Det visar Susan Lindholm i sin avhandling Remembering Chile, på Malmö högskola. Utgångspunkten är att förstå hur artisterna tar plats och skapar sina identiteter utifrån historiska och kulturella perspektiv mellan de två länderna.

– Upprinnelsen till avhandlingen var att jag började lyssna på hiphop i Sverige då jag var intresserad av det politiska motstånd som finns i många texter, säger Susan Lindholm. Flera av artisterna hade spanska namn och deras föräldrar hade flytt från dåtidens militärdiktatur i Chile.

Susan Lindholm menar att hennes avhandling undersöker skärningspunkten mellan migration och hiphop. Hon har intervjuat ett antal hiphopartister i både Sverige och Chile, men även mer specifikt analyserat utvalda låttexter.

Det handlar om grupper som exempelvis The Latin Kings, Advance Petrol, Hermanos Bernal, Panteras Negras med flera och låtar som finns på både svenska och spanska, exempelvis Välkommen till förorten – Bienvenido a mi barrio.

Det goda Sverige
Hon disputerar på en sammanläggningsavhandling i historia som visar flera resultat. En är berättelsen om det goda Sverige. Många av artisternas föräldrar var politiska flyktingar från Chile och mottogs med öppna armar av ett solidariskt Sverige. Sverige var det land i Västeuropa som mottog flest chilenska flyktingar.

– Det handlar inte bara om politiska handlingar utan även om ett välkomnande civilsamhälle med Chilekommittén och en ständig pågående debatt om solidaritet, fortsätter Susan Lindholm. Dagens flyktingsituation pekar på att vi lever i ett helt annat samhälle.

Det är detta inkluderande, menar Susan Lindholm, som artisterna i Sverige anknyter till i sina identitetskonstruktioner. Samtidigt finns även berättelsen om utanförskap då många av artisterna vuxit upp i förorten med allt vad det innebär av marginalisering, multikulturalism och erfarenheter av att vara någon annan.

Subkultur i Chile
Susan Lindholm går även längre i sitt sökande efter vad som formar hiphopartisters identiteter i Chile och Sverige. I intervjuer med chilenska hiphopartister i Chile upptäcker hon exempelvis att hiphopen länge var en subkultur som trots repressiv diktatur kunde fortleva. I Chile verkade de i skymundan till skillnad från de svensk/chilenska hiphopartisterna i Sverige som uppträdde i offentlighetens ljus.

En del artister i Chile undviker att nämna Pinochets grymheter, medan andra minns dessa, vilket också framkommer i avhandlingen.

I avhandlingen visar hon även vilka starka band, ja snarast inflätningar, som finns mellan hiphop-artister i Sverige och Chile. Grupper som arbetar i Sverige ger också ut musik i Chile, vissa artister har flyttat fram och tillbaka och verkar i båda länderna.

– Ytterst försöker jag visa att identiteter inte är grundmurade och ärvda utan snarast i en ständig förändring.

Vem ska läsa din avhandling?

– Jag vill gärna att historielärare, sociologer, kulturhistoriker och alla som är intresserade av identitet, migration och integration läser den.

I Sverige råder det politisk konsensus om att droger är farliga och ska förbjudas, och att drogberoende är ett individuellt problem. Samtidigt framställs det från politiskt håll som att bekämpandet av droger är strikt vetenskapligt utformat och därmed opolitiskt. Det leder till att frågan om samhällets roll och ansvar tappas bort, menar Filip Roumeliotis.

– Narkotikaprevention framställs som vetenskapligt och därmed neutralt, vilket det inte är. Man söker inte längre politiska lösningar, och det är ett demokratiproblem, säger Filip Roumeliotis, nybliven doktor vid Sociologiska institutionen och SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning.

I sin avhandling har han bland annat studerat tio offentliga utredningar under perioden 1981–2011. På 1980-talet sågs drogberoende som ett socialt problem som skulle lösas med hjälp av politiska reformer.

– Fram tills 1990-talet fanns det en bredare samhällsdebatt om orsaken till att människor använder droger. Drogberoende kopplades till frågor som fattigdom, social exkludering och ensamheten i storstaden, säger Filip Roumeliotis.

I linje med det tänkte man också att problemet kunde lösas genom allmänna reformer som fattigdomsbekämpning eller omfördelningspolitik. Samtidigt sågs det som ett kollektivt ansvar, där olika folkrörelser skulle göras delaktiga i arbetet.

Individens frihet och ansvar
Under 1990-talet svängde pendeln och droger sågs i utredningarna i stället som ett utslag av enskilda individers attityder och beteenden – isolerat från samhället. Det ledde till att sökandet efter ny kunskap i frågan blev till ett sökande efter metoder som skulle förändra individen, inte samhället. Lösningen blev då preventionsprogram och liknande metoder som individer ska genomgå. Ett exempel är Social och emotionell träning (SET), ett svenskt preventionsprogram som Filip Roumeliotis undersökt i avhandlingen. Här ses drogberoende som ett utslag av individens psykiska ohälsa.

Filip Roumeliotis menar att den typen av program utgår från en nyliberal förståelse av individen som borde erkännas som politisk, i stället för att framställas som vetenskaplig.

– Jag vill väcka en bred diskussion om narkotikapolitik och drogprevention, snarare än att forskare och andra experter ska vara de som ensamma ska lösa den här frågan, säger Filip Roumeliotis.

Avhandling:
”Ideological Closure: Drug Prevention in a Post-political society”, Roumeliotis, Filip
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.

Kontakt:
Filip Roumeliotis, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), tfn: 070-713 65 54, e-post: filip.roumeliotis@sorad.su.se

– Det är nödvändigt att tänka nytt för att hänga med men det viktigaste är inte att utvecklingen sker snabbt utan snarare genomtänkt, säger Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med professor Emma Sorbring från Högskolan Väst är han redaktör för den nyutgivna boken Socialt arbete och internet – att förstå och hantera sociala problem på nya arenor (Liber). Boken belyser de kompletterande möjligheter som finns idag till webbaserad behandling, förebyggande socialt arbete och nya former av stöd och råd.

– Förutsättningarna för att bedriva socialt arbete har radikalt förändrats i och med internets intåg. Utvecklingen hittills pekar på att en ny dörr har öppnat sig för socialt arbete som innebär fler möjligheter att fånga upp individer i behov av hjälp och stöd.

Möjliggör möten
Därmed inte sagt att internet kan ersätta det traditionella sociala arbetet som sker utanför cyberrymden. Kristian Daneback menar att det traditionella arbetet fortfarande är nödvändigt men att det också krävs olika angreppssätt utifrån att individer har olika preferenser. Utifrån den aspekten kan internet möjliggöra möten som kanske aldrig hade blivit av annars, till exempel för isolerade äldre.

