Storskaliga studier visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap sjunker. Det är därför intressant att känna till mer om hur lärandet sker och om vad som kan underlätta lärandet av naturvetenskap.
Naturvetenskapliga förklaringsmodeller kommuniceras på många olika sätt i undervisningen. Det kan göras muntligt och skriftligt, men ofta kommuniceras också innehållet med till exempel symboler, bilder och diagram.
I sitt avhandlingsarbete visar Anna-Karin Westman betydelsen av att uppmärksamma kommunikationens karaktär i naturvetenskaplig undervisning. Eleverna skapar mening av sambanden mellan välbekanta händelser och naturvetenskapliga förklaringar när sambanden uppmärksammas i undervisningen.
En anknytning till elevers tidigare erfarenheter ökar möjligheterna för lärande.
– När elever exempelvis först får möta naturvetenskapliga begrepp som joner eller elektroner och därefter gör laborationer där de får möjlighet att tillämpa dessa begrepp i en ny situation så handlar samtalen i större utsträckning om sambandet mellan förklaringarna och det eleverna kan se i laborationen, säger Anna-Karin Westman.
Viktigt knyta erfarenheter till innehållet
Elevers samtal är en del i deras lärande och i avhandlingen undersöker Anna-Karin Westman samtal i olika situationer vid undervisning. Det är situationer där eleverna genomför laborationer, ser en undervisningsfilm och situationer där elever gör begreppskartor, så kallade concept maps eller teckningar av ett naturvetenskapligt innehåll.
– Alla undersökta undervisningssituationer har inte lika stor andel elevsamtal om det naturvetenskapliga innehållet. En viktig faktor för att elevernas samtal ska handla om naturvetenskapliga förklaringar är om eleverna har erfarenheter som de kan knyta till det nya innehållet. En annan viktig faktor är om eleverna av undervisningens utformning uppmuntras att använda naturvetenskapliga förklaringar eller om de kan genomföra uppgiften utan att använda och tala om dessa, säger Anna-Karin Westman.
Resultaten i avhandlingen kan komma till nytta i utformning av undervisningen i naturvetenskap. Lärandet gynnas av att undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskap kommuniceras och att undervisningen uppmuntrar elever till att knyta ihop naturvetenskapliga förklaringar med det som de kan uppleva.
Bearbeta i dialog med andra
Meningsskapande är när individer i dialog med andra eller annat får bearbeta undervisningens innehåll. I de fallen kan individer forma sin egen mening av innehållet och göra innehållet till sitt eget verktyg för att tänka om världen. Undervisning som utformas för att ge möjlighet till meningsskapande kan ge större möjligheter till lärande.
Anna-Karin Westman är utbildad gymnasielärare i biologi och kemi och har utfört sin forskarutbildning vid Mittuniversitetet i samarbete med Umeå universitet och med Sundsvalls kommun.
För mer information: Anna-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet Telefon: 070-191 57 34 E-post: anna-karin.westman@miun.se
Fredagen den 13 maj försvarar Ana-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet samt Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling. På engelska: Meetings of meaning making in the science classroom. Fakultetsopponent är professor Staffan Selander, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet. Disputationen äger rum klockan 10:00 i Alfhild Agrellsalen, Mittuniversitetets Campus Härnösand, Härnösand
– I mitt hemland Nigeria finns ett stort behov av elektricitet, säger han. Genom att använda träavfall löser vi två saker på en gång: vi skapar el av förnyelsebar biomassa och blir samtidigt av med avfall. I min forskning har jag undersökt de termiska egenskaperna hos tropiska träslag och tatropical wood nigeriagit reda på hur processen kan optimeras för respektive träslag, för att uppnå så effektiv energiutvinning som möjligt.
I sina studier har han undersökt prover från sex träslag som är vanliga i Nigeria, bland annat teak och kapok. Han har testat olika metoder och modeller för att utvinna energi ur dem, och då utgått från termiska processer som pyrolys (torrdestillation) eller förgasning.
Vid pyrolysen genomgick träavfallet en kraftig, torr upphettning i en syrefri miljö, varvid träkol bildades. Vid förgasning reagerar träkol från pyrolysen med begränsade mängder syre, och syntesgas bildas. Koldioxid eller ånga bidrar i förgasningsprocessen. Syntesgas kan användas i gasmotorer eller turbiner för elproduktion.
Så mycket energi och så lite spill som möjligt
– I västvärlden finns det redan effektiva reaktorer för att utvinna energi ur biomassa från icke-tropiskt träavfall. Jag hoppas nu på en liknande trend för tropiska träslag och att mina resultat som visar dessa träslags egenskaper ska bidra till detta.
Nigeria är ett trädrikt land. Och enligt Kehinde Olubukola Oluoti blir väldigt mycket träavfall liggande i högar i sågverkens närhet eller dumpat i floder, uppeldat eller lämnat att ruttna.
Nu har han testat olika parametrar för respektive träslag och systematiskt gått igenom olika förhållanden i förbränningen för att undersöka hur proverna reagerar och hur mängden utvunnen energi kan bli så stor som möjligt och spillet så litet som möjligt.
– Jag har till exempel undersökt möjligheterna till och effekterna av så kallad torrefiering av den tropiska biomassan. Det är en metod där man genom upphettning ökar energitätheten och värmevärdet i biomassan.
Ett par av de analyserade träslagen visar liknande mönster som biomassa från oliv och vide, vilket tyder på att de tropiska träslagen också skulle kunna fungera bra i småskaliga reaktorsystem, säger han. Då kan råmaterialet, alltså trädavfallet, torrefieras så att energiinnehållet ökar och därefter på ett enklare sätt transporteras till reaktorer långt ifrån växtplatsen.
Finfördelade prover av teak och kapok
I undersökningarna har han använt finfördelade prover från träslagen, för att studera effekten av de olika termiska metoderna och variationer i exempelvis tid och temperatur.
– Jag har sedan använt en termogravimetrisk våg, säger han, en maskin som mäter förändringar i provernas massa och andra egenskaper i förhållande till parametrar som tid och temperatur.
I vanliga fall är Kehinde Olubukola Oluoti lektor vid Lagos State University i Nigeria. Han hoppas nu att landets regering ska fatta beslut om att börja bygga reaktorer för träavfallet.
– Det finns redan initiativ för att dra igång sådan verksamhet, och även utländska intressenter som är beredda att investera i detta, säger han. Det behövs, så att fler invånare i Nigeria kan få elektricitet!
