En forskargrupp vid Linnéuniversitetet har undersökt om gråsuggor föredrar en partner från samma område som de själva eller en ‘främling’ från ett annat område.
Gråsuggor, som tillhör kräftdjuren, har ett stort utbredningsområde och finns i hela världen. De är vanliga i Sverige och ungefär 30 olika arter kan hittas här. Gråsuggor håller sig vanligtvis inom ett begränsat område och parar sig med individer från samma population. Men det är inte alltid bäst att välja en partner från samma område. I vissa fall kan det vara bättre att en ‘främling’ blir pappa till avkommorna.
Tycks föredra det välbekanta
– Gråsuggorna tycks föredra det välbekanta framför det främmande. När honorna samtidigt erbjuds en hane från samma population som de själva tillhör och en ‘främmande’ hane från en annan population väljer de att para sig med en partner från sitt eget område, berättar studiens huvudförfattare Johanna Sunde.
Studien som nyligen publicerades i tidskriften Biological Journal of the Linnéan Society, visar också att partnerns ursprung har betydelse för avkommornas överlevnad. Forskarna fångade gråsuggor från fyra olika områden och placerade hanar och honor tillsammans i olika kombinationer som representerade antingen par från samma grupp, eller blandade par. Gråsuggorna fick para sig i laboratoriet och forskarna jämförde sedan överlevnaden mellan ungarna från olika kombinationer.
Högre överlevnad med genetisk blandning
– Olika populationer påverkas olika av att blandas med varandra. I en del populationer har genetisk blandning ingen mätbar effekt. I vissa populationer ökas dock avkommornas överlevnad av genetisk blandning, medan andra populationer tvärtom påverkas negativt, förklarar Johanna Sunde.
Studien visar att det ibland kan vara gynnsamt att välja en partner från ett främmande område – det välbekanta är inte alltid bättre än det främmande. Men även i dessa fall verkar gråsuggehonor föredra en partner från sin egen population.
– Det är både intressant och oväntat att det finns en preferens för en partner från sitt eget område även när det minskar avkommornas framgång. Honorna vars avkommor gynnas av att pappan kommer från en annan population borde istället välja en partner från ett främmande område, resonerar Johanna.
Blandning kan ha olika effekt
Att blandning av individer från olika populationer kan ha olika effekt och ibland till och med vara negativt är viktigt att ha i åtanke vid planering av bevarandeinsatser för hotade djur. Det finns annars en risk att uppfödning och utplantering av individer i syfte att öka den genetiska variationen och minska populationers utdöenderisk får oönskade effekter.
– Den här studien är ett exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bidra med kunskaper och insikter som kan vara viktiga för praktiska tillämpningar inom samhällsnyttiga områden, avslutar professor Anders Forsman, medförfattare till studien.
Läs artikeln: Sunde, J. and Forsman, A. 2016. Mate choice is not consistent with short-term effects of intraspecific admixture in woodlice. Biological Journal of the Linnéan Society
För ytterligare upplysningar: Johanna Sunde, doktorand, 0480-44 67 43, 076-178 51 90, johanna.sunde@lnu.seAnders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, anders.forsman@lnu.seJosefin Fägerås, kommunikatör, 072-528 14 30, josefin.fageras@lnu.se”>josefin.fageras@lnu.se
Johanna Sunde och Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Stora utvecklingsresurser läggs nu ner för att öka batteriernas livslängd i mobiltelefoner och andra mobila enheter. Men det finns stora energivinster att hämta även i mjukvarorna visar Ekhiotz Jon Vergara i sin doktorsavhandling vid Institutionen för datavetenskap, LiU.
– Hittills har apputvecklarna inte brytt sig så mycket om hur mycket energi de uppkopplade prylarna drar, men allt fler börjar få upp ögonen för de här frågorna, exempelvis Spotify som använt verktyget, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Han har utvecklat EnergyBox, ett verktyg som lägger samman energiförbrukningen för själva dataöverföringen i nätet med energiförbrukningen i en mobiltelefon eller annan uppkopplad enhet. I avhandlingen finns förslag på mer energieffektiva lösningar och han har också använd EnergyBox för att jämföra hur mycket energi olika chattar, appar och dataspel drar.
Det visar sig nämligen att energiförbrukningen inte beror på hur mycket data som skickas, utan på hur det skickas.
Mycket utsänd data drar inte alltid mycket energi
– Mängden data som sänds är inte proportionell mot energiförbrukningen. Till exempel Messenger sänder mycket data och drar mycket energi, Google hangout sänder betydligt mindre data och är mer energisnål medan Kik sänder lite data men drar mycket energi, berättar han.
Han har även testat ett stort antal onlinespel, med en eller flera spelare, och funnit stora skillnader i energiförbrukningen mellan annars likvärdiga spel.
Några incitament för mjukvaruutvecklarna att minska energiförbrukningen finns dock inte.
– Det här är ett problem som behöver lösas på sikt, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Många faktorer bakom energiförbrukningen
Frågan är inte enkel för den totala energiförbrukningen beror på många faktorer: hur nätoperatören har optimerat nätet, hårdvaran i telefonen, operativsystemen och hur energikrävande respektive app eller spel är. Ofta har vi många appar igång och helheten är inte summan av de olika delarna eftersom systemen påverkar varandra.
– I avhandlingen har jag visat på några möjliga metoder att fördela energikostnaden och även givit riktlinjer för hur man väljer mellan alternativen.
2013 såldes enligt analysfirman Gartners beräkningar 1 miljard smartphones i världen. För att ladda upp 1 miljard telefoner i ett år gör vi av med 4TWh, enligt beräkningarna i avhandlingen, vilket motsvarar ett mindre kärnkraftverk. Gartner beräknar att det i år, 2016, ska säljas 1,5 miljarder smartphones i världen och att det totalt finns 4,5 miljarder mobiltelefoner.
