– Karotisförkalkningar, det vill säga åderförkalkning i halspulsådern, i är ett bifynd som sällan uppmärksammas av tandläkare, bland annat för att de inte haft kunskap om vad dessa bifynd har för betydelse, säger Maria Garoff, som är doktorand på Institutionen för odontologi och författare till avhandlingen.
– Min förhoppning är att våra resultat leder till att tandläkare i högre utsträckning kommer att uppmärksamma karotisförkalkningar och ge patienterna rådet att göra en hälsokontroll för att se om de har oupptäckta riskfaktorer kopplade till hjärt-kärlsjukdom och därmed erbjuds förebyggande behandling.
Förhöjd risk för stroke
Enligt Maria Garoff är det viktigt att poängtera att karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder är ett bifynd och att tandläkare inte ska utföra denna undersökning enbart med syftet att leta karotisförkalkningar.
Forskargruppen som Maria Garoff arbetar i har i studier kunnat visa att individer med tecken på karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med individer som inte uppvisar sådana förkalkningar. Hos vissa individer är förkalkningarna ett tecken på att de har en förträngning i halspulsådern, vilket innebär en förhöjd risk att drabbas av exempelvis stroke.
– När individer som redan innan hade en känd förträngning i halspulsådern undersöktes med panoramaröntgenbilder framgick att majoriteten hade karotisförkalkningar. Däremot så kan varken storleken eller utseendet på förkalkningarna i röntgenbilderna med säkerhet förutsäga hur stor själva kärlförträngningen är, säger Maria Garoff.
Analys av plackens kalk-innehåll
Avhandlingen bygger på studier av två huvudgrupper av patienter. Den största gruppen utgjordes av 165 tandvårdspatienter med tecken på karotisförkalkningar som upptäcktes i panoramaröntgenundersökningar. Patienterna undersöktes vidare med ultraljud för utredning av förträngningsgrad i halskärlen och deras medicinska journaler granskades avseende tidigare hjärt-kärlsjukdom och förekomst av riskfaktorer. Patienterna i denna grupp jämfördes med en köns- och åldersmatchad referensgrupp som inte uppvisade karotisförkalkningar i panoramabilden.
Den andra gruppen utgjordes av 121 patienter med redan känd förträngning i halskärlen. Alla undersöktes med panoramaröntgenbild och merparten fick sina förträngningar bortopererade efter röntgenundersökningen. Förekomst av karotisförkalkningar i bilderna undersöktes och de utopererade förträngningarna, de så kallade placken, analyserades för innehåll av kalk.
Kalkmängden i de utopererade placken jämfördes med förträngningsgraden i kärlet och med möjligheten att upptäcka karotisförkalkningen i panoramabilden. Karotisförkalkningarnas utseende i röntgenbilden studerades för att utvärdera om utseendet kunde relateras till graden av förträngning i halskärlen, vilket inte var möjligt.
Maria Garoff är född i Tyskland och flyttade till Sverige som ung. Hon är uppvuxen i Stockholm och utbildade sig till tandläkare i Umeå. Efter att ha jobbat några år inom allmäntandvården påbörjade Maria sina doktorandstudier på Enheten för oral diagnostisk radiologi på Institutionen för odontologi. Parallellt går hon en specialistutbildning inom ämnet odontologisk radiologi. Efter avslutad doktorandtjänst kommer Maria slutföra sin specialistutbildning och därefter fortsätta jobba inom Västerbottens läns landsting.
Fredagen den 3 juni försvarar Maria Garoff, Institutionen för odontologi, sin avhandling. Opponent: Professor Kostas Tsiklakis, National and Kapodistrian University of Athens, Grekland. Huvudhandledare: Docent Jan Ahlqvist. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal B, Byggnad 1D, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Maria Garoff, Institutionen för odontologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 61 78; 073-061 85 38
E-post: maria.garoff@umu.se
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ett forskningssamarbete med Karolinska institutet, Linköpings universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt om ”Moose Wasting Syndrome” (Älvsborgssjukan) hos älg. SLU har nu även ingått samarbete med Stockholms universitet för en landsomfattande studie av prionrelaterade arvsanlag hos älg.
Forskningen aktualiseras av en nyligen diagnosticerad prionsjukdom, Chronic Wasting Disease (CWD). Det var i april i år som sjukdomen observerades för första gången i Europa, på en norsk vildren.
I maj påträffades en dräktig och kraftigt avmagrad älgko i Selbu i Södra Tröndelag, som visade sjukdomstecken och saknade flyktreaktion. Den avlivades och de hjärnprover som skickades till Veterinærinstituttet i Oslo, visade positivt för prionsjukdomen CWD.
Galna ko-sjukan och Creutzfeldt Jakobs sjukdom
Prioner är aggregerade proteiner som kan orsaka nervsjukdomar hos däggdjur, exempelvis Creutzfeldt Jakobs sjukdom hos människa och BSE hos kor, med symptom som balansrubbningar och sinnesstörningar.
Delar av den pågående studien av prionrelaterade gener finansieras genom anslag från forskningsrådet Formas till SLU med SVA som samarbetspartner. Besked om medel väntas även från andra finansiärer.
Chronic Wasting Disease
Chronic Wasting Disease (CWD) är en överförbar sjukdom som drabbar centrala nervsystemet hos hjortdjur och ödelägger hjärnvävnaden. Sjukdomen har en långsam utveckling drabbar främst unga vuxna djur. Den kännetecknas bland annat av beteendestörningar, okoordinerade rörelser, avmagring och slutar alltid i döden. CWD är en vanlig sjukdom hos hjkrtdjur i Nordamerika där den främst drabbar hjortar. Det har kommit också kommit några få rapporter om rapporter om fall av CWD hos nordamerikansk älg. Inget tyder på att CWD smittar från hjortdjur till husdjur eller till människa. Källa: Veterinærinstituttet,Oslo
I undersökningen har hon samarbetat med biodlare som placerat ut bikupor på nio olika platser runt om i Skåne. Samtidigt har tio andra platser hållits helt fria från bikupor inom en radie på en kilometer. Därefter räknades humlor både på platser med bikupor och på platser fria från bikupor.
