I en ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, undersöktes användningen av tuggummi och orala piercingsmycken bland ungdomar, för att därefter se om det fanns kopplingar till förekomsten av problem med smärta och funktionsstörningar i käksystemet.
– Våra resultat visade på ett tydligt samband mellan frekvent användning av tuggummi och huvudvärk, men också med svårigheter att gapa, ömhet i käkleder och tuggmuskler, säger Christina Mejersjö, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Ett liknande samband sågs mellan piercingar och käkproblem.
– Elever med oral piercing hade signifikant mer huvudvärk och ömhet i tuggmuskler, säger Christina Mejersjö.
Även nagelbitning kunde kopplas till huvudvärk.
Smärta och käkdysfunktion vanligt bland eleverna
124 elever från tredje året på olika gymnasieprogram ingick i studien. De fick svara på ett frågeformulär om symptom från käkar och huvud, samt om medvetna parafunktioner som tandbitning, tungpress, nagelbitning, tuggummianvändning med mera. Det gjordes också en klinisk undersökning av käksystemet på 116 av eleverna.
En fjärdedel av eleverna, 24 procent, använde tuggummi dagligen och de flesta av dessa under flera timmar per dag. 14 procent av eleverna hade ett oralt piercingsmycke, och detta var mycket vanligare hos flickor än pojkar.
Smärta och käkdysfunktion var vanligt förekommande. Symptom en gång per vecka eller oftare rapporterades för huvudvärk av 39 procent av eleverna, käkledsknäppning av 18 procent, 7 procent uppgav ansiktssmärta och 6 procent att de hade svårigheter att gapa stort.
Flickornas symptom värre
– Flickor hade betydligt fler och svårare symptom än pojkar både vad gällde de rapporterade symptomen och kliniska symptom, säger Christina Mejersjö.
Förklaringen till sambanden som sågs i studien kan tänkas vara att både tuggummituggande och orala piercingsmycken ger en ökad belastning på käksystemet som medverkar till belastningsskador i käksystemet.
Kontakt: Christina Mejersjö, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin
010-441 75 80, 0709-65 82 85 christina.mejersjo@vgregion.se
Det finns flera teorier kring gruppens historiska framväxt och identitet. Inte sällan beskrivs de som en religiös ”sekt” och i linje med detta som marginaliserade med begränsad kontakt med omgivande samhälle.
– Jag har gjort en närläsning av en gruppens skrifter som på svenska översätts till Regeln för gemenskapen (1QS). Genom språkliga analyser av enskilda ords och meningars betydelse upp till den högsta semantiska språkliga nivån, här kallad diskursen, samt användningen av bibliska och andra texter har jag ”läst” fram dess omvärld. Inbäddat i språket finns de sociala och kulturella sammanhang som texten dels kritiserar och dels vill skapa, säger Kamilla Skarström Hinojosa.
Insikt i vad som kan stabilisera ett samhälle
– Ur min läsning framträder en grupp som snarare än att vara religiösa fanatiker visar stor insikt i de mekanismer i det sociala samspelet som har potential att destabilisera ett samhälle. Genom en intern hierarki och tydliga restriktioner för det sociala samspelet skapas den värld de själva vill leva i.
Denna värld, som är i vardande, står i samklang med Gud och kännetecknas av rättvisa och rättsäkerhet. Vägen till att skapa detta nya samhälle är genom varje medlems inre omvändelse som liknas vid ett frivillig offer. Genom varje individs offer av sitt ego skapas en gemenskap vars metaforiska identitet är templet. Genom att leva rättfärdigt försonar de landet och inviger en ny, messiansk era.
– Min forskning ger inblick i en grupp synnerligen medvetna människors världsbild och praktik. Den ger en relief till den unga kyrkan som i mångt och mycket formulerade sin identitet på liknande sätt som qumranförsamlingen. Den visar på exegetiska metoder (tolkningsmetoder) i användningen av bibel – och andra texter under antiken.
Dialog med René Girard
– Som ett appendix för jag denna gamla judiska text i dialog med René Girards filosofi om syndabockens funktion i ett samhälle i kris. René Girard (1923-2015) litteraturhistoriker, antroplogisk filosofi, var en slags kulturens Charles Darwin, fascinerande och kontroversiell.
I sin analys av Gamla och Nya testamentets texter såg René Girard en tankeströmning som utmanade de gängse kulturella mönstren där syndabockar offras för att samhället ska återfå sin stabilitet efter kriser. Istället tar Gamla testamentets Gud offrets parti och kräver en annan samhällsordning av människan.
– Denna samhällsordning är vad Jesus i ord och handling proklamerar i evangelierna. I min avhandling placerar jag ”Regeln för gemenskapen”, tentativt (provar) inom Girards teoretiska ramverk men också som en möjlig bro mellan Gamla och Nya testamentets uppgörelse med syndabockstänkande och våld.
