Revisionsberättelsen har länge kritiserats för att ha begränsat informationsvärde. För att bemöta kritiken har nya regler om revisionsberättelsens innehåll och form introducerats både i Sverige och internationellt. Trots detta är dagens revisionsberättelse fortfarande till stor del standardiserad, även om det finns viss frihet att lägga till företagsspecifik information.
Därför har Katharina Rahnert, forskare inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet också undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov. Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen.
Ökad transparens
– Efter ett antal företagsskandaler och finanskrisen 2008 har revisorer idag ett lägre förtroende än tidigare. Det vet branschen och möter detta genom att öka transparensen i revisionsberättelsen, säger Katharina Rahnert.
Hon har i sin avhandling fokuserat på två frågeställningar: Hur har den svenska revisionsberättelsen utvecklats och vilka har drivkrafterna varit? På vilket sätt kan revisionsberättelsen förändras för att svara mot de behov av information som finansiella beslutsfattare ger uttryck för?
Katharina Rahnert har analyserat revisionsberättelser för svenska företag, den äldsta daterad 1652 (Norrländska Tjäruhandelskompaniet), och fram till idag. Sammanlagt mer än 1 800 revisionsberättelser och en mängd arkivmaterial.
Rättframma revisorer på 1700-talet
– På 1700- och 1800-talen är revisorerna ganska rättframma och formulerar relativt fritt vad de kommer fram till, tycker om företagens verksamhet och vad de rekommenderar.
– Men i samband med införandet av 1895-års aktiebolagslag förändras revisionsberättelserna åt mer försiktiga formuleringar och de blir alltmer lika varandra. Förklaringar till detta paradigmskifte är att revisionsberättelsen blir en offentlig handling samt att ett skadeståndsansvar för felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen lagstadgas.
I slutet av 1970-talet, när professionen får ökat anseende och förtroende, standardiseras revisionsberättelsen. Sedan dess har revisionsberättelsen ökat i omfång men förblivit standardiserad. Undantagen är de i vardagsspråk kallade ”orena” revisionsberättelser och de nyligen införda Särskilt Betydelsefulla Områden.
Hur ser då den ideala revisionsberättelsen ut?
Katharina Rahnert utformade ett experiment för att testa den nya revisionsberättelsen, den gamla varianten och en konstruerad revisionsberättelse som är baserad på intervjuer med representanter för finansiella beslutsfattare.
Två testgrupper deltog i experimentet: Den ena utgjordes av 121 studenter med baskunskaper inom redovisning och revision vid Mittuniversitetet, Högskolan Väst samt Karlstads universitet. Den andra gruppen bestod av 42 bankanställda med ansvar för kredithantering och med i genomsnitt drygt 20 års yrkeserfarenhet.
– Mina forskningsresultat visar att den nya revisionsberättelsen som vi har idag är en klar förbättring mot den tidigare. Men fortfarande vill användarna ha mer information. Det handlar om mer konkreta uppgifter kring revisionsprocessen och vilka slutsatser revisorn drar. Dessutom anser sig användarna behöva mer information om revisorns oberoende, menar Katharina Rahnert.
Användarperspektivet åter
Ur ett historiskt perspektiv innebär de senaste företagsspecifika tilläggen till revisionsberättelsen en betydande förändring. Revisorerna närmar sig – efter cirka 120 år – återigen ett användarperspektiv istället för ett utförarperspektiv.
– Med tanke på alla förslag och önskemål gällande ett ökat informationsvärde av revisionsberättelsen som identifierats i internationella forskningsrapporter, kan den senaste utvecklingen dock bara ses som ett första steg mot ett ökat hänsynstagande till beslutsfattarnas behov.
– Min forskning har också visat att revisorns beskrivning av Särskilt Betydelsefulla Områden kan skapa frågor och osäkerhet istället för att bidra med en ökad säkerhet i beslutssituationer. Den nya revisionsberättelsen är alltså inte helt oproblematisk, konstaterar Katharina Rahnert.
Mars är idag en torr och kall planet med en mindre än 1procent av jordens atmosfärstryck vid ytan, men många geologiska tecken på ytan tyder på att planeten har haft en aktiv vattencykel för ca 3-4 miljarder år sedan.
En aktiv vattencykel skulle ha krävt ett varmare klimat under planetens tidiga historia och därmed en tjockare atmosfär, kapabel att skapa en kraftig växthuseffekt.
En vanlig hypotes är att solvinden över tid har kraftigt eroderat Mars tidiga atmosfär. Till skillnad från jorden har Mars ingen global magnetisk dipol som deflekterar solvinden; istället inducerar solvinden strömmar i den joniserade övre atmosfären vilka skapar en inducerad magnetosfär.
– Man har länge trott att denna inducerade magnetosfär är otillräcklig för att skydda Mars atmosfär, men våra mätningar visar på något annat, säger Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.
ASPERA-3 och Mars Express
Mars Express är den första satelliten som Europa har skickat till Mars. Den sköts upp med en rysk raket från Baikonur i Kazakstan den 2 juni 2003. Satelliten nådde sitt mål vid jultid samma år där den gick in i en elliptisk polär bana runt planeten. Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna har utvecklat och byggt ett av de sju vetenskapliga instrumenten som Mars Express bär med sig. IRF:s instrument ASPERA-3 (Analyzer of Space Plasmas and Energetic Atoms) har till uppgift att studera hur solvinden påverkar den övre delen av atmosfären på Mars. Instrumentet i sig består av fyra olika sensorer som mäter elektroner, joner, samt energirika neutrala atomer (ENA) på två olika sätt. ASPERA-3 är det första instrumentet någonsin som mätt upp ENA med låg energi (100 eV- 10 keV) kring en annan planet. Bild: By NASA/JPL/Corby Waste [Public domain], via Wikimedia Commons
Källa: Institutet för rymdfysik
Det svenskutvecklade rymdinstrumentet IMA, en jonmassanalysator, på Mars Express har mätt jonutflödet från Mars sedan ankomst 2004. I sin forskning har Robin Ramstad kombinerat och jämfört mätningar av jonutflödet under olika solvindsförhållanden samt olika nivåer av joniserande solstrålning, så kallad extrem ultraviolett eller EUV-strålning.