Sillen är en av de vanligaste fiskarna i världen och har under en stor del av Sveriges och norra Europas historia varit av kritisk betydelse för livsmedelsförsörjningen. Ett enda stim av sill kan bestå av en miljard fiskar och man har beräknat att den rom som sillen lägger längs Norges kuster motsvarar tre gånger vikten av hela Norges befolkning!
Tidigare studier av sill och strömming baserat på en handfull gener har indikerat nästan obefintliga genetiska skillnader mellan sill och strömming. Detta var oväntat eftersom sillen är en av de få marina fiskar som kan fortplanta sig i hela Östersjön där salthalten på vissa ställen är bara en tiondel av vad den är i Atlanten.
Det finns två olika tänkbara förklaringar till dessa oväntade resultat. Antingen kan sillen anpassa sig till olika miljöer utan att det krävs några genetiska förändringar eller så är det bara precis de gener som har att göra med sillens ekologiska anpassning som skiljer sig åt mellan sill och strömming.
– Jag deltog själv i en av dessa tidiga studier av sillens genetik när jag var student vid Stockholms universitet i slutet på 1970-talet och under de senaste 35 åren har jag inte kunnat släppa sillens gåta, berättar Leif Andersson professor vid Uppsala universitet, SLU och Texas A&M University, som har lett studien. Jag var övertygad om att vi med den nya teknologin som nu gör det möjligt att kartlägga hela arvsmassan från vilken art som helst skulle få det slutgiltiga svaret på gåtan.
– Vår nya studie visar att sillen är en nära nog perfekt modell för att studera gener som förklarar ekologisk anpassning, fortsätter Leif Andersson. Det beror dels på att sillen uppvisar en intressant förmåga att anpassa sig till olika livsmiljöer, som Atlanten och Östersjön, samt att populationsstorleken är så otroligt stor att slumpmässiga förändringar i frekvensen av olika genvarianter är försumbara. Det innebär att möjligheten att påvisa naturlig selektion på gennivå är extremt fördelaktig hos sill och strömming.
Sillen har en innehållsrik verktygslåda
Forskargruppen har nu bestämt hela DNA-sekvensen från ett tusental fiskar från 19 olika stickprov från Östersjön och Västerhavet och kunnat påvisa hundratals genvarianter kopplade till strömmingens anpassning till Östersjön. De har även påvisat genvarianter som är kopplade till lektid genom att jämföra sill och strömming som leker på våren eller hösten. Detta är viktigt eftersom det är helt central för en arts anpassning till sin miljö att den förökar sig när det råder optimala förhållanden för avkommans överlevnad.
Studien visar också att både förändringar i proteinernas struktur samt i genernas reglering har varit avgörande för den genetiska anpassningen. Forskarna kunde också visa att flera av de genvarianter som de upptäckte föreföll ha utvecklats under en längre period och då ackumulerat flera genetiska förändringar i samma gen.
– Sillen har uppenbarligen en särskilt innehållsrik ”verktygslåda” av genvarianter som behövs för anpassningen till olika miljöer, säger Sangeet Lamichhaney, doktorand och en av artikelns försteförfattare.
Olika populationer av sill och strömming använder olika kombinationer av dessa genvarianter för optimal ekologisk anpassning. Till exempel, en höstlekande strömming och en vårlekande strömming bär samma genvarianter som behövs för anpassning till Östersjön, men den höstlekande strömmingen är betydligt mer lik en höstlekande sill än en vårlekande strömming för de genvarianter som styr lektid.
Kunskap om sillens biologi kan ge hållbart fiske
Studien har också ett antal viktiga praktiska tillämpningar.
– Det kommersiella sillfisket är det femte största fisket i världen. Den otroliga mängd ny information vi nu tagit fram om sillens biologi kommer att kunna användas för att mer noggrant skilja olika bestånd och följa deras utveckling vilket kommer förbättra möjligheten att bedriva ett hållbart fiske, förklarar Alvaro Martinez Barrio forskare vid Science for Life Laboratory. Våra fynd om sillens reproduktionsbiologi är högst relevanta för att förstå hur sillen och andra arter påverkas av klimatförändringar eftersom den globala uppvärmningen gör att den optimala tiden för fortplantning kan infalla tidigare på året.
Det som kännetecknar god vetenskap är att samtidigt som den löser gamla frågeställningar ställer nya frågor som behöver besvaras med ny forskning. Forskargruppen har nu identifierat mer än 500 genvarianter som haft betydelse för sillens ekologiska anpassning och dessa resultat utgör en guldgruva för ny forskning eftersom den kopplar samman specifika gener till olika egenskaper hos sill och strömming. Nästa steg blir nu att försöka klarlägga mer specifikt hur de olika genvarianterna bidrar till ekologisk anpassning.
– Jag känner mig övertygad om att vi kommer att kunna generera ny basal kunskap om gener vars funktion är ofullständigt kända och att denna kunskap kommer ha relevans för humanmedicinen eftersom majoriteten av sillens gener också finns hos människan och gener har ofta en liknande funktion hos olika arter, säger Leif Andersson.
För mer information: Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, Telefon: 018-471 49 04 eller 070-514 49 04, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Filmens värmeledande egenskaper har sedan kunnat förbättras genom att man tillfört olika molekyler genom så kallad funktionalisering av materialet. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
– Man kan säga att vi genom denna grafenfilm, som är uppbyggd av många lager av tunna, tunna grafenflagor, hittat en nyckel till hur man på ett effektivt sätt kan transportera bort värme från olika typer av elektronik och andra enheter med hög värmeutveckling.
– Grafenfilm kan användas för kylning inom många olika områden, och vi närmar oss nu stadiet där vi kan inleda försöksproduktion utifrån den här upptäckten, säger Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chalmers.
Fäster bättre vid underlaget när den funktionaliserats
Forskarna har studerat hur man på olika sätt kan förbättra filmens värmeledande förmåga genom att tillföra olika aminobaserade och azidbaserade silanmolekyler och har kommit fram till att den värmeledande förmågan kan förbättras med över 76 procent jämfört med ett icke-funktionaliserat referenssystem. Anledningen är framför allt att filmen fäster mycket bättre vid underlaget när den funktionaliserats med hjälp av molekylerna och att värmetransporten därför sker mycket effektivare.
