– Det florerar en sensationslystnad kring BDSM i media och film, säger Charlotta Carlström. Jag har velat komma under ytan och ta reda på hur utövarna själva talar om och beskriver BDSM.

Tidigare en psykiatrisk diagnos i Sverige
I ett inledande kapitel i avhandlingen gör Carlström en historisk exposé och ser hur man från medicinskt, populärvetenskapligt, forskningsmässigt och politiskt/ feministiskt håll  betraktat BDSM och hur synen förändrats då samhället förändrats.

– Sadomasochism var exempelvis ända fram till 2009 en psykiatrisk diagnos i Sverige, säger Charlotta Carlström. I många andra länder klassificeras sadomasochism fortfarande som en sjukdom och som något kriminellt.

– Meningarna inom feminism är tudelade. En del feminister ser BDSM som patriarkalt förtryck medan andra menar att en kvinnas njutning i sexuella sammanhang är hennes ensak även om smärta är inblandad.

I avhandlingen låter Carlström utövarna ta ställning till  beskrivningar av BDSM utifrån medicinska och feministiska utsagor. Avhandlingen är en etnografisk studie. Via intervjuer, hembesök, klubbesök och en webbsajt har hon etablerat kontakt och skapat relationer med utövarna av BDSM. Totalt har hon intervjuat ett 30-tal personer och gjort ett antal observationer på  pub- och klubbkvällar.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

– Utövarna är väldigt reflekterande över vad de håller på med. De arbetar med att förstå sin egen identitet. De värjer sig mot den mer skambelagda och stigmatiserade bilden och ser BDSM som något positivt i deras liv. Ändå säger flera att det skulle vara en katastrof om deras familj och kollegor fick reda på att de sysslade med BDSM, säger Charlotta Carlström.

Carlström pekar på att BDSM-utövarna framhåller tillit, tillhörighet och gemenskap och hur viktigt det är att hitta sina likar. Utövarna menar också att man tar ansvar för nykomlingar i klubbar och på mötesplatser för att lära ut rätt sorts BDSM. Utövarna menade att det fanns tydliga regler för att kommunicera vad man ställer upp på sexuellt respektive inte ställer upp på.

– Beteenden som i andra sammanhang betraktas som omoraliska och felaktiga, kan alltså göras moraliskt försvarbara i BDSM-sammanhang.

Kroppsliga sensationer
– Ett annat viktigt resultat är att utövarna uttryckte att BDSM utmanade tabun och framkallade starka känslor. De intervjuade talar om kroppsliga sensationer och ett förändrat medvetandetillstånd och jämför det med spiritualitet och religiositet.

BDSM blir ofta sammankopplat och likställt med våld. Avhandlingen visar dock att BDSM och våld bör ses som två skilda saker, eftersom BDSM ska innefatta samtycke och kommunikation.

Carlström menar att avhandlingen visar på ambivalens och paradoxer som utövarna av BDSM är med om. Det finns grundmurade föreställningar kring BDSM samtidigt som utövarna pekar på alternativa meningar.

Så hur ska avhandlingen användas?

– Jag vill att den når ut till utövarna, till sexologifältet och sociala verksamheter, till vårdsektorn och i synnerhet till rättsväsendet, då det finns så mycket myter kring BDSM, säger Charlotta Carlström.

Vad är BDSM?

BDSM är ett paraplybegrepp för en slags sex där B=Bondage, bindning, begränsning av någons rörelsefrihet, D=Disciplin, S=Submission, undergivenhet och M= sadoMasochism, helt kopplat till smärta som exempelvis att piska någon. I detta sammanhang brukas även ”switch” där dominans och undergivenhet mellan parterna växlar.

[/textblock]

De flesta hushåll har säkringar för upp till 16 A och i de allra flesta fall räcker det bra. Effektuttaget åker dock berg- och dalbana över dygnet, topparna finns på morgonen och när vi kommer hem från jobbet på kvällen. Att ladda elbilen direkt när man kommer hem är därför ingen bra idé, då är elen dessutom som dyrast. Elbilen kan också bli droppen som gör att hushållet måste säkras upp till 20 eller 25 A. Om många hushåll i ett område behöver säkra upp räcker inte transformatorstationen till och det leder till höga kostnader.

Sprid ut laddningen över dygnet
Men detta problem har en lösning: om vi istället sprider ut effektuttaget över dygnet och laddar när det är billigt, det vill säga på natten, finns det enligt forskarnas beräkningar utrymme för hushållen att ladda upp till en miljon elbilar.

– För att beräkna hushållens effektuttag har vi använt data över förbrukningen av hushållsel från Tekniska verken i Linköping. Vi har också hämtat väderdata från SMHI för att beräkna uppvärmningsbehovet, berättar Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem, Linköpings universitet.

Forskningen har ingått i ett större flerårigt projekt kring plugin-hybridbilar och smarta ”post carbon cities” som LiU drivit tillsammans med VTI och som finansierats av Energimyndigheten.

Som en annan del i projektet har Malin Henriksson, forskare på VTI, studerat i vilken mån kommunerna arbetar för att få fram laddinfrastruktur, i första hand laddstolpar.

Inte alls, visade det sig. I de två kommuner, Norrköpings och Linköpings kommun, som Malin Henriksson valt ut för studien, ansåg varken tjänstemän eller politiker att det var en prioriterad kommunal uppgift idag.