Resultaten visar att solvinden har tämligen liten effekt på jonutflödet, vilken istället huvudsakligen beror på EUV-strålningen. Det har stor effekt på uppskattningen av den totala mängden atmosfär som har flytt ut i rymden.
–Trots att både solvinden och EUV-strålningen var mycket kraftigare under den tidiga solen kan jonutflödet inte förklara förlust av mer än ungefär 0.006 bar atmofärstryck över 3.9 miljarder år, säger Robin Ramstad.
– Även vår övre uppskattning, 0.01 bar, är en obetydlig mängd i jämförelse med vad som skulle ha behövts för att uppehålla en tillräckligt stark växthuseffekt, ungefär 1 bar eller mer enligt klimatmodeller.
Resultaten som redovisas i avhandlingen visar att en starkare solvind huvudsakligen accelererar partiklar som redan är på väg att fly, vilket därmed inte ökar utflödestakten. Den inducerade magnetosfären visas även väl skydda Mars atmosfär från energiöverföring från solvinden, i motsats till vad som tidigare antagits.
Kontakt: Robin Ramstad, Institutet för rymdfysik, robin@irf.se, +46-980-79115
Rick McGregor, Informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, rick@irf.se, +46-980-79178
Företag och inköpare av textilier har svårt att ta ansvar för hur riskfyllda kemikalier används längs med varukedjan, trots att många har goda intentioner, enligt en avhandling från miljöforskaren Natasja Börjeson vid Södertörns högskola. I ”Toxic Textiles – towards responsibility in complex supply chains” undersöks vilka möjligheter, hinder och utmaningar textilsektorn möter i sitt arbete mot ökad hållbarhet.
Sker ofta över flera kontinenter En av samtidens stora utmaningar är hanteringen av de miljö- och hälsoproblem som följer i svallvågorna av en globaliserad handel. Ett exempel är hanteringen av kemikalierisker, och en bransch där denna utmaning är tydlig är textilbranschen. Här är produktionen kemikalieintensiv och ofta spridd över flera kontinenter. Många företag och offentliga inköpare äger inte sin produktion, vilket leder till stora svårigheter när de ska ställa krav kring vilka kemikalier som används, och trots löften om giftfria kläder och hållbar produktion har tillverkare svårt att leva upp till vad de lovar.
Natasja Börjesons avhandling undersöker hur en grupp marknadsaktörer – privata och offentliga textilinköpare – arbetar mot ett ökat ansvarstagande för kemikalierisker längs med sina varukedjor. Hon vill fördjupa förståelsen för vad som händer när marknadsaktörer uppmanas att hantera miljö- och hälsorisker från till exempel kemikalier i textil. Fokus ligger på svenska privata och offentliga textilinköpare, som exempelvis kläd- och textilföretag, offentlig förvaltning och andra inköpande organisationer.
Svag lagstiftning – I frånvaro av en stark nationell eller regional lagstiftning blir det upp till aktörerna längs med varukedjan att själva komma överens om vad som kan anses säkert och vem som har ansvar för vad. Och detta är komplicerat. Med en sådan stor mängd varor, företag, tillverkare och konsumenter inblandade samtidigt så blir det enkelt att lägga ansvaret på någon annan. Min avhandling visar att det är enormt svårt för enskilda företag och inköpare att ta ansvar och leva upp till sina hållbarhetsmål – även när engagemanget finns där, säger Natasja Börjeson.
Den svenska textilbranschens engagemang och arbete i miljö- och kemikaliefrågor, har ökat det senaste decenniet och branschen ligger ofta före lagstiftningen. Natasja ser i sin avhandling behov av ökade styrmedel, samarbete och en ny syn på ansvar för att komma ännu längre i frågan.
Jobbar aktivt på att bli bättre – Många klädföretag i Sverige jobbar aktivt för att bli bättre. De utbildar sig i frågorna kring kemikalier i textil och det finns en samarbetskultur där flertalet miljöorganisationer, forskare och myndigheter samverkar med företag och offentlig förvaltning. Dessutom delas erfarenheter om hur de bäst ska kunna bemöta sina utmaningar öppet, företag pressar kemikalietillverkare att framställa nya ofarliga kemikalier samtidigt som de lobbar för en starkare lagstiftning. Och i vissa fall får de gensvar. Men utan en stark kemikalielagstiftning i ryggen och utan att äga sin egen produktion är det ett svårt och tidskrävande arbete att genomföra.
Jonna Sandberg har i sin avhandling närstuderat fullkorn, särskilt råg, och slutsatsen är tydlig:
– Vi bör äta mer fullkorn, särskilt från råg och korn, säger hon.
Hennes forskning visar bland annat att korn- och rågkärnor är bra för blodsockret upp till ett halvt dygn efter intag och att rätt tarmflora tycks kunna påverka blodsockret positivt. Och att det går att äta sig till en bättre tarmflora.
Kolhydrater i vitt bröd ombildas till glukos och åker snabbt ut i blodet, det vi brukar kalla ett blodsocker som åker berg- och dalbana. Kostfibrerna i fullkornen däremot, slussas vidare i mag- och tarmkanalen och blir näring till viktiga tjocktarmsbakterier mer än ett halvt dygn senare.
