– Det unika med modellen är att den är anpassad efter förhållanden Bangladesh och att all förändring skedde inom givna resurser, säger Farzana Islam.
Farzana Islam arbetade som barnläkare på universitetssjukhuset i Dhaka fram till 2011. Under den tiden blev hon uppmärksam på problem med kvalitet inom vården av mödrar och nyfödda, missförhållanden som borde kunna förebyggas. Hon bytte till att undervisa i folkhälsoarbete och hade målet att hitta ett system för att kunna mäta kvaliteten, vilket inte gjordes. Vårdkvaliteten är avgörande för att kunna minska dödligheten för både mödrar och nyfödda.
En rad problem Första steget i arbetet var att kartlägga kvaliteten på de utvalda statliga sjukhusen och identifiera de områden som var relevanta att förbättra. Och det fanns en rad problem, som brist på personal, dålig logistik, dålig hygien, dålig sophantering, bristfällig dokumentation och sliten utrustning.Vårdpersonalen, läkare, sjuksköterskor och biträden uttryckte också missnöje med det arbete de utförde.
– I en säng på BB kunde det ligga tre nyfödda.Personalen hann inte med att föra journaler eftersom de var överhopade med arbete, berättar Farzana Islam
Patientnöjdhet är generellt viktigt för att mäta kvalitet i vården. Samtidigt som personalen uttryckte missnöje, så var patienterna nöjda.Och det både före och efter det att kvalitetsarbetet genomförts.
– Till de statliga sjukhuset kommer patienter som har små inkomster och låg utbildning. För dem är det stort att få tre mål mat om dagen, vatten och tillgång till toaletter, även om de är smutsiga. De är heller inte medvetna om sin lagliga rätt till vård och mediciner, berättar Farzana Islam.
Det finns också en faktisk omständighet till grund för att patienterna var nöjda – väldigt kort väntetid, mellan fem och tio minuter.
– Men det är också ett kvalitetsproblem eftersom undersökningarna inte blir riktigt utförda och kan leda till tre personer i samma sjukhusbädd, berättar hon.
Modellen för att mäta och förbättra vårdkvaliteten är framtagen i samarbetet med bland andra regeringen, Världshälsoorganisationen WHO, forskare och personalen på olika nivåer som sedan skulle utföra själva arbetet. Sjuksköterskor blev nyckelpersoner i kvalitetsteamen, eftersom det stannar på samma arbetsplats.
Pilotprojektet pågick under ett år, 2013-2014, och gav mycket goda resultat mätt i form av vårdpersonalens uppfattning om kvalitet. En efter en betades problemen av, med städning och hygien som start. Även patientutbildning ingick i kvalitetsarbete
– Personalen har accepterat och implementerat den här modellen och bevisat att den är möjlig att använda. Men jag har inte direkt studerat hur dödligheten påverkas. Här behövs mer forskning, säger Farzana Islam.
– Vi upptäckte för första gången att syre i elektroderna betedde sig på ett oväntat sätt. Vanligtvis tar syre upp två elektroner så fort den kan. I det här materialet lämnade den ifrån sig en av dem igen, och det ger den högre kapaciteten som man har sett i uppladdningsprocessen, säger Laurent Duda, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet.
Röntgenspektroskopi har krävts
Tillsammans med forskare från flera olika forskningsområden vid University of Oxford och University of Kent i England och från USA, har Uppsalaforskarna undersökt speciella typer av Li-jonbatterimaterial. Studierna har genomförts på synkrotronljusanläggningen Advanced Light Source, ALS.
Avancerad röntgenspektroskopi har krävts för att förstå hur materialen fungerar – en metod som forskare vid Uppsala universitet under de senaste 25 åren har varit med och utvecklat från grunden.
Li-jonbatterier är välkända som energilager som finns i nästan all portabel elektronik, som mobiltelefoner, datorer och hushållsapparater. Utvecklingen av batterierna är inriktad på att få fram kraftfullare batterier med högre kapacitet och effekt. Det finns många olika material som kan användas för just litiumbatterier, och alla har olika typer av fördelaktiga egenskaper.
Variant av Li-rikt material
– Det är framförallt oxidmaterial med en kombination av metaller som nickel, kobolt och mangan som har visat sig vara de mest lovande lagringselektroder för hög energi i litiumbatterier. Men vissa kombinationer av metallerna ger oväntat hög lagringskapacitet och orsaken till det har länge varit omstritt, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet.
Tidigare har forskare trott att den extra lagringskapaciteten bara berodde på oönskade sidoeffekter som ger syrgasutveckling i elektrolytet när man laddar litiumbatteriet till sin gräns. En annan tänkbar förklaring har varit att det bildats så kallade peroxider som bryter ner elektrodmaterialet.
I den nya studien har forskare med hjälp av avancerad röntgenspektroskopi, undersökt en variant av ett så kallat Li-rikt material, nämligen Li1.2[Ni0.132+Co0.133+Mn0.544+]O2.
Skräddarsydda materialkombinationer
Många metoder ger summarisk information om batterimaterial men med röntgenspektroskopi går det att följa hur varje atomslag beter sig när man håller på att ladda upp ett batteri.