Avhandlingen: Energy Modelling and Fairness for Efficient Mobile Communication, Ekhiotz Jon Vergara, Insitutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2016.
Kontakt: Tekn Dr Ekhiotz Jon Vergara, ekhiotz.vergara@gmail.com, 0707 419 186
Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett globalt folkhälsoproblem. Mer än vart fjärde barn i Sverige väger för mycket, och det saknas effektiva strategier för behandling och prevention. En aktuell teori är att en förändrad tarmflora kan vara en av orsakerna bakom den globala epidemin.
Den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) har i djurstudier visat sig kunna aktivera gener som är inblandade i ämnesomsättningen, och även minska risken att utveckla övervikt. För att undersöka sambandet hos barn fick drygt 170 spädbarn äta en barngröt med eller utan tillsatt LF19 under den period när de avvandes från amning. Under en 9 månader lång behandlingsperiod mättes barnens längd, vikt, BMI, kroppssammansättning och blodfettsprofil.
Läger nivåer av fettsyror kopplade till bukfetma
– Intressant var att barnen fick lägre blodnivåer av palmitinsyra och palmitoljesyra. Dessa fettsyror har kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom och bukfetma. Därför var utvecklingen av nivåerna efter avslutad behandling väldigt spännande att följa, säger Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Bestående skillnader skulle nämligen tala för att behandlingen skulle kunna användas för att påverka ämnesomsättningen och förebygga övervikt hos barn. I uppföljningen, som gjordes när barnen var 8–9 år, kvarstod dock inte dessa fynd. Att tillföra LF19 gav alltså en övergående effekt på ämnesomsättningsprofilen.
– Det verkar som om många probiotiska bakterier ger någon effekt under tiden de ges. Det är dock viktigt att påpeka att de är stamspecifika, vilket betyder att varje sort har särskilda egenskaper och olika effekter.
Barngröt med LF19 minskade inte risken för fetma längre fram
Frida Karlsson Videhult hittade heller inga bestående skillnader mellan barngrupperna när det gäller tillväxt, kroppssammansättning, blodfettsprofil eller inflammationsmarkörer. Barngröt med tillsatt LF19 minskade således inte risken för att barnen skulle bli överviktiga i skolåldern.
Probiotiska bakterier, som laktobaciller eller bifidobakterier, är levande mikroorganismer som kan ge hälsoeffekter när de tillförs i tillräcklig mängd. Den mest påtagliga effekten har setts vid behandling av virusorsakad magsjuka, men vid andra föreslagna kliniska tillstånd saknas idag stöd för generella rekommendationer.
– Det finns i dagsläget inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera probiotika i förebyggande syfte, säger Frida Karlsson Videhult.
Frida Karlsson Videhult är uppvuxen i Holmsund utanför Umeå. Hon är legitimerad dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Efter sina doktorandstudier kommer hon att arbeta som dietist vid Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och bland annat arbeta med behandling av fetma bland barn och ungdomar.
Avhandlingen: Effects of early probiotic supplementation in a pediatric setting: Focus on body composition, metabolism and inflammation
Fredagen den 20 maj försvarar Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik vid Umeå universitet sin avhandling med svensk titel: Effekter av tidig supplementering med probiotika hos barn. Fokus på kroppssammansättning, metabolism och inflammation. Disputationen sker kl. 13.00–16.00 i Biomedicinhuset, sal E04. Fakultetsopponent är Velmurugesan Arulampalam, Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska institutet.
För mer information, kontakta gärna: Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik vid Umeå universitet Telefon: 090-785 37 81, 070-659 94 83 E-post: frida.karlsson@umu.se
– Så höga siffor för tonårsflickor som mår dåligt har det inte varit i sen Folkhälsomyndigheten började mäta skolbarns hälsovanor på 80-talet. Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, både från skolan och inifrån sig själva.
– Det är allt ifrån att lyckas, sitt utseende, vem man är på sociala medier och oro för skolarbetet, säger Anna Duberg, legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro Universitet.
Rörelseglädje i stället för prestation
I studien ingick flickor 13-18 år som ofta besökte skolhälsovården för återkommande problem med huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Studien, ”Dansprojektet”, undersökte om dans två gånger i veckan i två terminer kunde påverka flickornas hälsa. Flickorna som deltog blev intervjuade om sina upplevelser och fick besvara en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor.
Dansklasserna gavs efter skoltid och det var ungefär tjugo flickor i varje grupp. Afrikansk dans, showjazz och streetdance var några av de danser de fick prova på.
– Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt istället för att öva till en föreställning i slutet av terminen. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga grundstenar.
Fysisk aktivitet utan prestationskrav stärker självkänslan
Utöver de fysiologiska effekterna så kan fysisk aktivitet som individanpassas stärka självkänslan och tilltron till att man klarar av att bemästra situationer. Men för att nå hälsoeffekter så är det viktigt att aktiviteten utförs regelbundet. Därför bör aktiviteten ligga i linje med individens intressen för att känna engagemang och glädje.
– Det ska kännas kul. Dans är ett exempel på fysisk aktivitet i socialt sammanhang som har visat sig vara populär, särskilt bland flickor. Resultaten från studien visar att den hade tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för den här gruppen tonårsflickor med psykisk ohälsa.
Dans som medicin för kropp och själ
https://www.youtube.com/watch?v=LjViPbl2B_o
Det visade sig även vara en kostnadseffektiv insats beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök och att det var en billig insats för det uppnådda resultatet. Närvaron i dansgruppen var genomgående hög och 92 procent skattade dansen som positiv.
