– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö.
– Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Hon har i sin avhandling studerat hur olika faktorer som färdsätt och aktiviteter påverkar barns välmående och prestation i skolan och varför föräldrar istället väljer att skjutsa sina barn.
Fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan
Hennes studier visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt.
– Föräldrar väljer bil av praktiska skäl. Till skillnad från föräldrar i andra länder så anser många svenska föräldrar att vägen till skolan är trygg och lämplig för barn att färdas på självständigt. Ändå väljer de bilen. Det är en bekymmersam utveckling och jag hoppas att min forskning kan bidra till att motivera till en förändring, säger Jessica Westman.
För att få till en förändring behöver skolskjuts eller andra alternativ upplevas som lika praktiska. Det är det viktigt att fånga alla aspekter av färdmedelsval och inte bara fokusera på ”hårda faktorer” som hur avstånd, trafik och barns ålder påverkar resan till skolan – utan också hur personliga preferenser styr, det vill säga föräldrars beteende och känslor. Då blir det lättare att finna verktyg som kan motivera föräldrar till att förändra sina barns resvanor.
Aktiviteter påverkar barnen positivt
Studien har visat att barn som är aktiva under sina skolresor – pratar och umgås med vänner eller surfar på mobilen – är gladare och nöjdare än de barn som sitter tysta för sig själva eller slumrar i bilen. Aktiva barn presterade också bättre på ett test som genomfördes när de anlände till skolan.
– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla.
– Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.
Så gjorde forskaren:
Studierna har genomförts med hjälp av enkäter bland skolbarn och vårdnadshavare i årskurs 4, 6 och 8 i Värmland och i Skåne samt med resedagböcker och kognitiva tester.
Kontakt:
Jessica Westman, doktor i psykologi vid CTF, jessica.westman@kau.se, 054-700 1237, 070-492 52 23.
Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.
– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien.
Social ojämlikhet främsta orsaken – För övriga invandrargrupper, exempelvis från Europa, minskade skillnaden väsentligt. Det kan innebära att skillnaderna i deltagande inte beror så mycket på kultur och språkförståelse som man kanske har trott, utan att det är social ojämlikhet som är främsta orsaken, säger han.
I Sverige erbjuds kvinnor regelbundet gynekologisk cellprovskontroll i syfte att tidigt hitta och åtgärda cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Den organiserade screeningen har pågått sedan 60-talet och lett till en kraftig minskning av antalet cancerfall.
Undersökte bakgrundsfaktorer I den aktuella studien undersöks bakgrundsfaktorer hos kvinnor i Sverige som valt att delta i kontrollerna, respektive utebli. Studien är den största i sitt slag i världen, med samlade registerdata om totalt 581 008 kvinnor. Den har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Att kvinnor med högre utbildning och inkomst oftare deltog var ingen skräll, däremot att födelseland i sig ofta inte påverkade. Ett annat resultat är den stora betydelsen av var i landet kvinnorna bodde. Landsting som Dalarna, Kalmar och Västernorrland hade avsevärt lägre andel icke-deltagare än exempelvis Kronoberg, Skåne, Stockholm och Uppsala.
– Eftersom vi med statistiska justeringar för inkomst, utbildning, födelseland med mera kunde kompensera för olikheter i befolkningsstruktur pekar detta på att det har stor betydelse hur landstingen har organiserat verksamheten, säger Björn Strander.
Många landsting uppmuntrar aktivt Många landsting arbetar aktivt med att uppmuntra deltagande i screeningen, betonar Björn Strander, som också är ordförande i den nationella arbetsgruppen för förebyggande av livmoderhalscancer.
Han menar att den pågående övergången till ett nytt nationellt vårdprogram för gynekologisk cellprovskontroll – med smidiga ombokningar av tider, fler kallelser och påringningar till dem som uteblir, möjlighet till självtest i hemmet, mer telefonrådgivning och så vidare – kommer att höja deltagandet.
– När vårdprogrammet införs i landstingen kommer det att bli lättare att delta för många kvinnor och skillnaderna över landet utjämnas, säger Björn Strander.
Kontakt:
Björn Strander, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt vid Regionalt cancercentrum Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bjorn.strander@rccvast.se, 0704-97 22 26
Världens första tryckbara organiska elektrokemiska transistor presenterades av LiU-forskare redan 2002 och forskningen har gått snabbt framåt sedan dess. Flera komponenter i organisk elektronik, som lysdioder och elektrokroma displayer, finns idag ute på marknaden.
Det dominerande materialet forskarna arbetat med hittills är PEDOT:PSS, som är av p-typ, det vill säga materialet transporterar positivt laddade hål. För att bygga effektiva elektroniska komponenter behövs också ett kompletterande material, ett material av n-typ som transporterar elektroner.
Hittills har det varit svår att hitta ett elektroniskt polymermaterial som varit tillräckligt stabilt, som fungerar i vatten och som behåller sin höga ledningsförmåga när det dopas.
Men nu har forskarna vid Linköpings universitet alltså hittat ett stabilt n-typmaterial som är uppbyggt som en molekylär stege. Detta ger både stabilitet och bidrar till att ledningsförmågan förblir hög även när materialet är dopat. Ett exempel är BBL, poly(benzimidazobenzophenanthroline), vanligt inom solcellsforskningen.
Smärtlindring och flower power
Applikationer baserad på organisk elektronik är exempelvis tryckbara logiska kretsar i textil eller på papper, olika typer av billiga sensorer. Våren 2015 presenterade forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik en liten jonpump med förmåga att pumpa in rätt dos av kroppens egen smärtlindring precis där den behövs. Jonpumpar inom organisk elektronik visade sig även fungera på växter. Under hösten samma år visade forskargruppen hur de fått rosor att suga upp en vattenlöslig ledande polymer, vilket innebar att en fullt fungerande transistor kunde skapas i rosens stam. Forskarna har också med hjälp av samma metod lyckats påverka tillväxten hos den lilla blomman backtrav. Källor: Jonpump ger kroppen egen smärtlindring, Rosen som går att ladda upp, Elektronik som styr plantans tillväxt
Hengda Sun, postdoktor vid LiU, har hittat en metod att skapa tjocka filmer av materialet. Ju tjockare film, desto högre blir nämligen ledningsförmågan
– Med hjälp av vår metod, spray-coating, har vi fått fram filmer som är upp till 200 nanometer tjocka och som kan nå en extremt hög ledningsförmåga, säger Simone Fabiano.
Det är en metod som också fungerar väl tillsammans med tryckt elektronik över stora ytor.
Fungerar i fuktiga omgivningar
Hengda Sun har även visat att kretsarna fungerar under lång tid, både i syrerik miljö och i vatten.
– Detta kan verka som ett litet framsteg inom ett smalt område, men det vackra i detta är att det har stora konsekvenser för en mängd tillämpningar. Vi kan nu ta fram komplementära logiska kretsar – inverterare, sensorer och andra komponenter, som fungerar i fuktiga omgivningar eller i vatten, säger Simone Fabiano.
– I logiska kretsar, baserade på enbart elektrokemiska transistorer av p-typ, krävs resistanser som tar stor plats och därmed begränsar tillämpningarna. Med ett n-typ-material i verktygslådan kan vi framställa komplementära kretsar som utnyttjar arean betydligt mer effektivt, tack vare att resistanser nu inte krävs för att åstadkomma logiska kretsar, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik och forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik.
