När solen skiner på svarta och mörkbruna hästar och nötkreatur reflekteras polariserat ljus. Ett ljus som bromsar (tabanidae) är känsliga för och dras till. Vita djur skyddas till stor del genom att deras päls reflekterar opolariserat ljus.
Rönen som publicerades första gången 2010 belönades förra året med Ig Nobel Prize, en utmärkelse som går till forskningsresultat som både roar och tvingar människor att tänka efter. Bakom bedriften stod Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet och hennes ungerska kolleger.
Bromsar ser mörka kor tydligare än bladverk
Nu har forskarna gått vidare och tagit reda på hur det kommer sig att bromshonor lätt identifierar de mörka pälsarna bland andra lika mörka fläckar i sitt synfält.
I en ny studie visar de att bromsarna identifierar mörka kor även om djuren står framför buskage och annan växtlighet där vissa partier är lika mörka som kornas päls. När solen skiner reflekterar kons släta päls mycket polariserat ljus. Det gör inte vegetationen på samma sätt. Löven är oftast matta och glänser inte lika mycket i solen som en mörk, slät päls där stråna pekar åt samma håll.
– I den här studien visar vi att det polariserade ljuset från en mörk päls skiljer sig från polariserat ljus från andra mörka ytor i omgivningen, säger Susanne Åkesson, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Polariserat ljus från mörk päls är annorlunda
– Tidigare har vi konstaterat att bromsarna ser och attraheras av polariserat ljus, men inte hur polariserat ljus från mörk, slät päls skiljer sig från annat polariserat ljus.
Vegetationen reflekterar således inte polariserat ljus i lika hög grad som en mörk päls. Därmed ser bromsarna den mörka kon mycket tydligare än bladverk och annan växtlighet.
Forskarna har använt en mörk modellko som placerats framför olika vegetationstyper under olika ljusförhållanden. De har mätt det polariserade ljuset från både växtlighet och modellko.
Så hittar bromshonan lättast rätt
Resultaten visar att när solen skiner på den mörka kon resulterar det i en hög grad polariserat ljus som gör att bromsarna lätt identifierar och hittar den. Resultaten stöds av motsvarande mätningar på en levande svart ko där mätningarna gjorts dels när djuret befinner sig i skugga, dels i solsken.
Det effektivaste sättet för bromshonan att hitta ett värddjur är således att med hjälp av sin syn och känslighet för polariserat ljus leta upp solbelysta, mörka fläckar som reflekterar mycket polariserat ljus. Chansen är stor att sådana fläckar, till skillnad från andra mörka fläckar i omgivningen, är värddjur som de kan suga blod ifrån.
– En mörk ko som badar i solsken och därmed reflekterar mycket polariserat ljus gör det enkelt för bromsarna, säger Susanne Åkesson.
– Normalt sett är det etablerade företag som kan verka i symbios med myndigheterna för att försvåra för nya aktörer på marknaden. Nobels företag var tvärtom en uppstickare inom branschen som tog kontrollen genom tekniskt kunnande och initiativkraft, säger Josefin Sabo, forskare inom ekonomisk historia.
I sin avhandling i ekonomisk historia har Josefin Sabo studerat hur regelverket kring sprängmedelsindustrin växte fram från och med 1800-talets mitt.
Dynamiten krävde reglering
Sprängmedelsindustrin var i sig relativt blygsam i storlek i jämförelse med andra industrier men med en enorm betydelse för hela samhällsutvecklingen, med allt från gruvdrift till stadsbyggnad.
Sprängmedlen var dock farliga att tillverka, transportera, förvara och använda. Det blev särskilt tydligt när nitroglycerinet och dynamiten gjorde sitt intåg. Därför behövdes reglering. Det utvecklades tidigt en omfattande lagstiftning som från 1895 kom att kompletteras med ytterligare kontroll. Från 1897 skedde tillsyn genom en särskild myndighet.
Alfred Nobel hade en viktig roll i förnyelsen av sprängmedelsindustrin. Han uppfann först en tändare som gjorde det praktiskt möjligt att använda det extremt känsliga nitroglycerinet som sprängmedel. Sedan uppfann han dynamiten som en säkrare utveckling av nitroglycerinet. Det blev också Nobels bolag Nitroglycerin Aktiebolaget som genom olika metoder såg till att ta kommandot över statens sprängämnesreglering.
Inflytande över regleringsmyndigheter
Därigenom skaffade sig Nitroglycerin Aktiebolaget en konkurrensfördel mot de etablerade krutbruken. Då hade dock Alfred Nobel själv lämnat arbetet med bolaget för att istället marknadsföra sina innovationer internationellt.
– Det nya Nitroglycerin Aktiebolaget låg i framkant och staten blev beroende av teknisk expertis som företaget tillhandahöll för att utveckla regler som var nödvändiga för den riskfyllda hanteringen. Att bolaget dessutom visade stort intresse för säkerhetsfrågor spelade också in, säger Josefin Sabo.
Processen där ett företag ”fångar” inflytande över regleringsmyndigheter eller andra offentliga organ för att inskränka konkurrensen eller på andra sätt gynna det egna företaget, är inte okänd bland ekonomer och kallas ”regulatory capture”.
I Nitroglycerin Aktiebolagets fall handlade det förutom tekniskt kunnande om att det nya företaget verkade på en nationell marknad, i motsats till de etablerade krutbruken som var starkt lokalt förankrade. Nitroglycerin Aktiebolaget kunde däremot i kraft av sin position på den nationella scenen lättare kommunicera med staten och med lagstiftaren och hade därmed större möjligheter att påverka utformningen av regelverket.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit, Big Birds.
Rosemary och Peter Grant, Princeton University observerade den nya artbildningen under fältstudier på den lilla ön Daphne Major i 40 års tid.
Big Birds för att de är så stora
Historien bakom uppkomsten av den nya fågelarten har sin begynnelse år 1981. Forskarna observerade en främmande hanne som avvek från alla andra arter på ön, med sin sång och storlek. Hannen bildade par med en av de markfinkar som häckar på ön Daphne. Detta blev starten på utvecklingen av den specifika population som de döpte till Big Birds på grund av deras storlek.
