Emma Engdahl, sociolog vid Göteborgs universitet har forskat om hur våra nära relationer kan orsaka depression.
– Det slog mig att kärlek och depression ofta uppträder tillsammans i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet. Och ställde mig frågan vad det beror på och ville utforska sambandet mellan kärlek och depression. Jag kom fram till att den depressiva kärleken ofta framställs som ett ideal i de berättelser och bilder som omger oss i dagens samhälle.
Lady Di och hennes prins
Emma Engdahl ser berättelsen om Lady Diana och pris Charles som ett ikoniskt exempel på den depressiva kärleken. Lady Diana blev världskänd i och med bröllopet, men blev folkets prinsessa först när hon gick ut öppet i massmedia och berättade om sina ätstörningar och sin depression. Något som var en konsekvens av den press hon upplevde i sitt äktenskap.
– Det är beklagligt. Däremot är det inte speciellt förvånande när man inser att den depressivt älskande människan är både anställningsbar och framgångsrik på relationsmarknaden. Att företag tjänar pengar på emotionellt komplexa personer och hur det är just sådana personer vi vill ha intima relationer med.
Med sin empiriska bas använder Engdahl olika sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Här möter vi tänkare som Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild, Illouz, Bauman, Hegel med flera.
Känslor till salu
– I ett samhälle där vi säljer våra emotioner behöver vi fritt utlopp och full förståelse för det vi egentligen känner, oavsett vad för typ av känslor det rör sig om. Därför blir de emotionellt komplexa människorna attraktiva även på relationsmarknaden. Samtidigt möts vi allt oftare ansikte-mot-skärm istället för ansikte-mot-ansikte, så vi får ytterligare problem, inte minst på det intima planet.
Forskare och författare om depressiv kärlek
Emma Engdahls bok Depressiv kärlek – en social patologi gavs ut på svenska 2016, och släpps nu på engelska: Depressive Love – A Social Pathology.
Emma Engdahl är docent i sociologi vid samhällsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och har tidigare gett ut böckerna A theory of the emotional self och Konsten att vara sig själv.
Droghandeln i centrala Sundsvall omfattar tre riskgrupper där ungdomar utgör en av riskgrupperna. Det visar en förstudie som genomförts av Mittuniversitetet inom ramen för samverkansavtalet med Sundsvalls kommun. I studien konstateras också att en satsning på just ungdomar kan minska droghandeln.
Unga ramlar mellan stolarna – Vår rekommendation är att utveckla ett teambaserat arbetssätt där skola, socialtjänst, sjukvård och polis arbetar individanpassat för den enskilde personens skull. Som det är nu slussas de unga mellan olika stödsystem, men det är lätt för dem att smita undan och ramla mellan stolarna, och därmed förlorar vi möjligheten att ge rätt stöd på en gång, säger Teresa Silva, docent i kriminologi på Mittuniversitetet.
Teresa Silva har under 2017 och 2018 studerat droghandeln vid Navet, busstationen i centrala Sundsvall. Förstudien har genomförts i samverkan med Sundsvalls kommun, på uppdrag av den lokala polismyndigheten i Sundsvall och fokuserar på droghandeln i regionen, Navets roll för den öppna droghandeln i Sundsvall och metoder för att minska droghandeln.
– De preliminära resultaten visar att det sker öppen droghandel med i första hand receptbelagd medicin som smärtstillande, lugnande och antidepressiv medicin samt Cannabis och alkohol vid Navet. Det är inte så stor handel av tunga droger, säger Teresa Silva.
Tre riskgrupper köper droger Det finns tre riskgrupper som idag köper droger vid Navet. Den första är unga personer som hamnat snett av olika anledningar och som behöver få rätt stöd för att inte hamna i ett riskbeteende och drogmissbruk. En annan grupp är de tunga droganvändarna som ofta har ett förflutet som missbrukare. Den tredje riskgruppen är socialt isolerade personer utan ekonomiskt stöd från familj eller samhälle, en del av dem är utrikesfödda, och som vistas vid Navet för att de inte har någonstans att ta vägen.
I förstudien studeras olika faktorer som kan bidra till att minska försäljningen av droger. Genom att bygga om så att fler personer känner sig trygga kan man minska droghandeln. De åtgärder som kan föreslås är att ha stora fönster, mer belysning, biljettförsäljning och bemanning som skapar mer folk i rörelse.
– Vi vill att centrala Sundsvall ska vara en plats där det är tryggt att vistas för allmänheten. Det kan vi göra genom att till exempel öka överblickbarheten och den informella kontrollen i form av en ökad rörlighet av människor i området. Men vi får inte underskatta att frågan om att öka tryggheten är komplex, säger Helen Otterström, trygghetssamordnare vid Sundsvalls kommun.
Teresa Silva hoppas nu kunna fortsätta sin forskning med att bland annat studera drogmarknaden i Norra Skandinavien och droghandeln på Internet.
Kontakt:
Teresa Silva, docent i kriminologi på Mittuniversitetet, 010-142 85 06
Helen Otterström, trygghetssamordnare på Sundsvalls kommun, 060-19 15 44
– Det här visar att vi har möjlighet att påverka vår risk att få demens och Alzheimers sjukdom, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.
Studien bygger på uppgifter om 191 kvinnor som genomgick konditionstest på träningscykel när de var i genomsnitt 50 år gamla. Kvinnorna fick trampa sig upp till sin maximala syreupptagningsförmåga, där effekten av deras insatser på cykeln avlästes.
40 kvinnor uppfyllde kraven på hög kondition, medan 92 låg på en medelnivå, och 59 på låg nivå. Av dem som hamnade lågt var vissa också tvungna att avbryta testet på grund av bröstsmärtor, högt blodtryck eller andra kardiovaskulära problem.
Fler friska år Under de efterföljande 44 åren testades personerna i studien för demens vid sex tillfällen. 44 av de totalt 191 kvinnorna utvecklade sjukdomen, i genomsnitt drygt 20 år efter cykeltestet.
