Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning. Nya resultat kan bidra till att förbättra klimatmodellernas förmåga att förutspå framtida förändringar av nederbörd och torka.

– För första gången kan vi jämföra förändringar i vattentillgång i stora delar av Europa, Asien och Nordamerika ända tillbaka till 800-talet. Variationerna i nederbörd och torka har varit kraftigare och omfattat större områden under vissa tidigare århundraden än under 1900-talet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.

Förändringar i vattentillgången har rekonstruerats genom att analysera hundratals indirekta belägg för förändringar av nederbörd och torka från bland annat trädringsserier, droppstenar, sjösediment och skriftliga historiska källor. Forskarna har också tagit fram en ny rekonstruktion av temperaturen på norra halvklotet sedan 800-talet. Endast i några få områden, bland annat i Skandinavien, går det att se en klar samvariation mellan förändringar i temperatur och nederbörd. Mest utbredd torka på norra halvklotet rådde under både det relativt varma 1100-talet och det relativt kalla 1400-talet.

Viktigt med perspektiv
– Det är mycket viktigt att sätta in dagens förändringar i nederbörd och torka i ett tusenårigt perspektiv. Meteorologiska mätserier av nederbörd och torka är för korta för att säga om dagens observerade förändringar faller utanför den naturliga variationen. De är också för korta för att testa om klimatmodellerna är korrekta när de förutsäger att den globala uppvärmningen gör att fuktiga områden blir ännu fuktigare och torra områden blir ännu torrare, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Både dagens klimatmodeller och den nya temperaturrekonstruktionen som ingår i studien visar att 1900-talet sannolikt var det varmaste århundradet på minst tusen år. Men till skillnad från klimatmodellerna visar den nya rekonstruktionen av relativ vattentillgång ingen förändring av variationerna i nederbörd och torka på 1900-talet jämfört med de naturliga fluktuationerna under tidigare århundraden. Rekonstruktionen innehåller visserligen osäkerheter men skillnaden under 1900-talet gentemot klimatmodellerna är robust och rekonstruktionen överensstämmer även med meteorologiska mätserier.

Uppvärmningseffekten kanske ännu inte slagit igenom
– Klimatmodellerna simulerar variationerna i nederbörd och torka från 800-talet till på 1800-talet ganska väl. Men ökningen av extremer i nederbörd och torka i modellerna på 1900-talet är mycket större än i rekonstruktionen. Det behöver inte betyda att mekanismerna för nederbördsförändringar i klimatmodellerna är felaktiga. Istället kan det bero på att den globala uppvärmningen ännu inte har varit tillräckligt kraftig för att sätta igång de förändringar i nederbördsmönster som klimatmodellerna simulerar, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Temperaturrekonstruktionen, som forskarna presenterar, överensstämmer väl med slutsatserna från den senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel. Men den nya rekonstruktionen av relativ vattentillgång visar att det förmodligen är svårare att förutspå förändringar i nederbörd och torka än vad som tidigare antagits eftersom den naturliga variabiliteten visat sig vara så stor. De nya resultaten kan förhoppningsvis på sikt bidra till att förbättra klimatmodellernas förmåga att simulera framtida förändringar i nederbörd.

Fotnot: Artikeln ”Northern Hemisphere hydroclimate variability over the past twelve centuries” har publicerats i Nature, vol. 532, s. 94–98, doi:10.1038/nature17418

För mer information:
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28, e-post fredrik.c.l@historia.su.se

Det är synforskarna Emily Baird och Marie Dacke vid biologiska institutionen i Lund som står bakom genombrottet. I sin forskning visar de att exempelvis bin som flyger i tät regnskog använder ljusstyrka för att undvika hinder och hitta hål i vegetationen som gör det säkert att navigera.

Förmågan att undvika kollisioner är grundläggande för djur och insekter som lever i miljöer där det finns många hinder. Lundaforskarnas resultat visar att insekter som exempelvis orkidébiet i Panamas regnskog använder en strategi där de använder sig av ljusets styrka för att navigera snabbt och effektivt utan att krocka. Exempelvis leds de av styrkan på det ljus som kommer genom hål i olika löv till det hål som är tillräckligt stort för att ta sig igenom på ett säkert sätt utan att stöta emot kanterna.

Fler navigerar med hjälp av ljusstyrka
– Systemet är så enkelt, och det är högst sannolikt att andra djur också använder sig av ljuset på det här sättet. Systemet är idealt för att anpassa till små, lätta, robotar, exempelvis drönare. En gissning är att det blir verklighet inom fem till tio år, säger Emily Baird.

Innan det blir verklighet måste de biologiska resultaten från regnskogen göras om till matematiska modeller och digitala system som gör det möjligt för en robot att helt utan mänsklig inblandning flyga i mycket komplicerade miljöer.

– Att använda ljus för att navigera i komplexa omgivningar är en universell strategi som både djur och maskiner kan använda för att upptäcka öppningar och ta sig igenom dem på ett säkert sätt. Det häftigaste är egentligen att insekter har utvecklat enkla strategier för att klara av svåra problem som ingenjörer ännu inte hittat lösningen på, säger Emily Baird.