Skolsköterskorna fick mindre att göra
Resultaten visade också att den självskattade hälsan ökat betydligt i dansgruppen jämfört med kontrollgrupp. Kroppsliga besvär såsom huvudvärk och magvärk, stressrelaterad mental ohälsa och även användning av smärtstillande medicin hade minskat i dansgruppen. Det visade sig att skolsköterskorna upplevde en avlastning när projektet var igång.
– Vi fick mycket stöd från olika skolsköterskor på de 21 skolor i Örebro som var med i studien. De har varit värdefulla för studiens genomförande. Skolsköterskorna hjälpte till att hitta rätt flickor som har de här behoven.
En intressant aspekt är att en prestationsfri atmosfär och stödjande gemenskap visade sig ha särskilt stor betydelse för flickorna, dansen sågs som en fristad från stress och upplevda krav. Rörelser och musik ger en paus från negativa tankemönster eftersom det flyttar fokus från tankar till upplevelse.
Tonårsflickor höver uppleva kroppen inifrån
– Kroppen ska vara en källa till glädje. Det finns något annat än utifrånperspektivet som det är mycket fokus på idag, dans och rörelse kan hjälpa dem skifta fokus till inifrånperspektivet istället. Flickor i tonåren behöver uppleva kroppen inifrån. Det perspektivet kan ge otroligt mycket glädje. Det ena kan leda till sjukdom medan det andra kan leda till stärkt hälsa, positiva levnadsvanor och att ta hand om sig själv med fysisk aktivitet.
Anna Dubergs förhoppning är att dansen ska bli ett självklart behandlingsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Hon har utbildat 60 stycken nya instruktörer i landet och nya grupper har startats från Malmö till Haparanda. I Örebro kommun har forskningen redan blivit verklighet, det finns möjlighet för flickor inom målgruppen att framöver vara med i dansgruppen ”Bara dansa” som ges efter skoltid i en central dansstudio.
Avhandlingen: Dance Intervention for Adolescent Girls with Internalizing Problems. Effects and Experiences.
Disputation: 20 maj, 9.00, Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro. Opponent: Töres Theorell, professor emeritus, Karolinska institutet Huvudhandledare: Adj. professor Margareta Möller Bihandledare: Med. Dr. Lars Hagberg och Med. Dr. Helena Sunvisson
För mer information kontakta: Anna Duberg. Legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna, Universitetssjukhuset Örebro. Tel: 070 – 550 93 24 Mail: anna.duberg2@regionorebrolan.se
Degenerativ myelopati (DM) är en naturligt förekommande, progressiv sjukdom hos vuxna hundar där förändringar i ryggmärgen leder till förlamning och död. År 2009 upptäcktes en SOD1-mutation som ger risk för DM av en forskargrupp ledd av bland andra Kerstin Lindblad-Toh, men då inte alla hundar som har mutationen blir sjuka fortsatte forskarna att söka efter ytterligare gener som kunde modifiera sjukdomsrisken.
Forskarna jämförde arvsmassan hos hundar med SOD1-mutation som antingen utvecklat sjukdomen eller som förblivit friska vid hög ålder, och kunde identifiera en haplotyp i genen ”SP110 nuclear body protein” förknippad med ökad risk att utveckla DM och tidig debutålder.
Vissa genvarianter vanligare
– Vi upptäckte flera varianter i SP110 som var vanligare hos de hundar av rasen Pembroke Welsh Corgi som fått sjukdomen, säger Emma Ivansson, tidigare postdoktor vid Uppsala universitet som lett den internationella studien.
– Våra funktionella studier visade att varianterna påverkar uttrycket av SP110 i blodceller, påpekar Sergey Kozyrev, senior forskare vid Uppsala universitet.
– Huruvida SP110 inverkar på risken för DM även i andra hundraser kräver ytterligare studier, säger Kate Megquier, veterinär och doktorand vid Uppsala Universitet och Broad Institute.
SP110 reglerar genuttryck, främst i immunceller. Det är känt att immunsvaret är viktigt vid neurodegeneration, men inflammation kan vara både skyddande och skadligt och de exakta mekanismerna är ännu oklara.
– Många studier har undersökt immunförsvarets roll i ALS, och vår upptäckt att en gen som reglerar immunsvaret är viktigt i denna hundmodell av ALS skulle kunna ge en ny vinkel för framtida studier, säger Emma Ivansson.
Publikation: PNAS, online Early Edition the week of May 16-May 20 2016. Variants within the SP110 nuclear body protein modify risk of canine degenerative myelopathy. K. Lindblad-Toh et al.
Referens: Ursprungsstudien då mutationen hittades: Proc Natl Acad Sci U S A. 2009 Feb 24;106(8):2794-9. doi: 10.1073/pnas.0812297106. Epub 2009 Feb 2. Genome-wide association analysis reveals a SOD1 mutation in canine degenerative myelopathy that resembles amyotrophic lateral sclerosis.
För mer information:
Emma Ivansson, mobil: 0733-329972, email: emma.ivansson@gmail.com
Kate Megquier, tel +001 617-714-8919, email: kmegq@broadinstitute.org
Fotnot: Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
Andreas de Blanche, forskare vid Högskolan Väst och dataspecialist på Tetra Pak, studerar hur olika processer som körs på samma dator påverkar varandra. Han har utvecklat metoder som förutser hur datorresurserna skall fördelas mellan olika simuleringar, för att de skall fungera på bästa sätt.
– En mjukglassmaskin är väldigt svår att simulera, det krävs tiotusentals processer som körs samtidigt på tusentals datorer. Genom att fördela processerna så de olika simuleringarna påverkar varandra så lite som möjligt, kan vi korta programmets körtider med upp till 40 procent, säger Andreas de Blanche.
Han berättar att resultaten går att generalisera för alla typer av program. Under sin anställning på Högskolan Väst har han bedrivit forskarstudier på Chalmers och samarbetat med bland annat dåvarande Volvo Aero (numera GKN) och Volvo IT.