I gruppen som haft bäst resultat i cykeltestet fick fem procent demens. I mellangruppen var andelen 25 procent, och i den lägsta gruppen 32 procent. Av de kvinnor som tvingades avbryta testet drabbades 45 procent av demens.
De kvinnor som var vältränade i medelåldern, och ändå utvecklade demens, gjorde det i genomsnitt elva år senare än de som var måttligt tränade. Sjukdomen bröt då ut vid i genomsnitt 90 års ålder istället för 79.
Skydd mot demens Helena Hörder, postdoktor vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till artikeln, betonar att studien inte påvisar något orsakssamband mellan kondition i medelåldern och risken för demens. Däremot är kopplingen tydlig.
– Resultaten är spännande på grund av möjligheterna att förbättra kardiovaskulär kondition i medelåldern, vilket skulle kunna skjuta upp eller till och med skydda från demens. Men det behövs mer forskning, även för att undersöka när under en livstid det är som viktigast att vara i bra fysisk kondition, menar hon.
Studien bygger på bearbetning och analyser av resultat från Kvinnoundersökningen i Göteborg som startade 1968, och från H70-studien, som hanteras inom AgeCap. Begränsningar i den aktuella studien är det relativt låga antalet försökspersoner, samt att deras kondition och syreupptagningsförmåga bara testades vid ett tillfälle.
Artikel:
Midlife cardiovascular fitness and dementia, A 44-year longitudinal population study in women, Neurology
Kontakt:
Helena Hörder och Ingmar Skoog
Kunskapen om hur våra förhistoriska skogar såg ut bygger till stor del på analyser av pollen som har bevarats på olika djup i sediment i sjöar, mossar och kärr. Dessa sediment speglar också hur växtligheten har förändrats genom årtusendena.
Metoden, som har använts i över hundra år, vilar på fröväxternas enorma produktion av pollen, som sprids vida omkring och kan hamna på ställen där de sedimenterar och bevaras i hundratusentals år. Den fuktiga och ganska syrefattiga miljön gör att pollenkornets ytterskal inte bryts ned.
Nu har det visat sig att det med hjälp av dessa sediment också går att följa förekomsten av stora insektsutbrott genom årtusendena. Miguel Montoro Girona, som är postdoktor vid SLU i Umeå, har tillsammans med kollegor från Université du Québec i Kanada visat att fjäll från fjärilsvingar bevaras i sjösediment på samma sätt som pollen. Fjällen, som går att artbestämma, är uppbyggda av kitin och bryts ned mycket långsamt. Dessutom har varje fjäril tusentals fjäll på sina vingar, och under massförekomster finns det enormt mycket vingfjäll i omlopp.
Upptäckte strukturerna av en slump
– Vi fick idén till den här upptäckten av en slump, berättar Miguel. Det började med att en limnolog hade upptäckt ”konstiga strukturer” i ett vattenprov och undrade vad det var, och svaret visade sig vara fjäll från fjärilsvingar. När vi senare under sommaren såg stora mängder vecklar-fjärilar som flöt omkring på sjöar under ett utbrott av Choristoneura fumiferana – den värsta skadeinsekten på barrskog i östra Kanada – visste vi precis vad vi ville göra.
Andra forskare var skeptiska till idén, men Miguel Montoro Girona och hans kollegor hade inga problem med att hitta fjärilsfjäll i sjösedimenten. Efter att ha insett upptäcktens potential inom historisk ekologi (paleoekologi) har de nu också finslipat tekniken för att ”vaska fram” fjällen ur sedimentproven, och tagit fram nycklar för artbestämning.
– Vi har faktiskt svårt att förstå att ingen har kommit på det här tidigare, säger Miguel. Pollenforskarna har inte noterat de här ”strukturerna”, vilket delvis beror på att fjällen förstörs när sedimentproverna behandlas inför pollenanalys. Men fjällen har funnits där hela tiden, och väntat på att bli upptäckta.
Räknade fjärilsfjäll i fem år
Med sin nyutvecklade metod har de nu studerat fjärilsfjäll i sedimenten i den kanadensiska sjön Lac Flévy i provinsen Quebec. Den fem meter långa borrkärnan täckte en tidsperiod på 10 000 år, och det krävdes fem år av hårt arbete för att räkna alla fjäll under mikroskop och utveckla metoden. Även om en stor del av fjällen var skadade och svåra att artbestämma kunde forskarna slå fast att de lagerdjup där det fanns särskilt mycket fjäll sammanföll med perioder med stora insektsutbrott.
I sin artikel i tidskriften Frontiers in Ecology and Evolution ger forskarna en rad exempel på forskningsområden där deras nyupptäckta metod kan ge viktiga insikter. Det handlar om ekologi och evolution, men också om biologisk mångfald, klimatförändringar och skogsbruk. Idag förs till exempel diskussioner om hur ett varmare klimat kan påverka risken för stora härjningar av skadeinsekter, och då kan det vara värdefullt att undersöka de historiska sambanden mellan klimat och insektsförekomst.
– Vi hoppas att vår metod får samma stora genomslag som pollenanalysen fick för hundra år sedan, säger Miguel. Det här är bara toppen på ett isberg; kanske kan 2018 bli fjärilsfjällens år!
Själv är Miguel Montoro Girona idag verksam vid SLU i Umeå, där han modellerar effekterna av naturliga störningar i skog, såsom älgbetning, stormar och insektsutbrott, i ett förändrat klimat. Han berättar att det finns en rad fjärilsarter som är svåra skadegörare i nordiskt skogsbruk, såsom tallmätare, barrskogsnunna, lövskogsnunna och ekvecklare.
Det finns alltid en risk för att desinformation medvetet ska spridas.
– Den typen av aktiviteter har förekommit i samband med valen i Frankrike och USA. Men det väldigt svårt att mäta hur omfattande kampanjerna har varit, säger Thomas Nygren, som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Den största statliga aktören i spridningen av falsk information utgörs av den ryska ledningen, enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan:
– De har aktivt försökt påverka flera val i västländer nyligen. Under det amerikanska presidentvalet hackade de in sig på de republikanska och demokratiska partihögkvarterens datorer för att på sätt störa valkampanjen. De försökte smutskasta Macronkampanjen bland annat genom att använda falska konton på Facebook.
