpat ihop” innovativitet, risktagande och proaktivitet, men jag argumenterar för en mer nyanserad bild där olika kombinationer passar för olika situationer.
Gabriel Linton menar också att en orsak till att forskningen tidigare inte gett en tydlig bild av vad en entreprenöriell orientering leder till är att man använt ett mätinstrument, som behöver förnyas och utvecklas.
– Man mäter de tre dimensionerna med nio olika frågor, men det är för trubbigt och jag menar att mätmetoden behöver utvecklas.
Nyansera bilden
Politiker framhåller ofta vikten av entreprenörskap men Gabriel Linton menar att bilden av entreprenörskapet behöver nyanseras, både på individnivå och företagsnivå.
– Att bara starta eget för sakens skull ger inte så mycket, det måste också skapa ett mervärde. En nyanserad bild ger politiker möjligheter att satsa på de entreprenöriella aktiviteter, som faktiskt ger resultat och inte enbart tro att allt som är entreprenöriellt leder till förbättringar.
Emissioner från kallstarter utgör idag en betydande mängd av de totala utsläppen från personbilstrafiken. Att förvärma motorn för att på sätt minska friktionen, innebär att de extra emissioner och den extra bränsleanvändning som sker vid kallstart kan minskas.
– Effektiviteten beror på vilket perspektiv man väljer att studera. I det samhällsekonomiska perspektivet är det mer lönsamt att använda motorvärmare, jämfört med det privatekonomiska, säger Annelie Carlson, forskare på VTI.
I ett energieffektivt perspektiv är det sällan som en förvärmning av motorn är effektiv. Men sett till att de lokala emissionerna minskar och att den genomsnittliga elproduktionen i Sverige har relativt låga emissioner, så kan det ändå vara lämpligt att använda motorvärmare för minskade kallstartseffekter.
Användning i tid för olika platser
– Resultatet av studien ger en god inblick i användningen av motorvärmare i tid, för olika platser och geografiska regioner samt ger svar på hur mycket emissioner och bränsleanvändning kan minska på regional och nationell nivå om motorvärmare används, säger Annelie Carlson.
De emissioner som uppstår på grund av kallstarter utgör en betydande mängd av de totala emissioner som personbilstrafiken ger upphov till under ett år. År 2013 var andelen för kolmonoxid, kolväten och partiklar mellan 50 till 70 procent. Andelen av de totala emissionerna har ökat markant sedan de senaste beräkningarna gjordes 2001.
– När motorvärmare är effektiva att använda beror på utetemperatur, parkeringstid och miljöklass. En jämförelse mellan de olika miljöklasserna visar på att det finns en skillnad mellan de olika fordonstyperna som ibland är väsentlig, säger Annelie Carlson.
Rekommendationer baserade på miljöklass
Enligt forskarna borde det därför finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur.
Målet är att resultaten ska kunna användas för att ge rekommendationer om hur motorvärmare bör användas under olika förhållanden och för fordon i olika miljöklasser. Studien baseras på underlag om resvanor, meteorologiska data, parkeringsformer och förekomst av motorvärmare, användning av motorvärmare, parkeringstid och region, användning av timer, starternas fördelning på region, olika typer av startplatser över årets timmar, över parkeringstider och på olika parkeringsformer per startplats och region.
Artklarna i The Wall Street Journal har idag, 2015, några år på nacken. Nästan sex miljoner år har alltså blivit mer tid än så. Dator- och tv-spel fyller olika mänskliga behov och betraktas dessutom som utvecklande för intellektet.
Inte desto mindre kan ytterligare en nivå infogas; personlig utveckling och underhållning kan kompletteras med det som kallas Citizen science. Medborgarforskning på ren svenska. Det anser i alla fall Emma Lundberg.
Tillsammans med Attila Szantner på Massively Multiplayer Online Science och isländska spelföretaget CCP har hon fört in proteinforskningen från Human Protein Atlas i datorspelet Eve Online.
– Project Discovery kommer inom kort att släppas som en del i science fiction-spelet Eve Online som spelas av cirka en halv miljon människor. Vi tror på detta koncept, säger Emma Lundberg, biträdande universitetslektor och forskare vid KTH och Scilifelab.
Medborgarforskning
Så här är det tänkt att fungera: I Project Discovery ska spelare känna igen mönster i mikroskopbilder av celler där olika proteiner färgats in. Spelarna ska göra detta genom att matcha utseendet av en bild mot liknande referensbilder. Målet är att spelarnas tolkning sedan kan ingå i Human Protein Atlas som har som mål att skapa en publikt tillgänglig databas med en karta över var alla människans proteiner är uttryckta.
– Vi hoppas att spelarna kan hjälpa oss göra denna karta så detaljerad som möjligt. I förlängningen vill vi att detta leder till en bättre förståelse för proteiner, cellernas uppbyggnad och människans biologi, säger Emma Lundberg.
Hon lägger till att Project Discovery börjar med så kallade subcellulära bilder som visar strukturer och detaljer i cellen. Om det fungerar bra kan forskarna och spelutvecklarna gå vidare med mer komplexa frågeställningar, exempelvis att karaktärisera proteiner i cancervävnad.
Agent som heter Professor Lundberg
Arbetet fördelas mellan spelarna genom att en agent i Eve Online delar ut uppdraget att matcha proteinbilderna. Nej, det är ingen slump att agenten går under namnet professor Lundberg och har vissa likheter med Emma.
– Det finns flera hundratusen proteinbilder att matcha, så arbetsinsatsen är omfattande, säger Emma Lundberg.