Kamilla Skarström Hinojosa har även varit med och översatt Regeln för gemenskapen till svenska tillsammans med en grupp exegeter och filologer som har arbetat med översättningen i drygt 15 år. I höst räknar man med utgivning och det är första gången dödahavsrullarna i så stor omfattning översatts till svenska.
Disputationen äger rum fredag 20 maj kl. 13.00, Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet. Opponent är Jutta Jokiranta, reader (docent), Hebrew Bible/Old Testament Exegesis, University of Helsinki
Forskningsresultatet bidrar med en av pusselbitarna för att vi ska kunna producera blodstamceller i laboratoriet för behandling av olika cancerformer och blodsjukdomar.
– Molekylen cAMP finns i de flesta celltyper och har betydelse för flera viktiga biologiska processer – bland annat vår flykt- och kamprespons som styrs av adrenalinpåslag. Den här typen av adrenalinstyrda signaler verkar även vara nödvändiga för att stimulera specialiserade celler i embryot till att tillverka blod, förklarar Niels-Bjarne Woods, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin.
Sedan tidigare vet man att specialiserade så kallade endotheliala celler som finns i fostret, kan omvandlas till blodstamceller. cAMP molekylen har tidigare visat sig vara betydelsefull vid tillverkningen av blodkärl hos vuxna individer. Men upptäckten att cAMP reglerar endotheliala celler i fostret och på så sätt påverkar blodproduktion är helt ny.
cAMP inverkar positiv på blodcellernas miljö
– Om adrenalintillförseln från cAMP ökar, produceras mer blod och tvärtom om adrenalinet sjunker så minskar cellernas blodproduktion, förklarar Shobhit Saxena, som är förstaförfattare i studien.
Forskargruppens studier är de första som gjorts på mänskligt blod och som visar på detta sammanhang.
Man upptäckte även att cAMP-molekylen inverkade positivt på blodcellernas miljö, genom att reducera DNA-skador från syreoxidation. Det vill säga att de känsliga blodcellerna till viss del skyddas från den syrerika miljön i kroppen av cAMP-moleylen.
– Utöver detta är cAMP-molekylen också inblandad i det som kallas molekylär ”homing”– det vill säga att ge rätt programmering så att blodstamcellerna hittar sin väg till benmärgen, vilket har positiva följder vid en benmärgstransplantation, avslutar Niels-Bjarne Woods.
För mer information om studien kontakta: Niels-Bjarne Woods, forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, tel: 046-222 37 62, 072 245 00 98, e-post: niels-bjarne.woods@med.lu.se
Hani Adamos forskning visar att normal prostatavävnad ”färgas” av närliggande tumörer och att ett flertal biomarkörer, såsom ett ökat antal makrofager eller tillväxt av blodkärl, skulle kunna förbättra dagens begränsade diagnosmetoder för aggressiv prostatacancer.
– Att diagnosticera prostatacancer, och framför allt att avgöra hur farlig den är, kan beskrivas i dagsläget som att leta efter en nål i en höstack. Kunskapen om hur normal vävnad påverkas ökar förståelsen av tumörväxt och spridning av prostatacancer. Detta kan förhoppningsvis också leda till nya diagnosmetoder för prostatacancer.
TINT-vävnad ett nytt område för diagnostik av prostatacancer
Doktoranden Hani Adamo har tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för medicinsk biovetenskap studerat vävnadsmaterial från ca 300 prostatacancerpatienter samt från djurmodeller. Upptäckten att omgivande vävnad påvisar förekomsten av tumörer har lett till att forskargruppen valt att kalla denna vävnad för TINT (Tumor Instructed/indicating normal tissue, tinted = färgad på engelska). Genom att studera förändringar i TINT-vävnad har forskarna kunnat identifiera flera markörer med potential att användas i identifiering av patienter med aggressiv prostatacancer.
I Sverige får varje år ungefär 10 000 män diagnosen prostatacancer. De flesta av tumörerna är ofarliga men ändå dör cirka 2 500 män årligen av sjukdomen i Sverige. Prostatacancer är en mycket vanlig tumörform och små multipla härdar av prostatacancer finns faktiskt hos mer än hälften av alla medelålders och äldre män. Men som tur är de flesta av dessa helt ofarliga.
Dagens begränsade diagnosmetoder för en vanlig cancerform
Prostatacancer diagnostiseras för närvarande genom nålprovtagning från prostata. Det är idag ofta inte möjligt att med säkerhet skilja en aggressiv tumör från en ofarlig. Tumörerna syns dessutom inte tydligt med någon röntgenmetod, vilket gör det svårt att veta var vävnadsprovet skall tas. För att minska osäkerheten tas därför flera nålprov. Men eftersom varje enskilt prov endast motsvarar 1/1000 av prostatans volym är underökningen ändå osäker.
– Begränsningarna i dagens diagnosmetoder gör att läkare ofta efter provtagningar fortfarande inte med säkerhet vet om det finns aggressiva tumörer i prostatan eller om cancermisstanken kan avskrivas, säger Hani Adamo.