Intresse finns
I projektet specialstuderas två områden där kommunerna uttryckligen lagt ett miljöperspektiv på byggplanerna, Vallastaden i Linköping och Inre hamnen i Norrköping. I Vallastaden hade projektet kommit så långt att hela frågan lämnats till byggherrarna och eventuellt till de personer som så småningom ska hantera en tänkt bilpool. I Norrköping hade projektet i Inre hamnen inte kommit lika långt, men det saknades politiska beslut för tjänstemännen att arbeta emot just i fråga om elbilar. Intresset fanns, men den kommunala strategin handlade om att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik.

– Då valde vi att även intervjua politikerna hur de ser på kommunens roll och idag pågår det faktiskt ett arbete i Norrköpings kommun att skriva fram ett inriktningsdokument för elbilar, säger Malin Henriksson.

Men hon är noga med att påpeka att detta inte är någon enkel fråga. Att bygga laddstolpar vid köpcentrum med flera platser ser nog bra ut, men har inte så stor effekt.

– Det är störst behov av laddinfrastruktur i hemmen och det är inte i första hand i flerbostadshus som folk har råd med elbilar. Det gäller nog att tänka efter noga hur och var man börjar investera i laddstolpar för att få så stor effekt som möjligt, säger hon.

Forskningsprojektet Plug-in hybrid

Ett forskningsprojekt där forskare vid LiU och VTI arbetat nära tillsammans. Det handlar om beteenden hos förare av elhybridbilar samt om beslutsprocesser och smart energianvändning i ”Smart Post Carbon Cities”. Forskningen har pågått under närmare tre år och har finansierats av Energimyndigheten.

Mer information:
Christofer Sundström christofer.sundstrom@liu.se 013 28 13 15 (mobilkopplad)
Malin Henriksson, malin.henriksson@vti.se, 070 943 04 96

Forskningsstudierna som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B demonstrerar att olika populationer av den marina arten tånggråsugga (Isopod) skiljer sig i hur de reagerar på havsförsurningen.

− Resultaten visar att populationer är olika toleranta mot havsförsurning, säger Hannah Wood, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Resultaten visar även att de olika populationerna av tånggråsugga påverkas fysiologiskt olika av havsförsurningen både vad det gäller ämnesomsättning och jonreglering.

− De olika fysiologiska reaktionerna får konsekvenser för individernas hälsa och innebär att de olika populationerna kommer att möta skilda utmaningar till följd av försurningen, säger Hannah Wood.

Variationen har betydelse på flera plan
Variationen mellan olika populationer av samma art är viktig av två skäl.

Dels visar forskningsresultatet att det inom en art kan finnas individer som bättre eller sämre klarar av havsförsurningen. Dels visar resultaten att en slumpmässigt utvald population, som används i praktiska experiment för att studera havsförsurningens effekter, kanske inte är representativ för arten som helhet.

− Det senare är något som bör fästas avseende vid när man utför framtida experiment med fokus på havsförsurningens effekter på marina arter. Vi är mycket glada över att kunna presentera de här intresseväckande resultaten, säger Hannah Wood.

Publikation:
Studien Population-dependent effects of ocean acidification är publicerad i Proceedings of the Royal Society B:

Mer information:
Hannah Wood, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap (Lovéncentret, Kristineberg), Göteborgs universitet. 031-786 9687, hannah.wood@bioenv.gu.se

I nästan tre år har forskare vid LiU och VTI samarbetat i en forskningsstudie kring elhybridbilar. I projektet har körning av elhybridbilar jämförs med körning av bilar som går på biogas eller bensin. Förarna har fått svara på enkäter och forskarna har loggat deras körning. Tekniker och beteendevetare har här arbetat sida vid sida och studierna har givit ett antal intressanta resultat:

Förarna använder den körstil de är vana vid och utnyttjar inte respektive bils fördelar.

– Vi ser i enkätsvaren att många tror att de anpassar körstilen efter bilen, men vi kan inte se några spår av det i de loggade körningarna. Det verkar som man fortsätter köra på samma vis som man är van, säger Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem vid Linköpings universitet.

Gör aktiva val
Ett spännande undantag finns. Loggningen visar bland annat hur väl föraren utnyttjar hybridbilens möjligheter att välja bränsle. I bilen finns knappar där föraren kan välja eldrift, hybrid eller bara diesel.

– I körningar gjorda av förare som anger att de handlar ekologisk mat kan vi se att de gör aktiva val för att få bilen att gå så långt som möjligt på el, berättar Christofer Sundström.

Något som kan bero på att de är medvetna konsumenter som är intresserade av att veta hur bilen faktiskt fungerar

Men att vara intresserad räcker inte alltid.

– För att batteriet ska kunna utnyttjas så bra som möjligt ska man gasa försiktigt och sedan bromsa långsamt så att batteriet får tid på sig att ladda. De som är tränade i eko-körning har en nackdel här, konstaterar Lars Nielsen, professor i fordonssystem.

Låga hastigheter är mera energisnålt
Ännu ett resultat är att vinsterna i energiförbrukning för en elhybridbil finns i de låga hastigheterna, i höga hastigheter är energiförbrukningen ungefär densamma, oavsett vilket bränsle bilen går på. Eftersom bilen är så snål kan det exempelvis löna sig att köra på diesel i god men jämn fart på landsväg för att ha elen kvar i stadstrafiken.

