I marken finns stora mängder kol lagrat, betydligt mer än i växtligheten och atmosfären. Men jordbruksmark innehåller ofta mindre kol än omgivande ostörd mark. Ökad kolinlagring i jordbruksmark ökar bördigheten och är därmed ett kostnadseffektivt sätt att motverka klimatförändringar.

Under klimatkonferensen i Paris 2015 lanserade Frankrike det så kallade ”fyra promille-initiativet”. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna läggas fast i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Initiativets mål var att synliggöra den potential som kolinlagring i mark har och att sätta frågan på den politiska agendan.

Då är förstås problemet hur man bäst ska kunna åstadkomma detta. Flera vetenskapliga studier, framförallt från Mellanvästern i USA, har visat att en effektiv strategi för att öka kolinlagringen är att minska jordbearbetningen, till exempel genom att plöja mindre eller inte alls. Men hur stor är den potentialen egentligen?

Otillräcklig mätmetod
– Vi saknade flera viktiga faktorer i många tidigare studier och ville därför undersöka frågan närmare, säger Katharina Meurer, forskare på SLU och huvudförfattare till en ny artikel som skrevs på inbjudan av tidskriften Earth-Science Reviews.

Det handlar till exempel om sättet att mäta och beräkna kolförrådet. I de flesta studier har forskarna tagit jordprover i fältförsök och jämfört jordbearbetningsmetoder genom att mäta andelen kol per massa jord. Det är en vanlig metod och i många fall så är det tillräckligt att göra så. Men eftersom jordbearbetning luckrar upp jorden så har tätheten, det vill säga massa per volymenhet i jordprovet, stor betydelse. Ändå finns det måttet sällan med i studierna. Dessutom saknades ofta data från de djupare jordlagren.

Författarna har gjort en systematisk sammanställning av ett stort antal publicerade studier från långliggande försök i den tempererade och boreala klimatzonen.

Klimatzonerna

 

* Ljusrosa=Tropiskt klimat
* Gult=Subtropiskt klimat
* Grönt=Varmtempererat klimat
* Mörkrosa=Borealt (Kalltempererat) klimat
* Ljusblått=tundra
* Vitt=is

Källa: Wikipedia

– I den analysen kom vi fram till att när markens täthet inte fanns med i beräkningarna så överskattades skillnaderna i mängden lagrat kol mellan de olika jordbearbetningsmetoderna, säger Katharina Meurer.

De såg att minskad jordbearbetning bara ökade kolinlagringen i de översta 3 decimetrarna, det vill säga i den jord som tidigare har plöjts (matjorden). Men Katharina Meurer skulle vilja se att framtida studier mäter djupare ner. I de studier som fanns tillgängliga visade det sig exempelvis att skillnaden i kolinlagring mellan direktsådd och konventionell plöjning minskar kraftigt om man tar hänsyn till hela jordprofilen ner till 60 cm djup.

Oklar sammanlagd klimateffekt
Reducerad jordbearbetning är en viktig pusselbit i framtidens hållbara jordbruk. Till exempel minskar den jorderosion och påverkar markorganismerna. Reducerad bearbetning leder också till minskad dieselförbrukning, vilket är positivt för klimatet. Å andra sidan finns studier som visar på ökade utsläpp av lustgas vid plöjningsfri odling.

Plöjning, plöjningsfri odling och direktsådd

Plöjning är den dominerande metoden för grundbearbetning inför sådd i Sverige. Plöjningsfri odling, där jorden istället bearbetas med hjälp av kultivator eller tallriksredskap (utan att vändas), blir gradvis allt vanligare. Vid direktsådd görs ingen jordbearbetning alls, och sådden sker till exempel direkt i stubben efter en tröskad spannmålsgröda.

– Jordbearbetningsmetodernas sammanlagda klimateffekt är därför oklar, men vår litteratursammanställning visar tydligt att klimateffekten av reducerad jordbearbetning genom kolinlagring är mindre än man trodde förut, nära noll i genomsnitt. Hur det ser ut under svenska klimatförhållanden vet vi inte säkert, säger Katharina Meurer. Men, de svenska jordbearbetningsförsöken som hittills har studerats visar på sjunkande skördar vid plöjningsfri odling och inte på några skillnader i kolförråd mellan behandlingarna. Lägre skördar leder till att mindre organiskt material tillförs marken från skörderester och rötter. Det är därför sannolikt att slutsatsen från vår studie är relevant även under svenska förhållanden.

Artikeln:
Tillage intensity affects total SOC stocks in boreo-temperate regions only in the topsoil—A systematic review using an ESM approach. Katharina H.E. Meurer, Neal R. Haddaway, Martin A. Bolinder, Thomas Kätterer. Earth-Science Reviews 177 (2018) 613–622.

Kontakt:
Katharina Meurer, postdoktor, Institutionen för ekologi; Enheten för systemekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, katharina.meurer@slu.se, 018-67 24 76
Martin Bolinder, forskare vid samma institution, martin.bolinder@slu.se, 018-67 22 57
Thomas Kätterer, professor vid samma institution, thomas.katterer@slu.se, 018-67 24 25

– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2 400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.

Kvinnor löper större risk att falla än män
Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.

– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.

Balans- och styrketräning stärker benen
I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.

– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.

Jonas Johansson arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Avhandlingen:
The Healthy Ageing Initiative – Predictors of Falls and Fractures (Svensk titel: Initiativ för ett hälsosamt åldrande – fall och frakturprediktion)

Kontakt:
Jonas Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, jonas.johansson@umu.se, 070-299 03 16

Typ 2-diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Över 400 miljoner människor är drabbade globalt. Både livsstil och ärftliga komponenter bidrar till dess uppkomst. Huvudproblemet är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin, som framställs av bukspottkörtelns β-celler.

