Mia Eriksson har undersökt hur böcker och artiklar av bland andra Karl Ove Knausgård, Toril Moi och Åsne Seierstad berättar om Anders Breivik. En av hennes slutsatser är att gängse förklaringsmodeller för terrorattacker förutsätter att terroristen är islamist och att dessa förklaringsmodeller därför inte håller när terroristen tolkas som kristen eller sekulär.

− När det kommer till islamistiska terrordåd görs kulturen och religionen ofta till viktiga bakomliggande orsaker till terroristens radikalisering. I Breiviks fall ses hans radikalisering istället som en effekt av hans personliga ”oförmåga” att lyckas på arbetsmarknaden, i kärleksrelationer och med vuxenlivet i allmänhet, säger Mia Eriksson.

Personliga särdrag i fokus
Han beskrivs som barnslig och omogen, och många av texterna lyfter fram hans ambivalenta sexuella identitet och moderns psykiska och emotionella ohälsa som viktiga beståndsdelar i att förstå varför han utförde terrordådet. Samtidigt talar dessa texter lite om de sociala, kulturella och politiska omständigheter som möjliggör högerextremistisk och rasistisk terrorism.

– När de berör det norska samhället är det framförallt för att visa hur annorlunda Breivik var i relation till vad de ser som ”typiskt” norska beteenden och aktiviteter.

Detta leder bland annat till att där islamistiska terrorister ses som ett hot mot det västerländska samhället, blir Breivik snarare en obegriplig avvikelse. Han beskrivs som en misslyckad individ snarare än som någon som ”vi” behöver vara rädda för. Detta leder till att han inte heller ryms i den hotbild som terrorismforskning och nyhetsmedier frammanar när de talar om terrorism.

Underhållningsvåld med syfte att chockera?
Mia Eriksson undersöker också hur det känns att läsa om våld och terrorism, och om de ofta väldigt detaljerade beskrivningarna av våldet på Utøya fyller en etisk funktion.

– Om det etiska förstås som en vilja att förändra och förbättra den värld vi lever i påminner de här beskrivningarna snarare om underhållningsvåld, där syftet inte är att uppmana till reflektion eller politisk handling utan att chockera läsaren, säger Mia Eriksson.

Kontaktinformation: Mia Eriksson, e-post: mia.eriksson@gu.se Avhandlingens titel: Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism. Avhandlingen kan beställas från: http://www.makadambok.se/

I Sverige finns cirka 100 000 yrkesförare som dagligen utsätts för mekaniska stötar som uppstår i samband med fordonskörning. Flera av dessa förare rapporterar ryggradsbesvär. När fordonet kör över ojämnheter uppstår mekaniska stötar, vilket innebär stora krafter som kroppen måste motstå för att undvika skador. För att föraren ska hålla en stabil ryggrad i sittande position krävs ett samspel mellan muskler och nervsystem.

Forskare vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har i laboratoriestudier mätt kroppens reaktioner och hållning i en anpassad laborativ miljö med hjälp av en skakrigg. Sammantaget bedömdes de testade mekaniska stötarna inte ha någon omedelbar påverkan på kroppen som kan anses uppnå skadliga nivåer. Mer forskning behövs för att se vad som sker i ett långtidsperspektiv.

Ryggraden förhållandevis stabil
Resultaten visar att ryggraden, i sittande position, är förhållandevis stabil vid mekaniska stötar och att det därmed leder till små rörelsereaktioner i kroppen. Forskarna mätte också muskelaktivitet vid mekaniska stötar med elektromyografi (dvs. registrering av elektriska spänningsförändringar i muskulaturen), vilket också visade låga värden.

– Även om kroppsreaktionerna vid mekaniska stötar var små finns saker som vi rekommenderar att yrkesförare gör i förebyggande syfte, säger Tobias Stenlund, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och författare av avhandlingen.

– Yrkesförare borde undvika uppmärksamhetstörande moment vid körning på ojämnt underlag eftersom oförberedda mekaniska stötar kan ge större rörelsepåverkan i nackryggraden. En annan rekommendation är att träna den sneda bukmuskulaturen eftersom den visar sig vara särskilt aktiv för stabilitet i ryggraden vid mekaniska stötar, fortsätter han.

Studierna visade också att mätning av exakt kroppshållning i ryggraden med hjälp av ett nytt portabelt system med rörelsesensorer är svårt. Däremot kan enklare modeller för beskrivning av kroppshållning dock vara aktuella. Det portabla systemet, som är utvecklat på den medicinsk tekniska forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus, kan också användas för andra typer av ergonomiska riskbedömningar.

– Nästa steg är att genomföra mätningar i förarkupéer för att verifiera de små kroppsreaktionerna vi uppmätte i labbmiljö. Vi planerar också att testa en ny metod för att bedöma kroppens förutsättningar vid långvarigt sittande i fordon, säger Tobias Stenlund.