Applikationer för de organiska komponenterna är exempelvis tryckbara logiska kretsar i textil eller på papper, olika typer av billiga sensorer, mjuka och böjliga teckenfönster samt inte minst inom hela det stora bioelektroniska fältet.
Kloroplasten är den plats i växtcellen där fotosyntes sker. När en groddplanta kommer upp ur jorden blir den gradvis grön och under denna process etableras det fotosyntetiska maskineriet i kloroplasterna. Utvecklingen av fotosyntesen i bladet är en komplicerad process som involverar en ljusinducerad aktivering av genuttryck i kloroplasten. Åsa Strand, professor vid Umeå Plant Science Centre, och hennes forskargrupp har identifierat de komponenter som kopplar ljussignalen till aktiveringen av genuttryck i kloroplasten.
Det har länge antagits att ljus aktiverar fotosyntesgener via så kallad tiolmedierad redoxreglering. Mekanismen som ger upphov till denna reglering har emellertid varit okänd. Redan för flera år sedan identifierade forskargruppen proteinet PRIN2 (Plastid Redox Insensive2). Man visste att proteinet var känsligt för redoxförändringar och att det krävdes för normalt genuttryck i kloroplasten.
Kedja av molekylära reaktioner
– Vad vi visar nu är att PRIN2 regleras av ljus – via särskilda proteiner som kallas tioredoxiner som överför elektroner, som indirekt kommer ifrån ljus, till proteinet PRIN2. PRIN2 reduceras och ändrar sin struktur från att vara bundna ihop två och två (dimerer), till att bli fristående proteiner, så kallade monomerer. PRIN2-monomeren aktiverar ett proteinkomplex kallat PEP, som i sin tur aktiverar uttryck av fotosyntesrelaterade gener i kloroplasten, säger Åsa Strand.
Proteinkomplexet PEP läser den genetiska informationen som är lagrad i kloroplasternas DNA och kopierar den till RNA. RNA utgör en ”mall” för att översätta informationen som lagras i DNA till proteiner. PEP är ett stort proteinkomplex som behöver flera ”hjälpproteiner” för att fungera. Ett av dessa proteiner är alltså PRIN2.
Aktivering nödvändig för full fotosyntes
Aktiveringen av fotosyntesgenerna i kloroplasten är nödvändig för korrekt kloroplastutveckling samt för etableringen av full fotosyntesaktivitet hos växten.
De proteiner som krävs för ett fullt fungerande fotosyntesmaskineri kodas delvis i kärnan och delvis i kloroplastgenomet i en cell. Denna fördelning av information mellan de olika genomen kräver koordinerad reglering av genuttrycken från kärnan och från kloroplasterna. PRIN2 spelar även en mycket viktig roll i kommunikationen mellan kloroplasterna och cellkärnan eftersom aktiviteten hos PEP-komplexet kopplar kloroplastens funktionella tillstånd till kärnan, vilket gör det möjligt för växten att synkronisera fotosyntetiskt genuttryck från kärn- och kloroplastgenomen under groddplantans utveckling.
Flera av de misstänkta förövarna under #metoo har presenterats med namn och bild. De är inte dömda, ibland ligger händelserna långt tillbaka i tiden och i något fall har de misstänkta övergreppen utretts men inte kunnat bevisas.
Det är omständigheter som tidigare varit skäl för redaktörer att ofta avstå från att gå ut med namn. Är det trycket från sociala medier som fått en del av de etablerade medierna att ändra sina gränser?
Kan ändras igen
– När vi har #metoo på distans kommer nog redaktionerna att ställa sig frågan: hur agerade vi egentligen? Vilka alternativ hade vi? Då kan det hända att policyn ändras igen, säger Torbjörn von Krogh, medieforskare knuten till Mittuniversitetet och tidigare chefredaktör för Pressens Tidning.
Kanske har ändå en ny slags semianonymitet skapats i samband med #metoo. Torbjörn von Krogh pekar på Dagens Nyheters artikel om den så kallade Kulturprofilen. Artikeln är en hybrid mellan att namnge eller inte. Identitetsmarkörerna var så många och så tydliga att alla som kände till Kulturprofilen genast visste vem tidningen skrev om. Men för alla utanför den kretsen var han fortfarande okänd.
– Många fällningar i Pressens Opinionsnämnd (PO) handlar om att det har gått att identifiera personer trots att namnet inte satts ut. Dagens Nyheter försvarade sin publicering av med att det var ok att den krets som visste vem har var kunde identifiera honom. Men inför andra skyddade tidningen honom. Det är en värdering som är ny i de här sammanhangen. PO har å sin sida uttryck att det kan vara rätt med en sådan publicering.
Publicitetsreglerna
I diskussionen om namnpublicering hänvisas ofta till publicitetsreglerna. De är 17 stycken och ger riktlinjer för hur media ska driva sitt arbete och vad som är lämpligt att publicera. I korta drag:
Ge korrekta nyheter
Var generös med bemötande
Respektera den personliga integriteten
Vara varsam med bilder så att de inte vilseleder
Hör båda sidor
Vara försiktig med att publicera namn
Reglerna har utformats av företrädare för mediebranschen. Brott mot publicitetreglerna hanteras av Allmänhetens Pressombudsman, PO och Pressens Opinionsnämnd, PON.
Problem överlåta sanningen på läsaren
Susanne Wigorts Yngvesson är docent i etik vid Teologiska högskolan Stockholm och forskar om medieetik. Hon har fäst sig vid den stora mängden vittnesmål som publicerats anonymt och ser problem i att sanningshalten i berättelserna inte kontrollerats av medierna.
– Att journalister tar det för självklart att vem som helst ska kunna berätta om en sak som sedan ska publiceras är inte oproblematiskt. Eventuellt kan människor identifieras eller så är vittnesmålen skrivna på ett så allmänt sätt att det skulle kunna vara vem som helst, säger hon.
De strukturella problem som har blivit synliga genom #metoo hade ändå kunnat lyftas, menar Susanne Wigorts Yngvesson. Det stora antalet vittnesmål räckte gott och väl.
Vilsenhet påverkar förtroendet
Torbjörn von Krogh drar slutsatsen att det funnits en vilsenhet i hur de etablerade medierna ska förhålla sig till sociala medier, vilket avspeglat sig i att medierna gjort olika bedömningar när det gäller namnpubliceringar.
– Redaktörerna har haft svårt att förklara sina beslut, säger han. Det är vanligt att hänvisa till att en helhetsbedömning ska användas men sällan anges vilka de olika delarna är som skapar helheten. Det gör att skälen för publiceringen ibland blir svåra att förstå för mediekonsumenterna.
Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och undersökningsledare på SOM-institutet, menar att otydligheten kan påverka mediernas trovärdighet.
– Risken är att människor upplever besluten om varför namn publiceras som väldigt godtyckliga. Man förstår inte vilka grunder som gäller: är man partisk i ena fallet? Håller man någon bakom ryggen? Finns det en dold agenda?
”Alla visste” inget argument
När etablerade medier har namngivit personer har de i vissa fall hänvisat till att namnet redan publicerats på sociala medier och att “alla redan visste vem personen är”.
