De tio första åren efter examen ökar löneskillnaderna mellan högskoleutbildade kvinnor och män betydligt. Att män och kvinnor inte tjänar lika mycket på att byta jobb tycks vara en bidragande orsak, visar rapporten.
Rapportförfattaren, Abdulaziz Abrar Reshid vid Linneuniversitetet, följer ungefär 120 000 personer som tog examen från universitet eller högskola under åren 1996–2002. Vid inträdet på arbetsmarknaden tjänade männen i genomsnitt 9 procent mer än kvinnorna och efter tio år var skillnaden 21 procent. När hänsyn tagits till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer är lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden relativt litet och efter tio år ungefär 11 procent.
Lika många byter En bidragande orsak till att skillnaden mellan män och kvinnors löner ökar är att kvinnor får betydligt lägre avkastning på sin rörlighet. Ungefär lika många män och kvinnor byter arbete och de som byter jobb får i genomsnitt högre lön. Kvinnornas löneökningar är ungefär hälften till tre fjärdedelar så stora som männens. Skillnaderna mellan hur mycket mer män och kvinnor får i lön på det nya jobbet är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om bytet sker till ett liknande arbete.
Författaren uppskattar att 16 procent av det 11 procent stora lönegap som uppstått tio år efter examen kan hänföras till att kvinnorna som byter jobb inte får lika höga löneökningar som män.
Föräldraskap påverkar
Kvinnornas lägre rörlighetspremie är delvis kopplad till föräldraskap. Löneskillnaden mellan män och kvinnor som byter till ett liknande jobb är stor redan innan det första barnet, och ökar sedan runt tidpunkten för det första barnets födsel. Lönegapet mellan män och kvinnor som gör karriär och byter till ett mer kvalificerat jobb är mindre, men ökar i och med första barnet.
I rapporten följs drygt 122 000 individer som var yngre än 35 år och tog examen på grundnivå från högskola eller universitet under perioden 1996–2002. Gruppen följs till 2012, tio år efter examen. Löneökningar och arbetsbyten följs genom lönestrukturstatistiken. I jämförelsen tas hänsyn till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningsinriktning och arbetar i olika branscher.
Biokemisten Cecilia Engdahl visar på skillnader mellan myggans och människans livsnödvändiga enzym acetylkolinesteras (AChE), och hur dessa skillnader kan utnyttjas för att skapa nya insektsbekämpningsmedel. Medlen kan användas för att begränsa spridningen av sjukdomsspridande myggor genom att till exempel appliceras på myggnät. Cecilia försvarar sin avhandling den 2 juni vid Umeå universitet.
– Upptäckten av skillnader i enzymet ger förutsättningar att utveckla bekämpningsmedel med förbättrade egenskaper. På sikt kan min forskning bidra till att minska spridningen av myggburna sjukdomar globalt, säger Cecilia Engdahl.
Miljontals smittas Miljontals människor drabbas årligen av malaria, dengue och andra sjukdomar som sprids av myggor. I dagsläget är det mest effektiva sättet att skydda sig från dessa sjukdomar att undvika myggbett. Genom att sprida ut kemiska substanser (insektsbekämpningsmedel) som dödar myggor begränsas myggbestånden, vilket leder till minskad sjukdomsspridning. Tyvärr är de insektsmedel som används i dag giftiga även för andra djur, inklusive människor. Dessutom har vissa myggarter utvecklat resistens mot de vanligaste bekämpningsmedlen.
Målet med Cecilia Engdahls avhandlingsarbete har varit att utveckla nya substanser med selektiva egenskaper; de ska vara giftiga för myggor men inte andra djur, människor eller naturen. Det är också önskvärt att nya insektsmedel ska motverka spridningen av resistens.
För att ta reda på om det är möjligt att skapa selektiva insektsmedel studerade Cecilia Engdahl egenskaperna hos enzymet AChE från mygga och jämförde resultatet med egenskaperna hos det mänskliga enzymet. Hon kunde identifiera viktiga funktionella och strukturella skillnader att ta fasta på i designen av nya substanser. Genom att experimentellt utvärdera ett så kallat substansbibliotek hittades ett antal molekyler som blockerar aktiviteten hos myggans AChE men som inte lika effektivt påverkar det mänskliga enzymet.
Nya substanser De bästa molekylerna från denna utvärdering använde Cecilia Engdahl därefter som kemisk utgångspunkt i utvecklingen av nya substanser, där också kunskapen om skillnaderna mellan enzymerna bidrog till designen. Dessa nyskapade substanser användes för att kartlägga vilka egenskaper som bidrar till önskad effekt på enzymen.
– Resultatet av kartläggningen är ett antal nya substanser som selektivt slår ut myggans enzym AChE, oavsett resistens mot tidigare gifter, och som dessutom dödar myggor och mygglarver av de arter som sprider malaria, dengue och Zika, säger Cecilia Engdahl.