Förarna i studien ser både för- och nackdelar med elhybridbilarna. De tycker att bilarna är tysta och härlig att köra, men räckvidden för elen tycker de är för kort och i vissa situationer i stadsmiljön är den så tyst att det inte hörs att man kommer. Och elhybriden anses ännu så länge för dyr.

Förarna av elhybridbilar visade sig också mer känsliga för den faktiska bränsleförbrukningen än de övriga.

– Även om man vet att bilar alltid drar mer så är toleransen låg hos elbilsförarna. Bilen får inte bara gå 3,5 mil på el om den har specificerats för att gå fem, säger Christofer Sundström.

Påminnelse hjälper till
Förarna ser heller ingen koppling till sin egen körstil. En tydlig slutsats är därför att det krävs kunskap om hur bilen fungerar för att kunna utnyttja fördelarna med elhybridtekniken. Det kan också behövas någon typ av kognitivt stöd så att föraren enkelt ser hur väl elen utnyttjas.

– En kort text på instrumentpanelen eller röst som exempelvis säger ”bromsa långsammare så hinner batteriet ladda mer energi” skulle säkert hjälpa dem som idag tror att de anpassar sin körstil, säger Lars Nielsen.

Han är också nöjd med samarbetet.

– Projektet visar på styrkan i samarbetet mellan LiU och VTI. Det här resultaten hade vi aldrig kunnat få fram om vi forskat var för sig.

Mer information:
Christofer Sundström christofer.sundstrom@liu.se 013 28 13 15 (mobilkopplad)

Forskningsprojektet Plug-in hybrid

Forskningen kring elhybridförares beteenden är en av tre studier inom projektet Plug-in-hybrid. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten. Vid VTI har Magnus Hjälmdahl varit ansvarig för utformningen och insamling av enkäter som sedan kompletterats med tekniska data som analyserats av forskarna Christofer Sundström, LiU, och Christer Ahlström, VTI.

De övriga studierna handlar om beslutsprocesser och om smart energianvändning i ”Smart Post Carbon Cities”.

 

2009 fattades ett riksdagsbeslut där målet är att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras mellan åren 2007 och 2020. En av indikatorerna för att följa utvecklingen är hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet. Ett delmål är att minst 80 procent av trafiken håller gällande hastighetsgräns.

Den första mätningen av hastigheter på kommunala vägar i tätort genomfördes 2012 och under 2015 gjordes den tredje uppföljande mätningen. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.

Inga signifikanta förändringar
– Vad vi kan se i den här mätningen är att det inte skett några signifikanta förändringar jämfört med 2014, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 64 procent av den studerade trafiken som höll hastighets­gränsen i den senaste mätningen. Sämst var det på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim, där endast 44 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 66 procent som höll hastighetsgränsen, vid 60 km/tim 75 procent och 70 km/tim 72 procent .

Jämför man med 2014 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten och såväl 2014 som 2015 var hastigheten drygt en km/tim lägre på dagen än på natten.

– Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgräns, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, säger Anna Vadeby.

Mätningarna genomfördes med radar av NTF:s personal under september i 23 olika orter, på kommunala huvudvägar med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim. I varje ort mättes hastigheten på tre olika mätplatser, sammanlagt genomfördes mätningar i 69 olika punkter och i varje punkt mättes hastigheten under en vecka.

VTI rapport 887: Hastigheter på kommunala gator i tätort. Resultat från mätningar 2015 

Hastigheter på kommunala gator i tätort. Resultat från mätningar 2015

För mer information:
NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande): Marie Nordén, generalsekreterare NTF, tel: 0702-21 59 65
VTI: Anna Vadeby, tel: 013-20 42 34

 

Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning. Nya resultat kan bidra till att förbättra klimatmodellernas förmåga att förutspå framtida förändringar av nederbörd och torka.

– För första gången kan vi jämföra förändringar i vattentillgång i stora delar av Europa, Asien och Nordamerika ända tillbaka till 800-talet. Variationerna i nederbörd och torka har varit kraftigare och omfattat större områden under vissa tidigare århundraden än under 1900-talet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.

Förändringar i vattentillgången har rekonstruerats genom att analysera hundratals indirekta belägg för förändringar av nederbörd och torka från bland annat trädringsserier, droppstenar, sjösediment och skriftliga historiska källor. Forskarna har också tagit fram en ny rekonstruktion av temperaturen på norra halvklotet sedan 800-talet. Endast i några få områden, bland annat i Skandinavien, går det att se en klar samvariation mellan förändringar i temperatur och nederbörd. Mest utbredd torka på norra halvklotet rådde under både det relativt varma 1100-talet och det relativt kalla 1400-talet.

Viktigt med perspektiv
– Det är mycket viktigt att sätta in dagens förändringar i nederbörd och torka i ett tusenårigt perspektiv. Meteorologiska mätserier av nederbörd och torka är för korta för att säga om dagens observerade förändringar faller utanför den naturliga variationen. De är också för korta för att testa om klimatmodellerna är korrekta när de förutsäger att den globala uppvärmningen gör att fuktiga områden blir ännu fuktigare och torra områden blir ännu torrare, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Både dagens klimatmodeller och den nya temperaturrekonstruktionen som ingår i studien visar att 1900-talet sannolikt var det varmaste århundradet på minst tusen år. Men till skillnad från klimatmodellerna visar den nya rekonstruktionen av relativ vattentillgång ingen förändring av variationerna i nederbörd och torka på 1900-talet jämfört med de naturliga fluktuationerna under tidigare århundraden. Rekonstruktionen innehåller visserligen osäkerheter men skillnaden under 1900-talet gentemot klimatmodellerna är robust och rekonstruktionen överensstämmer även med meteorologiska mätserier.