– Det är ett argument som inte håller, säger Ulrika Andersson. Rykten kan florera var som helst. Jag förväntar mig att etablerade medier är mer professionella än så.
Torbjörn von Krogh är inne på samma spår. Etablerade medier argumenterar för att etiken är en kvalitetsmarkör, påpekar han. Att namnet publicerats på sociala medier blir i sig inte ett skäl för etablerade medier att bara följa efter utan göra en egen bedömning. Skulle grunden för publicering dessutom vara felaktig är skadan ännu värre när det är etablerade medier som är ansvariga.
Drabbar oskyldiga
En annan aspekt av namnpubliceringen är att den påstås ha bidragit till kraften i #metoo. Genom att namnet finns ute har flera kvinnor kunnat avslöja att de har utsatts av samme man. Det sätter också press på chefer att ta itu med problem som varit kända länge men sopats under mattan.
– Ja så kan det naturligtvis vara. Men var det värt det? Måste personer pekas ut? Namnpubliceringen drabbar inte bara den enskilda personen utan även personens familj och barn. Den som fått sitt namn offentliggjort blir heller aldrig fri från anklagelserna, säger Susanne Wigorts Yngvesson.
Ulrika Andersson säger att hon till viss del kan förstå resonemanget, men att drevet som uppstår i jakten på skyldiga också medför att oskyldigas namn förekommer i spekulationerna.
– Generellt ska media vara mycket försiktig med namnpublicering och det är rättssystemet som ska bedöma skuldfrågan, framhåller hon.
Torbjörn von Krogh håller med om att medierna i sin otydlighet krattat manegen för ett ökat misstroende mot de etablerade medierna.
– Vad man kan säga är att värderingarna i pressen inte är skilda från värderingarna i samhället. De är en produkt av kultur och historia och journalisternas ambition att göra ett bra jobb. Det är därför vi har den här debatten, säger han.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Så här har pressetiken vuxit fram
– Pressetiken är en spegelbild av de normer som råder i samhället för övrigt, ofta med en viss eftersläpning. När det gäller synen på namnpublicering i samband med brott har forskning visat på en historisk koppling till värderingarna i den samtida kriminalpolitiken, säger Torbjörn von Krogh, medieforskare, knuten till Mittuniversitet.
Just inställningen till att publicera namn har varierat i olika tider. Från att det varit självklart att namnge personer till att i första hand inte identifiera människor.
– När kriminalpolitiken en bit på 1900-talet betonar rehabilitering och att straff också ska vara en väg tillbaka till samhället blir medierna mer restriktiva med att hänga ut människor.
Fram till 1990-talet är namnpubliceringen mer restriktiv men därefter sker en förändring. Delvis beror det på att pressen anser att reglerna blir för stelbenta på grund av att PO strävar efter juridiska prejudikat. Istället införs en mer töjbar, övergripande formulering.
– Men även kriminalpolitiken förändras under den här tiden med krav på strängare straff, säger Torbjörn von Krogh.
Jämfört med andra länder har svenska medier en restriktiv hållning till att publicera namn. Här är det argument för att namnge som gäller. I många andra länder är det tvärtom: det krävs skäl för att inte namnge.
1874 startas Publicistklubben. En grupp redaktörer varav en del också sitter i riksdagen vill höja pressens anseende för öka få legitimitet. Till exempel rätt att referera bolagsstämmor. På Publicistklubben förs bland annat diskussioner om brottsrapprotering och om att ha bättre utbildade journalister.
1900 Kommer den första formuleringen om att iaktta försiktighet när det gäller att namnge minderåriga förstagångsförbrytare.
1916 Pressen Opinionsnämnd (PON) bildas av tidningsbranschen.
1923 Börjar Publicistklubben skicka ut rekommendationer för tidningarna. För nybildade TT gäller rekommendationerna som regler.
1953 Införs en formulering i publicitetsreglerna om att pressen ska visa hänsyn till den personliga integriteten.
1967 Utvidgas den regeln till att även gälla politiker.
1969 Tillkommer Allmänhetens Pressombudsman (PO). Den förste befattningshavaren är jurist.
1990 Införs Publicitetsreglernas portalparagraf. Den går ut på att pressetiken innebär ”en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften” snarare än en formell regeltillämpning. Medierna ges större utrymme för egna bedömningar. Från 1992 och framåt utses PO bland journalister och inte längre bland jurister.
Efter 1990-talet blir det vanligare att namnge personer.
Källa:Torbjörn von Krogh
Forskargruppen har sett att flera olika typer av vita blodkroppar, som utgör kroppens immunförsvar, reagerar på små DNA-fragment som liknar bakterie- och virus-DNA genom att utsöndra ett nät bestående av mitokondrie-DNA (mtDNA). Mitokondrierna finns i alla celler och fungerar vanligen som cellens energifabrik, där socker och fett förbränns till vatten och koldioxid. Näten som mitokondrierna släpper ut signalerar till omkringliggande celler att fara har uppstått i kroppen och gör att andra vita blodkroppar släpper ut ett signalämne, kallat interferon typ 1, som hjälper immunförsvaret att bekämpa smittämnet.
Hoppas kunna minska utsläppet Tidigare studier har visat att nivåerna av mtDNA kan vara förhöjda i blodet efter vissa inflammatoriska sjukdomar eller efter ett kirurgiskt ingrepp.
– Vi visar att immunförsvarets vita blodkroppar kan släppa ut mtDNA utanför cellen via en aktiv process som svar på ett smittämne, som bakterier eller virus. Upptäckten öppnar upp möjligheten för fortsatta studier där vi vill försöka minska utsläppet av mtDNA, för att på så sätt minska inflammationen som det utsläppta DNA:t ger upphov till, förklarar Björn Ingelsson, forskare och biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet (LiU), som tillsammans med professor emeritus Anders Rosén och medarbetare står bakom forskningsstudien.
Forskarna känner sedan tidigare till andra typer av nät som bildas av vita blodkroppar i immunförsvaret, så kallade neutrofiler, som släpper ut fångstnät klädda med antibakteriella proteiner. Bildandet av mtDNA-näten skiljer sig fundamentalt mot dessa typer av nät. LiU-forskarna visade att mtDNA-näten aktiverades redan inom ett par minuter, vilket är snabbare än neutrofilnäten som aktiveras mycket långsammare och som dessutom saknar den signalfunktion som mtDNA-näten har. MtDNA-näten överlever också i blodet en längre period innan de löses upp.
Men är inte detta då en positiv process där immunförsvaret arbetar för att få bort den främmande bakterien eller viruset?
– I grunden är det bra att försvarsmekanismerna sätts igång. Men det går lite efter principen ”att för mycket är aldrig bra”. Om det sker en oavsiktlig utsöndring av mtDNA eller om det utsöndrade mtDNA:t inte tas bort i blodet kan det leda till oönskad inflammation. Det är det vi vill blockera, säger Björn Ingelsson.
Vid flera autoimmuna sjukdomar och cancersjukdomar har man tidigare sett höga nivåer av interferon typ 1, det signalämne som mtDNA-näten aktiverar. Kan man mäta de utsöndrade mtDNA-molekylerna och tolka varningssignalerna skulle det kunna gå att få en bättre kunskap om dessa sjukdomar, menar forskargruppen.
Kontakt:
Anders Rosén, professor emeritus, 010-103 27 94, anders.rosen@liu.se
Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var de här lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.