Bokens medförfattare utgår i sina kapitel från aktuell forskning och ger praktisk vägledning i hur man kan förstå och hantera sociala problem på de nya arenor som internet och sociala medier innebär. Frågor som lyfts är till exempel hur man arbetar mot nätmobbning som professionell inom skola och socialtjänst, hur sociala medier påverkar socialtjänstens och polisens arbete och vilka juridiska aspekter som finns på socialt arbete och internet.

Kontaktinformation: Kristian Daneback: kristian.daneback@socwork.gu.se

Vi ärver våra gener av föräldrarna vid födseln. Däremot sker så kallade epigenetiska förändringar under hela vår livstid. Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener och därmed kan leda till utveckling av olika sjukdomar. I den aktuella studien har forskarna undersökt epigenetiska förändringar hos personer som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Händelser förändrar våra gener
– Under en hjärtinfarkt signalerar kroppen genom att vissa gener aktiveras. Detta naturliga skydd leder till att vi bättre klarar att hantera det akuta sjukdomsförloppet, samt att återställa kroppen efter den skada som en hjärtinfarkt orsakar. Det är därför troligt att det även sker epigenetiska förändringar i samband med såväl det akuta stadiet som efterstadiet till en hjärtinfarkt, säger Åsa Johansson , forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som lett studien.

Resultaten från studien visade att det finns ett stort antal epigenetiska förändringar hos individer som tidigare i livet drabbats av hjärtinfarkt. Flera av dessa förändringar är i gener som har koppling till hjärt- kärlsjukdomar. Däremot gick det inte att avgöra om dessa skillnader kan ha bidragit till utvecklingen av sjukdomen, eller om de lever kvar som ett minne av genernas aktivering i samband med hjärtinfarkten.

– Vi hoppas att våra nya resultat ska kunna bidra till att öka kunskaperna om epigenetikens betydelse för sjukdomsbilden, vilket i framtiden kan leda till bättre mediciner och behandlingar, säger Åsa Johansson

Kontakt:
Mathias Rask-Andersen, epost: mathias.rask-andersen@igp.uu.se, tel: 018-4714806
Åsa Johansson, e-post: asa.johansson@igp.uu.se, tel: 070-2513132

Studie:
”Epigenome Wide Association Study Reveals Differential DNA Methylation in Individuals With a History of Myocardial Infarction”, Human Molecular Genetics (2016) doi: 10.1093/hmg/ddw302

I sin avhandling har Wojciech Uszko undersökt hur rovdjurs ätbeteende, miljöns temperatur och gödningseffekt påverkar de grundläggande byggstenarna i näringsvävar, det vill säga rovdjur-bytesinteraktioner. Bara en liten ökning av temperaturen eller i tillgången på ett begränsande näringsämne kan teoretiskt störa populationsjämvikten mellan rovdjur och deras bytesdjur – från en stabil samexistens, med ungefär konstanta populationsdensiteter, till vilda svängningar i antal eller till och med utrotning av rovdjuret. Men hur och när detta sker diskuteras fortfarande bland ekologer.

Som modellorganism kring denna frågeställning har Wojciech Uszko använt sig av vattenloppa, Daphnia hyalina. Det är ett djurplankton som är mycket vanligt i alla sötvattensmiljöer och det livnär sig på växtplankton.

Ändrat ätbeteende
Trots att övergödning kan skifta rovdjur-bytesdynamiken från stabil till oscillerande, kan rovdjur och byte samexistera på ett stabilt sätt om rovdjurets ätbeteende är sådant att det äter mindre vid låga bytestätheter.

– Jag fann i mina labbexperiment att Daphnia visar just detta ätbeteende, något som tidigare har förbisetts trots att Daphnia är en väl studerad organism inom forskningen, säger Wojciech Uszko.

Om rovdjur och bytesdjur kan samexistera stabilt eller inte beror också på miljöns temperatur.

– Mina resultat från labbexperimenten och modelleringar visar att det finns ett optimalt temperaturområde för födointag och Daphnia har låga födointag både under och över detta optimala temperaturintervall. Detta, i sin tur, möjliggör för algerna att periodiskt slippa hård predation, vilket leder till populationssvängningar och så småningom utrotning av rovdjuret om temperaturen förblir inoptimal.

Matematisk modell inkluderar temperatur och övergödning
Wojciech Uszko presenterar i sin avhandling en relativt enkel matematisk modell som kan förena en mängd, ofta kontrasterande, tidigare fynd om effekter av temperatur och övergödning på populationsstabilitet.

– Kunskap om att rovdjuret minskar sin ansträngning att skaffa föda vid låga bytestätheter samt att rovdjurets prestanda avtar både under och över det optimala temperaturområdet är avgörande för att korrekt kunna förutsäga konsekvenserna av uppvärmning och övergödning. Dessa specialfunktioner har tidigare försummats i modeller av den globala uppvärmningens effekt på näringsvävsdynamiken, säger Wojciech Uszko.

Resultaten av de matematiska modelleringarna jämfördes med experiment ute i fält. Modellernas prognos går hand i hand med de experimentella resultaten, vilka visar att uppvärmningen kan leda till en utbredd algblomning och näst intill utrotning av zooplanktonsamhället. Det visade sig att under varmare förhållanden så växer algsamhället förbi djurplanktonen och mängden näringsämnen blir begränsande. Som ett resultat blir antalet alger stort men av extremt dålig kvalitet och kan följaktligen inte sörja för zooplanktonens tillväxt.

– Uppvärmningseffekter kan vara mycket varierande och ofta krångliga. Att identifiera några kritiska processer och införliva dem i matematiska modeller kan hjälpa ekologer att korrekt beskriva och prognosticera effekterna av miljöförändringar på näringsvävar, säger Wojciech Uszko.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Kontaktinformation: Wojciech Uszko, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, E-post: wojciech.uszko@gmail.com

Fotnot: Wojciech Uszko har en kandidat- och en masterexamen i biologi från the University of Warsaw, Poland. Efter avslutade universitetsstudier arbetade han vid the Institute for Environment and Sustainability of the European Commission’s Joint Research Centre i Ispra, Italien. År 2010 startade han sina doktorandstudier vid Umeå universitet.

Socialtjänsten försöker efterlikna andra organisationer, där det ses som rationellt att dela upp verksamheten i olika delar. Sjukvården har till exempel varit modell för socialtjänsten. Att specialisera sig och fokusera på en bit – det finns i professionen, denna önskan att bli expert. Ur organisationens synvinkel finns det vinster i denna uppdelning.