Celler är uppbyggda av organeller med specialiserade funktioner. Om forskarna vet vilka organceller ett protein finns i, och hur de olika delarna är kopplade till varandra, kan man dra slutsatser om deras funktion i cellen. Det är därför proteinbilderna matchas med varandra.
Att koppla på ett sådant här moment i vanliga datorspel är ingen dum idé. Särskilt inte Eve Online där det finns långa transportsträckor. Det är inte ovanligt att vissa passager i spelet, där spelaren färdas över stora avstånd, tar en del tid i anspråk. Då kan spelaren samtidigt utföra uppdrag som de Project Discovery för att tjäna in poäng som kan användas i den spelekonomi som finns där.
Forskningen integreras i spelet
Datorspel med koppling till forskning är ingen helt ny företeelse. För två år sedan släpptes till exempel onlinespelet Foldit där spelarna tävlar i proteinveckning, den process som ger upphov till proteinets specifika tredimensionella form. Det är dock först nu som forskningen tar plats i befintliga, stora, populära spel där huvudsyftet är underhållning.
– Alla tidigare spel har varit så kallad ”gamification” av forskning medan detta är det första exemplet där forskning stoppas in i ett existerande spel och integreras med de grundläggande spelmekanismerna, säger Emma Lundberg.
Hon menar att detta är en möjlighet för KTH och Scilifelab att lyckas med den tredje uppgiften. Att nå ut med forskningen på ett nytt sätt.
Detta sätt att jobba gör att forskarna också får insyn i skillnaden mellan att låta datorer stå för mönsterigenkänningen i förhållande till ett fåtal experter och ett par hundratusen icke-experter.
– Det blir ett intressant faktaunderlag om några tusentals människor klassificerar varje bild. Dessutom kan det finnas människor som hittar små, små mönster, som det stora flertalet inte alls ser. Och inte datorer eller experter heller, för den delen, säger Emma Lundberg.
Det är Attila Szantner på MMOS som utvecklat gränssnittet mellan proteinbilder å ena sidan, och Eve Online å den andra. CCP utvecklar spelet, och Emma Lundberg bidrar bland annat med innehållet i form av proteinbilder.
Svenskar överlag har däremot en ganska stor tillit till andra människor och har en positiv människosyn, visar rapporten som handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar.
Studien bygger på 1331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.
MP-väljare mest positivmänniskosyn
Undersökningen visar att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner.
Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.
– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.
Tankemönster i två jämnstora block
Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent väljare lutar åt SD i sitt tänkande. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare.
Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.
– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi.
Om forskningsprojektet Forskningsprojektet POLOR har som övergripande syfte att undersöka politiskt tänkande och beteende utifrån ett psykologiskt perspektiv. I ett aktuellt forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen undersöks psykologiska aspekter som kan förknippas med olika politiska orienteringar i en ny (Lettland) och en gammal (Sverige) demokrati.
Maria Sandgren är lektor vid Södertörns högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet POLOR. Hennes forskningsområden är politisk psykologi och estetisk psykologi. Inom politisk psykologi intresserar hon sig för mentala processer och värderingar i politiska sammanhang. Inom estetisk psykologi intresserar hon sig för emotioner, lärprocesser och självkoncept för sång och sångare. Henry Montgomery är professor emeritus vid Stockholms universitet. Han är medarbetare i projektet POLOR på Södertörns högskola. Hans forskning handlar om mentala processer och strukturer som kan relateras till människors värderingar, bedömningar och beslut med tillämpningar inom ekonomi, medicin, organisationer och politiska kontexter.
För mer information:
Ulrika Bremberg, pressansvarig, Södertörns högskola, ulrika.bremberg@sh.se, 08-6084313, 070-513 63 31
I studien har forskarna tittat på hur ändernas rörelsemönster ser ut i anslutning till Ottenby fågelstation på södra Öland. Det visar sig att änderna helst tillbringar dagarna vid kusten där risken att bli uppäten av rovdjur är liten. På natten söker de sig till vattensamlingar på strandängar eller på det öländska Alvaret. Att änderna nattetid besöker områden så pass lång ifrån kusten är tidigare okänt. Detta betyder att änderna kan spela en avgörande roll för spridning av akvatiska växter och patogener mellan isolerade vatten.
Sjuka änder förflyttar sig i samma mån som friska
Genom att studera rörelsemönster och aktivitet konstaterar forskarna att lågpatogena former av influensa inte verkar påverka gräsänders rörelsebeteenden medan de rastar på Öland. Att änderna förflyttar sig i samma grad, trots att de är smittade med influensa, innebär en ökad risk för spridning av influensavirus jämfört med om sjuka änder skulle hålla sig stilla och isolerade från andra individer. I förlängningen betyder detta att änderna även kan flytta vidare och sprida virus till nya områden längs med flyttvägarna.
Änder lämnar Öland i medvind
Forskarna studerade även vilka faktorer som är avgörande när gräsänder väljer att flytta vidare från en plats till en annan. Flyttfåglar lagrar fett som bränsle och ibland behövs det stora mängder för att flyttningen ska bli framgångsrik. Men förutom lagrade energiresurser finns ett antal andra viktiga faktorer att ta hänsyn till. Vädrets makter har selekterat fram fåglar som kan bedöma vilka vädersituationer som är mest gynnsamma för långa flygturer. Medvind är en förutsättning för att klara en lång resa. Men naturens förutsättningar är sällan ideala och ibland uppstår det situationer där individen måste välja mellan två icke optimala alternativ: Flyga i motvind eller flyga med dåligt påfyllda fettdepåer. Änderna väljer oftast det senare.
