Sarin är en lättflyktig nervgas. Akut sarinförgiftning orsakar bland annat synrubbningar, kräkningar, andnöd och slutligen döden.
– Nervgaser är fruktansvärda vapen och vi hoppas att våra resultat kan leda till förbättrade läkemedel, säger Anders Allgardsson, biokemist vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Nervgaser förstör funktionen av ett mycket viktigt protein i nervsystemet som heter acetylkolinesteras. Så länge nervgasen sitter bundet till proteinet förhindras nedbrytningen av en viktig signalsubstans. Motgiftet HI-6 avlägsnar nervgasen och återställer nervsystemets funktion.
Så bryts bindningen mellan proteinet och nervgasen
Trots att läkemedel mot nervgasförgiftningar har använts under en lång tid har det hittills saknats en klar bild av hur de faktiskt fungerar.
En modell av hur sarin och HI-6 ligger i proteinet acetylkolinesteras omedelbart innan HI-6 avlägsnar sarin och återställer proteinets funktion. Modellen har tagits fram genom att kombinera röntgenkristallografi med kvantkemiska beräkningar. Sarin i magenta, HI6 i grönt, syre i rött, fosfor i orange och kväve i blått. Källa: FOI
Efter flera års arbete presenterar nu kemister från bland annat FOI och Umeå Universitet en tredimensionell struktur som avbildar HI-6 ögonblicket innan bindningen mellan nervgasen och proteinet bryts. Strukturen ger en högupplöst bild som i detalj beskriver individuella atomers position och ger en förståelse för hur bindningen mellan proteinet och nervgasen bryts.
Genom att kombinera tredimensionella strukturavbildningar med avancerade beräkningar och biokemiska experiment kunde det vetenskapliga genombrottet bli möjligt.
– Med röntgenkristallografi såg vi svaga spår av den signal vi sökte, men signalen var så svag att vi beslutade oss för att integrera avbildningarna med kvantkemiska metoder. Efter krävande beräkningar med superdatorn hos High Performance Computing Center North här på Umeå universitet lyckades vi slutligen, säger Anna Linusson, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Lyckades efter sju års arbete
Beräkningarna stödde att den svaga signalen i de röntgenkristallografiska datat faktiskt kom från HI-6 och sarin. Viktiga bekräftande pusselbitar kom också från experiment där systemet stördes genom att mutera proteinet eller genom att introducera isotoper.
– Efter sju års arbete med en rad olika tekniker är vi slutligen i hamn och kan visa en enhetlig bild av hur HI-6 närmar sig sarin. Det öppnar helt nya möjligheter att ta fram motgift mot sarin och andra nervgaser genom strukturbaserad molekylär design säger Anders Allgardsson.
Studien är ett samarbete mellan Umeå universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, och tyska Bundeswehr Institute of Pharmacology and Toxicology. Arbetet publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
För mer information: Anna Linusson, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 68 90 E-post: anna.linusson@umu.se”>anna.linusson@umu.se
Anders Allgardsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
Telefon: 072-570 92 48
E-post: anders.allgardsson@foi.se
Runt 1990 nådde knappt 10 000 vandrare varje år målet Santiago de Compostela, en historiskt helig katolsk vallfartsort, i norra Spanien. Idag, 25 år senare, har antalet ökat till cirka 270 000 per år. För att få certifikatet som bevisar din vandring krävs det att du har vandrat minst 10 mil, men som längst sträcker sig den klassiska leden över 80 mil från Pyrenéerna. Men gör man vandringen av religiösa skäl, är det en trend eller är det helt enkelt ett sätt att finna sig själv?
– Det som gjorde mig intresserad av att studera pilgrimsvandring till Santiago de Compostela var främst att jag blev medveten om dess snabba ökning i popularitet på senare tid. Det var en trend som vid första anblicken var svår att förstå i ljuset av att religion och det religiösas betydelse samtidigt ansetts minska i de Västeuropeiska samhällena.
– Motsägelsen i detta gjorde mig nyfiken på hur man som pilgrim ser på platsen, säger Mats Nilsson.
Vill grubbla i tystnad Mats Nilsson berättar att de som gör vandringen ofta är personer som befinner sig i någon form av brytningspunkt i livet. Det kan handla om att man avslutat studier, barnen flyttar hemifrån eller att man just har blivit pensionär.
– Upplevelsen av Santiago de Compostela är att platsen anses ha en inneboende helighet och att de ser det som ett privilegium att få uppleva den och vara en del av dess historia. Jag har inte träffat någon som blivit besviken på själva vandringen, om de blir besvikna så är det relaterat till när de närmar sig och kommer fram till Santiago de Compostela. De säger att staden är för turistig, det är för mycket folk och många upplevs vara högljudda.
Mats menar att vikten av vandringen för många snarare är att få grubbla ensam och i tystnad, och många av dem kommer fram till ungefär samma saker:
– De inser att varken det materiella eller jakten på tid är så viktigt. När de kommer hem kommer de att värdesätta vänner och inte stressa på samma sätt som innan vandringen.
Lärare i sommarkurs I sommar kommer Compostela-nätverket, där flera universitet ingår, att arrangera den första av flera kurser om pilgrimsleden – och Mats Nilsson kommer att vara en av lärarna. Studenter från hela Europa kommer att bjudas in till kursen, I International CGU Summer School “Cultural Heritage and the Way of Saint James: Protection and Maximasing Potential”, som kommer att hållas i Santiago de Compostela under sex dagar i juli. Det är första gången kursen anordnas och den innehåller både seminarier, workshops och guidade turer.
Över 4 600 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in, när Vårkollen ville veta hur långt våren kommit i hela landet.Det var frivilliga som deltog och rapporterade från 941 platser i landet.
– Vi är glada att så många deltog i Vårkollen och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter, säger Stefan Grundström, ordförande för Svenska botaniska föreningen.
Det är Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som arrangerar medborgarforskningsprojektet Vårkollen.
Jämför med data från slutet av 1800-talet
Forskare analyserar de data om vårtecken som allmänheten rapporterar in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet, för att se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.
Första-maj-analys av blåsippa. Likadana analyser för hägg, vitsippa, tussilago, sälg och björk finns på www.vårkollen.se.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i södra Skåne och i år har lövsprickningen redan skett i stora delar av Götaland och Svealand och på enstaka platser i Norrland.
På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, och i år har den redan setts blomma längs Norrlandskusten och en del i Norrlands inland.