Enligt studien händer det här bara för vissa syreatomer i materialet, nämligen för syre i närheten av mangan och litium, där de bildar en “lokaliserad ö” tills batteriet laddas ur igen.
– I och med den här upptäckten kan man nu rikta forskningen åt att skräddarsy materialkombinationer med lämpligt stort manganinnehåll, säger Laurent Duda.
VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.
– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.
E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.
Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.
– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.
I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.
– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.
Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.
Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.
När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.
– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.
Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.
9 av 10 förskolebarn med autism har fortfarande stora svårigheter inom autismområdet i skolåldern, trots att de fått tidiga stödinsatser. En majoritet av föräldrarna anser att barnen får otillräckligt stöd i skolan. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin där barn som fått en autismdiagnos mellan 2 och 4,5 års ålder följts upp efter 8 år.
Martina Barnevik Olsson har i sin avhandling följt upp en grupp förskolebarn som fått en diagnos inom autismspektrum och erhållit tidiga insatser från ett habiliteringscentrum i Stockholm som är specialiserat på autism hos förskolebarn.
Föräldrarna till barnen intervjuades när barnen var mellan 9 och 13 år.
Kvarvarande diagnos
– En stor majoritet av barnen som fått autismspektrumdiagnos i förskoleåldern hade 8 år senare tecken på kvarstående diagnos. De hade också andra utvecklingsneurologiska svårigheter, även när de som i den här gruppen fått ta del av vad som bedömts vara adekvata tidiga insatser.
Flertalet av barnen hade vid uppföljningen även svårigheter med bland annat uppmärksamhet och aktivitetsreglering, tal- och språksvårigheter och utagerande beteenden, utöver autismproblematiken.
– De flesta föräldrarna ansåg att barnen hade otillräckliga stödinsatser i skolan, säger Martina Barnevik Olsson.
I avhandlingen undersöktes också så kallade regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) under barnens två första levnadsår, genom att kartlägga BVC-sköterskors anteckningar och jämföra dem med en grupp barn av samma ålder, kön och från samma områden.
Fler besök på BVC bland dem med autismproblematik
Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna, när det gäller antalet gånger föräldrarna sökt för regleringssvårigheter hos barnen. I studiegruppen hade föräldrar till 44 procent av barnen sökt minst två gånger för problem med mat, sömn eller skrikighet, jämfört med 16 procent i jämförelsegruppen. Av de 15 barn med flest söktillfällen kom 14 från studiegruppen.
– Även om tidiga regleringssvårigheter inte alls behöver innebära autism visar resultaten på vikten av att uppmärksamma dessa problem på BVC för att stötta familjerna och följa barnens utveckling, då sådana problem kan vara en indikator för senare utvecklingsavvikelse, säger Martina Barnevik Olsson.
Studien visade också att även de barn som under uppväxten inte längre helt bedömdes uppfylla kriterierna för autismspektrumdiagnos bör få fortsatt uppföljning över lång tid. Flertalet hade kvarstående utvecklingsrelaterade svårigheter och fortsatt stort behov av stödinsatser.
Den 11 februari 2016 kom beskedet: för första gången har forskare lyckats registrera gravitationsvågor. Observationen hade gjorts den 14 september 2015 av två amerikanska forskningsanläggningar, LIGO. Vågorna som registrerades kom från två sammansmältande svarta hål, cirka 1,3 miljarder ljusår bort.
Gravitationsvågor är minimala krusningar i rumtiden. De sprider sig som ringar på en vattenyta – fast i alla plan och i ljusets hastighet. Einstein förutsåg dem i sin allmänna relativitetsteori 1916, men det skulle alltså ta ett helt sekel innan de kunde observeras. Anledningen är att de är så fruktansvärt små – i bästa fall några tiotusendelar av en protondiameter.
– Det här är en historisk upptäckt och en enorm teknologisk prestation, säger Wouter Vlemmings, professor i radioastronomi vid Chalmers. Även om knappast någon har betvivlat att gravitationsvågorna finns, så är det viktigt att de nu är observerade. Men det kanske mest spännande är att ett nytt fönster mot universum har öppnats för oss!
Upptäckten av gravitationsvågorna markerar nämligen inte slutet för LIGO:s uppdrag, utan snarare en början: nu kan kartläggningen av universums gravitationsvågor börja.
Nytt instrument att studera rymden
– Först var det med optik vi studerade rymden, sedan har vi lärt oss att också utnyttja radiovågor, röntgenstrålning med mera, säger Vlemmings. Nu får vi ett instrument till. Vi kommer att kunna observera objekt och händelser som tidigare varit dolda.
Alla massor som accelererar, även till exempel en människa som rör sig, ger upphov till gravitationsvågor. Men så gott som alla är så små att de aldrig kommer att kunna detekteras. Bara universums tyngsta objekt och mest dramatiska händelser kan skapa så stora gravitationsvågor att forskarna kan se dem.
Gravitationsastronomi kommer därför att lämpa sig för studier av svarta hål, neutronstjärnor, supernovaexplosioner och olika typer av tunga dubbelsystem – det vill säga par av himlakroppar som kretsar runt varandra, menar Vlemmings. Han tror att gravitationsastronomi kan komma att ge ny kunskap om bland annat den fundamentala fysiken vid extrem gravitation, om vad som sker i galaxers centrum samt om universums tidigaste utveckling – det som kallas inflationen.