Kallare mikroklimat
När man undersöker hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald är det viktigt att ta hänsyn till klimatet nära marken (mikroklimat). Det är den temperaturen som en växt eller djur faktiskt upplever. Till exempel, djupa skuggiga raviner, täta gamla skogar eller platser nära vatten är alltid betydligt svalare än omgivningen.
– Att veta var de kalla platserna finns gör att vi kan skydda dem och hjälpa arter anpassade till kyla att överleva ett varmare klimat. Att veta hur kallare mikroklimat uppkommer betyder att vi även kommer kunna skapa sådana platser genom att hantera våra skogar klokt, säger Caroline Greiser, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Forskarna upptäckte att sommarens maximala temperaturer vid skogsmarken kan skilja sig mer än 10° C mellan platser som endast är 100 meter från varandra.
Mikroklimat är klimatet nära marken som kan vara kallare eller varmare än omgivningen, beroende på lokal terräng (till exempel den nordliga sidan av en kulle jämfört med den södra, eller en högre höjd jämfört med en lägre) och vegetation (till exempel ung gles skog jämfört med gammal tät skog).
– Vi fick också reda på att skogen spelar en avgörande roll vid reglering av varma marktemperaturer på sommaren, mer än hur den lokala terrängen ser ut. Med andra ord är temperaturskillnaderna mellan öppna och täta skogspartier större än skillnaderna mellan den soliga och den skuggiga sidan av en kulle, säger Caroline Greiser.
Temperaturloggen mäter och registrerar temperaturen nära marken i skogen. Foto: Caroline Greiser
Forskarna gjorde skogsmikroklimatkartor för ett område på 16 000 kvadratkilometer i centrala Sverige. Området täcker delar av Värmland, Örebro län, Västmanland och Dalarna. Till sin hjälp använde de små temperaturloggar inte större än en nagel, som spreds ut över området och uppmätte närliggande temperaturer i över ett år.
De gjorde även kartor för flera olika månader och för både minimum- och maximumtemperaturer. Det visade sig nämligen att det mikroklimatiska landskapet är föränderligt över året. Forskargruppen ska undersöka vidare vilka slags mikroklimat arterna behöver för att kunna överleva.
Kartorna kan användas för fortsatt klimat- och skogsforskning, men också för artbevarande och planering av markanvändning.
Skogens täthet viktig för mångfalden
– Vi hoppas att den här studien ökar medvetenheten om att skogens täthet är viktig för det mikroklimatiska landskapet och att skogsbruket har möjlighet att sakta ner förlusten av biologisk mångfald. Konkreta åtgärder kan vara att minska skogsfragmentering eller skapa buffertzoner kring kalla platser, så att de förblir kalla när man hugger i närliggande område, säger Caroline Greiser.
Kontakt:
Caroine Greiser, Institutionen för Ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, caroline.greiser@su.se, +46 76 415 24 85
Klor är ett av de vanligaste grundämnena på jorden och forskare trodde länge att saltformen av klor (klorid) var den vanligaste formen. Tidigare studier vid Linköpings universitet har visat att organiska klorformer dominerar i mark och att det där sker en omfattande klorering av organiskt material. Men man har inte vetat vad som påverkar dessa processer. Nu har forskarna kommit ett steg närmre att förstå varför så mycket organiskt klor ligger bundet i marken.
– Det finns tidigare studier om vad som påverkar bildning av organiskt klor i markmiljön, men då har man undersökt en miljöfaktor i taget. Det unika med den här studien är att vi har studerat flera faktorer samtidigt. Det har avslöjat nya mönster, säger David Bastviken, professor vid Linköpings universitet.
Bild: Linköpings universitet
Miljöfaktorer som man i den nya studien har studerat i kombination är markfuktighet, nitrat, klorid och kol. Genom två större experiment med skogsjord från Kolmården och Linköping kunde forskarna mäta hur de olika miljöfaktorerna påverkar klorering. Tillsättning av lättnedbrytbara organiska kolformer (som exempelvis glukos) visade sig öka klorering avsevärt. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environment Science & Technology.
Mikroorganismer klorerar jorden
Huvudpersonerna i kloreringsprocessen är mikroorganismerna som besitter förmågan att klorera jorden. Forskare har tidigare trott att mikroorganismer, framförallt svampar, klorerar organiskt material för att kunna bryta sönder det i mindre ”ätbara” bitar. Studien från Linköpings universitet visar att så nog inte är fallet.
När mikroorganismer gynnades, genom att i experiment få tillgång till lättillgängligt organiskt kol, visade det sig istället att kloreringen ökade dramatiskt. Kloreringen ökade alltså när mikroorganismerna fick mer lättillgänglig mat. Kloreringen kan därför ha viktiga ekologiska funktioner kopplade till mikroorganismers aktivitet, exempelvis att ta hand om farliga syreradikaler som bildas i ämnesomsättningen eller vara en del av den kemiska kamp som mikroorganismerna bedriver i konkurrensen om resurser i marken.
Reaktiv klorid en spelare vid radioaktivt avfall
Klorid i mark har också ansetts vara ett ämne som inte är reaktivt, det vill säga inte reagerar med andra kemiska ämnen och föreningar.
– Vi visar nu istället att klorid är reaktivt. Det här är ekologiska funktioner som vi är i början av att upptäcka, och en förändrad syn på klor är intressant också ur ett samhälleligt perspektiv. Bland annat när riskmodeller görs för radioaktivt avfall där radioaktivt klor ingår, säger Teresia Svensson, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Malin Montelius, Malin Andersson, Cecilia Lindberg, Henrik Reyier, Karolina Rietz, Åsa Danielsson från Linköpings universitet har också deltagit i studien.
Det finns ett före och ett efter den 17 oktober 2017 då skådespelerskan Alyssa Milano skrev ”Om alla kvinnor som blivit sexuellt trakasserade skrev `Metoo´ i statusraden skulle det visa problemets magnitud.”
Det var starten på den flod av vittnesmål från kvinnor i olika yrken, åldrar och sociala positioner som sedan spridits i facebookgrupper.
– #Metoo är en internationell massrörelse utan ett tydligt ledarskap och som saknar frontfigur, menar Katarina Leppänen docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Hon ser en ny typ av proteströrelse växa fram.
En spontan rörelse
Till skillnad från ett politiskt parti som framför en fråga, är det spontant uppkomna rörelser som drivs genom att någon startar en facebookgrupp. Det är väldigt spännande, säger hon.
Kraften i rörelsen kommer från den stora mängden berättelser, menar hon. Vittnesmålen är för många för att de ska förklaras som privata angelägenheter.
– Kvinnor har ofta anklagat sig själva när de trakasserats sexuellt. Men det stora antalet berättelser gör att det blir tydligt att det inte kan vara den enskilda kvinnan som gjort fel. Det är en viktig del i #metoo för det gör att man inte behöver skämmas för att man har varit utsatt.
Förutom att kvinnor gör sig fria från skamkänslor gör de tiotusentals vittnesmålen att fokus riktats mot frågor om hur makten mellan män och kvinnor fördelas.
– När man går från att uppfatta något som individuellt och personligt till något som är strukturellt är det också möjligt att ställa politiska krav.