Uppvärmningseffekten kanske ännu inte slagit igenom
– Klimatmodellerna simulerar variationerna i nederbörd och torka från 800-talet till på 1800-talet ganska väl. Men ökningen av extremer i nederbörd och torka i modellerna på 1900-talet är mycket större än i rekonstruktionen. Det behöver inte betyda att mekanismerna för nederbördsförändringar i klimatmodellerna är felaktiga. Istället kan det bero på att den globala uppvärmningen ännu inte har varit tillräckligt kraftig för att sätta igång de förändringar i nederbördsmönster som klimatmodellerna simulerar, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Temperaturrekonstruktionen, som forskarna presenterar, överensstämmer väl med slutsatserna från den senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel. Men den nya rekonstruktionen av relativ vattentillgång visar att det förmodligen är svårare att förutspå förändringar i nederbörd och torka än vad som tidigare antagits eftersom den naturliga variabiliteten visat sig vara så stor. De nya resultaten kan förhoppningsvis på sikt bidra till att förbättra klimatmodellernas förmåga att simulera framtida förändringar i nederbörd.

Fotnot: Artikeln ”Northern Hemisphere hydroclimate variability over the past twelve centuries” har publicerats i Nature, vol. 532, s. 94–98, doi:10.1038/nature17418

För mer information:
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28, e-post fredrik.c.l@historia.su.se

Det är synforskarna Emily Baird och Marie Dacke vid biologiska institutionen i Lund som står bakom genombrottet. I sin forskning visar de att exempelvis bin som flyger i tät regnskog använder ljusstyrka för att undvika hinder och hitta hål i vegetationen som gör det säkert att navigera.

Förmågan att undvika kollisioner är grundläggande för djur och insekter som lever i miljöer där det finns många hinder. Lundaforskarnas resultat visar att insekter som exempelvis orkidébiet i Panamas regnskog använder en strategi där de använder sig av ljusets styrka för att navigera snabbt och effektivt utan att krocka. Exempelvis leds de av styrkan på det ljus som kommer genom hål i olika löv till det hål som är tillräckligt stort för att ta sig igenom på ett säkert sätt utan att stöta emot kanterna.

Fler navigerar med hjälp av ljusstyrka
– Systemet är så enkelt, och det är högst sannolikt att andra djur också använder sig av ljuset på det här sättet. Systemet är idealt för att anpassa till små, lätta, robotar, exempelvis drönare. En gissning är att det blir verklighet inom fem till tio år, säger Emily Baird.

Innan det blir verklighet måste de biologiska resultaten från regnskogen göras om till matematiska modeller och digitala system som gör det möjligt för en robot att helt utan mänsklig inblandning flyga i mycket komplicerade miljöer.

– Att använda ljus för att navigera i komplexa omgivningar är en universell strategi som både djur och maskiner kan använda för att upptäcka öppningar och ta sig igenom dem på ett säkert sätt. Det häftigaste är egentligen att insekter har utvecklat enkla strategier för att klara av svåra problem som ingenjörer ännu inte hittat lösningen på, säger Emily Baird.

Fotnot: Forskningsrönen presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

För mer information:
Emily Baird, forskare, Lunds universitet, biologiska institutionen, 046-222 96 18, 072-700 55 55, emily.baird@biol.lu.se

– Det sker en extrem urbanisering i Sverige, vilket gör frågan hur man bygger ändamålsenliga bostäder viktig. Ett intressant alternativ är att förtäta städerna genom att bygga på höjden och att samtidigt göra långsiktiga och klimatsmarta val. Då är trä ett bra material – det är förnyelsebart, lätt, väl lämpat för prefabricering och tillgången är god.

Trä – en viktig naturresurs
Så beskriver Johan Vessby, prefekt på institutionen för byggteknik, de framtida utmaningarna för byggbranschen. Med sina 40-talet forskare inom trä- och byggområdet går Linnéuniversitetet i bräschen för att en av Sveriges viktigaste naturresurser, trä, ska vara ett naturligt och väldokumenterat material i byggandet. Forskningen omfattar både teoretiska modeller och mätningar i verkliga konstruktioner.

– I ett projekt i samverkan med SP, ”Tall Timber Buildings”, studerar vi möjlighetera att bygga upp till 20 våningar höga hus med bärande trästomme. Ett annat projekt i samverkan med SP och ett flertal andra aktörer är innovationsmiljön ”Smart Housing Småland”, där målsättningen är att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med trä och glas som grund. Utöver det är vi med i förberedelsearbetet med en revision av de europeiska dimensioneringsreglerna för träkonstruktioner.

Forskarna vid universitetet har under många år samverkat framgångsrikt med Växjö kommun. Ett nytt forskningsprojekt är nu framtaget inför kommunens plan att bebygga området Torparängen med trähus. Delprojekten handlar om allt från marknadsstudier, upphandling och produktion till analys av vibrationer, akustik och långsiktiga rörelser.

Att sprida sina kunskaper är viktigt för forskarna. Via projektet ”Expertkompetens för hållbart träbyggande” erbjuds kurser för yrkesverksamma inom byggsektorn och träindustrin, framtagna i samverkan med näringslivet. Även de utbildningsprogram som ges inom byggteknik har nära anknytning till forskning.