Att följa gruppen vid flytt viktigare än egen kroppskondition
Med hjälp av datamodeller som kartlägger ringmärkta änders rörelsemönster kunde forskarna konstatera att vädret är den parameter som är mest betydelsefull för när gräsänder väljer att lämna Öland. Gräsänderna föredrar, som väntat, att flytta i medvind. Däremot kunde forskarna inte finna något stöd för att god kroppskondition (kopplat till fettmängd) är ett krav för att flytta vidare. Gräsänder från alla konditionsklasser lämnade Ottenby och fram till senhösten var det individer med uppskattningsvis små fettreserver som flyttade i störst utsträckning. Gräsänders ovilja att avvika från flocken påverkar individuella val och kan säkerligen medföra att individer som inte uppnått optimal fettreserv flyttar tidigare än önskat.
Avhandling:
”Stopover Ecology of Mallards – where, when and how to do what?”
Forskning om myggkontroll och förebyggande av denguefeber presenterades vid en internationell konferens i Colombo i Sri Lanka den 24–26 februari.
Forskningskonsortiet DengueTools insikter om Dengue kommer att bli användbara också i kampen mot Zikaviruset. Resultaten kan förbättra de förebygga insatserna som nu pågår i Brasilien och i många andra länder som drabbats av zikaviruset.
– Trots att konferensen utgjorde den avslutande delen i DengueTools-projektet, arbetar vårt team redan dygnet runt med ett förslag på hur detta starka forskningskonsortium kan tillämpas på zikaforskning, något som EU har efterlyst. Att växla fokus till zika skulle vara en utmärkt fortsättning för DengueTools-konsortiet, säger Raman Preet.
Som slutgiltig presentationen av projektet DengueTools erbjöd konferensen en möjlighet att dela upptäckter samt skapa nya forskningssamarbeten. I konferensen deltog även två andra EU-finansierade denguekonsortier, IDAMS, representerat av professor Bridget Wills vid brittiska University of Oxford, och DENFREE, representerat av professor Anavaj Sakuntabhai vid franska Institute Pasteur.
Sri Lanka föregångare i kampen mot Dengue
Den största utmaningen med att förebygga och kontrollera dengue är att viruset och myggorna förflyttar sig som ett resultat av globaliseringen. En lika stor utmaning är att upprätta ett globalt sjukdomsförebyggande åtgärdsprogram och skapa den politiska viljan som behövs för att lyckas.
Konferensen Stem the Tide, som lockade över 400 representanter, hölls i Sri Lanka – ett land som arbetat aktivt med att förhindra dengueviruset sedan 2009, då en stor epidemi drabbade en av huvudstäderna Colombo. Läget i Sri Lanka är unikt på så sätt att landet, till skillnad från andra länder i Sydostasien, har ett starkt politiskt stöd för forskning och insatser för att kontrollera och förebygga spridningen av det myggburna viruset.
Detta starka politiska stöd var särskilt märkbart när Sri Lankas president, Maithripala Sirisena, invigde konferensen. Även ett flertal ministrar och hälsovårdsministrar deltog liksom representanter från läkemedelsindustrin, insektsbekämpningsbranschen och forskargrupper som arbetar med att använda bakterien Wolbachia för att förebygga spridningen av dengueviruset.
För mer information: Raman Preet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Telefon: 072-706 13 65, 090-786 52 21 E-post: raman.preet@umu.se
Det finns mer än hundra olika typer av humant papillomvirus (HPV-virus). De sprids genom fysisk kontakt, till exempel via sex, och är mycket smittsamma. De flesta människor infekteras med en eller flera HPV-typer någon gång under livet. Minst tolv HPV-typer räknas som högriskvirus, eftersom infektion med dessa virus kan leda till cancer. Tidigare studier visar att vaccination mot HPV i en befolkning har effekt på både könssjukdomen kondylom och cellförändringar i livmoderhalsen.
Cancer i livmoderhalsen orsakas av infektion med HPV-virus. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av fallen. Samma virustyper ligger också bakom en stor andel av de höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen, som kan utvecklas till invasiv cancer om de inte behandlas. HPV-typerna 16 och 18 ingår i det HPV-vaccin som har använts i Sverige sedan år 2007. Sedan år 2012 ingår HPV-vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet och flickor i åldern 10-12 år erbjuds gratis vaccination genom skolhälsovården.
Studerat cellförändringar
Forskarna bakom den nya studien har undersökt effekten av HPV-vaccination på förekomst av höggradiga cellförändringar. De har särskilt studerat det som kallas cervikal intraepitelial neoplasi (CIN) grad 2 och 3, som kan vara ett förstadium till cancer. I studien ingår alla flickor och unga kvinnor i åldrarna 13–29 år som var bosatta i Sverige någon gång under åren 2006-2013, totalt 1,4 miljoner personer. Drygt 236 000 av dessa hade vaccinerats. Data om bland annat vaccination och histologiskt bekräftade höggradiga cellförändringar, CIN2 och CIN3, samlades in med hjälp av svenska rikstäckande vårdregister.
Resultaten, som publiceras i tidskriften International Journal of Cancer, visar att vaccinet har god effekt när det gäller att förebygga höggradiga cellförändringar.