Enligt Björn Palmertz är syftet med kampanjerna att öka det ryska inflytandet internationellt och göra det svårare för andra länder och internationella samarbeten att agera motvikt till de ryska ambitionerna. Ett sätt att uppnå det är att skapa splittring mellan EU:s invånare och uppmuntra nationalism.
– Men exakt vad de vill får man aldrig reda på. Det vi ser är att det ofta handlar om att underblåsa rädsla för invandring – att visa att väst inte kan skydda sina egna medborgare.
Vad kan vi vänta oss i det svenska valet?
– Det kan vara smutskastning av politiker, det kan vara påhittade eller vinklade situationer som man vet kan uppröra människor – där är migrationssituationen en tacksam fråga. Sedan kan det vara konstgjorda argument som sprids så att de ser ut att ha stöd från många.
Trollfabriker i sociala medier
Metoderna för att sprida falsk information är flera: Så kallade trollfabriker med anställda personer som under falska identiteter driver opinion i sociala medier och botar som är programmerade att duplicera budskap i nätverk i sociala medier.
– För Ryssland kan det vara en fördel att anställa människor för då får man en kvalificerad resurs. När det gäller nationella grupperingar som alt right-rörelsen i USA och extremistiska organisationer, väljer de i större utsträckning botnätverk för det är inte lika dyrt. Men vilken påverkan de här metoderna faktiskt har är väldigt osäkert, säger Björn Palmertz.
Därför kallar vi dem troll
Internettroll eller nättroll, oftast bara kallade troll, är personer som skriver i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart.
Ursprungligen användes den engelska termen trolling på internet (först använd i usenet-gruppen alt.folklore.urban 1992), för att beskriva fenomenet att vissa personer skrev avsiktliga så kallade flame baits, på svenska flejmbete eller brandfackla. Därav kommer också verbet flejma.
Trolling är engelska för dragrodd, en fisketerm för att långsamt låta agnade krokar släpa efter båten. Personer som ”trollade” drog så att säga ett blänkande drag med krokar tvärs igenom en grupp av diskuterande människor, i hopp om att någon skulle nappa.
Begreppet trolling förkortades till troll, vilket i sin tur associeras till trollen i sagor, som också sägs kunna lura till sig, och till och med bergta människor.
Källa: Wikipedia
Samtidigt ska vi inte oroa oss för mycket över inflytandet utifrån. Hoten finns där men en viktigare fråga är vad som sker på vår egen hemmaplan.
– Det vi ska vara mest noggranna med är hur vi sköter vårt eget land. Att vi har ett bra rättsväsende, en debatt när där man kan få klarhet i vilka som ligger bakom olika uttalanden och att människor säger ifrån när desinformation presenteras som sanning. Det är oerhört väsentligt för att motverka att förenklade sanningar och rykten får fäste.
Hur desinformation sprids och i vilken omfattning vet egentligen ingen. En anledning är att stora aktörer som Facebook och Google först nu erkänner att de har varit utsatta för vilseledande information som de spridit vidare.
– Eftersom det är privata företag som har informationen och det är individer som drabbas så kommer man inte åt att vetenskapligt mäta vad som sker. Det svåraste för oss som forskar om det här är att vi har väldigt lite empiriska data över vad som händer i människors nyhetsflöden, säger Thomas Nygren.
Trollfabriker – vad är det?
Trollfabrik
Trollfabriker är företag som har anställda med falska identiteter på sociala medier. De skriver inlägg och kommenterar andras inlägg. Syftet är att därigenom skapa opinion för vissa åsikter.
Dark Ads
Dark Ads är annonser i sociala medier som riktas till en speciell och ofta begränsad målgrupp och som gör det möjligt för en annonsör att skicka olika budskap till olika målgrupper – och samtidigt gör det omöjligt för andra, till exempel journalister eller forskare, att se annonsen. Därav namnet ”dark” – mörk.
För att nå rätt målgrupp samlas olika typer av data från sociala medier. Dark Ads påstås har använts i Donald Trumps presidentvalskampanj, något som hårt kritiserats. Facebook har nu sagt att de inte längre tillåter att annonser med politiska budskap är dolda för alla utom mottagaren.
Twitterstorm
Ett inlägg på Twitter eller i någon kanal utanför Twitter som skapar en mängd reaktioner. En twitterstorm startas ofta av en enskild person som skickar ett inlägg som plockas upp av personens följare som i sin tur skickar inlägget vidare. En tillräckligt stark twitterstorm kan fångas upp av traditionella medier som därmed förstärker stormen.
Falska Twitterkonton
Konto på Twitter som drivs av någon annan än den som ser ut att vara personen som gör inläggen. Ett syfte med ett falskt konto kan vara att skapa uppmärksamhet runt särskilda frågor eller sprida felaktig information.
Botar
En bot är ett datorprogram som konstruerats för att automatiskt utföra vissa uppgifter. Till exempel kan de vara aktiva på sociala medier och göra automatiserade inlägg för att sprida propaganda. Vissa undersökningar hävdar att 45 procent av alla inlägg på Twitter i Ryssland kommer från botar. Men botar kan vara programmerade att göra många saker. Att posta propaganda är bara en av de sakerna.
– Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation är därför ett bättre begrepp än falska nyheter.
För att få en uppfattning om hur mycket desinformation som sprids har Thomas Nygren låtit 6 000 elever granska nyheterna i sina flöden på sociala medier. Projektet heter Nyhetsvärderaren och genomfördes under september 2017.
Få falska nyheter i flödet
– I diskussionen i media verkar förekomsten av falska nyheter vara relativt vanligt. Men så ser det inte ut i elevernas flöden. Vår undersökning visar istället att det är trovärdiga nyheter som delas. Framförallt handlar det om politik, ekonomi och samhällsfrågor samt olyckor och brott.
Av det drar Thomas Nygren slutsatsen att nyheter verkar som en sammanhållande faktor i samhället. Istället för att splittra bygger elevernas flöden en gemensam världsbild och fungerar som en brygga mellan människor.