Torgny Klasson på Linnéuniversitet har undersökt riksdagsdebatter kring fyra lagförslag kopplade till informationsteknik, utifrån riksdagspartiernas agerande: En ny sekretesslag 1980, personuppgiftslagen 1998–1999, lagen om hemlig rumsavlyssning 2006–2007 och FRA-lagen 2007–2009.
Riksdagsdebatterna är kopplade till informationsteknik i samhället och har analyserats utifrån vilka avvägningar riksdagspartierna är beredda att göra vad det gäller individens frihet. Avhandlingen knyter an till den ständigt aktuella debatten om medborgarnas individuella friheter, rättigheter och skydd av deras personliga integritet gentemot statens makt och samhällets intresse generellt. Studien handlar alltså om hur de politiska partierna påverkas i denna fråga i ett samhälle som präglas av en snabb utveckling av teknologi och digitalisering av information.
Torgny Klasson har utvecklat en begreppsapparat där partierna kategoriseras längs med en skala där ytterlighetsvärdena benämns individens frihet och statsmakt. Resultaten visar att de flesta partier tenderar att kompromissa mellan individens frihet och statsmakt, alltså antar en så kallad ”hybridposition”. Undantaget är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som oftast positionerar sig på ett sätt som är mest närliggande individens frihet. I studien hävdas att partier i regeringsställning mer positionerar sig nära värdet stats-makt, medan partier i opposition mer positionerar sig nära värdet individens frihet. Dessutom visar resultatet att flertalet partier mer har betonat värdet statsmakt i de utvalda riksdagsdebatterna efter den 11 september 2001 än vad samma partier gjorde före detta kritiska moment.
Torgny Klasson har undervisat om svensk politik och offentlig förvaltning vid Linnéuniversitetet sedan 1986.
Avhandlingen:
Klasson, Torgny (2017). Informationsteknik och avvägningar mellan individens frihet och statsmakt – En analys av svenska riksdagsdebatter, Linnaeus University Dissertation No 286/2017. ISBN: 978-91-88357-73-1
– Mina resultat kan vara början på en utveckling av metoder som brett kan analysera prover från miljön, säger Nicole Riddell, som är knuten till forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö, MTM, vid Örebro universitet. Hennes avhandling är ett konkret resultat av universitetets samarbete med Wellington Laboratories i Guelph i Kanada.
MTM:s inriktning är tillämpad forskning inom miljö och hållbar utveckling, i samarbetet med näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Nicole Riddell har samtidigt med sitt avhandlingsarbete varit forskare hos Wellington Laboratories.
Nicole Riddell testar i sin avhandling om superkritisk vätskekromatografi effektivt kan användas för att separera och analyserar miljögifter. Och svaret visade sig bli ett ja.
Metoden prövades på en rad föroreningar som dioxin, klorföreningar som PCB och på ämnen som finns i tre olika typer av flamskyddsmedel, bland annat Dekloran Plus.
– Tekniken fungerar mycket bra för identifiera tekniska blandningar av vissa flamskyddsmedel i jämförelse med befintliga analysmetoder, säger Nicole Riddell.
Hennes studier visar också att även andra metoder för att separera ämnen kan dra nytta av resultaten i avhandlingen. Nicole Riddell kommer även i framtiden att samarbeta med MTM.
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskare Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt. För patienter innebär ofta sjukdomen en begränsning i deras liv.
Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.
Kollagen kolit. Bild: Region Örebro län
– I min avhandling ville jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet för mikroskopisk kolit. Bland annat ville jag titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Bakgrundsfaktorer Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Det har studerats genom en studie där alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjudits till att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.
– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.
Det påvisas att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning rapporterar ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.
– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke rökare. Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.
Samband mellan sjukdomar I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohn’s sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.
– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.
Faktaruta
Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det är sjukdomar som är relativt nya. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.
– Det behövs en lösning på nanonivå för att kunna massproducera resurssmarta katalysatorer till bränsleceller. Med vår metod går det bara åt en tiondel så mycket platina för den mest krävande reaktionen. Totalt sett kan det minska platinamängden i en bränslecell med cirka 70 procent, säger Björn Wickman, forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Nanolegeringar av platina (grått) och yttrium (blått) skapas genom så kallad sputtring i en vakuumkammare. Det sker med hjälp av plasma (lila) som riktas mot en bit platina med små fastsatta bitar av yttrium. De nanometertunna legeringsfilmerna omvandlar på ett effektivt sätt syrgas (rött) och protoner (vitt) till vatten. Det är den reaktionen som gör att bränslecellen producerar elektricitet. Bild: Niklas Lindahl/Chalmers
Om det är möjligt att nå den effektiviteten i en bränslecell är platinamängden i nivå med vad som används i en vanlig bils avgaskatalysator.
Kan ersätta fossila bränslen? – Förhoppningsvis öppnar det för att bränsleceller ska kunna ersätta fossila bränslen och även vara ett komplement till batteridrivna bilar, säger Björn Wickman.