Forskarna jämförde risken för höggradiga cellförändringar mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor. Det visade sig att för de som vaccinerades före 17 års ålder var effektiviteten mot höggradiga cellförändringar 75 procent. Skyddseffekten sjönk till 46 procent för de som vaccinerades när de var 17–19 år, och till 22 procent för de som vaccinerades när de var 20–29 år.
Störst skyddseffekt för unga
– Vår slutsats är att vaccinet skyddar mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer. Skyddseffekten är störst om man vaccinerar sig vid unga år, tidigare än 16 år, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som har lett studien.
Forskarna kommer att fortsätta studera effekterna av HPV-vaccination i befolkningen på lång sikt. En viktig fråga är om vaccinationsprogrammet uppnår förväntade effekter för att förebygga invasiv livmoderhalscancer. De höggradiga cellförändringar som undersöktes i den nya studien kan över tid utvecklas till cancer, men det kommer att dröja flera år innan forskarna kan studera skyddet mot livmoderhalscancer.
Studien har finansierats med stöd av Stiftelsen för strategisk forskning och Strategiskt forskningsområde i epidemiologi (SFO), Karolinska Institutet.
Mer information:
Lisen Arnheim Dahlström, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08-5248 2364 eller 0709-495 221, E-post: lisen.arnheim.dahlstrom@ki.se
Publikation: ”Quadrivalent HPV vaccine effectiveness against high-grade cervical lesions by age at vaccination: A population-based study”, Eva Herweijer, Karin Sundström, Alexander Ploner, Ingrid Uhnoo, Pär Sparén, Lisen Arnheim-Dahlström, International Journal of Cancer, accepted manuscript online 9 Feb. 2016
Forskarna vid Högskolan ska under drygt två år träffa företag i grupper och bistå dem med att effektivisera energianvändningen. Projekt stöds av Tillväxtverket, Regionförbundet och Högskolan i Gävle.
– Det kan handla om att man ändrar på rutiner för drift av utrusning eller till exempel sänker trycket på tryckluft och tätar läckage – åtgärder som inte kostar någonting. Det kan förstås även handla om nyinvesteringar, säger Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle.
En studie gjord på små och medelstora företag i Gävleborg visar att den potentiella besparingen av att göra en energianalys, bedömdes till 30 procent.
Då var 10 procent operativa åtgärder och 20 procent var teknikåtgärder, investeringar i kostnadseffektiv ny teknik.
En forskare i varje nätverk
10 nätverk planeras i regionen och totalt ingår 80 företag. I varje nätverk finns en doktorand/lärare-forskare från Högskolan i Gävle som har hand om nätverket.
Projektet bygger på en modell där små och medelstora industriföretag, tillsammans med en grupp av andra företag, ett kluster, under tre års tid får hjälp med det interna energiledningsarbetet.
– Vi börjar med en energikartläggning och en långsiktig energistrategi utarbetas. Sedan får företagen hjälp av forskare och erfarna energiexperter med implementeringsarbetet.
Projektet startade i somras. Den första nätverksträffen är precis avklarad men det finns fortfarande plats för företag som är intresserade av att delta.
– Vi ser verkligen fram emot att träffa de här företagen och vi kommer inte bara för att lära dem, utan vi tror att vi kan komma att få mycket tillbaka från företagen i form av know-how.
– Vi som forskare jobbar ju med vad som är det bästa valet av teknik. Men vi är sällan eller aldrig med i själva implementeringsprocessen och forskar kring hur detta sker. Det finns knappt något publicerat kring de här frågorna, säger Patrik Thollander.
Aldrig gjorts i Sverige
Svetlana Paramonova, som forskar om industrieffektivisering i svensk industri är en av två doktorander i projektet.
Hon har stora förväntningar på detta med nätverk som arbetar tillsammans med åtgärdsförslag, där åtgärderna också sedan följs upp.
Det har aldrig gjorts i Sverige men erfarenheter från Schweiz och Tyskland visar att det finns ganska stora besparingar att göra för varje deltagande företag.
Mer information:
Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle
Tel: 073- 388 15 79, E-post: patrik.thollander@hig.se
Språket är en av människans viktigaste och mest utmärkande egenskaper. Det ger oss möjlighet att skapa otaliga uttryck från ett begränsat antal vokala inslag och betydelser och ligger till grund för utvecklingen av andra karakteristiska mänskliga beteenden, såsom konst och teknik. Kraften i språket ligger i att kombinera icke meningsbärande ljud till ord, som i sin tur kombineras till fraser. Forskning om icke-mänskliga primater och fåglars kommunikationssystem tyder på att förmågan att kombinera icke betydelsebärande vokala element har utvecklats flera gånger, men utvecklingen av syntaxen (det vill säga att kombinera olika ord för att bilda mer komplexa uttryck) har fram till idag ansetts vara unik för människors språk.
Denna uppfattning utmanas i en ny studie, publicerad i Nature Communications. En grupp forskare från Japan, Tyskland och Sverige visar där att den japanska talgoxen, känd för sin varierande sångrepertoar, har utvecklat syntax.
Lätena kombineras för olika betydelse
Denna lilla fågelart möts av ett antal hot och som svar på exempelvis rovdjur ger den en mängd olika läten. Dessa läten kan användas antingen ensamma eller i kombination med andra läten. Genom ett uppspelningsexperiment kunde forskargruppen visa att ABC-läten betyder ”söka efter fara”, som exempelvis när talgoxen möter ett rovdjur, medan D-läten betyder ”kom hit”, som till exempel vid upptäckt av en ny näringskälla, eller för att locka tills sig partnern till sin holk. Talgoxen kombinerar ofta dessa två läten till ABC-läten när den vill avskräcka rovdjur. När dessa två läten spelas upp tillsammans i den naturligt förekommande ordningen (ABC-D), både närmar sig och söker fåglarna efter fara. Men när lätenas ordning vänds om artificiellt (D-ABC), svarar fåglarna inte.
