Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har studerat vad som reglerar musslans förekomst i Sverige och vilka faktorer som kan bidra till att musslorna inte lyckas reproducera sig. Med hjälp av GIS visar forskarna var flodpärlmusslan har bäst förutsättningar i Sverige utifrån klimat, jordarter och förekomst av öring.
– Musslornas föryngring gynnas av att det finns gott om öring och om det finns sjöar uppströms i vattendraget, säger Erik Degerman, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
– I vattendrag där det fanns dammar uppströms såg vi däremot en signifikant sämre föryngring. Eftersom vi har över 10 000 dammar i svenska vattendrag är musslornas framtid hotad.
Trivs bara i strömmande vattendrag
Flodpärlmusslan har en komplicerad livscykel och det är mycket i miljön som måste fungera för att musslorna skall fortleva. Musslorna trivs bara i strömmande vattendrag som inte är försurade och där påverkan från tätorter, samt skogs- och jordbruk är litet. Dessutom måste det finnas gott om öring eftersom musslans larver lever tio månader som parasit på fisken.
Pärlbärare
Flodpärlmusslan är en sötvattenmussla, vars vetenskapliga namn Margaritifera margaritifera betyder pärlbärare. Musslan kan bilda pärlor om det kommer in ett sandkorn eller en parasit innanför skalet. Därför har det historiskt bedrivits ett fiske på flodpärlmusslor, trots att en värdefull pärla endast finns i var tiotusende mussla. Arten är numera fredad och fisket är sedan 1994 förbjudet, då flodpärlmusslan klassas som starkt hotad både nationellt och internationellt.
Bild: By MrKimm (Own work), CC-BY-SA-3.0 or CC BY-SA 2.5-2.0-1.0
På värdfisken sitter larverna på gälarna och suger åt sig lite av blod och näring. När musslans larv blir stor nog släpper den från öringen och börjar sitt stillasittande liv på bottnen.
Flodpärlmusslan har gått tillbaka kraftigt i sina ursprungsområden. I centrala Europa har arten minskat med 90 procent. Sverige och Norge är idag kärnområden för arten. I Sverige finns musslan över hela landet, med de viktigaste områden i mellersta och norra Sverige.
Dammar stryper vattenflödet
Totalt finns musslan i cirka 400 svenska vattendrag. Antalet populationer uppgår till cirka 600 stycken men bara hälften av dem reproducerar sig.
– Flodpärlmusslan är en bra indikator på hur vi hanterar våra rinnande vatten och facit visar att mängden dammar är ett problem för den biologiska mångfalden i vattnen. Där vattnet förr flödade fritt finns idag tusentals stängda passager där vattnet regleras utan hänsyn till djurlivet, säger Erik Degerman.
Många av Sveriges dammar fyller idag inte längre någon funktion och ytterligare studier ska nu göras för att utreda dammarnas negativa inverkan.
Öringen hämmas av reglerat vatten
– Tillgången på individrika öringbestånd är sannolikt en av de mest avgörande faktorerna bakom flodpärlmusslans utbredning i Sverige. Dammarna hindrar öringarnas fria rörlighet vilket minskar förekomsten av den viktiga värdfisken. I dammar som regleras aktivt inverkar också troligen själva vattenregleringen genom att ibland ha fritt flöde och ibland inget flöde alls. Det här är en stressande miljö för alla vattendjur, säger Erik Degerman.
Rapport:
Flodpärlmusslan i landskapet, Spatiala faktorers inverkan på utbredning och rekrytering, Aqua reports 2017:14, Carl Tammario och Erik Degerman
Kontakt:
Erik Degerman, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU, erik.degerman@slu.se, 010-478 42 25
Hon presenter nu metoder för att fånga upp, strukturera och dela designbeslut som tagits under produktutvecklingsprocessen, i en doktorsavhandling vid Tekniska Högskolan, Jönköping University.
– Jag intervjuade en designer om en produkt som han hade utvecklat för två år sedan, och han kom inte ens själv ihåg orsakerna till alla sina designbeslut.
Nödvändigt med design rationale
Design rationale är en förklaring till orsakerna bakom designbeslut. Det är nödvändigt att ha tillgång till den informationen, särskilt när man utvecklar nya varianter av produkter för att möta kundernas olika behov. Det gör också företaget mindre sårbart när en industridesigner går i pension eller byter jobb.
Att kunna ta fram en ny variant utifrån en grundläggande design, som tidigare har utvecklats och testats, enligt nya kunders krav, är en konkurrensfaktor för många tillverkningsföretag. För att effektivt skapa en ny variant är det viktigt att förstå avsikten och bakgrunden för designen, och att ha tillgång till design rationale kan vara avgörande.
– Det jag har försökt göra är att utveckla lösningar för att fånga in, klassificera och strukturera design rationale från designers, säger Morteza Poorkiany. Jag har också studerat hur man kan göra informationen tillgänglig för andra som behöver den.
En annan viktig del av hans forskning är att kunna använda design rationale i automatiserade designsystem. Designautomatisering är ett effektivt sätt att minska kostnader och ledtider för många designaktiviteter som inte bygger på kreativitet.
Morteza Poorkiany har samarbetat med två internationella tillverkningsföretag som har utvärderat och gett feedback om metoderna och verktygen i hand avhandling.
Avhandlingen:
Managing design rationale in the development of product families and related design automation systems
– För butiker kan det vara lönsamt att använda mer personaltid för åtgärder som reducerar svinn av frukt och grönt i butik och därigenom spara både pengar och miljö, säger Lisa Mattsson, doktorand vid Vipp Forskarskola på Karlstads universitet.