DNA-sekvensanalys visar nu att den främmande hannen var en kaktusfink som häckar på ön Española som ligger mer än 100 km sydost om Daphne Major.
– Ett kritiskt steg för utvecklingen av en ny art är att den utvecklar reproduktiv isolering annars kommer den helt enkelt absorberas av någon existerande art. Denna process förväntas normalt kräva en relativt lång tid av genetisk isolering, men i detta fall utvecklades detta under några få generationer, berättar Rosemary och Peter Grant.
Unik sång gjorde att fåglarna valde varandra
En viktig förklaring varför Big Birds så snabbt bildade en egen population som inte hybridiserade med andra arter på Daphne Major var den unika sången den främmande hannen sjöng, eftersom sönerna lär sig att sjunga som sina fäder och döttrarna bildar par med hannar som sjunger som deras fäder.
En annan viktig orsak är att Big Birds skiljer sig åt från alla andra arter vad det gäller näbbens utseende, som är en annan viktig faktor för partnervalet hos Darwinfinkar.
Alla 18 olika arter av Darwinfinkar har utvecklats från en gemensam ursprungsart som kom till Galápagos för 1-2 miljoner år sedan. Deras utveckling och i synnerhet förändringar i näbbens form har inneburit att de har kunnat specialisera sig på olika födoresurser. En annan viktig komponent under en artbildningsprocess är att den nya arten framgångsrikt kan konkurrera med andra arter, och så är fallet med dessa Big Birds.
Konkurrenskraftig näbbform
– Det är mycket slående att när vi jämför näbbens form och storlek hos Big Birds med andra arter så skiljer den sig tydligt åt från de tre andra arter som häckar på Daphne Major. Detta indikerar att kombinationer av arvsanlag från de två hybridiserande arterna tillsammans med naturlig selektion bidrog till evolutionen av en näbbform som är unik och gjorde Big Birds konkurrenskraftiga i kampen för tillvaron, förklarar Sangeet Lamichhaney, tidigare doktorand vid Uppsala universitet och nu vid Harvard University.
En klassisk definition av en art är att den “respekterar” artgränser och om det råkar ske en hybridisiering mellan två arter så är avkomman endera ej livskraftig eller steril, det senare är fallet för häst och åsna. Under senare år har dock allt fler vetenskapliga studier dokumenterat ett betydande genflöde mellan vissa närbesläktade arter. Författarna av denna artikel har tidigare rapporterat att det har förekommit betydande hybridisering mellan olika arter av Darwinfinkar under tusentals år.
Långsiktiga studier lönar sig
– Den viktiga upptäckten nu är att hybridisering mellan två olika arter av Darwinfinkar har givit upphov till en population som bara efter några generationer uppträder som en helt ny art. Om en biolog hade kommit till Daphne Major och upptäckt Big Birds utan vetskap om deras historia så skulle de definitivt ha klassats som en av fyra arter som häckar på denna ö. Studien illustrerar betydelsen av långsiktiga studier av naturliga populationer vilket gjorde denna upptäckt möjlig! säger Leif Andersson vid Uppsala Universitet, SLU och Texas A&M University.
– Det är mycket troligt att nya populationer likt Big Birds har uppkommit många gånger under Darwinfinkarnas evolution. De flesta av dessa har dött ut men vissa kan ha givit upphov till de arter vi finner idag när man besöker Galápagos. Vi har ingen aning om det framtida ödet för Big Birds men de har uppenbarligen alla förutsättningar att kunna bli en framgångsrik art, och studien utgör ett unikt exempel på hur en ny art kan uppkomma. Jag är övertygad om att Charles Darwin skulle ha läst vår artikel med stort intresse, avslutar Leif Andersson.
Kontakt: Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, Leif.Andersson@imbim.uu.se, 070-425 0233
Professorerna Peter och Rosemary Grant, Princeton University, telefon: +01-609 258 3845, e-post: prgrant@princeton.edu
– Att upptäcka och diagnosticera cancer tidigt kan innebära skillnaden mellan liv och död. Det är samtidigt en komplex process som oftast börjar med att patienterna uppsöker primärvården och då berättar om tecken eller symtom som de upplever och är osäkra på, säger Senada Hajdarevic, en av forskarna bakom en studie om hur patienter, på ett personligt plan, upplever förloppet kring sin cancerdiagnos.
– Våra resultat bekräftar återigen att god tillgänglighet till primärvården liksom tydlighet i läkares patientkommunikation är lika viktiga för tidig cancerdiagnos som att allmänheten känner till vad som kan vara symptom och tecken på cancer.
Tvekar att kontakta läkare
Många personer med symtom som kan föranleda misstanke om cancer tvekar när det är dags att uppsöka primärvården, och särskilt när symtomen inte upplevs som allvarliga eller livshotande.
– Primärvården är oftast ingången till all specialistvård liksom cancervården och därmed har distriktssköterskor och distriktsläkare en oerhört viktig roll när de möter patienter, säger Senada Hajdarevic.
Patienternas berättelser visar också hur betydelsefullt det är för en tidig cancerdiagnos, att distriktsläkare och distriktssköterskor tydligt kommunicerar och överenskommer med patienten om uppföljning.
Alla primärvårdsbesök bör avslutas med att läkaren ger explicita råd kring vad patienten ska vara observant på samt tydliga instruktioner om att återkomma om symptomen inte försvinner eller återkommer.
Det kan handla om att ta ny kontakt om symptom, som exempelvis ihållande hosta och heshet som inte avtar på 3-4 veckor eller blödning från ändtarmen, kvarstår och inte går över, menar Senada Hajdarevic.
Vill inte belasta vården
Det är enligt forskarna också viktigt att patienter känner sig välkomna att återkomma om deras symptom inte går över eller återkommer, utan att känna att de belastar vården.
– Förutom att öka allmänhetens kunskap om symtom kring cancersjukdom är det också lika viktigt att minska barriärer för patienten att uppsöka primärvården om man upplever att något är fel, säger Senada Hajdarevic.