Syntaxen har utvecklats oberoende
– Denna studie visar att syntaxen inte är unik för mänskligt språk, utan att den även har utvecklats oberoende bland fåglar. Att förstå varför syntax har utvecklats hos den japanska talgoxen kan ge insikter om dess evolution hos människan, säger David Wheatcroft, postdoktor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Japanska talgoxar använder olika läten för att samordna en rad olika sociala interaktioner, vilka var och en kräver specifika beteendemässiga reaktioner. Syntax omfattar regler som gör det möjligt att, utifrån en begränsad vokabulär, generera ny betydelse som lätt kan kännas igen. Dessa regler kan vara en anpassning till beteende och social komplexitet i kommunikationssystemen, såsom i mänskligt språk.
Ulrika Lagerlöf Nilsson är en del av den forskargrupp vid Göteborgs universitet, som med hjälp av 5,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond ska bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon.
Kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker och författare saknas i stor utsträckning i stora biografiska lexikon.
– Det här är ett strukturellt problem, kvinnor har inte kunnat etablera sig på ett sådant sätt att de hamnat i ljuset, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson och utvecklar exemplet om biskopar i sin egen forskning.
Biskopinnorna var en förutsättning
Biskopar i Svenska kyrkan tillhör historiskt makteliten. Utan sina fruar har de inte kunnat fungera, vilket understryks av att biskopar som blivit änkemän mycket snabbt har gift om sig. Biskopinnorna har varit en förutsättning för att biskoparna kunde klara sitt ämbete.
– Men våra två första kvinnliga biskopar, Christina Odenberg och Caroline Krook, för dem skulle en familj ha varit en belastning och kanske omöjliggjort uppdraget. Så är det på många andra områden också och det är en av förklaringarna till att kvinnor förblir osynliga.
Nu ska en redaktion som består av historiker och litteraturvetare till att börja med ta fram listor på kvinnor som skulle kunna vara med i lexikonet. Målet är att sålla fram 1 000 namn.
– Sedan ska vi skriva artiklar om kvinnorna, delvis med hjälp av olika författare. Lexikonet kan jämföras med Svenskt biografiskt lexikon, SBL, men det kommer enbart att publiceras på internet.
Det är Göteborgs universitetsbibliotek som ska förvalta lexikonet och bygga ut det efter hand. Det ska publiceras på webben och artiklarna kommer att innehålla klickbara länkar till andra platser på nätet med mer material om den kvinna det handlar om.
Fyra urvalskriterier finns för att hamna i lexikonet
De som bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt, historiskt betydelsefulla kvinnor, pionjärer på olika områden och kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.
– När det blev klart att vi fått pengarna till det här började det strömma in tips om olika kvinnor som borde vara med. Den stora utmaningen blir att hitta material om kvinnor från tiden före 1800-talet och spåra kvinnor som inte uppmärksammats, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson.
Det gäller också att finna en lämplig fördelning mellan olika områden — litteratur, vetenskap, konst, politik, filosofi och populärkultur – där kvinnor lämnat bidrag och som kan vara tillgängliga för både svensk och internationell forskning. Lexikonet kommer att publiceras också på engelska.
Ledare för projektet är Göteborgsprofessorerna Maria Sjöberg, historia, och Lisbeth Larsson, litteraturvetenskap.
Det är välkänt att patientens överlevnad efter matstrupscancerkirurgi hänger ihop med kirurgens erfarenhet av ingreppet, men det har inte varit känt hur många operationer som krävs innan kirurgen når den kompetens som krävs för optimala resultat avseende risken att patienten dör. Den nya studien är den första som undersökt kirurgens inlärningskurva i relation till dödlighet på kort och lång sikt.
– Det vi ser i studien är att en kirurg behöver göra 15 operationer för att uppnå ett stabilt resultat för överlevnaden under första månaden efter operationen, men hela 60 operationer innan han eller hon uppnår ett optimalt resultat på långtidsöverlevnaden. Det som var överraskande för mig var att inlärningskurvan för att optimera långtidsprognosen för tumöråterfall var så lång och att effekten var så tydlig, säger Jesper Lagergren, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet och även knuten till Division of Cancer studies vid King’s College London, som har lett studien.
Få ingrepp för matstrupscancer i Sverige
Jesper Lagergrens forskargrupp har i samarbete med forskare vid Imperial College i London undersökt en svensk kohort om 1821 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige under åren 1987–2010. De hade opererats av 139 olika kirurger. Forskarna tog reda på vilken kirurg som hade opererat och kunde på så sätt studera inlärningskurvan. Trots att de som utför dessa operationer generellt är erfarna kirurger redan när de börjar operera matstrupscancer, visade analysen att inlärningskurvans vändpunkt för en stabil 5-årsdödlighet låg vid 60 operationer.
Ingreppet som forskarna studerat är relativt ovanligt. Runt 150 operationer per år görs i Sverige. Det nya fyndet pekar på att det är bra att koncentrera matstrupscanceroperationerna till ett begränsat antal kirurger med särskilt intresse för just dessa operationer.