Idag kostar matsvinnet samhället mycket både i förlust av jordens resurser och ekonomiskt. Med en ökande befolkning måste alla aktörer i samhället – företag, myndigheter och privatpersoner – bli bättre på att hantera livsmedel för att minska mängderna som slängs.
Sju produkter ger hälften av svinnet
Även om butikernas andel av svinn är lägre än hos hushållen, slängs stora mänger livsmedel varje år. I denna forskningsstudie har svinnet av frukt och grönsaker i tre stora butiker analyserats utifrån mängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan.
Resultatet visar att sju frukt- och grönt-kategorier orsakar den största delen av svinnet, både vad gäller svinnmängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan.
De sju produkterna är banan, äpple, tomat, sallad, paprika, päron och vindruvor. Dessa produkter representerade nästan 50 procent av kostnaden för svinnet i butik och därför finns det en stor potential om arbetet med minskat svinn kan fokuseras runt dessa produkter.
Lönsamt att reducera svinn
Majoriteten av svinnkostnaden, 85 procent, står själva produkterna för och kostnader för avfallshantering som innebär tömning och bortforslande representerar cirka 6 procent av kostnaden.
Arbetstid för att ta bort produkter från hyllorna, registrera svinn och slänga produkter tar tid för personalen och står för 9 procent av den totala kostnaden. Eftersom personalens tid står för en relativt liten del i förhållande till själva produkterna kan det finnas en potential att öka arbetstiden för att kunna reducera mängden av produktsvinn. En kostnads-nyttoanalys visade att om butikerna skulle dubbla tiden för personal att arbeta med svinnreducerande åtgärder så motsvarar det kostnaden för en tioprocentig minskning av svinnet av frukt- och grönt.
Studien:
Waste of fresh fruit and vegetables at retailers in Sweden – Measuring and calculation of mass, economic cost and climate impact, Lisa Mattsson, Helén Williams, och Jonas Berghel, Resources, Conservation and Recycling.
Hundar och katter spelar en viktig roll i många människors liv. De lever mycket nära människan och ses i många sammanhang som familjemedlemmar. I Sverige finns det omkring 2 miljoner hundar och katter och vart fjärde svenskt hushåll har minst en hund eller katt. Som sällskapsdjur erbjuder hundar och katter till exempel sällskap, närhet, och fysisk aktivitet och som arbetande djur utför de olika typer av tjänster i både offentlig och privat sektor (till exempel för jakt och inom tull, polis och sjukvård). Trots detta är djurens ekonomiska värde till stor del en förbisedd fråga, i Sverige såväl som internationellt.
I den rapport som nu har publicerats – Värdet av hundar och katter i Sverige – analyserar forskare från SLU hundars och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening.
Spenderar pengar på sällskapsdjur
Hushållen spenderar avsevärda, och allt större, belopp på sina sällskapsdjur. År 2014 handlade det om cirka 11,4 miljarder kronor för inköp av djur, foder, utrustning samt för veterinära och andra tjänster, vilket var en fördubbling sedan 2003 (se diagram nedan). Enligt en beräkning som även inbegriper inackordering och omvårdnad samt kurs- och tävlingsverksamhet var omsättningen cirka 16 miljarder kronor 2015.
Sysselsätter över 8 000 personer
Omsättningen ger en fingervisning om de ekonomiska aktiviteterna. Den är dock inte ett mått på djurens samhällsekonomiska betydelse, vilken i rapporten definieras som bidraget till bruttonationalprodukten (BNP) samt skapade arbetstillfällen. Sektorernas sammanlagda bidrag till BNP uppskattas vara cirka 7 miljarder kronor och de sysselsätter mer än 8000 personer.
Det uppskattade bidraget till samhällsekonomin ska ses som en miniminivå. I uppskattningen ingår till exempel inte värden som skapas hos underleverantörer, inte värden av hur hundar och katter påverkar kostnaden för humansjukvård och inte heller värdet av de tjänster som arbetande djur utför i till exempel jakt, polisarbete och räddningstjänst.
Även värden som saknar prislapp
Hundars och katters samhällsekonomiska värde motsvarar emellertid bara en del av djurens totala ekonomiska värde. Utöver de direkta penningflödena ingår där också de fördelar och nackdelar som människor – både djurägare och andra – upplever att hundar och katter för med sig. Till exempel kan djurägare värdesätta djurens sällskap betydligt högre än vad som återspeglas av monetära flöden. De som inte har hund kan känna sig säkrare om deras grannar har en vakthund, eller – om de är rädda för hundar – känna sig tvingade att undvika parker där det finns hundar, vilket inte alls reflekteras i marknadspriserna.
– De subjektiva värderingarna påverkar mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien. Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på.
Diagram som visar några av hushållens utgifter för sällskapsdjur (inköp av djur, foder, utrustning samt veterinära och andra tjänster), under åren 1993–2014. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Kontakt:
Ruben Hoffmann, forskare Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
ruben.hoffmann@slu.se, 018-67 17 37
Rapporten:
Värdet av hundar och katter i Sverige. Ruben Hoffmann, Malin Lokrantz, Carl Johan Lagerkvist, Malin Hagberg Gustavsson, Bodil Ström Holst. SLU Framtidens djur, natur och hälsa, Rapport 2017:1
I Sverige täcks nästan 70 procent av markytan av skog, huvudsakligen av kommersiellt förvaltad barrskog. Skogar har en central roll när det gäller påverkan på klimatet eftersom de både tar upp koldioxid och samtidigt avger växthusgaser och reaktiva kolväten.