– Resultatet visar att honungsbin hotar vilda humlor genom att konkurrera med dem i jakten på nektar och pollen. Att effekten av den här konkurrensen var så tydlig som den var förvånade mig, säger Lina Herbertsson.
Små humlor känsligast för konkurrens från honungsbin
Förutom detta visar undersökningen också att små humlearter är känsligare än stora, något som sannolikt beror på att de inte kan flyga lika långt som större arter i jakten på mat. Det mest positiva i undersökningen är att mer blommor i landskapet visade sig minska konkurrensen mellan honungsbin och vilda pollinatörer.
– Vi är glada att vi kan erbjuda en lösning eftersom biodling är ett kulturarv och en förutsättning för att folk ska kunna äta honung, säger Lina Herbertsson.
En lösning på nuvarande situation kan vara att skapa utrymme för fler blommor i jordbrukslandskapet. Traditionella ängs- och betesmarker förser pollinerande insekter med mat från tidig vår ända in på hösten.
Humlorna behöver kompenseras
Att restaurera och sköta om dem vore troligtvis det bästa alternativet för humlorna. Som alternativ till det kan lantbrukare lämna remsor som besås med nektar- och pollenrika blommor. Används olika typer av blommor gynnar det olika arter av bin.
– Det behövs dock ytterligare studier för att ta reda på hur vi bäst kan kompensera humlor för det som honungsbina samlar in, säger Lina Herbertsson.
Kontakt: Lina Herbertsson, doktorand. Lunds universitet, Centrum för miljö- och klimatforskning. +46-46-222 86 34. +46-70-296 42 55 lina.herbertsson@cec.lu.se
– Datorsimuleringar gör det möjligt att börja från scratch och att analysera och förutsäga resultatet av den slutliga utformningen. En simuleringsbaserad optimeringsalgoritm kan fastställa korrekta värden på tiotusentals designvariabler, något som är omöjligt att åstadkomma med traditionella manuella konstruktionsmetoder, säger Esubalewe Lakie Yedeg.
En särskild fråga som Esubalewe Lakie Yedeg har studerat i detalj är hur man kan modellera och optimera fördelningen av mycket tunna och långsträckta strukturer. Esubalewe Lakie Yedeg har utvecklat beräkningstekniker för att utforma insidan av så kallade reaktiva ljuddämpare, en standardkomponent för dämpning av avgasljudet hos förbränningsmotorer.
Interiören i sådana ljuddämpare innehåller ofta ett komplicerat arrangemang av tunna och långsträckta strukturer. Esubalewe Lakie Yedeg har utvecklat en metod som möjliggör bättre storlekskontroll av konstruktionsdelarna inuti ljuddämparen.
En lösning för långsträckta strukturer
– Den resulterande konstruktionen består av ett perforerat rör tillsammans med olika kombinationer av expansionskammare och så kallade Helmholtz-resonatorer, utan att det i förväg specificerades att sådana komponenter skulle användas, säger Esubalewe Lakie Yedeg.
En annan tillämpning som Esubalewe Lakie Yedeg har arbetat med är utformningen av akustiska horn, som är en typ av högtalare som ofta används för att möjliggöra höga ljudnivåer, i synnerhet för användning utomhus och i stora hallar. Målet var att optimera utformningen av tunna materialskikt placerade inuti ett befintligt horn för att förbättra hur ljudet sprids till lyssnarna.
– Det är viktigt att optimeringsmetoden verkligen kan arbeta med extremt tunna material, eftersom ljudet annars kommer att blockeras och förstöra funktionen hos hornhögtalaren. Detta är den första demonstrationen av en teknik som gör det möjligt att optimera så extremt tunna strukturer, säger Esubalewe Lakie Yedeg.
Akustiska egenskaperna som ytimpedans
Den nya optimeringsmetoden baseras på ny beräkningsmetod som utvecklats av Esubalewe Lakie Yedeg och medarbetare där de akustiska egenskaperna hos en tunn yta representeras av en så kallad ytimpedans. Tidigare utvecklade beräkningsmetoder har inte kunnat hantera det avgörande momentet där impedansen motsvarar en yta som tillåts försvinna, vilket dock är en fråga som är viktig att kunna hantera i samband med optimering.
Som en extra bonus är den nya metoden även utvecklad för att korrekt kunna fånga en exotisk typ av ljudvågor, så kallade ytvågor.
Avhandling:Analysis, Control, and Design Optimization of Engineering Mechanics Systems Svensk titel: Analys, styrning och optimal utformning av mekaniksystem.
På måndagen den 30 maj försvarar Esubalewe Lakie Yedeg, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandlingen. Disputationen äger rum klockan 10:15 i rum MA121 i MIT-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anton Evgrafov, Department of Mathematical Sciences, Norwegian University of Science and Technology, Norway.
Kontakt: Esubalewe Lakie Yedeg, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet Telefon: 070-754 69 98. E-post: yedegl@cs.umu.se
– Som kund upplever vi möjligheterna när vi till exempel kan välja en speciell backspegel eller speciella funktioner på ratten. Men detta leder i sin tur till ökat antal produktvarianter som slutligen behöver tas om hand om vid monteringsstationerna. Det i sin tur får följder för den enskilde montören och dennes arbetssituation. Många montörer upplever att den mentala belastningen har ökat, säger Anna Brolin, doktorand vid Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde.
Modern tillverkningsindustri är mitt inne i ett skifte från massproduktion av volymprodukter till en ökad kundanpassning. Det innebär att produktionssystemen måste kunna hantera förändringar gällande kundbehov och kundkrav, ny teknik samt miljökrav.