– Resultaten kan ge vägledning i klinisk praxis och innebär att ett strukturerat mentor- och träningsprogram bör införas för matstrupscancerkirurgi. Kirurger som börjar operera matstrupscancer bör genomföra många operationer tillsammans med en mer erfaren matstrupscancerkirurg innan han eller hon börjar operera självständigt, säger Jesper Lagergren, som själv är matstrupscancerkirurg.
Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Kontakt: Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Telefon: 08-517 760 12 eller 070-227 40 88, E-post: Jesper.Lagergren@ki.se
Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena för grödor. För lite fosforgödsling leder till minskad skörd, samtidigt som för mycket fosfor är den vanligaste huvudorsaken till övergödning av vattenekosystem. För att kunna avgöra hur mycket fosfor som är optimalt att tillföra grödan, sett ur både miljö- och produktionsperspektiv, behöver vi veta mer om fosforns kemiska uppträdande i marken.
Hårdare bunden fosfor på leror med neutralt pH
Endast en liten del av fosforn finns i form av lösligt fosfat i markvätskan, som växterna lätt kan ta upp. Merparten av fosforn är alltså mer eller mindre hårt bunden till jordens fasta beståndsdelar: som komponent i mineraler, som fosfat bundet till järn- och aluminiumföreningar och som organisk fosfor. Ann Kristin Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt hur växttillgänglig fosforn är på olika djup i jordar med olika sammansättning och gödslingshistorik.
Enligt den bild som dagens läroböcker förmedlar är fosforns växttillgänglighet som störst vid ungefär neutralt pH-värde (ca 7), för att sedan minska med stigande eller sjukande pH. Ann Kristin Eriksson visar nu att det i de flesta lerjordar verkar fungera precis tvärtom. Där är fosforns löslighet som lägst vid neutralt pH, och den ökar om jorden blir surare eller mer basisk. Att lösligheten ökar vid lägre pH-värden beror på att flera av de markmineral som fosforn finns bunden i (till exempel apatit och aluminiumhydroxider) löses upp, och då kommer mer fosfor ut i markvattnet. Fosforns löslighet beror alltså på hur den är bunden i marken.
Skilda fosforformer på olika djup
Ann Kristin Erikssons undersökningar är de första där så kallad XANES-spektroskopi har använts för att studera vilka olika fosforformer som finns i svenska jordar – något som inte har varit möjligt med äldre tekniker.
I en studie av en jordprofil visade det sig att förekomsten av olika fosforformer förändras med djupet. I alven fanns fosforn främst i form av apatit, medan matjordens fosfor främst bestod av fosfat bundet till aluminiumhydroxider. I matjorden fanns dessutom organisk fosfor och fosfat bundet till järnhydroxider.
Försöken genomfördes på platser där SLU har bedrivit långvariga fosforgödslingsförsök, vilket gjorde det möjligt att jämföra gödslad och ogödslad jord. XANES-spektroskopin visade att den fosfor som tillförts genom långvarig gödsling främst binds till aluminiumhydroxider. I två av de sex undersökta jordarna fanns dessutom en ökning av mängden apatit efter gödsling.
Aluminiumhydroxider tycks alltså ha en viktig roll för fosforns omsättning i marken.
P-AL ger oftast en bra bild av fosfortillståndet
Idag används extraktion med en sur ammoniumlaktatlösning (vanligtvis kallat P-AL-tal) för att mäta mängden växttillgängligt fosfor i marken. Denna metod har dock ifrågasatts eftersom man befarat att kalciumfosfater, till exempel mineralet apatit, löses upp i den sura lösningen. Våra studier bekräftar detta – P-AL-talet stämmer ganska väl överens med mängden fosfat som finns bundet i marken i växttillgänglig form, förutom i de fall då jorden innehåller lättlöslig apatit, vilket kan finnas framför allt i kalkinnehållande jordar.
I jordbruksbygder med kalkrika jordar finns alltså en risk att P-AL-analyser överskattar mängden växttillgänglig fosfor.
MSc Ann Kristin Eriksson, institutionen för mark och miljö, försvarar sin doktorsavhandling Phosphorus speciation in Swedish agricultural clay soils – influence of fertilisation and mineralogy vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 11 mars 2016, kl 13:00
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jörg Prietzel, Lehrstuhl Für Bodenkunde, Technische Universität München, Tyskland
Patientupplevelse är ett komplext fenomen som formas av många faktorer: sjukvårdspersonalen, den medicinska teknik patienten utsätts för, den förhandsinformation hen får om behandlingens olika moment samt de institutionella strukturerna som skapar vårdmiljön.
Ångest påverkar mer än en tredjedel av alla cancerpatienter medan de genomgår behandling, och denna oro kan kopplas direkt till en minskning av dessa patienters livskvalitet.
Tara Mullaney har fokuserat sin forskning på patientens upplevelse av strålbehandling; en av tre huvudsakliga behandlingsformer för personer med cancer, vilket innebär användning av mycket specialiserad medicinsk teknik.
Rädsla för tekniken
Många av oss har antingen själva upplevt eller hört historier om andra människors negativa vårdupplevelser, ofta till följd av mötet med avancerad medicinsk teknik. Till exempel måste cancerpatienter vid strålbehandling ligga ner och vara fastspända och immobiliserade för att kunna behandlas, vilket kan resultera i känslor av ångest och klaustrofobi.
– Jag vill förstå varför dessa problematiska erfarenheter finns inom strålbehandling i dag, och hur designforskning kan bidra till att påtala detta och förbättra behandlingsprocessen, säger Tara Mullaney.