Tjocktarmen pratar med hjärnan
Väl i tjocktarmen hjälper bakterierna till att hålla aptiten och blodsockret på en stabil nivå. I blodprover kunde Jonna Sandberg se att personer som åt rågbröd hade förekomst av olika mättnadshormoner som ökade i samband med tarmbakteriernas nedbrytning av kostfibrerna i råg. Detta är en viktig kunskap då det kan ha en förebyggande verkan mot fetma.
Jonna Sandberg kunde även konstatera att humöret påverkas positivt. Försökspersonerna som åt grovt rågbröd uppgav att de kände sig signifikant mer pigga och glada jämfört med då de ätit vitt bröd kväll innan.
– Lite slarvigt uttryckt kan man säga att tjocktarmen ”pratar” med hjärnan, säger Jonna Sandberg.
Forskningen överlag börjar få upp ögonen att det också är viktigt vilka bakterier som huserar i tjocktarmen. Totalt har en vuxen människa i genomsnitt 1- 2 kg bakterier i sin tjocktarm – det kan finnas upp till 1000 olika arter – somliga bra, somliga mindre bra. Man har exempelvis sett att tarmfloran är annorlunda hos friska än hos typ två-diabetiker.
Tarmfloran spelar roll I en studie grupperade Jonna Sandberg försökspersonerna utifrån förekomsten av vanlig tarmbakterie, Prevotella. De som har höga nivåer av denna bakterie visade sig ha bättre blodsockerreglering och lägre inflammationsmarkörer än de som hade lite. Förhöjd inflammationstonus kopplas till ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
Hela rågkärnor gav bäst effekt på blodsockerregleringen, men också fullkornsrågmjöl är bra för ämnesomsättning och mättnadskänsla. Äter man inte gärna bröd, kan man till exempelvis pröva att ersätta vitt ris och pasta med kokta hela kärnor av till exempel råg eller korn som har visat på liknande hälsofördelar, tipsar Jonna Sandberg.
Ett annat budskap är att variera typer av fullkorn. Det är exempelvis sedan tidigare känt att havrefiber innehåller betaglukaner som sänker det ”onda” kolesterolet.
Lågt glykemiskt index är grejen
– För att förebygga metabola sjukdomar behöver vi främja konsumtion av livsmedel som resulterar i låga blodsockerpåslag efter måltid, eftersom höga blodsockertoppar tröttar ut insulinbildande celler och ökar oxidativ stress och inflammation.
Råg är en sådan produkt som resulterar i ett jämnt, lågt men långvarigt glukossvar efter måltid, det vill säga har ett lågt glykemiskt index (GI) och en bra glukoskurva efter intag, säger Jonna Sandberg.
Studierna har gjorts på friska, vuxna personer inom Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet.
Spatialt neglekt drabbar ungefär var tredje strokepatient varav hälften har kvar sina symtom efter 6 månader även om de fått strokerehabilitering. Tillståndet får allvarliga konsekvenser och påverkar personernas möjligheter att klara sig själv igen och komma tillbaka till hemmet och till ett socialt aktivt liv efter hjärnskadan.
– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell, som är neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Virtual reality (VR) är datoriserade interaktiva miljöer skapade för att vara stimulerande och ge syn, hörsel och känselintryck på ett kontrollerat sätt och samtidigt avläsa användarnas reaktioner.
VR-teknologier är väl utvärderade som effektiv förstärkning när det gäller handträning efter stroke, men ett nytt snabbt växande område är att använda VR som teknisk plattform för kognitiva tester och träningsmetoder.
Träning för det praktiska livet
I Helena Fordells avhandling redovisas arbetet med att utveckla och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-DiSTRO. Resultaten i denna första utvärdering visade att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos deltagare som drabbats av en stroke.
I Helena Fodells avhandling redovisas också i en pilotstudie hur 15 timmars träning med ett VR-baserat träningsbatteri, RehAtt (Rehabilitation for Attention), förbättrade uppmärksamhet vid så kallat kronisk spatialt neglekt.
Dessutom visade pilotstudien, där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog, att träning av strategier för bättre uppmärksamhet i VR-spelmiljö gav en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet hos deltagarna i tester och i vardagliga göromål.
Förstärka hjärnans plasticitet
Den VR-baserade träningsmetodens effekt på hjärnaktivering undersöktes i studierna med så kallad funktionell MR. Hjärnstudierna visade ny träningsrelaterad aktivering i och mellan uppmärksamhetsnätverk och relaterade hjärnstrukturer.
– Resultaten i pilotstudierna av båda VR-metoderna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling av metoderna för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet. Resultaten meriterar för vidare studier med metoderna, säger Helena Fordell.
Bakom designen av de VR-baserade metoderna ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer (environmental enrichment) kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.
Förbisedd patientgrupp
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit drivkraften för att utveckla de här metoderna, säger Helena Fordell, som initierat och lett samarbetet.
VR-metoderna VR-DiSTRO, som är ett datoriserat testbatteri, och VR-RehAtt, som är ett VR-baserat träningsbatteri, har utvecklats och utvärderats i samarbete mellan institutionerna för Farmakologi och klinisk neurovetenskap, Strålningsvetenskaper och Integrativ medicinsk biologi samtutvecklingscentret Hpc2n vid Umeå universitet.
Kontakt:
Helena Fordell, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, helena.fordell@umu.se, 090-785 1505
Förstelärarreformen från 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. I studien undersöker Peter Erlandson och Mikael R Karlsson hur lärare på en gymnasieskola i södra Sverige tar emot, tolkar och hanterar förstelärarreformen, en av de mest diskuterade skolreformerna under det senaste decenniet.