Fotnot: Forskningsrönen presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

För mer information:
Emily Baird, forskare, Lunds universitet, biologiska institutionen, 046-222 96 18, 072-700 55 55, emily.baird@biol.lu.se

– Det sker en extrem urbanisering i Sverige, vilket gör frågan hur man bygger ändamålsenliga bostäder viktig. Ett intressant alternativ är att förtäta städerna genom att bygga på höjden och att samtidigt göra långsiktiga och klimatsmarta val. Då är trä ett bra material – det är förnyelsebart, lätt, väl lämpat för prefabricering och tillgången är god.

Trä – en viktig naturresurs
Så beskriver Johan Vessby, prefekt på institutionen för byggteknik, de framtida utmaningarna för byggbranschen. Med sina 40-talet forskare inom trä- och byggområdet går Linnéuniversitetet i bräschen för att en av Sveriges viktigaste naturresurser, trä, ska vara ett naturligt och väldokumenterat material i byggandet. Forskningen omfattar både teoretiska modeller och mätningar i verkliga konstruktioner.

– I ett projekt i samverkan med SP, ”Tall Timber Buildings”, studerar vi möjlighetera att bygga upp till 20 våningar höga hus med bärande trästomme. Ett annat projekt i samverkan med SP och ett flertal andra aktörer är innovationsmiljön ”Smart Housing Småland”, där målsättningen är att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med trä och glas som grund. Utöver det är vi med i förberedelsearbetet med en revision av de europeiska dimensioneringsreglerna för träkonstruktioner.

Forskarna vid universitetet har under många år samverkat framgångsrikt med Växjö kommun. Ett nytt forskningsprojekt är nu framtaget inför kommunens plan att bebygga området Torparängen med trähus. Delprojekten handlar om allt från marknadsstudier, upphandling och produktion till analys av vibrationer, akustik och långsiktiga rörelser.

Att sprida sina kunskaper är viktigt för forskarna. Via projektet ”Expertkompetens för hållbart träbyggande” erbjuds kurser för yrkesverksamma inom byggsektorn och träindustrin, framtagna i samverkan med näringslivet. Även de utbildningsprogram som ges inom byggteknik har nära anknytning till forskning.

– Vi har stora kontaktytor mot företag i våra utbildningar, forskare ger kurser och vi försöker även på andra sätt få in frågeställningar om vad man behöver ta hänsyn till framöver i byggandet. För de som läser vårt magisterprogram är målsättningen att genomföra examensarbeten inom forskningsprojekt som vi arbetar med, berättar Johan Vessby.

– Vår forskning är intressant för studenter som kommer till stadsmiljöer – var ska de bo och hur? Det är en av de saker vi forskar för att kunna lösa.

Mer information:
Johan Vessby, prefekt, institutionen för byggteknik, 0708-730 710, johan.vessby@lnu.se
Anders Runesson, kommunikatör, 0730-64 82 71, anders.runesson@lnu.se

Fakta om undersökningen

Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

 

Det EU-finansierade Horisont 2020-programmet TRILLION startade i september 2015 med en inriktning från EU att medborgare på ett bättre sätt ska kunna interagera och påverka polisens arbete.

Förmågan att kommunicera effektivt och dela relevant och aktuell information ska göra det möjligt att snabbare upptäcka risker och förhindra brott. Plattformen ska förbättra det förebyggande arbetet och främja tidiga insatser för att kunna minska brottslighet. Den ska också uppmuntra till fortsatt samarbete mellan medborgare och brottsbekämpande myndigheter.

Utgår från användarnas behov
– Vår del i projektet handlar om krav på plattformen med fokus på hur slutanvändarna vill att den ska fungera. Vilka funktioner behöver finnas, vad vill medborgarna kunna prata med polisen om exempelvis via sociala medier? Vi ska också utforska tilliten för ett ökat samarbete – medborgare måste kunna känna sig trygga med att rapportera exempelvis ett brott eller en risk, säger Lena Maria Öberg, forskare vid RCR.

Innan projekttidens slut 2018 ska en färdig plattform finnas som stödjer samarbetet mellan medborgare och polis, bland annat utifrån redan befintliga sociala medier. Den ska också främja kommunikationen mellan olika brottsbekämpande organisationer där det ska vara möjligt att:

14 olika partners, varav fem universitet, från åtta olika europeiska länder ingår i projektet. Omfattande tester av plattformen kommer längre fram i projektperioden att göras i Italien, Portugal, Sverige, Nederländerna och Storbritannien. Testerna kommer att omfatta nära 2 000 medborgare och representanter för brottsbekämpande myndigheter.

– Vid Mittuniversitetet kommer studenter vid utbildningarna i risk- och krishantering samt informatik att testa tidiga versioner av plattformen för att kunna utvärdera och förbättra den, säger Lena Maria Öberg.

Fotnot: TRILLION står för TRusted CItizen-LEA coILaboratIon over sOcial Networks

Läs mer på projektets webbplats: http://trillion-project.eng.it

Kontakt:
Lena Maria Öberg, 010-142 88 02, e-post: lena-maria.oberg@miun.se

Som ett av 36 projekt har Käka syrsor fått 500 000 kronor från Vinnova inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det här är steg ett i programmet som kan följas av ytterligare två.