Hon har undersökt olika faktorer som formar patientens erfarenhet av strålbehandling och har identifierat tre faktorer som spelar en avgörande roll för om patienter utvecklar ångest.
Bristande information
Interaktioner med behandlingsteknik och bristande förberedande information kan direkt utlösa oro och rädsla hos patienter. Vårdpersonalen bemöter emellertid ofta detta genom att invagga känslor av tillit hos patienterna, och hjälpa till med anpassning till tekniken för att minimera de negativa effekterna. Men varför utvecklas teknik som orsakar oro och klaustrofobi överhuvudtaget?
– Min forskning påvisar att patienter inte ses som användare av medicinsk teknik, trots den nära interaktionen med den, och som ett resultat utelämnas denna del under den tekniska utvecklingsprocessen när apparaten skapas, säger Tara Mullaney.
Förutom hennes forskning av patientupplevelser vid strålbehandling, har Tara Mullaney också utvecklat en rad nya alternativ och designförslag som syftar till att förbättra vårdupplevelsen.
Förbereda barn för strålbehandling
I ett delprojekt finansierat av Barncancerfonden, har Tara Mullaney lett en grupp studenter från Designhögskolan som har utvecklat speciellt förberedelsematerial för små barn som går igenom strålbehandling, för att minska deras rädsla och oro över tekniken.
I ett annat projekt utvecklade Tara Mullaney en ny metod för att positionera patienter inför strålbehandling, som syftar till att minska patientens ångest genom att patienten själv involveras i positioneringen. Detta koncept har snappats upp av Nationella testbädden för innovativ strålterapi, en nationell plattform som finansieras av Vinnova för att undersöka denna möjlighet ytterligare.
Tara Mullaneys forskning ger både bevis för betydelsen av en design av patientens interaktion med medicinsk teknik, samt en metodologi för hur detta kan åstadkommas på ett framgångsrikt sätt genom designforskning, där hänsyn tas till komplexiteten i hälso- och sjukvårdssystemen.
Vård mer än behandling
– Det finns ett behov av att hälso- och sjukvården flyttar fokus från att tillhandahålla den bästa behandlingen till att ge den bästa vården till patienterna. Vård är ett begrepp som omfattar mer än behandling av sjukdom; det omfattar även det sätt som en individ tas om hand på under sin tid som en patient. Intressant nog, genom att ta hand om patienterna och se till deras bästa, är det möjligt att förbättra både patienternas välbefinnande och behandlingseffektivitet, säger Tara Mullaney.
Tara Mullaney har samarbetat med strålbehandlingsinstitutioner på tre sjukhus i Sverige: Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
För mer information: Tara Mullaney, Designhögskolan, Umeå universitet Telefon: 073-827 87 45. E-post: tara.mullaney@umu.se
Tisdagen den 12 mars försvarar Tara Mullaney, Designhögskolan vid Umeå Universitet sin avhandling med titeln: Thinking beyond the Cure: A constructive design research investigation into the patient experience of radiotherapy. Svensk titel: Att tänka bortom botandet: En designorienterad undersökning av patienters upplevelse av strålbehandling. Disputationen äger rum klockan 13:00 I Auditoriet, Designhögskolan, Östra Strandgatan 30.
Fakultetsopponent är professor Jodi Forlizzi, Human Computer Interaction Institute, Carnegie Mellon University, Pennsylvania, USA.
Tara Mullaney föddes och växte upp i Rhode Island i USA. Hon har två kandidatexamina i molekylärbiologi respektive socialantropologi från Massachusetts Institute of Technology i Massachusetts, USA. Hon har också en masterexamen i cancerbiologi från Stanford University i California, USA, och en masterexamen i design från School of the Art Institute of Chicago i Illinois, USA.
De allra, allra flesta av de tre miljarder basparen i människans arvsmassa, även kallat genom, är identiska mellan olika individer. Trots det har genetiska sekvensvariationer som förekommer i befolkningen en betydande effekt på en individs anlag för att utveckla olika sjukdomar.
I fallet med prostatacancer har 100 områden med genetisk variation identifierats genom jämförande genetiska studier. Var och en har en liten men signifikant påverkan på risken för prostatacancer. Tidigare studier har demonstrerat en association mellan dessa områden och sjukdom, men de molekylära processerna som ligger bakom kopplingen till sjukdomsutveckling har hittills inte blivit avslöjade för de flesta av dessa 100 genetiska regioner.
Inbindning av androgenreceptorn
Med hjälp av datorberäkningar och statistiska analyser har Thomas Whitington och kollegor på Karolinska Institutet utvecklat en metod för att analysera de molekylära processerna vid dessa genomiska områden. Forskarna identifierade mekanismer som kan förklara många av de kända associationerna mellan genetisk variation och prostatacancerrisk. Dessa upptäckter bekräftades med olika molekylära tekniker av en forskargrupp ledd av Gong-Hong Wei vid Oulu universitet.
– Framför allt upptäckte vi att bindningar i fysiska komplex som har att göra med androgenreceptorn, en transkriptionsfaktor med en nyckelroll i prostatacancer, ofta bryts av dna-sekvensvariation som är associerad med sjukdomen, säger Thomas Whitington vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.
Transkriptionsfaktorer är viktiga molekylära komponenter i cellen som binder till dna och påverkar närliggande geners aktivitet. Androgenreceptorn är en transkriptionsfaktor som gynnar prostatacancercellers förökning och överlevnad. I den aktuella studien fann forskarna att inbindning av androgenreceptorn till dessa områden med genetisk variation ofta var tumörspecifik och inte förekom i normal prostatavävnad.