Simuleringar och beräkningar visar också på att funktionaliseringen begränsar gittervibrationerna (fononernas rörelser) vinkelrätt mot planet, vilket leder till att fononernas rörelser i stället ökar inom planet, vilket i sin tur förbättrar filmens värmeledande förmåga. Resultaten kan leda till många nya sätt att hantera kylningen av elektronik.
Funktionalisering förbättrar den värmeledande förmågan
Forskarna har studerat ett antal molekyler som binds vid gränsytan mot det intilliggande materialet och i grafenplanets kanter där de bildade starka kovalenta bindningar. De undersökte också värmeresistansen i gränsytorna med en metod för att mäta den fototermiska reflektionen, och kunde då visa att funktionaliseringen lett till en förbättrad värmeledningsförmåga.
– Det är första gången man forskat så systematiskt på detta. Det arbete vi utfört nu går längre än de resultat som presenterats tidigare av flera inblandade samarbetspartner. Det täcker in fler funktionaliseringsmolekyler och också mer omfattande mätningar av värmeledningsförmågan, säger Johan Liu.
Bildtext: Funktionalisering förbättrar den värmeledande förmågan hos flagor av grafen. Foto från: Johan Liu. Med tack till: Philip Krantz, Krantz Nanoart.
Forskningen har utförts i samarbete med École Centrale i Paris och EM2C – CNRS i Frankrike, Lancaster University i Storbritannien, University of Minnesota i USA, Max Planck-institutet för polymerforskning i Tyskland, Aalto-universitetet i Finland, Rysslands vetenskapsakademi i Ryssland, Shanghai-universitetet i Kina och SHT Smart High Tech AB som är ett svenskt företag.
För ytterligare information: Johan Liu, professor i elektronikproduktion vid Chalmers, 031-772 3067, 070-569 3821, jliu@chalmers.se
– Studien är unik eftersom den bygger på data från en tidsperiod då flyktingar slumpmässigt placerades ut i olika delar av Sverige med syftet att förbättra integrationen, framhåller professor Kristina Sundquist vid CPF.
Detta ger en förbättrad möjlighet att klargöra orsakssamband eftersom det i tidigare studier inte har varit möjligt att särskilja om sjuka individer – definierat med hjälp av andel personer med låg inkomst, låg utbildning, socialbidrag eller arbetslöshet – flyttar till mera utsatta områden eller om de utsatta områdena verkligen leder till en sämre hälsa.
Verkligt orsakssamband
Denna studie talar för det sistnämnda, d.v.s. att det finns ett verkligt orsakssamband mellan bostadsområde och dålig hälsa.
– Vår studie visar att de flyktingar som initialt kom till de mest socialt utsatta områdena i Sverige har en 22 procent större risk att drabbas av typ 2 diabetes, än de som kom till mindre utsatta bostadsområden, säger professor Kristina Sundquist, som lett den svenska delen av studien..
Även om personerna i studien redan hade en ökad risk för att insjukna i diabetes, både på grund av bland annat den stress de utsätts för som flyktingar och eftersom många kom från länder med en av världens högsta förekomster av diabetes, menar forskarna att miljön i bostadsområdena i Sverige – främst handlar det om storstadsregionerna – inverkade på den långsiktiga risken att drabbas av diabetes.
– I likhet med vad våra tidigare studier visat, till exempel en analys av överlevnadsprognosen för män som drabbas av förmaksflimmer, så har bostadsområdets socioekonomiska miljö en stor betydelse för allas vår hälsa, framhåller Kristina Sundquist. Våra resultat är ett incitament för vidare forskning kring detta.
Studien är baserad på uppgifter från Sveriges befolkning- och hälsovårdsregister. Urvalet som gjordes i studien omfattar flyktingar i åldern 25–50 som beviljades uppehållstillstånd mellan 1987 och 1991. I forskargruppen ingick University of California San Francisco, Centrum för primärvårdsforskning och Stanford University.
Studien har publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Long-Term Neighborhood Effects on Diabetes Risk: Quasi-Experimental Evidence from a Refugee Dispersal Policy in Sweden
Utifrån energimärkningen inom EU kan konsumenten få en uppskattning av den årliga energibesparingen. Konsumenten bör dock även ha möjligheten att göra ett bra val för att minimera risken att påverka omgivningen och sig själv på grund av störande buller. Målet för forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar är därför att ta fram underlag och föreslå en förbättrad utvärderingsmetod och nyckeltal för att redovisa buller från värmepumpar.
Detta skulle ge konsumenten en bättre vägledning och kan driva utvecklingen mot tystare och mindre störande produkter.
Projektet är uppdelat i tre delar där den första består av datainsamling med syfte att kartlägga hur bullret varierar över tid och vid olika driftsfall. Både ljudmätningar och ljudinspelningar genomförs. Ett 20-tal värmepumpar av olika typ (luft/luft, luft/vatten, vätska/vatten och frånluft) används och mätningar sker både i fält och i labb.
Hur bullrets karaktär påverkar hur störande det upplevs, visar projektledaren Ola Gustafsson på SP
– Fältmätningar som pågått under vintern indikerar att det upplevda ljudet skiljer sig till stor grad från vad man kunnat förvänta sig baserat på den uppmätta ljudnivån, säger han.
Det finns buller och så finns det buller
I den andra delen av projektet ligger fokus på att undersöka hur användaren upplever värmepumpars buller. Sambandet mellan bullrets karaktär och den faktiska störningen kommer att analyseras genom lyssningsförsök med en utvärderingspanel på SPs multisensoriska labb. Panelen kommer göra skattningar av upplevelsen hos olika akustiska karaktärer i ljudet, dessutom kommer man att utvärdera störningen och den emotionella responsen.
Projektdeltagare Henrik Hellgren på SP kommenterar mätningarna:
– För ett par av värmepumpstyperna visar mätningarna en stor skillnad mellan olika så kallade viktningsfilter. Vår hypotes är att C-vägd ljudnivå stämmer bättre överens med den upplevda störningen från värmepumparna jämfört med A-vägd nivå vilket används som standard idag. Det blir spännande att se om kommande paneltester bekräftar denna bild.
Resultaten ur de första två delarna av projektet kommer att ligga till grund för en analys som ska klarlägga vilka parametrar hos ljudet från värmepumpar som upplevs mest störande samt indikera hur de akustiska karaktärerna bör viktas i ett sammanvägt nyckeltal, ett så kallat störningsmått. Från denna analys kommer man att ta fram ett förslag på en förbättrad utvärderingsmetod och ett nyckeltal för värmepumpsbuller.