Arter påverkas på olika sätt
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen tidigarelagts ett par veckor sedan 1980-talet vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Därför vill vi på olika sätt dokumentera hur naturens kalender påverkas, säger Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket.
Enligt Vårkollen är det inte så stor skillnad i hur långt upp i landet tussilagons blommor synts till i år, jämfört med hur det var för hundra år sedan. Det kan förklaras av att snötäcket fortfarande ligger kvar i stora delar av inlandet. Vitsipporna har hunnit lite längre norrut i år jämfört med för hundra år sedan. Då hade vitsippblomningen nått den så kallade biologiska Norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, vid valborg och i år har blommande vitsippor rapporterats in längs södra halvan av Norrlandskusten och en bit upp i Dalarna.
Blommande hägg i södra Sverige
Under Vårkollen kom det också in enstaka rapporter om blommande hägg från sydligaste Sverige. Enligt Kjell Bolmgren är det för tidigt att säga om detta betyder att häggen är på gång mer allmänt, men mycket tyder på att den kommer att starta omkring två veckor tidigare än för hundra år sedan, trots att utvecklingen under april varit förhållandevis långsam.
Mer information: I de bifogade kartorna presenteras en analys av Vårkollens rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började blomma resp. lövutslagningen påbörjades, enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1951. För mer information om detta och Svenska fenologinätverket, kontakta Kjell Bolmgren. samordnare för Svenska fenologinätverket
Sveriges lantbruksuniversitet
Tel 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.sewww.naturenskalender.se
På www.vårkollen.se presenteras alla observationer som skickats in.
– Depression är tyvärr vanligt bland äldre personer och särskilt vanligt vid demenssjukdom, säger Gustaf Boström, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och författare av avhandlingen.
– Behandling med antidepressiva läkemedel är ofta ineffektivt för äldre personer och för personer med demenssjukdom. Dessutom ökar risken för läkemedelsbiverkningar med ålder och sjuklighet, vilket är ytterligare en anledning till att hitta alternativa behandlingar.
Gustaf Boström har i sin avhandling undersökt om högintensiv fysisk träning under 45 minuter varannan vardag under 4 månader hade bättre effekt mot depressiva symtom bland äldre personer med demenssjukdom än en lika regelbunden sittande gruppaktivitet.
Sociala interaktioner minskade depression
Deltagarna i träningsgruppen tränade balans och benstyrka i övningar som efterliknade vardagliga rörelser som exempelvis uppresningar från stol, kliva upp på pallar (så kallade step-ups), eller gång över framlagda hinder. Deltagare i den sittande gruppaktiviteten fick bland annat samtala, sjunga, eller lyssna på högläsning, utifrån olika teman såsom årstider, vilda djur eller kända författare. Det fanns ingen skillnad i effekt mellan aktiviteterna, men i båda grupperna minskade höga nivåer av depressiva symtom.
– Tidigare studier har visat att personer med demenssjukdom på särskilt boende kan ha få sociala interaktioner, vilket kan ha en negativ inverkan på hur man mår. De positiva effekterna av aktiviteterna skulle därför kunna bero på den sociala samvaron, men fler studier behövs för att bekräfta detta, säger Gustaf Boström.
Samband mellan nedsatt balans och depression
Gustaf Boström undersökte även om det fanns ett samband mellan nedsatt balans, övergripande hjälpberoende i dagliga aktiviteter, eller hjälpberoende i vissa dagliga aktiviteter och depressiva symtom bland äldre personer. Tvärsnittsstudien med 392 deltagare visade att det verkar finnas ett samband mellan nedsatt balans och depressiva symtom. Bland hjälpberoenden var två specifika behov kopplade till depressiva symptom – överflyttning och påklädning.
– Sambanden mellan nedsatt balans, behov av hjälp med att förflytta eller klä på sig och depression är viktiga och kan ligga till grund för framtida studier där man vill förebygga eller behandla depression bland äldre personer, säger Gustaf Boström.
Män klarade medicineringen bättre
Slutligen undersökte Gustaf Boström om personer med demenssjukdom eller personer som är 85 år eller äldre har en ökad risk för död vid pågående behandling med antidepressiva läkemedel. Tidigare studier har sett en ökad risk för död vid användning av antidepressiva läkemedel hos äldre deprimerade personer. Men vad gäller personer som är mycket gamla eller har demenssjukdom, och därmed en förväntat högre risk för läkemedelsbiverkningar, är kunskapen begränsad.
Resultaten visade dock ingen märkbart ökad risk i dessa grupper, men däremot noterades könsskillnader. Bland mycket gamla personer hade kvinnor en relativt högre risk för död jämfört med män och bland personer med demenssjukdom var antidepressiva läkemedel associerat med bättre överlevnad hos män. Dessa skillnader samt eventuella risker vid initiering av behandling med antidepressiva läkemedel behöver utredas vidare i framtida studier.
Gustaf Boström är uppvuxen i Simrishamn. Efter sina doktorandstudier i geriatrik vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik, kommer han att jobba som läkare på Geriatriskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Avhandlingen: Onsdagen den 4 maj försvarar Gustaf Boström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, sin avhandling med titeln: Depression hos äldre personer med och utan demenssjukdom – icke-farmakologiska interventioner och associationer mellan psykofarmaka och död. (Engelsk titel: Depression in older people with and without dementia – non pharmacological interventions and associations between psychotropic drugs and mortality). Fakultetsopponent: Professor Knut Engedal, Institutt for klinisk medisin, Oslo universitetssykehus, Universitetet i Oslo, Norge. Huvudhandledare: Håkan Littbrand. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Vårdvetarhusets aula.
För mer information:
Gustaf Boström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik
Telefon: 090-785 8755; 073-658 3357 E-post: gustaf.bostrom@umu.se
– Rökstenens inskrift är inte riktigt så svårbegriplig som man trott, säger Per Holmberg, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. På framsidan handlar gåtorna om dagsljuset som vi behöver för att läsa runorna, och på baksidan finns gåtor som antagligen handlar om runstensristandet och runraden.
Tidigare forskning har behandlat Rökstenen som en helt unik runsten som skulle anspela på hjältedåd ingen längre vet något om. Detta har öppnat för spekulationer om hur Varin, stenens ristare, eller hans förfäder, deltagit i krig med gotiska kungar. Per Holmberg visar i sin forskning att man kan förstå Rökstenen som mycket mer lik andra runstenar från vikingatiden. Runstenar brukar handla om sig själva.