Hani Adamo har i sammanlagt fyra delstudier kunnat visa hur närvaron av en tumör framkallar förändringar i TINT-vävnadens genuttryck samt att den leder till morfologiska förändringar. Graden av dessa förändringar är kopplade till farlighetsgraden av de tumörer som finns på annan plats i organet. Enligt forskaren kommer man kanske så småningom kunna diagnostisera närvaro av farlig tumör även om nålprovet missat denna.
Hani Adamo har läst biomedicinsk utbildning och efter detta fortsatt att studera medicin vid Umeå Universitet. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för medicinsk biovetenskap arbetar Hani som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.
Fredagen den 20 maj försvarar Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln TINT – nytt område för prostatacancer diagnos- och prognos markörer. (Engelsk titel: TINT, new field of prostate cancer diagnostic and prognostic markers). Fakultetsopponent: Professor/överläkare Göran Landberg, Institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi, Sahlgrenska akademin. Huvudhandledare: Professor Anders Bergh. Disputationen äger rum kl. 13:00 i 1D, Hörsal B, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.
För mer information, vänligen kontakta: Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-785 1543; 070-471 7954
E-post: hani.adamo@umu.se
Genom att använda data från cirka 7000 individer som deltar i den svenska kohortstudien EpiHealth undersökte forskare från Uppsala universitet och Malmö högskola om tidigare skiftarbete är kopplat till prestation.
Testet som användes kallas ”Trail Making Test” och består av två delar. Del A går ut på att deltagarna skall ansluta cirklar märkta med siffrorna 1-25 i en stigande ordning. I del B måste deltagarna växla mellan siffror och bokstäver i en stigande ordning. Tiden det tar att slutföra dessa tester har visat sig öka med åldern.
– Våra resultat visar att skiftarbete är kopplat till sämre prestanda på ett test som ofta används för att screena för kognitiv försämring, berättar Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Tar tid att återhämta hjärnfunktionen efter skiftarbete
– Den sämre prestationsförmågan på testet observerades endast hos nuvarande skiftarbetare och de som arbetat skift under de senaste fem åren. Vi såg ingen skillnad mellan icke-skiftarbetare och de som hade slutat arbeta skift för mer än 5 år sedan. Det skulle kunna tyda på att det kan ta minst fem år för tidigare skiftarbetare att återhämta de hjärnfunktioner som är relevanta för utförandet av detta test, säger Christian Benedict.
För mer information kontakta: Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 070-4250215, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se
Målet är att järnbaserade färgämnen ska kunna användas i framtidens solceller. Genom att använda järn istället för andra dyrare och ovanligare metaller kommer solceller och ljusfångare att bli billigare och miljövänligare att producera. Därmed förväntas efterfrågan på solceller att öka avsevärt.
– I den nya studien förklarar vi hur järnbaserade färgämnen fungerar på molekylär nivå. På så vis kan vi ytterligare förbättra de här järnkomplexen så att de tar upp och lagrar solenergi ännu bättre, säger universitetslektor Petter Persson.
På andra håll i världen har forskare i årtionden försökt att framställa järnbaserade färgämnen utan att lyckas. En avgörande orsak till svårigheterna är att det är betydligt svårare att få rätt elektroniska egenskaper i färgämnen som baseras på järn jämfört med om man använder andra metaller. Men där forskare i andra har gått bet har forskarna i Lund lyckats.
– Det är ett stort intresse internationellt för vår forskning. Forskargrupper på andra håll i världen är intresserade av att testa de nya färgämnena inom andra användningsområden, säger Petter Persson.
Ännu lär det dröja några år innan järnfärgämnen används kommersiellt i produktionen av solceller och ljusfångare. Petter Persson är ändå överraskad att utvecklingen hittills gått så snabbt som den har gjort.
– Det är svårt att utveckla nya material för solenergiomvandling. För en gångs skull har det gått ovanligt snabbt framåt och vi har gjort flera viktiga genombrott på bara några år.
För mer information: Petter Persson, universitetslektor, Lunds universitet, kemiska institutionen, +46-46-222 33 11, +46-70-948 05 45, petter.persson@teokem.lu.se
En forskargrupp vid Linnéuniversitetet har undersökt om gråsuggor föredrar en partner från samma område som de själva eller en ‘främling’ från ett annat område.
Gråsuggor, som tillhör kräftdjuren, har ett stort utbredningsområde och finns i hela världen. De är vanliga i Sverige och ungefär 30 olika arter kan hittas här. Gråsuggor håller sig vanligtvis inom ett begränsat område och parar sig med individer från samma population. Men det är inte alltid bäst att välja en partner från samma område. I vissa fall kan det vara bättre att en ‘främling’ blir pappa till avkommorna.
Tycks föredra det välbekanta
– Gråsuggorna tycks föredra det välbekanta framför det främmande. När honorna samtidigt erbjuds en hane från samma population som de själva tillhör och en ‘främmande’ hane från en annan population väljer de att para sig med en partner från sitt eget område, berättar studiens huvudförfattare Johanna Sunde.