Ingen väg tillbaka
Det är det som skett i #metoo, menar Katarina Leppänen. Och nu finns ingen väg tillbaka, säger hon.
– Det har redan börjat ske förändringar genom att arbetsplatser och institutioner har vidtagit konkreta åtgärder mot trakasserier och kränkningar. Att kvinnogrupper i de politiska partierna har plockat upp frågan är också viktigt Det gör att det etableras kanaler i det politiska arbetet.
– Det finns inte en chans att det blåser över och att allt sedan återgår till det vanliga igen, säger Ninni Carlsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet som forskar om sexuella övergrepp.
Men det var inte en självklar utveckling, menar Ninni Carlsson. Rörelsen höll på att ebba ut i mitten på oktober 2017 men när skådespelerskornas gick ut i gruppen #tystnadtagning vände de utvecklingen.
– Det var ett avgörande steg för den bredd som #metoo fått, säger Ninni Carlsson.
Branchtaggar
#tystnadtagning, film och tv-branschen
#medvilkenrätt, juristbranschen
#visjungerut, sångare inom svensk opera- och konsertmiljö
#närmusikentystnar, musikbranschen
#imaktenskorridorer, kvinnor inom svensk politik
#teknisktfel, teknikbranchen
#larmetgår, räddningstjänsten
#akademiuppropet, universitetsvärlden
#vardeljus, svenska kyrkan
#deadline, mediabranchen
#utanskyddsnät, kvinnor som lever i drogberoende, kriminalitet och prostitution
#vikokarover, restaurangbranschen
#timeout, föreningar och idrottsklubbar
#tystiklassen, elever från grundskolan och gymnasiet
#sistaspikenikistan, byggbranschen
#tystdansa, professionella dansare
#inteförhandlingsbart, fackföreningsrörelsen
#sistabriefen, pr-branschen
#ickegodkänt, lärare
#underytan, kvinnor som lever under hedersförtryck
#visparkarbakut, svensk ridsport, trav och galopp
#nykterfrizon, nykterhetsrörelsen IOGT-NTO
#vårdensomsvek, patienter inom sjukvården
#givaktochbitihop, försvaret
#utgrävningpågår, arkeologer
#metoobackstage, kultursektorn #utantystnadsplikt, läkare och läkarstudenter #konstnärligfrihet, konstvärlden
#slådövörattill, hörselskadade
#listanärstängd, nattklubbsbranschen
Blev en kollektiv röst
Skådespelerskorna vidgade fokus från kvinnors enskilda berättelser till att samlas i en kollektiv röst. Under #tystnadtagning skrev de bland annat: ”Vi kräver att arbetsgivare slutar att skydda, anställa och tjäna pengar på förövare.”
Den typen av formuleringar kom sedan i de flesta av uppropen. Kvinnor i byggbranschen förenades till exempel några veckor senare under #spikenikistan. Deras krav är snarlika skådespelerskornas: ”Kanaler måste finnas för att trakasserier ska kunna anmälas, förövarna måste få konsekvenser, och metodik för att förebygga måste användas. Ansvariga måste ta ansvar.”
– Här har vi faktiskt helt nya fackföreningar som växer fram. Tillsammans skapar hashtaggarna en struktur för gemensamma, organiserade aktioner, säger Ninni Carlsson.
Katarina Leppänen tror att något av det första som kommer att ske är att de policydokument som finns börjar användas. Det finns lagstiftning mot sexuella trakasserier. Det finns värdegrundsarbeten och likabehandlingsplaner. Men innehållet har stannat vid politiskt korrekta formuleringar i pärmar på en hylla, hävdar hon.
– Ofta har det varit dokument som gått att hänvisa till men som inte behövt efterlevas. Att dokumenten funnits har skapat en falsk föreställning om att de garanterar att kränkningar inte sker.
Arbetsmarknaden en utmaning
Katarina Leppänen pekar också på att #metoo visat att det saknas ett fungerande system för utredningar och anmälningar.
– Många berättelser beskriver att när en anmälan har gjorts så har den inte tagits på allvar. Genom att åtgärda det kan stora förändringar ske.
Även om det nu har öppnats en väg mot förändring finns också utmaningar, det är forskarna överens om. Det största hindret är en otrygg arbetsmarknad.
– Arbetsvillkoren har försämrats sedan 1990-talet. Det har utnyttjats av män. Kvinnor hamnar i en situation där de inte vågar säga ifrån för att de är rädda att förlora sina arbeten, säger Ninni Carlsson
– Det är svårt att våga ställa krav för den som har en tillfällig anställning. Klagomål behöver heller inte åtgärdas, den arbetsgivare som inte vill ta tag i problemen kan bara vänta tills anställningen upphör, säger Katarina Leppänen.
Hur blir det då efter #metoo?
Bättre. Kanske till och med mycket bättre, tror Ninni Carlsson. Hon märker redan hur normer förändras.
– Jag tror att #metoo har satt igång en reflektionsprocess hos både män och kvinnor som leder till att vi börjar handla annorlunda, säger hon.
I sin egen forskning har Ninni Carlsson sett att det offentliga samtalet om sexuellt våld direkt påverkar människors attityder.
– Mediedebatterna har en avgörande betydelse för att människor börjar tala om sexuella kränkningar. Samtalet leder i sin tur till att beteendet ändras. Det är det som sker nu. Både män och kvinnor vittnar om att de blivit uppmärksamma på sitt agerande.
Bra även för männen
Även för män kan mycket bli bättre genom de krav som kvinnorna ställer, menar Katarina Leppänen. Förtrycket av kvinnor blir sexualiserat men i systemet som gör kränkningarna möjliga offras också män.
– Både män och kvinnor drabbas av de strukturer som gör att kvinnor kränks. Ofta är det översittarkulturer med starka ledare där vissa släpps in i gemenskapen och andra hålls utanför. Kanske kan män och kvinnor nu arbeta tillsammans för att ändra den typen av system.
– I förlängningen tror jag att det kan bli oacceptabelt att sexuellt trakassera och på andra sätt kränka människor på arbetsplatser. Men det är faktiskt svårt att uttala den tanken eftersom den samtidigt känns så utopiskt, säger Katarina Leppänen.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
70- talets kvinnorörelse banade väg
Det fokus som #metoo har satt på sexuella trakasserier har en tydlig koppling till 1970-talets kvinnorörelse. Då sattes kvinnors sexualitet på den politiska agendan och grunden lades för begreppet sexuella trakasserier.
– 1970-talets kvinnoorganisationer vågade göra det som tidigare generationer inte vågat nämligen att prata om sex, säger Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet och författare till boken Att ge sig själv makt, som handlar om Grupp 8.
Kvinnoorganisationerna diskuterade den sexuella revolutionen, abort, våldtäkt och våld i nära relationer. De demonstrerade utanför porrklubbar och rev ner löpsedlar med halvnakna kvinnor. Och 1976 lyckas en samlad kvinnorörelse stoppa förslaget om lägre straff för sexualbrott.
När sedan vågen av demonstrationer ebbade ut på 1980-talet tog kvinnorna med frågorna de drivit till sina arbetsplatser. Det resulterar bland annat i jämställdhetsråd och i att facket började uppmärksamma särbehandling av kvinnor. Då startades också de första kvinnojourerna och mottagningarna för att stötta våldtagna kvinnor.