Forskare har nu med hjälp av avancerad mikroskopi upptäckt att detta beror på ett fel i β-cellens sekretionsapparat, som förenklat kan liknas vid trafikstopp i rusningstid. Insulin frisätts när små hormoninnehållande så kallade vesiklar (vätskeblåsor) sammansmälter med cellmembranet. Förutsättningen för att detta skall ske är att vesiklarna först fäster vid cellmembranet där de sedan sammansätter sekretionsapparaten.

Genom att jämföra β-celler från friska människor och typ-2 diabetiker kunde forskarna konstaterade att diabetiska β-celler har problem att få dessa vesiklar att fästa vid cellmembranet. Felet beror sannolikt på att ett antal proteiner som behövs för membrankontakten förekommer i minskad mängd vid typ 2-diabetes. Konsekvensen blir att nya insulin-vesiklar inte bygger upp sekretionsapparaten tillräckligt fort och mängden insulin som utsöndras är därför drastiskt minskad.

Förhoppningen är nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot diabetes.

Publikationen:
Glucose dependent granule docking limits insulin secretion and is decreased in human type-2 diabetes. Gandasi, Nikhil R et al. Cell Metabolism.

Kontakt:
Sebastian Barg, lektor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, sebastian.barg@mcb.uu.se, 018-471 46 60

2014 rapporterade forskare vid Karolinska Institutet att de funnit en mekanism bakom träningens välgörande effekt på hjärnan. Nu visar uppföljande forskning att samma process även ökar fettförbränningen och stärker immunförsvarets anti-inflammatoriska egenskaper.

– Vi har länkat samman de två delarna som ingår i uttrycket ”en sund själ i en sund kropp”. Forskningen bidrar till en bättre förståelse av varför fysisk aktivitet ger positiva effekter på kroppen. I förlängningen kan den bidra till nya läkemedel för behandling av fetma eller diabetes, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Tränade muskler renar blodet
I den tidigare studien kunde forskarna visa att tränade muskler har en renande funktion på blodet som liknar njurarna och leverns. Genom träning kan musklerna omvandla stressmarkören kynurenin till kynurensyra. Höga halter av kynurenin har uppmätts hos personer med depression och psykisk sjukdom.

I den nya studien har forskarna gått vidare för att undersöka funktionen av kynurensyra. Försöken gjordes på möss som utfodrats med en fettrik kost som gjorde dem överviktiga och även gav dem förhöjt blodsocker. Forskarna fann att en daglig dos av kynurensyra gjorde att mössen slutade gå upp i vikt och fick en förbättrad glukostolerans, trots att de åt lika mycket.

Förklaringen var att kynurensyra aktiverade cellreceptorn GPR35 som återfinns både hos fettceller och immunceller. Hos fettcellerna ledde det till en omvandling av vitt fett till energiförbrännande brunt fett, och hos immuncellerna ökade de antiinflammatoriska egenskaperna.

– Vi har visat hur kynurensyra förhindrar viktuppgång trots överdrivet energiintag. Nästa steg för oss är att fortsätta att klarlägga den komplexa kedjan av samverkande molekyler som påverkas av diet och träning, säger Jorge Ruas.

Publikationen:
Kynurenic acid and GPR35 regulate adipose tissue energy homeostasis and inflammation. Leandro Z. Agudelo, Duarte M. S. Ferreira, Igor Cervenka, Galyna Bryzgalova, Shamim Dadvar, Paulo R. Jannig, Amanda T. Pettersson-Klein, Tadepally Lakshmikanth, Elahu G. Sustarsic, Margareta Porsmyr-Palmertz, Jorge C. Correia, Manizheh Izadi, Vicente Martínez-Redondo, Per M. Ueland, Øivind Midttun, Zachary Gerhart-Hines, Petter Brodin, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, och Jorge L. Ruas, (Cell Metabolism, online 6 februari 2018)

Kontakt:
Jorge Ruas, docent i molekylär fysiologi, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, jorge.uas@ki.se, 070-090 26 66

– Jedek är inte ett språk som talas av ett oupptäckt folk i djungeln som man kanske föreställer sig, utan i en by som tidigare har studerats av antropologer, säger Niclas Burenhult som är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och som samlade de första lingvistiska materialen från jedektalare.
– Som språkvetare kom vi med en annan uppsättning frågor och hittade något som antropologerna missat. Språket tillhör gruppen aslispråk inom den austroasiatiska språkfamiljen och talas av drygt 280 personer som är bofasta jägare-samlare i norra Västmalaysia.

Stor del av byn pratade ett annat språk
Forskarna upptäckte språket under ett språkdokumentationsprojekt, Tongues of the Semang, då de åkte till flera byar för att samla in språkdata från olika grupper som talar aslispråk.

Upptäckten av jedek gjordes när de undersökte språket jahai i samma geografiska område.

– Vi insåg att en stor del av byn talade ett annat språk. De använde ord, språkljud och grammatiska strukturer som inte används i jahai. Vissa av dessa ord pekade på en koppling till andra aslispråk som talas långt bort i andra delar av Malackahalvön, säger Joanne Yager.

Inga ord för stjäla eller köpa
Samhället där jedek talas är mer jämställt än det västerländska, det förekommer nästan inget mellanmänskligt våld, de uppmanar medvetet sina barn att inte tävla och det finns varken lagar eller domstol.

Det finns inte heller några yrken utan alla kan göra allt som krävs i ett jägar-samlarsamhälle. Hur man lever återspeglas i språket. Alltså finns inga ord för varken yrken eller domstol. De har heller inga inhemska verb som betecknar ägande som låna, stjäla, köpa eller sälja men har ett rikt förråd av ord för ”utbyte” och ”fördelning”.

– Det finns så många sätt att vara människa, men alltför ofta används våra egna moderna och huvudsakligen urbana samhällen som måttstock för vad som är universellt mänskligt. Vi har massor att lära, inte minst om oss själva, av den till stora delar odokumenterade och hotade språkliga och kulturella rikedom som finns därute, säger Niclas Burenhult.