Kräver mer teknikutveckling
Men det krävs fortsatt teknikutveckling för att nå dit, betonar Wouter Vlemmings. Än så länge är gravitationsastronomin mer ett löfte än ett faktum.
– Situationen påminner om när radioastronomin var ny, säger han. Man har uppfunnit ett nytt instrument som än så länge ger mycket begränsad information och till exempel bara grovt kan avgöra från vilken del av himlen som mottagna signaler kommer. Men med tiden blir instrumentet alltmer sofistikerat och dess vetenskapliga betydelse allt större.
Tidigare felaktig observation
För två år sedan meddelade forskare vid en annan anläggning, BICEP2 på Antarktis, att de indirekt observerat gravitationsvågor. Den gången slutade det snöpligt: forskarna fick så småningom medge att de tagit miste. Det var inte effekten av gravitationsvågor, utan av rymddamm, som de sett. Men risken för att även LIGO:s observation skulle visa sig felaktig är väldigt liten, menar Wouter Vlemmings.
– Det är klart att det finns felkällor och resultaten behöver fortfarande bekräftas av andra forskare, säger han. Men att LIGO består av två anläggningar är en styrka. Jag var själv skeptisk till en början, men att se diagramkurvorna från respektive anläggning – praktiskt taget identiska – har övertygat mig och väldigt många andra.
Liknande interferometrar för observation av gravitationsvågor finns också på andra håll i världen – och fler byggs och planeras. I Europa finns Virgo i Italien, som snart väntas återuppta sina försök efter en större uppgradering, samt Geo600 i Tyskland. Japanska KAGRA är under konstruktion och nyligen kom besked om att en tredje LIGO-anläggning ska byggas i Indien. Försök att detektera gravitationsvågor på andra sätt än med interferometri förekommer också.
Text: Anders Nilsson, på uppdrag av forskning.se
Så upptäcktes gravitationsvågorna
LIGO, som står för Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory, utgörs av två identiska anläggningar placerade på 3 000 km avstånd från varandra i nordvästra respektive sydöstra USA. Varje enhet består av två långa tunnlar som möts i en rät vinkel. Två laserstrålar reflekteras fram och tillbaka i dessa tunnlar, för att sedan förenas i mittpunkten mellan dem. Under normala omständigheter ska strålarna då släcka ut varandra genom interferens. Men när en kraftig gravitationsvåg passerar rubbas denna balans och utsläckningen blir inte fullständig. LIGO:s känsliga mätningar störs av både mänsklig aktivitet och andra faktorer, men tack vare det stora avståndet mellan de två anläggningarna kan sådana felkällor elimineras.
Små barns psykiska hälsa har de senaste åren uppmärksammats mer än tidigare. Svåra beteendeproblem kan vara ett tidigt tecken på psykisk ohälsa, och insatser som görs för att stärka hälsan hos små barn har visat sig ge goda effekter på deras psykiska hälsa senare i livet. Förskolan har lyfts fram som en miljö där barns psykiska ohälsa kan upptäckas tidigt men också som en miljö där man genom tidiga insatser kan främja god psykisk hälsa och ge skydd mot ohälsa.
Forskningsmiljön CHILD fick i uppdrag av Socialstyrelsen att pröva ett instrument för att mäta och kartlägga beteendeproblem hos små barn, samt att kartlägga vilka åtgärder som görs i förskolan för den gruppen.
De allra flesta har inte beteendeproblem
Resultaten visar att de allra flesta barnen inte har beteendeproblem utan är engagerade i förskolan och verkar må bra. Ett högt engagemang verkar skydda vid beteendeproblematik och därför är det viktigt att tidigt upptäcka och sätta in insatser när ett barn visar lågt engagemang i förskolans aktiviteter.
Barn med beteendeproblem upptäcks tidigt av personalen på förskolan. En del av dessa barn får tidiga insatser inom förskolans väggar av personalen, utan inblandning från omgivande stödsystem. Det beror på att det är först från fyra års ålder som de flesta barn med beteendeproblem formellt identifieras, och först då kan barnen och deras förskolepersonal få insatser från externa experter.
Tidiga insatser viktiga
– Om barn som är yngre än fem år, som visar tydliga tecken på problem med psykisk hälsa, tidigt kan identifieras och få bra stöd ökar chansen att de kan engageras i förskolans aktiviteter på ett bra sätt. Det ökar chansen att barnen mår bra senare i livet, säger Mats Granlund, forskningsledare för CHILD.
I sammanfattningen av rapporten står det bland annat: ”En positiv atmosfär, där läraren ofta uppmuntrar barnens aktivitet och för dialog med barnen om deras lekar och funderingar verkar främja barnens välbefinnande och lärande. Samma faktorer verkar också minska förekomsten av beteendeproblem.”
Data har samlats in hösten 2012, 2013 och 2014 och totalt finns data från 829 barn.
Ny forskning visar att antaganden i de stora klimatmodellerna brister. Den biomassa, det vill säga levande växtlighet, som ersätter permafrosten på tundran kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser från framförallt koldioxid och metan, som är en följd av den globala klimatuppvärmningen.