Ökat antal produktvarianter
– Som kund upplever vi möjligheterna när vi till exempel kan välja en speciell backspegel eller speciella funktioner på ratten. Men detta leder i sin tur till ökat antal produktvarianter som slutligen behöver tas om hand om vid monteringsstationerna. Det i sin tur får följder för den enskilde montören och dennes arbetssituation. Många montörer upplever att den mentala belastningen har ökat, berättar Anna.
För att hantera detta problem och för att montörerna ska kunna utföra ett effektivt och precist jobb, är det viktigt att informationen som presenteras är väl utformad och presentationen väl utförd.
Anna utförde en litteraturundersökning i ämnena tillverkning, montering och användbarhet samt människans grundläggande kognitiva förmågor för att använda och processa information, så som exempelvis minne. Denna undersökning identifierade ett ramverk med lämpliga faktorer som kan användas för att mäta människans kognitiva prestation inom tillverkning och produktion.
Kit i stället för materialfasad
– Jag undersökte sedan hur dessa faktorer används i manuell montering, genom fallstudier och observationsstudier. Resultaten visar att för att få en positiv effekt på monteringsarbetet måste man vara medveten om hur material och information presenteras för montören.
– Traditionellt använder montörerna sig av en så kallad materialfasad. Det är en hylla där komponenterna ligger, och som plockas ihop med hjälp av en lista med artikelnummer. Det är ett tidskrävande och inte särskilt effektivt sätt. En lösning på detta skulle kunna vara ett kit, en låda med färdigplockade komponenter. I ett experiment jämfördes två olika typer av kit med användandet av en materialfasad – ett ostrukturerat kit och ett strukturerat kit. I det senare ligger samtliga komponenter i ordning, medan det ostrukturerade kittet är osorterat.
Oavsett vilket kit som används så behövs ingen lista med artikelnummer. I stället kan montören använda en instruktion med bilder eller fotografier som visar hur varje komponent ser ut, något som också minskar den mentala stressen. Vid ökad andel produktvarianter i materialflödet underlättas det också om montören använder ett kit.
Minskad mental belastning
Resultaten av experimentet visar bland annat att användandet av ett kit (antingen ostrukturerat eller strukturerat) är fördelaktigt jämfört med den traditionella materialfasaden, speciellt när man använder ett strukturerat kit kombinerat med användningen av instruktioner med foton. Vidare kan användandet av ett ostrukturerat kit leda till ökad effektivitet och minskad upplevd arbetsbelastning. Även om ett ostrukturerat kit kanske inte är lika fördelaktigt som användandet av ett strukturerat kit så kan ett ostrukturerat kit generera lägre kostnad, genom exempelvis lägre tidsåtgång och mindre utrymmesbehov.
– Arbetet görs med ett jämt flöde utefter en monteringslina. Om det då helt plötsligt kommer en produktvariant som man inte hanterar så ofta så kan det bli extra mentalt krävande. I stället för att leta efter udda komponenter i materialfasaden vet montören att komponenten finns i kittet och går snabbt och enkelt att hitta.
Efter undersökningar på bland annat Volvo personbilar och lastvagnar, på Scania och även på Saab, vill Anna också kunna omsätta sina teorier i praktiken.
– Jag hoppas att få fortsätta forska inom det här området och undersöka hur det ”på riktigt” ska gå till att minska den mentala belastningen hos montörerna med hjälp av mina resultat. I min avhandling har jag koncentrerat mig på fordonsindustrin, men min forskning borde kunna användas inom andra områden av tillverkningsindustrin eller företag där stora mängder information och material hanteras.
Annas avhandling har titeln An investigation of cognitive aspects affecting human performance in manual assembly, vilket kan översättas med Förbättrad arbetsmiljö genom fokus på kognitiva aspekter i manuell montering. Hon lägger fram den vid ett av Högskolan i Skövdes äldsta samarbetsuniversitet, Loughborough University, i England. Där erhåller hon examen som filosofie doktor vid avdelningen Mechanical, Electrical and Manufacturing Engineering.
Kontakt: Anna Brolin. Telefon: 0500 448859. Mobil: 0705 817102. E-post: anna.brolin@his.se Huvudhandledare: Professor Keith Case, Loughborough University
Handledare: Dr. Peter Thorvald, Högskolan i Skövde
Forskare vid Umeå universitet deltog i upptäckten av en ny mekanism i bakterien Staphylococcus aureus (gul stafylokock) som denna sjukdomsalstrande organism använder för upptagning av essentiella metaller. Upptäckten, som representerar ett nytt potentiellt läkemedelsmål för framtagning av antibiotika, gjordes tillsammans med kollegor vid universitet i Marseille, Pau, Saint Paul-lès-Durance och Paris, Frankrike, och publiceras i den ansedda tidskriften Science på fredag, 27 maj 2016.
För alla organismer är metaller livsnödvändiga. Patogena bakterier har utvecklat avancerade system för att kompensera för en eventuell låg koncentration av viktiga metaller i deras omgivande miljö, särskilt när de befinner sig i en värd. När det gäller upptagning av järn är det särskilt väl dokumenterat att vissa bakterier, med hjälp av speciella molekyler, så kallade sideroforer, kan samla järn från det omgivande mediet.
Ett exportsystem transporterar staphylopin ut ur cellen, där det sedan kan fånga in metaller från det extracellulära mediet. Staphylopin/metall-komplexet kan sedan upptas av cellen via ett särskilt importsystem
Nu har forskare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och institutionen för molekylärbiologi i Umeå, tillsammans med franska kollegor, identifierat en ny metallfångande molekyl som bildas av bakterien Staphylococcus aureus och döpt den till staphylopin.
Forskarna identifierade de viktiga aktörerna som möjliggör att Stafylokock-bakterien kan uppta ett brett spektrum av viktiga metaller som nickel, zink, kobolt, koppar och järn från sin omgivande miljö (se bild). Tre enzymer, vars funktioner hittills var okända, möjliggör produktionen av staphylopin genom en kombination av tre byggstenar (D-histidin, amino butyrat och pyruvat).