Tidigare forskning har visat att det går att blanda platina med andra metaller, till exempel yttrium, för att få ner mängden platina i en bränslecell. Trots det har ingen hittills lyckats skapa legeringar mellan dessa metaller i nanopartikelform på ett sätt som kan användas för storskalig produktion. Det stora problemet är att yttriumet oxiderar i stället för att bilda legering med platinan.
Den nöten har nu Chalmersforskarna knäckt genom att sammanföra metallerna i en vakuumkammare med hjälp av en teknik som heter sputtring. Resultatet är en nanometertunn film av den nya legeringen som skapar förutsättningar för masstillverkade bränslecellskatalysatorer av platina och yttrium.
Sparar miljön För att kunna använda det nya materialet behöver dagens bränsleceller ändras något, men det är stora möjligheter som öppnar sig.
– När vi kan använda våra resurser bättre spar vi både på miljön och våra kostnader. Bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi med hjälp av vätgas och syrgas – med vatten som enda restprodukt. Bränsleceller har en stor potential för hållbara energilösningar när det gäller såväl transporter som bärbar elektronik och energi, säger Niklas Lindahl, forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Artikeln är skriven av chalmersforskarna Niklas Lindahl, Ligang Feng, Henrik Grönbeck, Christoph Langhammer och Björn Wickman, samt av Eleonora Zamburlini, Maria Escudero-Escribano, Ifan E L Stephens och Ib Chorkendorff från Danmarks Tekniske Universitet.
Kontakt:
Björn Wickman, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 79, e-post: bjorn.wickman@chalmers.se
Niklas Lindahl, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 33, e-post: niklas.lindahl@chalmers.se
Optisk frekvenskamspektroskopi är en ny teknik som kombinerar det bästa av högupplöst laserspektroskopi och konventionella bredbandabsorptionstekniker. Tekniken möjliggör samtidig detektion av olika ämnen vid korta mättider med hög noggrannhet och absorptionskänslighet.
– Optisk frekvenskamspektroskopi har mycket spännande funktioner. Förutom de ursprungliga applikationerna i grundforskningen inom fysik och kemi har många anpassningar av tekniken redan kunnat göras till praktiska potentiellt bärbara applikationer så som andningsanalys för övervakning och diagnostik av olika sjukdomar, mätning av växthusgaser för atmosfärs- och klimatstudier och industriell processkontroll, säger Amir Khodabakhsh, som försvarar sin avhandling den 2 juni.
Bättre prestanda Under de senaste tio åren har olika detekteringstekniker och metoder utvecklats för optisk frekvenskamspektroskopi, men de flesta har inte nått sitt optimala prestanda än. I sin avhandling har Amir Khodabakhsh arbetat med att förbättra prestandan när det gäller känslighet, upplösning, noggrannhet och spektral täckning för en av dessa tekniker, så kallad Fouriertransformspektrometri,
– Fouriertransformspektrometri är en beprövad metod som har använts i mer än 60 år med konventionella bredbandskällor. Men när de kombineras med optiska frekvenskammar visar de upp nya intressanta funktioner, vilket jag utnyttjade för att drastiskt öka upplösning och noggrannhet hos dessa spektrometrar. Resultaten öppnar dörren för många spännande applikationer i olika områden, särskilt inom grundforskningen, säger Amir Khodabakhsh.
Ny teknik Han har vidare utvecklat en ny teknik för att förbättra känsligheten hos Fourier-transformationsspektrometrar baserat på en frekvenskam i när-infraröda frekvensområdet (detektering av CO2) och använde en ny kamkälla i midinfraröda frekvensområdet för att förbättra spektrometerns spektrala täckning och förmåga att detektera flera intressanta molekyler som metan, kvävemonoxid och kolmonoxid vid låga koncentrationer.
Amir Khodabakhsh demonstrerar också potentialen hos optisk frekvenskamspektroskopi vid förbränningsanalys och har utvecklat en snabb, kompakt, robust och känslig spektrometer för detektering av kolväten under atmosfäriska förhållanden.
– Optisk frekvens kamspektroskopi i förbränningsmiljö möjliggör känslig och snabb upptäckt av flera molekyler i flamman, vilket möjliggör realtidsövervakning och temperaturmätning av förbränningsprocessen, säger Amir Khodabakhsh.
Amir Khodabakhsh kommer från Iran. Han har en kandidatexamen i elektroteknik – elektronik från Shahid Beheshti University, Teheran, Iran och en magisterexamen i elektroteknik – optoelektronik från Tarbiat Modares University, Teheran, Iran. Han påbörjade sina forskarstudier vid Umeå universitet i januari 2013 handledd av doktor Aleksandra Foltynowicz vid Institutionen för fysik.
Kontakt:
Amir Khodabakhsh, Institutionen för fysik, tel 090-786 66 79, e-post: amir.khodabakhsh@umu.se
– Att vara tonårsförälder är inte alltid lätt. Vi ville titta på vad som kan göra det lättare att vara en varm och positiv förälder som har lämpliga regler för tonårsbarn, säger Terese Glatz, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, som gjort studien tillsammans med kollegor i USA.