− De här motverkande krafterna, till exempel genom fotosyntesen, är mindre än forskarna hittills trott och det är svårt att räkna på dem korrekt i de globala klimatmodellerna, säger Ulf Molau vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Han är en av 85 forskningsledare i världen som bidragit med kunskaper från studier och fältarbeten till den forskningsartikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters där klimatförändringar, permafrost och biomassa är i fokus.
Sjöar försvinner i svenska fjällen
När permafrosten försvinner från tundran dräneras marken och den torkstress som följer är större än vad forskarna tidigare räknat med. Även i Sverige syns effekter av de här förändringarna.
− I de svenska fjällen kan vi se att små grunda sjöar avdunstar när permafrosten försvinner och marken dräneras. Den ekologiska balansen rubbas eftersom sjöarna är viktiga för växter och för renbete.
Trädgränsen förflyttas inte heller så hastigt norrut, eller uppåt i fjällen, som forskarna tidigare trott.
− Trädgränsen klättrar upp med bara en femtedel av vad klimatmodellerna förutspår, säger Ulf Molau.
Angreppen av skadeinsekter ökar
En annan effekt av att permafrosten försvinner är att angreppen av skadeinsekter ökar när temperaturen blir högre.
− Det ser vi i de nordliga barrskogarna i Nordamerika. Men insektsangrepp ökar också på fjällbjörkarna i de svenska fjällen och detta snarare trycker trädgränsen nedåt sluttningarna än uppåt.
Även skogsbränder och bränder på tundran ökar när permafrosten försvinner.
När forskarna jämförde klimatscenarier fann de stora skillnader. En inriktning mot en tvågradig global temperaturökning jämfört med ” business as usual” innebar att 65-85 procent av ökningen av koldioxidutsläppen skulle kunna undvikas.
− Skillnader i resultaten är större än vad man tror, särskilt uppe i Arktis. Temperaturökningen på jorden är inte jämnt fördelade, ökningen är starkast vid polerna och särskilt drabbad är Arktis.
Kontakt:
Ulf Molau, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, ulf.molau@bioenv.gu.se, Tel: 031-786 2665, Mobiltelefon: 0708-790533
När en tumör växer bildas nya blodkärl inne i tumören som förser den med näring och syre. Men dessa kärl fungerar ofta inte som de ska utan vätska och andra molekyler läcker ut från kärlen. Det leder till ödem i vävnaden vilket i sin tur gör det svårare för läkemedel att tränga in i tumören vid en cancerbehandling. De dåligt fungerande kärlen kan också bidra till att tumören sprider sig och ger metastaser.
Läckaget från blodkärlen kontrolleras av särskilda proteinkomplex som binder ihop cellerna i blodkärlsväggarna. Genom att reglera dessa proteinkomplex håller cellerna ihop mer eller mindre tajt, vilket ökar eller minskar läckaget från kärlen.
Blodkärl i tumörer läckte mindre hos muterade möss
Nya resultat från Uppsala universitet visar hur en specifik förändring av proteinkomplexet i blodkärlsväggarna gör att läckaget minskar, utan att kärlens andra funktioner påverkas.
– Vi har studerat möss som har en mutation i en viss del av ett av proteinerna i proteinkomplexet. De vanliga blodkärlen i dessa möss fungerade normalt men blodkärlen i tumörer läckte mindre och det uppstod mindre ödem. Dessutom såg vi att de muterade mössen svarade bättre på behandling med cellgifter, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och Science for Life Laboratory, som har lett studien.
Tillväxtfaktorn VEGFA fungerar som signalmolekyl för att reglera proteinkomplexen i blodkärlsväggarna. En metod att behandla cancer är att blockera VEGFA vilket minskar läckage och ödem och förbättrar resultatet av cellgifts- och strålbehandling. Men VEGFA påverkar blodkärlen på flera sätt och en längre behandling med VEGFA-blockering försämrar kärlens funktion och kan leda till ökad metastasering.
– Den specifika mutation som vi har studerat har gjort att vi har kunnat undersöka en av de signalvägar som VEGFA medverkar i. Ett viktigt fynd var att mössen med det muterade proteinkomplexet också visade en mindre spridning av metastaser. Vi tror därför att en riktad blockering av denna signalering, som reglerar hur cellerna i kärlväggarna hålls ihop, skulle kunna fungera bättre som cancerbehandling än den mer generella VEGFA-blockering som används nu, säger Lena Claesson-Welsh.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Lunds universitet och forskare i USA, Storbritannien, Italien och Schweiz. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications
Referens: Dr. Xiujuan Li, Dr. Narendra Padhan, Dr. K. Elisabet Ohlin, Dr. Frank Roche, Dr. Chiara Testini, Dr. Naoki Honkura, Dr. Miguel Sáinz-Jaspeado, Emma Gordon, Katie Bentley, Dr. Andrew Philippides, Prof. Vladimir Tolmachev, Prof. Elisabetta Dejana, Radu Stan, Prof. Dietmar Vestweber, Prof. Kurt Ballmer-Hofer, Prof. Christer Betsholtz, Prof. Kristian Pietras, Prof. Leif Jansson, Prof. Lena Claesson-Welsh (2016) VEGFR2 pY949 signaling regulates adherens junction integrity and metastatic spread, Nature Communications, DOI: 10.1038/ncomms11017
Nya digitala teknologier gör det möjligt för barn att snabbt välja vilken musik de vill lyssna på och samspela kring. Från lärarhåll är tilltron stor att den nya teknologin ska underlätta de yngsta barnens musiklärande.