– En sådan barriär kan uppstå då patienter, som kanske redan sökt för vissa symtom, inte är säkra på vad de ska göra om symtomen återvänder. Patienter kanske till och med oroar sig för att ”slösa med vårdpersonalens tid”.
Viktigt med tydliga avslut hos primärvårdsläkaren
I studien har forskare vid bland annat Umeå universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet, under ledning från brittiska Oxford University, intervjuat 155 personer mellan 35-86 år inom sex månader efter att de diagnosticerats med lung- eller tjocktarmcancer.
Patienterna fick berätta om hela händelseförloppet från och med att de först upptäckte tecken på hälsoproblem, till vad som ledde fram till att uppsöka en läkare och få diagnos. Eftersom överlevnad vid lung- och tjocktarmcancer mellan 1995 och 2007 var konstant högre i Sverige än i Danmark och England, speciellt under första året efter diagnos jämförde forskarna patienternas berättelser från Danmark, England och Sverige om deras väg till diagnosen.
Skillnad mellan länder
I berättelserna fanns märkbara skillnader mellan de tre länderna vad gäller primärvårdsläkarnas tydlighet och kommunikation i samband med patientens besök. Patienterna i England och Danmark berättade att de varken visste om eller när de skulle återkomma till sin primärvårdsläkare när symtom kvarstod eller återkom. De svenska patienterna beskrev däremot att de fått tydliga handlingsplaner med instruktioner om att i så fall återkomma inom en angiven tidsperiod.
I studien konstateras att upplevd ovisshet, falsk trygghet samt ineffektivitet och stress i samband med upprepade läkarbesök kan minskas om primärvårdsläkare avslutar patientbesöket med att tydligt kommunicera en handlingsplan om vad patienten ska göra om symtomen kvarstår.
Resultaten i studien kan ge större förståelse kring det som tidigare studier inom så kallad International Cancer Benchmarking Partnership rapporterat, nämligen att ingen enskild faktor kan förklara skillnader i canceröverlevnad som finns mellan höginkomstländer med allmän hälso-och sjukvård.
– Kriminologi är inte ett opolitiskt betraktande av brottsligheten. Istället verkar denna vetenskap i ett gränsland där politiska och vetenskapliga aspekter måste samsas och vägas mot varandra, säger Anders Pedersson som i sin avhandling i idéhistoria analyseras kriminologins utveckling i Sverige.
– Blir kriminologin för politisk framstår den som ideologisk och som en partsinlaga. Men blir den istället för vetenskaplig riskerar den att bli inåtvänd och samhälleligt irrelevant.
Förklarar brottslighet och föreslår åtgärder
Kriminologi – vetenskapen om brottet – har funnits i åtminstone 150 år i Sverige. I det moderna samhället har kriminologi spelat en viktig roll inte bara genom att förklara brottsligheten utan också genom att bidra till utformningen av den politiska hanteringen av brottsproblemet.
Hur svenska jurister, läkare och socialarbetare vetenskapligt har sett på brottsligheten under 1900-talet har tidigare berörts i forskning men för första gången tar en studie nu ett bredare grepp om svensk kriminologi och beskriver dess utveckling.
Det görs i en avhandling i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, som undersöker svensk kriminologi från det att den italienske läkaren Cesare Lombrosos teorier uppmärksammades i Sverige i slutet av 1800-talet, fram till att ämnets första professur tillsattes i mitten av 1960-talet.
Kontinuitet i teorierna I avhandlingen analyserar doktoranden Anders Pedersson en lång rad kriminologiska texter av olika slag men ger också mycket utrymme åt att beskriva de politiska och institutionella miljöer inom vilka kriminologin framträdde under denna period.
Över den 80 år långa undersökningsperioden fanns en kontinuitet i de kriminologiska teorierna och den kriminologiska verksamheten, visar avhandlingen. Kontinuiteten upprättades genom institutioner, sammanslutningar, personliga nätverk och publikationer.
– Olika vetenskapliga perspektiv har dominerat vid olika tillfällen. I slutet av 1800-talet dominerade medicinska förklaringar men på 1960-talet kom dessa allt mer att ersättas av sociologiska förklaringar. Avhandlingen visar däremot att dessa olika perspektiv snarare än att konkurrera med varandra samsades i samma miljöer och presenterades av en tämligen begränsad skara grupper och aktörer, säger Anders Pedersson.
Rymde en rad olika perspektiv Svensk kriminologi under 1900-talets första hälft kan bäst förstås som ett samhällsvetenskapligt projekt som rymde en rad olika vetenskapsperspektiv, menar Anders Pedersson.
– Dess drivkraft var att ge återverkan inom såväl offentlig debatt som inom social- och kriminalpolitiskt reformarbete.
Kriminologins politiska roll är ett av avhandlingens bärande teman. Under den undersökta perioden kom den kriminologiska vetenskapen att förankras både inom sociala rörelser, inom statliga utredningar och vid de högre lärosätena. Det gjorde att dess politiska funktion kunde skifta. Ibland bidrog den till maktutövning, ibland fungerade den som motstånd. Ibland användes kriminologin för att legitimera politiska beslut och ibland verkade den genom att ifrågasätta.
Inte ett opolitiskt betraktande – En viktig slutsats är att kriminologin, åtminstone historiskt sett, har behövt omfamna sin politiska roll, säger Anders Pedersson.
Avhandlingen kan öppna upp för en diskussion om kriminologins roll även i vår samtid och om behovet av att kritiskt diskutera avvägningarna mellan politik och vetenskap i studiet av brottsligheten – nu och i framtiden, menar han.
– Ja, vi blev mycket överraskade. Dessa biomolekyler har hög elektrisk laddning och då förväntar man sig självklart att de ska stöta bort varandra, säger Mikael Lund, kemiforskare vid Lunds universitet.