Kontakt: Ola Gustafsson, Projektledare, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
Tel 010-516 51 20 E-post ola.gustafsson@sp.se”>ola.gustafsson@sp.se
Henrik Hellgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tel 010-516 56 04 E-post henrik.hellgren@sp.se
Mer om projektet: Sedan oktober 2015 pågår forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar vilket leds och genomförs av Ola Gustafsson och Henrik Hellgren på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet är finansierat av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet Effsys Expand tillsammans med de större värmepumpstillverkarna i Sverige: Bosch Thermoteknik AB, Danfoss Värmepumpar AB, Enertech AB, NIBE AB samt Villaägarnas Riksförbund.
Projektet som pågår till juni 2018 kommer att sammanfattningsvis presentera följande:
Sammanställning över vad i karaktären hos värmepumpsbuller som orsakar upplevd störning
Förslag på nyckeltal för förbättrad produktmärkning med avseende på ljud
Förslag på en förbättrad utvärderingsmetod av värmepumpsbuller och eventuellt även förslag på en kompletterande mätmetodik
Medan stress ofta kommer av en kombination av yttre och inre orsaker – som jobb, familjesituation, höga krav på sig själv – uppstår ångest oftast av inneboende oro. Denna oro är ständigt närvarande, ofta sedan unga år, och kan ge upphov till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och depression. Det är en svårbehandlad diagnos, och kombinationen terapi och medicinering är vanlig.
Komplement till terapi Floating är namnet på en avslappningsteknik som i korthet går ut på att stänga in sig i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank för en djupgående vila för muskler och sinnen. Tekniken kan visa sig fungera väl som ett komplement till redan etablerade behandlingsformer menar Kristoffer Jonsson, doktorand i psykologi. Tillsammans med Anette Kjellgren, professor i psykologi och något av en floatingforskningsveteran, har han undersökt hur en grupp personer med GAD svarar på en kort men intensiv floatingbehandling.
50 deltagare delades in i två grupper, en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Före behandlingen svarade båda grupperna på standardformulär för diagnosen GAD. Formulären handlar om att själv värdera sin sömnkvalitet, känslohantering, oro och även depression, som är en vanlig samdiagnos med GAD.
Behandlingsgruppen floatade därefter 12 gånger på 7 veckor, varpå samtliga deltagare återigen fick värdera sin egen situation. Djupintervjuer genomfördes även med behandlingsgruppen.
– Vi blev förvånade över att se så positiva effekter, berättar Kristoffer Jonsson. Dels sjönk de generella GAD-symptomen kraftigt hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Om vi ska tolka utifrån formulären enbart, hade 37% inte ens diagnosen GAD längre. De sov bättre, depressionen gick ned. Vi såg även en positiv effekt på oron i vardagslivet, men inte lika stark.
Effekterna höll i sex månader Sex månader efter avslutad behandling fick deltagarna både i behandlingsgruppen och kontrollgruppen besvara formulären igen. Det visade sig att effekten hos behandlingsgruppen kvarstod – symptomen var kvar på samma låga nivå som direkt efter behandlingen.
En ännu oavslutad studie som just genomförts vid Laureate Institute for Brain Research i Tulsa, USA, kan bekräfta resultaten. Justin Feinstein, doktor i klinisk neuropsykologi, har använt sig av MRI-scanning för att undersöka närmare vad som händer i hjärnan vid floating. De preliminära resultaten visar att behandling med floating kan ha samma effekt som vissa ångestdämpande mediciner.
– Det här är en viktig studie som ger tydligt stöd för att floatingterapi kan på ett naturligt sätt minska ångest och patologisk oro hos personer som lider av dessa åkommor, säger Justin Feinstein.
Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, går i sin forskning igenom den legala abortens historia i Sverige. Fram till 1938 var ingreppet straffbart, och dåtida beräkningar uppskattar de illegala aborterna till mellan 10 000 och 24 000 per år. Den nya lagen gav rätt till abort av tre skäl: fara för kvinnans liv/hälsa, graviditeten var ett resultat av våldtäkt/incest och risk för allvarlig ärftlig sjukdom.
– Under de följande åren utfördes några hundra legala aborter per år, medan de illegala troligen var minst lika många som tidigare, säger Lena Lennerhed. De vanligaste skälen var som alltid sociala.
Från kropp till psyke
1946 vidgades lagen och abort blev tillåten om kvinnans krafter och hälsa riskerades, också om det var på sikt. Antalet ansökningar som den ansvariga myndigheten medicinalstyrelsen beviljade ökade snabbt från några hundra till flera tusen per år. Lena Lennerhed har gått igenom många hundra abortansökningar och slår fast att fokus efter lagändringen förändrades från kropp till psyke.
– Lagen var ganska luddig, säger hon. Många gynekologer menade att psykiatrikerna var alltför liberala och släpphänta i sina bedömningar, medan psykiatrikerna själva ansåg att de sakligt tog sig an varje ärende.
Aborträtten var en brännande samhällsfråga men varken liberaler, socialdemokrater, feministiska läkare eller RFSU krävde rätt till fri abort på 1950-talet. I stället hoppades de att ekonomiska och sociala reformer skulle bidra till att ingen graviditet i det framväxande Folkhemmet skulle vara oönskad.
Moderskap som samhällsnorm
Att de legala aborterna halverades under decenniet (från 6000 till 3000 per år) är dock inte ett tecken på att utopin uppnåtts, utan på en restriktivare lagtolkning, menar Lena Lennerhed och ser två huvudorsaker till detta. För det första, abort av sociala skäl sågs som ett tecken på välfärdsstatens misslyckande. För det andra förutsatte den rådande normen fortfarande att kvinnor förverkligade sig genom moderskap. De som ansökte om abort betraktades som avvikare.
– De som nu ansökte om abort var ofta gifta med inga eller få barn, de var friska och hade det bra ställt materiellt, säger Lena Lennerhed. Men de var inte glada och nöjda, utan trötta och deprimerade.
Så kom 1960-talet och allt ställdes på ända. Abortdebatten började handlade om politik. Varför skulle en kapabel och förnuftig individ – också om hon var kvinna – inte ha rätt att själv bestämma över sitt liv och sin kropp?
För första gången trädde enskilda kvinnor fram i debatten och berättade om egna erfarenheter. Kraven på fri abort blev allt starkare och i slutet av 1960-talet beviljades i praktiken alla abortansökningar.
Växande abortmotstånd i Europa
Lena Lennerhed har under projektets gång utökat sin undersökning till 1974, då lagen om fri abort antogs av riksdagen.