Studien visar att föräldrar som känner att de har kontroll över sitt liv och sitt föräldraskap är mer konsekventa och bättre på att sätta gränser. Föräldrar med ett socialt stöd har en varmare relation till sina barn jämfört med föräldrar som är mer isolerade. Känslan av kontroll och ett socialt nätverk påverkar alltså föräldrar på olika sätt.
I nästa steg tittade forskarna närmare på hur man kan hjälpa föräldrar som känner att de inte har kontroll över sitt liv. Då upptäckte de en skillnad mellan mammor och pappor.
Socialt stöd gör att stressen minskar
– Ett socialt stöd visade sig vara en hjälp för mammor i föräldrarollen. Stödet kan innefatta både praktisk hjälp, med barnpassning, och emotionellt stöd i form av att ha någon som lyssnar när man har problem. För mammor som känner att de inte har kontroll över sitt liv kan ett socialt stöd göra att de får en bättre relation till sina barn.
– Att ha ett socialt stöd i stunder när man inte känner att man har kontroll kan göra att stressen minskar och mammor kan agera på ett mer positivt sätt gentemot sina barn, säger Terese Glatz.
Men för papporna i studien som uttryckte att de inte var i kontroll över sina liv gjorde det sociala stödet inte situationen bättre.
– Därför behöver vi arbeta på olika sätt med mammor och pappor som har problem. Stödinsatser för pappor behöver kanske fokusera på hur de ska få tillbaka känslan av kontroll specifikt medan arbetet med mammor kan innefatta hjälp att utöka sitt sociala nätverk.
Den aktuella forskningsstudien handlar om perovskit, ett nytt och lovande material i solcellsammanhang. I vanlig form är materialet mycket vattenkänsligt. Det löses helt enkelt upp i kontakt med vatten. Även vanlig luftfuktighet påverkar materialets kapacitet inom loppet av timmar och minuter, men nu verkar forskarna ha kommit förbi det problemet.
Illustrationen visar plattor av perovskit, sedda från sidan. Det färgade mönstret föreställer perovskit och de grå linjerna symboliserar de vattenavvisande ytorna.
– Vi har lyckats tillverka tunna blad med vattenavvisande ytor så att det hela blir mycket stabilare. Dessutom har vi lyckats med att orientera plattorna så att man får rätt okej solceller, med verkningsgraden tio procent, säger Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Tönu Pullerits ser stora utvecklingsmöjligheter för solceller baserade på perovskit, tack vare resultatet i den aktuella studien. Forskarna har inte bara byggt tunna plattor av materialet så att ytorna blir vattenavvisande, utan dessutom upptäckte de till sin förvåning att dessa perovskitplattor självorganiserade sig på ett sätt som ökade effektiviteten påtagligt.
Eftersom plattorna är så tunna måste man ha många plattor ovanpå varandra, lager på lager, för att få tillräckligt bra absorption av solljuset. Problemet som då uppstår är att de vattenavvisande ytorna inte låter elektroner röra sig fritt i materialet. Det blir svårt för elektronerna att hoppa från platta till platta, vilket innebär att effektiviteten hos solcellerna minskar.
Organiserade sig frivilligt
Forskarna testade först med två olika vattenavvisande ytor. De förväntade sig att den ena varianten skulle ge ett bättre resultat och att elektronerna skulle hoppa lättare mellan plattorna. Men istället blev det tvärtom – det andra alternativet gav mycket bättre resultat. Detta förvånade forskarna, som då påbörjade nya experiment för att förstå varför.
– Här blev våra laserexperiment avgörande. Vi kunde bevisa att de plattor som vi fick med det andra ytmaterialet självorganiserade sig så att de stod upp på kanten istället för att ligga platt mot varandra, säger Tönu Pullerits.
Tack vare plattornas självorganiserade struktur kunde elektronerna röra sig fritt mellan kontakterna, och då ökade effektiviteten avsevärt vad gäller kapaciteten att fånga in solenergi. Tönu Pullerits menar att resultaten är ett viktigt steg på vägen till att bygga stabila och effektiva solceller av perovskit.
– Stabilitet är en nyckelfråga för solceller, säger han.
Den aktuella studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Fudanuniversitetet i Shanghai. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy Materials.
Kontakt: Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik, Kemiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 81 31, 0707 – 20 61 42 tonu.pullerits@chemphys.lu.se
Björnens betydelse för renskötseln är omtvistad, bland annat för att det har gjorts så få vetenskapliga studier. Nu visar en avhandling från SLU omfattningen av de problem som björnen skapar på kalvningslandet, och att åtminstone en tredjedel av kalvarna kan bli björnföda i vissa områden i skogssamebyar. Vajor som kalvar i skogen verkar också ha begränsad möjlighet att undvika björnarna.