Arkitektbyrån Belatchew, som är en av parterna i projektet tillsammans med universitetet, ICA, Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län, föreslår i konceptet Buzzbuilding en sfärisk byggnad för insektsodling i stor skala. De här byggnaderna skulle kunna placeras centralt i stadsmiljön, till exempel i rondeller, utan att konkurrera om mark för andra ändamål. Byrån säger att nio Buzzbuildings skulle klara hela Stockholms proteinbehov.

Från tanke till testverksamhet
– Vi ska nu studera vad som krävs för att utveckla den här tanken från ritbordet till en testverksamhet för storskalig proteinproduktion i stadsmiljö, säger Annika Grälls, projektledare vid Externa relationer på Örebro universitet.

­– Vi ska undersöka vilka insekter som lämpar sig bäst, hur lagstiftningen förhåller sig till sådan här livsmedelsproduktion och hur man kan utveckla bra matprodukter som också accepteras kulturellt.

Förhoppningen är att finna insekter som kan bli ett näringsriktigt, smakligt och grönt alternativ för mat. EU:s livsmedelsmyndighet har granskat bland annat mjölmask, hussyrsa och två sorters gräshoppor som tänkbara att odla. I Sverige har lantbruksuniversitetet SLU hittat tre intressanta insekter för svenska förhållanden: gräshoppa, honungsbi och mjölbagge.

Tidigare har Örebro universitet fått pengar till projektet Måltidslaboratoriet för att skapa en miljö för utveckling av olika innovationer inom måltidsområdet. Projektet med matproduktion i stadsmiljö är en del i det arbetet.

Mer information:
Annika Grälls, tel: 019-301238, e-post: annika.gralls@oru.se

Joakim Stenhammar vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från universitet i Düsseldorf, Edinburgh och Cambridge utvecklat en modell där ljusmönster kontrollerar  aktiva partiklars rörelse. Ljuset gör att både syntetiskt framställda partiklar och mikroorganismer som exempelvis bakterier och alger spontant formerar sig till något som kan liknas vid en pump.

I tidigare forskning har den typen av ”pump” tillverkats på konstgjord väg. Det nya är att med hjälp av ljus förmå de aktiva partiklarna att bygga sin egen pump och pumpa runt sig själva. Genom att ändra på ljuset går det att styra partiklarna i en annan riktning.

Programmerbara material
Forskningsfältet är relativt nytt men idéerna om framtida användningsområden är många. Aktiva partiklar kan röra sig med hjälp av bränsle, exempelvis socker. En möjlig användning är att aktiva partiklar levererar en läkemedelssubstans eller en nanosensor till en specifik plats i kroppen. Inom miljövetenskapen skulle aktiva partiklar kunna liknas vid målsökande robotar som letar upp oljespill och sedan frigör kemikalier som bryter ned föroreningen.

– Vår strategi har potential att utvecklas till ett billigt och enkelt sätt att pumpa och styra bakterier och andra aktiva material, säger Joakim Stenhammar.

De största möjligheterna ser han inom materialvetenskapen. Att bygga programmerbara material med hjälp av aktiva partiklar kan bli verklighet. Genom att ändra på de yttre förutsättningarna lär det gå att förändra struktur, egenskaper och funktion hos ett material.

– Våra resultat visar hur egenskaper hos aktiva partiklar kan användas för att designa nya material som inte är möjliga att framställa idag.

Studien: Light-induced self-assembly of active rectification devices finns publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

För mer information: Joakim Stenhammar, universitetsadjunkt, Lunds universitet, kemiska institutionen +46-46-222 32 48 +46-70-722 6112 joakim.stenhammar@fkem1.lu.se

Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, forskar om diskriminering på arbetsmarknaden. Tillsammans med sina forskarkollegor har han kunnat visa att de finns diskriminering av utrikes födda på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har forskarna genomfört ett flertal internationellt unika experimentstudier rörande diskriminering på arbetsmarknaden som följd av till exempel etnisk tillhörighet. I dessa specifikt designande fältexperiment har de bland annat analyserat chansen att kallas till en jobbintervju och hur denna chans varierar med vissa individegenskaper.

Fler till jobbintervju bland dem med svenska namn
– Vi skickade ut 3 000 ansökningar med typiska svenska namn och med namn från Mellanöstern och Afrika. Av dessa blev 30 procent av de med svenskt namn kallade till jobbintervju, medan endast 20 procent av ansökningarna med utländskt namn kallades till intervju. Det bevisar att det är svårare att få komma till intervju för de med utländskklingande namn trots likvärdiga meriter, menar Magnus Carlsson.

Hur ska man då komma bort från diskriminering? Magnus Carlsson tror att det finns flera olika sätt att jobba med detta.

– Ett sätt kan vara att myndigheter testar arbetsgivarna (på samma sätt som vi gjort i vår forskargrupp). Diskriminering är ju en olaglig handling och vet arbetsgivarna att de kan bli kontrollerade kanske de prioriterar dessa frågor mer. Att arbetsgivarna har en professionell hantering av jobbansökningar ser vi också minskar risken – rutiner kan bygga bort diskriminering.

Att skärpa lagstiftningen kan vara en annan väg, menar Magnus Carlsson. Den nuvarande lagstiftningen är visserligen rimlig, men ytterst få arbetsgivare har fällts för diskriminering. Det är svårt att bevisa att en person diskriminerats i ett enskilt fall.