Pernilla Lagerlöf har i sin avhandling undersökt hur barn i förskola och fritidshem samspelar och interagerar i anslutning till en synthesizer som är kopplat till ett datorprogram utvecklat för att gynna förmågan att spela och improvisera musik. I hennes studie ingick 21 barn i åldern fyra till åtta år.
Undersökningen är en del av ett storskaligt och tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva en prototyp av datorprogrammet.
– Programmet var från början utvecklat för vuxna jazzmusiker och det visade sig att det inte var självklart att barn, många utan tidigare erfarenheter av att spela instrument, tyckte att det var lika intressant att utforska som musikerna angav. Programmet lanserades även som självinstruerande och en lärare var därför tänkt att vara överflödig i lärandeprocessen, säger Pernilla Lagerlöf.
Även erfarna medspelare behövs
Musik och lek har av tradition betraktats som barns ”fria uttryck” som vuxna inte ska involvera sig i. Pernilla Lagerlöfs studie visar dock att de svenska barnen, utöver en lekfull inramning, även behövde mer erfarna medspelare att verbalt kommunicera med i aktiviteterna för att de skulle bli meningsfulla.
– När en vuxen engagerade sig och interagerade med barnen skapades aktiviteter som avsevärt berikade barnens möjligheter att utveckla förståelser för det musikaliska innehållet. Genom att samspela med barnen kunde läraren identifiera och göra det begripligt vilka möjligheter som aktiviteten hade, säger Pernilla Lagerlöf.
– Läraren har en viktig roll i att erbjuda alla barn musikaliska erfarenheter som de inte annars skulle få, vilket är en viktig demokratiskt ambition i en förskola och ett fritidshem för alla. Att skapa goda utvecklingsmöjligheter är en ständigt utmanande uppgift även när aktiviteterna rymmer digital teknologi, säger hon.
För mer information:
Pernilla Lagerlöf, telefon 031–786 2395, 0709-633795, e-post pernilla.lagerlof@gu.se
Hos ryggradsdjur är detta extremt sällsynt. Visserligen fortplantar sig en del djurarter helt utan sex genom att klona sig själva. Processen kallas partenogenes. I de fallen är oftast ursprunget till arten en korsning mellan två olika arter.
− Fisken mangrovekilli är det enda ryggradsdjur som har självbefruktning som fortplantningsmetod, men då fortplantar den sig nästan bara på det viset. Den fisk vi undersökt tillhör cikliderna och de fortplantar sig bara sexuellt. Men just den här fisken ser ut att vara ett undantag, säger Ola Svensson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Ciklid från Victoriasjön. Foto: Ola Svensson.
Både mamma och pappa
Fisken som forskarna studerade var en korsning mellan två ciklidarter från Victoriasjön. Så döm om forskarnas förvåning när den munruvande fisken lekte med sig själv och fyra av äggen kläcktes. När arvsmassa undersöktes hos ungarna blev förvåningen ännu större.
− Avkomman var ingen klon av mamman, vilket var det mest väntade, givet att det var en hybrid. Istället visade faderskapsanalysen att ”honan” även var pappa till barnen.
Ungarna växte upp i akvarium i laboratoriet och cikliden fortsatte att leka med sig själv och nästan varje gång kläcktes några av äggen. När sedan fiskynglen blev könsmogna visade det sig att det blev både honor och hanar.
Visade sig vara tvåkönad Forskarna bestämde sig därför att avliva cikliden, dissekera och undersöka den.
− Den såg ut som en vanlig hona förutom en liten del av äggstocken som hade lite vit vävnad som påminde om testikelvävnad. Vi gjorde tunna skivor av denna del och tittade på den i mikroskop. Mycket riktigt fanns där dessa små prickar som också finns i en fisktestikel. Hon var alltså med största sannolikhet en hermafrodit som befruktade sig själv. Att ett ryggradsdjur med vanlig sexuell förökning självbefruktar har aldrig bekräftats genetiskt förut.
Forskarna spekulerar i att förklaringen till att självbefruktning är så ovanligt hos ryggradsdjur är att ungarna (efter självbefruktning) lider kraftigt av inavelseffekter och att ryggradsdjur får relativt få avkommor vilket gör att den lilla populationen går under. Undersökningarna visade också att avkommorna i studien verkade lida svårt av inavel.
Om ciklider
Ciklider (Cichlidae) är en familj tropiska abborrartade fiskar som är mycket vanliga akvariefiskar. Det sker mycket ciklidforskning inom beteende, evolution och artbildning. Hybrid är en avkomma från två skilda arter som korsat sig med varandra.
Kontakt: Ola Svensson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Telefon: 031- 786 36 57, Mobil: 070- 38 30 246, ola.svensson@gu.se
De senaste årens forskning har ställt vår uppfattning om var svampar finns helt över ända. Från att ha betraktats som en organismgrupp som bara finns på land, vet vi nu att de finns både i sötvatten och i havet. Men forskare från Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt var de verkligt stora svampmarkerna finns, nämligen djupt nere i själva jordskorpan under oceanerna.