– Vi har stora kontaktytor mot företag i våra utbildningar, forskare ger kurser och vi försöker även på andra sätt få in frågeställningar om vad man behöver ta hänsyn till framöver i byggandet. För de som läser vårt magisterprogram är målsättningen att genomföra examensarbeten inom forskningsprojekt som vi arbetar med, berättar Johan Vessby.

– Vår forskning är intressant för studenter som kommer till stadsmiljöer – var ska de bo och hur? Det är en av de saker vi forskar för att kunna lösa.

Mer information:
Johan Vessby, prefekt, institutionen för byggteknik, 0708-730 710, johan.vessby@lnu.se
Anders Runesson, kommunikatör, 0730-64 82 71, anders.runesson@lnu.se

Fakta om undersökningen

Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

 

Det EU-finansierade Horisont 2020-programmet TRILLION startade i september 2015 med en inriktning från EU att medborgare på ett bättre sätt ska kunna interagera och påverka polisens arbete.

Förmågan att kommunicera effektivt och dela relevant och aktuell information ska göra det möjligt att snabbare upptäcka risker och förhindra brott. Plattformen ska förbättra det förebyggande arbetet och främja tidiga insatser för att kunna minska brottslighet. Den ska också uppmuntra till fortsatt samarbete mellan medborgare och brottsbekämpande myndigheter.

Utgår från användarnas behov
– Vår del i projektet handlar om krav på plattformen med fokus på hur slutanvändarna vill att den ska fungera. Vilka funktioner behöver finnas, vad vill medborgarna kunna prata med polisen om exempelvis via sociala medier? Vi ska också utforska tilliten för ett ökat samarbete – medborgare måste kunna känna sig trygga med att rapportera exempelvis ett brott eller en risk, säger Lena Maria Öberg, forskare vid RCR.

Innan projekttidens slut 2018 ska en färdig plattform finnas som stödjer samarbetet mellan medborgare och polis, bland annat utifrån redan befintliga sociala medier. Den ska också främja kommunikationen mellan olika brottsbekämpande organisationer där det ska vara möjligt att:

14 olika partners, varav fem universitet, från åtta olika europeiska länder ingår i projektet. Omfattande tester av plattformen kommer längre fram i projektperioden att göras i Italien, Portugal, Sverige, Nederländerna och Storbritannien. Testerna kommer att omfatta nära 2 000 medborgare och representanter för brottsbekämpande myndigheter.

– Vid Mittuniversitetet kommer studenter vid utbildningarna i risk- och krishantering samt informatik att testa tidiga versioner av plattformen för att kunna utvärdera och förbättra den, säger Lena Maria Öberg.

Fotnot: TRILLION står för TRusted CItizen-LEA coILaboratIon over sOcial Networks

Läs mer på projektets webbplats: http://trillion-project.eng.it

Kontakt:
Lena Maria Öberg, 010-142 88 02, e-post: lena-maria.oberg@miun.se

Som ett av 36 projekt har Käka syrsor fått 500 000 kronor från Vinnova inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det här är steg ett i programmet som kan följas av ytterligare två.

Arkitektbyrån Belatchew, som är en av parterna i projektet tillsammans med universitetet, ICA, Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län, föreslår i konceptet Buzzbuilding en sfärisk byggnad för insektsodling i stor skala. De här byggnaderna skulle kunna placeras centralt i stadsmiljön, till exempel i rondeller, utan att konkurrera om mark för andra ändamål. Byrån säger att nio Buzzbuildings skulle klara hela Stockholms proteinbehov.

Från tanke till testverksamhet
– Vi ska nu studera vad som krävs för att utveckla den här tanken från ritbordet till en testverksamhet för storskalig proteinproduktion i stadsmiljö, säger Annika Grälls, projektledare vid Externa relationer på Örebro universitet.

­– Vi ska undersöka vilka insekter som lämpar sig bäst, hur lagstiftningen förhåller sig till sådan här livsmedelsproduktion och hur man kan utveckla bra matprodukter som också accepteras kulturellt.

Förhoppningen är att finna insekter som kan bli ett näringsriktigt, smakligt och grönt alternativ för mat. EU:s livsmedelsmyndighet har granskat bland annat mjölmask, hussyrsa och två sorters gräshoppor som tänkbara att odla. I Sverige har lantbruksuniversitetet SLU hittat tre intressanta insekter för svenska förhållanden: gräshoppa, honungsbi och mjölbagge.

Tidigare har Örebro universitet fått pengar till projektet Måltidslaboratoriet för att skapa en miljö för utveckling av olika innovationer inom måltidsområdet. Projektet med matproduktion i stadsmiljö är en del i det arbetet.

Mer information:
Annika Grälls, tel: 019-301238, e-post: annika.gralls@oru.se

Joakim Stenhammar vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från universitet i Düsseldorf, Edinburgh och Cambridge utvecklat en modell där ljusmönster kontrollerar  aktiva partiklars rörelse. Ljuset gör att både syntetiskt framställda partiklar och mikroorganismer som exempelvis bakterier och alger spontant formerar sig till något som kan liknas vid en pump.

I tidigare forskning har den typen av ”pump” tillverkats på konstgjord väg. Det nya är att med hjälp av ljus förmå de aktiva partiklarna att bygga sin egen pump och pumpa runt sig själva. Genom att ändra på ljuset går det att styra partiklarna i en annan riktning.