En liten felläsning
– Redan för tio år sedan föreslog professor Bo Ralph att den gamla idén att inskriften skulle nämna den gotiske kungen Theoderik bygger på en liten felläsning, och en stor portion nationalistiskt önsketänkande. Vad som saknats är tolkning av hela inskriften som inte låter sig styras av sådana fantasier.
Nytolkning av runorna gör upp med hjältedåds-tolkningenav rökstenen.
Den studie som Per Holmberg nu presenterar grundar sig på socialsemiotik, en teori om hur språket kan uttrycka olika slags betydelser i olika slags texter.
– Utan en modern textteori hade det inte gått att undersöka vilka betydelser som är viktigast för runstenar. Det hade inte heller gått att pröva hypotesen att också Rökstenen uttrycker liknande betydelser, trots att inskriften ju är mycket längre än någon annan runstensinskrift.
Hoppade över inskrift
En sak som förbryllat forskare är att Rökstenens text börjar räkna vad den vill att läsaren ska gissa (”säg för det andra vem …”), men sedan verkar hoppa till ”det tolfte”. Tidigare har man därför antagit en muntlig berättelsetradition som innehöll också de överhoppade nio utsagorna. Per Holmberg kommer till en överraskande slutsats:
– Om man låter inskriften leda sig steg för steg runt stenen, kommer faktiskt ”det tolfte” just som det tolfte läsaren ska ta ställning till. Det är inte inskriften som hoppat över något. Det är forskarna som hoppat, allt för att få texten att handla om hjältedåd.
Rökstenen har i den traditionella ”hjältedåds-tolkningen” under mer än hundra år bidragit till vår bild av vikingatiden. Med den nya tolkningen blir inte Rökstenen ett budskap om manlighet, ära och hämnd. Budskapet rör istället hur skriften ger oss möjlighet att bevara minnet av våra döda.
Snarkning och obstruktiv sömnapné (OSA), det vill säga återkommande andningsuppehåll under sömn, är en global folksjukdom. Forskning visar att vanemässig snarkning sannolikt förvärras över tid och övergår successivt i obstruktiv sömnapné med ökande antal andningsuppehåll under sömn.
OSA leder till ett stresspåslag för kroppen, oftast med uttalad dagtrötthet men också med påvisad ökad risk för högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom som följd. Personer med OSA orsakar dessutom oftare trafikolyckor än personer utan OSA. OSA ökar med ålder och vikt, och enligt en studie från 2015 förekommer OSA hos 22 procent av männen och 17 procent av kvinnorna.
I sin avhandling har Thorbjörn Holmlund, som är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, undersökt kirurgiska metoder och behandlingar som i Sverige används vid sömnapné och snarkning.
Kirurgi kan vara viktigt komplement
Idag behandlas snarkning och OSA i första hand med icke-kirurgiska metoder, men det finns ett behov av kirurgi som behandlingsalternativ, menar Thorbjörn Holmlund:
– Bruket av kirurgisk behandling har minskat med tiden, dels på grund av biverkningar men också för att det saknats vetenskapliga studier som bevisar att olika typer av operationer ger önskad och långsiktig effekt. Trots det kan kirurgi ändå vara ett viktigt komplement till behandling av snarkning och sömnapné när andningsmask eller bettskena inte fungerar eller inte kan tolereras av patienten.
Thorbjörn Holmlund har i olika studier utvärderat biverkningsfrekvenser efter olika typer av snarkkirurgi, effekten av radiovågsbehandling i mjuka gommen på vuxna män med snarkning, samt effekten av att operera bort halsmandlarna på vuxna med sömnapné och stora halsmandlar. Resultaten visar att:
det mellan 1997-2005 inte skedde något dödsfall i Sverige efter operationer i gom, svalg eller näsa, utförda för att behandla snarkning och sömnapné.
radiovågsbehandling av mjuka gommen hos snarkande män med lindrig sömnapné inte hade någon effekt på dagtrötthet, snarkning eller andningsuppehåll vid uppföljning 12 månader efter behandlingen och att metoden därför inte kan rekommenderas.
när man opererar bort de stora halsmandlar på personer med sömnapné leder det till att andningsuppehållen minskar drastiskt och att metoden därför oftast kan rekommenderas som en förstahandsbehandling för denna patientgrupp.
Tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi har Thorbjörn Holmlund också studerat muskelvävnadens struktur och molekylära uppbyggnad i den mjuka gommen hos friska personer som inte snarkar. Forskarna har kunnat visa att i den mjuka gommens vävnad, som ofta är involverad vid snarkning och sömnapné, finns muskelfibrer som är uppbyggda på ett unikt sätt. Detta indikerar att deras specifika biomekaniska egenskaper skiljer sig från referensmuskler i armar och ben.
Thorbjörn Holmlund är från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, arbetar Thorbjörn som specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar vid Örnsköldsviks och Östersunds sjukhus.
Avhandlingen: Utvärdering av kirurgiska metoder vid sömnapné och snarkning (Engelsk titel: Evaluation of surgical methods for sleep apnea and snoring). Fredagen den 29 april försvarade Thorbjörn Holmlund, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, sin avhandling. Opponent: Docent Sören Berg, Institutionen för klinisk vetenskap, Lunds Universitet, Lund. Huvudhandledare: Professor Diana Berggren.
För mer information kontakta: Thorbjörn Holmlund, Institutionen för Klinisk vetenskap/Enheten för medicin Telefon: 090-786 00 00, 070-219 79 52 E-post: thorbjorn.holmlund@umu.se
Storskaliga studier visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap sjunker. Det är därför intressant att känna till mer om hur lärandet sker och om vad som kan underlätta lärandet av naturvetenskap.
Naturvetenskapliga förklaringsmodeller kommuniceras på många olika sätt i undervisningen. Det kan göras muntligt och skriftligt, men ofta kommuniceras också innehållet med till exempel symboler, bilder och diagram.
I sitt avhandlingsarbete visar Anna-Karin Westman betydelsen av att uppmärksamma kommunikationens karaktär i naturvetenskaplig undervisning. Eleverna skapar mening av sambanden mellan välbekanta händelser och naturvetenskapliga förklaringar när sambanden uppmärksammas i undervisningen.
En anknytning till elevers tidigare erfarenheter ökar möjligheterna för lärande.