Ett exportsystem transporterar staphylopin ut ur cellen, där det sedan kan fånga in metaller från det extracellulära mediet. Staphylopin/metall-komplexet kan sedan upptas av cellen via ett särskilt importsystem. Det var sedan tidigare känt att bakterier som saknade dessa import/exportsystem hade minskad sjukdomsframkallande förmåga, men orsakerna bakom fenomenet var inte helt klarlagda.
Gemensamt evolutionärt ursprung
– Intressant nog upptäckte vi för några år sedan att många olika taxonomiskt obesläktade bakterier kan frigöra höga koncentrationer av ett stort antal D-aminosyror till miljön. Vi misstänker att D-histidin är en av många D-aminosyror som skulle kunna fungera som byggstenar för nya staphylopin-liknande molekyler, förklarade Felipe Cava från MIMS/Umeå universitet.
Upptäckten av staphylopin – hur den är byggd och hur den transporteras av dessa system – kan nu öppna vägen för utvecklingen av en ny strategi mot patogena bakterier, genom att ändra deras beroende av metaller.
En överraskning är att staphylopin liknar nikotinamin, en molekyl som finns i alla växter och som säkerställer transporten av viktiga metaller från rötterna, där de samlas in åt de olika antennorganen. Upptäckten att det finns en likartad metalltransportör i de tre stora livsdomänerna (arkéer, eukaryoter och nu bakterier) tyder på att molekylen har ett gemensamt evolutionärt ursprung.
Artikeln i Science: Ghssein, G. *, Brutesco, C. *, Ouerdane, L. *, Fojcik C, Izaute, A., Wang, S., Hajjar, C., Lobinski, R., Lemaire, D., Richaud, P ., Voulhoux, R., Espaillat, A., Cava, F., Pignol, D., Borezée-Durant, E. & Arnoux, P. (2016). Biosynthesis of a broad-spectrum nicotianamine-like metallophore in Staphylococcus aureus. Science. DOI: 10.1126/science.aaf1018 (* Bidrog i samma omfattning till publikationen.)
Överanvändning av antibiotika till jordbruksdjur ses som ett allvarligt hot mot folkhälsan, då detta driver på utvecklingen av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotikaanvändning kan dock också leda till andra typer av oavsiktliga miljökonsekvenser, när preparatens effekter på mikroorganismer fortplantar sig i jordbruksekosystemet.
Tomas Roslin från SLU och hans kollegor från USA, Finland och England bekräftar nu att det kan finnas flera goda skäl att vara restriktiv i användningen av antibiotika. De beslöt sig för att undersöka hur antibiotikaanvändning påverkar en insektsgrupp som lever i komockor på betesmark, dyngbaggar, och de ekosystemtjänster som dessa utför. I studien använde de tetracyklin, ett bredverkande antibiotikum som används flitigt i delar av världen, inte bara för att bota sjukdom utan också för att djuren ska växa snabbare.
Dyngbaggarnas tarmflora påverkas av antibiotikan i komockorna.
Komockorna skiljer sig åt
När forskarna jämförde komockor från behandlade och obehandlade djur fann de flera tydliga skillnader. Den mikrobiella floran i dyngan från behandlade djur hade en annorlunda sammansättning, och denna skillnad kvarstod i flera veckor. Antibiotikabehandlingen påverkade inte skalbaggarnas fortplantning eller storlek, men den förändrade insekternas tarmflora. Hur detta påverkar insekterna själva är dock inte känt.
Det mest anmärkningsvärda i studien är att komockor från behandlade kor släppte ifrån sig nästan dubbelt så mycket av växthusgasen metan. Den troliga förklaringen är att tetracyklinbehandlingen gynnar metanbildande mikroorganismer i kornas vom, och att detta relativa försprång gentemot andra mikroorganismer kvarstår i avföringen.
Resultaten publicerades igår i tidskriften Proceedings of the Royal Society B, och har snabbt blivit omskrivna i internationella medier. Studien är den första som visar att antibiotikaanvändning kan leda till ökade utsläpp av en kraftfull växthusgas, och forskarna menar att det nu behövs studier som belyser omfattningen av detta problem.
Fler studier behövs
– Våra resultat behöver kopplas till hur omfattande användningen av antibiotika är i olika delar av världen, säger Tomas Roslin. Den restriktiva hållningen i länder som Sverige och Finland gör nog att problemen inte är så stora här, men där antibiotika används rutinmässigt för att förbättra tillväxten kan det vara annorlunda.
En annan fråga som behöver besvaras är hur antibiotika påverkar den mängd metan som korna rapar upp under sitt idisslande. Dessa metanutsläpp är nämligen större än utsläppen från spillningen – och påverkar man tarmfloran kan man förvänta sig effekter i båda ändar av tarmkanalen.
Att kornas vomflora varierar från ko till ko, och att detta påverkar utsläppen av metan, har visats i studier av andra forskare vid SLU. Hur utrapningsutsläppen påverkas av antibiotikabehandling har dock inte undersökts.
Mer information:
Professor Tomas Roslin
Inst. för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018 67 23 83, +358 40 595 80 98, tomas.roslin@slu.se
Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.
– Tidigare trodde man att svavelsyra – som i stor utsträckning uppkommer genom mänskliga aktiviteter – var nödvändigt för att sätta igång aerosolpartikelbildningen. CLOUD har upptäckt att den ånga som skogar släpper ut som en del i den naturliga aktiviteten också kan orsaka molnbildning, även utan svavelsyra, säger Ilona Riipinen, docent vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet.
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, ett samarbete om klimatfrågor mellan FN-organen UNEP och WMO) anser att ökningen i aerosoler och i moln sedan förindustriell tid är den största källan till osäkerhet vid studier av klimatförändringar. CLOUD har utvecklats för förstå hur nya aerosolpartiklar bildas och växer till i atmosfären och deras effekter på moln och klimat.