– Många av dessa reaktiva gaser har visat sig kunna ha en avkylande effekt på klimatet genom att de producerar och påverkar mängden sekundära organiska luftburna aerosolpartiklar i luften, så kallade SOA-partiklar, säger Janne Rinne, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
SOA-partiklarna hjälper nämligen till att producera moln, och dessa kyler klimatet genom att reflektera bort en del solljus. Med den globala uppvärmningen förväntas den kylande effekten förstärkas då mer kolväten produceras och avges från barrträden, men förståelsen för den här typen av återkopplingsmekanismer är fortfarande begränsad på grund av att för få studier har gjorts på barrträd.
Ökad förståelse av granpartiklar
Janne Rinne ligger därför i startgroparna med ett nytt forskningsprojekt som handlar om att öka förståelsen för hur de reaktiva kolvätena från svensk granskog och luftburna partiklar påverkar klimatet. Projektet har nyss fått pengar från det statliga forskningsrådet FORMAS och har som konkret mål att förbättra kunskapen om vad som är typiska utsläpp för gran i Sverige.
Ytterligare ett projekt inom samma ämnesområde startar inom kort vid Lunds universitet. Det projektet leds av Adam Kristensson, kärnfysiker vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund samt en av samordnarna för ACTRIS, ett europeiskt forskningsnätverk för mätningar av luftburna partiklar och kortlivade gaser.
– Vårt mål är att installera mätutrustning i ett 30 meter högt torn, vilket gör det möjligt att göra avancerade gas- och partikelmätningar och studera utbytet mellan träden och atmosfären, säger Adam Kristensson.
Samspel mellan barrskog och klimat
Satsningen på detta projekt ska bidra till mer avancerade experimentella uppsättningar och ökad förståelse för hur barrskogar både kan påverka och påverkas av klimatförändringar. Projektet har nyss fått pengar från Kungliga Fysiografiska Sällskapet.
Bägge dessa nya projekt kommer att utföra sina studier vid mätstationer som Lunds universitet driver tillsammans med Stockholm universitet, nämligen Hyltemossa utanför Perstorp i Skåne och Norunda utanför Uppsala i Uppland. Båda mätstationerna ingår i det europeiska nätverket ICOS, vilket har utsetts av EU till en prioriterad infrastruktur.
– Den här satsningen kommer dessutom att säkerställa att Hyltemossa snart blir en av världens få så kallade flaggskeppsstationer för partiklar, alltså mätstationer som tillhandahåller toppmoderna mätningar och data för flödet av luftburna partiklar, säger Adam Kristensson.
Kontakt:
Janne Rinne, professor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, janne.rinne@nateko.lu.se, 046-222 40 19
Adam Kristensson, biträdande universitetslektor, Fysiska institutionen, Lunds universitet, adam.kristensson@nuclear.lu.se, 046-222 76 45
I dag finns få studier om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och vad som händer efter gymnasiesärskolan. En som vill ändra på det är Renée Luthra, som är doktorand i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I sin senaste forskningsartikel kartlägger hon den grupp unga med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet.
Tidigare forskning visar att 24 procent av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som har gått i gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Syftet med Renée Luthras studie är att få en bättre bild av gruppen, och samtidigt kartlägga olika faktorer som har ett samband med att hamna utanför arbetsmarknad, studier och daglig verksamhet.
Unik studie
Studien är den första som i stor skala undersöker gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har en sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet, vilket gör studien unik. Mer kunskap om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och deras sysselsättning efter gymnasiesärskolan är viktig, menar Renée Luthra.
– Det är väldigt värdefull och unik information som gör att vi kan få en övergripande nationell förståelse för den här specifika gruppen. Det leder i sin tur till att vi får ökad kunskap om gruppen, som kan användas av välfärdsaktörer och även ligga till grund för att utveckla stödinsatser som behövs för att motverka att personer blir exkluderade, säger hon.
En heterogen grupp
Renée Luthras studie visar att det finns stor variation i gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Det är flera faktorer som påverkar och personerna bakom de 24 procenten befinner sig troligtvis i olika situationer. Olika personer har olika ekonomisk ersättning, till exempel hade flera aktivitetsersättning och några hade föräldrapenning. Studien visade också att det inte var många som hade LSS-insatser (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Det visade sig att tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelade roll, där de första åren var viktiga för att hitta en sysselsättning. Resultaten, menar Renée Luthra, tyder på att det är stor variation i gruppen och därför behövs både mer forskning och också en mer fördjupad förståelse för gruppen.
Kontakt:
Renée Luthra, renee.luthra@hh.se, 035-16 76 72
Kristina Lundberg har tidigare tjänstgjort som militärpräst i Kosovo och Afghanistan. Där har hon upplevt sjukvårdspersonals etiska problem i att jobba i ett insatsområde och sett vikten av rätt förberedelser för arbetet i en stridszon. Nu har hon skrivit en avhandling i vårdvetenskap vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
– Den svenska sjukvårdspersonalen ska följa lagar och professionsetiska och medicinska etiska koder när de verkar i ett insatsområde. Min avhandling tar upp etiska problem bland legitimerad sjukvårdspersonal på militära utlandsinsatser och taktiska officerares utmaning att leda sjukvårdspersonalen när de ska verka i ett insatsområde, säger Kristina Lundberg, som också arbetar vid Högskolan i Borås.
Dubbla lojaliteter
Resultaten från avhandlingen visar att sjukvårdspersonalen lätt anpassar sig till den militära strukturen. Sjukvårdspersonalen utför inte enbart sjukvårdsuppgifter utan också militära uppgifter vilket leder till att de upplever dubbla lojaliteter, det vill säga väger mellan sin sjukvårdsetik och anpassning till den militära organisationen.