Pär Grell, doktorand och universitetsadjunkt från Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle säger:

– Vi vet egentligen inte vad det här får för konsekvenser för arbetet. Forskningen har bortsett från vad den organisatoriska ramen får för konsekvensen för de individer som har varit klienter hos socialtjänsten. Man tittar på vad man gör, vilken specifik metod man använder inom sin ruta och man glömmer bort att organisationen också påverkar vad som händer.

Klienterna blir inte tillfrågade i socialtjänsten, man tar inte hänsyn till deras livssituation och behov. Det är organiseringen av socialtjänsten som ger ramarna och styr arbetet. Men från klienterna finns en önskan om att ha en och samma socialsekreterare för samtliga ärenden. De blir förvirrade och känner lågt förtroende.

”Det finns ju ingen att få förtroende för, man hinner aldrig prata färdigt innan en annan tar över”, säger en av de intervjuade i studien.

Förvirrande och tidskrävande för individen
Pär Grell har intervjuat individer som varit klienter hos socialtjänsten i Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Han kan se att fragmentiseringen inom socialtjänsten gör det svårt för klienterna att begripa vad som är vad – de blir förvirrade och fundersamma.

Klienten kan få helt olika bud från olika enheter. Ekonomienheten kan be om prioritering på arbetssökandet, barn och familjeenheten kan säga att fokus behöver ligga på barnen om de har varit omhändertagna och för missbruksenheten kan koncentrationen ligga på behandlingen.

Fragmentiseringen kan även skapa överlappningar, som att flera personer arbetar med samma sak eller att det uppstår luckor mellan enheterna. Klienten kan få till svar att ”det där hanterar inte vi, det är någon annan”.

– Bara att springa runt kräver mycket tid och kraft, själva hanterandet av organisationen blir en svårighet som adderas till en livssituation som redan är svår. Så beskriver dessa klienter detta, säger Pär Grell.

Den nya socialtjänstlag som trädde i kraft i början av 80-talet var tänkt att reformera arbetet, men den saknade anvisningar om hur man skulle göra det konkret.

– Då är det väldigt lätt att man blir osäker och går tillbaka till hur man gjorde tidigare. Med denna uppdelning, där barnavårdslagen hanteras av barnavårdsenheten, nykterhet av missbruksenheten och ekonomiskt bistånd av ekonomienheten och så vidare.

Det är slående hur likt situationen är idag jämfört med hur det var innan den nya socialtjänstlagen kom. Den lag som hade intentionen att göra något helt annorlunda och där klienten skulle tas om hand av en person.

Uppmuntran att samarbeta över gränser
Denna fragmentisering, så hållfast över tid och där så mycket investerats, där professionen ju stärks av att ha ett mera inrutat område, gör att man får tänka på ett annat sätt. De gånger då det ändå har fungerat trots att den formella organisationen satte upp hinder, är då man med informell organisering kunnat gå runt dessa hinder.

När enskilda socialarbetare agerar in i de andra områdena. Medarbetare som har förmågan att tala om för de andra enheterna: Att tänk så här när det gäller denna person och nu är det viktigt att ni gör det här och kanske t o m följer med, trots att det inte ingår i deras ruta.

– Denna informella organisering, detta sätt att gå över revirgränser måste uppmuntas /tillåtas från ledningshåll och de som arbetar på det viset måste ha denna förmåga. Nackdelen är att det inte finns några generalistjobb när de kommer ut, men de är bra på detta att se över gränserna, säger Pär Grell.

Vid Högskolan i Gävle försöker man utbilda sina socionomer att bli dessa gränsöverbryggare i organisationen.

De uppmuntras också att fråga klienterna vad de tycker i mycket större utsträckning, att använda dem som en resurs. Både i det sociala arbetets vardag och även i forskningen, kommer klienternas egna röster mycket sällan fram.

Vad motiverar en forskare till sitt ämne
Det var en särskild händelse som var upptakten till forskning, berättar Pär, som då arbetade inom ungdomsstöd. De skulle jobba lite extra med vissa ungdomar, och han hade precis börjat arbeta med en ung kille, som kom från en familj med fem barn. Mamman hade tidigare varit aktuell för socialtjänsten och pappan satt i fängelse.

Pär skulle hjälpa pojken att komma iväg till skolan och ringde på dörren på måndags morgonen. Mamman öppnade med kommentaren ”Jaså, det var du, sätt dig i väntrummet.” Där satt redan en kollega till Pär utan att han hade en aning om det!

– Vad gör du här?
– Jag skall hjälpa en av de yngre barnen till skolan.

Kollegan var alltså där i samma ärende och till samma skola! Då tänkte Pär att detta kan inte vara optimalt. När han sedan påminde mamman om ett kommande möte svarade hon:
– Jag orkar inte med alla dessa möten. Jag blir utbränd, jag hinner inte med något annat!

Avhandling:
”Komplexa behov eller komplexa organisationer? Konsekvenser av specialiserad individ- och familjeomsorg ur ett klientperspektiv”, Pär Grell, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete. Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.

Huvudhandledare för avhandlingen har varit Nader Ahmadi, docent i sociologi och prorektor vid Högskolan i Gävle.

Kontakt:
Pär Grell, doktorand och universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 36
E-post: par.grell@hig.se

På den plats där forskarna från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) hittade merparten av de smittade vattensorkarna fanns parasiten i drygt 20 procent av den rävspillning som hade samlats in.

– I ett land där rävens dvärgbandmask har väldigt begränsad utbredning är det svårt, men viktigt, att hitta de platser där förekomsten ändå kan vara jämförelsevis hög. Genom vår forskning har vi nu har en strategi för hur detta arbete bör bedrivas, säger Andrea Miller, doktorand vid SLU.

Låg spridning av parasiten i landet
När rävens dvärgbandmask hittades för första gången i en svensk räv 2011 inledde Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) en riksomfattande övervakning av parasitförekomsten hos rävar. Av 2985 rävar som sköts under 2011 var endast tre positiva, från platser i närheten av Borlänge, Katrineholm respektive Uddevalla. Parasitens utbredning i landet har utifrån detta bedömts som mycket låg.

För att ta reda på vilken betydelse olika gnagararter har i parasitens livscykel påbörjades 2013 fältstudier i fyra områden, inom EU-projektet EMIRO som har koordinerats av professor Johan Höglund, SLU. En viktig upptäckt är att parasiten finns i de två av studieområdena där den inte var känd sedan tidigare, i närheten av Vetlanda/Växjö och Gnesta/Nyköping.

Resultaten från gnagarinventeringen, som gjordes i samarbete med viltforskaren Gert Olsson vid SLU:s fortlöpande miljöövervakning, har redovisats tidigare. I korthet visade de att parasiten hittades i vattensork (åtta av 439 dissekerade) och åkersork (en av 187), men inte hos andra undersökta smågnagare.