Tobias Stenlund är från Lövånger. Förutom sina doktorandstudier på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering undervisar Tobias på Fysioterapeutprogrammet vid Umeå universitet.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Avhandling: Posturala reaktioner på mekaniska stötar i sittande position- Laboratoriestudier med relevans för riskbedömning och förebyggande av belastningsskador bland förare. (Engelsk titel: Seated postural reactions to mechanical schocks – Laboratory studies with relevance for risk assessment and prevention of musculoskeletal disorders among drivers.) Fakultetsopponent: Professor emeritus Rolf Moe-Nilsen, Institutt for global helse och samfunnsmedicin, Universitetet i Bergen, Bergen. Huvudhandledare: Docent Börje Rehn.

Kontaktinformation:Tobias Stenlund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för fysioterapi, Umeå universitet, E-post: tobias.stenlund@umu.se

Aslak Rautio, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och överläkare vid Sunderby sjukhus, har studerat patienter med hjärtinfarkt och stroke och jämfört hur sjukdomsförloppet skiljer sig mellan patienter med eller utan diabetes. Resultaten visar att förutom en klart ökad risk för hjärtinfarkt och stroke så har patienter med diabetes också ofta svårare sjukdomstillstånd och en ökad risk för återinsjuknande.

Förbättrad vård gynnar inte just diabetiker
Avhandlingen betonar att hjärtinfarkt- och strokevården generellt blivit bättre, men att förbättringarna gynnar patienter med diabetes i betydligt mindre grad, sannolikt på grund av att vissa diabetes-relaterade riskfaktorer inte behandlas framgångsrikt med nuvarande behandling.

– Eftersom vi ser att patienter med diabetes som grupp både har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och är mer svårbehandlade, är det väldigt viktigt att de får optimal behandling för sina riskfaktorer, säger Aslak Rautio.

– Högt blodtryck och höga kolesterolvärden är typiska riskfaktorer som bör behandlas noggrant och rökstopp är ett absolut mål. Men diabetesforskningen måste också fokusera på att både identifiera och behandla de kardiovaskulära riskfaktorer som etablerade diabetesbehandlingarna inte påverkar.

Insulinbehandling har liten påverkan på fibrinolysen
I sin forskning har Aslak Rautio också undersökt om förändringar i kroppens blodproppslösande system (fibrinolys) delvis förklarar den ökade risken för kärlsjukdomar hos patienter med diabetes och om insulinbehandling kan påverka detta system gynnsamt. Det visar sig att patienter med diabetes har ogynnsamma förändringar av kroppens blodproppslösande system, men att intensiv insulinbehandling inte har någon betydelsefull påverkan på fibrinolysen som kan kopplas till minskad hjärt- och kärlsjuklighet.

Aslak Rautio arbetar som överläkare vid kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik vid Sunderby sjukhus i Luleå. Han är också doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin/enheten för medicin, vid Umeå universitet.

Kontaktinformation: Aslak Rautio, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin/Enheten för medicin, E-post: aslak.rautio@umu.se

Små förorenande partiklar släpps ut i luften från industrier, bilar, energiproduktion, vedeldning och annan mänsklig aktivitet, och de kan transporteras över långa avstånd. Höga koncentrationer av dessa luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar, gör att cirka 400 000 personer dör varje år i förtid i Europa. Aerosolpartiklar har olika storlek, kemisk och fysisk karaktär, och alla dessa egenskaper bestämmer deras klimateffekt.

Sulfatpartiklarna har hjälpt till att motverka växthuseffekten
– Sotpartiklar absorberar solstrålning och värmer klimatet på ett liknande sätt som växthusgaser, exempelvis koldioxid, gör. Sulfatpartiklar, å andra sidan, reflekterar solstrålning och agerar som kärnor för molndroppsbildning vilket kyler klimatet. Aerosolpartiklar från mänsklig aktivitet har kylt klimatet under det senaste århundradet, och därmed har de delvis maskerat uppvärmningen som skett från ökade utsläpp av växthusgaser. I vår studie finner vi att den maskerande effekten från partikelutsläpp i Europa verkar ha varit särskilt utpräglad över Arktis, säger Juan Acosta Navarro, doktorand på Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) samt Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, och medförfattare till studien.

Utsläppen av sulfat, som orsakar exempelvis surt regn, var som störst på 1980-talet i Europa och Nordamerika vilket ledde till strikta regler och lagar för att minska dem. Den nya studien visar att dessa åtgärder har haft djupgående effekter på det arktiska klimatet.

Förbättrad luftkvalitet påskyndar uppvärmningen
– Genom att använda en numerisk klimatmodell har vi funnit att minskningen av sulfat över Europa mellan 1980 och 2005 kan förklara en signifikant del av den snabba uppvärmningen i Arktis under samma period. Med andra ord, tack vare regelverk som inrättats i Europa för att förbättra luftkvalitén så har en del av den maskerande effekten från aerosolpartiklar tagits bort, och den sanna uppvärmningen av Arktis från växthusgaser har avslöjats, säger Annica Ekman, professor vid Meteorologiska institutionen (MISU) och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, som också är medförfattare till studien.