Programmerbara material
Forskningsfältet är relativt nytt men idéerna om framtida användningsområden är många. Aktiva partiklar kan röra sig med hjälp av bränsle, exempelvis socker. En möjlig användning är att aktiva partiklar levererar en läkemedelssubstans eller en nanosensor till en specifik plats i kroppen. Inom miljövetenskapen skulle aktiva partiklar kunna liknas vid målsökande robotar som letar upp oljespill och sedan frigör kemikalier som bryter ned föroreningen.

– Vår strategi har potential att utvecklas till ett billigt och enkelt sätt att pumpa och styra bakterier och andra aktiva material, säger Joakim Stenhammar.

De största möjligheterna ser han inom materialvetenskapen. Att bygga programmerbara material med hjälp av aktiva partiklar kan bli verklighet. Genom att ändra på de yttre förutsättningarna lär det gå att förändra struktur, egenskaper och funktion hos ett material.

– Våra resultat visar hur egenskaper hos aktiva partiklar kan användas för att designa nya material som inte är möjliga att framställa idag.

Studien: Light-induced self-assembly of active rectification devices finns publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

För mer information: Joakim Stenhammar, universitetsadjunkt, Lunds universitet, kemiska institutionen +46-46-222 32 48 +46-70-722 6112 joakim.stenhammar@fkem1.lu.se

Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, forskar om diskriminering på arbetsmarknaden. Tillsammans med sina forskarkollegor har han kunnat visa att de finns diskriminering av utrikes födda på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har forskarna genomfört ett flertal internationellt unika experimentstudier rörande diskriminering på arbetsmarknaden som följd av till exempel etnisk tillhörighet. I dessa specifikt designande fältexperiment har de bland annat analyserat chansen att kallas till en jobbintervju och hur denna chans varierar med vissa individegenskaper.

Fler till jobbintervju bland dem med svenska namn
– Vi skickade ut 3 000 ansökningar med typiska svenska namn och med namn från Mellanöstern och Afrika. Av dessa blev 30 procent av de med svenskt namn kallade till jobbintervju, medan endast 20 procent av ansökningarna med utländskt namn kallades till intervju. Det bevisar att det är svårare att få komma till intervju för de med utländskklingande namn trots likvärdiga meriter, menar Magnus Carlsson.

Hur ska man då komma bort från diskriminering? Magnus Carlsson tror att det finns flera olika sätt att jobba med detta.

– Ett sätt kan vara att myndigheter testar arbetsgivarna (på samma sätt som vi gjort i vår forskargrupp). Diskriminering är ju en olaglig handling och vet arbetsgivarna att de kan bli kontrollerade kanske de prioriterar dessa frågor mer. Att arbetsgivarna har en professionell hantering av jobbansökningar ser vi också minskar risken – rutiner kan bygga bort diskriminering.

Att skärpa lagstiftningen kan vara en annan väg, menar Magnus Carlsson. Den nuvarande lagstiftningen är visserligen rimlig, men ytterst få arbetsgivare har fällts för diskriminering. Det är svårt att bevisa att en person diskriminerats i ett enskilt fall.

Anonyma jobbansökningar är också något som diskuterats, men Magnus Carlsson tror att detta skulle vara svårt att genomföra i praktiken.

– För att en ansökan ska vara anonym krävs mer än att bara namnet tas bort. Var personen utbildats och var hen har fått sin arbetslivserfarenhet avslöjar ofta varifrån personen i fråga kommer.

Attitydförändringar viktigt
Det är också viktigt att skapa förutsättningar för attitydförändringar, tror Magnus Carlsson.

– Ibland kan det finnas en negativ attityd i samhället och hos arbetsgivare. Man kanske är osäker på produktiviteten hos en person med utländsk bakgrund. Hur ska hen passa in? Hur är kvalifikationerna? Hur kommer hen klara språket? Här skulle kampanjer och information kunna hjälpa till att skapa en positivare attityd.

Mer information:
Magnus Carlsson: 0709-74 31 46, magnus.carlsson@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig, 070-308 40 75, jonas.tenje@lnu.se

Fakta om undersökningen
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

Undersökningen: Sveriges ungdomar om framtiden; från YOLO till oro

 

Den nätbaserade utbildningen ska sprida kunskap om hur lärare, rektorer och studiehandledare ska arbeta med kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Den ska ge förståelse för hur resultatet av kartläggningen kan ligga till grund för årskursplacering och planering av undervisningen. Utbildningen är intressant för alla som är delaktiga i arbetet med nyanlända elever inom de obligatoriska skolformerna, men kan också användas för personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Moduler mer uppgifter och diskussionsforum
Karlstads universitet ger sedan 2013 en nätbaserad utbildning i Bedömning och betyg. Den har idag över 24 000 deltagare. Den nya utbildningen är uppbyggd på liknande sätt och innehåller olika moduler. I slutet av mars öppnade den första modulen och i slutet av maj öppnar resterande tre moduler. I varje modul finns filmer, läs- och reflektionsuppgifter samt olika diskussionsforum där deltagarna kan utbyta erfarenheter med varandra.

Genom de nationella uppdragen från Skolverket att skapa nätbaserade uppdragsutbildningar breddas Karlstads universitets kompetens inom nätbaserad utbildning.