Områden med många parasiter
Nu har forskarna dessutom analyserat klart parasitförekomsten i de rävspillningsprover som samtidigt samlades in i undersökningsområdena – ett mått på ”bakgrundssmittan”. Rävens dvärgbandmask hittades i knappt sex procent av proverna. Störst var andelen i ett avgränsat område utanför Gnesta/Nyköping, där parasiten fanns i drygt 20 procent av proverna. Det intressanta är att sex av de nio smittade gnagarna fångades på exakt samma fält.

Vid insamlingen av gnagare och rävspillning fokuserade forskarna på miljöer där det fanns både räv och troliga mellanvärdar, och i alla de fyra regioner som ingick i studien fann de platser där de lyckades påvisa parasitförekomst. Forskarna påpekar att andelen smittade avföringsprover på en plats inte är ett exakt mått på parasitens förekomst hos räv, eftersom flera av proverna kan komma från samma individ.

– Det vore intressant att använda vår provtagningsmetod för att identifiera ytterligare infektionsområden, exempelvis i norra Sverige och i anknytning till tätorter, säger Johan Höglund. Det viktigaste är dock att vi visat att det finns ”öar” i landskapet där parasitförekomsten hos rävar och gnagare är mycket högre än det genomsnitt som anges i den nationella övervakningen.

Kontakt:
Johan Höglund, professor
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Sektionen för parasitologi
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap
018-67 23 71, 070-257 41 56, johan.hoglund@slu.se

Fakta om rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) finns i huvudsak hos vilda djur. Parasiten har värdväxling mellan hunddjur, där de vuxna maskarna påträffas, och olika gnagare, som bär på larverna. I Europa sker värdväxlingen främst mellan rödräven och vissa sorkar som är parasitens mellanvärd. Även människor kan infekteras genom intag av parasitens ägg. Då skapas en cystliknande struktur bland annat i levern som växer likt en cancer. Utan behandling har infektionen hög dödlighet hos människa. Ändå är den sällsynt och den senaste tidens forskning tyder på att människor med starkt immunsvar undgår infektion.

Information från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Tidigare pressmeddelanden från SLU
Rävens dvärgbandmask nu även hittad i Småland
Rävens dvärgbandmask hittad hos vattensork i nytt område

Sammansatta substantiv kan som nybildade ord vara användbara då det gäller att förmedla nytt betydelseinnehåll och nya idéer – vilket är fallet i en kunskapsförmedlande skolsituation. Just här är tvåledade substantivkomposita särskilt spännande eftersom de med sina två led öppnar för möjligheten att sätta två koncept i förhållande till varandra och inlemma det nya i det som redan är bekant.

ORDLISTA:
Morfologi (lingvistik) – huvudsakligen läran om hur ord bildas och böjs, samt deras grammatiska funktion.

Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse. Begreppet betyder tolka, utlägga, förkunna. 

I undersökningen kombineras en morfologisk analys av sammansatta substantiv med en hermeneutisk tolkning av den betydelse som är inbäddad i den textuella och kulturella kontext där de sammansatta substantiven används. Här kan vissa mönster urskiljas. De sammansatta substantiven i det analyserade materialet används ofta för att ge explicit uttryck åt sådant som i den latinska förlagan är implicerat och som läsaren följaktligen måste tolka; så är fallet med exempelvis metaforer och värderingar.

Genom att kombinera morfologisk och hermeneutisk metod visas hur givna språkliga tecken fungerar när de brukas och hur de blir delaktiga i förmedlandet av nytt betydelseinnehåll och nya idéer vid betydelsekonstruktion.

Kontaktinformation: Nicolaus Janos Raag, e-post: nicolaus.raag@moderna.uu.se

Avhandling: Substantivkomposita und Sinngebung im Kontext frühmittelalterlicher Wissensvermittlung. Eine kulturanalytisch-linguistische Untersuchung zur Wortbildung bei Notker III. (Substantivkomposita och betydelsekonstruktion inom ramen för tidigmedeltida kunskapsförmedling. En kulturanalytisk och språklig undersökning av ordbildning hos Notker III). Acta Universitatis Upsaliensis, 2016.

Forskarna har intresserat sig för hur duktiga politikerna är på att fatta beslut och hur väl deras sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som de är satta att representera.

Egenskaperna hos alla svenska politiker i alla kommunalval mellan 1982 och 2010 har kartlagts och studien har fått namnet Who becomes a politician.

Där framträder en tydlig bild av svenska politiker som både intelligenta beslutsfattare och skickliga ledare. Jämfört med befolkningen i övrigt tillhör de den mest begåvade tredjedelen. Och ju högre upp i den politiska hierarkin desto mer kompetenta politiker.

Forskarna jämförde även politikerna med yrken som anses dra till sig talangfulla personer som verkställande direktör, medicinare, jurister och universitetsanställda samhällsvetare.

– Då kan vi konstatera att kommunstyrelsens ordförande är i genomsnitt lika smart som verkställande direktörer i företag med mellan 25 och 250 anställda, säger Torsten Persson. De är lite mindre smarta än medicinare, jurister och samhällsvetare på universitet. Men de är betydligt bättre ledare. Resultaten gäller alla politiker och alla partier.

Samband mellan lön, IQ och ledarskap

För att identifiera politikernas förmågor har Torsten Persson och hans kollegor använt flera metoder. Dels resultat från mönstringen till militärtjänsten som innehåller mått på både ledarskapsförmåga och intelligens. Men eftersom det inte täcker kvinnor och heller inte alla män har också politikernas löner jämförts. Genom att kontrollera för faktorer som ålder, utbildning, kön, bostadsort etc. graderar forskarna lönerna inom grupper med samma förutsättningar. Resultatet visar att ju högre lön en person har i varje grupp desto mer lämpligare är den personen. Mot detta kan invändas att ekonomisk framgång kan framstå som ett konstigt mått på politisk skicklighet. Men Torsten Persson säger att det finns starka samband mellan nivå på lön, resultat på IQ-tester och ledarskapstalang belagt i tidigare forskning.

För att mäta hur väl politikernas sociala förhållanden speglar sammansättningen i befolkningen som helhet har forskarna bland annat utgått från inkomsterna hos politikernas föräldrar. De tre största partierna i kommunerna har undersökts, socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet. Sammantaget bildar den informationen en gemensam beskrivning av svenska kommunpolitikers ekonomiska bakgrund.

– Hos socialdemokraterna är låginkomsttagare och höginkomsttagare underrepresenterade och medelinkomsttagare överrepresenterade bland föräldrarna. När det gäller moderater dominerar höginkomsttagare och inom centern finns det flest låginkomsttagare. Slår vi ihop det här får vi en väldigt representativ politikerkår, säger Torsten Persson.