Mindre är tio procent av nyheterna kunde bedömas som icke-trovärdiga. Av dem var det vanligaste felaktiga nöjesnyheter. Som vem som har gjort bort sig eller vem som är gravid med vem.
– Det vi ser i nyhetsflödena hos unga människor och som i höst kommer att vara väljare för första gången, är att de är noga med vad de delar. Det är inte en starkt vinklad världsbild eller falska utsagor som reproduceras.
Kvällstidningars demokratiska ansvar
Den i särklass största nyhetskällan är Aftonbladet.se, därefter Expressen.se.
– Kvällstidningarna bär i dagsläget det demokratiska ansvaret eftersom andra tidningar finns bakom betalväggar.
– Det är en utmaning att hantera desinformationen i sociala medier men så länge ungdomarna fortsätter att dela nyheter från etablerade medier är det ganska lugnt, säger Thomas Nygren.
Är nyheten falsk? 3 saker att tänka på
Det är främst tre saker som är viktiga att tänka på när man på ett vetenskapligt sätt värderar nyheters trovärdighet, enligt Thomas Nygren som forskar om desinformation i sociala medier på Uppsala universitet:
Vem är avsändaren och vilka avsikter har den personen? Professionella nyhetsgranskare utnyttjar nätets resurser för att avgöra hur trovärdig avsändaren är. De använder sökmotorer som Google och uppslagsverk som Wikipedia för att ta reda på om de som står bakom informationen har anledning att vilja vinkla, undanhålla eller fabricera fakta.
Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Är det exempelvis forskningsresultat, statistik från myndigheter eller personliga berättelser?
Vad säger andra oberoende källor? Hur framställs nyheten i andra oberoende källor, till exempel trovärdiga nyhetsbyråer. Det räcker alltså inte att läsa nyheten noggrant eller att klicka sig vidare på samma sajt. För att avgöra trovärdigheten måste man lämna sidan och hitta andra uppgifter på andra webbplatser.
Detta var också den metod som eleverna i projektet Nyhetsvärderaren använde sig av när de kontrollerade nyheterna i sina flöden på sociala medier.
För att undersöka en bild: högerklicka och välj ”sök på Google efter bild”. Leta reda på bilden. Då kan du också se hur originalet ser ut. Ibland manipuleras bilder genom stark beskärning.
Vem är du? Se vad ”personaliseringsmotorn” från University of Cambridge gör av dina digitala avtryck: https://applymagicsauce.com/
Det finns i dagsläget inget sätt att tekniskt skydda sig mot manipulerade budskap. Det har funnits stora förhoppningar om att hitta lösningar som automatiskt ska rensa bort desinformation. Men hittills har de verktygen varit för trubbiga. De som skapar falska nyheter lär sig snabbt hur man tar sig förbi de system som används för att stoppa dem. Dessutom är maskiner dåliga på att identifiera vinklingar och nyanser i ett budskap,
– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren.
– Och detta är också utmaningen, medierna är designade för att se trovärdiga ut och vi som människor vill gärna att saker bara ska komma till oss. Det är det kritiska tänkandet som vi måste arbeta med.
Information, desinformation och falska nyheter
Thomas Nygren har länge studerat det som brukar kallas falska nyheter, även om han är kritisk till begreppet: Sedan Donald Trump började använda ”fake news” för att smutskasta etablerade mediers bevakning, har det fått fel betydelse. Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation därför ett bättre begrepp än falska nyheter, menar han.
Det är en ståndpunkt som delas av Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan: Termen ”falska nyheter” är otydlig. Den betyder olika saker i olika sammanhang. Han föredrar också termen desinformation som han definierar som information som medvetet skapats för att påverka genom att använda missvisande underlag eller tolkningar, menar han.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Jonas Stålheim är psykolog och möter i sin kliniska verksamhet många patienter som också har missbruksproblem. Omvänt är det känt att personer som söker vård för ett missbruk ofta även lider av psykisk ohälsa. Sambanden har belagts i tidigare forskning, men i sin avhandling har Jonas Stålheim kunnat visa att de är vanligare än vad som tidigare uppskattats.
– Framförallt fanns det en större grupp än väntat bland personer med alkoholberoende som också uppvisade psykossymtom, säger Jonas Stålheim. Studien visade dessutom ett tydligt samband mellan psykossymtom, barndomstrauma och låg tilltro till att själv kunna kontrollera sitt bruk av alkohol.
Djupintervjuer och enkäter
I avhandlingen har Jonas Stålheim gjort enkätstudier och djupintervjuer med personer som har psykos- och eller missbruksproblematik.
Resultaten leder Jonas Stålheim till slutsatsen att vården av personer med beroenden och med psykisk ohälsa behöver förändras och i högre grad individanpassas. Inte minst med tanke på att såväl psykos som missbruk är glidande skalor snarare än avgränsade kategorier. Men fortfarande ges vård mestadels utifrån kategorier. Patientens sjukdom diagnosticeras och sedan ges behandling utifrån diagnosen. Det här systemet behöver problematiseras, enligt Jonas Stålheim.
Se helheten
– Det kanske inte är viktigast att veta vad som är den ursprungliga sjukdomen, utan istället se patientens livssituation och symtombild i sin helhet och utifrån detta sätta samman en behandling. Vilket förutsätter förtroende och att psykologen lyssnar på patienten, säger han.
Sådan patientcentrerad vård är ett arbetssätt som anammas alltmer inom vården. Och resultaten från Jonas Stålheims studier ger ytterligare stöd för tidigare rön som pekat mot att sjukvårdens arbetssätt behöver förändras i den här riktningen.
– Om inte annat så behöver vården av missbruk och psykisk ohälsa ges som en sammanhängande behandling, säger Jonas Stålheim.
I mitten av februari föreslog regeringen en skärpning av skollagen som syftar till att ytterligare stärka mentorsarbetet i gymnasieskolan. I gymnasieutredningen (SOU 2016:77) påtalas dessutom att Sveriges gymnasieverksamheter och lärare är i behov av kompetenshöjande insatser vad gäller just mentorsarbetet.