Anonyma jobbansökningar är också något som diskuterats, men Magnus Carlsson tror att detta skulle vara svårt att genomföra i praktiken.

– För att en ansökan ska vara anonym krävs mer än att bara namnet tas bort. Var personen utbildats och var hen har fått sin arbetslivserfarenhet avslöjar ofta varifrån personen i fråga kommer.

Attitydförändringar viktigt
Det är också viktigt att skapa förutsättningar för attitydförändringar, tror Magnus Carlsson.

– Ibland kan det finnas en negativ attityd i samhället och hos arbetsgivare. Man kanske är osäker på produktiviteten hos en person med utländsk bakgrund. Hur ska hen passa in? Hur är kvalifikationerna? Hur kommer hen klara språket? Här skulle kampanjer och information kunna hjälpa till att skapa en positivare attityd.

Mer information:
Magnus Carlsson: 0709-74 31 46, magnus.carlsson@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig, 070-308 40 75, jonas.tenje@lnu.se

Fakta om undersökningen
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

Undersökningen: Sveriges ungdomar om framtiden; från YOLO till oro

 

Den nätbaserade utbildningen ska sprida kunskap om hur lärare, rektorer och studiehandledare ska arbeta med kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Den ska ge förståelse för hur resultatet av kartläggningen kan ligga till grund för årskursplacering och planering av undervisningen. Utbildningen är intressant för alla som är delaktiga i arbetet med nyanlända elever inom de obligatoriska skolformerna, men kan också användas för personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Moduler mer uppgifter och diskussionsforum
Karlstads universitet ger sedan 2013 en nätbaserad utbildning i Bedömning och betyg. Den har idag över 24 000 deltagare. Den nya utbildningen är uppbyggd på liknande sätt och innehåller olika moduler. I slutet av mars öppnade den första modulen och i slutet av maj öppnar resterande tre moduler. I varje modul finns filmer, läs- och reflektionsuppgifter samt olika diskussionsforum där deltagarna kan utbyta erfarenheter med varandra.

Genom de nationella uppdragen från Skolverket att skapa nätbaserade uppdragsutbildningar breddas Karlstads universitets kompetens inom nätbaserad utbildning.

– Karlstads universitet har många uppdrag för Skolverket vad gäller fortbildning för lärare. Med våra kurser i Bedömning och betyg samt den nya kursen i Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper ligger vi nu i framkant vad gäller webbutbildningar för att nå ut till stora grupper av kursdeltagare. Det känns naturligtvis väldigt stimulerande att vi som lärosäte är med och utvecklar nya, flexibla sätt att utbilda yrkesverksamma, säger Camilla Johannesson, vd för Karlstads universitets uppdrags AB.

Fakta
Nätbaserade utbildningar eller mooc:s (massive open online course) är öppna, nätbaserade webbkurser som är skalbara, det vill säga skapade för ett stort antal deltagare.
Läs mer om kursen på Skolverkets hemsida: Webbkursen: kartlaggning.skolverket.se

För mer information:
Camilla Johannesson, vd Karlstads universitets uppdrags AB, 0702-531 300
Skolverkets upplysningstjänst, 08-527 332 00

De positiva effekterna med att använda lågdos skiktröntgen (datortomografi) istället för den traditionella slätröntgen på patienter är flera visar Muhammed Alshamari i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

– I min avhandling var fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen. Strålningen är lägre än vid vanlig skiktröntgen som har cirka tio gånger högre strålning. Undersökningen går snabbt och patienten behöver inget kontrastmedel som måste ges vid slätröntgen.

Avhandling har fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen.

Bildtagningen vid skiktröntgen tar några minuter. Äldre patienter upplever ofta det smidigare och lättare att undersökas med skiktröntgen då de inte behöver vrida sig och ligga i olika positioner som vid slätröntgenundersökning. Även röntgenpersonalen upplever att det är lättare att utföra lågdos skiktröntgen. Det går att se mer detaljer om anatomi och organens utseende jämfört med slätröntgen. Detta gör att det är lättare och säkrare att visualisera sjukliga förändringar i buken och ländryggen.

Snabbare rätt behandling
– Fördröjning av rätt diagnos vid en livshotande situation som kan uppstå i samband med utredning av buksmärtor hos en patient kan få livsavgörande konsekvenser. Min avhandling visar att detta går att undvika genom att röntga patienten med lågdos skiktröntgen istället för den traditionella slätröntgen.

Med skiktröntgen kan man bedöma de flesta organ i kroppen beroende på vad patienten har för besvär och vad läkaren har för frågeställning. Vid undersökning av buken och ländryggen har det varit vanligast att använda slätröntgen på patienten för att undvika högre stråldos, trots att det är en begränsad metod.

– Med lågdos skiktröntgen kunde vi nå lika låga stråldoser som slätröntgen dock med bättre bildkvalitet och diagnostiskt värde. Med lågdos skiktröntgen kunde man fastställa kliniska orsaker för akuta buksmärtor. Det kan leda till snabb och effektiv behandling av akuta sjukdomar som tarmvred och ibland även orsaken till inklämt bråck, inflammerade tarmfickor och bukkörtelinflammation.