Forskarna förväntar sig en fortsatt uppvärmning av Arktis då koncentrationen av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka och utsläppen av aerosolpartiklar i olika delar av världen troligtvis kommer minska då man måste bekämpa luftföroreningsproblem.

Mer information:
Annica Ekman, MISU, annica@misu.su.se, +46 704829293
Hans Christen Hansson, ACES, HansChristen.Hansson@aces.su.se, +46 8 6747290
Ilona Riipinen, ACES, Ilona.riipinen@aces.su.se, +46735859251

Åtminstone några av våra sinnen kan tränas till att bli bättre. Det gäller särskilt luktsinnet.

– På vetenskapligt språk kan man säga att det är ”plastiskt”. Det har förmåga att anpassa sig till nya betingelser, bland annat tack vare att celler nybildas, säger SP-forskaren Gunnar Hall, som arbetar med sensorik. Det är ett vetenskapsområde där man använder olika metoder för att med hjälp av våra sinnen (syn, lukt, hörsel, smak och känsel) ta reda på hur till exempel livsmedel upplevs av olika människor.

Luktsinnet försämras
När äldre personer säger att maten smakar mindre eller annorlunda, så beror det ofta på att deras förmåga att känna lukter har försämrats. De flesta av oss upplever detsamma när vi är snuviga. Smak är en sammansatt upplevelse som uppstår när vi har mat eller dryck i munnen.

– Då stimuleras våra smakreceptorer, våra luktreceptorer i näsan och även olika känselreceptorer i munhålan. Men det är i mycket hög grad innehållet av luktande ämnen som ger den unika smaken, berättar Gunnar Hall.

EU-projektet är döpt till Gymsen, vilket syftar på ”sensorisk gymnastik”. Målet är att utveckla och prova sensoriska träningsprogram för fyra olika målgrupper: friska och fysiskt aktiva äldre, friska och fysiskt inaktiva äldre, äldre som bor på vårdinstitution samt äldre som lider av demens.

Ge bra matvanor
– Förutom att ge sensorisk träning, så ska programmen också innehålla information om bra matvanor för äldre.

SP utvecklar förslag till träningsprogram för de olika målgrupperna. De olika förslagen ska testas i pilotstudier som ska pågå i flera månader. Pilotstudierna genomförs av projektpartners i Spanien, Tjeckien, Italien och Grekland.

För mer information:
Gunnar Hall, SP, gunnar.hall@sp.se

Under de senaste 20 åren har en rad kraftiga och ihållande regn drabbat Sverige med översvämningar, ras och skred som följd.

I forskningsprojektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige studeras de tre klimatutsatta platserna Falkenberg, Karlstad och Haparanda.

− Det finns stora risker för att fler skyfall och översvämningar i vattendrag och sjöar kommer att öka i framtiden, säger Deliang Chen, projektledare och professor vid Göteborgs universitet.

Lokala klimatscenarier har modellerats
För att kunna förutsäga framtida översvämningar har forskarna modellerat fram lokala klimatscenarier med hjälp av bland annat globala klimatmodeller, regionala klimatsimuleringar och statistiska metoder.

− Med detta som utgångspunkt kunde sårbarheter inom de översvämningshotade områdena analyseras, riskerna kunde kartläggas och förslag på åtgärder tas fram, säger Deliang Chen professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Syftet med projektet har varit att stödja och utveckla metoder för det klimatanpassningsarbete som pågår i kommuner och länsstyrelser runtom i Sverige.

Störst översvämningsrisk i Karlstad
Analyser visar att Karlstad är en av de städer i Sverige där översvämningsrisken är som störst. Staden ligger på ett delta vid Klarälvens utlopp i Vänern. Det ger dubbla översvämningsrisker, dels vid höga flöden i älven och dels vid högt vattenstånd i Vänern.

I ett framtida klimat kommer nederbördsmängden att öka i Karlstad, framförallt på hösten och vintern. Forskarna ser därför ökade risker för ökade vattennivå i Klarälven och höjd vattennivå i Vänern.

Översvämningshot i Haparanda
Resultaten visar också att det i Haparanda finns risk för att Torne älv kan svämma över, särskilt under islossningen i april-maj eftersom det kan bildas isproppar som snabbt kan dämma upp älven. Även havsnivån kan bli ett problem i Haparanda. Vid kortvariga stormar och lågtryckssituationer kan vattennivån stiga kraftigt.

Ökad nederbörd i Falkenberg
I Falkenberg blir temperaturökning i framtiden något mindre än den globala, medan nederbörden ökar för Ätrans avrinningsområde, enligt klimatmodelleringen. En viktig slutsats forskarna drar är att Ätrans vattennivåer är känsliga för havsvattenståndet.

För mer information:
Deliang Chen, August Röhss professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, tel: +46 (0)31 786 4813, deliang@gvc.gu.se, http://rcg.gvc.gu.se/dc

Fotnot: Projektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige är ett samarbete mellan SMHI, Göteborgs universitet och Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet med stöd från en referensgrupp bestående av representanten från myndighet, kommuner, och försäkringsbolag. Projektet har finansierats av MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap).