Passion för språklig mångfald
Joanne Yager och Niclas Burenhult har under längre perioder varit verksamma i samhällen med talare av aslispråk. Detta är nödvändigt för att systematiskt kunna studera, observera och dokumentera språken, det räcker inte enbart att göra intervjuer.

– Det här arbetet bygger på hängivna fältarbetare med en stark passion för att få veta mer om den språkliga mångfalden, konstaterar Niclas Burenhult.

I världen idag finns ca 6000 språk. 80 procent av jordens befolkning talar något av de stora språken i världen, medan cirka 20 procent talar något av de 3 600 mindre språken. Forskare tror att ungefär hälften av jordens språk kommer att vara utdöda om ca 100 år.

Text: Gisela Lindberg

Artikel:
Jedek: a newly discovered Aslian variety of Malaysia, Joanne Yager och Niclas Burenhult, Linguistic Typology

Kontakt:
Joanne Yager, joanne.yager@ling.lu.se
Niclas Burenhult, niclas.burenhult@ling.lu.se

Här är det särskilt kyrkornas vindar, med bevarade takkonstruktioner, som är i fokus. Genom att datera virket i taken och undersöka fem kyrkor i Västergötland har den tidigmedeltida arkitekturen blivit synlig.

– Vindarna är knappt beforskade, sällan besökta och nästan helt intakta. De fem undersökta vindarna utgör studiens ”arkeologiska utgrävningsplatser”, trots att de befinner sig högt ovanför marken, säger Kristina Linscott, författare till den nya doktorsavhandlingen i kulturvård.

Virket i de fem kyrktaken är daterade med dendrokronologi, en vetenskaplig metod där trädens årsringar och deras varierande årliga tillväxt analyseras. Därför vet forskarna med säkerhet att träden till alla fem taken fälldes i tätvuxna skogsbestånd i Västergötland mellan 1134 och 1160.

– Bjälkarna har alltså burit taken i över 850 år och är fortfarande på plats. Att ett antal så gamla, i stort sett jämnåriga träkonstruktioner från samma region har klarat sig välbevarade, är unikt både i Sverige och i övriga Europa.

Mycket bevarat i Sverige
Intresset för bevarade medeltida tak är växande och ny europeisk forskning visar att det finns jämförelsevis många bevarade tidigmedeltida kyrktak i Sverige.

De nya studierna tar sin utgångspunkt i insikten att takstolarna från början var synliga i kyrkorummen och att kyrkornas nuvarande innertak eller valv uppfördes först senare.

– Man kan föreställa sig att de ursprungliga interiörerna liknande en lada eller ett skjul. I forskningen analyseras olika kopplingar mellan vindsmiljöerna ovanför och i de nuvarande kyrkorummen nedanför innertak och valv.

Varierande kyrkoarkitektur
Två av de fem kyrkorna var troligen betydligt lägre vid 1100-talets mitt. Väggarna förhöjdes senare och hela takkonstruktionen flyttades upp och återanvändes.

– Samtidigt hade två av de fem kyrkorna sannolikt den höga höjd de har idag. Undersökningen pekar därmed på att det uppfördes stenkyrkor med olika höjd vid 1100-talets mitt.

Tidigare studier har funnit att de flesta tidigmedeltida små kyrkorna troligen hade endast en ingång till långhuset, sydportalen i sydvästra hörnet av rummet. De nya studierna lyfter fram att det inte är omöjligt att det fanns fler entréer i långhusens västra del från början. Förutom sydportalen, argumenteras i forskningen för en öppning mitt i västväggen samt i visa fall även en i norrväggen.

– Idag har kyrkorummen stora fönster som skapar direkt kontakt mellan ute och inne, och släpper in ett betydande ljus. Rummen i 1100-talskyrkorna hade istället små fönster eller öppningar som satt högt upp. En besökare måste vända sig om mot ingången för att kunna se ut. Det ursprungliga rummet skapade på så sätt en känsla av att befinna sig i en grotta.

Preliminära analyser pekar dessutom på att takstolarna ursprungligen var målade vita med kalkfärg.

­­Avhandlingen:
Interpretations of old wood, Figuring mid-twelfth century church architecture in west Sweden

Kontakt:
Kristina Linscott, 031-786 93 56, 0703 62 71 25, kina.linscott@conservation.gu.se

 

 

 

 

För att studera inspel från elever har Tuula Maunula filmat 14 genomgångar när matematiklärare introducerar linjära ekvationer. Tolv lärare och 297 elever från nio olika grund- och gymnasieskolor ingår i studien. Med hjälp av inspelningarna har Tuula Maunula studerat innehållet i elevers inspel och hur dessa bemöttes av lärarna samt vilken betydelse olika bemötanden fick för de lärandemöjligheter som utvecklades.

I vart och ett av fallen behövde läraren, även om hen var mitt under en genomgång av ett nytt moment, snabbt ta beslut ifall inspelet skulle följas upp eller om det var bäst att hålla sig till den ursprungliga lektionsplanen.

– Det finns en intern logik bakom de allra flesta elevinspel. Inspel av arten ”god dag yxskaft” är sällsynta. Vad som blir tydligt är att inspelen ofta ger andra perspektiv på innehållet än lärarens, säger Tuula Maunula. Hon har kategoriserat inspelen på fyra olika sätt, utifrån hur de utvecklas under genomgångarna samt beroende på hur lärarna bemöter dem. De fyra kategorierna är: ignorerade elevinspel, valda elevinspel, bekräftade elevinspel samt utforskade elevinspel. Med hjälp av kategorierna har hon analyserat vilken betydelse elevinspelens utveckling har för de lärandemöjligheter som utvecklas i lektionerna.