– Ett exempel är att sjukvårdspersonalen ibland samlar in information som de själva kallar intelligence, vilket är uppgifter som normalt utförs av därtill utbildade militärer. När de utför den här specifika militära uppgiften ger de olika argument för att rättfärdiga det, till exempel att det är jobbigt att se att soldaterna jobba hårt medan de själva inte har något att göra, förklarar Kristina Lundberg.
Utanför förbandet
Vidare tyder resultaten på att taktiska officerare upplever att det är en utmaning att leda sjukvårdspersonalen. Ofta rekryteras sjukvårdspersonal utanför den militära organisationen och roterar till insatsområdet genom så kallad egen rotation, vilket innebär att de inte är samövade med övriga förbandet. Detta kan påverka operationen i insatsområdet på ett negativt sätt.
Resultatet från avhandlingen kan användas för att förbereda personal i insatsområden och utbilda chefer som ska leda sjukvårdspersonalen.
– Det finns inte mycket forskning på området sedan tidigare, vilket har gett avtryck på förberedelserna innan sjukvårdspersonal åker till ett område där de dagligen riskerar livet. Därför kan min avhandling bidra till att förbättra dessa förberedelser. Jag kan även tänka mig att resultaten kan tillämpas inom pre-hospital vård eftersom det på många sätt också är en miljö som ibland påminner om en stridszon, förklarar Kristina Lundberg.
Avhandlingen:
Conflicting values – everyday ethical and leadership challenges related to care in combat zones within a military organization
Kontakt:
Kristina Lundberg, kristina.lundberg@ju.se
Blåmusslan är en viktig art i Östersjön. En ny avhandling visar att reningsverk skapar ett naturligt urval hos blåmusslan vilket ger ett genetiskt fotavtryck hos musslor som lever i närheten.
Josefine Larsson, doktorand miljövetenskap vid Södertörns högskola, har studerat blåmusslor utanför fyra olika hamnar och reningsverk i Östersjön. Blåmusslan är en väldigt bra bioindikator-art eftersom den filtrerar vattnet när den äter. När den filtrerar ackumulerars även de eventuella gifter som finns i vattnet och eftersom den är fastsittande avspeglas den lokala miljön.
Genetiska skillnader
Denna studie visar genetiska skillnader mellan musslor som lever utanför reningsverk och musslor som lever på referensplatser. Musslor som lever i hamnar hade mer skador i sin lever jämfört med musslor från referensplatser, dock kunde inga direkta genetiska skillnader påvisas.
– Blåmusslan är en väldigt tålig och anpassningsbar art, säger Josefine Larsson, och studien visar att arten som sådan mår bra – det finns många blåmusslor och de anpassar sig väl efter sina levnadsförhållanden.
Ämnen som påverkar musslan
Blåmusslorna utanför reningsverken växer sig stora och feta av den näring som kommer ut i vattnet från reningsverken, och eventuellt även för att de är genetiskt anpassade. Däremot skulle detta selektionstryck kunna skapa problem hos andra mer känsliga arter.
– Denna studie visar att avloppsreningsverk påverkar musslorna genetiskt på ett sätt som vi kanske inte visste tidigare. I vår studie fann vi att musslor som lever utanför reningsverk har gener som ser ut på ett speciellt sätt medan musslor på referensplatser har mer variation i dessa gener. Dessa gener är viktiga för skalbildning, immunförsvar och hormonell balans. Det tyder på att avloppsvatten innehåller ämnen som påverkar dessa funktioner säger Josefine Larsson.
Avhandlingen:
Genetic aspects of environmental disturbances in marine ecosystems: Studies of the blue mussel in Baltic Sea region
Presskontakt:
Jenny Tirén Berg, Södertörns högskola, jenny.tiren.berg@sh.se, 072-236 05 43
− Även om en operationsmiljö är väldigt ren finns luftburna bakterier i rummet. De kan bland annat komma från hosta och från huden, och varje timme sprider vi människor en miljon hudfragment omkring oss i luften som kan innehålla bakterier, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Designvetenskaper, LTH.
− Luftburna partiklar kan sväva omkring länge i ett rum. Särskilt i operationsmiljöer är det extra viktigt att hitta effektiva metoder som transporterar bort dem eftersom de annars kan infektera patienten.
Så hur motverkar man bäst luftburen bakteriesmitta? Forskare inom aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola har utvärderat olika ventilationsystem för operationsmiljöer. Resultaten visar att en ny typ av så kallad temperaturkontrollerad ventilation fungerar mest effektivt. Dessutom bidrar den till en mer behaglig arbetsmiljö för personalen.
Tre ventilationstyper har testats
− Vi har studerat hur effektivt tre ventilationstyper minskar luftburna bakterier vid ortopediska operationer vid Helsingborgs sjukhus. Ett nytt ventilationssystem baserat på ett temperaturkontrollerat luftflöde har jämförts med mer traditionella system som använder omblandande luftdon eller laminärflödestak.
− Den temperaturkontrollerade ventilationen använder ett lågt luftflöde och transporterar mest effektivt bort luftburna bakterierna från hela rummet, säger Malin Alsved, doktorand i aerosolteknologi vid Designvetenskaper, LTH.
Operationssalen energikrävande som en villa
− Att hålla luften i en operationsmiljö ren med hjälp av ventilationen är ofta mycket energikrävande. En operationssal drar lika mycket energi som en medelstor svensk villa, säger Jakob Löndahl.