Studien som nyligen publicerades i tidskriften Biological Journal of the Linnéan Society, visar också att partnerns ursprung har betydelse för avkommornas överlevnad. Forskarna fångade gråsuggor från fyra olika områden och placerade hanar och honor tillsammans i olika kombinationer som representerade antingen par från samma grupp, eller blandade par. Gråsuggorna fick para sig i laboratoriet och forskarna jämförde sedan överlevnaden mellan ungarna från olika kombinationer.
Högre överlevnad med genetisk blandning
– Olika populationer påverkas olika av att blandas med varandra. I en del populationer har genetisk blandning ingen mätbar effekt. I vissa populationer ökas dock avkommornas överlevnad av genetisk blandning, medan andra populationer tvärtom påverkas negativt, förklarar Johanna Sunde.
Studien visar att det ibland kan vara gynnsamt att välja en partner från ett främmande område – det välbekanta är inte alltid bättre än det främmande. Men även i dessa fall verkar gråsuggehonor föredra en partner från sin egen population.
– Det är både intressant och oväntat att det finns en preferens för en partner från sitt eget område även när det minskar avkommornas framgång. Honorna vars avkommor gynnas av att pappan kommer från en annan population borde istället välja en partner från ett främmande område, resonerar Johanna.
Blandning kan ha olika effekt
Att blandning av individer från olika populationer kan ha olika effekt och ibland till och med vara negativt är viktigt att ha i åtanke vid planering av bevarandeinsatser för hotade djur. Det finns annars en risk att uppfödning och utplantering av individer i syfte att öka den genetiska variationen och minska populationers utdöenderisk får oönskade effekter.
– Den här studien är ett exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bidra med kunskaper och insikter som kan vara viktiga för praktiska tillämpningar inom samhällsnyttiga områden, avslutar professor Anders Forsman, medförfattare till studien.
Johanna Sunde och Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Stora utvecklingsresurser läggs nu ner för att öka batteriernas livslängd i mobiltelefoner och andra mobila enheter. Men det finns stora energivinster att hämta även i mjukvarorna visar Ekhiotz Jon Vergara i sin doktorsavhandling vid Institutionen för datavetenskap, LiU.
– Hittills har apputvecklarna inte brytt sig så mycket om hur mycket energi de uppkopplade prylarna drar, men allt fler börjar få upp ögonen för de här frågorna, exempelvis Spotify som använt verktyget, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Han har utvecklat EnergyBox, ett verktyg som lägger samman energiförbrukningen för själva dataöverföringen i nätet med energiförbrukningen i en mobiltelefon eller annan uppkopplad enhet. I avhandlingen finns förslag på mer energieffektiva lösningar och han har också använd EnergyBox för att jämföra hur mycket energi olika chattar, appar och dataspel drar.
Det visar sig nämligen att energiförbrukningen inte beror på hur mycket data som skickas, utan på hur det skickas.
Mycket utsänd data drar inte alltid mycket energi
– Mängden data som sänds är inte proportionell mot energiförbrukningen. Till exempel Messenger sänder mycket data och drar mycket energi, Google hangout sänder betydligt mindre data och är mer energisnål medan Kik sänder lite data men drar mycket energi, berättar han.
Han har även testat ett stort antal onlinespel, med en eller flera spelare, och funnit stora skillnader i energiförbrukningen mellan annars likvärdiga spel.
Några incitament för mjukvaruutvecklarna att minska energiförbrukningen finns dock inte.
– Det här är ett problem som behöver lösas på sikt, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Många faktorer bakom energiförbrukningen
Frågan är inte enkel för den totala energiförbrukningen beror på många faktorer: hur nätoperatören har optimerat nätet, hårdvaran i telefonen, operativsystemen och hur energikrävande respektive app eller spel är. Ofta har vi många appar igång och helheten är inte summan av de olika delarna eftersom systemen påverkar varandra.
– I avhandlingen har jag visat på några möjliga metoder att fördela energikostnaden och även givit riktlinjer för hur man väljer mellan alternativen.
2013 såldes enligt analysfirman Gartners beräkningar 1 miljard smartphones i världen. För att ladda upp 1 miljard telefoner i ett år gör vi av med 4TWh, enligt beräkningarna i avhandlingen, vilket motsvarar ett mindre kärnkraftverk. Gartner beräknar att det i år, 2016, ska säljas 1,5 miljarder smartphones i världen och att det totalt finns 4,5 miljarder mobiltelefoner.
Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett globalt folkhälsoproblem. Mer än vart fjärde barn i Sverige väger för mycket, och det saknas effektiva strategier för behandling och prevention. En aktuell teori är att en förändrad tarmflora kan vara en av orsakerna bakom den globala epidemin.
Den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) har i djurstudier visat sig kunna aktivera gener som är inblandade i ämnesomsättningen, och även minska risken att utveckla övervikt. För att undersöka sambandet hos barn fick drygt 170 spädbarn äta en barngröt med eller utan tillsatt LF19 under den period när de avvandes från amning. Under en 9 månader lång behandlingsperiod mättes barnens längd, vikt, BMI, kroppssammansättning och blodfettsprofil.