De stora rovdjuren har återhämtat sig i Sverige, och i andra delar av Europa, och stammarna har vuxit markant under de senaste 40 åren. I Sverige överlappar renskötselområdet utbredningsområdena för alla stora rovdjur utom varg. Det är därför nödvändigt att förstå hur dessa förändringar påverkar renskötseln och ekosystemet. Det finns flera studier på vildren (caribou) och björn i Nordamerika, men kunskapen om interaktioner mellan renar i renskötsel och björnar har varit begränsad.
Lägre risk att bli dödade på kalhyggen
Therese Sivertsen har i sitt doktorsarbete undersökt renars och björnars rörelsemönster i Udtja och Gällivare skogssamebyar i Norrbotten, med hjälp av data från GPS-halsband och radiosändare. Studierna visar att björnarna tar renkalvar under en begränsad period, från födseln och tre till fyra veckor framåt. I dessa områden tog björnarna mellan 16 och 29 procent av alla födda kalvar.
Analyser av GPS-data tyder på att björnarna sökte sig till områden med renar under predationsperioden, medan vajorna i mindre grad valde betesområde utifrån hur risken för björnpredation varierade inom kalvningsområdet. Vid en närmare undersökning av de platser där kalvar hade dödats av björn kunde Therese Sivertsen ändå se att vajorna delvis anpassade sig till risken för björnpredation. Det var till exempel lägre risk att bli dödad av björn på kalhyggen, på högre höjd och närmare större vägar.
Även om det på kort sikt kan vara en fördel för renarna att vistas på kalhyggen under kalvningsperioden kan det vara en nackdel på lång sikt allteftersom skogen växer, eftersom ungskog och uppvuxen skog föredras av björnar.
Mindre betesro i björntäta områden
I doktorsarbetet ingick också en studie som täckte sju olika samebyar (både skogs- och fjällsamebyar). Där analyserades renarnas rörelsemönster i relation till björntätheten under både kalvningstiden och sommarbetesperioden. Analysen visade att renar i områden med högre björntäthet har sämre betesro (högre aktivitet) och inte samma möjlighet till ett optimalt betesbeteende. Detta kan leda till sämre möjlighet att bygga upp hullet inför vintern, vilket i sin tur kan få konsekvenser för renskötselns bärkraft.
Therese Sivertsens arbete har bäring på det ersättningssystem som ska kompensera samebyar för rovdjursskador. När det gäller lodjur och järv ersätts samebyn för dokumenterade föryngringar, men när det gäller björn bygger ersättningen på storleken på samebyns barmarksbete. Skillnaden beror dels på att det görs så få inventeringar av björn, dels på bristande kunskap om björnpredationens omfattning.
– För att kunna upprätthålla en livskraftig rennäring, och mildra tvister mellan motstridiga intressen i renskötselområdet, behöver vi en solid kunskapsbas om björnens betydelse, säger Therese Sivertsen. Skogssamebyarna är troligen särskilt sårbara, dels för att renens kalvningsområden och björnens hemområden kan vara helt överlappande, dels för att det är svårare att övervaka kalvning i skogsterräng än i fjällterräng.
Tid: Onsdagen den 24 maj 2017, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Chris Johnson, University of Northern British Columbia, Prince George, Kanada
Kontakt: Therese Ramberg Sivertsen. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet +47 93498948, Therese.Sivertsen@slu.se
– Personer som i större utsträckning använder sig av information i tidningar, radio, tv och på internet tenderar att vara självsäkrare på sina förväntningar och tar en större finansiell risk men får i slutänden sämre aktieavkastning på besparingarna än de som använder dig av information som företag rapporterar i bland annat årsredovisningar, säger Oscar Stålnacke.
I sin doktorsavhandling har Oscar Stålnacke kombinerat data över individers aktieportföljer med en enkät som skickats ut till ett slumpmässigt urval av 3500 aktiesparare i åldrarna 18-73 år. Han har även studerat den finansiella riska som drygt 130 000 personer födda 1963 respektive 1973 har tagit under perioden 1999-2007.
En viktig förklaring till de förmögenhetsskillnader som finns såväl i Sverige som i andra länder, är att de som investerat i finansiella marknader, som till exempel aktier, har sett värdet av sina pengar öka i betydligt högre grad än de som stått utanför dessa marknader.
Minska förmögenhetsklyftor
Ett sätt att minska förmögenhetsskillnaderna i samhället är därför att öka andelen som investerar i finansiella marknader. För att kunna göra det krävs dock bättre förståelse för hur människor fattar finansiella beslut. Det handlar om beslut att ge sig in på aktiemarknaden och beslut om att köpa specifika aktier, och vad som påverkar människor när de fattar dessa beslut. Framför allt fokuserar avhandlingen på att öka förståelsen för den roll som individers förväntningar, informationsanvändning och interaktioner med andra spelar för besluten.
Resultat från tidigare studier visar bland annat att individer med längre erfarenhet från finansiella marknader, högre numerisk förmåga och större disponibel inkomst i större utsträckning köper aktier samt att de fattar bättre finansiella beslut. Resultaten i avhandlingen visar att dessa individer även har mer korrekta förväntningar som ligger närmare den faktiska risken och avkastningen på aktiemarknaden.