– Lagen fungerar fortfarande utmärkt, säger hon. Men ute i Europa växer abortmotståndet. Nya rörelser mot abort är ofta nationalistiskt färgade. Sådana krafter bör vi hålla ett öga på även i Sverige.
Boken som Lena Lennerhed genom projektet samlar material till, kommer ges ut under nästa år.
Fetma är ett växande problem i Sverige och andra rika länder, med ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlkomplikationer som följd. Tidigare studier visar att 40-70 procent av fetman på individnivå kan förklaras av genetiska faktorer. Den individuella risken att utveckla fetma anses bero på både gener och miljön, samt möjliga interaktioner mellan dessa.
Studier av samspelet mellan gener och miljö kan därför hjälpa till att identifiera grupper av människor som skulle kunna få särskilda råd kring förebyggande insatser och behandling, baserat på deras genetiska profil.
Bra att tänka på livsstil tidigt Fokus i den aktuella avhandlingen är på 32 gener som identifierats som riskgener för högt BMI. Effekten av generna sattes i relation till kostintag, förändringar i kroppsvikt och dödlighet. Ett stort antal personer ingick i avhandlingens studier.
− Även om vi inte kan ändra våra riskgener, så kan vi påverka hur stort genomslag de får genom livsstilsval. Resultaten understryker vikten av att redan som barn uppmuntras till en hälsosam livsstil, berättar Gull Rukh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.
I avhandlingen visar hon bland annat att individer med hög genetisk risk för fetma ökar mer i vikt än genomsnittet under tidig vuxenålder medan det råder det motsatta förhållandet senare i livet. Det är därför viktigt att göra livsstilsanpassningar tidigt, inte minst eftersom kraftig övervikt ökar risken för komplikationer senare i livet.
Resultaten visar också att konsumtion av stora mängder av sockersötade drycker, hade en särskilt hög BMI-ökande effekt bland personer med hög genetisk risk för fetma. Denna effekt hade däremot inte drycker med konstgjorda sötningsmedel.
Undersökte även blodfetter När det gäller kostintag, som undersöktes i en annan delstudie, blev resultatet inte lika tydligt. Här konstaterades bland annat att personernas sammantagna energiintag inte påverkade styrkan i kopplingen mellan genetiska riskfaktorer och högre BMI/fetma. I en särskild studie av stärkelse, konstaterades dock resultat som tyder på att mängden stärkelse i kosten kan påverka den genetiska risken för fetma hos kvinnor.
I en delstudie med särskilt fokus på blodfetter observerades ett orsakssamband mellan genetisk risk, HDL-kolesterol (som brukar kallas det goda kolesterolet), triglycerider (en typ av blodfetter som bland annat förknippas med åderförkalkning och hjärt-kärlproblem) och dödlighet. Resultaten visade att personer med högre genetisk risk för hög nivå av triglycerider och låga HDL-kolesterolnivåer hade ökad risk att dö i förtid, speciellt av hjärt-kärlsjukdomar.
Öppnar din forskning för möjligheten att ge trovärdiga, individuella kostråd utifrån en enskild persons genetiska profil?
− Det är svårt i nuläget – jag har ju i avhandlingen endast tittat på den associerade effekten av 32 gener. Det kan bli verklighet i framtiden, men nu handlar det mer om att till exempel kunna ge livsstilsråd riktade till större grupper eller generellt, säger Gull Rukh.
Underlagsdata till avhandlingen hämtades från två stora befolkningsstudier, Malmö Kost Cancer, med sammanlagt caungefär 30 000 deltagare samt GLACIER (från norra Sverige) med ungefär 19 000 deltagare.
− Våra resultat vänder upp och ner på den traditionella bilden av det prekoloniala Amazonas. Den gängse bilden är att det handlat om små samhällen vid floderna medan det i själva verket skett en tydlig utveckling och tillväxt till inlandet, säger arkeologen Per Stenborg som lett den svenska delen av projektet.
Samarbetet mellan Sverige och Brasilien har pågått i tio år och förutom arkeologer deltar markvetare. Arbetet har påskyndats av att området nu exploateras, bland annat av vägbyggen och jordbruk.
Sammanlagt har lämningar efter fler än 110 indianboplatser påträffats, majoriteten av dem på den så kallade Belterra-platån som ligger söder om staden Santarém. Ett antal av lämningarna har undersökts mer detaljerat av arkeologerna på plats.
Expansion mot inlandet
− Vi kunde se att det fanns såväl större naturliga, som mindre konstruerade sänkor vilka använts som vattenförråd. De konstruerade sänkorna, eller dammarna, har varit omslutna av vallar bestående av en blandning av kompakt lerjord och hushållsavfall, som keramik. Det som också är spännande är att vi daterat mycket material, bland annat keramik och kol från härdar.
Sedan tidigare är det känt att människor under flera tusen år bott längs med floderna. Det som Per Stenborg och hans kollegor kommit fram till är att det händer någonting runt 1 300 e.Kr.
− De äldsta bosättningarna i inlandet vi daterat är från den tiden. Någon form av expansion ägde rum till inlandet, kopplat till att bosättarna utvecklade tekniker för vattenhushållning och jordbruk.
Perioden 1 300−1 500 verkar alltså ha inneburit stora förändringar för de förhistoriska samhällena i Amazonas, med en betydande befolkningstillväxt som gick hand i hand med nya typer av vattenhantering och jordbruk.
Bosättningarna hängde ihop
I inlandsområdena långt in i regnskogen är tillgången till vatten dålig under torrperioderna varför vattenmagasinering varit nödvändig för permanent boende i området. Jorden är också generellt näringsfattig, men där människor har bott har det uppstått näringsrik jord − kallad ”Terra Preta”, eller ”Amazonian Dark Earth” − insprängd i den annars magra marken. Enligt arkeologerna är det ännu ett tecken på att det fanns ett stort samhälle i området.
− Det rör sig om en storskalighet som forskarna tidigare inte känt till. Bosättningarna hängde ihop i någon form av organisation, vilket bland annat syns på att den keramik vi hittat i princip är identisk vare sig den kommer från boplatser utmed floderna eller i inlandet, säger Per Stenborg.
Genom att knyta samman bosättningar i olika naturmiljöer fick indianerna inte bara tillgång till olika typer av naturresurser, utan kunde därför också bruka jorden under en större del av året. Under regnperiodens sex månader översvämmas flodområdenas slätter varför jordbruk där bedrivs under torrperioden, när vattnet sjunker undan. I inlandet är det istället just under regnperioden som man kunnat bedriva jordbruk; bevattnat genom regnvatten.