Annelie Holgersson, doktorand vid Umeå universitets Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM), har undersökt beredskap för masskadeattentat, det vill säga storskaliga terroristattentat eller andra händelser orsakade av antagonistiskt våld. I flera studier har Annelie Holgersson undersökt den självupplevda beredskapen hos blåljuspersonal för hantering av konsekvenserna, i form av omkomna och skadade, efter ett masskadeattentat mot kollektivtrafik.

Inte beredskapen som är dålig
– Forskningsresultaten betyder inte att den faktiska beredskapen och den eventuella hanteringen vid ett attentat skulle vara dålig. Däremot anser många inom de svenska blåljusorganisationerna att deras organisationer saknar nödvändig kunskap och resurser för att hantera och minska de direkta följderna av ett attentat, säger Annelie Holgersson.

Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät (med totalt 864 respondenter) som skickats till personal inom svensk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Resultaten visar att:

Det visades också att uppfattningen av beredskap bland blåljuspersonal påverkades av kön, arbetslivserfarenhet, organisationstillhörighet, olika former av utbildning samt tillgång till personlig skyddsutrustning.

Uppfattningen går att påverka
– Det positiva är att påverkbara faktorer såsom utbildning och personlig skyddsutrustning förbättrar uppfattningen om den egna organisationens beredskap. Detta talar för att sådana proaktiva investeringar skapar bättre förutsättningar för en effektiv respons, säger Annelie Holgersson.

Annelie Holgerson är från Stockholm. Hon har en masterexamen inom freds- och konfliktstudier med inriktning mot krishantering och fredsbyggande från Umeå universitet och är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Avhandling:
Engelsk titel: Preparedness for mass-casualty attacks on public transportation

Mer information:
Annelie Holgersson, Institutionen för Kirurgisk och Perioperativ Vetenskap, Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM) vid Enheten för Kirurgi, Umeå universitet.
Telefon: 070-217 1695, E-post: annelie.holgersson@umu.se

– Vi vill förstå sammansättningen av mikroorganismer i tunnelbanemiljön, med ytterligare kunskap kan vi förhoppningsvis bidra till att minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer, säger Klas Udekwu vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet. Han är samordnare för den svenska delen av projektet tillsammans med kollegan Per Ljungdahl.

Klas Udekwu och hans medhjälpare samlar in prover med hjälp av nylontopsar som de gnuggar mot olika ytor i tunnelbanan i minst tre minuter. Sedan utvinns mikroorganismernas DNA så att forskarna kan identifiera dem och deras innehåll av särskilda gener som till exempel antibiotikaresistens. Provtopsningen pågår 15–18 mars, men prover kommer att samlas in regelbundet från alla tunnelbanestationer i Stockholm under det fem år långa projektet. Utvinning och analys görs vid Stockholms universitet, som också kommer att hjälpa till att analysera prover från vissa andra städer.

Kunskap skapar ”smarta städer”
– Med hjälp av moderna metoder i metagenomik kan vi nu på molekylär nivå börja förstå organismdynamik i städer. Ökad kunskap kan ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet och framtida planering. Detta inkluderar underlag för framtidens ”smarta städer”, städer som kan upptäcka och reagera på nivåer av sjukdomsalstrande organismer, säger Klas Udekwu.

– Det är många frågor som intresserar oss. Vi undersöker exempelvis hur miljön och mikrobsamhällena förändras med väder, årstider och människoströmmar. Genom att så småningom kombinera våra data med information om befintliga stadsmiljöer skulle man kunna undersöka om sammansättningen av mikroorganismer till exempel varierar utifrån tillgång och närhet till vårdcentral. Det skulle kunna ge bättre samhällsplanering, säger Klas Udekwu.

Samarbete mellan Stockholms universitet och Stockholms läns landsting
– Tunnelbanemiljön är speciell. De är människogjorda grottor med hög lufttillförsel och stor genomströmning av människor. I många städer är tunnelbanan det sätt som de flesta använder för att ta sig någonstans. Därför börjar vi undersökningen med den bebyggda miljön där, berättar Klas Udekwu.

Utöver syftet att bidra till stadsplaneringen, hoppas forskarna att data från MetaSUB kommer att skapa en ny resurs för att upptäcka nya biokemiska vägar, små molekyler och antibiotika som skapas av ekosystemet av mikroorganismer. Det är särskilt intressant eftersom det som forskarna undersöker har lärt sig att och utvecklats för att leva bland oss människor. I New York, som var först ut i MetaSUB, har forskarna hittat ungefär de mikroorganismer de förväntade sig. De allra flesta orsakar inga sjukdomar och en del hjälper till och med till att bryta ner gifter i miljön.

Därför kartläggs mikroorganismerna

Varje timme avger du över 40 miljoner bakterieceller från handen, munnen, håret och andra kroppsdelar som landar på golv, väggar och andra ytor. Det uppskattas att över 99,9999 procent av de bakterieceller vi får kontakt med varje dag liknar de vi redan har på oss och påverkar inte vår hälsa. Tack vare kunskap om god hygien och åtgärder som vaccinationsprogram är våra närmiljöer säkra även om det inte förhindrar att vi kan smittas av virusinfektioner som influensa.