Göra lärarjobbet mer attraktivt Den nya karriärtjänsten tillkom som ett sätt att göra läraryrket mer attraktivt och innebär bland annat att statsbidrag betalas ut så att varje förstelärare får minst 5 000 kr mer i lön per månad. När reformen är fullt utbyggd beräknas runt 17 000 förstelärare finnas i det svenska skolsystemet.
Forskarna har deltagit, observerat och intervjuat lärare och rektorer i möten som berört införandet av reformer och annat förändringsarbete på skolan sedan 2012. Bakom artikeln om förstelärarreformen ligger 450 timmars fältstudier på skolan ifråga.
– Förstelärarreformen satte många känslor i svall när den landade i den skola vi undersökt. Reformen ansågs orättvis. Lärarna pekade på vad de upplevde som ett försök att hierarkisera dem. De uppfattade också att reformen hotade centrala värden som jämlikhet och likvärdighet i yrket, och de ansåg att reformen uppmanade lärarna att bli ögontjänare, menar Mikael R Karlsson.
En av flera förändringar Förstelärarreformen var den sista av en hel räcka förändringar i skolan, både nationellt och lokalt, vilken ytterligare spädde på lärarnas negativa attityder. Den sågs som en del av en omdaning av den svenska skolan och vad det innebär att vara lärare, men innebar också en kulturell förändring på själva skolan.
I studien visas hur förstelärarsystemet ersatte ett system av huvudlärare.
– Huvudlärarens uppgifter hade varit relativt vaga, men de hade fått sin position legitimerad av kollegorna i ämnesgruppen. Huvudläraren hade en stark maktbas när det gällde rektorers beslut som rörde ämnesgruppen. Med förstelärarens införande blev uppgifterna mer preciserade. Förstelärarna skulle i princip bara hantera skolutveckling och utvärdering av densamma. Legitimiteten fick de från skolledningen, säger Mikael R Karlsson.
Bedömningen av vilka som skulle bli förstelärare handlade i första hand om organisatorisk skicklighet och en tämligen ospecificerad ”lärarkompetens”, även om formella kriterier fanns att tillgå. Reformen förändrade huvudlärarnas/förstelärarnas lojalitet från att i första hand gälla personalgruppen, till att bli mer ambivalent eftersom förstelärarna i vissa frågor, oavsett om de ville det eller inte, blev skolledningens förlängda arm.
Förändrad syn på professionen Artikelförfattarna har kunnat se en förändring i synen på hur lärare såg på såväl sin egen profession som de värderingar som sedan länge varit centrala i skolan. Ett ökat egenintresse avspeglades inte minst i det faktum att även de mest kritiska lärarna fanns med bland dem som ansökte om att bli förstelärare. Flera lärare menade att förstelärarreformen har lett till ett minskat fokus på samarbete och kollektiva angelägenheter och ett ökat fokus på konkurrens och individualism.
– Men vi har också valt att försöka förstå förstelärarreformen och omvandlingen av skolan i ljuset av de senaste 30 årens successiva skolförändring, en förändring som skett nationellt såväl som internationellt. Två tydliga steg går att se i förändringsprocessen för den svenska skolan specifikt. Först en kommunalisering som innebar en decentralisering, och därefter en friskolereform som innebar en marknadifiering. I den meningen kan också förstelärarreformen ses i ett större sammanhang, säger Peter Erlandson.
De båda artikelförfattarna anser att bakom en slöja bestående av en tämligen långsam administrativ evolution i skolan har en politisk revolution skett. Det är den som lärarna, genom den djupgående förändringen av kulturen på skolan och dess förvandling av centrala värdesystem, nu börjat få syn på.
Allergisjukdomar som astma och hösnuva är vanliga i befolkningen och debuterar vanligen i barndomen. Idag vet vi att såväl ärftliga faktorer som miljö- och livsstilsfaktorer kan påverka sjukdomsrisken.
Den aktuella studien är den hittills största som undersökt sambandet mellan nivåerna av långa omega-3- och omega-6-fettsyror i blodet och senare utveckling av astma och allergisjukdom. Studien har genomförts inom den svenska födelsekohorten BAMSE och bygger på analyser av omega-3- och omega-6-fettsyror i blodprover från 940 barn.
Ökad chans bli symptomfri Resultaten visar att de barn som vid 8 års ålder hade jämförelsevis höga blodnivåer av långa omega-3-fettsyror, uppvisade en minskad risk att ha astma och hösnuva vid 16 års ålder. Även höga nivåer av omega-6-fettsyran arakidonsyra kunde kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder. Bland dem som hade astma eller hösnuva vid 8 års ålder, var högre blodnivåer av arakidonsyra kopplat till en ökad chans att vara symptomfri vid 16 års ålder.
– Eftersom allergisjukdomar ofta debuterar under uppväxten är det särskilt intressant att studera om miljö och livsstil i barndomen påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar, säger Anna Bergström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Fisk flera gånger i veckan
Fleromättade fettsyror är livsnödvändiga och de omega-3- och omega-6-fettsyror som kroppen inte själv kan producera måste vi få i oss via maten. De fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6 finns bland annat i nötter och vissa vegetabiliska oljor, medan långa omega-3-fettsyror främst finns i fet fisk.
– De nya resultaten ger tillsammans med en av våra tidigare studier stöd för Livsmedelsverkets rekommendationer att äta fisk två till tre gånger i veckan och att variera mellan feta och magra sorter, säger Anna Bergström.
4 000 barn följda sedan födseln
BAMSE-projektet, som står för barn, astma, miljö, Stockholm och epidemiologi, startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. En uppföljning bland deltagarna, som nu är 22-24 år, inleddes hösten 2016. Källa: Karolinska institutet
Studien har finansierats av Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Europeiska Kommissionen.