Resultaten i avhandlingen tyder även på att sociala interaktioner påverkar den finansiella risk som individer tar, vilket också är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att förstå människors finansiella beslut.
– Om man politiskt vill öka antalet aktieägare för att minska förmögenhetsskillnaderna i samhället är det viktigt att förstå hur människor fattar ekonomiska beslut. Det är även av värde för banker att kunna se vilka risker människor är beredda att ta för att matcha dem med specifika fonder, säger Oscar Stålnacke.
Om disputationen Oscar Stålnacke, Handelshögskolan vid Umeå universitet, företagsekonomi, försvarar fredag 2 juni sin avhandling med den svenska titeln: Individuella investerares subjektiva förväntningar, informationsanvändning och sociala interaktioner vid finansiellt beslutsfattande (Engelsk titel: What do you expect? Individual investors’ subjective expectations, information usage, and social interactions in financial decision-making). Fakultetsopponent: Fil.dr. Anders Anderson, Handelshögskolan i Stockholm. Kl. 13.15-15.00. Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet.
Sveriges lantbruksuniversitet ska nu studera hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar förekomsten av dessa blötdjur.
Svartmunnad smörbult är en invasiv art som ursprungligen kommer från Kaspiska havet och Svarta havet. Arten upptäcktes för första gången i Sverige 2008, i Karlskrona skärgård. Sedan dess har den snabbt spridit sig. Vid SLU Aquas provfisken vid Muskö utanför Nynäshamn fångades förra året fem gånger så många smörbultar som föregående år. Arten förekommer också strax utanför Mälarens mynning, vid Mörkö och i Bråviken.
– Det är bara en tidsfråga innan svartmunnad smörbult dyker upp i Mälaren, men eftersom den inte förekommer där ännu har vi nu en unik möjlighet att studera vad som händer med ekosystemet när en ny art etablerar sig, säger Patrik Bohman, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Mindre musslor närmare Mörbyfjärden
I ett nystartat projekt, ska SLU Aqua studera hur förekomsten av vandrarmusslor och stormusslor påverkas när den svartmunnade smörbulten etablerar sig i sjön. SLU Aqua kommer bland annat att genomföra så kallade koloniseringsförsök, där man undersöker hur frisimmande mussellarver sätter sig fast på (koloniserar) kakelplattor som fästs på snören i vattenmassan. Artsammansättning, täthet och storleksfördelning ska studeras med hjälp av video- och dykinventeringar.
– Idag finns inte något övervakningsprogram för musslor i Mälaren, så de här undersökningarna kommer att ge oss en bättre uppfattning av vilka arter av musslor och snäckor som förekommer och deras antal och storleksfördelning, säger Patrik Bohman. Med hjälp av video som sänks ner i vattnet ska vi även filma och få en uppfattning om musslor som befinner sig på större djup.
Under 2016 genomförde SLU Aqua dykningar på tolv olika platser i östra Mälaren, från Ekoln i norr till Mörbyfjärden i söder. Då upptäcktes att vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) kraftigt gått tillbaka i östra Mälaren.
– Ju närmre Mörbyfjärden, desto glesare var bestånden av vandrarmusslan. Detta innebär alltså att vissa delar av Mälaren har drabbats hårdare av en eventuell nedgång hos vandrarmusslan, men vi känner ännu inte till orsaken till de minskade tätheterna. Det hoppas vi också få svar på genom det här projektet, säger Patrik Bohman.
Inom projektet planerar SLU Aqua även samarbete med Norrköpings kommun och Sigtuna Naturskola.
Rapportförfattarna jämför barn som hade mycket bly i sin närmiljö under de tre första åren av sina liv med barn som levde i områden med lägre blyföroreningar. De finner att de barn som levde i en blyförorenad miljö hade sämre skolresultat och lägre sannolikhet att avsluta gymnasiet. Gruppen hade även en något högre risk att begå brott.
När hänsyn tas till att familjer som bor i olika områden ser olika ut, till exempel har olika hög utbildning eller inkomst, har barn i blyförorenade områden betydligt sämre utfall. Effekterna är störst bland pojkar.
– Vi tycker att det är relativt stora effekter, säger Peter Nilsson, som är en av flera forskare som skrivit rapporten. En minskning av blyhalten i blodet från 10 till 5 mikrogram per deciliter leder till exempel till en ökning av sannolikheten att klara gymnasiet med 10 procent. Denna minskning motsvarar skillnaden mellan det tolererbara gränsvärde som gällde fram till 2012 och det som gäller i dag, och den ungefärliga skillnaden i blodblyhalter mellan barn som föddes i början respektive slutet av 1970-talet.
Effekterna är olika stora beroende på hur mycket bly barnen utsatts för.