Slutsatser
Två slutsatser är att det finns ett pris för elevers tystnad eftersom ytterligare lärandemöjligheter riskerar att utebli och att innehållet kan bli mer komplext behandlat när elevinspelen utforskas.

– Alternativa uppfattningar av innehållet och aspekter som annars oftast togs för givet, genererades i mycket större utsträckning i de lektionstyper där elevinspel blev lyssnade på och utforskade, säger Tuula Maunula.

– Det är en god idé att uppmuntra, men framför allt att utforska, elevinspel under sina lektioner. Mina resultat kan förhoppningsvis medverka till att lärare fokuserar mer på innehållet i vad elever bidrar med när de som lärare planerar, utför, utvärderar och utvecklar undervisning. På så sätt kan det flerstämmiga klassrummet bestå av såväl flera stämmor som av flera perspektiv på innehållet som behandlas, säger hon.

Kontakt:
Tuula Maunula, telefon: 0707 56 39 79, e-mail: tuula.maunula@gu.se

Avhandling:
Students’ and Teacher’ Jointly Constituted Learning Opportunities. The Case of Linear Equations

– Det som brister är framför allt beskrivningarna av varför en person inte kan jobba, att man exempelvis får panikångest när man träffar kunder, eller inte kan stå och gå vid maskinerna som vanligt, säger Karin Starzmann, doktorand i allmänmedicin med fokus på läkares sjukskrivningspraxis och syn på sjukskrivningar.

I ett delarbete i sin avhandling har hon studerat kvaliteten på 444 läkarintyg för sjukskrivning från 20 vårdcentraler i Skaraborg. Karin Starzmann är själv distriktsläkare i området och arbetar även övergripande med sjukskrivningar.

Resultaten visar att 56 procent av intygen vid symptomdiagnos, då patienterna har symptom men saknar sjukdomsdiagnos, hade brister. Andelen bristfälliga intyg i kategorin sjukdomsspecifika diagnoser var 44 procent.

Svår utmaning
– Symptomdiagnoser prognosticerar sämre kvalitet i intyg och sjukskrivningsprocess, men jag kan inte säga att det var speciellt bra i den andra gruppen heller. I båda grupperna saknades väsentligt innehåll, konstaterar Karin Starzmann.

Att läkare kan uppleva sjukskrivningsprocessen som en känsloladdad och svår utmaning framkom tydligt i en annan och kvalitativ delstudie, baserad på fokusgruppsintervjuer med totalt 28 vårdcentralsläkare i Västra Götaland. Även AT- och stafettläkare deltog.

Karin Starzmann menar att det behövs ett omtag i sjukskrivningsfrågan då läkare tycker att det är så svårt. Det har satsats stort på olika reformer och utbildning till läkare – hon utbildar själv läkare och annan vårdpersonal i försäkringsmedicin – men trots detta har de svårt att hantera sjukskrivningsfrågan.

Speciella team föreslås
– Många tycker fortfarande att det är ett betungande och svårt uppdrag att vara sjukskrivande läkare, som tar mycket mottagningstid i anspråk på vårdcentralen. Ett förslag de kom fram till var att speciella team eller sjukskrivningsläkare skulle ta hand om de längre sjukskrivningarna.

Så sker i många andra länder, och även på försök i Sverige. En modell som enligt Karin Starzmann kan bidra till att kvalitetssäkra och legitimera en stundtals ifrågasatt försäkring, och därmed skydda patienterna.

– Jag brukar säga att sjukskrivningar ska vara rätt doserade, inte för mycket eller för lite. Det är viktigt för att vi ska få systemet att fungera. Det är också viktigt att inse att det inte finns någon quick-fix. Många tror att det finns en enda lösning när det gäller sjukskrivningar, men man måste ta hänsyn till många faktorer, säger Karin Starzmann.

Avhandling:
The physician and the sickness certification

Ozonskiktet har förtunnats sedan 1970-talet på grund av människors utsläpp av klorfluorkarboner, även kallat freoner. Sedan kemikalierna förbjöds 1987 har delar av ozonlagret återhämtat sig, särskilt vid polerna.

Mindre återhämtning trots freonstopp
Nu har forskare visat att vid lägre breddgrader, mellan 60°N och 60°S, återhämtar sig sannolikt inte det ozon som finns i stratosfären. För Sveriges del betyder det i höjd med Uppsala och söderut. Det här beror på oväntade ozonminskningar i nedre delen av stratosfären. Orsaken är för närvarande okänd.

– Ozon har minskat globalt sedan 1980-talet, men samtidigt som förbudet mot freoner leder till en återhämtning vid polerna verkar det inte stämma för lägre breddgrader, säger professor Joanna Haigh, Granthaminstitutet vid Imperial College London, en av författarna till studien.

– Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner än vad vi såg vid polerna innan förbudet, men UV-strålningen är mer intensiv i dessa regioner och fler människor bor där, säger Joanna Haigh.

Kemikalier kan vara orsak till att ozonet förstörs
En orsak till nedgången kan vara att klimatförändringen förändrar mönstret på atmosfärens cirkulation, vilket leder till att mer ozon transporteras bort från tropikerna. En annan möjlig orsak kan vara att mycket kortlivade substanser, som innehåller klor och brom, skulle kunna förstöra ozon i den nedre stratosfären. Bland dessa finns kemikalier som används som lösningsmedel, färgavfall och avfettningsmedel. En kemikalie används till och med vid produktion av en ozonvänlig ersättning för freon.

– Upptäckten att ozonet minskar vid låg latitud är överraskande, eftersom våra nuvarande atmosfäriska cirkulationsmodeller inte förutsäger denna effekt. Mycket kortlivade substanser kan vara faktorn som saknas i dessa modeller, säger William Ball från ETH Zürich, som lett analysen.

Man har tidigare trott att dessa kortlivade substanser inte finns kvar tillräckligt länge i atmosfären för att nå stratosfären och påverka ozonet, men här behövs mer forskning.