Publikation:
Polyunsaturated fatty acids in plasma at 8 years and subsequent allergic disease. Magnusson J, Ekström S, Kull I, Håkansson N, Nilsson S, Wickman M, Melén E, Risérus U, Bergström A. Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 5 december 2017, doi: 10.1016/j.jaci.2017.09.023.
Kontakt: Anna Bergström, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, anna.bergstrom@ki.se, 08-524 874 56, 073-712 13 00.
Kostfibrers hälsobefrämjande egenskaper är idag ett forskningsområde av stort intresse för livsmedelsindustrin.
Nu har forskare från bland annat SLU, visat att syntesen av stärkelse och fruktaner i en kornplanta regleras av en och samma gen. Genen aktiveras när sockerhalten i cellen når upp till en viss nivå, vilket leder till att det bildas två proteiner som styr många enzym-gener som behövs för att växten ska kunna producera stärkelse respektive fruktaner.
När forskarna jämförde olika kornsorter visade det sig att proportionerna mellan dessa båda proteiner varierade, och att detta påverkade hur mycket stärkelse och fruktaner som bildades.
– Spannmålsprodukters innehåll av olika kolhydrater har stor betydelse för såväl smak som teknologisk och hälsomässig kvalitet, säger Roger Andersson, som är professor i livsmedelsvetenskap vid SLU. Vi hoppas att vår upptäckt kommer att leda fram till nya spannmålssorter som har optimerad sammansättning för produktion av hälsosamma livsmedelsprodukter.
Stärkelse och fruktaner
Det socker som bildas vid växternas fotosyntes används som energi för exempelvis tillväxt och för bildning av frön med ett energiförråd till nästa växtgeneration. Ett viktigt sätt att lagra energi är att koppla ihop sockermolekyler till kedjor av olika längd. Bildningen (syntesen) av olika sådana polysackarider har avgörande betydelse för växternas överlevnad.
Stärkelse och fruktaner är två viktiga polysackarider för många blommande växter, inklusive jordbruksgrödor såsom spannmål. Stärkelse är en av de viktigaste energikällorna i vår stapelföda, medan fruktaner är en typ av prebiotiska kostfibrer som tas upp långsamt eller inte alls i mag-tarmsystemet, men som fyller andra viktiga funktioner.
Forskarna kommer från Sveriges lantbruksuniversitet, Hunan Agricultural University, Göteborgs universitet och Pacific Northwest National Laboratory.
Kontakt:
Chuanxin Sun, Institutionen för växtbiologi, SLU, Chuanxin.Sun@slu.se, 018-67 32 52
Roger Andersson, Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU,
Utan att gräva i jorden kan nu forskarna med hjälp av mikrochip se och analysera en osynlig värld som är mer artrik än något annat ekosystem.
Experiment med petriskålar och riktig jord har länge varit det traditionella sättet att undersöka livet i marken. Det forskarna har gjort är att skapa modeller av markstrukturer och ekosystem i mikrochipet. Med hjälp av en teknik kallad mikrofluidik går det att tillverka relativt realistiska jordmodeller.
Modellerna är gjorda av ett silikonpolymer och simulerar strukturen i marken med beståndsdelar av organiskt och oorganiskt material, labyrintiska gångar, vatten och ojämnt fördelade näringsämnen som mikroorganismerna livnär sig på.
– Våra system är genomskinliga, det är nästan det som fascinerar mest. Vi kan alltså titta direkt på alla processer och beteenden i marken. Vi ser hur mikroorganismerna rör sig, hur de letar näring, väljer vart de ska och hur de konkurrerar med varandra men också samarbetar, säger Edith Hammer.
Jordnematod i ett mikrochip. Nematoden har följt efter bakterier som den äter. Foto: Kristin Aleklett
– Mikroorganismerna är som ingenjörer i ekosystemet. Vi kan se hur de förändrar sin omgivning genom att skapa eller blockera passager med sina celler. Bakterierna i markens tunnelsystem måste kämpa hårt mot vattnets krafter för att alls kunna röra sig, säger hon.
Forskarna är övertygade om att metoden kommer att öka kunskapen om strukturerna i marken och vilken betydelse organismerna har som lever där. Det kommer i sin tur att leda till bättre rekommendationer för att bruka jorden på ett hållbart sätt som bevarar markens funktioner.
– Våra soilchip kan revolutionera hur vi studerar mikrobiologiska processer i marken, menar Edith Hammer.
Utvecklingen av de nya mikrochipen har skett genom ett samarbete mellan biologer och ingenjörer verksamma vid naturvetenskapliga fakulteten och LTH i Lund tillsammans med kollegor i Amsterdam.
I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Ina Lindblom vilken roll känslor spelade i publicisten Carl Christoffer Gjörwell (1731-1811) familje- och sociala liv, delvis med fokus på hans vänskapsrelationer.
1700-talet har kallats känslans århundrade och publicisten Carl Christoffer Gjörwell har betraktats som en typisk representant för den slags känslosamhet som värderades högt under detta sekel.
Vänskap eller romantisk relation
Gjörwell har även betraktats som en representant för 1700-talets så kallade vänskapskult. Vänskapskulten innebar att vänskap som relationsform hyllades samtidigt som vänskapsrelationer kom att likna romantiska relationer.
– Språkbruket mellan vänner var passionerat och inkluderade referenser till kyssar och kramar. Den passionerade vänskap som kunde förekomma mellan män har debatterats inom nutida forskning. Ska den betraktas som uttryck för en slags manlighet där en sådan typ av intimitet utgjorde en naturlig del eller var dessa relationer i själva verket homoerotiska, säger Ina Lindblom.
Den mycket omfattande brevsamling som Gjörwell bevarade till eftervärlden utgör studiens källmaterial. Den visar att fastän Gjörwells sätt att beskriva sina relationer till manliga vänner kan förefalla homoerotiskt för en modern läsare, tycks det inte ha uppfattats så i hans samtid.