En annan fråga som intresserat forskarna är om politiska eliter reproducerar sig själva eller om systemet belönar de mest lämpade oavsett bakgrund. Därför jämfördes politikernas IQ med deras syskons. Politikerna visade sig då vara betydligt intelligentare än syskonen. Det pekar på att det inte är ärvda förmåner som styr urvalet av vem som får bli svensk politiker. Den slutsatsen får också stöd av att politikernas sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som helhet, säger Torsten Persson.

Duglighet säger mycket – men inte allt

Drivkraften för att engagera sig politiskt är för många en stark vilja att påverka samhället. Ofta är det viktigare än status, karriär och hög lön. Det visar tidigare forskning. Men Torsten Persson konstaterar att de mer egennyttiga målen inte ska underskattas.

– Vi försöker kasta ljus över vad som ligger bakom människors val att engagera sig i politiken. Vi finner då att det inte går att frikoppla samhällsengagemang från materiella motiv. Ekonomiska ersättningar tycks påverka hur smarta politiker som rekryteras. Till exempel verkar mer dugliga personer engagera sig politiskt i kommuner där kommunstyrelsens ordförande har högre lön.

Har du större förtroende för Sveriges politikerkår nu?

– Ja det har jag nog. Men duglighet och representativitet är ju inte allt. Man skulle också vilja veta något om politikers integritet . För att tjäna samhället vill man ju ha hederliga personer som inte låter sig korrumperas. Men hur mäter man det?

Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se

Tips! På seminariet Vem vill bli politiker föreläser bland annat Torsten Persson om detta. Det hålls den 16 september i Stockholm, men går att se live på nätet från kl 10.00. http://bambuser.com/channel/framtidsstudier

 

– I ett traditionellt jordbrukslandskap i Etiopien hittade vi, tvärtemot våra förväntningar, väldigt få bin och en stark pollinationsbegränsning vilket ledde till låga skördar av en oljegröda, säger Ulrika Samnegård, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Minskande populationer av bin kan påverka den globala matproduktionen negativt eftersom brist på pollinationstjänster kan leda till lägre skördar för många grödor. Låga antal av pollinatörer, som bin, har ofta kopplats till och förklarats av det alltmer intensiva jordbruket och av att vilda naturmiljöer försvinner.

– Dessa anledningar, som man tidigare trodde var generella världsomspännande anledningar, stämmer antagligen inte överallt. Vissa regioner verkar ha få pollinatörer naturligt, säger Ulrika Samnegård.

Flera vilda naturmiljöer ökade inte antalet bi
Forskarna undersökte ett heterogent landskap i Etiopien, med traditionellt jordbruk blandat med skog och betesmarker. De fann extremt låga nivåer av bin och stark pollenbegränsning av en oljegröda, vilket ledde till låga skördar. Detta förvånande forskarna eftersom landskapet verkade vara rikt på födoresurser och boplatser för bin.

– En ökad mängd av vilda naturmiljöer, som skog, ökade inte antalet bin. Men vi fann att om pollinationstjänsterna kunde förbättras så skulle det kunna leda till en dubblerad skörd, säger Ulrika Samnegård.

Den globala matproduktionen blir alltmer pollinationsberoende när ytan av grödor som behöver pollination expanderar mer än ytan av icke-pollinationskrävande grödor. Denna trend är speciellt tydlig i utvecklingsländer, vilket gör det angeläget med fler liknande studier i andra landskapstyper, altituder och på andra grödor, säger Ulrika Samnegård:

– Risken är stor att en ökning av arealen av pollinationsberoende grödor inte genererar så hög matproduktion som förväntat.

Artikeln: Samnegård U, Hambäck PA, Lemessa D, Nemomissa S, Hylander K. (2016) A heterogeneous landscape does not guarantee high crop pollination. Proc. R. Soc. B 20161472. http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2016.1472

Kontaktinformation: Ulrika Samnegård, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, e-post: ulrika.samnegard@su.se

Fem lärare med anställning hos de samverkande skolhuvudmännen har antagits till utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete. Utbildningen har licentiatexamen som slutmål, och eftersom den bedrivs på halvfart, kommer den att pågå i fyra år. Huvuddelen av utbildningen kommer att genomföras vid Högskolan Dalarna, där doktoranderna har sina arbetsplatser.

Professor Daniel Lindmark fungerar som institutionens koordinator för forskarskolan. Han understryker att verksamheten bygger på långtgående samarbete mellan de två lärosätena:

– Det gäller allt från ledning och kursutveckling till undervisning och handledning. Även om Högskolan Dalarna inte har egna forskarutbildningsrättigheter, har man en mycket hög kompetens inom det aktuella området.

Bygger på tidigare samarbete
Den nya forskarskolan bygger på positiva erfarenheter av tidigare samarbete inom forskarskolan Historiska medier, som finansierades av Vetenskapsrådet 2011–2014. Då var Daniel Lindmark föreståndare och professor Monika Vinterek lokal koordinator vid Högskolan Dalarna. Den funktionen har Vinterek också i den nya forskarskolan.

– Det är mycket roligt att vi kan fortsätta samarbetet, säger Monika Vinterek. Institutionen för idé- och samhällsstudier har en välfungerande forskarutbildning och en vilja att hitta konstruktiva lösningar. Det gör samarbetet smidigt.

Forskarskolan hade sin upptakt vid ett internat i Tällberg den 5–6 september. Förutom doktorander, handledare, lärare och koordinatorer deltog även doktorandernas skolledare.

– Eftersom forskarskolan bygger på samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten är det viktigt att skolledarna finns med redan från början, förklarar Monika Vinterek. Det handlar om att skapa legitimitet för satsningen och att bädda för att den kompetens doktoranderna utvecklar tas till vara inom skolan.

Religionsdidaktiskt forskning
Daniel Lindmark framhåller att den nya forskarskolan också har betydelse för institutionen för idé- och samhällsstudier. Förutom att lärare får möjlighet att utveckla kurser, undervisa och handleda på forskarnivå, stärker forskarskolan den religionsdidaktiska forskningsprofilen.

– Vi har en allt starkare religionsdidaktisk forskning vid institutionen, hävdar Daniel Lindmark. Flera av våra lärare har på sistone orienterat sig åt det hållet, och vi har börjat formera en forskningsmiljö, delvis i anslutning till den SO-didaktiska forskningssatsning som Lärarhögskolan finansierar. Forskarskolan fyller en viktig funktion i det sammanhanget.

Läs mer om forskningsmiljön i religionsdidaktik och religionspedagogik

Kontakt:
Daniel Lindmark, daniel.lindmark@umu.se, tel. 090-786 62 50

Butiksmusik som fenomen är inte på något vis nytt, men har under det senaste decenniet kraftigt intensifierats. För butiker och kedjor är det idag så gott som självklart att använda sig av musik och många butiker satsar mycket på den.