Nya datakombinationer bakom upptäckten
Forskarlaget har utvecklat nya algoritmer som kombinerar data från olika satelliter från 1985 och framåt.

Enskilda data har tidigare tytt på en minskning, men avancerade sammanslagningstekniker och tidsserieanalys visar nu en långsiktig trend av minskning av ozon i stratosfären vid lägre höjder och breddgrader.

Daniel Mortlock vid Stockholms universitet och Imperial College London har varit med och utvecklat de statistiska tekniker som användes för att kombinera data från olika instrument:

– En intressant aspekt av det här projektet är att det engagerar många kategorier av forskare – atmosfärsfysiker, astronomer och statistiker. Alla inblandade lärde sig mycket av varandra, säger han.

Skyddar oss från solens UV-strålar
Ozon bildas i stratosfären på mellan ca 10 och 50 km höjd. Det produceras på tropiska breddgrader och distribueras sedan runt jorden och bildar ett ozonskikt som till stor del finns i den nedre delen av stratosfären. Ozonskiktet absorberar mycket av solens UV-strålning, som, om den når jordens yta, kan skada DNA i växter, djur och människor.

På 1970-talet konstaterades att kemikalier som kallas klorfluorkarboner (CFC), eller freoner, som till exempel används i kyl och aerosoler, förstör ozon i stratosfären. Effekten var värst i Antarktis, där ett ozonhål bildades. Sedan 1987 har CFC fasats ut och nyligen konstaterades de första tecknen på att ozonskiktet över Antarktis förbättras. Den övre stratosfären vid lägre breddgrader visar också tydliga tecken på återhämtning, men inte den nedre, enligt ny forskning

Undersökningen har genomförts av forskare från Schweiz, Storbritannien, USA, Sverige, Kanada och Finland och innehåller data som samlats in av ett antal satelliter, inklusive NASA:s.

Artikeln:
Evidence for continuous decline in lower stratospheric ozone offsets ozone layer recovery” i Atmospheric Chemistry and Physics. [https://doi.org/10.5194/acp-18-1379-2018]

Kontakt:
Daniel Mortlock, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, och Imperial College London, daniel.mortlock@astro.su.se. (engelska), 08-553 785 56,

Hayley Dunning, Research Media Officer (Natural Sciences), Imperial College London,  h.dunning@imperial.ac.uk. (engelska),  +44(0)20 7594 2412,

 

Mats Fred vid Malmö universitet har studerat hur svenska kommuner använder projektbaserade arbetssätt i allt större utsträckning. Utvecklingen kan få oväntade konsekvenser. Både för projektlogik och byråkratisering.

– Kommuner lanserar ofta projekt utifrån en förväntning att arbetssättet ska vara innovativt, kreativt och annorlunda, säger Mats Fred.

– Min studie visar att mycket av den kommunala projektpraktiken snarare bidrar till mer byråkrati om än förklädd i andra, projektinspirerade, termer.

Projekt definieras här som tillfälliga insatser utförda med specifik personal och resurser i syfte att nå på förhand preciserade mål. I offentlig sektor ses dessa projekt som undantag från den ordinarie byråkratiska verksamheten. Projekten förväntas bidra till mer flexibilitet, innovation och samverkan.

Varför ökar intresset för projektorganisering i offentlig sektor?

Reformarbete har ofta inneburit projektorganisering. Det finns större tillgång på pengar eftersom de öronmärks för projekt. Det finns också en spridning av projekt och projektidéer mellan olika kommunala organisationer.

Men också politiken driver på projektifieringen, menar Mats Fred i sin avhandling.

– Att lansera projekt anses vara att visa handlingskraft.

Forskningen visar också hur högre tjänstemän argumenterar för projekt som medel för effektivisering. Konsulter som förespråkar och säljer vad som beskrivs som effektiva och flexibla organisatoriska ”lösningar” som organiseras genom projekt, är ytterligare en drivkraft.

För att hantera mer projektverksamhet anpassar sig kommunerna genom fortbildning, reformarbete och omorganisering.

Trojansk häst
Projektifiering kan förstås dels som en ökad användning av projekt, men också som en spridning av en projektlogik, menar Mats Fred.

Projektifiering påverkar hur den kommunala verksamheten organiseras och praktiseras. Projektlogiken förändrar exempelvis hur tjänstemän och politiker uppfattar och förstår sitt uppdrag och arbete.

– Dessa förändringar är ofta oförutsedda konsekvenser, varför jag använder liknelsen med en trojansk häst.

Praktiska exempel på detta är att utbilda tjänstemän i projektmetodologi och projektledning. Det kan också handla om att skapa projektkontor och kommunala projektmodeller för både projekt som ordinarie verksamhet, eller att organisera egna projektfinansieringssystem.

– Dessutom kan vi se utvecklingen av ett projektrelaterat språk, säger Mats Fred.

Avhandlingen:
Projectification: the Trojan horse of local government

Kontakt:
Mats Fred, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, mats.fred@mau.se, 040-665 7274

Behandling av stora och kroniska sår är ett område som idag drar enorma resurser då effektiv teknik som ökar sårläkning saknas. Istället begränsas behandlingen till rengöring och omläggning av sår, samt antibiotika mot sårinfektioner.

Många har försökt hitta lösningar på sårproblematiken, men inte lyckats. Forskarna i Uppsala har med hjälp av bioteknik transformerat mjölksyrebakterier så att de kan producera sårläkande proteiner direkt i såret. Och är först i världen med sin teknologi för accelererad sårläkning.

– Vi har utvecklat en läkemedelskandidat, ett nästa generations biologiskt läkemedel och kan nu visa fantastiskt fina resultat på accelererad sårläkning hos möss, säger Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för integrativ fysiologi, Uppsala universitet.