– I en jämförelse mellan familje- och vänskapsbrev kan man se att det passionerade fysiska uttryckssätt som förekom mellan vänner även förekom generellt inom Gjörwells familj där man till exempel beskriver hur man översköljer varandra med kyssar. Generellt sett tycks normer för hälsning och beröring skilja sig avsevärt från nutida normer, då Gjörwells dotter till exempel glättigt beskriver hur hon blir kysst och klappad på rumpan av sin svärfar.
Känslosam patriark
Detta visar på vikten av att den manliga vänskapen ses i sitt samtida sammanhang. För sitt känslosamma sätt att uttrycka sig har Gjörwell, tillsammans med andra män från denna period, betraktats som omanlig inom forskning från 1800-talet fram till nutid. I denna avhandling visas hur Gjörwell själv inte alls uppfattar sig som sådan, utan istället betraktar sig som både fysiskt och psykiskt stark och i förlängningen manlig.
– Liksom tidigare forskning betonat visar denna avhandling således hur ett betydligt mer känslohämmat manlighetsideal växte fram under 1800-talet enligt vilket 1700-talets mer känslosamma män betraktas som feminina. Och tvärtemot eftervärldens syn på honom utgör Gjörwell en ganska auktoritär figur inom sin familj och vänskapskrets som försöker att styra hur personer runt omkring honom uttrycker sina känslor.
– Makt är således nära sammankopplat med känslor och detta är en aspekt som känsloforskning borde ta i beaktning i större utsträckning.
– Kvinnor som söker en manlig partner har traditionellt bildat par med män som har lika hög, eller högre, utbildning än dem själva. Detta har varit en mycket stark norm i heterosexuell parbildning. Men nu finns det fler högskoleutbildade kvinnor än vad det finns män, vilket påverkar familjebildningen, säger Margarita Chudnovskaya, forskare i sociologisk demografi vid Sociologiska institutionen.
Under de senaste femtio åren har andelen som skaffar sig en högskoleutbildning i Sverige mer än tredubblats bland kvinnor, och fördubblats bland män. Tidigare förblev omkring 40 procent av kvinnor med högskoleutbildning barnlösa, men nu ligger barnlösheten i denna grupp kring 20 procent. Statistiken visar att majoriteten av kvinnorna med högskoleutbildning idag har en partner utan högskoleutbildning.
För att undersöka hur heterosexuell familjebildning har utvecklats över tid, har Margarita Chudnovskaya använt sig av registerdata över par i Sverige. Hon har undersökt samtliga heterosexuella par födda de två första åren i början på varje årtionde från 1950-talet till och med 1980-talet med två gemensamma nämnare: att minst en i paret har en färdig högskoleutbildning, och att de senare skaffar barn tillsammans. Paren är i olika åldrar och spridda över Sverige. Därefter har hon mätt hur hög inkomst individerna har och vilken typ av yrke de har, innan de skaffar barn.
Hänger ihop med barnlöshet
Resultaten visar att i heterosexuella par där endast kvinnan har högre utbildning, tjänar kvinnorna i snitt 15 procent mindre än mannen. Detta trots att kvinnorna också har yrken med högre status. I par där båda parter har högre utbildning är inkomstskillnaden ännu större, där tjänar kvinnan i snitt 20 procent mindre än mannen. Margarita Chudnovskaya menar att de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor i samhället kan vara en del av förklaringen, men att det är mer troligt att det handlar om partnerval i det här fallet.
– Förklaringen kan ligga i att utbildning har fått mindre kulturellt värde för vissa kvinnor, och därmed blir utbildning också en mindre viktig egenskap hos en partner. Å andra sidan fortsätter inkomst vara en viktig faktor, när vi ser på siffror över vilka män som får barn och de som förblir barnlösa. Min tolkning är att de män som har en högre inkomst också är de som är mer attraktiva som partners, säger Margarita Chudnovskaya.
Den slutsatsen kan dras framförallt utifrån en annan av hennes studier, där hon har undersökt vilka män i Sverige som förblir barnlösa livet ut. Studien visar att inkomsten spelar en mycket stor roll för högutbildade mäns möjlighet att skaffa barn. De resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området från andra länder. Dessutom visar hennes studie att även studiefält har betydelse: män med examen inom tekniska eller humanistiska ämnen är de som oftast förblir barnlösa.
– Partnerpreferenser bland män är också viktigt att tänka på. Det kan vara så att män som tjänar mer också föredrar kvinnor med högre utbildning. Att män med mindre pengar skulle vara mindre intresserade av att skaffa barn, är däremot mindre troligt, säger Margarita Chudnovskaya.
När Skatteverkets webbplats slocknade i nära två dagar sommaren 2017 blev tusentals människor frustrerade. Användare av Gmail, Slack, Facebook och andra populära tjänster upplever också regelbundna störningar.
Förekomsten av driftstörningar i onlinetjänster har blivit vanligt och svårare att hantera i dag på grund av den snabba tillväxten av Internet-tjänster, den oförutsägbara volymen av användartrafik samt storlek och komplexitet hos den datorinfrastruktur som tjänsterna nyttjar. Tröga och otillgängliga internettjänster har både ekonomiska och operativa konsekvenser. Till exempel kan en enskild timmes störningsepisod kosta en e-handelswebbplats som Amazon.com miljoner dollar i förlorad försäljning medan tjänsteleverantörer spenderar mycket arbetstid med att återställa tjänsten.
Olika orsaker till störningar
Den största utmaningen är att störningen kan ha olika orsaker. Förseningar kan orsakas av kodningsfel, otillräckliga serverresurser eller konkurrens mellan hundratals applikationer som körs på samma servrar.