Arkeologiska undersökningar i Amazonas
De arkeologiska undersökningarna i Amazonas är en del av projektet Cultivated Wilderness: Socio-economic development and environmental change in pre-Columbian Amazonia som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet bygger på ett tvåriktat utbyte: Det finns ett stort arkeologiskt material från området Santarém på Världskulturmuseet i Göteborg, och som en del i det bilaterala samarbetet har brasilbrazil prehistoric settlementianska forskare studerat museets material på plats i Göteborg.
Mer information: Per Stenborg, telefon: 031–786 5173, e-post: per.stenborg@gu.se
Den slutsatsen drar Eve Roubinet i en avhandling från SLU. Rovdjurens dieter bestämdes genom analyser av maginnehållet med DNA-teknik.
Kemisk bekämpning av växtskadegörare är ett viktigt verktyg i konventionell växtodling, men tiden då insekticider löste alla problem med växtskadegörare tycks vara förbi; Många gamla medel tappar effekt genom att skadegörarna utvecklar resistens mot dem, vissa särskilt miljöskadliga preparat får inte längre användas inom EU och det kommer få nya preparat på marknaden. Nya sätt att angripa växtskyddsproblemen är därför eftertraktade.
Ekosystemets naturliga reglering av skadegörare
Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder, såsom bra växtföljder och motståndskraftiga sorter, för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det finns också en strävan att utnyttja ekosystemens naturliga reglering av skadegörare, genom att på olika sätt gynna skadedjurens naturliga fiender.
För att kunna bevara och främja sådan biologisk bekämpning i åkermark behövs det dock bättre kunskap om hur angreppen av skadegörare påverkas av mångfalden av naturliga fiender, såsom jordlöpare och spindlar, och av deras bytesdjur.
Eve Roubinet har i sitt doktorsarbete vid SLU först gjort en sammanställning av vad den vetenskapliga litteraturen säger om denna fråga. Denna visar att en ökad mångfald av rovlevande leddjur förbättrar den biologiska kontrollen av växtätande insekter.
Jordlöpare och spindlar äter bladlöss i spannmålsfälten
För att kunna främja viktiga naturliga fiender är det viktigt att veta mer om förhållandet mellan rovdjuren och deras bytesdjur, det vill säga hur födovävarna ser ut, och vad detta innebär för biologisk bekämpning. I den andra delen av avhandlingen undersökte Eve Roubinet rovdjurens maginnehåll med hjälp av en nyutvecklad DNA-teknik, och kunde därigenom visa vad rovdjuren åt under olika delar av säsongen.
Fokus låg på jordlöpare och spindlar som har breda födoval (generalister) och som äter bladlöss i spannmålsfält. Studierna visade att dessa rovdjur är viktiga naturliga fiender till bladlöss, men också att de har mycket breda dieter bestående av olika växtätare, markfauna och andra predatorer.
– Min avhandling understryker hur viktigt det är att känna till hur hela födoväven ser ut, om man vill utforma strategier för en mångfaldsinriktad biologisk kontroll på åkermark, säger Eve Roubinet.
Mångfald av rovdjur ger mer stabil biologisk kontroll
Det räcker alltså inte med att titta på en skadegörare och dess fiender – det är också viktigt att veta vad fienderna äter i övrigt.
Eve Roubinet visar också att enskilda rovdjursarter kan bidra olika mycket till den biologiska kontrollen under olika delar av odlingssäsongen. Olika arter i den generalistiska rovdjursfaunan kan alltså komplettera varandra.
– Det verkar alltså som att en mångfald av rovdjur ger en mer stabil biologisk kontroll, sett över hela säsongen.
Artrika rovdjurssamhällen kan till exempel gynnas genom minskad pesticidanvändning, och genom åtgärder som gynnar en hög tillgång på alternativa bytesdjur över hela året. Exempel på åtgärder som kan öka tillgången på alternativa bytesdjur är tillförsel av organiskt material, samodling, samt breda sprutfria kantzoner.
Vår forskning gäller njurbäckeninflammation, men principen bakom behandlingen skulle kunna gälla även andra infektionssjukdomar, säger professorn i klinisk immunologi Catharina Svanborg.
Ett visst mått av inflammation är en naturlig följd av till exempel en bakterieinfektion. Den utgör ett tecken på att immunförsvaret är i gång med att bekämpa bakterierna. Men vid många svåra infektionssjukdomar överreagerar immunförsvaret, så att inflammationen kvarstår alldeles för länge och leder till skador i hela kroppen.
– Man vill ju ha bort bakterierna, men slippa inflammationens biverkningar i form av till exempel feber och organskador. Just det har vi nu lyckats göra i möss med njurbäckeninflammation, förklarar Catharina Svanborg.
Balans i proteintillverkningen avgörande
Lundaforskarna har funnit ett par viktiga så kallade transkriptionsfaktorer inom immunförsvaret – en sorts ”genreglerare”, som styr tillverkningen av proteiner från vissa gener. Balansen mellan dessa faktorer, som kallas IRF-3 och IRF-7, visade sig vara avgörande.
Om man med hjälp av genteknik slog ut den ena faktorn, IRF-3, blev mössen allvarligt sjuka. Den återstående faktorn IRF-7 ledde då till en kraftig inflammation som gav mössen både blodförgiftning och bölder i njurarna. Om man däremot motarbetade effekten av IRF-7 i samma sorts möss blev mössen både bakteriefria och inflammationsfria, precis som om de fått en antibiotikakur.
– Det intressanta är att många patienter med njurbäckeninflammation har en obalans mellan de två faktorer vi studerat. Merparten av alla barn med sjukdomen har en mutation som stört balansen på samma sätt som hos våra sjuka möss, säger Catharina Svanborg.
Broms av IRF-7 kan fungera som antibiotikakur
Man kan undra varför transkriptionsfaktorn IRF-7 alls finns inom immunförsvaret, om den alltså kan ge upphov till en allvarlig njursjukdom. Annan forskning har dock visat att den fyller en funktion för att bekämpa virus.
– Men vi tänker oss ju inte en långvarig broms för IRF-7, utan en kortvarig behandling som kan fungera som en antibiotikakur, säger lundaforskaren Manoj Puthia.