– Karlstads universitet har många uppdrag för Skolverket vad gäller fortbildning för lärare. Med våra kurser i Bedömning och betyg samt den nya kursen i Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper ligger vi nu i framkant vad gäller webbutbildningar för att nå ut till stora grupper av kursdeltagare. Det känns naturligtvis väldigt stimulerande att vi som lärosäte är med och utvecklar nya, flexibla sätt att utbilda yrkesverksamma, säger Camilla Johannesson, vd för Karlstads universitets uppdrags AB.

Fakta
Nätbaserade utbildningar eller mooc:s (massive open online course) är öppna, nätbaserade webbkurser som är skalbara, det vill säga skapade för ett stort antal deltagare.
Läs mer om kursen på Skolverkets hemsida: Webbkursen: kartlaggning.skolverket.se

För mer information:
Camilla Johannesson, vd Karlstads universitets uppdrags AB, 0702-531 300
Skolverkets upplysningstjänst, 08-527 332 00

De positiva effekterna med att använda lågdos skiktröntgen (datortomografi) istället för den traditionella slätröntgen på patienter är flera visar Muhammed Alshamari i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

– I min avhandling var fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen. Strålningen är lägre än vid vanlig skiktröntgen som har cirka tio gånger högre strålning. Undersökningen går snabbt och patienten behöver inget kontrastmedel som måste ges vid slätröntgen.

Avhandling har fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen.

Bildtagningen vid skiktröntgen tar några minuter. Äldre patienter upplever ofta det smidigare och lättare att undersökas med skiktröntgen då de inte behöver vrida sig och ligga i olika positioner som vid slätröntgenundersökning. Även röntgenpersonalen upplever att det är lättare att utföra lågdos skiktröntgen. Det går att se mer detaljer om anatomi och organens utseende jämfört med slätröntgen. Detta gör att det är lättare och säkrare att visualisera sjukliga förändringar i buken och ländryggen.

Snabbare rätt behandling
– Fördröjning av rätt diagnos vid en livshotande situation som kan uppstå i samband med utredning av buksmärtor hos en patient kan få livsavgörande konsekvenser. Min avhandling visar att detta går att undvika genom att röntga patienten med lågdos skiktröntgen istället för den traditionella slätröntgen.

Med skiktröntgen kan man bedöma de flesta organ i kroppen beroende på vad patienten har för besvär och vad läkaren har för frågeställning. Vid undersökning av buken och ländryggen har det varit vanligast att använda slätröntgen på patienten för att undvika högre stråldos, trots att det är en begränsad metod.

– Med lågdos skiktröntgen kunde vi nå lika låga stråldoser som slätröntgen dock med bättre bildkvalitet och diagnostiskt värde. Med lågdos skiktröntgen kunde man fastställa kliniska orsaker för akuta buksmärtor. Det kan leda till snabb och effektiv behandling av akuta sjukdomar som tarmvred och ibland även orsaken till inklämt bråck, inflammerade tarmfickor och bukkörtelinflammation.

För ländrygg får man bättre undersökningskvalitet med lågdos skiktröntgen för att kunna visualisera olika anatomiska delar av kotorna. Det betyder att det är lättare och säkrare för radiologen att hitta förändringar i ländryggen exempelvis skelettskada.

Nya rutiner på Universitetssjukhuset Örebro
Resultaten från studien har gjort att rutiner har förändrats på Universitetssjukhuset Örebro. Lågdos skiktröntgen ersätter slätröntgen vid undersökning av buken och även för ländryggsundersökning för inneliggande och akuta patienter.

– Resultatet var så tydligt, att lågdos skiktröntgen är bättre än slätröntgen vid undersökning av buken och ländryggen. Radiologerna som har granskat bilderna var överens, säger Muhammed Alshamari.

Mer information: Muhammed Alshamari, specialistläkare vid röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro samt doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet Mobil: 070-413 20 53 E-post: muhammed.alshamari@regionorebrolan.se

”Så vad pysslar du med då?”
Igor Knez forskar om identiteten och hur man identifierar sig i olika sammahang. Han menar att arbetet har en central roll i våra liv, att det är ett av våra mål i/med livet. Man jobbar och jobbar och identifierar sig med sitt arbete.

– Många gånger när man träffar gamla vänner så tar det bara några minuter innan frågan kommer: ”Så vad pysslar du med då?”

– Ditt arbete indikerar din ekonomiska och sociala status. Arbetet har enorm betydelse och du värderas efter vad du arbetar med. Redan som barn får vi frågan: ”Vad ska du bli när du blir stor?”.

Den arbetsrelaterade identifikationen kan definieras på tre nivåer, där man bygger upp ett slags lojalitet och identitet:

Det första som händer när man börjar utveckla en identifikation med arbetet är känslan av närhet/tillhörighet, man knyter ett emotionellt band till arbetet. Sedan kommer också arbetsrelaterade minnen, erfarenheter och upplevelser att knytas till identifikationen.

– Men känslorna går alltid före tanken. Jag tycker om, jag älskar detta, det här är en del av mig, det tillhör mig, ett slags ägandekänsla. Då kommer intellektet att följa med och fylla på.

– Du kan inte skapa något, tycka om något, om du inte har känslan med dig först, det är poängen. Du måste även arbeta en viss tid, för att hinna skapa detta emotionella band.

Han jämför med känslan när man flyttar till en ny stad. Hur många gånger du har behövt resa på semester innan du känner att du kommit hem när du kommer tillbaka.