– När elever exempelvis först får möta naturvetenskapliga begrepp som joner eller elektroner och därefter gör laborationer där de får möjlighet att tillämpa dessa begrepp i en ny situation så handlar samtalen i större utsträckning om sambandet mellan förklaringarna och det eleverna kan se i laborationen, säger Anna-Karin Westman.
Viktigt knyta erfarenheter till innehållet
Elevers samtal är en del i deras lärande och i avhandlingen undersöker Anna-Karin Westman samtal i olika situationer vid undervisning. Det är situationer där eleverna genomför laborationer, ser en undervisningsfilm och situationer där elever gör begreppskartor, så kallade concept maps eller teckningar av ett naturvetenskapligt innehåll.
– Alla undersökta undervisningssituationer har inte lika stor andel elevsamtal om det naturvetenskapliga innehållet. En viktig faktor för att elevernas samtal ska handla om naturvetenskapliga förklaringar är om eleverna har erfarenheter som de kan knyta till det nya innehållet. En annan viktig faktor är om eleverna av undervisningens utformning uppmuntras att använda naturvetenskapliga förklaringar eller om de kan genomföra uppgiften utan att använda och tala om dessa, säger Anna-Karin Westman.
Resultaten i avhandlingen kan komma till nytta i utformning av undervisningen i naturvetenskap. Lärandet gynnas av att undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskap kommuniceras och att undervisningen uppmuntrar elever till att knyta ihop naturvetenskapliga förklaringar med det som de kan uppleva.
Bearbeta i dialog med andra
Meningsskapande är när individer i dialog med andra eller annat får bearbeta undervisningens innehåll. I de fallen kan individer forma sin egen mening av innehållet och göra innehållet till sitt eget verktyg för att tänka om världen. Undervisning som utformas för att ge möjlighet till meningsskapande kan ge större möjligheter till lärande.
Anna-Karin Westman är utbildad gymnasielärare i biologi och kemi och har utfört sin forskarutbildning vid Mittuniversitetet i samarbete med Umeå universitet och med Sundsvalls kommun.
För mer information: Anna-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet Telefon: 070-191 57 34 E-post: anna-karin.westman@miun.se
Fredagen den 13 maj försvarar Ana-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet samt Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling. På engelska: Meetings of meaning making in the science classroom. Fakultetsopponent är professor Staffan Selander, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet. Disputationen äger rum klockan 10:00 i Alfhild Agrellsalen, Mittuniversitetets Campus Härnösand, Härnösand
– I mitt hemland Nigeria finns ett stort behov av elektricitet, säger han. Genom att använda träavfall löser vi två saker på en gång: vi skapar el av förnyelsebar biomassa och blir samtidigt av med avfall. I min forskning har jag undersökt de termiska egenskaperna hos tropiska träslag och tatropical wood nigeriagit reda på hur processen kan optimeras för respektive träslag, för att uppnå så effektiv energiutvinning som möjligt.
I sina studier har han undersökt prover från sex träslag som är vanliga i Nigeria, bland annat teak och kapok. Han har testat olika metoder och modeller för att utvinna energi ur dem, och då utgått från termiska processer som pyrolys (torrdestillation) eller förgasning.
Vid pyrolysen genomgick träavfallet en kraftig, torr upphettning i en syrefri miljö, varvid träkol bildades. Vid förgasning reagerar träkol från pyrolysen med begränsade mängder syre, och syntesgas bildas. Koldioxid eller ånga bidrar i förgasningsprocessen. Syntesgas kan användas i gasmotorer eller turbiner för elproduktion.
Så mycket energi och så lite spill som möjligt
– I västvärlden finns det redan effektiva reaktorer för att utvinna energi ur biomassa från icke-tropiskt träavfall. Jag hoppas nu på en liknande trend för tropiska träslag och att mina resultat som visar dessa träslags egenskaper ska bidra till detta.
Nigeria är ett trädrikt land. Och enligt Kehinde Olubukola Oluoti blir väldigt mycket träavfall liggande i högar i sågverkens närhet eller dumpat i floder, uppeldat eller lämnat att ruttna.
Nu har han testat olika parametrar för respektive träslag och systematiskt gått igenom olika förhållanden i förbränningen för att undersöka hur proverna reagerar och hur mängden utvunnen energi kan bli så stor som möjligt och spillet så litet som möjligt.
– Jag har till exempel undersökt möjligheterna till och effekterna av så kallad torrefiering av den tropiska biomassan. Det är en metod där man genom upphettning ökar energitätheten och värmevärdet i biomassan.
Ett par av de analyserade träslagen visar liknande mönster som biomassa från oliv och vide, vilket tyder på att de tropiska träslagen också skulle kunna fungera bra i småskaliga reaktorsystem, säger han. Då kan råmaterialet, alltså trädavfallet, torrefieras så att energiinnehållet ökar och därefter på ett enklare sätt transporteras till reaktorer långt ifrån växtplatsen.
Finfördelade prover av teak och kapok
I undersökningarna har han använt finfördelade prover från träslagen, för att studera effekten av de olika termiska metoderna och variationer i exempelvis tid och temperatur.
– Jag har sedan använt en termogravimetrisk våg, säger han, en maskin som mäter förändringar i provernas massa och andra egenskaper i förhållande till parametrar som tid och temperatur.
I vanliga fall är Kehinde Olubukola Oluoti lektor vid Lagos State University i Nigeria. Han hoppas nu att landets regering ska fatta beslut om att börja bygga reaktorer för träavfallet.
– Det finns redan initiativ för att dra igång sådan verksamhet, och även utländska intressenter som är beredda att investera i detta, säger han. Det behövs, så att fler invånare i Nigeria kan få elektricitet!
Sillen är en av de vanligaste fiskarna i världen och har under en stor del av Sveriges och norra Europas historia varit av kritisk betydelse för livsmedelsförsörjningen. Ett enda stim av sill kan bestå av en miljard fiskar och man har beräknat att den rom som sillen lägger längs Norges kuster motsvarar tre gånger vikten av hela Norges befolkning!
Tidigare studier av sill och strömming baserat på en handfull gener har indikerat nästan obefintliga genetiska skillnader mellan sill och strömming. Detta var oväntat eftersom sillen är en av de få marina fiskar som kan fortplanta sig i hela Östersjön där salthalten på vissa ställen är bara en tiondel av vad den är i Atlanten.
Det finns två olika tänkbara förklaringar till dessa oväntade resultat. Antingen kan sillen anpassa sig till olika miljöer utan att det krävs några genetiska förändringar eller så är det bara precis de gener som har att göra med sillens ekologiska anpassning som skiljer sig åt mellan sill och strömming.