Avsikten med mentorsarbetet är att förebygga studieavbrott och främja måluppfyllelse. Att vara mentor betyder att läraren, parallellt med att undervisa, följer och stödjer cirka 16 elevers utbildningsgångar, individuella utveckling och studieresultat.
Mentorsarbetet påverkar hela arbetssituationen
– Men många gymnasielärare uppfattar arbetet som svårgenomförbart. Deras lärararbete går inte längre att definiera eller tidsstrukturera på samma sätt som tidigare. Mentorsarbetet påverkar lärarnas hela arbetssituation. Arbetet kan inte fastställas i förväg eftersom det är elevens önskemål och behov som styr arbetets omfång, innehåll och arbetsdelning, säger avhandlingens författare Helena Wallström.
Genom att analysera 24 lärares mentorsarbete i två gymnasieskolor synliggör Helena Wallström vad lärarna brottas med. Mentorsarbetet visar sig inte bara handla om att möta individens önskemål och behov, utan också om att säkerställa skolverksamheternas organisering och ekonomiska fortlevnad. Det gör lärarna genom att på olika sätt övervaka, kontrollera, administrera och säkerställa elevernas utbildningsgångar och studiesituationer.
Motstridigheterna i läraruppdraget genererar en svårhanterlig dubbelbottnad rörlighet i lärarnas mentorshandlingar. Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda eleverna flexibilitet, individualisering och valfrihet i en grupporienterad verksamhet, som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. Varje skolverksamhet måste vara attraktiv på ett sätt så att elever väljer skolan och därefter måste verksamheten arbeta för att behålla dem. Det gäller att få eleverna att trivas, följa den undervisning som erbjuds och stanna kvar, eftersom skolan är beroende av de intäkter som skolpengen från varje elev genererar. Om lärarna inte lyckas med detta är risken stor att eleverna avbryter studierna eller väljer att byta skola.
Tar stor del av arbetstiden i anspråk
– Om flera mentorselever presterar bristfälliga resultat, är frånvarande från skolan eller efterfrågar och/eller är i behov av särskilt stöd gör mentorsarbetet stort anspråk på den aktuelle lärarens arbetstid. Då får läraren helt enkelt svårt att disponera och planera sin arbetstid, säger Helena Wallström.
Hennes avhandling visar också att övervägande delar av det stöd som gymnasieeleverna enligt skollagen har rätt till genomförs i mentorsarbetet, det vill säga utanför den normala klassrumsundervisningen.
– Lärarna upprätthåller på det sättet den erbjudna undervisningen med hjälp av mentorsarbetet. De förändrar alltså inte undervisningen utan stödjer istället eleverna utanför undervisningssammanhangen, säger Helena Wallström.
Lärarna försöker på olika sätt säkerställa att de elever som slås ut i undervisningens differentieringsprocesser stannar kvar i skolverksamheten och fortsätter att följa erbjuden undervisning. Det resulterar samtidigt i motsägelser mellan lärarnas undervisningsarbete och mentorsarbete.
– Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis rädslor, säger Karolina Lindén, doktorand inom vårdvetenskap och hälsa och legitimerad barnmorska, verksam inom Närhälsan i Göteborg.
En graviditet medför ökade risker för både foster och kvinna då den blivande mamman har typ 1-diabetes. I sin avhandling visar Karolina Lindén att det trots högspecialiserad vård och ett flertal involverade aktörer under graviditeten kan behövas ytterligare hjälp efter att barnet är fött och familjen kommit hem ifrån BB.
Generellt mådde kvinnorna i den undersökta gruppen (168 individer) ganska bra, men två tredjedelar av dem uppgav att de efter hemkomsten från BB upplevde problem med instabila blodsockernivåer, varav en fjärdedel uppgav mer svårbemästrade problem. Vad de kraftiga svängningarna beror på, amning eller hormonomställningar, är oklart.
Svårt att ta in
– De ska ha fått information om att det här kan hända, men det är ju så när man är gravid och ska föda barn att man har fokus främst på förlossningen. Det är svårt att ta in information om vad som ska hända efteråt, och det tror jag gäller alla blivande föräldrar, säger Karolina Lindén.
I arbetet med avhandlingen har hon studerat välbefinnande och diabeteshanteringsförmåga hos kvinnor med typ 1-diabetes under graviditet och upp till sex månader efter barnets födelse. En tredjedel av de studerade kvinnorna gav uttryck för ett behov av utökad professionell hjälp efter förlossningen. Och Karolina Lindén tror mer på lösningar där kvinnorna inte själva måste ta initiativet.
Uppföljning via telefon, och digitala möten mellan föräldern och ett diabetesteam, är varianter som kan fungera när de är svårt att ta sig till sjukhusets diabetesmottagning.
Rättighetsfråga
– Det viktiga är att det sker en uppföljning, och i den bästa av världar kan man redan under graviditeten identifiera vilka kvinnor som behöver ett utökat professionellt stöd efter hemkomsten ifrån sjukhuset, säger Karolina Lindén.
Hon betonar att gruppen barnafödande kvinnor med diabetes typ 1 inte bör patologiseras. I grunden är de vana att hantera sin sjukdom, och livet kretsar inte bara kring den. Samtidigt utgör de en grupp som sällan uppmärksammas.
– Tyvärr syns de inte alltid. Men det är en rättighetsfråga att de får stöd utifrån sina förutsättningar även efter barnet är fött då den intensiva vården under graviditeten upphört, säger Karolina Lindén.
Kontakt:
Karolina Lindén, legitimerad barnmorska och doktorand inom vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet, karolina.linden@gu.se
Ringmärkta loppisföremål i secondhandaffärer runt om i Göteborg väntar på sina nya ägare. Köparna uppmanas berätta i sociala medier vad de upplever och gör tillsammans med föremålet, genom hashtaggen #reheritage.
Bakom experimentet står Anna Bohlin och Staffan Appelgren, socialantropologer vid Göteborgs universitet, och masterstudenten Ingrid Saori Furuta från Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Det som forskarna vill undersöka är människors relation med saker över tid.