Mer information:
Klas Udekwu, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, telefon: 08-16 41 89, e-post: klas.udekwu@su.se.
Presstjänsten Storstockholms lokaltrafik: 08-686 15 50.

Om MetaSUB

MetaSUB är ett konsortium av laboratorier världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Forskningsprojektet startade i New York av forskare vid Cornelluniversitetet och omfattar nu 46 städers tunnelbanesystem och ett hundratal forskare över hela världen.

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn. Detta jämförs med ett hypotetiskt skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna – som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder.

– Jämfört med träd som vi avverkar, planterar och gallrar, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt, säger Jan Weslien, en av författarna till rapporten.

Effektivare att spara döda träd
Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten för olika åtgärder som skapar död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved.

Det behövs en mångfald av naturhänsyn
– I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.

Hon vänder sig samtidigt mot att frågan om kostnader förenklas.

– Ett mått som ”arter per krona” är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så, säger hon. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av hänsyn. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång kan det handla om unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag.

En stor mängd arter är beroende av död ved

Kullfallna trädstammar (lågor), torrträd och annan död ved har blivit en bristvara i nutidens skogslandskap.Sådan död ved är ett livsvillkor för en mängd arter inom vitt skilda grupper. För vissa organismer är den döda veden föda; för andra fungerar den som boplats, växtplats eller skydd. En stor del av de vedlevande arterna har specifika krav på exempelvis trädslag, vedens grad av nedbrytning eller stammarnas grovlek.

Dagens omfattande skogsbruk gör att tämligen få träd numera når så hög ålder att de dör en naturlig död. Mängden död ved är därför mycket mindre jämfört med ursprungstillståndet, och många av de arter som är knutna till den döda veden är i dag hotade eller sällsynta.

Källa: Naturvårdsverket

Fotnot: Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Syntes – Kostnadseffektiv hänsyn

Mer information:
Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47

I sin avhandling har Gunnar Nilsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, undersökt behandlingsbeslut för hjärt- och kärlsjukdomspatienter i Jämtland och Härjedalen. Forskaren har dels kunnat kartlägga hur faktorer såsom ålder och kön påverkar tillgången till preventiv behandling med kolesterolsänkande läkemedel (så kallade statiner) för patienter som ännu inte haft en hjärtinfarkt. Andelen patienter som behandlas med statiner avtog redan från 45 års ålder och bland kvinnor över 70 år var sannolikheten för behandling halverad, jämfört med män i samma ålder.

– När det gäller just hjärt- och kärlsjukdom finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder för identifiering och uppföljning av riskpersoner. Framförallt behövs en ökad medvetenhet om hur faktorerna ålder, kön och social ställning påverkar den medicinska beslutsprocessen, säger Gunnar Nilsson, som också är distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

I avhandlingen beskrivs också faktorer som vid hjärtinfarktsymtom förlänger väntetiden för att patienten ska få akut sjukhusvård. Resultaten visar bland annat att det i genomsnitt tar över 5 timmar innan personer med hjärtinfarkt får den akutvård de behöver och de patienter som först söker hjälp via primärvården får vänta i genomsnitt nästan 9 timmar.

Forskarna har också undersökt vårdbeslut för patienter som i primärvården genomgått test av hjärt- och lungkapacitet, ett så kallat arbets-EKG. Vilka patienter som remitteras för fortsatt hjärtutredning vid hjärtklinik styrs av resultatet från arbets-EKG, men påverkas också av patienternas ålder, kön och anställningsförhållanden.

De studier som ingår i avhandlingsarbetet genomfördes i Jämtland och Härjedalen under 2010-2014. Tillämpning av kolesterolsänkande medicinering undersöktes i en tvärsnittsstudie med 931 patienter. I den retrospektiva studien kring tidsfördröjning mellan symtomdebut och sjukhusvård deltog 265 patienter.

Avhandling:
Ischemisk hjärtsjukdom – riskbedömning, diagnostik och sekundärpreventiv behandling i primärvården, speciellt med avseende på betydelsen av arbets-EKG.
(Engelsk titel: Ischaemic heart disease – risk assessment, diagnosis and secondary preventive treatment in primary care, with special reference to the relevance of exercise ECG).

Mer information:
Gunnar Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå universitet
Telefon: 070-222 5141, E-post: gunnar.nilsson@jll.se; gunnar.nilsson@regionjh.se

Fotnot:
Gunnar Nilsson är från Frösön. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin jobbar han som distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

– Kvinnor i medelåldern som genomgår en bröstförminskande operation ångrar ofta att de inte genomfört ingreppet tidigare, säger doktoranden och plastikkirugen Richard Lewin som disputerar i ämnet vid Sahlgrenska akademin.

Kvinnor med så kallad brösthypertrofi, att brösten är större än normalt, drabbas inte bara av fysiska besvär som ryggont och problem med eksem och svamp under brösten. Även psykiska och psykosociala besvär är vanliga.