För ländrygg får man bättre undersökningskvalitet med lågdos skiktröntgen för att kunna visualisera olika anatomiska delar av kotorna. Det betyder att det är lättare och säkrare för radiologen att hitta förändringar i ländryggen exempelvis skelettskada.

Nya rutiner på Universitetssjukhuset Örebro
Resultaten från studien har gjort att rutiner har förändrats på Universitetssjukhuset Örebro. Lågdos skiktröntgen ersätter slätröntgen vid undersökning av buken och även för ländryggsundersökning för inneliggande och akuta patienter.

– Resultatet var så tydligt, att lågdos skiktröntgen är bättre än slätröntgen vid undersökning av buken och ländryggen. Radiologerna som har granskat bilderna var överens, säger Muhammed Alshamari.

Mer information: Muhammed Alshamari, specialistläkare vid röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro samt doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet Mobil: 070-413 20 53 E-post: muhammed.alshamari@regionorebrolan.se

”Så vad pysslar du med då?”
Igor Knez forskar om identiteten och hur man identifierar sig i olika sammahang. Han menar att arbetet har en central roll i våra liv, att det är ett av våra mål i/med livet. Man jobbar och jobbar och identifierar sig med sitt arbete.

– Många gånger när man träffar gamla vänner så tar det bara några minuter innan frågan kommer: ”Så vad pysslar du med då?”

– Ditt arbete indikerar din ekonomiska och sociala status. Arbetet har enorm betydelse och du värderas efter vad du arbetar med. Redan som barn får vi frågan: ”Vad ska du bli när du blir stor?”.

Den arbetsrelaterade identifikationen kan definieras på tre nivåer, där man bygger upp ett slags lojalitet och identitet:

Det första som händer när man börjar utveckla en identifikation med arbetet är känslan av närhet/tillhörighet, man knyter ett emotionellt band till arbetet. Sedan kommer också arbetsrelaterade minnen, erfarenheter och upplevelser att knytas till identifikationen.

– Men känslorna går alltid före tanken. Jag tycker om, jag älskar detta, det här är en del av mig, det tillhör mig, ett slags ägandekänsla. Då kommer intellektet att följa med och fylla på.

– Du kan inte skapa något, tycka om något, om du inte har känslan med dig först, det är poängen. Du måste även arbeta en viss tid, för att hinna skapa detta emotionella band.

Han jämför med känslan när man flyttar till en ny stad. Hur många gånger du har behövt resa på semester innan du känner att du kommit hem när du kommer tillbaka.

Minnet förstärker känslan
Desto starkare emotionellt band desto mer intellekt, tankar, minnen och erfarenheter knyts till detta och följer med.

– Det ena förutsätter det andra. När jag får de starka känslorna för arbetet så använder jag minnena för att förstärka dem och det är det som jag sedan delar med andra, när jag berättar om mitt fantastiska arbete och/eller arbetsplats.

– Om du däremot inte har någon särskild identifikation knuten till arbetet, då tycker du inte att det finns så mycket att berätta om.

Ju starkare identitet du känner desto mer motiverad blir du. Människor som identifierar sig starkt med sitt arbete kan jobba extra, känner sig mer rättvist behandlade vad det gäller lön och karriär, och är dessutom mer stresståliga. De känner att arbetet, arbetsgruppen är en del av dem själva, en del av deras identitet.

– Ju mer jobbet blir en del av dig själv, desto mer positivt ser du på saker i den omgivningen. Till och med rättviseupplevelsen påverkas.

Förändring skadar de lojala
Den andra sidan av myntet är att om man till exempel gör en omorganisation och splittrar kollegor med stark identitet, då kan arbetsgivaren få problem med dessa individer.

– Att bygga upp lojalitetsbandet mellan kollegorna är en svår process och den tar tid. Det finns risk att vissa personer kommer att demonstrera och till och med sabotera arbetet; Hämnas för att ”man inte har fattat, att man förstör en välfungerande grupp!”

Vid uppsägningar kommer de som har stark organisationsidentitet att må sämst av att få sluta. Medan de som har stark yrkesidentitet kommer att tycka att det var väl tråkigt men snabbt söka sig vidare till ett annat ställe där de får arbeta med sin kompetens.

– Intressant är också att de med lägre utbildning oftast har en högre organisationsidentitet än de med högre utbildning. De har svårare att byta arbete och är mer lojala med sin organisation.

Arbetsgivare omedvetna
Många arbetsgivare och chefer är helt omedvetna om dessa mekanismer. Hur vi psykologiskt fungerar på arbetet och hur man ska bygga upp och matcha människor så att man får en så välfungerande arbetsmiljö som möjligt.

Det gäller att vara medveten om detta när man omorganiserar eller bygger upp. Hur ska vi matcha? Vilka kulturer finns, vilka identifikationer, vilka grupptillhörigheter och vilka lojaliteter?

– Ledningen ritar nya ”boxar” för att omfördela medarbetarna vid en omorganisation och tror att allt därmed är klart. Men det kan ta flera år, med mycket gnissel i maskineriet och till stora kostnader, innan den nya organisationen har satt sig och börjar fungera!