Märkning av loppisfynd. Bild: Göteborgs universitet
– I tidigare fältarbete har vi sett att människor ofta pratar om saker med historia som om de lever, eller har en själ. I det här experimentet fördjupar vi det temat, och undersöker det på ett annorlunda sätt, säger Anna Bohlin.
Syftet är dels att få information om var sakerna hamnar, hur länge de stannar i någons ägo, och om de eventuellt går igenom fler faser av ägande innan de återvinns eller kastas. Dels går det ut på att få kunskap om hur människors relationer med second-handföremål ser ut.
Ringmärkningsexperimentet
Hur många föremål handlar det om? – Några hundra. Hittills har ungefär ett hundratal föremål ringmärkts, och under våren kommer ytterligare några hundra att märkas.
Vad är det för sorts föremål? – Olika typer av föremål har fått etiketter, som kläder, möbler, prydnadssaker, vaser, lampor, böcker, skor, väskor och ramar.
När har de satts ut? – De första hundra sattes ut i februari, och fler planeras under mars och april. Det första svaret kom redan efter två dagar efter den första märkningen, och var en mugg som hade hamnat hos RISE Göteborgskontor.
– Även om tilltalet i experimentet är lekfullt ligger det en allvarlig fråga bakom. På sikt behöver vi veta mycket mer om vad det är som gör att vissa föremål blir kvar hos oss länge, medan andra snabbt skickas vidare. Vad är det som driver människor till att ta hand om saker, och hur uttrycker de själva sina relationer till ting som cirkulerar?
Experimentet är en del av projektet Re:heritage som finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet fokuserar på cirkuleringen av materiell kultur på secondhandmarknaden, och studerar det växande intresset för använda föremål som ett slags bevarande av gamla ting som skiljer från hur kulturarv hanteras inom traditionella institutioner som exempelvis museer. Istället för att vara inlåsta i montrar på museum, används de i vardagen och lever vidare in i nutiden.
– I min avhandling har jag studerat vilka ljud som påverkar användandet av hörapparat negativt hos personer som har hörselnedsättning. Ljud som kan orsaka att man inte använder sitt hjälpmedel. Jag har också tittat på hur människor uppfattar dessa ljud, hur starka och hur störande man uppfattar dem, säger Åsa Skagerstrand, audionom på audiologiska mottagningen på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.
I studien har Åsa Skagerstrand gjort en jämförelse mellan personer med lätt till måttlig hörselnedsättning och personer med normal hörsel. Den kliniska erfarenheten visar att hörapparat är av nytta för den som har hörselnedsättning, hörapparaten underlättar att höra vad folk säger. Men många tycker också att det finns situationer när det är mer besvär än nytta med att använda hörapparat.
– Jag har under mina 25 år som audionom mött patienter som säger att hörapparat är jättebra men de har ändå inte varit riktigt nöjda. Därför ville jag forska vidare kring varför de inte är riktigt nöjda när de har hörapparat, säger Åsa Skagerstrand.
Dagens hörapparater fungerar som avancerade ljudanalysatorer. Den kollar av läget i omgivningen och justerar därefter men fokuserar till stor del på tal. Ljud påverkar varandra och stör. Perceptionen, alltså uppfattningen, av ljud påverkas av hörselnedsättningen. Men påverkan ser olika ut beroende på vilket ljud man lyssnar på.
– Min forskning visade på att personer med hörselnedsättning kanske inte kan hantera ljudet på samma sätt som personer med normal hörsel. Därför blir det i vissa sammanhang negativt att ha hörapparat. Varför det är så skulle jag vilja forska vidare kring efter min disputation, säger Åsa Skagerstrand.
Funktionsförmåga är i fokus
Genom sin forskning vill hon förbättra rehabiliteringsprocessen för patienter med hörselnedsättning. Den personcentrerade vården handlar om att sätta patienten i centrum.
– Vi tittar på funktionsförmåga mer än funktionshinder. Patienten ska lära sig ta kontroll över sin livssituation och släppa fokus på hörapparaten. Det gäller att inte ha för höga förväntningar på hörapparaten. Vid en tuff ljudmiljö är det bra om patienten har förståelse för att den inte kan förbättra allt, säger Åsa Skagerstrand.
Det finns många saker som en person med hörselnedsättning kan göra själv för att förbättra sin situation. Det gäller att minska på de onödiga ljud som finns i omgivningen. Då man har stängt ner de ljudkällor som går, exempelvis om en tv står på i bakgrunden, är det bra att tänka på det rent fysikaliska.
– Vid samtal är det bra att korta avståndet till den person samtalet förs med. För varje avståndshalvering är ljudet dubbelt så starkt. Det blir då lättare att höra, lättare att få ögonkontakt och lättare att se personen. Det gäller att ta kontroll över ljuden. Hur störd du blir över ett ljud handlar om hur mycket kontroll du har över ljudet, avslutar Åsa Skagerstrand.
Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar oundvikligen lärandet, menar de nyanlända eleverna i årskurs nio som som delat med sig av sina berättelser till Petra Svensson Källberg, pedagogikforskare vid Stockholms universitet.
– Eleverna i min studie har anammat bilden av att matte är viktigt och att den goda, svenska, föräldern hjälper till. De tycker likadant och försöker matcha bilden, men kan inte. De positionerar sig själva och sina föräldrar utifrån brister och accepterar att deras egna möjligheter att lära är begränsade, säger hon.
Syftet med studien har alltså varit att analysera hur niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område upplever sina möjligheter att lära matematik. Resultaten visar att de nyanlända elever upplever skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsro på lektionerna och bristfälligt stöd av sina föräldrar – på grund av deras bakgrund – som hinder.
Men däremot pratar de inte generellt om det svenska språket som hinder.
Inkludering leder till exkludering
För att förstå varifrån elevernas upplevelser och uppfattningar kommer har Petra Svensson Källberg också studerat policydokument utgivna av Skolverket och Skolinspektionen. Den analysen visar att intentionen att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet också kan leda till exkludering.
– I dokumenten framträder den eftersträvansvärda nyanlända matematikeleven. Den beskrivs bland annat som en motiverad elev som kan göra snabba framsteg i matematiken om hen får använda sitt starkaste språk.