Miljöpolitik minskade utsläppen
När den högsta tillåtna blyhalten i bensin sänktes med nästan 80 procent 1973 och 1981 minskade blyföroreningarna. Det uppstod ”naturliga experiment” då koncentrationen av bly i olika områden i Sverige påverkades i olika grad av regleringarna. Blynivåerna föll mest i områden med höga blynivåer vilket gör det möjligt för forskarna att jämföra utfallen för barn som råkade bo i områden med hög blyexponering med barn som bodde i områden med låg blyexponering. Det minskar risken att resultaten störs av andra faktorer. Rapportförfattarna följer 800 000 barn i mer än 20 år.
Hundratusentals svenskar tar läkemedel mot depression – men preparaten går ofta rakt genom kroppen och via avloppsystem och reningsverk ut i sjöar och andra vattendrag. I sin doktorsavhandling ”Selective Serotonin Re-uptake Inhibitors in the Environment – Effects of Citalopram on Fish Behaviour” ser Martin Kellner tydliga beteendeförändringar hos fisk som lever i vatten med spår av antidepressiv medicin.
Martin Kellner, forskare på institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola, har i sin doktorsavhandling studerat hur detta påverkar fiskar.
SSRI och fiskars psyke
– Avhandlingen undersöker beteendeeffekter av antidepressiva läkemedel på fisk – jag har riktat in mig på att titta på en grupp av antidepressiva som heter selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, berättar Martin Kellner.
Tillsammans med andra forskare på Södertörns högskola har Martin Kellner gjort olika försök på framförallt storspigg, en fiskart som är vanlig på norra halvklotet och som lever i såväl sötvatten som salt- och bräckt vatten, inte minst i Östersjön. Försöken gjordes också på zebrafisk. I flera studier fick infångad storspigg och zebrafisk vara i akvarier med låga halter av det antidepressiva läkemedlet citalopram under ett antal veckor.
Citalopram gjorde storspigg stresståliga
Storspigg och zebrafisk som levt i akvarium där det fanns låga halter av citalopram blev mindre stresskänsliga – ute i naturen kan det leda till ett mer riskfyllt beteende och ökad fara för att bli uppäten av rovfiskar. Fiskarna fick också kraftigt minskad matlust, något som kan leda till sämre förmåga att klara av svältperioder och dalande fortplantningsförmåga.
– Generellt har vi använt sådana exponeringsnivåer av antidepressiv medicin som man skulle kunna hitta utanför ett reningsverk, och uppåt. Samtidigt har vi i just de här försöken bara tittat på ett preparat, i verkligheten finns det ofta en cocktail av många olika läkemedel och andra substanser som påverkar på olika sätt. Det är svårt att säga hur fisk i naturliga miljö påverkas av detta, det är specifikt från vattendrag till vattendrag, säger Martin Kellner.
Martin Kellner och hans kollegor exponerade också fiskembryon för citalopram.
– När de sedan var vuxna var de oroligare, aggressivare och gjorde fler utfall mot mat jämfört med fiskarna i den kontrollgrupp vi hade. Sådana här försök på embryon har inte gjorts på fisk förr, säger Martin Kellner.
Syftet med studien var att ge en djup och bred kunskapsbas om dagens förarutbildning. Resultaten visar att den allmänna diskussionen om förarutbildningen fokuserar för mycket på tid och kostnad och mindre på kvalitet, vilket inte gynnar trafiksäkerheten.
– Våra fyra delstudier visar att det finns behov av en omfattande förändring av förarutbildningen och vi ger därför en rad rekommendationer som kan förbättra möjligheten för eleverna att bli bra bilförare, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Behov av nya pedagogiska metoder Resultatet från studien visar att det finns behov av nya pedagogiska metoder och verktyg för att få en god kvalitet på utbildningen. Exempelvis genom att eleven får sätta sig själv i olika trafikant-roller, uppleva konsekvenser av skilda körstilar och specifika körbeteenden, analysera konsekvenserna av trafik för säkerhet, miljö och framkomlighet. Samt komma till insikt om konsekvenser av riskfyllt beteende och olyckor för individ, omgivning och samhälle.
– Eleven bör inte vara en passiv part som bara lyssnar på vad läraren förmedlar. Utbildningen måste också ta sin utgångspunkt i elevernas individuella förutsättningar, säger Sonja Forward.
Inför fler obligatoriska moment Forskarna ger förslaget att dela upp riskutbildning del 1 på två till tre olika tillfällen med ett ökat fokus på gruppdiskussioner och gruppövningar, samt se till att denna del inte genomförs för tidigt i utbildningen. De vill också öka möjligheten att genomgå de obligatoriska delarna på olika språk och se till att det finns undervisningsmaterial av god kvalitet på så många språk som möjligt.
En annan rekommendation är att införa fler obligatoriska körmoment som är svåra att klara privat såsom halka, mörker, tät trafik, omkörning, miljövänlig körstil samt de djupare psykologiska och sociala kompetenser som ingår i kursplanen.