Biomolekylerna i den aktuella studien fungerar som modeller för antibakteriella peptider, det vill säga proteinliknande molekyler som fyller viktiga funktioner i kroppen. Resultatet ställer alltså gängse teorier på ända när det visade sig att partiklarna med samma elektriska laddning drogs till varandra istället för tvärtom.
Kunskapen om antibakteriella peptider bygger sig själva, och hur deras elektriska laddning fungerar, kan få betydelse för utvecklingen av nya mediciner.
– Antibakteriella peptider är viktiga för vårt immunförsvar. Om man kan lista ut hur de fungerar så kan det vara av värde i utvecklingen av nya läkemedel, säger Mikael Lund.
Detektivarbete på atomnivå
Forskarnas utmaning var att kartlägga den exakta strukturen på molekylens alla atomer. Det visade sig att två identiska biomolekylerna dras till varandra trots att de har samma laddning. Närmare bestämt handlar det om hur vissa atomer binder samman i ändarna av molekylkedjan och bildar en gemensam struktur.
Förklaringen till detta har att göra med hur ena änden på biomolekylen är uppbyggd. Denna mekanism kan vara av värde vad gäller utvecklingen av nya läkemedel. De aktuella biomolekylerna kan nämligen ta sig genom cellmembran och utgör därför en lovande kandidat som mikroskopiska transportfordon för mediciner in i celler.
Antibakteriella peptider anses nämligen vara en lovande kandidat vad gäller att transportera mediciner in i celler hos en patient, eftersom biomolekylen har egenskapen att kunna ta sig genom cellers hölje. Det är dock inte helt känt ännu hur biomolekylen gör för att ta sig in i cellerna.
Den aktuella studien är en kombination av teoretiska datorberäkningar och experiment. Förvåningen var stor när datorberäkningarna visade att de små biomolekylerna drogs till varandra trots att de hade samma elektriska laddning. Men resultaten bekräftades sedan i experiment som gjordes.
Kontakt:
Mikael Lund, universitetslektor vid Kemiska institutionen, Lunds universitet, mikael.lund@teokem.lu.se, 046 – 222 31 67
Giulio Tesei, doktorand vid Kemiska institutionen, Lunds universitet, giulio.tesei@teokem.lu.se, 046 – 222 82 41
Detta visar hur viktigt det är att ta hänsyn till variation i kroppsstorlek inom arter för att förstå hur de kommer att påverkas av varmare vatten.
– Uppvärmning kan leda till helt olika konsekvenser för fiskpopulationer. Mängden fisk kan öka i vissa i populationer men minska i andra till följd av uppvärmning, och populationerna kan domineras av antingen små eller stora individer, beroende på att olika stora individer både konkurrerar med varandra och skiljer sig åt i hur de påverkas av temperatur, säger Max Lindmark, huvudförfattare till studien och doktorand vid Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Hos växelvarma djur som fiskar varierar kroppstemperaturen, och därmed de biologiska processerna, med omgivningens temperatur. Hos sådana djur så leder uppvärmning ofta till snabbare kroppstillväxt men mindre maximal kroppsstorlek.
Storleken viktig faktor för fiskar
Kroppsstorlek är en viktig faktor att ta hänsyn till i ekologiska sammanhang, eftersom både en individs förmåga att äta och dess krav på miljön beror på hur stor den är – större individer behöver mer mat än mindre.
Födointaget och kroppstillväxten beror även på temperaturen, men temperatur har ofta olika effekt på kroppstillväxten för olika stora individer inom en population. Hur dessa skillnader i temperaturkänslighet hos olika stora individer påverkar hur djurpopulationer svarar på klimatförändringar har dock hittills varit helt outforskat.
– Vi vet från tidigare forskning att en populations storleksstruktur påverkas av processer såsom födoberoende tillväxt, konkurrens inom och mellan arter och predation från rovfiskar. I vår studie visar vi att även temperatur kan styra en populations storleksstruktur och dynamik när effekten av temperatur på individtillväxt beror på hur stor individen är, säger doktoranden Max Lindmark vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), huvudförfattaren av studien.
Hur storlek och temperatur styr ämnesomsättningen
Studien bygger på data över hur kroppsstorlek och temperatur tillsammans styr ämnesomsättningen hos 20 fiskarter, kombinerat med en storleksstrukturerad dynamisk modell, byggd utifrån experiment på den vanliga fiskarten mört. Modellen visar att om temperatureffekterna beror på kroppsstorlek så förändras både fiskpopulationens storleksstruktur och dynamik i varmare klimat, vilket är helt ny kunskap.
Den här förbisedda effekten av temperatur som studien lyfter fram kan även ha vidare konsekvenser för hur klimatförändringar påverkar akvatiska näringsvävar, till exempel genom att reglera hur arter samexisterar eller hur hårt fiske en population kan tåla. För att förstå och förutsäga hur varmare vatten kommer att påverka populationer och födovävar är det därför nödvändigt att ta hänsyn till storleksvariation inom arter och att artinteraktioner såväl som temperatureffekter beror på kroppsstorlek.
Kontakt: Max Lindmark, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, max.lindmark@slu.se, 010 4 78 41 73
– Det är en komplex problematik som ligger till grund för att utveckla beroende, säger Robert Grahn som i sitt doktorsarbete fokuserat på klienter som är i behov av behandling vid upprepade tillfällen för sitt missbruk av alkohol eller andra droger.
Det är på det hela taget en dyster bakgrund till behov av upprepad tvångsvård som träder fram. Resultaten visar att klienter med en högre grad av svårigheter inom ett flertal livsområden också hade ökade behov av behandling för missbruk vid upprepade tillfällen.
Tvingande åtgärder ledde till tvångsvård
Vidare visade resultaten att klienter som tidigare upplevt tvingande insatser, som tvångsvård som ung, psykiatrisk tvångsvård, fängelse eller fått sina barn omhändertagna också i större utsträckning hade blivit dömda till tvångsvård för missbruk upprepade gånger.
När det gäller personer som avviker från behandlingar, visade en delstudie i avhandlingen att 59 procent av de klienter som var dömda till tvångsvård avvek under det aktuella vårdtillfället.