– Jag deltog själv i en av dessa tidiga studier av sillens genetik när jag var student vid Stockholms universitet i slutet på 1970-talet och under de senaste 35 åren har jag inte kunnat släppa sillens gåta, berättar Leif Andersson professor vid Uppsala universitet, SLU och Texas A&M University, som har lett studien. Jag var övertygad om att vi med den nya teknologin som nu gör det möjligt att kartlägga hela arvsmassan från vilken art som helst skulle få det slutgiltiga svaret på gåtan.
– Vår nya studie visar att sillen är en nära nog perfekt modell för att studera gener som förklarar ekologisk anpassning, fortsätter Leif Andersson. Det beror dels på att sillen uppvisar en intressant förmåga att anpassa sig till olika livsmiljöer, som Atlanten och Östersjön, samt att populationsstorleken är så otroligt stor att slumpmässiga förändringar i frekvensen av olika genvarianter är försumbara. Det innebär att möjligheten att påvisa naturlig selektion på gennivå är extremt fördelaktig hos sill och strömming.
Sillen har en innehållsrik verktygslåda
Forskargruppen har nu bestämt hela DNA-sekvensen från ett tusental fiskar från 19 olika stickprov från Östersjön och Västerhavet och kunnat påvisa hundratals genvarianter kopplade till strömmingens anpassning till Östersjön. De har även påvisat genvarianter som är kopplade till lektid genom att jämföra sill och strömming som leker på våren eller hösten. Detta är viktigt eftersom det är helt central för en arts anpassning till sin miljö att den förökar sig när det råder optimala förhållanden för avkommans överlevnad.
Studien visar också att både förändringar i proteinernas struktur samt i genernas reglering har varit avgörande för den genetiska anpassningen. Forskarna kunde också visa att flera av de genvarianter som de upptäckte föreföll ha utvecklats under en längre period och då ackumulerat flera genetiska förändringar i samma gen.
– Sillen har uppenbarligen en särskilt innehållsrik ”verktygslåda” av genvarianter som behövs för anpassningen till olika miljöer, säger Sangeet Lamichhaney, doktorand och en av artikelns försteförfattare.
Olika populationer av sill och strömming använder olika kombinationer av dessa genvarianter för optimal ekologisk anpassning. Till exempel, en höstlekande strömming och en vårlekande strömming bär samma genvarianter som behövs för anpassning till Östersjön, men den höstlekande strömmingen är betydligt mer lik en höstlekande sill än en vårlekande strömming för de genvarianter som styr lektid.
Kunskap om sillens biologi kan ge hållbart fiske
Studien har också ett antal viktiga praktiska tillämpningar.
– Det kommersiella sillfisket är det femte största fisket i världen. Den otroliga mängd ny information vi nu tagit fram om sillens biologi kommer att kunna användas för att mer noggrant skilja olika bestånd och följa deras utveckling vilket kommer förbättra möjligheten att bedriva ett hållbart fiske, förklarar Alvaro Martinez Barrio forskare vid Science for Life Laboratory. Våra fynd om sillens reproduktionsbiologi är högst relevanta för att förstå hur sillen och andra arter påverkas av klimatförändringar eftersom den globala uppvärmningen gör att den optimala tiden för fortplantning kan infalla tidigare på året.
Det som kännetecknar god vetenskap är att samtidigt som den löser gamla frågeställningar ställer nya frågor som behöver besvaras med ny forskning. Forskargruppen har nu identifierat mer än 500 genvarianter som haft betydelse för sillens ekologiska anpassning och dessa resultat utgör en guldgruva för ny forskning eftersom den kopplar samman specifika gener till olika egenskaper hos sill och strömming. Nästa steg blir nu att försöka klarlägga mer specifikt hur de olika genvarianterna bidrar till ekologisk anpassning.
– Jag känner mig övertygad om att vi kommer att kunna generera ny basal kunskap om gener vars funktion är ofullständigt kända och att denna kunskap kommer ha relevans för humanmedicinen eftersom majoriteten av sillens gener också finns hos människan och gener har ofta en liknande funktion hos olika arter, säger Leif Andersson.
För mer information: Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, Telefon: 018-471 49 04 eller 070-514 49 04, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Filmens värmeledande egenskaper har sedan kunnat förbättras genom att man tillfört olika molekyler genom så kallad funktionalisering av materialet. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications.
– Man kan säga att vi genom denna grafenfilm, som är uppbyggd av många lager av tunna, tunna grafenflagor, hittat en nyckel till hur man på ett effektivt sätt kan transportera bort värme från olika typer av elektronik och andra enheter med hög värmeutveckling.
– Grafenfilm kan användas för kylning inom många olika områden, och vi närmar oss nu stadiet där vi kan inleda försöksproduktion utifrån den här upptäckten, säger Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chalmers.
Fäster bättre vid underlaget när den funktionaliserats
Forskarna har studerat hur man på olika sätt kan förbättra filmens värmeledande förmåga genom att tillföra olika aminobaserade och azidbaserade silanmolekyler och har kommit fram till att den värmeledande förmågan kan förbättras med över 76 procent jämfört med ett icke-funktionaliserat referenssystem. Anledningen är framför allt att filmen fäster mycket bättre vid underlaget när den funktionaliserats med hjälp av molekylerna och att värmetransporten därför sker mycket effektivare.
Simuleringar och beräkningar visar också på att funktionaliseringen begränsar gittervibrationerna (fononernas rörelser) vinkelrätt mot planet, vilket leder till att fononernas rörelser i stället ökar inom planet, vilket i sin tur förbättrar filmens värmeledande förmåga. Resultaten kan leda till många nya sätt att hantera kylningen av elektronik.
Funktionalisering förbättrar den värmeledande förmågan
Forskarna har studerat ett antal molekyler som binds vid gränsytan mot det intilliggande materialet och i grafenplanets kanter där de bildade starka kovalenta bindningar. De undersökte också värmeresistansen i gränsytorna med en metod för att mäta den fototermiska reflektionen, och kunde då visa att funktionaliseringen lett till en förbättrad värmeledningsförmåga.
– Det är första gången man forskat så systematiskt på detta. Det arbete vi utfört nu går längre än de resultat som presenterats tidigare av flera inblandade samarbetspartner. Det täcker in fler funktionaliseringsmolekyler och också mer omfattande mätningar av värmeledningsförmågan, säger Johan Liu.