− Därför är det viktigt att använda ett system som både är energisnålt och minskar risken för smitta – två aspekter som den temperaturkontrollerade ventilationen kombinerar jämförelsevis väl. Ventilationen skapade dessutom inget störande buller eller drag, vilket enligt en enkätstudie uppskattats av personalen.
Infektioner efter operationer riskerar att bli vanligare på grund av en ökad antibiotikaresistens, att människor lever längre och att fler opererar höfter, axlar och andra leder i högre åldrar.
Postoperativa infektioner psykiskt påfrestande
− Bakteriell smitta efter ledoperationer kan få stora konsekvenser för patienter eftersom sådana infektioner tar lång tid att återhämta sig från. Det är långa behandlingstider som är psykiskt påfrestande för patienten, och ibland går läkningen inte som planerat och kan sluta i amputation. Det innebär också stora samhällskostnader, vårdrelaterade infektioner kostar samhället 6,5 miljarder kronor per år, säger Malin Alsved.
Vad händer framöver?
− Många sjukhus runtom i Sverige renoverar eller bygger nya operationsavdelningar. Vilken ventilationstyp som väljs spelar då en stor roll för personalens arbetsmiljö, för energiförbrukningen och framför allt för renhet och hygien så att sårinfektioner kan undvikas, säger Jakob Löndahl.
Tre ventilationstyper
Traditionell omblandande ventilation: Inflöde av ren och filtrerad luft, men utan att flödet har någon riktning.
Laminärflödestak: Har länge ansetts vara den bästa ventilationen för operationssalar och finns på de flesta sjukhus. Från mitten av taket ovanför operationsbordet kommer ett stort luftflöde med ren och filtrerad luft som är riktad neråt. Denna sorts ventilation använder väldigt höga luftflöden, och ger hög renhet kring patienten.
Temperaturkontrollerad ventilation: Ett nyligen utvecklat ventilationssystem som är installerat på flertalet sjukhus i Sverige. Ren och filtrerad luft som är 1.5° C kallare än omgivande luft kommer in i en cirkel i taket över operationsbordet. Temperaturskillnaden i rummet ger upphov till ett flöde riktat neråt mot operationsbordet och därifrån ut mot rummets ytterkanter.
Kontakt:
Jakob Löndahl, docent aerosolteknologi Designvetenskaper, LTH, jakob.londahl@design.lth.se, 046-222 05 17
Malin Alsved, doktorand aerosolteknologi, Designvetenskaper, LTH, malin.alsved@design.lth.se, 046-222 46 94
Omvänt hör bättre självkänsla ihop med hälsosam kosthållning, enligt forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Hos barn mellan två och nio år såg vi ett samband mellan hälsosam kosthållning och bättre psykosocialt välmående, vilket innefattade färre emotionella problem, bättre relationer till andra barn och bättre självkänsla två år senare. Vår studie tyder på att hälsosam kost kan förbättra barns välmående, säger Louise Arvidsson, folkhälsovetare vid Göteborgs universitet.
Efter att ha studerat 7 675 barn i åldrarna två till nio år i åtta europeiska länder – Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern – fann forskarna att en högre följsamhet till riktlinjerna för hälsosam kosthållning i början av studien kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella svårigheter och problem med jämnåriga två år senare.
Följsamheten till riktlinjerna mättes med HDAS (Healthy Dietary Adherence Score). En högre HDAS betyder bättre följsamhet till riktlinjerna, det vill säga hälsosammare kosthållning.
Riktlinjerna är gemensamma för de åtta länder som ingår i den aktuella studien och innefattar ett begränsat intag av raffinerat socker och fett, val av fiberrika livsmedel när det är möjligt (till exempel fullkornsbröd), konsumtion av fisk två till tre gånger per vecka och 500 gram frukt och grönsaker per dag.
Gladare oavsett socioekonomi och vikt
Författarna fann att bättre självkänsla i början av studieperioden kunde kopplas till högre HDAS två år senare, och att sambanden mellan HDAS och välmående var lika för både normalviktiga och överviktiga barn.
– Det var lite överraskande att se att sambandet mellan hälsosam kost och bättre välmående två år senare var oberoende av barnens socioekonomiska bakgrund och kroppsvikt, konstaterar Louise Arvidsson.
Författarna använde data från den stora europeiska kohortstudien Idefics (Identification and Prevention of Dietary- and Lifestyle-Induced Health Effects in Children and Infants Study) som syftar till att förebygga övervikt hos barn samtidigt som faktorer som bidrar till övervikt studeras.
I början av studieperioden ombads föräldrarna uppge hur ofta de senaste 4 veckorna som deras barn åt något av vardera 43 olika livsmedel som fanns upptagna på en lista. Utifrån barnens uppgivna konsumtion av dessa livsmedel tilldelades de en HDAS-poäng.
Psykosocialt välmående bedömdes på basis av självkänsla, relation till föräldrarna, emotionella problem och problem med jämnåriga, enligt föräldrarnas svar på validerade enkäter. Barnens längd och vikt mättes. Alla enkäter och mätningar gjordes om efter två år.
Fullkorn och kompisar
Studien är den första som analyserar de enskilda komponenterna som ingår i HDAS och sambanden med barns välmående. Författarna fann att fiskintag enligt riktlinjerna kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella problem samt bättre kompisrelationer. Det fanns också ett samband mellan fullkornsintag och bättre kompisrelationer.
Sambanden visade sig också vara dubbelriktade. Bättre välmående hörde ihop med konsumtion av frukt, grönsaker, socker och fett i enlighet med riktlinjerna, medan bättre självkänsla hörde ihop med lägre sockerintag.