Går att påverka tunga livssituationer
Yngre klienter var mer benägna än äldre att avvika. De som avvek drabbades sedermera av olika negativa resultat av detta. Förutom att de i högre grad blev dömda till ytterligare tvångsvård, visade gruppen dessutom på en högre risk för förtidig död.
– Men det är viktigt att se att det faktiskt går att påverka livssituationen även för personer med tung ryggsäck. Tillgång till samordnade kontinuerliga behandlingsinsatser förefaller avgörande för att motverka risken för återfall i allvarligt drogmissbruk där även tvångsvårdsinsatser ingår, säger Robert Grahn.
Kontakt:
Robert Grahn, Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, robert.grahn@umu.se, 090-786 79 86, 070-2037776
Digitala backspegelsystem på lastbilar kan reducera döda vinklar och förse förarna med sikt som är svår att åstadkomma med konventionella speglar, enligt forskningsprojektet DREAMS. Ett samarbete mellan Stoneridge Electronics AB, Scania och RISE.
Testerna har utförts med Stoneridges prototyp av ett digitalt backspegelsystem som monterats på en Scanialastbil. Prototypen inkluderar kameror monterade nära de främre hörnen av lastbilens hytt och digitala bildskärmar monterade i hytten som visar realtidsvideo från förarens omgivning, motsvarande de konventionella speglarna av Klass II och IV.
– Baserat på vår långa erfarenhet av utvärderingsmetoder har vi utvecklat ett nytt tillvägagångssätt för att utvärdera säkerhets- och användbarhetsaspekter, säger Azra Habibovic, projektledare och seniorforskare på RISE Viktoria.
Testerna har skett i tre steg: kontrollerade experiment på testanläggningen AstaZero, följt av fälttester på allmänna vägar och vid verkliga transporter och därefter utvärderingar med över 70 lastbilsförare.
Fördelar med digitala backspeglar, enligt DREAMS:
Utökat synfält i korsningar och rondeller förbättrar trafiksäkerheten.
Förbättrat mörkerseende skapar en säkrare arbetsmiljö för lastbilsförare.
Möjliggör nya funktioner som förbättrar lastbilsförarnas medvetenhet om trafiksituationen.
En majoritet av förarna som utvärderade de digitala backspeglarna upplevde systemet som tilltalande och lätt att vänja sig vid. Det ger ett större synfält, särskilt i korsningar och rondeller, och minskar behovet av kropps- och huvudrörelser för att öka synfältet. En annan upplevd fördel var att systemet ger bättre sikt när dörrfönstren är smutsiga och skymmer konventionella backspeglar. Genom att ersätta konventionella backspeglar med betydligt mindre kameror minskas också luftmotståndet.
En av de stora utmaningarna med de digitala backspeglarna är att göra systemet robust och pålitligt under hela dess livslängd. Stoneridge behöver förfina sitt system ytterligare innan marknadslanseringen som är planerad för 2018. De har också undersökt hur prototypens funktionalitet kan utökas.
– Idag visar systemet bara realtidsvideo av omgivningen, men i framtiden skulle det kunna hjälpa förare att upptäcka cyklister i döda vinklar, indikera när det är säkert att byta fil, eller visa dem avståndet mellan lastbilen och andra objekt när de backar, säger Nicolas Sundberg, utvecklingschef på Stoneridge Electronics.
I Armenien betraktas bakteriofagerna som ett vasst vapen i kriget mot antibiotikaresistens. Inga Bazukyan ber om ursäkt för den skarpa lukten av kemikalier. Hon hade ont om tid mellan mötena och undervisningen och hann inte vädra ut kontoret på Yerevan State University i Armeniens huvudstad Jerevan.
Det är förståeligt. Som en av Armeniens mest framstående bakteriofagforskare är hon ständigt på språng och är det inte elever som ska handledas är det vetenskapliga artiklar som ska skrivas.
– Antibiotikaresistensen är spridd över hela världen och forskare har länge försökt att ta fram nya typer av antibiotika. Dessa undersökningar kommer dock att ta minst 15 år och då kan vi ha förlorat racet mot bakterierna. Bakteriofager kan vara ett bra verktyg i kriget, säger hon.
Ett av de senaste projekten är ett samarbete mellan Armenien, Georgien och USA där forskare från de olika länderna har undersökt bakterier från bland annat Svarta havet, sjön Sevan och varma källor i Jermuk i Armenien.
– En student kom till mig för hon hade tandvärk som orsakades av antibiotikaresistenta stafylokocker. Hon visste att jag skulle besöka ett universitet i Georgien och bad mig att ta med bakteriofager eftersom hennes läkare inte visste vad de annars skulle behandla med. Jag önskar att vi kunde distribuera det i Armenien via universitetet, men det kräver en advokat och speciella papper och vi forskare kan inte göra allt, säger Inga Bazukyan.
Efter att ha isolerat olika stammar av bakterierna från vattenproverna undersöktes den fenotypiska antibiotikaresistensen, det vill säga förmågan att stå emot antibiotikabehandling.
Bakteriofager antas vara den vanligaste biologiska partikeln på jorden och återfinns i bland annat jord och sötvatten. De finns nästan överallt men det är inte bara att ta vilken fag som helst och tro att man ska kunna slå ner en infektion. Var och en av dem angriper bara ett fåtal specifika bakterier medan de lämnar alla andra typer åt sitt öde.
– Vi kunde bara isolera bakteriofager från två släkten av gramnegativa bakterier som vi hade samlat in, Pseudomonas aeruginosa och Escherichia coli, som få antibiotika rår på, säger Inga Bazukyan.
Ingen fortsatt antibiotikaresistens
Pseudomonas aeruginosa kan bland annat orsaka lunginfektion och Escherichia coli kan orsaka infektioner i bland annat urinvägarna och tarmarna.
– Därefter undersökte vi om det var möjligt för icke-resistenta celler att ta upp fagerna i sitt DNA. Det var det inte och vi drog då slutsatsen att denna typ av genöverföring inte är möjlig i naturen. Det är bra eftersom det innebär att antibiotikaresistensen inte fortsätter.