Mjölksyran sänker pH:t i såret
Accelerationen av läkningsprocessen bygger på förändringar i mikromiljön i såret som ändrar beteendet och funktionen av specifika immunceller. Med den utvecklade tekniken kan forskarna öka nivån av en chemokin, CXCL12 under tillräckligt lång tid för att få effekt – både genom lokal kontinuerlig produktion direkt i såret, men också av att mjölksyran från bakterierna sänker pH:t och därmed hämmar nedbrytningen.

– Chemokinen CXCL12 är ett protein som uppregleras vid skada för att locka dit och instruera immunceller att påbörja sårläkningen. Genom att öka nivån CXCL12 ytterligare, rekryteras fler och mer specialiserade immunceller till såret och driver läkningsprocessen snabbare, säger Mia Phillipson.

Studier på grisar
Den starka effekten på sårläkning bevisas i friska möss och även i två experimentella modeller av diabetes och i en modell med dålig blodcirkulation i benen samt i en modell med human hud där ytliga sår görs innan behandling.

– Vi såg tydliga skillnader på kompositionen av immunceller i såret och dessutom började immuncellerna producera TGFß som ökar sårläkningen tidigare och i högre koncentrationer.

– Behandlingen var lokal i såret utan att påverka resten av kroppen. Det här är oerhört spännande medicinskt, vi har en teknologi som fungerar och förstår mekanismen, hur det fungerar i sår. Nu väntar studier i en grismodell, säger Mia Phillipson.

Fler sår med äldre befolkning

Effektiv teknik för att accelerera sårläkning finns inte inom vården idag. De substanser som ligger i sena kliniska prövningar är traditionella, proteinbaserade biologiska läkemedel i gruppen tillväxtfaktorer, men det har varit svårt att få dem tillräckligt effektiva, samtidigt som behandlingen blir väldigt kostsam. Med åldrande population, förekomst av kroniska sjukdomar som diabetes samt spridning av antibiotikaresistens kan en behandling som får såren att läka snabbare göra stor skillnad, menar forskarna.

Kontakt:
Mia Phillipson, Mia.Phillipson@mcb.uu.se, 018-471 4419, 070-345 50 72

Studien:
Accelerated wound healing in mice by on-site production and delivery of CXCL12 by transformed lactic acid bacteria, Vågesjö et al. (2018). PNAS.

Tryckta organiska solceller närmar sig energieffektiviteten i de konventionella solcellerna i kisel, men behöver inte nödvändigtvis konkurrera på samma marknad.

– De organiska solcellerna är användbara i många olika sammanhang, inte minst där man har nytta av att de är transparanta, mjuka, böjliga, i olika färger och att de är billiga att tillverka, säger Olle Inganäs, professor i biomolekylär och organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Han och hans forskargrupp har nu tagit fram en förfinad metod att tillverka de tunna och flexibla solcellerna.

En halvgenomskinlig solcellsmodul.

I en halvgenomskinlig solcellsmodul, se bilden, används elektroder med två varianter av polymeren PEDOT:PSS, vanlig inom den organiska elektroniken, där den ena fungerar som anod och den andra modifieras till katod.

Det som ser ut som ränder på solcellsmodulen är just katod- respektive anodmaterialen. Det aktiva skiktet som absorberar ljus och ger elektroner ligger mellan dessa elektroder. I solcellsmodulen seriekopplas sedan de individuella solcellerna.

När elektroder och aktivt lager trycks som tunna filmer ovanpå varandra kommer defekter i ett skikt att utgöra attackpunkt för nästa lager som ska tryckas. Defekterna förstärker varandra och leder till kortslutning mellan topp och bottenelektroderna. Hittills har man löst detta problem genom att skicka en ström genom cellen.

Aktivt material nyttjas som lim
– Man måste bränna bort defekterna i varje enskild cell. Dels är det tidsödande och dels kommer man inte lätt åt alla celler och därför blir kassationen ganska hög, förklarar Olle Inganäs.

Forskarna har nu med stor framgång testat en metod där de istället använder det aktiva polymermaterialet som lim. Två plastfilmer med anod respektive katod täcks med det aktiva materialet innan det hela lamineras samman. Att det bara är två skikt som ska tryckas minskar antalet defekter och sannolikheten att två defekter ska hamna precis mitt emot varandra vid lamineringen är försumbar.

– Det händer helt enkelt inte. Men vi upptäckte att när vi laminerar ihop de båda skikten till en flexibel och hållbar modul så ger solcellerna mera ström när ljuset kommer från det ena hållet än från det andra. Vi vill ju att cellerna ska generera lika mycket ström oavsett om solen går upp eller ner, säger han.

Forskarna har visat att det är fukten i luften som spökar. Det bildas små elektronfällor i materialet som fångar in elektroner innan de når elektroden. Lösningen här är att tillverka anod och katod-filmerna och sedan snabbt laminera ihop dem med det aktiva polymermaterialet i skyddad atmosfär. Ju kortare tid filmen exponeras för fukt desto mindre problem.

­Sensorer kan visa vad hunden gör
– Vi har visat att lamineringsmetoden fungerar med många olika kombinationer av polymermaterial och att energieffektiviteten blir lika hög som vid konventionell tillverkning, säger Olle Inganäs.

De solcellsmoduler som utvecklats av Olle Inganäs och hans grupp vid Linköpings universitet utvecklas och tillverkas av avknoppningsföretaget Epishine som valt att satsa på inomhusmarknaden.

Solcellerna absorberar då inomhusbelysningen och skapar ström som räcker för att försörja exempelvis sensorer som visar vad hunden gör när inte husse är hemma eller känner av fukt eller temperatur inomhus. Eftersom belysning inomhus inte har solens spektrum och intensitet blir villkoren enklare och effektiviteten god.