Olle Stenbäcks avhandling utforskar människors möten med butiksmusik och vad som sker i och kring dessa möten. Avhandlingen, som bygger på djupintervjuer och en digital frågelista, visar på ett komplext fenomen med brett meningsinnehåll. I fokus är Göteborgs centrala shoppingstråk, Inom Vallgraven.

− Ett av avhandlingens centrala teman innefattar vad jag kallar för butiksmusikens diskurs, vilken kan beskrivas som bruket av ett särskilt språk, och en uppsättning idéer om butiksmusikens kvaliteter, genom vilken marknadsförare med fokus på butiksmusik kommunicerar utåt, säger Olle Stenbäck.

Intensivt ljudlandskap
Hur musiken tas emot bland konsumenter är emellertid långt från ensidigt. Avhandlingen lyfter meningar som visar på att människors relation till musik sällan är så enkel som butiksmarknadsförare betonar, till exempel att viss slag musik ger ett specifikt resultat, oavsett om musiken spelas i ett butiksrum eller i egna hörlurar.

– Det knepiga är dock att butiksmusikens diskurs har fått fäste även hos de människor jag intervjuat som uttrycker en stark skepsis mot hur butiksmusik marknadsförs. Det är som att de slutar lita på sin egen förmåga att bedöma hur musiken påverkar dem, just för att den spelas i butiksrum. De mest komplexa resonemangen landar ofta i en slags ambivalens. Några menar att butiksmusik påverkar dem på ett sätt de inte kan förstå. Man känner sig som en bricka i ett spel, säger Olle Stenbäck.

Bland de intervjuade uttrycks också frågor om stadskärnans ljudlandskap som helhet, vilken många upplever som allt för intensiv. De som säljer butiksmusik tycks ignorera alla andra ljud som fyller shoppingstråket.

− Flera av de jag talat med känner sig auditivt utmattade innan de ens kommit in i ett butiksrum. Butiksmusik spelar, bokstavligen, mot en hel del andra ljudkällor. En del värjer sig mot butiksmusik – och många andra ljudkällor i shoppingstråket – med hjälp av hörlurar. Samtidigt uttrycker de flesta att de känner sig isolerade. De vill egentligen inte avskärma sig, men upplever att de inte har något val, säger Olle Strenbäck.

Kontakt:
Olle Stenbäck, telefon: 073-904 82 10, e-post: olle.stenback@gu.se

Avhandling:
”Den ofrivilliga lyssnaren. Möten med butiksmusik”, Olle Stenbäck, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kulturvetenskaper

Avhandlingen kan även beställas från institutionen för kulturvetenskaper: kuv@kultur.gu.se

År 2050 beräknas 25 procent av vår befolkning vara 65 år eller äldre. Det är en betydande ökning från dagens 17 procent. Detta innebär att allt fler kommer att vårdas allt längre i hemmet och därmed ställs ökade krav på sjuksköterskors förmåga att stödja patienters lärande om hur de kan ta hand om sin egen hälsa.

– Min forskning visar att sjuksköterskorna inte följer kunskapsutvecklingen inom patientundervisning med fokus på patientens lärande. Men de anser själva att de har en hög kompetens inom området, säger Anne-Louise Bergh, universitetslektor vid Högskolan i Borås som nyligen disputerade med avhandlingen ”Sjuksköterskors patientundervisande arbete – ett otydligt fält” vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Florence Nightingale, en av grundarna till det moderna sjuksköterskeyrket, började redan på 1800-talet att undervisa sina patienter om vikten av personlig hygien. Så vad har hänt sedan dess? Massvis, men samtidigt inte så mycket. Alltsedan Nightingales tid har sjuksköterskors patientundervisande arbete uppfattats som ett mer eller mindre självständigt arbete. Något som ska göras utan att det finns resurser avsedda för djupare reflektion.

Gedigen kartläggning
Anne-Louise Bergh har kartlagt sjuksköterskors egna erfarenheter av och uppfattningar om patientundervisande arbete inom sjukhus-, primär- och kommunalvård. Hon använde sig av ett egenkonstruerat frågeformulär med 60 frågor som besvarades av totalt 701 sjuksköterskor.

– Det blev tydligt att det fanns stora brister i förutsättningar för patientundervisande arbete. Bland annat upplevde sjuksköterskorna att de inte hade stöd från sina chefer, att det saknades både tid och samtalsrum för detta arbete och att de riktlinjer som fanns var otydliga. Det är allvarligt eftersom konsekvenserna kan bli att patienterna inte får den kunskap och förståelse som de har rätt till. Detta kan leda till att de inte klarar sin hälsosituation så bra som möjligt.

Resultaten av kartläggningen ledde till att Anne-Louise Bergh i kommande studier fokuserade på sjuksköterskornas chefer. Studierna omfattade sjukhus- och primärvård, och resultaten varierade.

Chefer lägger över ansvaret
Inom primärvården fanns en medvetenhet om vikten av undervisande arbete och pedagogiska begrepp användes. De chefer som ingick i studien menade att de stödjer sjuksköterskornas patientundervisning på olika sätt, bland annat genom att erbjuda kurser i motiverande samtal. Samtidigt tydliggjorde de att sjuksköterskorna har ett eget ansvar att följa kunskapsutvecklingen inom området. Handlingsplaner för pedagogisk utveckling fanns inte.

– Inom sjukhusvården ansåg cheferna att de oftast inte hade ansvar för att skapa bra förutsättningar för sjuksköterskornas patientundervisande arbete och de prioriterade inte heller diskussioner för att skapa dessa förutsättningar. De poängterade vikten av standardiserad kunskap i arbetsdokument som sjuksköterskorna skulle ta del av och delge patienterna, säger Anne-Louise Bergh.

Fortfarande ett otydligt fält
Utifrån sina studier menar Anne-Louise Bergh att förutsättningarna för patientundervisande arbete måste synliggöras och tydliggöras i sjuksköterskornas dagliga arbete. Hon slår fast att det patientundervisande arbetet inte är organiserat eller strukturerat på ett sätt så att det kan förstås som ett separat kompetensområde.

– Om vi ska använda vår budget på bästa sätt måste vi sätta patienten i centrum. Tänk er en patient som skrivs ut från sjukhuset på förmiddagen, men kommer igen nästa dag på grund av obesvarade frågor om sin hälsosituation. Detta är inte förenligt med dagens vård, säger Anne-Louise Bergh. Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att patienterna ska få ett så bra pedagogiskt stöd som möjligt, det vill säga att kunna förvärva, förstå, kritiskt granska och tillämpa informationen om sin hälsosituation. Vi har inte råd att slarva bort patientundervisning som ska resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa.