Idag använder sig industriföretag alltmer av simuleringar när de utvecklar nya produkter. Simuleringarna kräver mycket datorkraft och kan ta veckor att utföra. Olika simuleringsprogram kräver olika kapacitet av processor, minne och nätverk. Om kapaciteten är för liten i någon av delarna, uppstår en flaskhals som saktar ner hela simuleringen. Genom att skräddarsy datorresurser för olika simuleringsprograms behov, utnyttjas resurser effektivare och tiden för produktutvecklingen kortas.
Avhandlingen: A Slowdown Prediction Method to Improve Memory Aware Scheduling
Formativa bedömningsprocesser – där elever fortlöpande får en förståelse för vad som ska läras in och där läraren anpassar och genomför undervisningen så att den bättre möter elevernas kunskapsnivå – kan bidra till att utveckla lärares undervisning och elevers lärande.
– Det kan leda till högre måluppfyllelse, men det förutsätter att vi förstår vad elever förstår och vilka möjligheter elever har att aktivt delta i bedömningsprocesser, säger avhandlingens författare Lisbeth Gyllander Torkildsen.
Rätt förutsättningar avgörande
Hon har utgått från ett flerårigt projekt där 25 elever, i årskurs 5 och 7 vid starten, och 9 lärare har arbetat med att utveckla en ömsesidig syn på bedömning. Resultaten visar att förutsättningar och arrangemang kring processerna är avgörande.
– Förutsättningarna kan antingen innebära att eleverna utvecklar en mer ytlig förståelse av bedömning, att de utvecklar en förståelse som bidrar till förbättring eller att de får en förståelse som leder till lärande, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.
Bedömning – två parters arbete
Centralt är att förstå bedömning som en värdering av två aktörers arbete. För eleven innebär detta en värdering av hur långt han eller hon nått i kunskapsutvecklingen samt en möjlighet att fortsätta att utvecklas. För läraren innebär det en värdering av hur väl undervisnings-, lär- och bedömningsaktiviteterna som genomförts verkligen har lett till ökat lärande.
Elevers förståelse av bedömning är en förutsättning för att de ska kunna använda den i sitt lärande.
– Det handlar om en komplex process med potential att bidra till att elever utvecklar förmågor, färdigheter och kunskaper. Elever och lärare behöver utveckla gemensam begreppslig förståelse och kunskaper om styrdokument, processer och förutsättningar, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.
– Bedömning är en gemensam angelägenhet för såväl elever och lärare som skolledare, förvaltningspersonal, politiker, policyförfattare och forskare.
Kontaktinformation: Lisbeth Gyllander Torkildsen, telefon: 073–231 5473, e-post lisbeth.gyllander.torkildsen@gu.se
Avhandlingen finns digitalt publicerad
Umeåforskarna har dessutom visat att enzymet Pfh1 kan vecka upp dessa strukturer, vilket bidrar till att arvsmassan förblir intakt. Detta enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nucleic Acids Research.
DNA-molekylen är känd för sin spiralformade figur, där två strängar slingrar sig runt varandra. Men DNA förekommer även i andra konfigurationer. En av dessa speciella former består av guaninrikt fyrsträngat DNA, så kallade G4-strukturer. Guanin är en av DNA molekylens fyra byggstenar. En lång rad tidigare studier av olika organismer har pekat på att G4-strukturer bildas i arvsmassan och att de fyller viktiga biologiska funktioner, till exempel reglering av genuttryck.
– Med olika biokemiska och biofysikaliska metoder har vi kunnat visa att specifika guaninrika DNA-sekvenser, i ribosomala DNA-regionen och telomererna hos Schizosaccharomyces pombe, också har en stark benägenhet att bilda G4-strukturer, säger Nasim Sabouri, forskarassistent vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och en av författarna till artikeln.
G4-strukturer hot i arvsmassan
G4-strukturer utgör hot ifall de kontinuerligt existerar i arvsmassan. Helikaser är en typ av specialiserade motorproteiner som har förmågan att vecka upp olika typer av DNA. Fram till nu har det dock inte funnits klara bevis om G4-strukturerna bildas i dessa regioner i Schizosaccharomyces pombe och inte heller vilket protein som är ansvarigt för G4-strukturernas uppveckning,
– Våra cellbiologiska och biokemiska experiment påvisar att helikaset Pfh1 binder till de specifika guaninrika DNA-sekvenserna i cellen och har dessutom förmågan att vecka upp bildade G4-strukturer. Att effektivt kunna vecka upp dessa strukturer är en nödvändighet för att kunna säkerställa kopieringen av arvsmassan, säger Nasim Sabouri.
Läkemedel mot cancer
Forskningen kring G4-strukturer är ännu i sin linda. Man tror att G4-strukturer kan hämma vissa processer i cellen, däribland kopieringen av DNA:t, och de har kopplats till utvecklandet av cancer samt neurodegenerativa sjukdomar hos människan. Därför måste bildandet och eliminerandet av G4-strukturer vara väl balanserade för att tillgodose cellens behov och fortlevnad.
– Ett intressant forskningsområde är framtagandet av molekyler som specifikt kan binda till och stabilisera G4-strukturer, som potentiellt skulle kunna stänga av uttrycket av vissa gener som är involverade i utvecklandet av tumörer. En förhoppning är att kunskapen i framtiden ska kunna användas för att utveckla nya läkemedel mot cancer. Detta är något som vi för närvarande fokuserar på, säger Nasim Sabouri.
Fotnot: Forskarna bakom studien är alla verksamma på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet: Marcus Wallgren, Jani Basha Mohammad, Kok-Phen Yan, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Mahsa Ebrahimi och Nasim Sabouri.