– Var försiktig vid omorganisationer, se värdet av det som har skapats. Ta hänsyn till detta och låt medarbetarna vara med vid förändringen. Ge dem möjligheten att skapa de nya grupperna och lojaliteterna, säger professor Igor Knez.

För mer information:
Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 81 11
E:post: igor.knez@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar.

– Gravida kvinnor är ofta ivriga att få veta om hälsosam kost för att inte riskera att äta något som kan skada det ofödda barnet, förklarar Anette Lundqvist.
– Vi fann att gravida kvinnor ofta upplever den kostinformationen som de får på mödravården som otillräcklig och motsägelsefull. De söker därför efter kostinformation på egen hand på internet, i tidningar och broschyrer samt bland släkt och vänner.

Forskningen kikade också på kostmönster under tidig graviditet. Av en enkät som 209 gravida kvinnor svarade på framgick bland annat att de flesta hade anpassat sin kost, medan fyra av tio också åt kosttillskott av D-vitaminer, vilket balanserade upp deras intag till rekommenderade mängder.

Fick för lite folsyra och D-vitamin
Trots att kvinnorna delvis anpassat sin kost visade resultaten att ingen av de gravida kvinnorna i undersökningens fick i sig rekommenderade mängder av folsyra och D-vitamin via kosten. I uppföljande mätningar av D-vitaminnivåer i blodet hos samma grupp kvinnor,under och efter deras graviditet, hade var tredje person lägre nivåer än rekommenderat.

– En faktor som sågs påverka blodnivåerna av D-vitamin hos gravida kvinnor är antalet soltimmar och vi ser att blodnivåerna var högre på sommaren än på vintern. Däremot så ser vi att intaget av D-vitaminer via kost var stabilt låg över hela året. Här ser vi att kostrådgivning inom mödravården måste vara tydligare, säger Anette Lundqvist.

I sin forskning fann Anette Lundqvist också ett statistiskt samband mellan höga blodnivåer av det kroppsegna hormonet allopregnanolon och en hög viktuppgång hos gravida kvinnor.

– Mer forskning kring sambandet mellan allopregnanolon och viktuppgång hos gravida behövs, men de här resultaten talar för att det kroppsegna hormonet är inblandat i de komplexa mekanismerna vid viktökning under graviditet, säger Anette Lundqvist.

Fotnot: Anette Lundqvist kommer från Umeå. Hon är barnmorska och har arbetat både inom kvinnosjukvården på kvinnokliniken och inom mödrahälsovård samt staben för verksamhetsutveckling vid Västerbottens Läns Landsting.

Avhandlingen: Nutritional aspects of behaviour and biology during pregnancy and postpartum

För mer information:
Anette Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6818, 073-053 7638
E-post: anette.lundqvist@umu.se

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet har under många år forskat om barn och unga. Den stress och oro som de unga känner tror Mats Trondman kan kopplas till att ungdomstiden har blivit allt längre. Idag är man närmare 30 innan man lever ett ”vuxet liv”, det vill säga att man är klar med sin utbildning, har ett jobb man är nöjd med, har en bostad och känner att man kan leva ett självständigt vuxet liv.

– Att vara ung innebär att man kan fokusera på sig själv och göra det man tycker är roligt, till exempel resa, träffa kompisar och hänga på sociala medier. Men plötsligt tränger sig vuxenlivets krav på och då börjar man ifrågasätta vad man egentligen gör med sitt liv och vad man borde göra, vilket skapar stress och oro, säger Mats Trondman.

Ungdomars oro bottnar ofta i de frågor som ligger dem närmast menar Mats Trondman.

Idealbild av det perfekta livet
– Man känner att mobilsurfandet upptar för mycket av ens tid och då börjar man fundera på vad man borde göra istället. Då kommer oron för de större frågorna som om man kommer att få ett jobb eller om man kommer att lyckas i livet.

Undersökningen visar också att det finns en idealbild av det ”perfekta livet” som de unga känner att de måste leva upp till. Erika Lundby, lektor i socialt arbete, forskar om ungas konsumtion. Hon har sett att konsumtion spelar en allt större roll i ungas liv när det gäller att visa vem man är och känna grupptillhörighet.

Ny teknik och sociala medier gör att vi ständigt omges av marknadsföring där stort fokus riktas mot barn och unga.

– Varje dag möter vi normer och ideal för hur vi ska vara, vilka produkter vi ska ha och hur vi ska se ut. Detta tillsammans med grupptryck och en vilja att passa in sätter givetvis press på unga, menar Erika Lundby.

Press att hela tiden välja rätt
Att så många ungdomar känner press och oro tror hon även kan kopplas till att vi idag lever i ett samhälle där ett stort ansvar vilar på individen. Redan som ung förväntas man göra de rätta valen i livet.

– Idag finns det mängder av valmöjligheter, vilket kan göra att man känner press att hela tiden välja rätt, det kan vara alltifrån att välja utbildning till att välja ”rätt” träning för att forma sin kropp, till att välja ”rätt” märken på kläderna. Vi bygger idag i hög grad vår identitet kring våra livsval och vår konsumtion, säger Erika Lundby.