– De här resultaten är de absolut viktigaste hittills från CLOUD-experimentet i CERN. När bildning och tillväxt av rent biogena aerosolpartiklar inkluderas i klimatmodellerna kommer det att finslipa vår förståelse för hur mänsklig aktivitet påverkar klimatet, säger CLOUD:s talesperson Jasper Kirkby, partikelfysiker vid CERN, Schweiz.
Bakgrundsnivåer viktig förutsättning
CLOUD har också funnit att joner från kosmisk strålning höjer produktionstakten av rena biogena partiklar med en faktor 10–100 jämfört med partiklar utan joner. Detta talar för att kosmisk strålning kan ha spelat en viktigare roll för aerosol- och molnbildningen i förindustriell tid jämfört med i dagens förorenade atmosfär. CLOUD-teamet berättar om jonernas roll i system som inte innehåller dessa biogena organiska molekyler i en separat artikel som publicerades i Nature Communication förra veckan.
– Förutom de ofta farliga luftförorenande ämnen som släpps ut vid mänsklig aktivitet, är olika naturliga processer också en viktig källa till atmosfäriska partiklar. Kunskap om de naturliga bakgrundsnivåerna av aerosolpartiklar är en förutsättning för att förstå hur mänskliga aktiviteter har påverkar klimatet sedan den industriella revolutionen. Den molekylära bild vi har satt samman utifrån experimenten i CLOUD kommer så småningom att hjälpa oss att utforma lösningar som fungerar bra för både luftkvalitet och klimat, säger Ilona Riipinen.
CLOUD-experimentet
CLOUD-experimentet består av en stor kammare där man kan göra exakta atmosfärssimuleringar och under precist kontrollerade atmosfäriska förhållanden studera såväl hur aerosolpartiklar bildas och växer till som de moln som de bildar. Oönskade föroreningar kan minimeras ner till nivåer väl under en biljondel. CLOUD-experimentet använder en stråle från CERN:s protonsynkrotron för att simulera kosmiska strålar – partiklar som bombarderar atmosfären från rymden.
Det vetenskapliga samarbetet omfattar 21 institutioner: Aerodyne Research, California Institute of Technology, Carnegie Mellon University, CERN, Meteorologiska institutet (Finland), Goethe Universitetet Frankfurt am Main, Helsingfors forskningsinstitut för fysik, Karlsruhe Institut für Technologie, Lebedev Physical Institute, Leibnizinstitutet för troposfärsforskning, Paul Scherrer-institutet, Stockholms universitet, Tofwerk, Universidade Beira Interior, University of Eastern Finland, Helsingfors universitet, Innsbrucks universitet, Leeds universitet, Lissabons universitet, Manchesters universitet och Wiens universitet.
För mer information:
Ilona Riipinen, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. Tel: 08-674 72 84, ilona.riipinen@aces.su.se
− Det korta svaret är att det inte går att arkivera dans. Det något längre säger att ja, vi kan dokumentera och arkivera enskilda danshändelser. Men dansen i sig är kroppar som rör sig, och det går inte att arkivera människor, säger Mats Nilsson som forskar vid Göteborgs universitet.
Göteborgare seglar, ett sätt att dansa som idag finns enbart i arkiv, på en danstillställning på Allégården 1983.
Utgångspunkten för Mats Nilssons studie är Arkivet för folklig dans, som är en del av Svenskt visarkiv på Musikverket i Stockholm. Arkivet bildades av dansaren och folkbildaren Henry Sjöberg 1965, och innehåller bland annat filmer, dansböcker, uppsatser, dansbeskrivningar, noter, fotografier och pressklipp från dansföreningar, danslärare, danskurser och seminarier.
Arkiveringen är ett sätt att över tid överföra kunskap om dans, dansande och dansmusik till nya grupper och individer. Men det är inte en kunskap i dans som stoppas in i arkiven och dokument utan kunskap om dans. Trots det kan man ha nytta av dokument som beskriver danser och danssammanhang.
− Det säger något om vad som hänt i historien, man kan få idéer till nya koreografier och låta sig inspireras av vad som dansats någon annan gång.
Förutom att ge oss kunskaper om danserna och dansandets historia går det alltså att inspireras till praktisk dans i nutid av äldre beskrivningar. Det blir ett levandegörande, en process som kan ses som omvänd jämfört med dokumentation och skapandet av arkivmaterial.
− Idag används material från Arkivet för folklig dans bland annat av personer som vill nyskapa och koreografera folkdans för scen, som en konstnärlig dansform parallell med andra konstnärliga genrer, ofta stöpt i den moderna fridansens formspråk.
Ett annat sätt att överföra danser över tid vid sidan om arkivering är att fortsätta dansa dem, att det finns en pågående danspraktik. Nästan alla danser som arkiveras fortsätter att dansas även efter dokumentationen och arkiveringen, ibland en lång tid, ibland kortare.
− Både ett fortsatt dansande och dokumentationer överför danser till nya utövare. Därmed är arkivering och dansande möjliga att se både i termer av tradition och av kulturarv, men ger olika sätt att förhålla sig till överföring av dans över tid, säger Mats Nilsson.
Mats Nilssons publikation Dokument dansar inte. Om dans, arkivering, traditioner och kulturarv (2016) är en rapport från Svenskt visarkivs treåriga forskningsprojekt Mixa eller Maxa, som finansierades av Statens kulturråd. Projektet behandlar frågor om insamling och ideologi. Vem bestämmer vad som skall betraktas som kulturarv och därmed bevaras på museer eller bli kulturminnesbevarat? Eller motsatt: vem bestämmer vad som skall förgås och därmed glömmas?
För mer information: Mats Nilsson, telefon: 031- 786 1966, e-post: mats.nilsson@gu.se
– Jag tror att min avhandling kan ge värdefulla kunskaper om turismens bidrag till utvecklingen på landsbygden och ungas vuxenblivande, säger Peter Möller som arbetar som samhällsanalytiker på Region Dalarna.