– Samtidigt blir den som inte har de beskriva egenskaperna definierad. Med en inkludering följer alltid en potentiell exkludering. När diskurserna i dokumenten får verkan kan alltså exkludering ske beroende på om eleverna upplever att de matchar beskrivningen eller inte.
Dolda processer i klassrummen
Det är viktigt att känna till och bli medveten om de dolda processer som verkar i klassrummet och i elevernas liv som gör det möjligt att dessa elever kan uppfatta sig själva som avvikande och med brister, i relation till svenska elever, menar Petra Svensson Källberg.
– Annars blir bilden till en sanning som vi tar för given – att dessa elever presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund och att det beror på brister i svenska språket.
– Ta vara på elevernas perspektiv för att förstå den situation de befinner sig i. Varje gång dessa elevers dåliga resultat slås upp, till exempel i samband med rapportering av Pisa-resultat, är det eleverna som får bära det. Kategoriseringen av dem som avvikande och sämre i relation till svenska elever blir då ett faktum.
Kontakt:
Petra Svensson Källberg, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, petra.svensson@mnd.su.se, 070-960 63 70
Även om det är allmänt känt att dagens fåglar härstammar från dinosaurierna är många frågor om deras tidiga evolution och utveckling av flygförmågan fortfarande obesvarade. Hittills har traditionella forskningsmetoder till exempel inte kunnat fastställa om Archaeopteryx flög eller inte. Genom att använda synkrotron-mikrotomografi vid European Synchrotron Radiation Facility i Frankrike, har forskare från ESRF, Palacký, CNRS, Sorbonne och Uppsala universitet kunnat ta reda på mer om hur Archaeopteryx levde och rörde sig.
Synkrotron-mikrotomografi ger svar på frågor utan att skada de värdefulla fossilen.
Att återskapa beteendet hos utdöda djur är alltid en svår utmaning för paleontologer, särskilt när det handlar om så gåtfulla djur som den berömda Archaeopteryx. Fossilen från Archaeopteryx återfanns i jurasediment i sydöstra Tyskland och den anses vara den äldsta potentiellt flygande dinosaurien. De välbevarade fossilen visar de nära familjebanden mellan utdöda rovdinosaurier och levande dinosaurier: fåglarna. De flesta moderna fåglars skelett är ytterst specialiserade för flygande men många av deras karakteristiska anpassningar, särskilt i axelpartiet, finns inte hos Archaeopteryx-fossilen. Även om deras fjädertäckta vingar påminner om dem hos moderna fåglar så är Archaeopteryx axelstruktur oförenlig med moderna fåglars vingrörelser.
– Genom att statistiskt jämföra benen hos levande djur som har beteenden vi kan observera med dem hos kryptiska fossil är det möjligt att ta in ny information i en gammal diskussion, säger studiens seniora författare Sophie Sanchez, forskare vid Uppsala universitet.
Archaeopteryx skelett är bevarade i och på kalkstensplattor som endast visar en del av deras morfologi. Eftersom dessa fossil hör till de mest värdefulla i världen vill man ogärna att forskare borrar i eller delar fossilen för att se dolda eller interna strukturer. Som tur är är det idag inte längre nödvändigt att skada dyrbara fossil. Den stora känsligheten hos imagingtekniker, såsom de tillgängliga vid ESRF, ger mikroskopisk inblick i fossila ben och möjliggör 3D-rekonstruktioner av extraordinär kvalitet.
Scanningresultaten visade oväntat att vingbenen hos Archaeopteryx, i motsats till axelpartiet, delar viktiga anpassningar med de som finns hos moderna flygfåglar.
Vingbensgeometrin avslöjar flygförmåga hos Archaeopteryx.
– Vi lade direkt märke till att benväggarna hos Archaeopteryx var mycket tunnare än de hos markbundna dinosaurier och var väldigt lika vanliga fågelben. Dataanalyser visade senare att benen hos Archaeopteryx var mest lika dem hos fåglar som fasaner som då och då flyger för att ta sig över hinder eller undkomma rovdjur, men inte så lika dem hos glidflygande och högtflygande fåglar så som många rovfåglar och en del havsfåglar som är optimerade för långa flygturer, säger Dennis Voeten, doktorand vid ESRF och Palacký-universitetet och studiens försteförfattare.
Det är känt att regionen runt Solnhofen i sydöstra Tyskland var en tropisk skärgård under juraperioden och forskarna menar att en sådan miljö verkar högst passande för ö-hopping eller flyktflygande. Archaeopteryx delade jurahimlen med primitiva flygödlor som senare skulle utvecklas till de gigantiska flygödlorna under kritaperioden. Forskarna fann liknande skillnader i vingbengeometri mellan primitiva och avancerade flygödlor som mellan aktivt flygande och segelflygande fåglar.
Nu vet vi att de flög men inte hur
Eftersom Archaeopteryx representerar den äldsta kända flygande medlemmen i dinosauriesläktgrenen som också inkluderar moderna fåglar, beskriver studiens forskningsresultat inte bara Archaeopteryx livsstil utan ger även insyn i den tidiga evolutionen av dinosauriernas flygande. Nu vet forskarna att Archaeopteryx flög aktivt redan för 150 miljoner år sedan, vilket betyder att aktivt flygande hos dinosaurier utvecklats ännu tidigare.
– Eftersom Archaeopteryx saknade de anpassningar av bröstpartiet som behövs för att kunna flyga som moderna fåglar så måste den ha flugit på annat sätt. Vi kommer att behöva gå tillbaka till fossilen för att kunna svara på exakt hur den här bayerska evolutionsikonen använde sina vingar, säger Dennis Voeten.
– Resultatet överraskade både oss och de amerikanska forskarna. Vi hade inte väntat oss att skillnaderna skulle se ut så här, säger senior professor Lars Weinehall, Umeå universitet och en av författarna till studien.
Totalt 629 primärvårdspatienter från Västerbotten och Dalarna i Sverige och från den norra delen av delstaten New York i USA telefonintervjuades inom 30 dar efter sina läkarbesök. Intervjuerna handlade om patienternas uppfattning om vikten av hälsosamma levnadsvanor, deras egna behov av förändring, deras önskan att få stöd från primärvården och vilket stöd de faktiskt hade fått ifråga om vikt, matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion.