Immunterapi är idag ett hett forskningsfält. Många hoppas att sådana behandlingar, som på olika sätt utnyttjar kroppens eget immunförsvar, ska kunna utgöra alternativ till antibiotika. Men arbetet har varit svårt, inte minst för att immunreaktionerna ofta leder till en alltför stark och skadlig inflammation.
Principen kan gälla även vid andra sjukdomar
Lundaforskarnas rön om vikten av balans mellan olika transkriptionsfaktorer skulle kunna öppna nya vägar för att hejda den farliga inflammationen. Just de faktorer som gruppen studerat kanske bara är avgörande vid just njurbäckeninflammation, men själva principen skulle kunna gälla också vid andra sjukdomar.
Fynden från Catharina Svanborgs grupp har nu publicerats i Science Translational Medicine. Forskarna hoppas också att så snart som möjligt kunna testa behandlingen på patienter.
IRF är en förkortning av Interferon Regulatory Factor
Denna iakttagelse gör dataspelsforskaren Björn Berg Marklund vid Högskolan i Skövde. Han har sammanställt en rapport över de svenska spelutbildningarnas utveckling från 2001 till 2016 och lyfter frågan om vad den här utvecklingen innebär för förhållandet mellan utbildning och industri.
– Den senaste tiden har vi sett hur aktörer i dataspelsbranschen, bland annat genom öppna brev i pressen, uttryckt sin oro över hur svårt det är att få tag på kompetent arbetskraft. Branschen växer både snabbt och stadigt, och bristen på ny personal kan bli en flaskhals för dess fortsatta tillväxt. Avsikten med rapporten är att beskriva hur läget utvecklats för Sveriges spelutbildningar, samt att belysa utbildningarnas relation med industrin genom att jämföra denna utveckling med industrins tillväxt, säger Björn Berg Marklund.
35 spelutbildningar
Under året fanns det 35 utbildningar som kan beskrivas som spelrelaterade på tretton högskolor och universitet i Sverige, från Malmö i söder till Luleå i norr. Högskolan på Gotland och Högskolan i Skövde var några av de första som satsade på mer specialinriktade dataspelsutbildningar i början av 2000-talet. Björn Berg Marklund gjorde sin första kartläggning av den svenska dataspelsbranschen 2011 och ett par år senare gjorde han en bredare inventering av hela Skandinavien. Den här tredje gången har han valt att återigen koncentrera sig på situationen i Sverige.
– Siffror från dataspelsbranschens rapporter om svenska spelindustrins tillväxt, vittnar om att den hade en serie turbulenta år i slutet av 00-talet, men de senare åren har utvecklingen varit stabil och positiv. Utbildningarna, som växte fram explosionsartat under 2000-talets första del, har i sin tur bromsat upp. Efter att det ett tag såg ut som att lärosätena snabbt var på väg att börja utbilda fler studenter än industrin hade kapacitet för, så har vi sett det omvända de senaste tre – fyra åren. Efterfrågan på kompetent personal är stor och av företagens uttalanden att döma har det blivit allt svårare att få tag på medarbetare. Den avstannade tillväxten av spelutbildningarna kan försvåra situationen ytterligare och kan på sikt påverka hur snabbt de svenska spelföretagen kan växa.
Allt fler kvinnor
2015 hade dataspelsutbildningarna i Sverige drygt 3 000 förstahandsökande, en nedgång med cirka hundra jämfört med året innan. Drygt 1 500 började sina utbildningar, vilket är 80-talet fler än 2014. Samtidigt som andelen manliga sökande minskar har andelen kvinnliga studenter ökat stadigt de senaste åren. Jämfört med 2010 är ökningen drygt 44 procent. Noteras ska också att de årskullar som nu kan söka till högskolor och universitet är förhållandevis små, på grund av de låga födelsetalen i mitten på 1990-talet.
De två tidigare undersökningar har skett inom ramen för två EU-projekt, Scandinavian Game Developers och Game Hub Scandinavia, där Högskolan i Skövde samordnar forskning och utbildning för att utveckla branschen. Forskningen kommer att studera hur spel utvecklas och anpassas för olika marknader och olika typer av kunder. Kunskapen om detta sprids genom samarbete med inkubatorer och spelutbildningar på olika nivåer.
Underlag för diskussioner
Björn Berg Marklund hoppas att den nuvarande rapporten kan utgöra ett bra underlag för diskussion bland utbildare och branschaktörer.
– Jag vill inte själv dra allt för stora slutsatser eller tolkningar av resultaten, eller ge fasta direktiv till lösningar – det är upp till läsaren att bedöma hur statistiken relaterar till deras arbetsprocesser och situation. Rapporten lyfter dock upp några eventuella punkter jag fann intressanta och ville belysa lite extra. Men, framför allt hoppas jag att rapporten bidrar med intressant statistik och iakttagelser som bjuder in till diskussion.
För mer information: Björn Berg Marklund, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, bjorn.berg.marklund@his.se, Tel. 0500-44 83 51, 0733-62 58 75
Kan liv från nedslagsplatsen ha slungats ut i universum? Det är en av frågorna som forskarna från Naturhistoriska riksmuseet vill besvara, genom att undersöka innehållet i den närmare ett ton tunga lådan, som donerats till museet från USA:s rymdstyrelse Nasa.
Materialet består av kalksten, som kastats ut från nedslagsplatsen i Mexiko och samlats in i Belize, 500 km därifrån. När den 10 km stora asteroiden kolliderade med jordytan för 66 miljoner år sedan, blev värmeutvecklingen så stor att berggrunden smälte och skvätte ut åt alla håll.
Sfäruler med liv
Rester från nedslaget finns utspridda över hela världen. I Belize, där materialet samlats in under sex år av Nasa:s forskare och medlemmar i The Planetary Society, är lagren uppemot 30 meter tjocka och innehåller så kallade sfäruler, som forskarna är särskilt intresserade av. Det är små kulor av sten, vars yta smält av friktionen och omvandlats till en glasaktig marmor.
Professor Vivi Vajda vid lådan med nedslagsmaterial som kommit från Nasa. (Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet)
– Inuti dessa kulor har levande organismer kapslats in i samband med nedslaget. Nu vill vi ta reda på hur varmt det blev inuti. Vi vet från meteoriter att de blir mycket heta på ytan, men inte särskilt varma inuti. Så nu är frågan: kan aminosyror eller DNA-strängar ha överlevt nedslaget inuti de här sfärulerna? säger Vivi Vajda, professor och chef för museets paleobiologiska forskningsenhet.