Inga Bazukyan och hennes team håller just nu på att skriva en vetenskaplig artikel om experimenten, men hon är föga hoppfull att den ska nå en stor publik.
– Många tror att det inte kan komma något intressant från Armenien så därför tar det lång tid innan någon ens tittar på artikeln och när de väl gör det så är den för gammal.
Fagforskare om fördelarna med fager
Bakteriofag betyder bakterieätare. De är virus som angriper och slår ut de sjukdomsalstrande bakterierna i kroppen. Detta görs genom att viruset infekterar bakterien, förökar sig i den och spränger den. De nya viruspartiklarna infekterar fler bakterier och en kedjereaktion startar.
Till skillnad från antibiotika som slår ut livsviktiga funktioner hos många viktiga bakterier angriper bakteriofagerna bara en eller några få stammar av bakterier. I bästa fall kan de slå ut en skadlig bakterie utan att störa andra mikrober. Denna anpassning är samtidigt en nackdel eftersom man måste veta exakt vilken typ av bakterie som är orsaken till infektionen för att kunna ta fram det rätta fagviruset.
Ytliga skador så som brännskador, sår- och urinvägsinfektioner är relativt lätta för bakteriofagerna att bota. Inre infektioner är dock svårare och det behövs väldigt stora doser fager för att komma i kontakt med bakterierna i blodet.
Bakteriofager är en viktig del av jordens ekologi. I naturen är bakteriofagerna, eller fager som de också kallas, drygt tio gånger fler än bakterierna. Vi äter och dricker dem hela tiden. Hittar de inga bakterier som faller dem i smaken försvinner de helt av sig själv.
Källa: Anders Nilsson, Stockholms universitet
Bild: Ett stort antal bakteriofager attackerar en bakterie. Dr Graham Beards CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Kunskapen om bakteriofager är ingalunda ny. Redan på 1920-talet anlade fagentusiasten Josef Stalin ett forskningsinstitut i Georgien och landet var fram till antibiotikans uppkomst världsledande inom fagforskning.
Efter att Alexander Fleming upptäckt penicillinet föll fagerna dock i glömska. Åtminstone i västvärlden. Östblocket med södra Kaukasus i ledningen fortsatte dock sin forskning och så småningom öppnades forskningscentra i bland annat Polen och Ryssland.
Anders Nilsson vid Stockholms universitet är en av få svenskar som forskar på bakteriofager. Han leder just nu ett projekt där forskare undersöker bakteriofager som alternativ till antibiotika inom djurhållningsindustrin.
Hämtar virus från soptippar
– Alla fager är unika och en fag infekterar bara en eller ett fåtal bakteriestammar. Vi arbetar mest med enzymet endolysin som gradvis förstör bakteriens cellväg och försöker hitta nya sådana. Vi försöker också förstå vilka egenskaper hos en fag som är av större betydelse för effektiviteten av en faginfektion.
Han och hans team hämtar sina bakteriofager i mikrobiologiskt rika miljöer som reningsverk och soptippar.
– Är man intresserad av fager som går på sjukdomsalstrande bakterier bör man isolera dem från sjuka människor. Man hittade fagerna med hjälp av bakterierna. Det kan till exempel vara reningsvatten eller i sköljrummet på sjukhus. Fast det är kanske att gå lite väl långt, säger han skämtsamt.
Behandling med bakteriofager är ännu inte godkänt inom EU. Däremot är det en möjlig behandlingsmetod i flera österländska länder. Att fagerna ännu inte har slagit i västvärlden tror Anders Nilsson dels beror på okunskap, dels på att läkemedelsindustrin inte ser några vinstchanser eftersom virusen finns i naturen och inte går att patentera.
– Jag har sökt pengar på flera håll för fagprojekt och de som bedömer ansökningarna tycker antingen att det är hokus pokus eller har aldrig hört talas om fager.
Anush Hovhannisyan och Inga Bazukyani i bakteriofaglabbet vid Yerevan State University i Armenien, mäter bakteriernas tillväxtaktivitet. – Forskare har länge försökt att ta fram nya typer av antibiotika. Bakteriofager kan vara ett bra verktyg i kampen, säger Inga Bazukyan.
Anders Nilsson menar att anledningen till att till exempel Armenien har kommit mycket längre är för att forskningen aldrig riktigt dog ut där. Anders Nilsson har själv varit i Armenien och talat på en konferens om bakteriofager i Jerevan och nu hoppas han kunna etablera ett vetenskapligt utbyte med landet.
Även om han gärna framhäver fördelarna med bakteriofager är han noga med att påpeka att de inte bör anses vara den enda lösningen på problemet med antibiotikaresistens. De är helt enkelt för komplicerade och inte lika effektiva som antibiotika.
– En fag är oftast bara effektiv mot en enda stam så det skulle behövas tusentals och åter tusentals specifika fager för att ersätta antibiotika. Sen skulle det behövas miljontals patienter för att göra kliniska tester, vilket skulle kosta miljontals kronor. Förstahandsalternativet är fortfarande antibiotika eftersom effektiviteten är betydligt högre.
Det är dock en sanning med modifikation. Det är redan i dag fullt möjligt att tillverka genmodifierade fager som har en betydligt större bredd än de naturliga när det gäller att angripa sjukdomsalstrande bakterier. Problemet är dock de etiska frågetecknen.
– Tänk hur du skulle reagera om du skulle få genmodifierade virus mot bakterierna. Jag undrar om man inte hade tänkt två gånger innan man accepterade ett sådant erbjudande.
Text och bild: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I över hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet. Nu visar en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp att kvicksilverhotet mycket väl kan vara på väg att blåsa bort.
– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.
Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde; Degerö stormyr i Västerbotten. Massbalans innebär en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet.
Kvicksilver försvinner från myren
Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten, som publicerats i den ansedda tidskriften Scientific Reports.
Degerö stormyr. Alla mätningarna av kvicksilvergas gjordes i direkt anslutning till den gröna kupolen. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner, SLU
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.