Bildtext: Funktionalisering förbättrar den värmeledande förmågan hos flagor av grafen. Foto från: Johan Liu. Med tack till: Philip Krantz, Krantz Nanoart.
Forskningen har utförts i samarbete med École Centrale i Paris och EM2C – CNRS i Frankrike, Lancaster University i Storbritannien, University of Minnesota i USA, Max Planck-institutet för polymerforskning i Tyskland, Aalto-universitetet i Finland, Rysslands vetenskapsakademi i Ryssland, Shanghai-universitetet i Kina och SHT Smart High Tech AB som är ett svenskt företag.
För ytterligare information: Johan Liu, professor i elektronikproduktion vid Chalmers, 031-772 3067, 070-569 3821, jliu@chalmers.se
– Studien är unik eftersom den bygger på data från en tidsperiod då flyktingar slumpmässigt placerades ut i olika delar av Sverige med syftet att förbättra integrationen, framhåller professor Kristina Sundquist vid CPF.
Detta ger en förbättrad möjlighet att klargöra orsakssamband eftersom det i tidigare studier inte har varit möjligt att särskilja om sjuka individer – definierat med hjälp av andel personer med låg inkomst, låg utbildning, socialbidrag eller arbetslöshet – flyttar till mera utsatta områden eller om de utsatta områdena verkligen leder till en sämre hälsa.
Verkligt orsakssamband
Denna studie talar för det sistnämnda, d.v.s. att det finns ett verkligt orsakssamband mellan bostadsområde och dålig hälsa.
– Vår studie visar att de flyktingar som initialt kom till de mest socialt utsatta områdena i Sverige har en 22 procent större risk att drabbas av typ 2 diabetes, än de som kom till mindre utsatta bostadsområden, säger professor Kristina Sundquist, som lett den svenska delen av studien..
Även om personerna i studien redan hade en ökad risk för att insjukna i diabetes, både på grund av bland annat den stress de utsätts för som flyktingar och eftersom många kom från länder med en av världens högsta förekomster av diabetes, menar forskarna att miljön i bostadsområdena i Sverige – främst handlar det om storstadsregionerna – inverkade på den långsiktiga risken att drabbas av diabetes.
– I likhet med vad våra tidigare studier visat, till exempel en analys av överlevnadsprognosen för män som drabbas av förmaksflimmer, så har bostadsområdets socioekonomiska miljö en stor betydelse för allas vår hälsa, framhåller Kristina Sundquist. Våra resultat är ett incitament för vidare forskning kring detta.
Studien är baserad på uppgifter från Sveriges befolkning- och hälsovårdsregister. Urvalet som gjordes i studien omfattar flyktingar i åldern 25–50 som beviljades uppehållstillstånd mellan 1987 och 1991. I forskargruppen ingick University of California San Francisco, Centrum för primärvårdsforskning och Stanford University.
Studien har publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Long-Term Neighborhood Effects on Diabetes Risk: Quasi-Experimental Evidence from a Refugee Dispersal Policy in Sweden
Utifrån energimärkningen inom EU kan konsumenten få en uppskattning av den årliga energibesparingen. Konsumenten bör dock även ha möjligheten att göra ett bra val för att minimera risken att påverka omgivningen och sig själv på grund av störande buller. Målet för forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar är därför att ta fram underlag och föreslå en förbättrad utvärderingsmetod och nyckeltal för att redovisa buller från värmepumpar.
Detta skulle ge konsumenten en bättre vägledning och kan driva utvecklingen mot tystare och mindre störande produkter.
Projektet är uppdelat i tre delar där den första består av datainsamling med syfte att kartlägga hur bullret varierar över tid och vid olika driftsfall. Både ljudmätningar och ljudinspelningar genomförs. Ett 20-tal värmepumpar av olika typ (luft/luft, luft/vatten, vätska/vatten och frånluft) används och mätningar sker både i fält och i labb.
Hur bullrets karaktär påverkar hur störande det upplevs, visar projektledaren Ola Gustafsson på SP
– Fältmätningar som pågått under vintern indikerar att det upplevda ljudet skiljer sig till stor grad från vad man kunnat förvänta sig baserat på den uppmätta ljudnivån, säger han.
Det finns buller och så finns det buller
I den andra delen av projektet ligger fokus på att undersöka hur användaren upplever värmepumpars buller. Sambandet mellan bullrets karaktär och den faktiska störningen kommer att analyseras genom lyssningsförsök med en utvärderingspanel på SPs multisensoriska labb. Panelen kommer göra skattningar av upplevelsen hos olika akustiska karaktärer i ljudet, dessutom kommer man att utvärdera störningen och den emotionella responsen.
Projektdeltagare Henrik Hellgren på SP kommenterar mätningarna:
– För ett par av värmepumpstyperna visar mätningarna en stor skillnad mellan olika så kallade viktningsfilter. Vår hypotes är att C-vägd ljudnivå stämmer bättre överens med den upplevda störningen från värmepumparna jämfört med A-vägd nivå vilket används som standard idag. Det blir spännande att se om kommande paneltester bekräftar denna bild.
Resultaten ur de första två delarna av projektet kommer att ligga till grund för en analys som ska klarlägga vilka parametrar hos ljudet från värmepumpar som upplevs mest störande samt indikera hur de akustiska karaktärerna bör viktas i ett sammanvägt nyckeltal, ett så kallat störningsmått. Från denna analys kommer man att ta fram ett förslag på en förbättrad utvärderingsmetod och ett nyckeltal för värmepumpsbuller.
Kontakt: Ola Gustafsson, Projektledare, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
Tel 010-516 51 20 E-post ola.gustafsson@sp.se”>ola.gustafsson@sp.se
Henrik Hellgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tel 010-516 56 04 E-post henrik.hellgren@sp.se
Mer om projektet: Sedan oktober 2015 pågår forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar vilket leds och genomförs av Ola Gustafsson och Henrik Hellgren på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet är finansierat av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet Effsys Expand tillsammans med de större värmepumpstillverkarna i Sverige: Bosch Thermoteknik AB, Danfoss Värmepumpar AB, Enertech AB, NIBE AB samt Villaägarnas Riksförbund.