Begreppet sexuella trakasserier fanns då inte. Men i och med att kvinnorörelsen satte fokus på frågan bidrog det till att begreppet etablerades mot slutet av 1980-talet. På många arbetsplatser antogs samtidigt en rad policyregler för att motverka diskriminering av kvinnor. Normerna ändrades. Åtminstone på pappret skulle män och kvinnor nu behandlas lika. Något som har varit en viktig del i det genomslag som #metoo har fått, menar Elisabeth Elgán.
– Många kvinnor har varit så vana vid mindre trakasserier som tafsande eller sexistiska skämt att de inte har känt sig bekväma med att anmäla. Genom #metoo finns det en grund att ifrågasätta de upplevelserna därför att det finns en stark norm som säger att det inte ska vara så här. Hade normen varit att det här är helt ok, lite ska man väl tåla, då hade det inte alls kommit lika mycket vittnesmål.
Varför sker #metoo just nu?
– Som så mycket i historien är det en rad tillfälligheter som ska samspela för att en företeelse ska få genomslag. Den ska komma i rätt tid, den ska komma från rätt ställe och det ska finnas ett medieutrymme som kan ge uppmärksamhet, säger Elisabeth Elgán.
#Metoo kunde svara upp på alla punkter, menar Elisabeth Elgán.
Det uppstod i Hollywood, själva hjärtat i den amerikanska populärkulturen, som med sitt enorma inflytande når världens medier. Anslaget är uppfordrande och kan ge direkt gensvar – ”jag också”. Den allmänna uppmärksamheten var för tillfället inte riktad mot ett stort krig, en terrorattack eller ett amerikanskt presidentval. Och sociala medier var den perfekta arenan: snabbt, globalt och platsen där personliga berättelser delas.
Det kunde inte gå fel.
– Ett sätt att öka kvaliteten på den sista tiden i livet kan vara att det finns ordination på injektioner med läkemedel förberett att snabbt sätta in vid behov för att lindra symtom med smärta, illamående och ångest, säger Sofia Andersson, vid Umeå universitet.
I sin avhandling i omvårdnad har Sofia Andersson, med en bakgrund som sjuksköterska och distriktssköterska, utgått från både kvalitativa och kvantitativa studier. Det är en del med frågeformulär bland knappt 200 närstående till personer i livets slutskede samt en registerstudie från Svenska palliativregistret med nära 23 000 dödsfallsenkäter som har besvarats av vårdpersonal. Allmänt pekar resultaten på hög vårdkvalitet i livets slutskede genom god omvårdnad på särskilda boenden, men det framkommer också att ungefär varannan av de döende upplever smärta, andnöd eller ångest.
Förberedda sprutor gav snabb symtomlindring
Resultaten visar ett tydligt samband mellan symtomlindring och förberedda, ordinerade injektioner vid behov. De visade även att vårdkvaliteten kan förbättras genom att använda instrument för att göra skattningar av smärtan samt att göra munhälsobedömningar.
– Att just bedömning av munhälsan kan ha betydelse hänger sannolikt samman med att man då rent allmänt ägnar patienten extra uppmärksamhet eller att enheterna har en fungerande palliativ vård, säger Sofia Andersson.
Bättre stöd med vårdplan
Det visar sig också att en standardiserad vårdplan som exempelvis den så kallade Liverpool-modellen, LCP, kan vara ett sätt att förbättra vården för äldre personer i livets slutskede. Både de närstående och vårdpersonalen beskrev att de upplevde stöd av den struktur för bedömningar och vårdaktiviteter som LCP ger. Liverpool Care Pathway, LCP, är ett styrdokument som kan ses som en strukturerad eller standardiserad vårdplan för kvalitetssäkring av vården av döende.
Sofia Anderssons avhandling ingår i ett större forskningsprojekt om Implementering av Liverpool Care Pathway på särskilt boende.
Skandinavien var en av de sista delarna av Europa att bli kvitt inlandsisen under den senaste istiden. I en ny studie har en tvärvetenskaplig forskargrupp från flera olika universitet och länder kombinerat arkeologiska och genetiska data med de senaste resultaten från klimatmodellering för att studera bosättningen efter istiden. De beskriver hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i Skandinavien.
Gruppen analyserade mänskliga kvarlevor från sju individer från den norska Atlantkusten, Gotland och Stora Karlsö. Kvarlevorna daterades med hjälp av kol-14-metoden till mer än 8 000 år före vår tid. De levde alltså under den del av stenåldern som kallas mesolitikum. DNA från ben och tänder utvanns för genomsekvensering. För en av individerna lyckades forskarna återskapa ett av de mest högkvalitativa genom som hittills sekvenserats för en förhistorisk person.
Forskarna jämförde genominformationen med data från jägare-samlare som levde vid samma tid i andra delar av Europa.
Genetiskt olika befolkningar i Sverige och Norge
– Vi blev överraskade av att se att mesolitiska jägare-samlare från den norska västkusten var genetiskt mer lika samtida befolkningar från öster om Östersjön medan jägare-samlare från det som nu är Sverige var genetiskt mer lika jägare-samlare från centrala och västra Europa, säger Torsten Günther, populationsgenetiker vid Uppsala universitet, en av studiens huvudförfattare.
Motsättningen mellan genetik och geografi kan förklaras genom två huvudsakliga migrationer till Skandinavien efter den senaste istiden. En första migration bestod av grupper från söder, det som idag är Danmark och Tyskland. En ytterligare migration kom från nordost där grupperna följde den isfria Atlantkusten.
En nyckel för att förstå migrationsrutterna kom från genomdatat från de norska individerna, en annan från att de genetiska mönstren överlappar spridningsmönstren för olika stenverktygstekniker. Arkeologiska fynd och isotopanalyser av dieten visar att skandinaviska jägare-samlare använde olika stenverktygstekniker och förlitade sig på olika källor för föda.
Utgrävningen av Stora Förvar på Stora Karlsö utanför Gotland pågick mellan 1888 och 1893. Bild: Hjalmar Stolpe. Antiquarian Topographical Archives (ATA), Stockholm
– De arkeologiska utgrävningsplatserna har utforskats under mer än hundra år. Det var intressant att se vad genetiska analyser kan bidra med när det handlar om att förstå dessa jägar-samlar-grupper, säger Jan Storå, osteoarkeolog vid Stockholms universitet och en av studiens huvudförfattare.
Blandning av två olika migrationer
Den omfattande genetiska informationen gav forskarna möjlighet att analysera populationsdynamiken under skandinavisk mesolitikum närmare. En konsekvens av att människorna från de två olika migrationerna blandade sig med varandra resulterade i överraskande stor genetisk variation hos skandinaviska jägare-samlare.
– De mesolitiska skandinaverna var genetiskt mer variabla än de jägare-samlare som levde i centrala, västra och södra Europa vid samma tid. Detta står i stark kontrast till mönstren vi ser idag med mer genetisk variation i södra Europa och mindre i norr, säger Mattias Jakobsson, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.
De två grupperna som migrerade till Skandinavien under mesolitikum var genetiskt distinkta och skilde sig åt utseendemässigt. Människorna från söder hade troligtvis blå ögon och mörk hy och människorna från nordost hade ljus hy och en variation av ögonfärger.