Läger nivåer av fettsyror kopplade till bukfetma
– Intressant var att barnen fick lägre blodnivåer av palmitinsyra och palmitoljesyra. Dessa fettsyror har kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom och bukfetma. Därför var utvecklingen av nivåerna efter avslutad behandling väldigt spännande att följa, säger Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Bestående skillnader skulle nämligen tala för att behandlingen skulle kunna användas för att påverka ämnesomsättningen och förebygga övervikt hos barn. I uppföljningen, som gjordes när barnen var 8–9 år, kvarstod dock inte dessa fynd. Att tillföra LF19 gav alltså en övergående effekt på ämnesomsättningsprofilen.
– Det verkar som om många probiotiska bakterier ger någon effekt under tiden de ges. Det är dock viktigt att påpeka att de är stamspecifika, vilket betyder att varje sort har särskilda egenskaper och olika effekter.
Barngröt med LF19 minskade inte risken för fetma längre fram
Frida Karlsson Videhult hittade heller inga bestående skillnader mellan barngrupperna när det gäller tillväxt, kroppssammansättning, blodfettsprofil eller inflammationsmarkörer. Barngröt med tillsatt LF19 minskade således inte risken för att barnen skulle bli överviktiga i skolåldern.
Probiotiska bakterier, som laktobaciller eller bifidobakterier, är levande mikroorganismer som kan ge hälsoeffekter när de tillförs i tillräcklig mängd. Den mest påtagliga effekten har setts vid behandling av virusorsakad magsjuka, men vid andra föreslagna kliniska tillstånd saknas idag stöd för generella rekommendationer.
– Det finns i dagsläget inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera probiotika i förebyggande syfte, säger Frida Karlsson Videhult.
Frida Karlsson Videhult är uppvuxen i Holmsund utanför Umeå. Hon är legitimerad dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Efter sina doktorandstudier kommer hon att arbeta som dietist vid Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och bland annat arbeta med behandling av fetma bland barn och ungdomar.
Avhandlingen:Effects of early probiotic supplementation in a pediatric setting: Focus on body composition, metabolism and inflammation
Fredagen den 20 maj försvarar Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik vid Umeå universitet sin avhandling med svensk titel: Effekter av tidig supplementering med probiotika hos barn. Fokus på kroppssammansättning, metabolism och inflammation. Disputationen sker kl. 13.00–16.00 i Biomedicinhuset, sal E04. Fakultetsopponent är Velmurugesan Arulampalam, Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska institutet.
För mer information, kontakta gärna: Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik vid Umeå universitet Telefon: 090-785 37 81, 070-659 94 83 E-post: frida.karlsson@umu.se
– Så höga siffor för tonårsflickor som mår dåligt har det inte varit i sen Folkhälsomyndigheten började mäta skolbarns hälsovanor på 80-talet. Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, både från skolan och inifrån sig själva.
– Det är allt ifrån att lyckas, sitt utseende, vem man är på sociala medier och oro för skolarbetet, säger Anna Duberg, legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro Universitet.
Rörelseglädje i stället för prestation I studien ingick flickor 13-18 år som ofta besökte skolhälsovården för återkommande problem med huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Studien, ”Dansprojektet”, undersökte om dans två gånger i veckan i två terminer kunde påverka flickornas hälsa. Flickorna som deltog blev intervjuade om sina upplevelser och fick besvara en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor.
Dansklasserna gavs efter skoltid och det var ungefär tjugo flickor i varje grupp. Afrikansk dans, showjazz och streetdance var några av de danser de fick prova på.
– Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt istället för att öva till en föreställning i slutet av terminen. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga grundstenar.
Fysisk aktivitet utan prestationskrav stärker självkänslan Utöver de fysiologiska effekterna så kan fysisk aktivitet som individanpassas stärka självkänslan och tilltron till att man klarar av att bemästra situationer. Men för att nå hälsoeffekter så är det viktigt att aktiviteten utförs regelbundet. Därför bör aktiviteten ligga i linje med individens intressen för att känna engagemang och glädje.
– Det ska kännas kul. Dans är ett exempel på fysisk aktivitet i socialt sammanhang som har visat sig vara populär, särskilt bland flickor. Resultaten från studien visar att den hade tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för den här gruppen tonårsflickor med psykisk ohälsa.
Det visade sig även vara en kostnadseffektiv insats beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök och att det var en billig insats för det uppnådda resultatet. Närvaron i dansgruppen var genomgående hög och 92 procent skattade dansen som positiv.
Skolsköterskorna fick mindre att göra
Resultaten visade också att den självskattade hälsan ökat betydligt i dansgruppen jämfört med kontrollgrupp. Kroppsliga besvär såsom huvudvärk och magvärk, stressrelaterad mental ohälsa och även användning av smärtstillande medicin hade minskat i dansgruppen. Det visade sig att skolsköterskorna upplevde en avlastning när projektet var igång.