Kontaktperson:
Anne-Louise Bergh, anne-louise.bergh@hb.se, 0739-39 66 52

Forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har deltagit i studien som publiceras idag i Nature Genetics.

– Upptäckten av nya regioner av arvsmassan med koppling till högt blodtryck kan leda till en bättre förståelse för hur högt blodtryck utvecklas men också för vilken betydelse som förändringar i livsstil kan få, säger Paul Franks, som är gästforskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och som lett studien i Umeå.

– Resultaten ger oss genetiska insikter i nya biologiska händelseförlopp och sjukdomsmekanismer. Upptäckterna innebär också att vi fått nya måltavlor för potentiella läkemedelsbehandlingar, vilket naturligtvis är av stort intresse för läkemedelsindustrin.

Högt blodtryck en riskfaktor
Högt blodtryck eller hypertoni (på engelska: hypertension) är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och tidig död, och beräknas orsaka en mycket stor andel av den globala sjukdomsbördan. Men kunskapen om genetiska faktorer som styr högt blodtryck är begränsad. De flesta tidigare genetiska studierna kring blodtryck har fokuserat på redan kända genetiska variationer som dessutom visat sig ha liten effekt på blodtrycket.

Den publicerade studien beskriver DNA-mutationer i tre gener som är ovanliga bland befolkningen men som har stor inverkan på blodtryck, vilket ger nya insikter om vad som orsakar högt blodtryck:

COL21A1 och RRAS är speciellt intressanta eftersom båda generna är kopplade till ombildning av blodkärl, vilket är relevant för personer med högt blodtryck. Forskarna upptäckte också en mutation i den proteinkodande genen ENPEP. Genen kodar för ett nyckelenzym inblandat i regleringen av blodtryck genom utvidgning och tillstrypning av blodkärl. Enzymet är också ett befintligt läkemedelsmål.

200 forskare från 15 länder
I studien, som letts av Queen Mary University of London (QMUL) och University of Cambridge, har ungefär 200 forskare från 15 länder deltagit. För att hitta kopplingar mellan arvsmassa och kardiovaskulär hälsa har forskargrupperna undersökt genotyper och hälsohistorik hos både hälsosamma individer och personer med diabetes, kransartärsjukdom och hypertoni. Studiedeltagarna var från Storbritannien, Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland, USA, Pakistan och Bangladesh.

– Umeågruppens deltagande i denna form av globala studier är väldigt betydelsefullt eftersom effekten av att arbeta tillsammans är det går att skapa stora material med tillräcklig statistisk styrka för att kunna besvara stora och viktiga frågeställningar, säger Göran Hallmans, senior professor vid Enheten för biobanksforskning och medförfattare av studien.

Forskning med hjälp av register och biobanker
Den bidragande forskningen i Umeå har i huvudsak utförts på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, genom GLACIER-studien, som letts av Paul Franks. GLACIER-studien har finansierats av Wellcome Trust Sanger Institute, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Novo Nordisk Fonden. Biobanksforskningen har skett med hjälp av Enheten för biobanksforskning vid Umeå universitet och Biobanken Norr vid Västerbottens läns landsting. Forskarna har tillsammans koordinerat uttag av registerdata och prover från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS), där bland andra Västerbottens Hälsoundersökningar ingår.

Inom Västerbottens Läns Landsting har det länge pågått biobanksforskning som syftar att minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i länet. Den Medicinska biobanken i Umeå startades i samband med lanseringen av Västerbottensprojektet 1986. NSHDS samlar ett antal provsamlingar i Väster- och Norrbotten och utgör en av världens främsta biobanksmaterial sett till både storlek/omfattning och provkvalité.

I en kompletterande studie*, som publicerats i samma nummer av Nature Genetics och där samma forskare från Umeå Universitet ingått, har forskare upptäckt 17 nya genregioner som är inblandade i reglering av blodtryck.

Publikationen:
Nature Genetics, artikel: The genetics of blood pressure regulation and its target organs from association studies in 342,415 individuals. Författare: Ehret et al. DOI: 10.1038/ng.3667

* Kompletterande studie:
Nature Genetics, artikel:Trans-ancestry meta-analyses identify rare and common variants associated with blood pressure and hypertension. Författare: Surendran et al. DOI: 10.1038/ng.3654

För mer information:
Göran Hallmans, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-638 2516; goran.hallmans@umu.se

Paul Franks, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-304 5755; paul.franks@umu.se

– Jag har tittat på vad som har hänt med biljettpriserna efter att MTR Express börjat trafikera sträckan Stockholm–Göteborg. Resultatet är att resenärerna i dag möter lägre priser än före den ökade konkurrensen, säger Andreas Vigren som är doktorand på VTI och Centrum för Transportstudier (CTS).

Antalet kommersiella aktörer på den svenska järnvägsmarknaden är fortfarande ganska begränsat. Trots att det förekommit viss ny trafik under det senaste decenniet har denna haft en begränsad inverkan på konkurrensen. Den nya studien visar däremot att biljettpriserna efter MTR Express, dotterbolag till Hong-Kong-baserade MTR, inträde på marknaden i mars 2015 minskat biljettpriserna. Innan marknadsöppningen i tågbranschen år 2010 hade det statligt ägda SJ monopol på att tillhandahålla kommersiell persontrafik på järnväg.

Störst minskning tio dagar före avgång
Studien visar att resenärerna sedan MTR Express trafikstart mött lägre biljettpriser hos båda operatörerna på sträckan Stockholm–Göteborg. SJ:s genomsnittliga biljettpris har gradvis minskat och hade i juni 2016 sjunkit med 13 procent jämfört med när bolaget var ensam aktör. Den största minskningen har observerats på biljetter som bokas runt tio dagar före avgång, i genomsnitt 14 procent lägre – motsvarande cirka 60 kronor. De priser som analyserats motsvarar det lägsta priset för en vuxen att åka en sträcka vid en given tågavgång.

Ett omfattande prisdatamaterial har samlats in under 18 månader och använts i studien som jämför priser på sex sträckor, både under tiden före och efter den utökade konkurrensen på marknaden. Datamaterialet och studien är för järnvägsmarknaden unika i sin omfattning, både i ett svenskt och internationellt perspektiv och gör det möjligt att dra slutsatser om vilken påverkan marknadsöppningen hittills haft på biljettpriser. Studien visar också på betydelsen av tillgänglig och transparent marknadsdata över faktorer såsom priser och resande för att kunna följa marknadens utveckling och utvärdera reformer.