Om svaret är ja väcker det en svindlande tanke: sfäruler som slungades ut genom jordens gravitationsfält kan ha fört med sig liv från jorden till andra platser i universum.
Museets paleontologer kommer också i samarbete med planetforskare från den geovetenskapliga forskningsenheten att leta efter rester från själva asteroiden.
– Vi hoppas hitta metaller, som järn, nickel och krom. De skulle kunna avslöja saker om asteroiden, som vi inte vet så mycket om, säger Vivi Vajda.
Samlad kompetens och utrustning
En viktig anledning till att Nasa valt att placera materialet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är den samlade kompetensen av paleontologer och planetforskare som finns här, liksom den avancerade jonmikrosond (Nordsim), som tillåter forskarna att undersöka mikrometersmå partiklar.
Tillsammans kommer man nu att försöka ta reda på vad som egentligen hände när den stora asteroiden, ökänd för att ha inneburit slutet för dinosauriernas tidsålder, slog ner.
Fotnot: Expeditionerna då materialet samlades in leddes av Dr Adriana Ocampo (Nasa HQ, Washington) och sponsrades av Nasa Exobiology Program och The Planetary Society.
För mer information:
Vivi Vajda, professor i paleontologi, Tel: 08-5195 4266, E-post: vivi.vajda@nrm.se
– I det mångspråkiga Sverige har lärarna blivit nyckelpersoner. De ska se till att barn från mycket olika bakgrunder når alla skolans mål, och de måste göra det utifrån tidsbegränsningar. Min studie visar i huvudsak på en enspråkig norm, men det finns intressanta undantag, där flerspråkigheten får ta både tid och plats, säger Sari Vuorenpää.
Fokus i undersökningen är samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Avhandlingen följer tre litteracitetskedjor: berättelse, dikt och fakta.
– Studien visar att skolsamtal tycks ha en inbyggd agenda, särskilt i helklass när eleverna möts som ett kollektiv, säger Sari Vuorenpää. Det vanliga är att läraren håller monolog och då och då avbryter för att ställa frågor, med målet att så många elevröster som möjligt ska få höras. Att vara lyhörd för många elever är en god ambition, men avigsidan är att få längre tankegångar kan utvecklas. När eleverna arbetar i smågrupper finns en större variation av hur samtalen byggs upp. Lärarna i studien visar en stor medvetenhet för att dessa organisatoriska växlingar behövs i skolan.
Majoriteten av studiens elever är flerspråkiga. Flerspråkigheten är oftast en outnyttjad resurs i klassrummet där skolarbetet bygger på en enspråkig norm. Samtidigt visar studien på intressanta undantag där lärare öppnar upp för flera språk och språken flätas ihop utan gränser. Ett särskilt intressant exempel visar hur en elev skriver på spanska och hur samtalet sker på spanska, finska, svenska och lite engelska. Att få använda hela sin språkresurs som elev på detta sätt kan ses ur ett translanguaging perspektiv, vilket på svenska ibland översätts till korsspråkande. Vuorenpää poängterar att flerspråkighet är en användbar resurs i skolan oavsett lärarens språkbakgrund.
– Kanske är den största utmaningen idag för skolan som institution att mentalt växla spår från ett enspråkigt samhälle till att ta utgångspunkten i att vi lever i ett flerspråkigt samhälle i en globaliserad värld, säger Sari Vuorenpää. Flerspråkighet är inget problem, vilket man kan tro om enspråkigheten sätts som norm. Vad skulle möjligtvis kunna hända med skolan om flerspråkigheten skulle ses som en tillgång och en genomsyrande resurs?
Studien visar också att det finns en inbyggd stress i skolarbetet. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.
– Förvånande nog är skolan fortfarande pappersbaserad, trots stora IT-satsningar. Datorer, exempelvis i form av hela klassuppsättningar av laptopar, finns men fungerar inte alltid. Samtidigt är det viktigt att erinra att samtalet inte går att ersätta med teknik, vilket studien visar.
Fotnot: Sari Vuorenpää är doktorand vid Forskarskolan UVD (Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik) vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet och i ämnet svenska vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.
För mer information:
Sari Vuorenpää, sari.vuorenpaa@sh.se (till och med den 1 maj), sari.vuorenpaa@isd.su.se (från den 2 maj, Stockholms universitet, institutionen för språkdidaktik)
Svenska är huvudspråk i Sverige. Men vid svenska universitet skrivs de allra flesta vetenskapliga texter på engelska. Trots det används också svenska för vetenskapliga ändamål, och inte bara för de administrativa och populärvetenskapliga. Det är ett av huvudresultaten i Linus Salös nyutkomna avhandling om språkanvändning vid svenska universitetsinstitutioner.
Under de senaste åren har engelskan haft extra draghjälp av den nya tidens forskningspolitiska fokus på excellens och internationalisering, där kvalitet och genomslag i forskningen ses som något som uppstår vid den internationella forskningsfronten. De som värnar om svenskans ställning och användbarhet ser ofta engelskan som ett problem. Andra vill öka den internationella aktiviteten – för dem kan svenskan vara ett problem.
Skillnad på språkpolitik och högskolpolitik
– Hårdraget kan man säga att svensk språkpolitik har svårt att dra jämnt med svensk högskolepolitik. Men så länge svenska används mellan svensktalande forskare så kommer svenska att finnas som vetenskapligt språk, även om språket nog skulle utvecklas mer om det användes mer, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Forskare ägnar sig åt en mängd verksamheter där språk används, utöver att skriva artiklar och böcker. De undervisar, antecknar, mejlar, diskuterar forskningsproblem med kollegor och förmedlar ny kunskap till det övriga samhället.
– Det är viktigt att hålla isär forskningspraktiker och forskningsprodukter när denna fråga diskuteras, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Linus Salös avhandling visar att engelskan har en särställning främst i vetenskaplig publicering. Men i det vardagliga arbetet används en hel del svenska, eftersom svensktalande forskare ofta känner sig obekväma med att använda engelska sinsemellan. Deras forskningsmöten och mejlkommunikation blir därmed arenor där vetenskapssvenskan används och utvecklas i både tal och skrift. Också forskare som aldrig skrivit vetenskapliga publikationer på svenska förr klarar av det när behovet uppstår, visar avhandlingen.
Avhandling: Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia. Practices, Processes, and Globalizing Markets.
För mer information:
Linus Salö, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Telefon: 073-839 35 14, e-post: linus.salo@biling.su.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