– Vi fick mycket stöd från olika skolsköterskor på de 21 skolor i Örebro som var med i studien. De har varit värdefulla för studiens genomförande. Skolsköterskorna hjälpte till att hitta rätt flickor som har de här behoven.
En intressant aspekt är att en prestationsfri atmosfär och stödjande gemenskap visade sig ha särskilt stor betydelse för flickorna, dansen sågs som en fristad från stress och upplevda krav. Rörelser och musik ger en paus från negativa tankemönster eftersom det flyttar fokus från tankar till upplevelse.
Tonårsflickor höver uppleva kroppen inifrån
– Kroppen ska vara en källa till glädje. Det finns något annat än utifrånperspektivet som det är mycket fokus på idag, dans och rörelse kan hjälpa dem skifta fokus till inifrånperspektivet istället. Flickor i tonåren behöver uppleva kroppen inifrån. Det perspektivet kan ge otroligt mycket glädje. Det ena kan leda till sjukdom medan det andra kan leda till stärkt hälsa, positiva levnadsvanor och att ta hand om sig själv med fysisk aktivitet.
Anna Dubergs förhoppning är att dansen ska bli ett självklart behandlingsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Hon har utbildat 60 stycken nya instruktörer i landet och nya grupper har startats från Malmö till Haparanda. I Örebro kommun har forskningen redan blivit verklighet, det finns möjlighet för flickor inom målgruppen att framöver vara med i dansgruppen ”Bara dansa” som ges efter skoltid i en central dansstudio.
Disputation: 20 maj, 9.00, Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro. Opponent: Töres Theorell, professor emeritus, Karolinska institutet Huvudhandledare: Adj. professor Margareta Möller Bihandledare: Med. Dr. Lars Hagberg och Med. Dr. Helena Sunvisson
För mer information kontakta: Anna Duberg. Legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna, Universitetssjukhuset Örebro. Tel: 070 – 550 93 24 Mail: anna.duberg2@regionorebrolan.se
Degenerativ myelopati (DM) är en naturligt förekommande, progressiv sjukdom hos vuxna hundar där förändringar i ryggmärgen leder till förlamning och död. År 2009 upptäcktes en SOD1-mutation som ger risk för DM av en forskargrupp ledd av bland andra Kerstin Lindblad-Toh, men då inte alla hundar som har mutationen blir sjuka fortsatte forskarna att söka efter ytterligare gener som kunde modifiera sjukdomsrisken.
Forskarna jämförde arvsmassan hos hundar med SOD1-mutation som antingen utvecklat sjukdomen eller som förblivit friska vid hög ålder, och kunde identifiera en haplotyp i genen ”SP110 nuclear body protein” förknippad med ökad risk att utveckla DM och tidig debutålder.
Vissa genvarianter vanligare
– Vi upptäckte flera varianter i SP110 som var vanligare hos de hundar av rasen Pembroke Welsh Corgi som fått sjukdomen, säger Emma Ivansson, tidigare postdoktor vid Uppsala universitet som lett den internationella studien.
– Våra funktionella studier visade att varianterna påverkar uttrycket av SP110 i blodceller, påpekar Sergey Kozyrev, senior forskare vid Uppsala universitet.
– Huruvida SP110 inverkar på risken för DM även i andra hundraser kräver ytterligare studier, säger Kate Megquier, veterinär och doktorand vid Uppsala Universitet och Broad Institute.
SP110 reglerar genuttryck, främst i immunceller. Det är känt att immunsvaret är viktigt vid neurodegeneration, men inflammation kan vara både skyddande och skadligt och de exakta mekanismerna är ännu oklara.
– Många studier har undersökt immunförsvarets roll i ALS, och vår upptäckt att en gen som reglerar immunsvaret är viktigt i denna hundmodell av ALS skulle kunna ge en ny vinkel för framtida studier, säger Emma Ivansson.
Fotnot: Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
Andreas de Blanche, forskare vid Högskolan Väst och dataspecialist på Tetra Pak, studerar hur olika processer som körs på samma dator påverkar varandra. Han har utvecklat metoder som förutser hur datorresurserna skall fördelas mellan olika simuleringar, för att de skall fungera på bästa sätt.
– En mjukglassmaskin är väldigt svår att simulera, det krävs tiotusentals processer som körs samtidigt på tusentals datorer. Genom att fördela processerna så de olika simuleringarna påverkar varandra så lite som möjligt, kan vi korta programmets körtider med upp till 40 procent, säger Andreas de Blanche.
Han berättar att resultaten går att generalisera för alla typer av program. Under sin anställning på Högskolan Väst har han bedrivit forskarstudier på Chalmers och samarbetat med bland annat dåvarande Volvo Aero (numera GKN) och Volvo IT.
Idag använder sig industriföretag alltmer av simuleringar när de utvecklar nya produkter. Simuleringarna kräver mycket datorkraft och kan ta veckor att utföra. Olika simuleringsprogram kräver olika kapacitet av processor, minne och nätverk. Om kapaciteten är för liten i någon av delarna, uppstår en flaskhals som saktar ner hela simuleringen. Genom att skräddarsy datorresurser för olika simuleringsprograms behov, utnyttjas resurser effektivare och tiden för produktutvecklingen kortas.