Projektet som pågår till juni 2018 kommer att sammanfattningsvis presentera följande:
Sammanställning över vad i karaktären hos värmepumpsbuller som orsakar upplevd störning
Förslag på nyckeltal för förbättrad produktmärkning med avseende på ljud
Förslag på en förbättrad utvärderingsmetod av värmepumpsbuller och eventuellt även förslag på en kompletterande mätmetodik
Medan stress ofta kommer av en kombination av yttre och inre orsaker – som jobb, familjesituation, höga krav på sig själv – uppstår ångest oftast av inneboende oro. Denna oro är ständigt närvarande, ofta sedan unga år, och kan ge upphov till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och depression. Det är en svårbehandlad diagnos, och kombinationen terapi och medicinering är vanlig.
Komplement till terapi Floating är namnet på en avslappningsteknik som i korthet går ut på att stänga in sig i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank för en djupgående vila för muskler och sinnen. Tekniken kan visa sig fungera väl som ett komplement till redan etablerade behandlingsformer menar Kristoffer Jonsson, doktorand i psykologi. Tillsammans med Anette Kjellgren, professor i psykologi och något av en floatingforskningsveteran, har han undersökt hur en grupp personer med GAD svarar på en kort men intensiv floatingbehandling.
50 deltagare delades in i två grupper, en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Före behandlingen svarade båda grupperna på standardformulär för diagnosen GAD. Formulären handlar om att själv värdera sin sömnkvalitet, känslohantering, oro och även depression, som är en vanlig samdiagnos med GAD.
Behandlingsgruppen floatade därefter 12 gånger på 7 veckor, varpå samtliga deltagare återigen fick värdera sin egen situation. Djupintervjuer genomfördes även med behandlingsgruppen.
– Vi blev förvånade över att se så positiva effekter, berättar Kristoffer Jonsson. Dels sjönk de generella GAD-symptomen kraftigt hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Om vi ska tolka utifrån formulären enbart, hade 37% inte ens diagnosen GAD längre. De sov bättre, depressionen gick ned. Vi såg även en positiv effekt på oron i vardagslivet, men inte lika stark.
Effekterna höll i sex månader Sex månader efter avslutad behandling fick deltagarna både i behandlingsgruppen och kontrollgruppen besvara formulären igen. Det visade sig att effekten hos behandlingsgruppen kvarstod – symptomen var kvar på samma låga nivå som direkt efter behandlingen.
En ännu oavslutad studie som just genomförts vid Laureate Institute for Brain Research i Tulsa, USA, kan bekräfta resultaten. Justin Feinstein, doktor i klinisk neuropsykologi, har använt sig av MRI-scanning för att undersöka närmare vad som händer i hjärnan vid floating. De preliminära resultaten visar att behandling med floating kan ha samma effekt som vissa ångestdämpande mediciner.
– Det här är en viktig studie som ger tydligt stöd för att floatingterapi kan på ett naturligt sätt minska ångest och patologisk oro hos personer som lider av dessa åkommor, säger Justin Feinstein.
Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, går i sin forskning igenom den legala abortens historia i Sverige. Fram till 1938 var ingreppet straffbart, och dåtida beräkningar uppskattar de illegala aborterna till mellan 10 000 och 24 000 per år. Den nya lagen gav rätt till abort av tre skäl: fara för kvinnans liv/hälsa, graviditeten var ett resultat av våldtäkt/incest och risk för allvarlig ärftlig sjukdom.
– Under de följande åren utfördes några hundra legala aborter per år, medan de illegala troligen var minst lika många som tidigare, säger Lena Lennerhed. De vanligaste skälen var som alltid sociala.
Från kropp till psyke
1946 vidgades lagen och abort blev tillåten om kvinnans krafter och hälsa riskerades, också om det var på sikt. Antalet ansökningar som den ansvariga myndigheten medicinalstyrelsen beviljade ökade snabbt från några hundra till flera tusen per år. Lena Lennerhed har gått igenom många hundra abortansökningar och slår fast att fokus efter lagändringen förändrades från kropp till psyke.
– Lagen var ganska luddig, säger hon. Många gynekologer menade att psykiatrikerna var alltför liberala och släpphänta i sina bedömningar, medan psykiatrikerna själva ansåg att de sakligt tog sig an varje ärende.
Aborträtten var en brännande samhällsfråga men varken liberaler, socialdemokrater, feministiska läkare eller RFSU krävde rätt till fri abort på 1950-talet. I stället hoppades de att ekonomiska och sociala reformer skulle bidra till att ingen graviditet i det framväxande Folkhemmet skulle vara oönskad.
Moderskap som samhällsnorm
Att de legala aborterna halverades under decenniet (från 6000 till 3000 per år) är dock inte ett tecken på att utopin uppnåtts, utan på en restriktivare lagtolkning, menar Lena Lennerhed och ser två huvudorsaker till detta. För det första, abort av sociala skäl sågs som ett tecken på välfärdsstatens misslyckande. För det andra förutsatte den rådande normen fortfarande att kvinnor förverkligade sig genom moderskap. De som ansökte om abort betraktades som avvikare.
– De som nu ansökte om abort var ofta gifta med inga eller få barn, de var friska och hade det bra ställt materiellt, säger Lena Lennerhed. Men de var inte glada och nöjda, utan trötta och deprimerade.
Så kom 1960-talet och allt ställdes på ända. Abortdebatten började handlade om politik. Varför skulle en kapabel och förnuftig individ – också om hon var kvinna – inte ha rätt att själv bestämma över sitt liv och sin kropp?
För första gången trädde enskilda kvinnor fram i debatten och berättade om egna erfarenheter. Kraven på fri abort blev allt starkare och i slutet av 1960-talet beviljades i praktiken alla abortansökningar.
Växande abortmotstånd i Europa
Lena Lennerhed har under projektets gång utökat sin undersökning till 1974, då lagen om fri abort antogs av riksdagen.
– Lagen fungerar fortfarande utmärkt, säger hon. Men ute i Europa växer abortmotståndet. Nya rörelser mot abort är ofta nationalistiskt färgade. Sådana krafter bör vi hålla ett öga på även i Sverige.
Boken som Lena Lennerhed genom projektet samlar material till, kommer ges ut under nästa år.
Fetma är ett växande problem i Sverige och andra rika länder, med ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlkomplikationer som följd. Tidigare studier visar att 40-70 procent av fetman på individnivå kan förklaras av genetiska faktorer. Den individuella risken att utveckla fetma anses bero på både gener och miljön, samt möjliga interaktioner mellan dessa.