Artikel:
Asymmetric photocurrent extraction in semitransparent laminated flexible organic solar cells. Jonas Bergqvist, Thomas Österberg, Armantas Melianas, Luis Ever Aguirre,Zheng Tang, Wanzhu Cai, Zaifei Ma, Martijn Kemerink, Desta Gedefaw, Mats R Andersson, Olle Inganäs, Nature

Kontakt:
Olle Inganäs, olle.inganas@liu.se, 013 28 12 31 eller

På cirka 250 miljoner ljusårs avstånd från vår planet ligger en galaxhop som heter Stephans kvintett. Den består av flera kolliderande galaxer och finns i stjärnbilden Pegasus. I en ny forskningsstudie har astronomer nu närmare studerat tillståndet i hopen.

Studien avslöjar strukturer som man inte tidigare sett. Av särskilt intresse är upptäckten av en mycket stor, röd halo som har skapats av spillror från gamla stjärnor. Halon är centrerad runtomkring en av de fem galaxerna.

– Galaxerna i Stephans kvintett ligger ovanligt tätt vilket innebär att de interagerar med varandra, säger Florent Renaud, astronom vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Närheten skapar störningar
Närheten mellan de fem kolliderande galaxerna skapar gravitationsstörningar och instabilitet. De gamla stjärnspillrorna som hamnat mellan galaxerna är ett tecken på detta. Dessa spillror har slitits loss från sina respektive galaxerna i perioder då gravitationsstörningarna varit extra kraftiga.

– Denna process utgör ett slags galaktisk kannibalism, säger Florent Renaud.

Stephans kvintett

Galaxhopen är känd för sin variation av vackra galaxer, varav merparten är spiralformade. Galaxhopen upptäcktes 1877 av en fransk astronom, Edouard Stéphan, och har under resans gång kommit att bli den mest undersökta av alla galaxhopar.

De fem galaxerna dras allt närmare varandra. I slutändan kommer de, efter ett antal sammandrabbningar, att gå samman i en enda gigantisk galax. Enligt Florent Renauds bedömning sker det om några hundra miljoner år.

Galaxhop med röd halo
Galaxhopen är visserligen väl undersökt sedan tidigare, särskilt tack vare insatser från Hubbleteleskopet. Men de nya färgrika fotona från ett teleskop på Hawaii kastar nytt ljus på galaxhopen och ger forskarna ytterligare pusselbitar till vad som händer i det komplicerade systemet.

I synnerhet galaxen med den nyupptäckta, röda halon har i tidigare tolkningar av händelseförloppen spelat en mer förbisedd roll vad gäller dynamiken kring galaxernas kollisioner. Resultaten från studien pekar därför också på att galaxhopen är äldre än man tidigare trott.

Detta innebär att forskarna nu måste se över sina modeller för hur systemet har bildats och utvecklats. Denna forskningsgren inom astronomin, där forskare försöker rekonstruera galaxers historia genom att upptäcka större och otydliga strukturer kring galaxerna, kallas ofta för galaktisk arkeologi.

Studien:
Revisiting Stephan’s Quintet with deep optical images

Introduktionsprogrammet, som Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för, är en av de första kontakterna många migranter har med det svenska samhället.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället, säger forskaren Afrah Abdulla vid HögskolanVäst.

Afrah Abdulla har i sin doktorsavhandling studerat hur tolv arabisktalande nyanlända uppfattar etableringsinsatserna, hur deras lärande under dessa två år ser ut och tolkningarna av de nya erfarenheterna.

Hon har också studerat vad olika policydokument säger om etablering samt gjort observationer i samhällsorienteringskursen för nyanlända.

God medborgare har arbete
Avhandlingen visar att etablering till stor del handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda medborgare”. Bland annat i kursmaterial från samhällsorienteringskursen framträder bilden av den goda medborgaren som självständig, sekulariserad, jämlik, ärlig, ”god” förälder och laglydig. I kursen ställs detta ”svenska” ibland mot det som målas upp som ”arabiska tankesätt”.

En god medborgare är också en medborgare med arbete. Migranterna i studien instämmer i att arbete är ytterst viktigt för att komma in i det nya samhället, men nästan samtliga tycker att Arbetsförmedlingen är en myndighet som försvårar för dem.

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet samordnas av Arbetsförmedlingen och består främst av tre delar; kursen i samhällsorientering för nyanlända, SFI (svenska för invandrare), och olika insatser för att påskynda etablering på arbetsmarknaden, exempelvis praktik.

De upplever att de tvingas ta ”paketerbjudanden” som inte tar hänsyn till exempelvis hälsa eller tidigare utbildning. I en av forskarens intervjuer berättar en man att han fått rådet att gå en mekanikkurs trots att han är elektriker.

Försummad kompetens
En annan har blivit starkt avrådd av sin handläggare att starta egen dataservicefirma, trots att han har lång erfarenhet av detta från hemlandet och brinner för sitt yrke.

En del av etableringen går ut på att ”fostra självständiga människor som deltar i formandet av sin egen framtid” (SOU 2008:58), men de nyanländas mening är att Arbetsförmedlingen inte låter dem göra detta.

Migranternas mening om Arbetsförmedlingen är att den försummar deras kompetens, behov och önskemål, vilket de anser vara en förlust både för sig själva och för det svenska samhället.

I introduktionsprogrammet förmedlas också svenska värderingar kring barnuppfostran. Det är ett område som många nyanlända identifierar som svårt av flera anledningar. Dels för att deras syn på barnuppfostran inte alltid stämmer överens med det de får höra på introduktionen.

Uppfostra barn på svenskt vis
Vissa av de nyanlända efterfrågar exempel på hur man ska uppfostra sina barn ”rätt” om det de gör anses som fel.

Det som förvånade Afrah Abdulla var att vissa av de nyanlända har skapat sig bilden av att svenska myndigheter direkt kan ta barnen ifrån dem om de som föräldrar agerar fel. En rädsla som inte gynnar den som försöker bli en del av ett nytt samhälle.