Publikationen: G-rich telomeric and ribosomal DNA sequences from the fission yeast genome form stable G-quadruplex DNA structures in vitro and are unwound by the Pfh1 DNA helicase. Författare: Marcus Wallgren, Jani Basha Mohammad, Kok-Phen Yan, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Mahsa Ebrahimi och Nasim Sabouri. (Nucleic Acids Research)
För mer information:
Nasim Sabouri, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Telefon: 072-566 2505
E-post: nasim.sabouri@umu.se
Årligen drabbas cirka nio procent av sjukhuspatienterna av vårdrelaterade skador. Ofta handlar det om infektioner som urinvägsinfektioner, infektioner efter en operation eller lunginflammationer. För att kunna förbättra arbetet, arbeta förebyggande och övervaka utbrott, mäter sedan 2008 alla svenska sjukhus under en dag förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Detta görs två gånger om året i en så kallad punktprevalensmätning och innefattar alla inneliggande patienter på sjukhus samt två tredjedelar av patienterna inom psykiatrin. Men resultatet från mätningarna leder inte till handling, visar Mikaela Ridelbergs doktorsavhandling.
– Det här systemet finns för att man vill minska infektionerna och öka säkerheten för patienter. Men när verksamheterna inte litar på resultaten uteblir det man kunde ha lärt sig av mätningarna, säger Mikaela Ridelberg.
Det läggs alltså mycket tid på att samla in och att analysera data, men mindre tid på att omsätta den till arbete som skulle kunna minska de vårdrelaterade infektionerna.
Vanligt med bortförklaringar
I Mikaela Ridelbergs studie ingår 22 personer som arbetar med vårdrelaterade infektioner på sjukhusavdelningar runt om i landet. Dessa angav olika anledningar till att de misstror mätningarna. Den främsta är att tekniken anses invecklad, systemet svårt att rapportera i och de egna resultaten svåra att hitta. Utvärderingen, tycker de intervjuade, kanske kan ge en bild av utbredningen av vårdrelaterade infektioner på en nationell nivå, däremot inte på avdelningsnivå. De intervjuade anser också att metoden att mäta under enbart en dag gör att det kan ge en osann bild av avdelningen, om det just den dagen är ett utbrott av infektioner.
– Det finns en mängd bortförklaringar som att ”vi hade magsjuka på vår avdelning”, ”patienten kom från en annan avdelning och hade infektionen med sig till oss”. Jag önskar att de istället hade tittat på sina siffror och sagt, ”ok, vi har ett problem med katetrar och urinvägsinfektioner, vi jobbar med det”, säger Mikaela Ridelberg.
Hon anser att det krävs krafttag för att skapa strukturer för att lära av de förbättringsarbeten som görs. Inte bara inom den egna kliniken och organisationen utan även mellan kliniker och organisationer.
Förutom det återkommande fyndet att patientsäkerhetsrelaterade data inte leder till ett lärande visar avhandlingens fem studier att ökad kunskap genom utbildning i ämnet patientsäkerhet behövs till samtliga inom hälso- och sjukvården.
Avhandlingen:
Towards safer care in Sweden? Studies of influences on patient safety, Mikaela Ridelberg (2016) DOI: 10.3384/diss.diva-127307
Kontaktinformation:
Mikaela Ridelberg, doktorand och sjuksköterska, mikaela.ridelberg@regionorebrolan.se, 073-6477577
– Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken funktion pålarna hade. En teori är att de var en del av sjöförsvaret och kontrollerade in- och utfart. Sedan vet man aldrig vad man hittar. Det var ganska vanligt på den här tiden att man även sänkte skepp. Det är ganska stor chans att det ligger ett vikingaskepp där på botten, säger undersökningsledaren, professor Johan Rönnby vid Södertörns högskola.
Den arkeologiska undersökningen görs under en vecka av studenter på Södertörns högskola, under ledning av Johan Rönnby vid marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola och i samarbete med Västerviks Museum. Samarbetet har tidigare resultaterat bland annat i fyndet av skeppsvraket Mars, det svenska krigsfartyget som sänktes i Östersjön 1564. Det fyndet har uppmärksammats även internationellt.
Pålar hittade med ekolod
De vikingatida pålarna lokaliserades 2015 med hjälp av ekolod. Det finns ett tiotal pålar som står upprätt i norra delen av den smala kanal som förbinder Gamlebyviken med Dynestadviken och Dynestadsjön. I området finns också ett gravfält från yngre järnåldern och sannolikt också någon gård eller bosättning i närheten.
– Det är viktigt att göra en mer detaljerad undersökning av pålarna och platsen för att fastställa pålspärrens funktion. Undersökningen kommer också att ge ytterligare ledtrådar till hur landskapet nyttjades vid den här tiden och ge en inblick i hur viktig viken var för sjöfart under förhistorisk tid, säger Veronica Palm som är biträdande museichef och arkeolog vid Västerviks Museum.
En teori om pålspärrens funktion är att den kontrollerade in- och utfart och var en del av försvaret, en annan att det rör sig om en symbolisk spärr eller att den fungerade som bro.
Resultaten från undersökningen kommer även att användas i det forskningsprogram med maritim inriktning i Tjustbygden som museet och Södertörns högskola kommer att ta fram under hösten, vilket i sin tur är ett avstamp för inrättandet av företagsforskartjänster på museet.
Fotnot: Allmänhet som är intresserad av den arkeologiska undersökningen kan komma på öppen visning den 18 och 19 maj. Samling vid Gamleby Folkhögskolas parkering klockan 17.00.