Tänk dig världshavens yta, dyk ner några tusen meter ner till havsbottnen, gräv dig igenom tjocka lager sediment och borra dig sedan vidare ner i berggrunden. Där, i små håligheter och sprickor ända uppemot tusen meter under havsbotten, har Magnus Ivarsson och Stefan Bengtson från Naturhistoriska riksmuseet gjort de överraskande fynden: det finns gott om svamp! Och mångfalden är stor. Alla stora svampgrupper är representerade. Där nere, i totalt mörker och sannolikt utan syre, lever släktingar till våra kända matsvampar, liksom många andra typer av svampar.
Efter att ha undersökt borrkärnor från alla världens hav, kan forskarna nu konstatera att den oceanografiska jordskorpan är världens största växtmiljö för svamp.
– Än så länge ser vi ingen botten på det. Begränsningen just nu utgörs av hur långt ner vi kan borra. I princip borde svamparna kunna finnas ner till några kilometers djup, sedan blir det för varmt för att svamparna ska kunna överleva, säger Magnus Ivarsson.
Överraskande med komplext liv
För 30 år sedan trodde man att jordskorpan under haven var helt steril. När man började leta efter liv förväntade man sig bara bakterier och arkéer; enkla organismer utan cellkärna. Ingen trodde att det kunde finnas något mer komplext liv där nere.
– Först var vi jätteförvånade när vi hittade svampar. Men egentligen är det självklart – allt de behöver finns där! säger Magnus Ivarsson.
Röntgentomografibild av ett svampmycel från en borrkärna ur Stilla havets botten. (Foto: Naturhistoriska riksmuseet)
Forskarna vid Naturhistoriska riksmuseet har sett att svamparna får mat genom att leva i symbios med så kallade kemoautotrofa bakterier och arkéer, som lever på att oxidera järn och reducera sulfater. Det är första gången man kunnat konstatera att svampar, som är mästare på att ingå samarbete, slagit sig ihop med just sådana organismer.
De svampar forskarna kan se är mikroskopiska och fossiliserade. De äldsta är 458 miljoner år gamla, de yngsta troligtvis bara några tusen år. I sommar ska de ta borrprover från ön Surtsey, som bildades vid ett vulkanutbrott i den Mittatlantiska ryggen för bara drygt 50 år sedan, och där den oceanografiska jordskorpan så att säga ”går i dagen”. Där hoppas de kunna isolera nu levande svampar, vilket är svårt rent tekniskt nere på havsbotten, på flera tusen meters djup.
– Svamparna där nere är extrema överlevare. De kan till och med borra sig igenom mineral för att ta sig vidare till nya håligheter. Och de verkar spela en betydande ekologisk roll genom att de löser upp mineralen och därmed påverkar hela havsvattenkemin. Det vi sett i form av fossil är förmodligen bara en bråkdel av allt svampliv som finns därnere, säger Magnus Ivarsson.
För mer information: Magnus Ivarsson, forskare i paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet, tel 0702-42 86 87, e-post: magnus.ivarsson@nrm.se
Stefan Bengtson, professor em. i paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet, tel 0708-11 61 86, e-post: stefan.bengtson@nrm.se
Vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet finns en lång och framgångsrik tradition av forskning om hur stress och smärta hos nyfödda sjuka och för tidigt födda barn kan mätas och behandlas.
Fördelarna med hud-mot-hudvård har framgått i tidigare forskning. Nyfödda håller till exempel värmen bättre, får en bättre viktuppgång och det ökar bröstmjölksproduktionen. Nu har man även kommit fram till att den ger smärtlindring vid blodprovstagning.
Mäter blodflödet i hjärnan
Emma Olsson är sjuksköterska vid barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet. Tillsammans med sin handledare professor Mats Eriksson och överläkare docent Gunilla Ahlsén, neurofysiolog, har hon i sin studie använt NIRS (nära-infrarött ljus som mäter blodflödet i hjärnan), för att därigenom kunna mäta smärtpåverkan hos nyfödda.
För tidigt födda barn saknar förmåga att verbalt uttrycka smärta och det är därför viktigt att ha tillgång till effektiva och pålitliga verktyg vid smärtbedömning.
– Med NIRS finns nu ytterligare en användbar metod att se om nyfödda barn har ont, säger Emma Olsson.
Månadens höjdpunkt
Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och har valts ut som månadens höjdpunkt. Den lyfts fram i en medicinsk ledare som beskriver forskningen som väldesignad och nyskapande. Enligt ledaren är ett viktigt ”ta-hem-budskap” av studien att smärta kan existera på hjärnnivå även om barnet inte visar några beteendemässiga smärttecken såsom gråt och förändrade ansiktsuttryck.
Studien stöder en vidare användning av hud-mot-hudvård som smärtlindring, sammanfattar ledaren som skrivits av den franske neonatologen Pierre Kuhn.
– Det är mycket hedrande att Emmas forskning uppmärksammas på det här sättet och det visar att smärtforskningen i Örebro håller en hög internationell kvalitet, säger Mats Eriksson.