Undersökningen visar en rad dilemman som är närvarande i ungas liv: Vad vill jag göra? Vad borde jag göra? Och hur mår jag egentligen? Alla dessa frågor som ungdomarna kämpar med i sin vardag leder till att de upplever stress och oro när de tänker på framtiden.

Kontakt: Erika Lundby, 0762-15 95 34, erika.lundby@lnu.se Mats Trondman, 073 51 57 173 mats.trondman@lnu.se Josefin Fägerås kommunikatör, 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se

Studien: Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro

SVERIGES UNGDOMAR OM FRAMTIDEN
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

I boken föreslår han en metod hur man bättre kan träna studenter och lärare i tänkandets konst och i kommunikation.

– Eftersom vi forskare och lärare kan sägas vara i ”tänkandets tjänst” har det förvånat mig hur lite vi diskuterar hur vi systematiskt kan förbättra vårt tänkande och vår förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem, säger Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Strävar mot förbättrat tänkande
Analytiskt kritiskt tänkande är grunden för utbildning på universitet och innehåller moment som analyserande, värderande, problemlösande och urskiljande av felaktiga argument. Detta tänkande är långsamt och kräver ofta lång utbildning, , menar Anders Omstedt.

– Intuition är en insikt, en aning om att veta något utan bevis eller förklaring baserad på din egen erfarenhet. Den kan också tränas och är teorifri och snabb.

Han menar att kopplingar mellan analytiskt tänkande och intuition innebär att kunna lyssna, utvärdera, summera och att uppskatta båda dessa mänskliga egenskaper, vilket leder till bredare och djupare förståelse och därmed förbättrat tänkande.

I boken berättar Anders Omstedt om sina personliga erfarenheter och skildrar hur han arbetat med sig själv för att utveckla både sitt analytiska och sitt intuitiva tänkande som forskare och människa. Han framhåller bland annat att naturvetare måste bli bättre på att lyssna och ställa öppna frågor och kan lära mycket från andra discipliner som till exempel litteratur, psykologi, filosofi och konst.

– Vinsten för oss naturvetare, när vi kopplar samman vetenskap och konst, är just att vi kan bli bättre på att tänka. Idag, med konkurrens på alla nivåer och stora globala utmaningar måste forskarna tänka om och förbättra sitt tänkande, säger Anders Omstedt.

Stärker minnet i drömgruppen
Analytiskt kritiskt tänkande och intuition bör gå hand i hand och är till hjälp vid forskning, anser Anders Omstedt. Bokens undertitel And the Nights Abound with Inspiration är en fingervisning om hans eget engagemang i drömgrupper och arbete med att förena analytiskt tänkande med intuition och känslor.

− Eftersom drömmar är känsligt material måste deltagare i drömgrupper lära sig att visa respekt för varandra. Som deltagare i en drömgrupp stärker man också sitt minne, lever sig in i varandras berättelser, ställer öppna frågor och lär sig bättre förstå symboler och känslors betydelse. Det är något man också har stor nytta av som forskare och i kommunikation med andra discipliner. Samma metod kan användas i andra typer av grupper, till exempel i forskargrupper.

Genom boken vill Anders Omstedt stimulera studenter och forskare att studera sig själva och sina motiv för att bättre kunna förstå sina drivkrafter.

− Privatliv och yrke hänger ihop och vi måste binda ihop olika kunskapsfält. Idag sker den mesta forskning i stuprör utan kommunicerande kärl vilket gör att forskarna saknar förmåga till att bidra i lösandet av de globala utmaningarna. Istället konkurrerar man med smarta argument.

Onsdagen den 6 april föreläser Anders Omstedt om sin bok på Geovetarcentrum vid Göteborgs universitet och om de utmaningarna geo- och marina- vetenskaper står inför när det gäller ledarskap och utbildning.

Boken Connecting Analytical Thinking and Intuition, And the Nights Abound with Inspiration är utgiven på Springer förlag.

Kontakt: Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 28 81, 0709-49 24 77 anders.omstedt@marine.gu.se

– Det är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa, säger Malin Jacobsson, utbildad distriktssköterska och skolsköterska på Sjömarkensskolan.

Tillsammans med Anna Hederström och handledaren Karin Högberg har Malin Jacobsson genomfört en enkät med 937 niondeklassare från 13 högstadieskolor i Borås. De svaren ligger till grund för examensarbetet ”Ungdomars sömn i samband med IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning”.

– Fördelen var att vi åkte ut till alla skolor, träffade eleverna och stannade kvar tills de hade skrivit klart. Det gjorde att svarsfrekvensen blev högre än om vi bara hade skickat ut enkäten.Det tog lång tid, men det var ett vinnande koncept, säger hon.

Skolstress ger sömnbrist
Resultatet var alarmerande. Det stod klart att 55 procent av ungdomarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, 21 procent sover sex timmar eller mindre och 1 av 10 elever har sömnproblem. Den största orsaken till sömnbristen är skolstress och 76 procent av tjejerna och 40 procent av killarna berättade att de upplever stress varje dag eller flera dagar i veckan.

– Det var jobbigt att se hur mycket skolstress påverkade, men vi såg också att tjejer mådde sämre än killar i alla parametrar. Det var ett resultat som berörde mig och inom det området finns det mycket att jobba med, både för skolan och hela samhället. I dagens samhälle ska tjejer prestera hela tiden, hänga med i det senaste modet, vara snygga, ha bra betyg, men samtidigt inte vara för högpresterande.