För mer information:
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola
johan.ronnby@sh.se, 08-608 41 91, 070-643 24 61
Veronica Palm, biträdande museichef och arkeolog, Västerviks Museum
veronica@vasterviksmuseum.se, 072-555 11 77
– Andra djur och insekter använder också himlakropparnas placering för att navigera, men dyngbaggarna är unika; det är bara de som tar den här ögonblicksbilden då de hämtar in hur olika himlakroppar som solen, månen och stjärnor är positionerade, säger Basil el Jundi, forskare vid Lunds universitet.
Undersökningen har han gjort tillsammans med kollegorna Marie Dacke, Emily Baird, James J. Foster och Lana Khaldy, samtliga verksamma inom den världsledande Syngruppen vid Lunds universitet. Forskare från Sydafrika har också deltagit.
Ett snapshot räcker för att navigera rätt
använda strategin med ögonblicksbilder för att orientera sig i världen innebär enligt Basil el Jundi att dyngbaggarna utnyttjar sina förutsättningar fullt ut. De använder sig inte av långa processer när de hämtar in information, ett enda ”snapshot” räcker för att navigera helt rätt.
– Vi är de första som har visat att dyngbaggar tar sådana ögonblicksbilder. Vi är också först med att visa hur de lagrar och använder bilderna i sina små hjärnor, säger han.
Först tas ögonblicksbilden när baggen dansar och bilden lagras i hjärnan. När baggen sedan börjar rulla sin dyngboll lyckas den navigera rakt fram genom att matcha den lagrade ögonblicksbilden av himlavalvet med rådande omgivning.
Konstgjort himlavalv
Försöken har gjorts i Sydafrika vid en anläggning där dyngbaggarna bara haft tillgång till ett konstgjort himlavalv för att orientera sig. I och med att himlavalvet var konstgjort kunde forskarna stänga av och sätta på ljus samt flytta på himlakroppar. På så vis kunde de, förenklat uttryckt, jämföra hur baggarna ändrade riktning beroende på exempelvis den konstgjorda solens eller månens placering.
Ögonblicksbilden av himlavalvet är således unik för dyngbaggarna. Myror tar också ögonblicksfoton, men inte av himlen utan av omgivningen på jorden. Det som dyngbaggarna inte är ensamma om är dansen, att snurra runt innan de ger sig iväg. Myror roterar och bin och getingar tar en rundtur vid boet. Ännu vet ingen varför.
– Kanske är det så att de också hämtar in information samtidigt som de roterar eller tar ett varv i luften, men det vet vi inte, säger Basil el Jundi.
Enligt honom kan resultaten om hur dyngbaggar tar sig fram i världen få betydelse för utvecklingen av navigationssystem i förarlösa fordon.
Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology: A Snapshot-Based Mechanism for Celestial Orientation
IG Nobel Prize
Medlemmar i Syngruppen vid Lunds universitet har tidigare prisats för sin forskning. För några år sedan tilldelades Marie Dacke, Eric Warrant och Emily Baird det så kallade IG Nobel Prize. Utmärkelsen fick de för upptäckten att dyngbaggar använder Vintergatans ljus när de orienterar sig i världen. Endast forskningsresultat där allvaret går hand i hand med skrattet, resultat som underhåller samtidigt som de får människor att tänka efter, kommer ifråga för IG Nobel Prize.
För mer information: Basil El Jundi, forskare (engelskspråkig), Lunds universitet, biologiska institutionen, +46-46-222 95 78 +46-72-548 77 50 basil.el_jundi@biol.lu.se
Under de senaste två årtiondena har bolagsstyrning blivit ett alltmer omdebatterat ämne bland akademiker, utövare och beslutsfattare. En av följderna av denna debatt har varit en ökad kontroll över chefers och företagsledningars beslutsfattande. I synnerhet har en rad lagändringar och införande av allmänna regler för bolagsstyrelser ökat kontrollen av företagsledningar.
En begränsning och kontroll av företagsledningarnas mandat och beslutsrätt har antagits ge högre värde till aktieägarna.
Studier som har undersökt resultaten från dessa reformer har dock inte lyckats hitta några belägg för att detta verkligen stämmer i praktiken. I Yuliya Ponomarevas avhandling undersöks detta fenomen genom att studera delegation av beslutsmakt till företagsledningen, men framför allt avsaknaden av delegation.
– Å ena sidan kan en begränsning av chefers auktoritet och självbestämmanderätt minska att företagsledningen agerar för sitt eget intresse skull, å andra sidan kan det resultera i en oförmåga hos ledningen att ta tillvara lönsamma strategiska möjligheter som kan utveckla bolaget, säger Yuliya Ponomareva och fortsätter:
– Detta tillvägagångssätt belyser balansen mellan att hindra och möjliggöra företagsledningars beslutsfattande. Denna balans kommer att påverkas av kompromisser mellan kostnader för opportunistiskt agerande av ledningen och de vinster man kan uppnå genom strategisk utveckling.
Detta innebär att kopplat till vilken typ av verksamhet som bolaget är aktivt i, kommer varje bolag att behöva utvärdera såväl nackdelar som fördelar med delegering. Vinsten med detta förhållningssätt ligger i erkännandet av det som är den huvudsakliga fördelen med affärsverksamhet i bolagsform – det vill säga effektiv delegering.
– Även om ett ensidigt fokus på kontroll av chefer kan fungera som en garanti för att aktieägarnas medel inte missbrukas, så berövar det även bolagen möjligheten att nå sin fulla potential vad gäller tillväxt och strategisk utveckling, förklarar Yuliya Ponomareva.
Avhandlingen: Costs and Benefits of Delegation: Managerial Discretion as a Bridge between Strategic Management and Corporate Governance
Delegations fördelar och faror: Ledningens handlingsutrymme som en bro mellan strategisk ledning och bolagsstyrning
Kontakt: Yuliya Ponomareva, yuliya.ponomareva@lnu.se, 0470-70 87 66 (engelskspråkig) Carina Sörgårn, kommunikatör, carina.sorgarn@lnu.se, 070-525 87 99
Melatonin är ett naturligt förekommande hormon som bidrar till att upprätthålla vår dygnsrytm. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten – melatonin kallas ofta ”mörkrets hormon” och används bland annat som sömnmedel och för att förhindra jet-lag.