Det visar doktoranden och plastikkirurgen Richard Lewin, som i sin avhandling undersökt livskvaliteten hos 1 000 kvinnor som genomgått bröstförminskande operationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Fysiska och psykiska besvär
Till de fysiska problem som drabbar kvinnorna hör smärta i nacke, axlar och bröst, medan de psykiska problemen tar sig uttryck i exempelvis dåligt självförtroende och självkänsla. Många kvinnor berättar också om ett upplevt obehag i vardagliga och/eller offentliga sammanhang, vilket till exempel kan leda till att man undviker att vistas på stranden.

– Ett ytterligare bekymmer är det rent praktiska problem en onormalt stor byst medför, till exempel att hitta en passande BH och kläder, säger Richard Lewin.

I avhandlingen visar Richard Lewin att en bröstförminskningsoperation för en majoritet av kvinnorna på flera olika sätt leder till en förbättrad livskvalitet.

– Dessa operationer har ofta ifrågasatts för att vara rent estetiska, men en bröstförminskning kan helt förändra dessa kvinnors liv, och är därför absolut något som ska fortsätta genomföras i offentlig vård, säger Richard Lewin.

Avhandlingen Breast Hypertrophy and outcome of Breast Reduction Surgery försvaras vid en disputation den 3 mars. Länk till avhandling.

Kontaktinformation: Richard Lewin, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och sektionschef vid Plastikkirugiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, richard.lewin@vgregion.se

 

Upptäckten att bakteriefloran säger så mycket om var en malariamygga kommer ifrån beskrivs i marsnumret av Nature-tidskriften Scientific Reports. Uppsalaforskarnas medförfattare kommer från Natural Resources Institute vid University of Greenwich och Institut de Recherche en Sciences de la Santé i Burkina Faso.

– Vi vet att bakterier finns överallt, men blev förvånade över hur mycket de kunde berätta om populationsstrukturen hos myggorna, säger Olle Terenius, forskare vid SLU:s institution för ekologi. Vi samlade in malariamyggor från ett antal byar i Burkina Faso, och det verkar som att ”myggbestånden” är ganska lokala.

Relevant kunskap för malariabekämpning
Flertalet av myggorna verkade ha kläckts i närområdet, även om forskarna hittade en och annan långflygare också. Hur lokala myggstammarna är har stor betydelse för vilka strategier för malariabekämpning som kan fungera i ett område.

Det traditionella sättet att studera myggors rörelser i landskapet är att släppa ut stora mängder märkta myggor i naturen och sedan återfånga dem efter en tid. Märkningen görs då med radioaktiva eller fluorescerande ämnen.

– Det finns en uppsjö av tekniska problem med denna teknik, säger Richard Hopkins, forskare vid NRI med ett förflutet vid SLU. Att släppa ut stora mängder myggor som kan bära på malariaparasiter kräver också svåra etiska avvägningar.

– Att studera insekters populationsstruktur och rörelsemönster med hjälp av deras bakterieflora kan bli ett viktigt redskap i forskningen, säger Olle Terenius. För att lära oss i vilka sammanhang tekniken är mest användbar måste vi följa upp denna upptäckt med nya studier av både myggor och andra insekter.

————————————————————————

Kontaktinformation:
Olle Terenius
Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, olle.terenius@slu.se

Richard J. Hopkins
Natural Resources Institute, University of Greenwich, Storbritannien, R.J.Hopkins@gre.ac.uk

Artikeln
Moritz Buck, Louise K. J. Nilsson, Carl Brunius, Roch K. Dabiré, Richard Hopkins & Olle Terenius. Bacterial associations reveal spatial population dynamics in Anopheles gambiae mosquitoes. Scientific Reports 6, Article number: 22806 (2016). Doi:10.1038/srep22806
http://www.nature.com/articles/srep22806

I framtiden kan vi ha en helt ny typ av energilager, vi laddar dem med värmeenergi, till exempel på dagen när solen strålar eller av spillvärme från en industriell process. Värmen omvandlas till el som kan lagras tills den behövs. Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, med professor Xavier Crispin i spetsen  står bakom resultaten.

Förenklat kan man säga att en superkondensator är ett energilager, en typ av batteri, som består av en elektrolyt av laddade partiklar, joner, mellan två elektroder. Laddningen lagras intill elektroderna, oftast i kolnanorör. Ett av de fysikaliska fenomen som forskarna här utnyttjar är att om en superkapacitans utsätts för en temperaturgradient, det vill säga att ena änden är varm och den andra kall, så rusar jonerna mot den kalla sidan och en elektrisk ström uppstår.

Temperaturskillnad spelar in
Den termoelektriska effekten används för att göra el av värme och hur mycket värme som omvandlas till el beror på både på vilken elektrolyt man använder och hur stor temperaturskillnaden är.

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har i många år experimenterat med flytande elektrolyter som består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba, medan de negativt laddade polymermolekylerna är stora och tunga. När ena sidan värms och den andra kyls ner rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan, medan de tunga polymerkedjorna blir kvar där de är. Eftersom det är joner och inte elektroner fastnar de vid metallelektroderna. Den laddning som då uppstår lagras i kolnanorör intill metallelektroderna och kan laddas ur närhelst elen behövs.