För att minimera påverkan eller förhindra att det händer igen, är det därför nödvändigt att kontinuerligt mäta status på systemen med två slags felsökningar. Det första är hur man upptäcker och diagnostiserar symtom på problem, så kallade ”anomalier”, såsom oväntade belastningstoppar, underutnyttjande eller långa svarstider, i systemets status över tid. Den andra är hur man intelligent bestämmer och genomför korrigerande åtgärder för att helt återställa tjänstens funktion.
Automatiserad lösning
Dataforskaren Olumuyiwa Ibidunmoyes avhandling vid Umeå universitet introducerar ett automatiserat tillvägagångssätt för att lösa dessa två problem, till exempel i samband med störningar som orsakas av otillräckliga serverresurser och effekter av att flera applikationer delar samma servrar i molnsystemet.
– Jag har utvecklat och undersökt tekniker som automatiskt avslöjar symptom på problem och intelligent rangordnar dem med begränsad mänsklig inblandning, anpassar sig till förändringar i systemets tillstånd och löser servicefördröjningar genom stegvis anpassning av serverresursernas kapacitet baserat på efterfrågan, säger Olumuyiwa Ibidunmoye.
Avhandlingsarbetet har utförts på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid Intel Labs i Irland.
Olumuyiwa Ibidunmoye kommer från Nigeria och har en Masters of Technology degree från the Federal University of Technology, Akure, Nigeria.
Kontakt:
Olumuyiwa Ibidunmoye, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet,olumuyiwa.ibidunmoye@umu.se, 070-838 67 32 (Intervjuas helst på engelska)
Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag men även människor. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.
Sjukdomen finns bland flera djur samt även myggor
Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige. Sjukdomen förekommer även i flertalet länder i Europa. Men olikheter i sjukdomsövervakning och rapporteringsplikt, ekosystemens variation, förekomst av olika arter av vilda djur och myggor och fästingar som kan sprida infektionen gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.
– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger doktorand Gete Hestvik.
Fakta Harpest Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis.
Symptom: Hos hare snabbt förlopp, efter inkubationstid på mindre än ett dygn blir hararna apatiska, slutar äta och dricka, reagerar knappt på något. Aggressivitet, anfaller med frambenen, försöker bitas. Påskyndad andning, lös, fuktig spillning. Döden inträffar efter 3–5 dygn.
Källa: Wikipedia
Snabbt sjukdomsförlopp Skogsharar och ett flertal smågnagararter är mycket känsliga för infektion av harpest och drabbas ofta av akut sjukdom som snabbt leder till döden. Många kött- och allätare, som till exempel brunbjörn, järv, räv och vildsvin, insjuknar däremot inte alls eller drabbas av mild sjukdom. Människor får vanligen symptom som feber, huvudvärk och illamående.
– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött.
– Några av de undersökta fälthararna hade dessutom kroniska förändringar i lungor och/eller njurar. Detta tyder på att de varit sjuka en längre tid, och eventuellt kan vara reservoarer för harpestbakterien i Sverige, något som beskrivits i andra delar av Europa, säger Gete Hestvik.
Vid undersökning av rovdjur och asätare hittades antikroppar mot harpestbakterien hos brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv, något som kan användas i framtida övervakning för att ge information om hur sjukdomen varierar över tid, samt huruvida den är på väg att sprida sig till ett nytt område.
Det har länge varit känt att signalsubstansen TNF-alfa är en viktig faktor i inflammationsprocesser. Läkemedel som motverkar TNF-alfas effekter används till exempel vid behandling mot reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Forskning visar nu att TNF-alfa inte bara har betydelse för själva inflammationen vid överansträngningsskadan utan även har tydliga effekter på muskelcellerna och nerverna i muskelvävnaden.
– Det mest intressanta är att TNF-alfas roll ser ut att vara nog så väsentlig för läkning och reparation som för inflammationen och skadan i vävnaden. Fynden ger däremot inga belägg för att medicinering som motverkar TNF-alfas effekter skulle vara lämplig vid dessa överansträngningsskador, säger Lina Renström, som lagt fram sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.
I forskning med djurmodeller upptäckte forskargruppen vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, där Lina Renström ingår, att ensidig muskelöveransträngning, som framkallats experimentellt, ledde till förändringar även i motsvarande muskel på andra sidan.
Träning i frisk armbåge kan hjälpa även den skadade
försök där överansträngning och muskelskada i vader framkallades i djurmodeller såg forskarna fysiska förändringar både i den tränade sidan som i den motsatta sidan. Vidare sågs en rejäl uppreglering i produktionen av TNF-alfa och dess receptorer på båda sidor.
Normal muskelmorfologi hos kontrolldjur (a) där muskelfibrer ligger tätt packade. B och c visar områden med muskelinflammation från experimentdjur och hur vita blodkroppar invaderat in i den lösa bindväven. Bild: Lina Renström.
– En förhoppning är att man kan använda sig av denna dubbelsidiga effekt av ensidig träning, exempel vid skada, i större utsträckning än vad som görs idag. Kanske skulle patienter genom att träna sin friska armbåge kunna få positiv effekt även på sin andra och överansträngda armbåge, säger Lina Renström.
I den aktuella forskningen visade Lina Renström att de viktiga TNF-alfa-receptorerna producerades i muskelceller som bedömdes vara under degenerering eller i regenering/reparations-fas. Studien visade att receptorerna uttrycktes betydligt mer i nerver i muskelvävnaden hos djur med muskelöveransträngning än hos kontrolldjur.
I en annan studie av kronisk hälsenesmärta hos människa noterade forskarna att det fanns ett höggradigt uttryck för faktorer i TNF-alfa-systemet i den lösa bindväven mellan hälsenan och en annan sena (plantarissenan). I denna vävnad, liksom vid smärta i bindväven på utsidan i armbågsregionen (så kallad tennisarmbåge), sågs framförallt uttryck för TNF-alfa-receptorerna i inflammationsceller, kärlväggar och i nerver.