– En tredjedel av alla människor bär på den aktuella genvarianten. Våra resultat visar att effekten av melatonin är förstärkt hos dem. Detta tror vi förklarar en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Hindrik Mulder.
Cellen blir känsligare för melatonin
Fynden som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av många års arbete. Forskarna bakom den nya studien kunde redan 2009 presentera en stor genkartläggning som visade att den i befolkningen vanliga genvarianten för melatoninreceptorn ökar risken för typ 2-diabetes. Genvarianten gör att halten av receptorn för melatonin på insulincellens yta ökar, vilket innebär att cellerna blir känsligare för melatonin och att det försämrar deras förmåga att frisätta insulin.
Nu har forskarna gått vidare och studerat processerna i möss och betaceller från människor samt utfört en studie om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer, den är en av de första i sitt slag inom typ 2-diabetes där deltagare rekryteras utifrån sin genotyp, det vill säga genuppsättning.
I studien ingick 23 friska personer med den aktuella genvarianten och 22 personer utan den. Samtliga i samma ålder och med samma BMI (body mass index). Det fanns heller inga skillnader i förekomsten av diabetes i släkten.
Under tre månader ordinerades de fyra milligram melatonin vid sänggåendet.
Studien gav bland annat följande resultat:
Insulinfrisättningen hos bärarna av riskgenen var markant lägre än i kontrollgruppen.
Koncentrationen av glukos (socker) i blodet var högre hos alla deltagarna efter tre månaders behandling med melatonin. Detta var dock särskilt påtagligt hos bärarna av riskgenen som inte förmådde öka sin insulinfrisättning.
Man vet sedan tidigare att personer som arbetar skift i större utsträckning drabbas av metabola sjukdomar som typ 2-diabetes.
– Det kan därför vara mindre lämpligt för personer som är bärare av riskgenen att arbeta skift. Dels kommer då melatoninivån troligen att bli högre samtidigt som effekten förstärks. Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för detta, understryker Hindrik Mulder, men det borde studeras i framtiden mot bakgrund av våra nya resultat.
Text: Sara Liedholm
Fakta/Typ 2-diabetes
Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som frisätts av betacellerna i bukspottkörteln när man äter. Vid typ 2-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin, eller så kan cellerna inte tillgodogöra sig insulinet lika effektivt, med följden att blodsockernivån stiger, vilket ger allvarliga skador på kroppens organ. Typ 2-diabetes utgör närmare 90% av all diabetes idag, som sammantaget drabbar c:a 5% av Sveriges befolkning, en siffra som stadigt ökar. Även om blodsockernivån kan hållas nere hos flertalet patienter så kan man inte lika effektivt förhindra komplikationer med dagens behandling. Diabetes är ett omfattande och globalt ökande problem – var 7:e sekund dör en människa på jorden av diabetes och dess komplikationer. Lunds universitets diabetescentrum är bland de större och mest framgångsrika centra inom området i världen idag.
Kontakt: Hindrik Mulder, överläkare Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet: hindrik.mulder@med.lu.se, tel: 0702-926928
Publikationen: Increased Melatonin Signaling Is a Risk Factor for Type 2 Diabetes. Cell Metabolism
Trots att parningsbeteende mellan individer av samma kön inte leder till befruktning och produktion av avkomma är det vanligt hos såväl däggdjur som insekter. Forskarna vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, antog att eftersom honor och hanar delar de flesta av sina gener, så kan samkönade parningsförsök vara vanligt förekommande hos det ena könet på grund av att de underliggande generna som styr beteendet för med sig fördelar och gynnas av naturligt urval när de uttrycks i det motsatta könet.
Denna möjlighet undersöktes hos en skalbagge där både honor och hanar med jämna mellanrum bestiger individer av sitt eget kön, vilket är det typiska beteendet som hanar riktar mot honor och som då oftast resulterar i befruktning.
Ökad reproduktionsförmåga
Forskarna avlade fram genetiska linjer där antingen honor eller hanar visade ökad benägenhet att bestiga individer av sitt eget kön. De visade sedan att då ett visst kön hade avlats för en ökning av samkönade parningsbeteenden så hade deras syskon av det motsatta könet en ökad reproduktionsförmåga.
– Vi såg till exempel att hanar som blivit avlade för ökat samkönat parningsbeteende visade mindre preferens för honor när de fick välja mellan att bestiga en hona eller en hane i efterföljande tester, samtidigt som deras systrar la fler ägg och producerade mer avkomma än tidigare”, säger David Berger, en av forskarna i studien.
Rönen stödjer tesen om att gener som ligger bakom samkönade parningsbeteenden har gynnats av naturligt urval genom sina fördelar hos det motsatta könet, en generell princip som kan förklara den vanliga förekomsten av en rad olika former av samkönade parningsbeteenden i djurriket.
Studien: Sexually antagonistic selection on genetic variation underlying both male and female same-sex sexual behaviour, BMC Evolutionary Biology, DOI: 10.1186/s12862-016-0658-4
För mer information, kontakta: David Berger, Forskarassistent vid institutionen för ekologi och genetik, e-post: david.berger@ebc.uu.se tel: 018-471 2662
eller Alexei Maklakov, Lektor vid institutionen för ekologi och genetik, e-post: alexei.maklakov@ebc.uu.se tel: 018-471 2672
Gliom hos människa är en allvarlig form av hjärntumör som mycket sällan kan botas. Gliom uppkommer också hos hundar och vissa raser har en högre risk än andra att utveckla sjukdomen. Det är framför allt några av de trubbnosiga raserna, som boxer och bulldogg, som oftare får denna typ av hjärntumör.