Sälen präglas av turismen med vintern som högsäsong. För unga som växer upp där banar jobbmöjligheterna vägen in i vuxenlivet:
Jobbar extra redan i unga år
– Många av de intervjuade berättar att de börjat jobba extra redan i unga år. Flera har också fått ta stort ansvar på sina arbetsplatser. Det stora flödet av människor ger också jobbkontakter på andra platser, inte minst under sommaren, då det finns väsentligt färre jobb i Sälen, berättar Peter Möller.
I början av vuxenlivet erbjuder Sälen öppna dörrar in på arbetsmarknaden. Däremot är det svårare att få permanent anställning och därmed en plattform för att bilda familj och etablera sig på orten. Trots det menar många av de som etablerat sig i vuxenlivet att ”det oftast löser sig till slut”, enligt Peter Möller.
I en delstudie intervjuar han avgångseleverna från grundskolan i Lima under åren 1993 till 1995. I den gruppen har hälften stannat kvar i bygden, och hälften lämnat hemorten.
Starka fördomar om landsbygden
– Deras samlade allmänna bild av Sälen är positiv, även de som flyttat. Det skär lite mot annan forskning som visar att de som flyttar ofta har en ganska negativ bild av hemorten.
I en annan studie fördjupar Peter Möller motsättningen mellan begreppen urban och rural. Urban står för staden och positiva egenskaper som kreativitet, ambition och framåtanda, medan rural är lika med landsbygden som i sin tur förknippas med bakåtsträvande, inskränkthet och brist på ambition.
– Allt detta finns i Sälen, precis som på andra platser. Men i Sälen är kreativitet och framåtanda påtagligt om man ser till hur turismen utvecklats. Många vill därför omdefiniera Sälen med sin positiva utveckling och kalla den urban.
– Jag blev förvånad av hur starka fördomarna om landsbygden är. Det finns kreativitet både i städer och på landet, så det är fel att definiera landsbygden som icke-kreativ sig.
Peter Möller vill utifrån den analysen tillföra begreppsparet modern-traditionell, för att synliggöra att både stad och land kan ha dessa båda egenskaper.
Rapportförfattarna finner att elever på fristående gymnasieskolor i genomsnitt har sämre resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik än jämförbara elever på kommunala skolor. Skillnaden motsvarar cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet.
Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar finns det inga skillnader i provresultat mellan att gå i en fristående eller en kommunal skola. Det finns inte heller några skillnader för elever med utländsk bakgrund.
Lägre grundskolebetyg överrepresenterade på friskolor
Däremot finns en skillnad för elever med relativt låga grundskolebetyg, en grupp som är överrepresenterad vid fristående gymnasieskolor. Provresultaten är särskilt låga bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående skolor. Gruppen har ungefär 0,5 meritpoäng lägre resultat än jämförbara elever vid kommunala skolor.
– I genomsnitt är skillnaden mellan fristående och kommunala gymnasier relativt liten och för flera grupper tycks det inte spela någon roll vilken huvudman man valt, säger Björn Hinnerich. Dock är det bekymmersamt att de med lägre grundskolebetyg är överrepresenterade på fristående skolor och att det är samma grupp som presterar svagast där.
Fristående skolor gör generösare bedömningar
Fristående skolor gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än kommunala skolor. Rapportförfattarnas jämför skolornas egna interna bedömningar och den externa bedömningen gjord av Skolinspektionen av exakt samma provsvar. De finner att skillnaden motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än på yrkesförberedande.
– Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan, säger Jonas Vlachos.
Metoden tar hänsyn till att eleverna skiljer sig åt
Det är svårt att jämföra resultaten mellan fristående och kommunala skolor. Elevunderlaget skiljer sig åt, och både betyg och resultat på nationella prov är beroende av de undervisande lärarnas egna bedömningar. Rapportförfattarna använder nationella kärnämnesprov som rättats om av Skolinspektionen.
Elevresultaten på fristående och kommunala gymnasieskolor blir därför mer jämförbara. Analyserna tar hänsyn till att eleverna i fristående och kommunala gymnasieskolor skiljer sig med avseende på grundskolebetyg och familjebakgrund.
– Med vårt material kan vi på ett nytt och mer trovärdigt sätt undersöka resultatskillnaderna mellan fristående och kommunala gymnasieskolor och ta hänsyn till att elever och lärarna skiljer sig åt. Vi kan dock inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, avslutar Jonas Vlachos.
Datamaterial
Datamaterialet består av drygt 48 000 nationella prov som rättats om av Skolinspektionen men där även skolans ursprungliga bedömning finns med. Provresultaten kopplas till annan registerinformation.
En elbil är snällare mot miljön och betydligt billigare i drift än en konventionell bensin/dieselbil. Men nackdelarna – att den är dyrare att köpa och har mer begränsad räckvidd – är avskräckande för många. Laddstationer finns inte heller alls i samma utsträckning som bensinmackar.
Forskare på Chalmers har nu använt GPS-data från 429 bilar för att studera hur körmönstret såg ut för hushåll med en eller två bilar och på så sätt utröna i vilka fall det skulle vara gynnsamt att byta till elbil.
Räckvidden för elbilar kommer att öka
Bilarna i studien delades in i tre kategorier: bilar som var ensamma i sitt hushåll, samt första- och andrabilar i flerbilshushåll, där förstabilen är den som körs längst per år och andrabilen främst används för daglig jobbpendling. För att räkna ut hur många som kan ersättas med elbilar sattes förutsättningarna så som det ser ut för många idag, med en laddning per dygn och 12 mils daglig räckvidd. Då föll många av bilarna bort.
– I vår studie är det bara åtta procent av förstabilarna och 15 procent av singelbilarna som skulle gå att ersätta rakt av, säger Niklas Jakobsson. Men för andrabilarna är motsvarande siffra 30 procent. Kan man dessutom tänka sig att anpassa sig en dag i månaden – till exempel använda kollektivtrafik eller annat färdmedel för längre sträckor än 12 mil – ökar andelen andrabilar som kan ersättas till över 50 procent.