Formativa bedömningsprocesser – där elever fortlöpande får en förståelse för vad som ska läras in och där läraren anpassar och genomför undervisningen så att den bättre möter elevernas kunskapsnivå – kan bidra till att utveckla lärares undervisning och elevers lärande.
– Det kan leda till högre måluppfyllelse, men det förutsätter att vi förstår vad elever förstår och vilka möjligheter elever har att aktivt delta i bedömningsprocesser, säger avhandlingens författare Lisbeth Gyllander Torkildsen.
Rätt förutsättningar avgörande
Hon har utgått från ett flerårigt projekt där 25 elever, i årskurs 5 och 7 vid starten, och 9 lärare har arbetat med att utveckla en ömsesidig syn på bedömning. Resultaten visar att förutsättningar och arrangemang kring processerna är avgörande.
– Förutsättningarna kan antingen innebära att eleverna utvecklar en mer ytlig förståelse av bedömning, att de utvecklar en förståelse som bidrar till förbättring eller att de får en förståelse som leder till lärande, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.
Bedömning – två parters arbete
Centralt är att förstå bedömning som en värdering av två aktörers arbete. För eleven innebär detta en värdering av hur långt han eller hon nått i kunskapsutvecklingen samt en möjlighet att fortsätta att utvecklas. För läraren innebär det en värdering av hur väl undervisnings-, lär- och bedömningsaktiviteterna som genomförts verkligen har lett till ökat lärande.
Elevers förståelse av bedömning är en förutsättning för att de ska kunna använda den i sitt lärande.
– Det handlar om en komplex process med potential att bidra till att elever utvecklar förmågor, färdigheter och kunskaper. Elever och lärare behöver utveckla gemensam begreppslig förståelse och kunskaper om styrdokument, processer och förutsättningar, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.
– Bedömning är en gemensam angelägenhet för såväl elever och lärare som skolledare, förvaltningspersonal, politiker, policyförfattare och forskare.
Umeåforskarna har dessutom visat att enzymet Pfh1 kan vecka upp dessa strukturer, vilket bidrar till att arvsmassan förblir intakt. Detta enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nucleic Acids Research.
DNA-molekylen är känd för sin spiralformade figur, där två strängar slingrar sig runt varandra. Men DNA förekommer även i andra konfigurationer. En av dessa speciella former består av guaninrikt fyrsträngat DNA, så kallade G4-strukturer. Guanin är en av DNA molekylens fyra byggstenar. En lång rad tidigare studier av olika organismer har pekat på att G4-strukturer bildas i arvsmassan och att de fyller viktiga biologiska funktioner, till exempel reglering av genuttryck.
– Med olika biokemiska och biofysikaliska metoder har vi kunnat visa att specifika guaninrika DNA-sekvenser, i ribosomala DNA-regionen och telomererna hos Schizosaccharomyces pombe, också har en stark benägenhet att bilda G4-strukturer, säger Nasim Sabouri, forskarassistent vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och en av författarna till artikeln.
G4-strukturer hot i arvsmassan
G4-strukturer utgör hot ifall de kontinuerligt existerar i arvsmassan. Helikaser är en typ av specialiserade motorproteiner som har förmågan att vecka upp olika typer av DNA. Fram till nu har det dock inte funnits klara bevis om G4-strukturerna bildas i dessa regioner i Schizosaccharomyces pombe och inte heller vilket protein som är ansvarigt för G4-strukturernas uppveckning,
– Våra cellbiologiska och biokemiska experiment påvisar att helikaset Pfh1 binder till de specifika guaninrika DNA-sekvenserna i cellen och har dessutom förmågan att vecka upp bildade G4-strukturer. Att effektivt kunna vecka upp dessa strukturer är en nödvändighet för att kunna säkerställa kopieringen av arvsmassan, säger Nasim Sabouri.
Läkemedel mot cancer
Forskningen kring G4-strukturer är ännu i sin linda. Man tror att G4-strukturer kan hämma vissa processer i cellen, däribland kopieringen av DNA:t, och de har kopplats till utvecklandet av cancer samt neurodegenerativa sjukdomar hos människan. Därför måste bildandet och eliminerandet av G4-strukturer vara väl balanserade för att tillgodose cellens behov och fortlevnad.
– Ett intressant forskningsområde är framtagandet av molekyler som specifikt kan binda till och stabilisera G4-strukturer, som potentiellt skulle kunna stänga av uttrycket av vissa gener som är involverade i utvecklandet av tumörer. En förhoppning är att kunskapen i framtiden ska kunna användas för att utveckla nya läkemedel mot cancer. Detta är något som vi för närvarande fokuserar på, säger Nasim Sabouri.
Fotnot: Forskarna bakom studien är alla verksamma på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet: Marcus Wallgren, Jani Basha Mohammad, Kok-Phen Yan, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Mahsa Ebrahimi och Nasim Sabouri.