Studier av samspelet mellan gener och miljö kan därför hjälpa till att identifiera grupper av människor som skulle kunna få särskilda råd kring förebyggande insatser och behandling, baserat på deras genetiska profil.
Bra att tänka på livsstil tidigt Fokus i den aktuella avhandlingen är på 32 gener som identifierats som riskgener för högt BMI. Effekten av generna sattes i relation till kostintag, förändringar i kroppsvikt och dödlighet. Ett stort antal personer ingick i avhandlingens studier.
− Även om vi inte kan ändra våra riskgener, så kan vi påverka hur stort genomslag de får genom livsstilsval. Resultaten understryker vikten av att redan som barn uppmuntras till en hälsosam livsstil, berättar Gull Rukh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.
I avhandlingen visar hon bland annat att individer med hög genetisk risk för fetma ökar mer i vikt än genomsnittet under tidig vuxenålder medan det råder det motsatta förhållandet senare i livet. Det är därför viktigt att göra livsstilsanpassningar tidigt, inte minst eftersom kraftig övervikt ökar risken för komplikationer senare i livet.
Resultaten visar också att konsumtion av stora mängder av sockersötade drycker, hade en särskilt hög BMI-ökande effekt bland personer med hög genetisk risk för fetma. Denna effekt hade däremot inte drycker med konstgjorda sötningsmedel.
Undersökte även blodfetter När det gäller kostintag, som undersöktes i en annan delstudie, blev resultatet inte lika tydligt. Här konstaterades bland annat att personernas sammantagna energiintag inte påverkade styrkan i kopplingen mellan genetiska riskfaktorer och högre BMI/fetma. I en särskild studie av stärkelse, konstaterades dock resultat som tyder på att mängden stärkelse i kosten kan påverka den genetiska risken för fetma hos kvinnor.
I en delstudie med särskilt fokus på blodfetter observerades ett orsakssamband mellan genetisk risk, HDL-kolesterol (som brukar kallas det goda kolesterolet), triglycerider (en typ av blodfetter som bland annat förknippas med åderförkalkning och hjärt-kärlproblem) och dödlighet. Resultaten visade att personer med högre genetisk risk för hög nivå av triglycerider och låga HDL-kolesterolnivåer hade ökad risk att dö i förtid, speciellt av hjärt-kärlsjukdomar.
Öppnar din forskning för möjligheten att ge trovärdiga, individuella kostråd utifrån en enskild persons genetiska profil?
− Det är svårt i nuläget – jag har ju i avhandlingen endast tittat på den associerade effekten av 32 gener. Det kan bli verklighet i framtiden, men nu handlar det mer om att till exempel kunna ge livsstilsråd riktade till större grupper eller generellt, säger Gull Rukh.
Underlagsdata till avhandlingen hämtades från två stora befolkningsstudier, Malmö Kost Cancer, med sammanlagt caungefär 30 000 deltagare samt GLACIER (från norra Sverige) med ungefär 19 000 deltagare.
− Våra resultat vänder upp och ner på den traditionella bilden av det prekoloniala Amazonas. Den gängse bilden är att det handlat om små samhällen vid floderna medan det i själva verket skett en tydlig utveckling och tillväxt till inlandet, säger arkeologen Per Stenborg som lett den svenska delen av projektet.
Samarbetet mellan Sverige och Brasilien har pågått i tio år och förutom arkeologer deltar markvetare. Arbetet har påskyndats av att området nu exploateras, bland annat av vägbyggen och jordbruk.
Sammanlagt har lämningar efter fler än 110 indianboplatser påträffats, majoriteten av dem på den så kallade Belterra-platån som ligger söder om staden Santarém. Ett antal av lämningarna har undersökts mer detaljerat av arkeologerna på plats.
Expansion mot inlandet
− Vi kunde se att det fanns såväl större naturliga, som mindre konstruerade sänkor vilka använts som vattenförråd. De konstruerade sänkorna, eller dammarna, har varit omslutna av vallar bestående av en blandning av kompakt lerjord och hushållsavfall, som keramik. Det som också är spännande är att vi daterat mycket material, bland annat keramik och kol från härdar.
Sedan tidigare är det känt att människor under flera tusen år bott längs med floderna. Det som Per Stenborg och hans kollegor kommit fram till är att det händer någonting runt 1 300 e.Kr.
− De äldsta bosättningarna i inlandet vi daterat är från den tiden. Någon form av expansion ägde rum till inlandet, kopplat till att bosättarna utvecklade tekniker för vattenhushållning och jordbruk.
Perioden 1 300−1 500 verkar alltså ha inneburit stora förändringar för de förhistoriska samhällena i Amazonas, med en betydande befolkningstillväxt som gick hand i hand med nya typer av vattenhantering och jordbruk.
Bosättningarna hängde ihop
I inlandsområdena långt in i regnskogen är tillgången till vatten dålig under torrperioderna varför vattenmagasinering varit nödvändig för permanent boende i området. Jorden är också generellt näringsfattig, men där människor har bott har det uppstått näringsrik jord − kallad ”Terra Preta”, eller ”Amazonian Dark Earth” − insprängd i den annars magra marken. Enligt arkeologerna är det ännu ett tecken på att det fanns ett stort samhälle i området.
− Det rör sig om en storskalighet som forskarna tidigare inte känt till. Bosättningarna hängde ihop i någon form av organisation, vilket bland annat syns på att den keramik vi hittat i princip är identisk vare sig den kommer från boplatser utmed floderna eller i inlandet, säger Per Stenborg.
Genom att knyta samman bosättningar i olika naturmiljöer fick indianerna inte bara tillgång till olika typer av naturresurser, utan kunde därför också bruka jorden under en större del av året. Under regnperiodens sex månader översvämmas flodområdenas slätter varför jordbruk där bedrivs under torrperioden, när vattnet sjunker undan. I inlandet är det istället just under regnperioden som man kunnat bedriva jordbruk; bevattnat genom regnvatten.
Arkeologiska undersökningar i Amazonas
De arkeologiska undersökningarna i Amazonas är en del av projektet Cultivated Wilderness: Socio-economic development and environmental change in pre-Columbian Amazonia som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet bygger på ett tvåriktat utbyte: Det finns ett stort arkeologiskt material från området Santarém på Världskulturmuseet i Göteborg, och som en del i det bilaterala samarbetet har brasilbrazil prehistoric settlementianska forskare studerat museets material på plats i Göteborg.
Mer information: Per Stenborg, telefon: 031–786 5173, e-post: per.stenborg@gu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