Lina Renström är 32 år och uppväxt i Sandviken. Hon tog sin läkarexamen 2014 vid Umeå universitet och flyttade då tillbaka till Sandviken. Parallellt med forskningsstudier har hon arbetat först som AT-läkare och numera som ST-läkare inom allmänmedicin på Sandviken Norra Hälsocentral.
Ett internationellt forskarlag med bland annat Lunds universitet presenterar den 1 december en detaljerad studie av kammusslans ögon och syn. Rönen kan bana väg för utvecklingen av nya sensorer och bildapplikationer för undervattensbruk.
De flesta djur använder linser för att fokusera ljus på näthinnan. Vissa marina varelser som kammusslor, exempelvis pilgrimsmusslan (Pecten maximus), har istället utvecklat speglar för att fokusera ljus och kunna se.
Musslans ögon som ett optiskt teleskop
En kammussla har över 100 ögon och en syn som är helt anpassad till miljön de lever i. Enligt forskarna är kammusslornas synsystem uppbyggt på ett sätt som kraftigt påminner om hur optiska teleskop med inbyggda reflektorer fungerar, men på en mycket mindre skala.
I studien visar forskarna hur spegeln, som är belägen bakom näthinnan, är uppbyggd av nanometerstora guaninkristaller, ett ämne som för övrigt finns i fiskfjäll. Vidare konstaterar de att spegeln består av många lager.
Fakta Kammusslor
Kammusslor utmärks av rundade eller ovala skal, i regel med vinkelformade utskott, ”öron”, vid skalbucklan, den del av skalet varifrån skalet en gång började växa. Från skalbucklan utgår solfjädersformigt mer eller mindre tydliga åsar. De kan även förflytta sig genom att simma, de simmar genom att omväxlande hastigt öppna och sluta sina skal och vattenstrålen som bildas driver dem framåt. Foten är liten och mantelkanten är förtjockad och har oftast talrika ögon.
I Norden förekommer omkring 15 arter av kammusslor. Källa: Wikipedia
Dessutom visar de med hjälp av olika mikroskopitekniker hur näthinnans två lager tar emot olika bilder. Ett lager fungerar bäst för bilder i periferin, ett för bilder i det centrala synfältet. Tillsammans gör de det möjligt för kammusslan att se skepnader och konturer med viss skärpa.
– Hela spegelkonstruktionen är anpassad till den miljö som kammusslor lever i. Deras syn är avsevärt bättre än synen hos andra musslor med andra typer av ögon, säger Gavin Taylor, postdoktor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet och en av författarna till artikeln i Science.
Gavin Taylor, verksam vid den naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har gjort studien tillsammans med forskare i Israel. Han menar att resultaten inom en snar framtid kan komma till praktisk användning.
Minikameror inom robotteknik – Våra resultat kan bidra till att utveckla miniatyrkameror för undervattensbruk, säger han och fortsätter.
– Det finns ett växande intresse för miniatyrkameror inom robotteknik, inte minst för biomedicinsk användning. Jag tror inte det dröjer länge innan sådana applikationer hämtar inspiration från kammusslornas ögon.
Inflammationsdriven benförlust är karakteristiskt för både tandlossningssjukdom och ledgångsreumatism. Trots att det finns olikheter i vad som orsakar inflammationsprocessen vid tandlossningssjukdom respektive ledgångsreumatism är det idag fastställt att det finns ett samband mellan de två sjukdomarna.
– Vi vet till exempel att individer med ledgångsreumatism i större grad uppvisar tandlossningssjukdom än individer med friska leder. Vi vet också att behandling riktad mot tandlossningssjukdom även förbättrar symtom från lederna hos individer med ledgångsreumatism. Däremot är det oklart om det är ett orsakssamband som råder, säger Pernilla Lundberg, som är universitetslektor vid Institutionen för odontologi och en av forskarna bakom studien.
I den övre röntgenbilden visar vit linje normal käkbensnivå vid en kindtand i underkäken. Individen har parodontit (tandlossning) och har därför förlorat käkbensstöd (röd linje). Undre röntgenbild visar en fot med typiska bendestruktioner (röda pilar) orsakade av reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Bilder: Pernilla Lundberg och Solbritt Rantapää-Dahlqvist.
Tillsammans med Solbritt Rantapää-Dahlqvist, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har Pernilla Lundberg analyserat förekomsten av käkbensförlust i tandröntgenbilder tagna från individer med ledgångsreumatism. Bilderna var tagna innan symtom från lederna utvecklats och jämfördes med tandröntgenbilder från matchade kontroller.
Käkbensförlust föregår ledgångsreumatism
Resultaten, som nu presenteras i Arthritis & Rheumatology, visar att de individer som senare utvecklar ledgångsreumatism har en högre grad av käkbensförlust. Individer med ledgångsreumatism utvecklar också en högre grad av käkbensförlust över tid. Bland de individer som senare utvecklade ledgångsreumatism upptäcktes den allra högsta graden av benförlust hos de individer som dessutom hade förhöjda nivåer av den bennedbrytningsdrivande molekylen RANKL i blodet.
– Såvitt vi vet har ingen tidigare kunnat visa att individer som senare utvecklar ledgångsreumatism har en högre grad av benförlust innan de får symtom från lederna, säger Solbritt Rantapää Dahlqvist.
– Våra resultat tyder på att det skulle kunna finnas ett orsakssamband mellan tandlossningssjukdom och ledgångsreumatism. Men fler kliniska studier samt studier av basala mekanismer behövs för att vi med större säkerhet kan säga att ett orsakssamband råder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