Att räckvidden kommer att öka för framtida elbilar med bättre batterier och övrig teknik är troligt. Studien visar att det även med längre räckvidd kommer att vara betydligt enklare att ersätta andrabilarna, just för att de körs kortare sträckor än övriga bilar i undersökningen. Som en jämförelse kan nämnas att en räckvidd på 220 km skulle täcka 70 procent av andrabilarnas behov medan en motsvarande siffra för förstabilarna är hela 390 km.
Ekonomiska aspekten viktig
Även när det gäller ekonomin är det som andrabil elbilen är mest förmånlig. För de ekonomiska beräkningarna har forskarna anlagt ett perspektiv på 8 år och gjort en helhetsbedömning, som inkluderar inköpspris och en trolig utveckling av el- och bränslepriser.
– För att göra en realistisk bedömning av ekonomin kompletterade vi också modellen med kostnaden för en hyrbil under de dagar då elbilens räckvidd inte skulle räcka till, säger Niklas Jakobsson. Men trots den ökade kostnaden kunde vi se att det var ekonomiskt fördelaktigt att byta ut en hel del bilar mot elbilar.
En jämförelse mellan Sverige och Tyskland ingick också i studien. Den visar att elbilar är avsevärt mer konkurrenskraftiga på den svenska marknaden, där elpriset är lägre och bensinen dyrare än i Tyskland.
Räckviddsångest och höga priser hindrar
Även om Niklas Jakobsson tycker att en del av resultaten i studien var väntade tror han att den kan göra skillnad för många som funderar på att skaffa elbil, och därmed ha ett stort värde för ökningen av antalet privata elfordon.
– Det är klart att alla kan göra egna beräkningar om hur räckviddsbegränsningen påverkar vardagen. Men räckviddsångesten och det höga priset gör nog att en del inte ens börjar räkna på det. Vår studie visar att det finns hushåll som kan byta till elbil och köra som vanligt samtidigt som man sparar pengar på sikt, och det tror jag kan göra att intresset ökar. Artikel:Are multicar households better suited for battery electric vehicles? – Driving patterns and economics in Sweden and Germany ingår i Niklas Jakobssons licentiatavhandling, som presenterades den 25 maj 2016, och är publicerad i tidskriften Transportation Research Part C: Emerging Technologies.
Kontakt: Niklas Jakobsson, dokorand i fysisk resursteori på Chalmers, 0706-93 77 68, niklas.jakobsson@chalmers.se
Att odla bomull kräver stora mängder vatten, särskilt ekologisk bomull. Till en t-shirt går det åt ungefär 3 000 liter. Det är inte hållbart framöver eftersom det kommer att behövas mer mark för matproduktion när jordens befolkning och välstånd växer.
Därför arbetar forskare med att utveckla nya material för klädindustrin. Ett sätt att lösa problemet är att använda andra råvarubaser för klädtillverkning, till exempel cellulosa som kommer från träd. Viskos är ett sådant exempel, som funnits sedan 1800-talet. Men nu kommer fler cellulosabaserade textilier som framställs med förbättrade processer, exempelvis lyocell och tencel – och andra varianter för bland annat sängkläder.
– Det sker en stor omställning när det gäller användning av cellulosa vid tillverkning av textil, och Sverige är en stor spelare, säger Nils-Krister Persson, docent och biträdande professor vid Smart Textiles Technology Lab på Textilhögskolan i Borås.
Textil- och skogsindustri möts
Flera företag och organisationer intresserar sig för denna nya industri, bland annat Södra Skogsägarna som håller på att rikta om produktionen från tidningsmassa till textilmassa.
– Det är två världar som möts: textilbranschen och skogsindustrin, och ett jätteprojekt att lära om för alla parter.
Han efterfrågar en mer medveten attityd när vi väljer vilka kläder vi köper. Att köpa plagg av ett naturmaterial är inte alltid svaret på hållbarhetsfrågan. Själva tillverkningsprocessen är minst lika viktig.
Trots stor tillgång på träråvara i Sverige tillverkas inte viskos här. Det beror till stor del på att kunskapen saknas. Istället skickas råvaran till Kina där den omvandlas till textilfibrer.
– Än så länge är det så, men jag tror att det är möjligt att göra en automatiserad process och därefter kunna göra textilfibrer även i Sverige. Vi måste återta den kunskap vi förlorat när tillverkande företag flyttat utomlands.
Ingen miljövänlig produktion
Det finns olika tillverkningsmetoder för viskos. En del av den viskos som tillverkas i Kina påverkar miljön mycket mer negativt än andra. Nackdelen är att produktionen inte sker i ett slutet system, utan tyget fraktas till olika platser när det ska färgas och tryckas.
Textilhögskolan i Borås arbetar med att förändra tillverkningen av textilier, men det är flera processer som måste lösas. Bland annat undersöker forskarna hur man gör materialet vatten- och oljeavstötande utan att använda miljöfarliga flourkarboner, och vad som händer med plagget efteråt när det bryts ned.
– Vi försöker också hitta alternativ till det nuvarande sättet att färga på och göra färgerna nedbrytbara. Den traditionella färgprocessen är otroligt vattenkrävande, och väldigt energikrävande när man ska torka upp vattnet från materialet, säger Nils-Krister Persson, som dock är hoppfull och tror att en förändring ligger nära.
Han berättar om två pilotprocesser – ett i Örnsköldsvik där man framställer cellulosabaserade textilfibrer och ett i Stockholm där man arbetar med att göra processen ekologisk.
Textil med integrerad elektronik
Han talar också om hållbarhet inom så kallade Smart Textiles, där olika funktioner integreras i textilierna genom sensorer, inte minst för framtidens sjukvård.