– Barnen, som ofta är anledningen till att man flytt, är en stor oroskälla för föräldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de här intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istället för att bara utgå från individen, också ta ett helhetsgrepp kring familjen, säger Afrah Abdulla.

Avhandling:
Readiness or resistance? Newly arrived adult migrants’ experiences, meaning making, and learning in Sweden, Afrah Abdulla, Linköping Studies in Behavioural Science, No 203

Kontakt:
Afrah Abdulla, afrah.abdulla@hv.se, 0520-223754

När Mie Josefson bad förskolepedagogerna att berätta om omsorg möttes hon av tystnad. Svårigheten att sätta ord på omsorgen rundade hon genom att istället tala om ansvar. Då kom berättelserna, om dilemman och konflikter, om orosanmälningar och medvetet gränsöverskridande.

– Jag överraskades av det enorma ansvar pedagogerna gör anspråk på att ta, utöver det ansvar som de ska ha i sin profession. Det är ett arbete som görs, men som det inte talas om. Omsorgen är en viktig aspekt av yrket att skriva fram, vilket också betonas i förarbetet till den nya läroplanen för förskolan, säger Mie Josefson.

Serviceinstans eller pedagogisk verksamhet
Pedagogernas berättelser belyser spänningsfältet mellan myndighetsutövning och föräldrars integritet. Den gamla frågan om förskolans roll, som kompensation eller komplement till föräldrarnas fostran, speglar förändringen av förskolans uppdrag – från 90-talets familjepolitiska välfärdsprojekt till en självständig del av utbildningssystemet på 00-talet.

– Den motsättningen lever kvar i min intervjustudie, till exempel när förskolepedagoger och föräldrar hamnar i konflikt gällande barns vistelsetider eller när barn lämnas sjuka på förskolan. Enligt pedagogerna signalerar det att förskolan betraktas som en serviceinstans snarare än en pedagogisk verksamhet.

Förskolans arbete med omsorg sätts ibland i relation till lärandemålen, som om omsorgen sker på bekostnad av undervisningen. Eller så läggs ett starkt fokus på lärandet, vilket bland annat syns i några av Skolinspektionens granskningar av förskolans pedagogiska uppdrag.

Lärande utanför ramen
– Utbildningen i förskolan ska utgå från en helhetssyn där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Omsorgen är en förutsättning för lärandet. Det glömmer man när man enbart tittar på lärandemålet. Lärande sker i situationer där vi inte alltid förväntar oss att det ska ske, säger Mie Josefson.

Hon menar att förändringar i skolsystemet kräver fortsatta studier av förskolan. Som att studera vilka konsekvenser dessa förändringar får för förskollärarnas professionella ansvar, bland annat i relation till föräldraansvaret.

– Förskolan blir allt viktigare för hela skolan. Kvalitet, ansvar och integritet är frågor som är viktiga. Liksom att säkerställa att respekten för förskollärarnas yrke är hög, påpekar Mie Josefson.

Avhandling:
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Kontakt:
Mie Josefson, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, mie.josefsson@buv.su.se, 070-267 66 39

– Man ska aldrig dra några stora växlar på en förstagångsstudie, resultaten behöver upprepas, men man måste ändå säga att det vi kommit fram till är anmärkningsvärt, säger Maria Åberg,  docent i neurobiologi och försteförfattare till artikeln, samt läkare inom Närhälsan i Göteborg.

Forskarna har studerat svenska mönstringsdata för drygt 1,8 miljoner (1 819 817) män för åren 1968-2005, samt data från nationella sjukvårdsregister och dödsorsaksregistret. Flertalet var 18 år gamla vid mönstringstillfället. Uppföljningstiden var upp till 46 år.

Bryter ner nerver som kontrollerar musklerna
I gruppen var det 526 individer som utvecklade ALS, en sjukdom som oftast uppstår efter 50 års ålder och innebär en successiv nedbrytning av nerverna som kontrollerar muskulaturen. Botemedel saknas och patienterna avlider i de flesta fall efter två till fem år.

I den aktuella studien, publicerad i Journal of Neurology, bekräftades bilden av att ALS kan kopplas till relativt lågt BMI, även i unga år. Skillnaderna var dock inte dramatiska. De som fick ALS hade haft ett mönstrings-BMI på i snitt 21,1, att jämföra med 21,9 för övriga.

Betydande ALS-risk vid låg muskelstyrka
Det som stack ut var istället att ALS kunde associeras med låga blodvärden vid mönstringen, alltså låg andel syrebärande röda blodkroppar i blodet. Det fanns också en koppling mellan ALS och uppmätt muskelstyrka i händer, armar och ben vid mönstringstillfället.

– Det var de med allra lägst muskelstyrka som hade en betydande risk att få ALS trettio år senare, konstaterar Maria Åberg.

Ytterligare ett fynd gällde männens fysiska kondition, som i den här studien framstod som en icke-faktor.

– Här har det funnits motstridiga data. En del har visat att risken ökar om man tränar väldigt hårt medan andra menar att det till och med kan vara skyddande med fysiskt aktivitet. Men vi såg ingen riskökning med att man var vältränad, eller sämre tränad.

Studien som sådan handlar inte om orsak och verkan för olika riskfaktorer. Fokus har legat på att identifiera respektive utesluta samband, i ett ovanligt stort underlag.

– Det här är en betydligt större studie än de som tidigare gjorts på mönstringsdata, och därmed har vi kunnat se nya samband. Men vi har exempelvis inget svar på varför en viss grupp har lägre muskelstyrka mer än trettio år innan man insjuknar, säger Maria Åberg.

Artikeln:
Risk factors in Swedish young men for amyotrophic lateral sclerosis in adulthood

Kontakt:
Maria Åberg, docent, maria.aberg@gu.se
Kjell Torén, professor, kjell.toren@amm.gu.se