För mer information: Nasim Sabouri, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Telefon: 072-566 2505
E-post: nasim.sabouri@umu.se
Årligen drabbas cirka nio procent av sjukhuspatienterna av vårdrelaterade skador. Ofta handlar det om infektioner som urinvägsinfektioner, infektioner efter en operation eller lunginflammationer. För att kunna förbättra arbetet, arbeta förebyggande och övervaka utbrott, mäter sedan 2008 alla svenska sjukhus under en dag förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Detta görs två gånger om året i en så kallad punktprevalensmätning och innefattar alla inneliggande patienter på sjukhus samt två tredjedelar av patienterna inom psykiatrin. Men resultatet från mätningarna leder inte till handling, visar Mikaela Ridelbergs doktorsavhandling.
– Det här systemet finns för att man vill minska infektionerna och öka säkerheten för patienter. Men när verksamheterna inte litar på resultaten uteblir det man kunde ha lärt sig av mätningarna, säger Mikaela Ridelberg.
Det läggs alltså mycket tid på att samla in och att analysera data, men mindre tid på att omsätta den till arbete som skulle kunna minska de vårdrelaterade infektionerna.
Vanligt med bortförklaringar
I Mikaela Ridelbergs studie ingår 22 personer som arbetar med vårdrelaterade infektioner på sjukhusavdelningar runt om i landet. Dessa angav olika anledningar till att de misstror mätningarna. Den främsta är att tekniken anses invecklad, systemet svårt att rapportera i och de egna resultaten svåra att hitta. Utvärderingen, tycker de intervjuade, kanske kan ge en bild av utbredningen av vårdrelaterade infektioner på en nationell nivå, däremot inte på avdelningsnivå. De intervjuade anser också att metoden att mäta under enbart en dag gör att det kan ge en osann bild av avdelningen, om det just den dagen är ett utbrott av infektioner.
– Det finns en mängd bortförklaringar som att ”vi hade magsjuka på vår avdelning”, ”patienten kom från en annan avdelning och hade infektionen med sig till oss”. Jag önskar att de istället hade tittat på sina siffror och sagt, ”ok, vi har ett problem med katetrar och urinvägsinfektioner, vi jobbar med det”, säger Mikaela Ridelberg.
Hon anser att det krävs krafttag för att skapa strukturer för att lära av de förbättringsarbeten som görs. Inte bara inom den egna kliniken och organisationen utan även mellan kliniker och organisationer.
Förutom det återkommande fyndet att patientsäkerhetsrelaterade data inte leder till ett lärande visar avhandlingens fem studier att ökad kunskap genom utbildning i ämnet patientsäkerhet behövs till samtliga inom hälso- och sjukvården.
– Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken funktion pålarna hade. En teori är att de var en del av sjöförsvaret och kontrollerade in- och utfart. Sedan vet man aldrig vad man hittar. Det var ganska vanligt på den här tiden att man även sänkte skepp. Det är ganska stor chans att det ligger ett vikingaskepp där på botten, säger undersökningsledaren, professor Johan Rönnby vid Södertörns högskola.
Den arkeologiska undersökningen görs under en vecka av studenter på Södertörns högskola, under ledning av Johan Rönnby vid marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola och i samarbete med Västerviks Museum. Samarbetet har tidigare resultaterat bland annat i fyndet av skeppsvraket Mars, det svenska krigsfartyget som sänktes i Östersjön 1564. Det fyndet har uppmärksammats även internationellt.
Pålar hittade med ekolod
De vikingatida pålarna lokaliserades 2015 med hjälp av ekolod. Det finns ett tiotal pålar som står upprätt i norra delen av den smala kanal som förbinder Gamlebyviken med Dynestadviken och Dynestadsjön. I området finns också ett gravfält från yngre järnåldern och sannolikt också någon gård eller bosättning i närheten.
– Det är viktigt att göra en mer detaljerad undersökning av pålarna och platsen för att fastställa pålspärrens funktion. Undersökningen kommer också att ge ytterligare ledtrådar till hur landskapet nyttjades vid den här tiden och ge en inblick i hur viktig viken var för sjöfart under förhistorisk tid, säger Veronica Palm som är biträdande museichef och arkeolog vid Västerviks Museum.
En teori om pålspärrens funktion är att den kontrollerade in- och utfart och var en del av försvaret, en annan att det rör sig om en symbolisk spärr eller att den fungerade som bro.
Resultaten från undersökningen kommer även att användas i det forskningsprogram med maritim inriktning i Tjustbygden som museet och Södertörns högskola kommer att ta fram under hösten, vilket i sin tur är ett avstamp för inrättandet av företagsforskartjänster på museet.
Fotnot: Allmänhet som är intresserad av den arkeologiska undersökningen kan komma på öppen visning den 18 och 19 maj. Samling vid Gamleby Folkhögskolas parkering klockan 17.00.
För mer information:
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola johan.ronnby@sh.se, 08-608 41 91, 070-643 24 61
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