Minnet förstärker känslan
Desto starkare emotionellt band desto mer intellekt, tankar, minnen och erfarenheter knyts till detta och följer med.

– Det ena förutsätter det andra. När jag får de starka känslorna för arbetet så använder jag minnena för att förstärka dem och det är det som jag sedan delar med andra, när jag berättar om mitt fantastiska arbete och/eller arbetsplats.

– Om du däremot inte har någon särskild identifikation knuten till arbetet, då tycker du inte att det finns så mycket att berätta om.

Ju starkare identitet du känner desto mer motiverad blir du. Människor som identifierar sig starkt med sitt arbete kan jobba extra, känner sig mer rättvist behandlade vad det gäller lön och karriär, och är dessutom mer stresståliga. De känner att arbetet, arbetsgruppen är en del av dem själva, en del av deras identitet.

– Ju mer jobbet blir en del av dig själv, desto mer positivt ser du på saker i den omgivningen. Till och med rättviseupplevelsen påverkas.

Förändring skadar de lojala
Den andra sidan av myntet är att om man till exempel gör en omorganisation och splittrar kollegor med stark identitet, då kan arbetsgivaren få problem med dessa individer.

– Att bygga upp lojalitetsbandet mellan kollegorna är en svår process och den tar tid. Det finns risk att vissa personer kommer att demonstrera och till och med sabotera arbetet; Hämnas för att ”man inte har fattat, att man förstör en välfungerande grupp!”

Vid uppsägningar kommer de som har stark organisationsidentitet att må sämst av att få sluta. Medan de som har stark yrkesidentitet kommer att tycka att det var väl tråkigt men snabbt söka sig vidare till ett annat ställe där de får arbeta med sin kompetens.

– Intressant är också att de med lägre utbildning oftast har en högre organisationsidentitet än de med högre utbildning. De har svårare att byta arbete och är mer lojala med sin organisation.

Arbetsgivare omedvetna
Många arbetsgivare och chefer är helt omedvetna om dessa mekanismer. Hur vi psykologiskt fungerar på arbetet och hur man ska bygga upp och matcha människor så att man får en så välfungerande arbetsmiljö som möjligt.

Det gäller att vara medveten om detta när man omorganiserar eller bygger upp. Hur ska vi matcha? Vilka kulturer finns, vilka identifikationer, vilka grupptillhörigheter och vilka lojaliteter?

– Ledningen ritar nya ”boxar” för att omfördela medarbetarna vid en omorganisation och tror att allt därmed är klart. Men det kan ta flera år, med mycket gnissel i maskineriet och till stora kostnader, innan den nya organisationen har satt sig och börjar fungera!

– Var försiktig vid omorganisationer, se värdet av det som har skapats. Ta hänsyn till detta och låt medarbetarna vara med vid förändringen. Ge dem möjligheten att skapa de nya grupperna och lojaliteterna, säger professor Igor Knez.

För mer information:
Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 81 11
E:post: igor.knez@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar.

– Gravida kvinnor är ofta ivriga att få veta om hälsosam kost för att inte riskera att äta något som kan skada det ofödda barnet, förklarar Anette Lundqvist.
– Vi fann att gravida kvinnor ofta upplever den kostinformationen som de får på mödravården som otillräcklig och motsägelsefull. De söker därför efter kostinformation på egen hand på internet, i tidningar och broschyrer samt bland släkt och vänner.

Forskningen kikade också på kostmönster under tidig graviditet. Av en enkät som 209 gravida kvinnor svarade på framgick bland annat att de flesta hade anpassat sin kost, medan fyra av tio också åt kosttillskott av D-vitaminer, vilket balanserade upp deras intag till rekommenderade mängder.

Fick för lite folsyra och D-vitamin
Trots att kvinnorna delvis anpassat sin kost visade resultaten att ingen av de gravida kvinnorna i undersökningens fick i sig rekommenderade mängder av folsyra och D-vitamin via kosten. I uppföljande mätningar av D-vitaminnivåer i blodet hos samma grupp kvinnor,under och efter deras graviditet, hade var tredje person lägre nivåer än rekommenderat.

– En faktor som sågs påverka blodnivåerna av D-vitamin hos gravida kvinnor är antalet soltimmar och vi ser att blodnivåerna var högre på sommaren än på vintern. Däremot så ser vi att intaget av D-vitaminer via kost var stabilt låg över hela året. Här ser vi att kostrådgivning inom mödravården måste vara tydligare, säger Anette Lundqvist.

I sin forskning fann Anette Lundqvist också ett statistiskt samband mellan höga blodnivåer av det kroppsegna hormonet allopregnanolon och en hög viktuppgång hos gravida kvinnor.

– Mer forskning kring sambandet mellan allopregnanolon och viktuppgång hos gravida behövs, men de här resultaten talar för att det kroppsegna hormonet är inblandat i de komplexa mekanismerna vid viktökning under graviditet, säger Anette Lundqvist.

Fotnot: Anette Lundqvist kommer från Umeå. Hon är barnmorska och har arbetat både inom kvinnosjukvården på kvinnokliniken och inom mödrahälsovård samt staben för verksamhetsutveckling vid Västerbottens Läns Landsting.

Avhandlingen: Nutritional aspects of behaviour and biology during pregnancy and postpartum

För mer information:
Anette Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6818, 073-053 7638
E-post: anette.lundqvist@umu.se