En ytterligare orsak till bristen på sömn är IT-medieanvändning i samband med att man går och lägger sig.

– De sociala medierna gör att man måste ta ställning till allt som dyker upp i flödet, vilket gäller både barn, ungdomar och vuxna. Samtidigt blir det deras tid att umgås med kompisar och det kan vara svårt att vara den som först avslutar, säger Malin Jacobsson.

Hur kommer ni gå vidare med detta?

– Det finns en tanke om att starta ett forskningsprojekt med Karin Högberg, för det behövs evidensbaserade metoder som skolhälsovården kan jobba efter. Vi har även erbjudit alla skolor att göra återkopplingar och sedan ska vi försöka få elevhälsan att gå ut med information till alla föräldrar om vikten av föräldrastöd. Det gäller att man tar ansvar, även om barnen är 15 år.

Kontakt: Malin Jacobsson Tfn: 0702-94 47 95 malin.jacobsson@boras.se

Maria Gustafsson har i en randomiserad, kontrollerad studie undersökt 460 personer i Västerbotten från 65 år och äldre med demens eller kognitiv svikt. Patienterna i studien var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på Norrlands universitetssjukhus eller Skellefteå lasarett.

– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, som är klinisk apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Biverkningar vanligt problem
– Det vanligaste problemet är biverkan av läkemedel, men även för höga doser och dålig följsamhet är tyvärr vanligt förekommande.

Studien baserades på en intervention, där kliniska apotekare deltog i vårdteam och kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde också en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas alla läkemedel, och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare samt diskuterade detta i vårdteamet.

– Resultaten efter interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.

Hos patienter med samtidig hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen. För hela gruppen minskade interventionen också risken för tidiga läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus, det vill säga inom 30 dagar.

Utbredd långvarig behandling med psykofarmaka
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.

Enligt studien finns ett samband mellan flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, som exempelvis aggressivt beteende, och en utbredd behandling med antipsykotika och andra psykofarmaka. Detta indikerar att psykofarmaka används för att behandla symptom hos personer med demens trots kända risker och begränsat vetenskapligt stöd för läkemedlens effektivitet. Behandling med olämpliga läkemedel, som till exempel antipsykotika, minskade dock mellan 2007 och 2013 hos äldre personer på särskilda boenden i Västerbotten.

– Läkemedelsrelaterade problem hos äldre personer med demens är mycket vanliga och större insatser behövs för att förebygga, identifiera och behandla läkemedelsorsakad sjuklighet hos den här gruppen, säger Maria Gustafsson.

Maria Gustafsson är uppvuxen i Piteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som klinisk apotekare på Läkemedelscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus, samt som lärare vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.

Disputation: Fredagen den 8 april försvarar Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, sin avhandling med titeln: Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll. (Engelsk titel: Optimizing drug therapy among old people with dementia – the role of clinical pharmacists). Opponent: Professor Håkan Melhus, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Docent Hugo Lövheim. Disputationen äger rum kl 13:00 i Målpunkt T, plan 9, sal B, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information: Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatri Telefon: 070-397 8717 E-post: maria.gustafsson@umu.se

Naturhänsyn är en vitt spridd skogsbruksform som förekommer på flera kontinenter, visar sammanställningen av de internationella kunskapsöversikter om naturhänsyn i skogsbruket och dess effekter.

Tre av studierna är så kallade meta-analyser, som analyserar många studier tillsammans med data från forskning som har utförts på både norra halvklotet och i Australien och Sydamerika. De visar samstämmigt att avverkning med naturhänsyn kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden.

I den största analysen, som omfattade ett 80-tal vetenskapliga studier, var både artantal och mängden skogsarter högre jämfört med kalhyggen utan hänsyn. På hyggena tillkom också arter knutna till öppna, trädlösa marker. I en annan analys, omfattande 23 studier om naturhänsyn i Nordamerika och norra Europa, verkade artrikedomen i skogar som brukats med hänsyn vara lika stor som den i naturskogar.

Viktigt följa vad som händer under lång tid
– Det finns dock arter som kräver större sammanhängande skogar för att överleva. I flera av synteserna poängteras att vissa känsliga arter kräver skog som är skyddad från skogsbruk, säger Lena Gustafsson från SLU, en av författarna bakom rapporten.

Ett flertal stora forskningsexperiment finns också där forskarna studerar hur olika typer av arter (till exempel blomväxter, mossor, lavar) reagerar på naturhänsyn jämfört med helt kala hyggen och även gammal skog. De flesta finns i Nordamerika men en del också i Europa och Australien.

– Även om en del experiment har pågått i ungefär 20 år så finns ändå en viss osäkerhet om vad som händer långsiktigt. Tiden mellan avverkningarna är inte sällan 100 år och det är därför viktigt att följa vad som händer under mycket lång tid, konstaterar Jan Weslien från Skogforsk, en annan av författarna.

Syntesen om internationella kunskapsöversikter är den sjunde och sista delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten med alla synteser kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet. Ladda ned Syntes Internationella kunskapsöversikter från Smart Hänsyn

Kontakt: Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47 och Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29