100 gånger så effektiv
Dan Zhao, post doc, Hui Wang, även hon post doc och doktorand Zia Ullah Khan, hittade efter år av fruktlösa försök rätt bland polymererna. De fick fram en elektrolyt med 100 gånger högre förmåga att omvandla värme till el än de elektrolyter som normalt används.

– Ännu vet vi inte exakt varför vi får den här effekten. Men faktum är att vi kan konvertera och lagra 2500 gånger mer energi än de bästa av dagens superkondensatorer kopplade till termoelektriska generatorer, säger Xavier Crispin.

Elektrolyten innehåller bara ofarliga, enkla och billiga material som är stabila och kan hanteras i rumstemperatur. Den jondrivna termoelektriska superkondensatorn öppnar därför helt nya möjligheter att lagra solel, för att ta ett exempel. Forskningen har resulterat i två patent och förhoppningen är att resultaten ska leda till en helt ny typ av energilagring som kan massproduceras i industriell skala.

 

Artikeln: Ionic Thermoelectric Supercapacitor, Dan Zhao, Hui Wang, Zia Ullah Khan, Roger Gabrielsson, Magnus Jonsson, Magnus Berggren och Xavier Chrispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, samt C Chen, Xiamen University, Kina. Energy Environmental Science, The Royal Society of Chemistry 2016, DOI 10.1039/C6EE00121A

Kontaktinformation: Professor Xavier Crispin, xavier.crispin@liu.se

Studien har mätt hur immunsystemet hos fiskar svarar på transplanterade fiskfjäll och fann att individer med små hjärnor hade starkare immunavstötningssvar än de med stora hjärnor. Att utveckla och upprätthålla en större hjärna kräver mer energi och resurser, vilket kan förklara de negativa effekterna på immunförsvaret.

– Resultaten tyder på att en större hjärna kommer till kostnaden av ett nedsatt immunförsvar, bortsett från den uppenbara fördelen att vara klokare, säger Alexander Kotrschal, vid Stockholms universitet, som är försteförfattare av studien.

Forskarna transplanterade fjäll från fiskar med stora hjärnor till fiskar med små hjärnor och vice versa, och observerade hur de främmande fjällen hanterades. Vad de fann var att individer med större hjärnor visade en svagare avstötningsreaktion än de med små hjärnor. Det visar att det medfödda immunförsvaret är nedsatt hos individer med stora hjärnor.

Hanar har starkare adaptivt immunsystem
Tre veckor senare transplanterades fjäll mellan samma fiskar för att också testa det adaptiva immunsystemet som utvecklar specifika antikroppar, till exempel som svar på vaccination. Denna jämförelse visade dock inte någon skillnad mellan fiskar med stora och små hjärnor, däremot visade hanarna ett starkare avstötningssvar än honorna. Det tyder på att hanarna har starkare adaptivt immunförsvar än honorna.

– I de flesta arter har hanar svagare immunförsvar än honor och ökad mottaglighet för infektionssjukdomar. Man tror att hanar istället kan dra nytta genom att investera mer resurser i parningsakten, även på bekostnad av minskat immunförsvar. Vi känner inte till någon teori som kan förklara våra resultat och det ökande antalet andra fall som visar undantag från den här allmänna regeln, säger Dustin Penn, seniorförfattare av studien.

Nästa steg är att identifiera de mekanismer som genererar könsskillnaderna i immunitet, och att förklara hur gener som påverkar hjärnans storlek också styr det medfödda immunförsvaret.

Artikel: Selection for brain size impairs innate, but not adaptive immune responses” av Alexander Kotrschal och Niclas Kolm vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och Dustin Penn vid Konrad Lorenz Institute of Ethology of the University of Veterinary Medicine, Wien har publicerats i tidskriften “Proceedings of the Royal Society – B”.

För mer information:
Alexander Kotrschal, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 40 46, mobil 076-575 16 61, e-post alexander.kotrschal@zoologi.su.se
Niclas Kolm, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 50, mobil 0730-98 08 09, e-post niclas.kolm@zoologi.su.se

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som förekommer hos människa och många andra varmblodiga djur. Hos djur är parasiten mest känd hos katt, som är parasitens huvudvärd, samt hos får och gris som är mellanvärdar.

Hos människor kan en infektion under graviditet leda till allvarliga skador hos barnet, exempelvis hjärnskador eller blindhet. Toxoplasmainfektion kan också ge upphov till en inflammation i hjärnan (encefalit) hos människor med nedsatt immunförsvar. På senare tid har infektionen även diskuterats i samband med en del psykiatriska tillstånd, exempelvis schizofreni.