Anpassning till kallt klimat med lite sol
I likhet med nordeuropeer idag stod de mesolitiska jägarna-samlarna inför ett nordligt klimat med lite solsken och låga temperaturer under vintermånaderna. Ett utmanande område att leva i. Människor kan hantera sådana omständigheter fysiskt och genom förändringar i beteende, men i det långa loppet finns det också potential för genetisk anpassning till miljön. Forskarna fann att de gen-varianter som associeras med ljus hy och ljusa ögonpigment förekom oftare bland skandinaviska jägare-samlare än bland deras förfäder från andra delar av Europa.
– Det tyder på att det skett lokala anpassningar efter att dessa grupper anlänt, vilket är i linje med det globala mönstret där man ser att pigmentering minskar ju längre bort från ekvatorn man kommer, förklarar Torsten Günther.
När de mesolitiska grupperna jämfördes med moderna nordeuropeer hittade forskarna särskilda likheter i en gen associerad med fysisk förmåga.
– Det ska bli intressant att se om kommande studier kan visa hur denna gen påverkar den fysiska förmågan som en anpassning till kalla miljöer, säger Torsten Günther.
Moderna människor i norra Europa kan inte spåra särskilt mycket av sitt genetiska material tillbaka till de mesolitiska skandinaverna.
– Vad vi har sett är att redan för 10 000 år sedan, efter att Skandinavien blev isfritt, flyttade olika grupper in på den skandinaviska halvön. Dessa migrationsprocesser ser vi sedan om och om igen; senare under stenåldern, under bronsåldern och under historisk tid, säger Mattias Jakobsson.
Studien är en del av Atlasprojektet, ett tvärvetenskapligt projekt där forskarna ska undersöka förhistoriska befolkningsmönster i Skandinavien och Eurasien genom genetiska data från förhistoriska individer.
Paracetamol är febernedsättande och smärtstillande och finns bland annat i Alvedon och Panodil men också i ett stort antal andra läkemedel. Kartläggningar från olika delar av världen visar att förbrukningen av paracetamol har ökat dramatiskt under senare decennier och att mer än hälften av alla kvinnor använder preparat som innehåller paracetamol under graviditeten. Skäl till den höga konsumtionen är att medicinen anses säker i rekommenderade doser och att den kan köpas utan recept och därför är mycket lättillgänglig.
Under senare år har emellertid en rad studier påvisat samband mellan intag under graviditet och barns hälsa och utveckling. En misstanke som har framförts är att exponering för paracetamol kan påverka fosterutvecklingen i olika avseenden där ett spår rör barnens kognitiva utveckling.
– Dessa nya data tillsammans med vad som är känt från andra studier gör att vi måste ta denna fråga på stort allvar, säger professor Carl-Gustaf Bornehag, projektledare för SELMA-studien och författare till artikeln som publicerats i European Psychiatry.
SELMA-studien undersöker hur kemikalier påverkar gravida och deras barn
SELMA-studien handlar om att undersöka vilken betydelse det har att gravida kvinnor och små barn exponeras för hormonstörande kemikalier. I studien följs över 2000 mor-barn-par från tidig graviditet över förlossning och uppåt i livet. Mätningar av hormonstörande ämnen i mammornas blod och urin under graviditeten har pågått sedan 2007.
SELMA står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study. SELMA-studien genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper.
Två tredjedelar använde paracetamol
Nu presenteras nya data från SELMA-studien där man undersökte användningen av paracetamol under tidig graviditet och språkutvecklingen hos 905 barn vid två och ett halvt års ålder.
Användning av paracetamol under graviditeten kartlades på två sätt; dels med en enkät vid eller nära graviditetsvecka tio, där kvinnan angav om hon hade använt paracetamol dittills under graviditeten och i så fall hur mycket, dels genom att mäta paracetamol i kvinnornas urin vid samma tillfälle. Senare undersöktes barnens språkutveckling vid två och ett halvt års ålder. Resultaten visade att omkring 60 procent av kvinnorna använde paracetamol under graviditetens första tre månader.
Risk för försenad språkutveckling
Studien visade vidare att användning av paracetamol under tidig graviditet var kopplat till en ökad risk för språkförsening hos flickor när de var två och ett halvt år gamla, medan något sådant samband inte fanns för pojkar. Ju högre intag, desto högre risk för flickornas språkförsening.
Sambandet såg likadant ut när man använde urinhalten av paracetamol som mått. Att sambanden kan se olika ut för flickor och pojkar har visats i tidigare studier och kan indikera skillnader i hormonella mekanismer.
– Vi behöver naturligtvis mer studier, inte minst för att ta reda på vilka mekanismer som skulle kunna förklara sambanden, men en fråga redan nu är om all användning av paracetamol är nödvändig, säger professor Carl-Gustaf Bornehag.
Maria Unenge Hallerbäck, överläkare inom barnpsykiatri och medförfattare till studien, säger att språkförsening naturligtvis kan vara ett problem i sig, men att studier också har visat att det kan vara ett tidigt tecken på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Kontakt:
Carl-Gustaf Bornehag, professor och projektledare för SELMA-studien, Karlstad universitet, 070-586 65 65
Många ser fördelar med cykel som färdmedel när de är måttligt alkoholpåverkade. Att cykla med alkohol i kroppen tycks vara socialt accepterat, trots att de intervjuade framhåller en rad nackdelar. Detta framgår av VTI-studien som ingår i ett större forskningsprogram finansierat av Länsförsäkringars forskningsfond.
– Att minska antalet skadade och dödade i trafiken är målet med Länsförsäkringars omfattande satsning på forskning kring oskyddade trafikanter. Kartläggningen av alkoholens inverkan ger oss bättre kunskap om vilka informationsinsatser som behövs, säger Mari Sparr, Länsförsäkringars forskningsfond.
Trots att tidigare studier visat att alkoholpåverkan kan vara en bidragande faktor vid cykelolyckor finns relativt lite kunskap om alkohol i samband med cykling. För att få en så heltäckande bild som möjligt har forskarna genomfört en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister, i kombination med en intervjustudie.
Vanligare med alkoholrelaterade cykelolyckor bland unga män
Analysen omfattade 236 cyklister som omkommit 2006–2015. Av dem hade 27 alkohol i blodet, 156 hade inte alkohol i blodet och för resterande 53 cyklister var förekomsten av alkohol okänd.
– De alkoholpåverkade cyklisterna var oftare män och något yngre än de icke alkoholpåverkade, säger Åsa Forsman, forskare på VTI.
När det gäller singelolyckor förekom alkoholpåverkade cyklister främst på natten. I flera av kollisionsolyckorna som skedde i mörker saknade cyklarna belysning.
Resultaten av intervjustudien visar att människor ser stora fördelar med att cykla trots alkoholpåverkan, samtidigt som de inte alltid tänker på riskerna. Många tror att omgivningen tycker det är acceptabelt att cykla trots alkoholpåverkan.
Socialt accepterat att cykla berusad
– Analysen pekar på att det är socialt accepterat att cykla alkoholpåverkad så länge cyklingen kan genomföras på ett säkert sätt. Det förväntas dock att en person som druckit har omdömet att själv ta beslutet att avstå, säger Jonas Ihlström, forskare på VTI.
Det finns en låg acceptans för införande av promillegräns för cykling och den skulle därför förmodligen inte efterlevas. Kampanjer mot att cykla alkoholpåverkad är den åtgärd som de intervjuade beskriver kan ha effekt.