Priskonkurrens har tidigare rönt stor uppmärksamhet inom flygbranschen men inte inom järnvägstrafiken, trots att den europeiska järnvägsmarknaden genomgått stora reformer, omstrukturering och liberalisering under de senaste decennierna. Sverige är ett av de länder som har gått längst i att avreglera sin marknad för persontrafik på järnväg.

Fotnot. Studien är publicerad som ett working-paper. Hela rapporten finns att ladda ner här: http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2016_018.htm

Kontakt: Andreas Vigren 08-555 770 22

Den illegala jakten i Sverige har historiskt uppenbarat sig i många skepnader. Vi har en socialt accepterad Åsa-Nissejakt för att fylla frysen under hårda tider och ekonomiskt drivna jakthärvor likt den i filmen Jägarna, men vi har också ett moraliskt försvarbart tummande på regler av människor som i övrigt ser sig som laglydiga jägare.

Erica von Essen har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt en form av olaglig jakt som uppmärksammas allt oftare idag – den på stora rovdjur, särskilt varg. Hennes utgångspunkt är att den svenska jägarkåren till stor del har utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning, framför allt när det gäller vargstammen. När de har hörts, menar hon, är det på villkor som upplevs som oerhört snäva, byråkratiska och i värsta fall meningslösa, såsom att behöva ställas mot naturskyddsintresset i viltförvaltningsdelegationerna och sedan kriga från respektive skyttegrav.

Utifrån djupintervjuer med jägare runtom i landet beskriver hon den sociala och politiska bakgrunden till dagens olagliga rovdjursjakt, och i vilken mån denna jakt kan ses som en form av civil olydnad. Hon diskuterar också samhällets möjligheter att bemöta och motverka denna jakt – vilka vägar som är framkomliga.

– Att se en jakt som tycks bedrivas enligt mottot ”skjut, gräv och tig” i svensk glesbygd som en form av civil olydnad kan låta provocerande för en del, säger Erica von Essen. När jag granskade samspelet mellan jägare och svenska myndigheter blev det dock tydligt att den illegala rovdjursjakten är en politiskt motiverad markering. Budskapet är att jägarna har berövats sina medborgerliga rättigheter i den lagstiftande processen.

Inte vargen i sig som väcker ilskan
Erica von Essens erfarenhet är att det oftast inte är vargen i sig som jägare motsätter sig, även om några äldre jägare lättare fördömer vargen utifrån dess egenskaper. Det är systemet de motsätter sig, och utgångspunkten för dagens bristande vargförvaltning.

– De allra flesta jägare jag har intervjuat menar att det visst finns plats för vargen i Sverige, men att rovdjurspolitiken i så fall måste förändras, säger Erica von Essen.

Blockerat diskussionsklimat
Jägarnas missnöje tar sig många olika yttringar och det handlar både om individuellt och kollektivt motstånd, såsom bojkotter, ryktesspridning, protester och samarbetsovilja. Det förekommer också att jägare ställer motståndarsidans och experternas egna argument mot dem själva. Exempelvis ser man tydligt att jägare allt oftare använder genetiska eller ekologiska argument mot förvaltningen och presenterar alternativa kalkyler på hur man kan uppnå gynnsam bevarandestatus.

Erica von Essens djupintervjuer visar att jägare som tar lagen i egna händer rättfärdigar detta utifrån ett upplevt blockerat diskussionsklimat. De menar att olika intressen inte får komma till tals på samma villkor, och att den administrativa och juridiska tröghet som finns i viltförvaltningen alltid riktas mot jägarna. Ett exempel är de överklagade och uppskjutna licensjakterna på varg.

Överger det politiska samtalet
I avhandlingen analyserar Erica von Essen jägarnas missnöje med myndigheter genom begreppet motoffentlighet, det vill säga en folkrörelse som mobiliserats som svar på en legitimitetskris i samhället och i viltförvaltningen.

Den illegala jakten på bland annat varg kan då förstås som en radikalisering bortom motoffentligheten. Den är ett uttryck för ett motstånd som, till skillnad från offentliga konfrontationer, signalerar ett utträde från den politiska debatten. Detta illustreras väl av uttrycket skjut, gräv, tig.

Kluvenhet inom kåren
Även om de flesta jägare inte medverkar i illegal rovdjursjakt finns det i kåren en kluvenhet inför själva fenomenet. Toleransen mot oaktsamhet är tämligen låg, men det finns en utbredd förståelse för jägare som bryter mot de regler som upplevs som oberättigade och oförenliga med jaktpraxis. Jägare som illegalt skjuter varg kan vara i övrigt laglydiga individer som aldrig skulle tolerera tummande på regler inom den nästintill heliga älgjakten.

– Jag har mött en vilja att ta avstånd från illegal jakt hos jägare som upplever att de redan är hårt påpassade av samhället och som sett att felsteg lätt blir förstärkta i offentligheten. Samtidigt kan de välkomna att själva budskapet når fram till allmänheten och förvaltningen: att den här jakten sker idag och att den kommer att öka om det inte blir en politisk förändring.

Detta beskrivs som orsaken till att faktiska fall av illegal jakt tystas ned, medan själva fenomenet illegal jakt utnyttjas som ett ”motståndsuttryck” – ett slags varning att jägarkåren har nått eller snart kommer att nå bristningsgränsen.

– De människor som skryter eller hotar om att de ska panga på en varg är sannolikt inte de som faktiskt begår brotten, säger Erica von Essen. Däremot finns det en del av jägarkåren som ser till att den här utvecklingen kommuniceras i motståndssyfte.

Vägen framåt
Avhandlingen visar att det finns ett starkt behov av ändrade förutsättningar i den blockerade viltförvaltningen. En viktig åtgärd är att bereda plats för kritik från de jägare som befinner sig på gränsen till motstånd, där de kan ställa beslutsfattare till svars i ett konstruktivt format.

En annan åtgärd är att utforska möjligheterna kring medborgardialog. Idag möts jägare och naturskyddsintressenter i forum som bygger på representantskap för olika intressen, vilket enligt jägare själva ytterligare polariserar konflikten.

Erica von Essens avhandling rör framförallt demokratiunderskottet i förhållandet mellan svenska myndigheter och jägare, men den erbjuder också lärdomar som kan tillämpas inom andra områden där liknande konflikter och civil olydnad förekommer. Det kan till exempel gälla utbyggnad av vind- eller vattenkraft, eller rovdjursförvaltning i andra delar av världen.

Avhandlingen: In the gap between legality and legitimacy: Illegal hunting in Sweden as a crime of dissent. MSc Erica von Essen, institutionen för stad och land, SLU i Uppsala.

Mer information:
Erica von Essen
Enheten för miljökommunikation, institutionen för stad och land
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 19 89, 072-166 22 74, erica.von.essen@slu.se
https://www.slu.se/cv/erica-von-essen/