För mer information: Emma Olsson. E-post: emma.olsson@oru.se, telefon: 070-7482660
Mats Eriksson: E-post: mats.h.eriksson@oru.se, telefon: 019-303362, 070-779 22 44
Alltför många rotfyllningar blir defekta med stor risk för kvarvarande bakterier. Tidigare studier visar att mer än var tredje rotfylld tand uppvisar tecken på inkapslad inflammation i tandbenet. Dessa inflammationer kan leda till akuta besvär som värk och svullnad och i enstaka fall spridas och bli livshotande.
Varje år utförs omkring 250 000 rotfyllningar i Sverige och det beräknas finnas minst 2,5 miljoner rotfyllda tänder med rotspetsinflammation.
Rotfyllde med känsla av att sakna kontroll
I en avhandling vid Sahlgrenska akademin har orsakerna till varför tandläkarna accepterar tekniskt dåliga rotfyllningar undersökts, bland annat genom fokusgruppintervjuer med 33 tandläkare inom allmäntandvården.
Intervjuerna visade att orsaken kan vara att tandläkarna upplevde rotbehandlingar som tekniskt svåra och komplexa. Behandlingarna förknippades ofta med negativa känslor som stress och frustration och det var dessutom vanligt att de utfördes med en uppenbar känsla av att sakna kontroll.
Ytterligare en möjlig orsak till att tandläkarna accepterar sämre rotfyllningar är att behandlingen många gånger tar längre tid än vad tandvårdstaxan ersätter.
Går back om det tar för lång tid
– Tandläkaren ställs då inför dilemmat att ”gå back” på behandlingen, för att kunna optimera kvaliteten, eller att bara erbjuda vård inom ramen för ersättningen och då riskera att få acceptera en ofullständig rotfyllning, säger Lisbeth Dahlström, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Bland tandläkarna som intervjuades fanns också en osäkerhet kring vilken kvalitet som var rimlig att acceptera. Ofta angavs att ”bra nog” var ett mer realistiskt mål än optimal kvalitet.
Trots de svårigheter som upplevdes var det tydligt att tandläkarna ville utföra en bra behandling och att de var mycket måna om sina patienter.
Behov av anpassad utbildning
– Det tycks därför finnas en potential att kunna förbättra kvaliteten ytterligare och därmed minska kvarstående inflammationer, säger Lisbeth Dahlström.
Ökade resurser och ökat utrymme för anpassad utbildning, tid för diskussioner och utbyte av erfarenheter på arbetsplatsen samt en satsning på utrustning som förenklar arbetet kring rotfyllningar är exempel på åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten på rotfyllningar.
En minskning av andelen tekniskt dåliga rotfyllningar skulle på sikt kunna bidra till en förbättrad tandhälsa.
Kontakt: Lisbeth Dahlström, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 010-441 7910, 070-305 4875 lisbeth.dahlstrom@vgregion.se”>lisbeth.dahlstrom@vgregion.se
Handledare: Claes Reit, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (Nås enbart på onsdagar, via klinikens telefon 010-441 7910)
Vi utsätts dagligen för luftföroreningar från motortrafik, uppvärmning och industri, som ökar risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar. I Göteborg och Sverige är luftföroreningshalterna lägre än i många andra delar av världen.
I sin avhandling har Leo Stockfelt, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, studerat sambandet mellan luftföroreningar och risken att dö hos 7 500 äldre män i Göteborg från 1973 till 2007. Resultaten visar att de män som hade högre luftföroreningshalter vid bostaden löpte större risk att dö i förtid. Luftföroreningar beräknas ha orsakat cirka 200 extra dödsfall per år i genomsnitt i Göteborg under de senaste 40 åren.
Ökad risk att dö
– I Göteborg är luftföroreningshalterna lägre än i många andra delar av världen, men vi ser ändå ett samband med ökad risk att dö. Vi ser inte heller några tecken till någon säker nivå, utan förbättringar gör nytta vid alla nivåer. Det visar hur viktigt det är att sänka utsläppen av luftföroreningar, säger Leo Stockfelt, som dock understryker att det på individnivå inte finns anledning till större oro:
– De som bor centralt behöver inte vara särskilt oroliga för sin egen hälsa eftersom den ökade risken är liten för varje person. Men eftersom alla människor är utsatta för luftföroreningar dagligen är det en viktig hälsofråga för samhället.
Vedrök är skadligt för luftvägarna
I en annan delstudie exponerades 16 personer för vedrök, med syftet att se om det påverkade biomarkörer som visar på inflammation i lungorna eller i kroppen. Studien visade att vedrök har skadliga effekter på luftvägarna.
– Fynden stämmer överens med de epidemiologiska studier som sett en ökad mängd luftvägssjukdomar vid exponering för vedrök, till exempel från skogsbränder. Vedeldning är en stor källa till luftföroreningar, så det är viktigt att tänka på hur vi eldar för att få så små utsläpp som möjligt, säger Leo Stockfelt. Risken med vedrök är störst för de som redan har astma eller andra luftvägssjukdomar.
FAKTA OM LUFTFÖRORENINGAR
Luftföroreningar är den största källan i miljön till sjukdom och ohälsa hos människor, och bedöms orsaka över 5 miljoner förtida dödsfall årligen i världen, och flera tusen i Sverige. De största källorna till luftföroreningar i Sverige är vägtrafik, industri och vedeldning, samt långdistanstransport från andra länder.