Molekylära maskineriet inblandat
– Det här arbetet förfinar vår förståelse av hur det här molekylära maskineriet är inblandat i sjukdomsprocesser. En förbättrad förståelse för androgenreceptobindning kan visa sig särskilt användbar eftersom receptorns aktivitet blir avgörande under behandling av sena stadier av aggressiv prostatacancer, säger Thomas Whitington.
Forskningen utfördes av forskare vid Karolinska Institutet, Oulu universitet i Finland och Cambridge universitet i Storbritannien. Arbetet leddes av Fredrik Wiklund, Johan Lindberg och Gong-Hong Wei tillsammans. Thomas Whitington och Ping Gao är försteförfattare till artikeln. Forskningen har fått finansiellt stöd från bland annat Cancer Research UK, Cancerfonden, Linnéstöd från Vetenskapsrådet och Academy of Finland.
Publikation: Gene regulatory mechanisms underpinning prostate cancer susceptibility, Thomas Whitington, Ping Gao, Wei Song, Helen Ross-Adams, Alastair Lamb, Yuehong Yang, Ilaria Svezia, Daniel Klevebring, Ian Mills, Robert Karlsson, Silvia Halim, Mark Dunning, Lars Egevad, Anne Warren, David Neal, Henrik Grönberg, Johan Lindberg, Gong-Hong Wei, Fredrik Wiklund, Nature Genetics, online 7 March 2016, doi: 10.1038/ng.3523.
För fler frågor, kontakta: Thomas Whitington, bioinformatiker. Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 070-274 66 48. E-post: thomas.whitington@ki.se”>thomas.whitington@ki.se
Fredrik Wiklund, universitetslektor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 839 79. E-post: Fredrik.Wiklund@ki.se”>Fredrik.Wiklund@ki.se
Gong-Hong Wei, docent, Faculty of Biochemistry and Molecular Medicine, University of Oulu. Telefon: +358-504288121. E-post: Gonghong.Wei@oulu.fi
Människor på landsbygd kan vara beroende av husdjur av många skäl. Djuren säkrar tillgången på mat, men bidrar också med dragkraft, gödsel, bränsle, byggnadsmaterial och sparkapital. I Afrika söder om Sahara spelar idisslare en viktig roll, eftersom de omvandlar grovfoder och betesgräs till människoföda i form av högvärdigt protein.
Red Maasai är ett exempel på en hotad fårras. Det är en inhemsk ras som främst hålls av massajer i torra områden i Kenya och Tanzania. Rasen har utvecklat en mycket god motståndskraft mot tarmparasiter, är tålig mot värme och torka och har ett högt kulturellt värde för massajfolket.
Ohämmad korsningsavel
Fram till mitten av 1970-talet var renrasiga Red Maasai-får vanliga och kunde ses överallt på landsbygden i Kenya. Sedan infördes ett subventionerat program för spridning av den större fårrasen Dorper från Sydafrika, för att öka lammens tillväxt. Frånvaro av kvalificerad rådgivning ledde dock till en ohämmad korsningsavel, och antalet renrasiga Red Maasai-får har minskat kraftigt.
Emelie Zonabend König har i sitt doktorsarbete undersökt förutsättningarna att bevara och förbättra Red Maasai-fåren genom systematisk avel.
– Avhandlingen visar tydligt att både Red Maasai- och Dorper-fåren har sina styrkor, och svagheter, men också att båda raserna skulle gynnas om de hölls isär inom avelsarbetet.
Emelie Zonabend König med renrasigt får av rasen Red Maasai. Foto: Erik Bongcam-Rudloff
Raserna måste vara välanpassade till sin miljö. Vid torrt klimat, med låg kullstorlek och överlevnadsgrad, som det ofta är i Kenya, är det enligt Emelie Zonabend König bäst att använda Red Maasai för renrasavel. Hon rekommenderar att det egentliga avelsurvalet görs i kärnbesättningar, varifrån avelsbaggar sedan förmedlas.
Systematiskt avelsarbete
Där miljöförhållandena är mindre svåra och överlevnaden bättre skulle det vara möjligt att även använda Dorper som faderras, för att ökad produktion av kött. Korsningslammen överträffade båda föräldraraserna när det gäller köttproduktion.
– Korsningsavel mellan Red Maasai-får och Dorper-får kan dock inte rekommenderas som ett sätt att öka böndernas produktion av fårkött, särskilt inte i torra områden. Moderdjuren bör vara renrasiga Red Maasai-får.
Med hjälp av datorsimuleringar visar Emelie Zonabend König att ett systematiskt avelsarbete skulle kunna öka Red Maasai-lammens slaktvikt med 10 procent på femton år – en tydlig ökning av rasens produktivitet som skulle kunna bidra till att rasen bevaras.
Tydliga nationella riktlinjer
Ett stort hinder för en utveckling av hållbara avelssystem i södra och östra Afrika visade sig vara bristen på kunnig personal inom husdjursavel, på alla nivåer och i alla typer av organisationer.
– Det behövs mer universitetsutbildning, fortbildning och kapacitetsuppbyggnad inom sektorn, säger Emelie Zonabend König. Det är också viktigt med tydliga nationella riktlinjer och institutioner med mandat att stödja utvecklingen av de husdjursgenetiska resurserna. Dessutom måste djurägarna vara delaktiga för att avelsprogrammen ska bli framgångsrika.
Tid: Torsdagen den 10 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Kurt-J. Peters, Humboldt-Universität zu Berlin, Tyskland
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