Goda relationer till föräldrarna kunde kopplas till konsumtion av frukt och grönsaker enligt riktlinjerna, färre emotionella problem hörde ihop med lägre fettintag. Bättre kompisrelationer hörde ihop med högre konsumtion av frukt och grönsaker.
Data från föräldrarna
Författarna flaggar för att barn med dålig kosthållning och dåligt välmående hade större tendens att lämna studien och därför var underrepresenterade vid uppföljningen två år senare. Ett faktum som kan försvaga slutsatserna om sambanden mellan kosthållning och välmående.
Eftersom studien baseras på självrapporterade data från föräldrar är det inte möjligt att dra slutsatser om orsak och verkan. Louise Arvidsson igen:
– Sambanden som vi hittade här måste bekräftas genom studier som innefattar barn med kliniskt diagnostiserad depression, ångest eller andra beteendeproblem, istället för välmående rapporterat av föräldrarna.
Studien:
Bidirectional associations between psychosocial well-being and adherence to healthy dietary guidelines in European children: prospective findings from the IDEFICS study, BMC Public Health
Kontakt:
Louise Arvidsson, louise.arvidsson@gu.se
Epstein-Barr viruset var det första virus som kunnat förknippas med cancer hos människor. Uppskattningsvis 2-3 procent av all cancer är associerad med EBV. De nya forskningsresultaten visar hur EBV utnyttjar cellernas egna mekanismer för att stimulera celltillväxt, samt hur man kan bryta denna stimulans.
– Det har i över 50 år varit känt att Epstein-Barrviruset kan orsaka cancer. Men eftersom de bakomliggande cellulära mekanismerna för hur viruset påverkar infekterade celler inte varit kända har därför ingen behandling mot EBV-associerad cancer kunnat tas fram. Dessa resultat inger hopp om att nya behandlingsmetoder mot EBV-associerad cancer kommer kunna utvecklas, säger Robin Fåhraeus, som är gästprofessor vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
I forskargruppen bakom de aktuella resultaten ingår också Karin Nylander, som är professor i patologi vid Institutionen för medicinsk biovetenskap.
– Det här är jätteviktiga fynd som tydligt visar på de onkogena egenskaperna hos EBV och som dessutom ger utökade behandlingsmöjligheter av sjukdomar associerade till viruset, säger Karin Nylander.
Artikeln:
PI3Kδ activates E2F1 synthesis in response to mRNA translation stress. Författare: Sivakumar Vadivel Gnanasundram, Slovénie Pyndiah, Chrysoula Daskalogianni, Kate Armfield, Karin Nylander, Joanna Wilson och Robin Fåhraeus. Nature Communications
Kontakt:
Robin Fåhraeus, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, robin.fahraeus@inserm.fr, +33 66 886 39047
Karin Nylander, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, karin.nylander@umu.se, 090-785 15 91, 070-558 05 23
Doktoranden Sofía García Nespereira har analyserat tre av Hernández romaner: La ira de la noche (1970), Eterna memoria (1975) och Pido la muerte al rey (1979). I alla dessa romaner framställs huvudkaraktären som psykiskt sjuk och i två av romanerna är huvudkaraktären även berättare av sin egen historia.
Ramón Hernández skapar ofta en tvetydig osäkerhet kring vad som händer huvudkaraktären, vilket gör att läsaren aldrig kan vara säker på om handlingen bara är inbillad eller om den verkligen äger rum i romanens värld.
Bjuder in läsaren
– I berättelserna finner vi en karaktär som av sin omgivning ses som galen, men samtidigt ges det signaler som tillåter läsaren motstridiga versioner. Jag undersöker hur texten konstruerar denna tvetydighet och hur Hernández genom olika strategier bjuder in läsaren att tillskriva karaktärerna ett medvetande, säger Sofía García Nespereira.
Den textnära analysen visar hur romanerna främjar en läsning där läsaren uppmanas att inta karaktärernas position och känna med dem. Detta inverkar på läsarens uppfattning av karaktärens påstådda galenskap, som därigenom blir problematiserad.
– Läsarna behöver alltså inte alltid uppleva dessa karaktärer som galna.
Utmanar läsaren
Genom olika textuella verktyg erbjuds minst två sätt att tolka det som har med karaktärens mentala tillstånd att göra. Att sjukdomen går att ifrågasätta kan bli ett sätt att destabilisera läsarens position, menar Sofía García Nespereira.
– Mina slutsatser kan leda till nya tolkningar av romaner vars huvudkaraktär eller berättare presenteras som galen från början och/eller kan uppfattas som det. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en bredare förståelse av karaktären och berättaren i en historia, där etiketten de många gånger får förhindrar andra, vidare, tolkningar.
Avhandlingen:
¿Es que crees que estoy loco? La narración de la conciencia en tres novelas de Ramón Hernández (Tror du att jag är galen? Berättandet av karaktärens medvetande i tre romaner av Ramón Hernández)
Kontakt:
Sofía García Nespereira, sofia.garcia.nespereira@sprak.gu.se, 031-786 1786, 0704-885 115
– Självmord är så klart mycket vanligt i denna utsatta patientgrupp, men en fördjupad analys visar att överdödligheten till stor del beror på icke-psykiatriska sjukdomar.
– Vi såg även stora könsskillnader vad gäller förväntad livslängd, speciellt bland de yngre patienterna, säger Jussi Jokinen, psykiater och professor vid Umeå Universitet samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Unga män kortast återstående livslängd
Forskarna har följt över 185 000 personer som under 1970-2010 vårdats inneliggande för självmordsförsök eller självskadebeteende. Resultaten visar att 20-åriga män som gjort ett första självmordsförsök har hela 18 år kortare förväntad återstående livslängd än den övriga befolkningen, medan 20-åriga kvinnor som försökt ta sitt liv förväntas leva 11 år kortare.