Hopplöst problem får en upplösning
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på den till synes olösliga gamla hälsofaran.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
Kontakt: Kevin Bishop, professor, Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, kevin.bishop@slu.se, 070-638 25 17
Mats B. Nilsson, professor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, mats.b.nilsson@slu.se, 070-688 44 09
1943 slog boken Street Corner Society ner som en bomb i forskarvärlden. Slumkvarteren var inte det slumpmässiga kaos man tidigare trott, utan var komplext och hierarkiskt strukturerade i sofistikerade system som de bättre bemedlade inte hade kunnat föreställa sig.
Sättet som författaren William F Whyte arbetade i fält var dessutom banbrytande och resulterade i en av de nu mest vedertagna forskningsmetoderna: deltagande observation. Denna kvalitativa metod är än i dag en självklar del för beteendeobservationer inom samhällsvetenskaper som antropologi, etnologi, sociologi och genusvetenskap.
Boken ligger till grund för fältstudier
– Flera generationer forskare världen över har i decennier utgått från denna bok när de har gjort fältstudier i det moderna industrisamhället. Mitt syfte är inte bara att omtolka innehållet i Whytes obearbetade fältanteckningar utan också att jämföra dem med etnografiska texten i Street Corner Society, säger Oscar Andersson, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Vetenskapsrådet har nyligen gett honom 2,1 miljoner kronor för att undersöka vad vi kan lära från William F Whytes etnografiska milstolpe från 40-talet. Projektet har potential att tillföra antropologiämnet viktig kunskap utifrån två dimensioner: en omtolkning av Whytes klassiska verk, baserat på ny information, samt relationen mellan fältanteckningar och etnografi.
Med tillgång till det unika fältmaterialet kan Oscar Andersson dels bidra till metodologisk utveckling inom denna typ av fältstudier, dels till att materialet används för att göra nya tolkningar av en signifikant historisk period.
– Whyte studerade den interna sociala organisationen bland invånarna som levde i väldigt slutna grupper i Bostons North End. Han nöjde sig med att titta på vad som hände inuti stadsdelen. Det jag är nyfiken på är hur påverkades stadsdelen av det som hände utanför – som den stora depressionen.
Oscar Andersson vill koppla på makroperspektivet, och frågar sig vad det är som gör att en grupp integreras i samhället.
Kontakt:
Oscar Andersson, universitetslektor i folkhälsovetenskap, oscar.andersson@hkr.se, 044-250 39 65, 073-804 22 97
En så kallad supergen är en grupp av gener som ligger bredvid varandra på en kromosom, och som nedärvs tillsammans som ett paket. Det allra mest kända exemplet på en supergen är våra könskromosomer, men det finns också supergener som till exempel bestämmer utseendet på enskilda individer hos vissa fjärils- och fågelarter.
Vad är en supergen?
En gen är en sekvens av en kromosom som kodar för ett visst protein. Proteinet styr cellernas funktioner, organismens utveckling och ärftliga egenskaper. En supergen är en grupp gener som ärvs tillsammans i ett intakt paket. Källa: Wikipedia
För att supergenerna ska grupperas rätt i nedärvningsprocessen, behövs faktorer som garanterar att de nedärvs tillsammans och inte blandas upp.
Supergener ärvs även utan kromosomavvikelse
Hittills har man trott att en intakt nedärvning av supergenen förutsätter så kallad inversion, där den aktuella delen av kromosomen vrids 180 grader jämfört med sin ursprungliga position. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet upptäckt att dessa förändringar i strukturen inte är nödvändiga och att supergener kan bildas även på kromosomer som saknar inversioner eller andra strukturella förändringar.
Vad är en inversion?
En kromosominversion är en form av kromosomavvikelse som innebär att ett kromosomsegment roterats 180 grader i förhållande till sin ursprungliga orientering, så att gensekvensen i detta segment fått motsatt riktning. Källa: KI.se
– Det har funnits tecken på det här tidigare men det är först nu som det har gått att bevisa att det finns andra mekanismer som kan påverka, men vi vet ännu inte vad dessa är, säger Jesper Svedberg vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.
Söker förklaring på supergener
I studien visar forskarna att det finns genkomplex innehållande många hundra gener som nedärvs tillsammans utan att ha någon förändring i strukturen. Studien leder till ny förståelse för hur supergener bildas och hålls samman.
– Vi kan visa på ett fenomen som forskare måste börja leta efter. Man måste ta i beräkningen att det inte bara är inversioner som är förutsättningen för supergenerna, utan det kan bero på något annat. Nästa steg är att försöka hitta vad det kan vara, säger Jesper Svedberg.
Utbrott förekommer då och då, nu senast i somras då skogar framför allt i södra Sverige drabbades. Angreppen från röd tallstekel dödar vanligtvis inte träden men tillväxten minskar och det är därmed ett problem för skogsbruket.
– Ofta pratar vi om att död ved är viktigt för naturvård och biologisk mångfald. Men den här studien visar att död ved också kan bidra till att minska skador på skogen, säger Davide Bellone, doktorand på institutionen för ekologi, SLU.
Han fick idén till studien när han såg en sork springa omkring på marken och försvinna in under ett nedfallet träd. I sitt doktorandprojekt studerar han röd tallstekel och visste att sorkar och näbbmöss krafsar fram kokonger i marken och äter upp dem.
Sorkar kan hålla ner antalet insekter
Ur de kokonger som inte äts upp kommer vuxna tallsteklar som parar sig och lägger ägg i tallbarr. Larverna som kläcks äter sedan på barren. Eftersom de normalt låter årsbarren vara kan träden överleva.
– Smågnagare är viktiga för att hålla nere antalet röda tallsteklar och jag funderade på vilken betydelse det hade om det fanns död ved som de kunde gömma sig under, till exempel från fåglar, säger Davide Bellone.
Han och hans handledare Maartje Klapwijk och Christer Björkman testade hypotesen genom att placera ut kokonger strax under markytan i områden med olika täthet av död ved. Den döda veden bestod framförallt av klena stammar, grenar och kvistar efter tidigare röjningar. Efter två veckor kom de tillbaka till skogsområdet norr om Uppsala för att mäta hur många som hade blivit uppätna.