– Vi rekommenderar därför informationskampanjer, framför allt för att minska graden av alkoholpåverkan i samband med cykling. Vi rekommenderar inte införande av promillegräns och är tveksamma till vilken potential förbättrad kollektivtrafik har eftersom det är svårt att konkurrera med cykelns alla fördelar, säger Henriette Wallén Warner.
Treårig studie om oskyddade hjulburna trafikanter
Studien ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Länsförsäkringars forskningsfond. Programmet avslutades i december 2017 och några av resultaten presenteras på Transportforum 2018 under punkten ”En modell för säker cykling”.
– De skilda fysiologiska profilerna mellan svenska och nordamerikanska damishockeyspelare speglar förmodligen olika fokus i träningen. Det kan härledas till olika sociokulturella förutsättningar och ekonomiska förutsättningar, säger doktoranden Tommy Henriksson.
Utgångsmaterialet i hans forskning är fysiologiska mätningar och enkäter med 119 kvinnliga ishockeyspelare från Sverige och Kanada samt kvalitativa intervjuer med åtta tränare i Sverige, Kanada och USA.
Resultaten visar att de nordamerikanska spelarna har högre maximal isometrisk benstyrka, bättre löpacceleration och hoppkapacitet i stående längdhopp på ett ben samt högre anaerob uthållighet på is. De svenska spelarna hade istället mindre kroppsfett, mer fettfri massa och högre aerob kapacitet.
– Det är möjligt att den kanadensiska fysiologiska profilen är bättre anpassad för ishockeyprestation än den svenska eftersom enbenstester och stående längdhopp visade sig ha ett starkt samband med skridskoåkning, säger Tommy Henriksson.
Svenska damspelare får betala själva
Forskningsresultaten visar också att fälttester i princip är lika bra som laboratorietester när det gäller att förutsäga skridskoåkningsförmåga.
Avhandlingen pekar på mycket stora skillnader i ekonomiska förutsättningar för kvinnliga ishockeyspelare i USA och Kanada jämfört med i Sverige. De nordamerikanska damspelarna kan tack vare system med studiefinansiering via stipendier få ekonomiskt stöd långt upp i åldrarna, medan de svenska spelarna tvingades bekosta sitt idrottande själva efter att de gått ut gymnasiet.
– Förhoppningsvis kan resultaten i avhandlingen bidra till att man kan nyttja damhockeyns knappa resurser effektivare och förbättra prestationen. Men man kommer inte ifrån att ekonomiskt och strukturellt stöd är faktorer som måste förbättras för att damhockeyn ska kunna utvecklas, säger Tommy Henriksson.
Tommy Henriksson är uppväxt i Malmberget och arbetar idag med fysträning och fysiologiska tester på Umeå Performance Center.
Hur skiljer sig talspråk och skriftspråk åt i de sociala mediernas tidsålder? En del säger att de twittrar som de pratar – men vad betyder det? Peter Wikström har tittat närmare på talspråklighet i en digitalt skriftbaserad miljö. Hans avhandling fokuserar på Twitter som en fallstudie för att belysa våra normer och sätt att uttrycka oss när det gäller talspråk och skriftspråk.
Hieroglyfiska drag Twitter uppvisar en spridning mellan konventionella sätt att skriva, mer talspråkliga sätt, som till exempel dialekter, samt skrivsätt som helt frångår traditionella normer men som ändå hör hemma i den skrivna onlinekulturen utan att ha något med talspråk att göra. Skriften i sociala medier uttrycker med andra ord ofta en ”röst”, men är också mycket visuell – den digitala skriften har många ikoniska, nästan hieroglyfiska drag.
– På många sätt är den digitala skriften mer materiellt påtaglig än traditionell skrift, även om den är virtuell, säger Peter Wikström. Det bästa exemplet på det är förstås emojis. Twitterspråk åstadkommer ett slags talspråklighet genom att använda bilder. Det här inbegriper också den ständigt pågående diskussionen, eller förhandlingen, om språkanvändarens identitet, språklig kompetens och om hur plattformen får användas.
Twittrande som ”prat” I en delstudie visas hur Twitteranvändare själva bjuder in till att förstå sin textproduktion på Twitter som just ’prat’. Hos ett fåtal användare kopplas talspråkligt twittrande ihop med ’dålig’ grammatik eller stavning. Men det finns också användare som legitimerar sin skriftstil genom att insistera på att de twittrar som de pratar. Då handlar det om att åstadkomma en sorts autentisk identitet, att vara uttrycksfull och ärlig i hur man framställer sig själv på Twitter. Den talspråkliga rösten kommer att stå för omedelbarhet och en frihet från förställning, men på Twitter sitter rösten i fingrarna.
– Ju äldre det yngsta barnbarnet är, desto tidigare går mor- eller farföräldern i pension. Det är möjligt att mor- och farföräldrar i Sverige drivs av sina egna behov av att ha tid för en givande och ömsesidig relation med barnbarnen. Det blir möjligt först när de har blivit lite äldre, en tolkning som stöds av tidigare forskning, säger Linda Kridahl som är forskare i demografi vid Stockholms universitet.
Barnbarn medför viktig roll Att vara mor- eller farförälder är för många en högt värderad social roll, förknippad med välmående och högre självförtroende. Det gör dem till en viktig grupp att studera i relation till pension, menar Linda Kridahl. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga personer i Sverige som fyllt 58 år någon gång mellan 1993 och 2012. Den är den första i sitt slag som undersökt potentiella pensionärers hela familjesituation: antalet barnbarn, hur många barnbarnskullar de har, och barnbarnens ålder. Forskningen visar att barnbarn påverkar tidpunkten för att gå i pension både i de yngsta pensionsåldrarna, alltså arbetstagare under 61 år, och de äldsta, personer över 65. Att vara mor- eller farförälder ger i sig en tidigare pension, det är alltså inte bara åldern som påverkar. En mer komplex familjesituation påverkar också.
– Att ha många barnbarn eller flera barnbarnskullar gör också att en person går tidigare i pension. Det kan bero på att det blir för komplicerat att dela sin tid mellan flera olika familjer och samtidigt jobba, säger Linda Kridahl.
Ingen skillnad mellan mormor och farmor Forskningen visar däremot ingen skillnad mellan mor- och farmödrar respektive mor- och farfäder när det gäller att gå i pension. Det kan bero på att Sverige är ett jämförelsevis jämställt land, där både mammor och pappor och i förlängningen också båda mor- och farföräldrarna båda engagerar sig i barnens liv.
Det är en skillnad mot många andra västerländska länder, som dessutom har mindre utvecklad barnomsorg och föräldraförsäkring än Sverige.
– Där anses mor- och farföräldrar inte som ett komplement till förskola, utan som ett förstahandsalternativ för att ta hand om barnen när föräldrarna jobbar, säger Linda Kridahl.
Samtidigt vill många politiker och beslutsfattare i Sverige få folk att jobba längre. För dem är personer som satsar på att gå i pension tidigt viktiga måltavlor, menar hon.
– Ett mer ”barnbarnsvänligt” arbetsliv med mer flexibla arbetstider eller möjlighet att jobba deltid skulle kunna förenkla för mor- och farföräldrar att jobba längre, säger Linda Kridahl.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.