För 50-åringar som gjort ett första självmordsförsök är den förväntade medellivslängden runt 10 år kortare för män och 8 år kortare för kvinnor. Om det första självmordsförsöket sker först i 70-årsåldern är den förväntade återstående livslängden cirka 4 år kortare för både män och kvinnor.
Som jämförelse förväntades i Sverige år 2016 en nyfödd pojke leva till 80,6 år och en flicka till 84,1 år. För 50-åringar är den förväntade återstående medellivslängden 31,9 respektive 34,9 år.
Färre dog i självmord
Studien visar att fullbordat självmord orsakade en mindre del av de inträffade dödsfallen hos personer som varit inlagda för självmordsförsök eller självskadebeteende. Vanligare var det med fysiska åkommor som dödsorsak.
– Resultaten belyser en ojämlikhet i vården där patienter inom psykiatrin inte verkar få den vård de behöver. Vi har tidigare visat att psykiatriska patienter får en sämre vård av sina icke-psykiatriska besvär och sjukdomar, säger Rickard Ljung, läkare och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Artikel: Life expectancy after the first suicide attempt. Jussi Jokinen, Mats Talbäck, Maria Feychting, Anders Ahlbom & Rickard Ljung. Acta Psychiatrica Scandinavica.
Kontakt:
Rickard Ljung, docent, specialistläkare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, rickard.ljung@ki.se, 0705-13 30 71
Jussi Jokinen, professor, överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, jussi.jokinen@umu.se, 073-642 14 46
Caroline Ignell, gymnasielärare och lärarutbildare Och har samlat data genom återkommande intervjuer och enkätundersökningar med elever på ekonomiska programmet. Över 300 elever elever har deltagit i tre olika studier över en tidsperiod på 2,5 år.
Gymnasieläraren och lärarutbildaren Caroline Ignell har undersökt gymnasieelevers miljöekonomiska föreställningar och värderingar. Underlaget i studien är återkommande intervjuer med drygt 300 elever på ekonomiska programmet under en tidsperiod på 2,5 år.
Jeansens miljöpåverkan underskattad
Studien visar att gymnasieeleverna förknippar vissa varors pris med miljöpåverkan mer än andra varor. Hamburgare och flygresor, till exempel, förknippas mer med negativ miljöpåverkan än andra varor, som jeans – trots att jeansproduktionens miljöpåverkan är omfattande.
När eleverna fick möjlighet att resonera normativt om hur priset borde vara för samma varor fick konsumentperspektivet och efterfrågan större plats i prisbeskrivningen. Till exempel ansåg eleverna då att flygresor borde vara dyrare än tågresor så att folk sporras till att välja bort flyget, vilket skulle minska miljöpåverkan.
Borde-frågan bör finnas med
– När borde-frågan besvarades visade eleverna en annan prisförståelse än den som beskrevs när de resonerade om hur priset är. Det visar att undervisningen kan ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina förkunskaper, initiala föreställningar och värderingar om miljöpåverkan genom att problematisera är – respektive borde-resonemang.
Avhandlingen visar också att eleverna föreställer sig skatter och lagar som den mest effektiva åtgärden för att lösa klimatproblem. Förändrade priser på varor, så kallade marknadspriser, tillskrivs som minst effektiv lösning.
– Förhoppningsvis kan en undervisning som fokuserar på samhällsekonomiska perspektiv på miljöproblem bidra till att eleverna reflekterar kritiskt kring hur demokratiska samhällen värderar och organiserar globala miljölösningar, säger Caroline Ignell.
Kontakt:
Caroline Ignell, Institutionen för pedagogik och didaktik, caroline.ignell@edu.su.se, 073-937 03 44
Avhandlingen:
Exploring changes of conceptions, values and beliefs concerning the environment.
Den 2 september 2015 publicerade medier i flera länder en bild på en död pojke på en strand. Det är ett mått på bildens genomslag att du troligen redan vet att den föreställde den syrianske pojken Aylan Kurdi. Bilden nådde via sociala medier 20 miljoner människor.
I Sverige hade bilden en tydlig effekt på givmildheten, mätt i antal och storlek på donationer till Röda korsets insamlingskonto för hjälp till Syrien. Antalet donationer per dag ökade kraftigt veckan efter bildens publicering. Veckan före bilden fick Röda korset in drygt 34 000 kronor per dag på det här kontot. Dagen efter publiceringen ökade summan på kontot med nästan fyra miljoner kronor.
Blossade upp och försvann
När bilden publicerades hade 250 000 människor dött i krigets Syrien.
Den hastigt uppblossande givmildheten försvann nästan lika snabbt. Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet, har med hjälp av siffror från Röda korset studerat hur donationsviljan växlade hösten 2015.
– Den här empatieffekten höll i sig i cirka sex veckor, trots att behovet fortsatte att vara lika stort, säger Daniel Västfjäll.
Ett av Daniel Västfjälls forskningsområden är att hitta metoder för att få givmildheten att bli mer uthållig. Att helt sonika publicera en ny, liknande bild efter ett par veckor skulle inte löna sig.
– Problemet med den emotionsstyrda effekten är något som vi kallar för medkänslans kollaps. Vi tycker synd om de här människorna och om vi mår dåligt över deras situation kan vi göra något åt det genom att skänka pengar. Men vi kan inte ha så här starka känslor hela tiden.
Kan inte logiken ta över?
– Det är det man önskar, men tyvärr pratar inte de här systemen i hjärnan med varandra, säger Daniel Västfjäll.