– I vår studie antog vi att eftersom de trubbnosiga raserna med förhöjd risk är nära besläktade skulle vi kunna hitta ett område i arvsmassan som är gemensamt för dessa raser. Samma riskfaktor för gliom skulle också kunna finnas hos andra hundraser. Därför började vi med att jämföra genetiska markörer för hundar med gliom från flera raser gentemot friska kontroller. Baserat på detta gjorde vi sedan fler genetiska analyser för att rama in området i arvsmassan säger Katarina Truvé, försteförfattare till den aktuella studien och tidigare doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tre gener kopplade till gliomutveckling
De genetiska analyserna gjordes på 25 olika hundraser och forskarna kunde identifiera ett område i arvsmassan som skiljer sig mellan friska och sjuka hundar. Detta område visade också tecken på att ha varit under selektion i de trubbnosiga raser som har störst risk att drabbas av gliom. Det innebär att gener som har betydelse för gliomutveckling skulle kunna finnas på samma ställe i arvsmassan som gener med egenskaper som har gynnats i aveln för dessa trubbnosiga raser. Inom detta område identifierade forskarna sedan tre gener som var mest kopplade till utvecklingen av gliom hos hundar.
Hos människa finns samma gener som forskarna identifierat hos hundarna. De gick därför vidare med att studera om det även hos människa fanns en koppling mellan de identifierade generna och gliom.
– Vi jämförde bland annat hur aktiva generna var i tumörvävnad och normal hjärnvävnad. Framför allt en av gener uppvisade lägre aktivitet i tumörvävnad. Resultaten visar att det är angeläget med fortsatta studier av vilken roll de tre generna har i utvecklingen av gliom, något som skulle kunna vara till nytta för både hundar och människor, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab, som har lett analyserna av mänsklig hjärnvävnad i studien.
Studien är samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University of California, Davis, USA. Resultaten har publicerats online in tidskriften PLOS Genetics.
Artikel: Truvé et al. (2016) Utilizing the Dog Genome in the Search for Novel Candidate Genes Involved in Glioma Development – Genome Wide Association Mapping Followed by Targeted Massive Parallel Sequencing Identifies a Strongly Associated Locus, PLOS Genetics
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
För mer information: Katarina Truvé, bioinformatiker vid Göteborgs universitet, e-post: katarina.truve@gu.se, tel: 0766 229788 och Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, e-post: karin.nilsson@igp.uu.se, tel: 0701 679579
I sina fallstudier har Tony Ingesson analyserat och jämfört vitt skilda militära uppdrag. Från Nazitysklands organisering av lägervakter och Israels strider på Golanhöjderna 1973 till massakrerna i vietnamesiska Song My och i bosniska Srebrenica. Han har analyserat huruvida ett antal militära förband på plats har lyckats genomföra operationerna i enlighet med politikers och den översta militära ledningens planer.
– För att en militär operation ska lyckas så behöver de lägre militära cheferna ett stort handlingsutrymme, men det räcker inte, menar Tony Ingesson. Det krävs också att de lägre chefernas prioriteringar stämmer överens med de högsta chefernas och politikernas.
Ledarskapet fungerade dåligt i Srebrenica
En starkt bidragande orsak till Song My-massakern, som slutligen gjorde att den allmänna opinionen vändes mot USA:s krig i Vietnam, var att de lägre militära cheferna i förbandet, tvärtemot de högre chefernas och politikernas uttryckliga order, antingen var totalt hänsynslösa, eller i vissa fall rent fientligt inställda, gentemot civilbefolkningen.
I Srebrenica fungerade ledarskapet dåligt bland de holländska FN-trupper som var satta att upprätthålla ordningen. Detta ledde till att de förblev passiva och väntade på order uppifrån.
– Bristen på självständigt agerande var en bidragande orsak till att massakern på civilbefolkningen kunde äga rum, menar Ingesson.
En av de operationer som, enligt Tony Ingessons fallstudier, löpte på enligt högsta ledningens plan var organiseringen av vaktstyrkan till Nazitysklands koncentrationsläger.
Medveten ledning i nazitysklands koncentrationsläger
– Den högsta ledningen formade medvetet personal som kunde arbeta effektivt i en så brutal miljö, säger Tony Ingesson. På så vis fick man fram chefer som till och med var entusiastiska inför denna bestialiska uppgift. I detta samspel växte en modell fram som gick helt i linje med den politiska ledningens önskan.
Ett annat exempel på militär operation som gått enligt planerna är, som nämnts ovan, den svenska FN-truppen i Bosnien. I det fallet agerade mellanchefen mycket självständigt.
– Tack vare att han tog många egna initiativ och tack vare att dessa gick i linje med de övergripande politiska målsättningarna så klassas insatsen som lyckad, trots att han motsatte sig politisk detaljstyrning på plats, säger Tony Ingesson.
Rätt man på rätt plats
En av Tony Ingessons slutsatser är att en lyckad militär insats kräver att de högre chefernas och politikernas mål och prioriteringar går hand i hand med de lägre chefernas. Men trots detta är han kritisk till hur militären bedriver värdegrundsarbete:
– Det går inte att stöpa alla i samma form genom att ha obligatoriska kurser. Istället bör man sätta rätt man på rätt plats och känna till vad de underordnade har för värdegrund. Om mellancheferna genuint har en viss värdegrund så sprids detta nedåt i leden.
Tony Ingesson disputerar den 13 maj med avhandlingen The Politics of Combat. The Political and Strategic Impact of Tactical-Level Subcultures, 1939-1995
Kontakt: Tony Ingesson 070-618 20 49 eller tony.ingesson@svet.lu.se