Högar av död ved ger skydd till smågnagare från till exempel fåglar. Foto: Davide Bellone
Forskarna minskade respektive ökade också mängden död ved.
– Det var ett hårt arbete. Jag och en fältassistent flyttade sammanlagt på 3000 kilo ved under en vecka, säger Davide Bellone som dessutom hann få 50 fästingar under försöket.
Resultaten visade att när de tog bort död ved från skogen minskade predationen från smågnagare på kokonger från röd tallstekel. När de lade till död ved såg de en svag ökning av predationen. Effekten av att ta bort död ved var starkast i rena tallbestånd.
Fler gömslen i blandskog
Davide Bellone och hans kollegor tror att det beror på att det ofta finns fler gömställen i skogar med blandade trädslag medan de rena tallskogarna är torrare och på marken finns mycket lavar och mossor som inte ger så bra skydd. Därför blir den döda veden på marken viktigare.
Det innebär att man kan skydda skogen från röd tallstekel antingen genom att gynna flera trädslag i ett bestånd eller att inte ta bort död ved från mer rena bestånd. Samtidigt bidrar man till att bevara den biologiska mångfalden i skogen, till exempel alla insekter och svampar som är beroende av död ved. En fråga som återstår att studera är om detta också kan ge ett starkare skydd mot andra skadeinsekter med kokong- eller puppstadium i marken.
Forskarna tycker att den här studien framförallt visar att åtgärder mot skadeinsekter och naturvård kan gå hand i hand.
Forskare vid Umeå Universitet och Region Norrbotten har följt hälsotrender för kvinnor och män i åldrarna 25-34 under åren 1990-2014. I början av perioden (1990) självskattade 8,5 procent av kvinnorna sin hälsa som sämre än jämnårigas medan samma andel steg till 20 procent 2014. Män självskattade tvärtemot sin hälsa som bättre i slutet av perioden jämfört med början. Detta enligt en studie som publicerats i tidskriften PLOS One.
Bekräftar hälsotrend – Ökad sjuklighet och sjukskrivning bland kvinnor har på senare år uppmärksammats i den allmänna debatten. Vår studie visar nu, för första gången, på motsvarande hälsotrender bland unga vuxna kvinnor, säger Annika Forssén, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, distriktsläkare i Luleå och medförfattare av artikeln.
Forskarna bakom studien har i en långsiktig, befolkningsbaserad undersökning analyserat svar från 1 811 personer i befolkningsstudien MONICA i Norra Sverige. Studiedeltagarna har i samband med en hälsoundersökning svarat på ett frågeformulär där frågor om självskattad hälsa ingår.
Ökad oro Studien visar även en ökad andel studiedeltagare med fetma, oroskänslor och missnöje med sin privatekonomi, både bland män och kvinnor. Samtidigt ökade andelen män och kvinnor med hög fysisk aktivitet under perioden.
– Sämre självskattad hälsa bland unga innebär sannolikt ökad sjuklighet såväl kortsiktigt som långsiktigt. Resultaten visar att arbetet för jämställdhet och män och kvinnors rätt till lika hälsa kräver ett rejält omtag, säger Göran Waller, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, distriktsläkare i Kalix samt medförfattare.
Möjliga orsaker till den negativa hälsoutvecklingen bland kvinnor:
Tuffare arbetsförhållanden inom kvinnodominerade yrken som exempelvis vård- och omsorgsyrken
Ökad utbrändhet och samvetsstress
Brist på jämställdhet i privatlivet
Mäns våld mot kvinnor
Två motstridiga men samtidiga normsystem i samhället – jämställdhet och traditionella könsuppfattningar – där kvinnor måste motsvara båda (”klara allt”)
Generella samhällsvärderingar såsom pressen att vara både framgångsrik, socialt aktiv och vacker
Självkänsla baserad på prestationer eller vissa konsumtionsmönster
Möjliga orsaker till den positiva utvecklingen för män:
På arbetsmarknaden värderas män fortsatt högre än kvinnor, trots lägre utbildningsnivå
Mer delat ansvar för barn och hem är bra för mäns hälsa
Jämställdhetsnormen öppnar för mer variation i den så kallade mansrollen
Mindre bundenhet till rigida mansnormer i lokalsamhället genom internet
Den skandinaviska vargstammen grundades av endast några enstaka individer. Det har lett till inavel och förvaltande myndigheter betraktar detta som ett hot mot stammens långsiktiga livskraft. Nu har hela arvsmassans sammansättning bestämts hos ett 100-tal vargar med modern DNA-teknik.
– Inaveln är av sådan omfattning att hos en del individer saknar hela kromosomer genetisk variation, säger Hans Ellegren, professor vid Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet och huvudansvarig för studien. I sådana fall har identiska kromosomkopior nedärvts från båda föräldrarna.
Överraskande fynd Ett överraskande fynd som gjordes var att även några invandrande vargar visade sig vara delvis inavlade. Det gällde bland annat de två invandrade vargar som 2013 transporterades av Naturvårdsverket från Övertorneå till Tiveden, för att på sätt undvika vargförekomst i renskötselområdet. Dessa vargar tycks dessutom ha varit nära släkt, kanske syskon.
– Den genetiskt uppmätta graden av inavel hos enskilda vargar stämmer ganska väl överens med den som flera av författarna tidigare har uppskattat utifrån kartlagda familjebildningar inom vargstammen, säger Hans Ellegren. Men slumpen gör att enskilda individer kan vara lite mer eller lite mindre inavlade än vad man trott.
Högre grad av inavel Dessutom visade sig vargarna generellt sett ha en något högre grad av inavel än vad man skulle förvänta sig från de parningar som skett mellan närbesläktade individer i den nuvarande stammen. Det beror på att de två kromosomkopiorna hos en individ kan härstamma från en och samma individ längre tillbaka i tiden.
Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Høgskolan i Innlandet och Norsk Institutt for Naturforskning.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.