Ett sätt att öka givmildhetens uthållighet är genom de åtgärder som ingår i det populära begreppet nudging, lanserat av Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler som i år fick ta emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Nudging kan beskrivas som knuffar i rätt riktning. Daniel Västfjäll exemplifierar med hur människor ställs inför valet att donera organ. När människor aktivt måste välja att bli donator gör tio procent det valet. Om istället donation blev utgångspunkten, och den som vill avstå måste göra det aktivt, är det 90 procent som donerar.
– En annan knuff kan utgöras av en social jämförelse. Du kan till exempel få veta att människor i ditt grannskap donerar så och så mycket och på så sätt få en siffra att förhålla sig till.
Lätt att tro att man inte kan göra något
En annan psykologisk mekanism som kan lägga band på givmildheten är det som Daniel Västfjäll kallar pseudoeffektivitet. Tanken på den mängd lidande som finns, väcker negativa känslor som överröstar de positiva känslor som väcks av det lilla som jag som individ kan göra.
– Men man bör inte bli motiverad att inte göra det man kan för att det finns så mycket man inte kan göra. Det är ett känslobaserat feltänkt. Vi har kunnat visa att det går att få bort en sådan effekt genom att hjälpa människor att inse att de här negativa känslorna inte bör påverka. Det kan man göra genom att få att dem att förstå var känslorna kommer ifrån.
I experimenten skapas två grupper där den ena gruppen får läsa en text som påminner dem om att många blir avtrubbade när de ser problemets storlek.
– Vi hjälper dem att förstå de här känslorna som egentligen inte är relevanta för beslutet här och nu. Tänk om man kunde påminna folk strax innan de fattar sina beslut, säger Daniel Västfjäll.
Hur vet man när de ska fatta besluten?
– Det är det som är problemet, vi vet inte det. Vi kan visa att den här mekanismen finns, sedan får den översättas till vardagen.
Den psykologiska forskningen har den senaste tiden blivit alltmer teknisk i det att den har fått tillgång till olika verktyg för att se vad som händer i hjärnan. Men Daniel Västfjäll är tveksam till om det kommer att bli möjligt att utveckla tekniker för att stimulera hjärnan att bli mer givmild.
– Man skulle kunna tänka sig det men samtidigt är den mänskliga psykologin så komplex. Man kan inte säga att här sitter den fria viljan och beslut att donera sker inte på ett ställe. Det kan finnas många olika vägar in till ett altruistiskt beteende.
Men samtidigt tror Daniel Västfjäll att det är tekniken som kommer att hjälpa forskarna till kommande upptäckter av vad som driver mänskligt beteende.
– Dels får vi en bättre förståelse nästan på molekylär nivå, hur gener och molekylärbiologi påverkar oss. Dels kommer vi ha tillgång till enorma mängder data som kan användas. Det är häftigt när vi lägger ihop de här teknikerna, det är där de stora genombrotten kommer att ske.
Men varför ska vi egentligen vara givmilda?
– För att vi lever i ett samhälle där vi måste samarbeta för att överleva, säger Daniel Västfjäll. Problemet nu är att vår värld växer och behovet är så stort att det kan kännas överväldigande.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
– Vi vet att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar, och min avhandling visar att samtidigt som tonårsgraviditeterna minskar så finns ett samband mellan att ha mått dåligt i tonåren och att bli förälder som tonåring, både för tjejer och killar, säger Sara Kalucza.
Kalucza har med hjälp av registerdata identifierat cirka 7 000 föräldrar som fick barn innan de hade fyllt 20 år, och hur det hänger samman med familjebakgrund och psykisk ohälsa samt hur den fortsatta familjebildningen för dessa ungdomar ser ut.
Sverige har i jämförelse med många andra länder en väldigt låg grad av ungt föräldraskap. Anledningar som tidigare lyfts fram som orsakat till detta är tillgång till både preventivmedel och abort för unga. Detta gör dock Sverige extra intressant för att studera tonårsföräldraskap, menar Kalucz.
– Möjligheterna att både undvika och avbryta en graviditet är stora. Men ändå finns en grupp som bli föräldrar mycket tidigt.
Mot bakgrund av möjligheten att välja bort föräldraskap i Sverige behöver vi dock fundera på varför detta samband finns, menar Kalucza. Är det verkligen så enkelt som att ungdomar med exempelvis psykisk ohälsa beter sig ”oansvarigt”? Tidigare forskning där tonårsmammor har intervjuats tyder på att föräldraskapet kan bidra till ett nytt fokus och en mening med tillvaron för individer där den förväntade banan, skolgången, inte fungerat.
– Om vi vill ytterligare minska antalet tonårsföräldrar i Sverige kan en väg vara att fokusera på problemen med psykisk ohälsa bland unga och stötta dem att se ljusa framtidsutsikter, säger Sara Kalucza.
En annan viktig aspekt är att tonårsföräldraskap kan vara en del av många olika typer av fortsatta familjebildningsmönster och att det inte är rättvist att prata om tonårsföräldrar som en enhetlig grupp. Både grupperna tonårsmammor och tonårspappor innehåller många olika typer av individer från skilda typer av bakgrunder. Olikheterna gör att behovet av stöd också är väldigt olika. Vissa unga föräldrar kan behöva extra stöd för att få en bra start i livet för sig och sina barn, medan andra kanske helst behöver bli behandlade som andra nyblivna föräldrar.
Avhandlingen:
Vem blir tonårsförälder?
Kontakt:
Sara Kalucza, 090-786 57 67, 073-614 02 48, sara.kalucza@umu.se