– Vi tycker också att man borde utreda möjligheten att införa en obligatorisk provuppkörning på trafikskola innan det riktiga förarprovet genomförs, vilket kan vara till stor hjälp för eleverna, säger Sonja Forward.
Vid privat uppkörning bör handledaren uppmuntras att ta kontakt med trafikskolan på ett tidigt stadium för att diskutera elevens utbildning med en trafiklärare. Men också se till att elever saxar privat körning med utbildning på trafikskola, vilket minskar risken att eleven lär sig ett felaktigt beteende.
Kvalitetssäkra trafiklärarutbildning och trafikskolor Säkerställ trafiklärarutbildningens kvalitet och utred möjligheter till en mer likformig utbildning i hela landet, råder forskarna. Se till att trafiklärare och instruktörer på trafikövningsplatser regelbundet genomgår fortbildning om trafiksäkerhet, miljö och pedagogik. Förstärk tillsynen av trafikskolor och trafikövningsplatser med fler tillsynstjänstemän och se till att den i högre utsträckning än idag fokuserar på den praktiska verksamheten med betoning på tips, råd och diskussion.
– Vi rekommenderar också åtgärder för att öka körkortstagarnas förståelse för provresultatet. Alldeles för många av dem som underkänns utgår ifrån att de inte gjort något allvarligt fel eller att förarprövaren varit för hård. Erbjud körkortstagare med svår nervositet ett speciellt körprov.
Forskarna råder om att se över dagens system med sammanhållna förarprov som kan leda till stress och att eleverna bokar ny tid för uppkörning trots att de inte är redo.
I rapporten rekommenderas dessutom att ge forskning och utveckling kring förarutbildningsfrågorna högre prioritet och genomföra utvärderingar av olika utbildningsinsatser i syfte att presentera förslag på ”best practice”.
Så gjorde forskarna studien
I rapporten ingår en litteraturöversikt, en olycksanalys av säkerhetsläget för unga förare samt körkorts- och provstatistik. Forskarna intervjuade elva personer som på ett eller annat sätt har kunskap om förarutbildningen om den svenska förarutbildningen, därefter genomfördes två enkätundersökningar, dels till nyblivna körkortsinnehavare om deras förarutbildning, dels till trafiklärare.
Studien har genomförts med ekonomiskt stöd från Sveriges Trafikskolors Riksförbund.
Socialt arbete med hästar, eller hästunderstött socialt arbete som det också kallas, bygger på att hästen medverkar i terapisessionen, där den blir som en tredje part tillsammans med terapeuten och klienten.
Catharina Carlssons avhandling bygger på intervjuer med åtta personal och nio ungdomar med självskadebeteende i åldrarna 15-21 år. I studien ingår också filmade observationer med tre av personalen och fyra av ungdomarna, vilket ger en bild av hästens mer specifika roll i det sociala arbetet.
Vad ungdomarna gjorde under det hästunderstödda sociala arbetet varierade, allt ifrån avslappningsövningar på hästryggen för att slippa ångest till övningar mer lika ridsportens, som dressyr och hoppning.
Hästen bidrog till bättre terapi
Resultaten visar att hästen kvalitativt kunde förändra den terapeutiska relationen mellan personal och ungdom. Relationen till personalen förändrades till det bättre när hästen var med, jämfört med terapisessioner i de traditionellt institutionella miljöerna. Med hjälp av hästen justerades hierarkin, där den professionella och klienten kunde bli mer jämbördiga med varandra. Socialt arbete med häst förstärkte också känslan av att vara i nuet, vilket öppnade upp för en medvetenhet om känslor hos klienterna.
− Hästen fungerar som en brygga mellan terapeuten och klienten, och på så sätt skapas ett gemensamt samtalsämne där terapeuten och klienten kan mötas. Genom att vi inte kan veta vem eller vad hästen responderar på fullt ut skapas en nyfikenhet och en dialog mellan ungdomarna och personalen som blir mindre hotfull vilket i sin tur skapar utrymme för att bygga relation till terapeuten snabbare, säger Catharina Carlsson.
Många av ungdomarna som Catharina Carlsson intervjuat i avhandlingen har höga ångestnivåer tillsammans med ett självskadebeteende och dålig självkänsla. Med hästen i det sociala arbetet bleknade den inre kritikern för att istället skapa rum för empati för hästen.
Ångesten försvann i stallet
− Många ungdomar beskrev hur ångesten försvann när de steg över tröskeln till stallet. Genom att flickorna har lättare med empati för hästen väcks även empati för dem själva och deras inre kritiker tystnar, som många unga med självskadebeteende har, säger Catharina Carlsson.
Catharina Carlsson menar att det finns mycket att lära sig av att använda hästen inom socialt arbete, speciellt när det gäller ungdomar som lider av självskadebeteende.
− Hästen upplevs som icke-värderande. Jag tror att det är viktigt att väga in och försöka anamma det som hästen bidrar med, att verkligen möta de här ungdomarna på ett öppet och icke-värderande sätt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