Rått kött smittkälla för människor
Den främsta orsaken till toxoplasmainfektion hos människor anses vara konsumtion av otillräckligt upphettat infekterat kött, framförallt från gris, får och vilt. Camilla Wallander från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt förekomsten av Toxoplasma gondii hos vildsvin respektive slaktsvin i Sverige. Syftet var att öka kunskaperna om möjliga smittvägar till människa och att på det sättet möjliggöra riktade insatser av betydelse för folkhälsan.

Förekomsten av antikroppar hos konventionellt uppfödda slaktsvin visade sig vara låg (1 %), medan den var högre (8 %) hos grisar uppfödda under ekologiska förhållanden enligt KRAV:s regler. Förekomst av antikroppar är ett indirekt bevis på att grisen också bär på parasiten i sina vävnader.

Resultaten visade också att den ökade förekomsten hos KRAV-grisar främst var förknippad med betesgång, och att varje månads förlängning av betesperioden ökade risken för grisen att bli infekterad.

– Det ökade intresset för djurvänliga produktionsformer – med bland annat tillgång till utevistelse – riskerar att öka förekomsten av Toxoplasma-infekterat griskött och det är viktigt att denna risk hanteras i livsmedelskedjan, säger Camilla Wallander.

Upphettning av köttet dödar parasiten
Kött från vildsvin konsumeras i allt större utsträckning i Sverige eftersom dessa djur har ökat kraftigt i antal. I avhandlingen beskrivs den första undersökningen av förekomsten av Toxoplasma gondii hos svenska vildsvin och resultaten visade att hälften av de undersökta vildsvinen bar på antikroppar mot parasiten. Denna höga förekomst understryker vikten av att kommunicera riskerna förknippade med att konsumera otillräckligt tillagat vildsvinskött.

Information om Toxoplasma-parasiten samt om hur smittan kan undvikas bör enligt Camilla Wallander finnas lätt tillgänglig för konsumenterna. En viktig grundprincip är att svinkött aldrig ska konsumeras rått eller otillräckligt upphettat. Hur parasiten i framtiden bör hanteras i livsmedelskedjan kräver vidare utredning gällande både ekonomiska och tekniska förutsättningar.

Avhandling: Leg. Vet. Camilla Wallander, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Toxoplasma gondii in wild and domestic pigs (Sus scrofa and scrofa domestica) in Sweden – food safety aspects vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 11 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Antti Oksanen, Livsmedelssäkerhetsverket i Finland (Evira)

Mer information: Camilla Wallander
018-67 23 62, camilla.wallander@slu.se

Den första norska landslagen, Landsloven från 1274, utarbetades på uppdrag av kung Magnus Lagabøte och var gällande lag i Norge fram till början av 1600-talet. Lagen gällde hela riket, och tidigare forskning menar att lagen ersatte de äldre landskapslagarna.

Det finns 39 bevarade manuskript av Landsloven, samtliga daterade till 1300-talet. Exakt var de framställdes är okänt, men sannolikt nedtecknades de vid centrala institutioner anslutna till kungen eller kyrkan.

− Det stora antalet manuskript ger en unik möjlighet till jämförande studier ur ett skriftligt perspektiv. På detta sätt kan framväxten av skriftkultur under medeltiden i allmänhet, och framtagandet av Landsloven i synnerhet, undersökas. En sådan studie har tidigare aldrig gjorts på detta material, säger avhandlingens författare Anna C. Horn.

Gemensamt ursprung
Femton av de 39 manuskripten uppvisar gemensamma strukturella drag som de andra 24 manuskripten saknar. Detta ger anledning att tro att dessa femton har haft ett gemensamt ursprung.

Anna C. Horns analys visar att de mest omfattande ändringarna i textens struktur innebär att lagbestämmelser flyttats från sin ursprungliga position i lagtexten till en annan, eller att lagbestämmelser som inte står i de andra manuskripten har lagts till.

− Det mest överraskande är att dessa strukturvarianter och tillägg visar sig finnas i de äldre landskapslagarna. Varianterna är med andra ord inte uppdateringar eller resultatet av förnyelse av lagarna, det verkar snarare som om de bidrar till att bevara paragrafer från de äldre lagtexterna, säger hon.

Flexibel syn på lag
Eftersom endast en begränsad grupp bland de bevarade manuskripten har sådana strukturvarianter, kan det innebära att dessa har producerats i skriftmiljöer där äldre lagar har varit tillgängliga tillsammans med kopior av Landsloven.

− Resultatet utmanar vår tids föreställningar om att Landsloven ersatte de gamla lagarna.   Medeltidens människor kan på många sätt haft en mer flexibel syn på lagar än vi har i dag, och de äldre lagarna ansågs inte nödvändigtvis vara ogiltiga även om det kom en ny lag. Dessutom visar avhandlingen att Landsloven, eller stora delar av den, kan ha framställts tidigare än vad forskare hittills har ansett, säger Anna C. Horn.

Mer information: Anna Catharina Horn, tel: +47 9842 1698, e-post: anna.catharina.horn@gmail.com

Avhandling: Lov og tekst i middelalderen. Produksjon og resepsjon av Magnus Lagabøtes landslov

Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Docent Bo Wendt, Lunds universitet Avhandlingen kan beställas från: institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se