Kontakt: Leo Stockfelt, ST-läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 2889 0708-177 656 leo.stockfelt@amm.gu.se
– Under de senaste 98 åren har antalet sillgrisslor aldrig varit så högt som det är idag, säger Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, som lett studien som nu publiceras i tidningen Current Biology.
Stora Karlsö utanför Gotland har Östersjöns största fågelberg – tiotusentals sillgrisslor och tordmular trängs på klipphyllorna. Ön besöks också årligen av omkring 10 000 naturintresserade turister, något som pågått sedan 1920-talet. Även ringmärkning och annan fågelforskning har pågått i omgångar sedan början av 1900-talet och mycket är känt om sillgrisslornas biologi. Vad som dock har varit okänt är hur sillgrisslepopulationen förändrats i ett längre tidsperspektiv.
Medborgarforskning – när allmänheten bidrar
Metoden som forskarna använt är inspirerad av medborgarforskning, att allmänheten bidrar med forskningsdata. Genom kampanjer i media, via internetforum och i arkiv och museum samlade forskarna under fem års tid på sig en omfattande bildbank. Majoriteten var turistbilder, men även professionella fotografer har regelbundet besökt ön och kunde bidra. Forskarna delade upp fågelkolonin i olika delområden och räknade antalet häckande fåglar metodiskt. Resultatet visar att det nuvarande antalet fåglar på ön är rekordstort.
I början av 1900-talet var antalet sillgrisslor kraftigt decimerat på grund av oreglerad jakt och insatser sattes in för att bevara arten. Ökningen fram till i dag är alltså ett resultat av dessa tidiga insatser att bevara arten. Men under 1960- till 1980-talet minskade antalet sillgrisslor, något som inte observerats tidigare, innan ökningen tog fart igen.
– Vi tror att stagnationen under 60- till 80-talet beror på höga miljögifter och att många fåglar drunknade i fiskeredskap, framförallt i det då omfattande laxfisket, säger Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Över femtio fotografer har bidragit med bilder för åren 1918 – 2015. Studien har genomförts av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, med stöd av Världsnaturfonden WWF Sverige.
Kontaktinformation: Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet: jonas.sundberg@su.se. Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet: olof.olsson@su.se.
– När jag har frågat skolklasser vad nano är blir svaret ofta ”något väldigt litet”. Vi vill fördjupa den kunskapen. Den här generationen kommer att ha nanotekniken i sin vardag och det är de som ska arbeta med den här tekniken, säger Konrad Schönborn, forskare vid institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet.
Att nano är något obegripligt smått har eleverna rätt i. Men att förstå exakt hur litet är svårt. Detta vill Konrad Schönborn ändra på. Tillsammans med kollegorna Gunnar Höst och Karljohan Lundin Palmerius forskar han om hur nanovetenskap kan göras tillgängligt för skolelever, och lösningen stavas visualisering.
Att hålla i en miljondels millimeter Det trion har gjort är att de utvecklat en virtuell verklighet där du kan gripa efter nanorör med händerna, som om de fanns framför dig. Ett nanorör är en stor kolmolekyl som utseendemässigt har likheter med ett ihoprullat hönsnät. Skillnaden är att storleken mäts i miljondels millimeter. Men genom att eleverna i den virtuella verkligheten får upplevelsen av att gripa efter och flytta förstorade nanorör skapas en förståelse av vad de är och kan användas till.
Eleverna står, med 3D-glasögon på, framför en 3D-tv där de kan se både nanorör och sig själva. Genom olika scenarier kan de sedan greppa nanorören och få en känsla för om tuberna dras till varandra, eller om de reagerar på annat sätt. Konrad Schönborns forskning har visat att genom att använda kroppen ihop med systemet får eleverna en känsla av att de greppar nanorören på riktigt. Det ökar förståelsen för hur de pyttesmå partiklarna reagerar.
Utmaningar och risker med nano En av orsakerna till att nanovetenskap, enligt Konrad Schönborn, är viktig att förmedla i skolan är för att nanosamhället redan är här – och med det krävs kunskap så att eleverna kan lära sig se både potentialen i nanotekniken och dess risker.
I USA finns ämnet på schemat i vissa grundskolor. Att få in nanoteknik i svensk undervisning kan dock bli en utmaning, tror Konrad Schönborn. Han menar att ett bra sätt för lärare att få med nanotekniken är att lyfta fram de många kopplingar till nano som finns inom biologi, kemi och fysik, men att det kan bli en utmaning för lärarna som behöver sätta sig in i ett delvis nytt område.
–Forskning har visat att det kan vara svårt för lärare att kommunicera nanoskalans relativa storlek och att de fysikaliska lagarna yttrar sig annorlunda i nanovärlden jämfört med vår upplevelse i vardagen. Men, det är ju där vår forskning med visualisering kommer in som hjälp.
Den vetenskapliga tidskriften nanotoday har publicerat Schönborns, Hösts och Lundin Pamerius artikel om nanoutbildning i skolan.
Artikeln:
Nano education with interactive visualization, Konrad Schönborn, Gunnar Höst och Karljohan Lundin (2016), Nanotoday, doi:10.1016/j.nantod.2015.10.006
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