– Ofta blandas tyget med elektronik och olika metaller, men jag vill inte att vi ska arbeta med blandade material eftersom det då blir svårare att återvinna.
Nils-Krister Persson tror inte att vi kan räkna med samma typ av textilfibrer som tidigare när miljömedvetandet ökar.
– Vi blir nog tvungna acceptera en textil som kanske inte leder bort fukt lika snabbt. Vi blir lite svettiga, och vissa färgnyanser blir dyrare. Vi ska ju inte använda kemikalier som gör att vi skaffar oss nya miljöproblem.
Text: Ulla-Karin Höynä, på uppdrag av forskning.se
Så funkar det
Fibrerna ur cellulosamassan spinns till långa trådar som tvinnas samman och används vid vävning. Exempel på cellulosabaserat fibermaterial är viskos (tidigare rayon), lyocell, modal, tencel och acetat.
Utmaningar med dagens tillverkning av cellulosabaserade fibrer
För att lösa upp de hårt packade cellulosamolekylerna och få massan i en vätskeform används giftig koldisulfid – kolsvavla – som lösningsmedel, vilket påverkar både människor och miljö. Det har inneburit att man måste sanera mark.
Även när fibermassan ska göras till raka fibrer förbehandlas den med lösningsmedel.
Många färgämnen är farliga för miljon. Dessutom måste många textilfibrer också kunna klara vattenavstötning, vilket innebär att man lägger på kemikalier.
Studien från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet publiceras nu i tidskriften Environmental Science. Forskarna har gått igenom data från forskningsrapporter och miljöövervakning från åren 2000–2012 för att se vilka kemikalier som har analyserats i östersjöfisk.
– Vi fann att det till stor del är redan välkända kemikalier som analyseras, om och om igen. De kemikalier som analyseras i östersjöfisk är dessutom till allra största del redan reglerade på något vis, genom exempelvis EU:s kemikalielagstiftning REACH, Stockholmskonventionen för långlivade substanser eller EU:s Vattendirektiv, säger Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholms universitet.
Analyser av kemikalier i miljön är kostsamma och tidskrävande, därför behöver man göra en prioritering av vilka kemikalier som ska analyseras.
Prioritering av redan kända kemikalier
– Vår studie visar att det finns en tendens att prioritera dessa kemikalier just för att de redan tidigare är analyserade och utgör en känd risk för miljö och människa. Trots att det finns goda argument för att samhället bör övervaka dessa kemikalier, innebär en sådan prioritering samtidigt att vi saknar viktig kunskap om nya toxiska kemikalier som finns i miljön, säger Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholms universitet.
Kontakt: Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, tfn 08 674 72 30, mobil 0702-63 34 58, e-post anna.sobek@aces.su.se
– Genom forskning kring hur humana adenovirus sprider sig har vi upptäckt att vissa använder sig av blodets koaguleringsmekanism medan andra adenovirus utnyttjar kolhydrater på ytan av olika celler, vilka ibland överuttrycks specifikt på cancerceller, säger Annasara Lenman, som är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och författare av avhandlingen.
Humana adenovirus (HAdV) är väldigt vanliga virus som bland annat orsakar förkylning, ögoninfektion och diarré. Infektionerna är oftast milda och övergående men hos personer med redan nedsatt immunförsvar, som exempelvis AIDS-patienter och personer som genomgår transplantationer, kan de vara livshotande.
Tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi/Avdelningen för virologi, har Annasara Lenman kunnat visa att viruset HAdV-31 kan utnyttja kroppens koagulationsfaktorer för att underlätta infektion av våra celler.
HAdV-31 kan orsaka livshotande infektioner hos bland annat patienter som genomgår benmärgstransplantation. Eftersom koagulationsfaktorer primärt finns i blodet skulle denna egenskap hos HAdV-31 kunna bidra till virusets förmåga att sprida sig i hela kroppen och orsaka dessa farliga infektioner.
Adenovirus som cancerbehandling
– Just den här molekylära interaktionen mellan viruset och koagulationsfaktorerna som vår forskning visar skulle kunna utgöra ett mål för utveckling av framtida antiviraler, säger Annasara Lenman.
Det är sedan tidigare känt att adenovirus även kan modifieras och användas som vektorer för att bland annat bekämpa cancer. Enligt Annasara Lenman utgör adenovirus ett lovande alternativ för behandling av de cancertyper som visat sig vara motståndskraftiga mot vanliga behandlingsmetoder såsom strålning och cellgifter:
– Vi har upptäckt att HAdV-52 binder till en specifik kolhydratsort som är väldigt ovanlig på celler hos friska vuxna personer, men kan finnas i stora mängder på vissa cancertyper. Vi tror därför att HAdV-52 skulle kunna modifieras och användas som behandling mot dessa cancerformer.
Annasara Lenman är född och uppvuxen i Nybyn utanför Piteå och tog sin masterexamen i molekylärbiologi vid Umeå Universitet. Hon är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, avdelningen för virologi.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, Byggnad 6A-L (Biomedicinhuset), Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Annasara Lenman,Institutionen för klinisk mikrobiolog, Avdelningen för virologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 1241 E-post: annasara.lenman@umu.se
Det framväxande klosterväsendets relation till det antika bildningsarvet har studerats i forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen” vid Lunds universitet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.
Utifrån dessa nya studier ifrågasätter programmet den traditionella bilden där det tidiga klosterväsendet ansetts utgöra ett tydligt brott med antik bildningstradition, och lyfter i sina slutresultat i stället fram en betydande kontinuitet. Resultaten belyser inte bara på ett helt nytt sätt det tidiga klosterväsendets ursprung utan även mer generellt övergången från klassisk senantik till kristen medeltid.
Fotnot: Den 3 juni 2016 arrangerar forskningsprogrammet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, en avslutningskonferens vid Lunds universitet där slutresultaten kommer att presenteras i en skrift som deltagare får. Konferensen är öppen för alla intresserade!
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