Amerikanska läkare mer aktiva i livsstilsfrågor
För tre av de fyra levnadsvanorna angav de amerikanska patienterna i större utsträckning behov av förändring. Undantaget var alkohol, där de svenska patienterna uttryckte ett större behov att förändra. Andelen som angav att de behöver göra förändringar och som också angav att de skulle vilja ha stöd från primärvården var över 80 procent i båda länderna.
Trots likheter i behov rapporterade de amerikanska patienterna att deras primärvårdsläkare dubbelt så ofta tog initiativ till diskussioner om modifiering av levnadsvanor som de svenska patienterna rapporterade, med undantag för alkohol.
– Vi kan inte idag säga om skillnaden länderna emellan handlar om att sjukvården arbetar annorlunda eller om det beror på att amerikaner har större behov än svenskar av att ändra livsstil eller några andra skillnader. Det ska vi söka svar på i den fortsatta forskningen. Men det var slående att amerikanerna var mer intresserade och aktiva i livsstilsfrågor än svenskarna, säger Lars Weinehall.
Det område i delstaten New York som ingick i studien har ett vårdsystem som liknar ett svenskt landsting. Det drivs av en stiftelse med sjukhus och primärvårdcentraler med fast anställd personal.
Kontakt:
Lars Weinehall, Senior professor, Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, lars.weinehall@umu.se, 070-564 46 52
Lars Jerdén, Docent, Medicinsk vetenskap, Högskolan i Dalarna, lars.jerden@ltdalarna, 070-304 08 96
– Det mest slående är att de svarar relativt lika; barn känner sig i allmänhet delaktiga i sina familjer, säger Nina Tryggvason, vid Göteborgs universitet som undersökt hur delaktiga barnen känner sig i familjens beslut och olika aktiviteter.
Undersökningen är baserad på data från ett internationella forskningsprojektet, Parenting Across Cultures där 1300 föräldrar och barn från nio länder deltar.
Men det finns ändå skillnader mellan hur barnen upplever det. Den främsta är hur tryggt grannskapet upplevs vara och vilka socioekonomiska förhållanden barnen växer upp i.
Mindre delaktiga i jämlika samhällen
– De barn som lever i en trygg miljö känner större delaktighet än de barn i familjer som för en ständig kamp för att överleva, säger Nina Tryggvason.
Graden av jämlikhet mellan män och kvinnor sticker något överraskande ut i studien. Ju mer jämlikt ett samhälle är desto mindre känner sig barnen delaktiga i familjens beslutsfattande.
– Det kan bero på skilda förväntningar. I länder som är mer jämlika har även barn en starkare ställning. Det kan också bero på hur familjerna organiserar sina liv, om båda föräldrarna arbetar kan utrymmet för barnen att vara delaktiga kanske minska, säger Nina Tryggvason
Svenska barn hjälper till mindre Det finns tidigare studier som mätt hur mycket barn får vara med och fatta beslut i sina familjer. Nytt är att Nina Tryggvason också undersöker barnens delaktighet i familjens olika aktiviteter, som att hjälpa till i hushållet och ta hand om syskon.
När det gäller de aktiviteter som undersökts sticker Sverige ut som ett land där barnen inte hjälper till hemma i lika hög grad som i de andra länderna.
– Kanske ett utslag av vår vårt individualiserade samhälle, att var och en håller på med sitt, spekulerar Nina Tryggvason.
Trots att barnen i de nio länderna generellt svarar ganska lika är de något svårtolkade. Det eftersom barnen svarar utifrån den verklighet de lever i och de roller de känner till och förväntas ha. Det kan förklara varför det till exempel inte finns några påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor.
– Vi vet att förutsättningarna för de olika könen är väldigt olika, men utifrån vad som förväntas av deras roller kan en flicka i Colombia känna lika stor delaktighet som en pojke i Sverige, säger Nina Tryggvason.
Resultaten stöder kritiken mot att delaktighetsartikeln i Barnkonventionen alltför mycket utgår ifrån ett individorienterat synsätt.
– Vill man skapa förutsättningar för barns delaktighet så gäller det att inte bara titta på individnivå utan också vilka förutsättningar familjen har och hur grannskapet ser ut, säger Nina Tryggvason.
Svar från nio olika länder
Studien är baserad på svar i strukturerade intervjuer från tioåringar i Colombia, Filippinerna, Italien, Jordanien, Kenya, Kina, Sverige, Thailand och USA. Avhandlingsarbetet har skett i en samverkan mellan Högskolan Väst och Göteborgs universitet.
– Det behövs nya behandlingsmetoder för högriskpatienterna, och det är där vår forskning kan göra verkligt stor nytta, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi på Sahlgrenska akademin.
Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symptomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.
När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.
Bättre prognoser Att identifiera högriskpatienter är avgörande, och det är här de nya fynden kommer in. Med stöd av patientdata från Sverige (59 fall) och Tyskland (498 fall) har forskarna identifierat två nya molekyler av typen RNA, som kontrollerar stabiliteten hos tumörproteiner, och som tillsammans med en redan känd RNA-molekyl utgör en trio som kan tala om hur allvarligt tillståndet är hos en enskild patient.
Det som kan mätas, direkt efter att diagnosen ställts, är styrkan i de tre RNA-molekylernas genuttryck. Med ett starkare uttryck minskar utrymmet för ett visst tumördrivande protein att stabilisera sig, och vice versa.
Det handlar alltså om en dragkamp mellan de identifierade RNA-molekylerna (6p22 lncRNAs) och det specifika proteinet (USP36) där en avläsning av styrkeförhållandena kan bidra till bättre sjukdomsprognos. Här tror forskarna på en snar tillämpning i vården.
Behandling vid svåra fall På sikt kan också epigenetiska läkemedel, som förändrar genuttryck, få en viktig roll vid behandling av sjukdomen.
– Epigenetiska läkemedel aktiverar aktuella RNA-molekyler och förhindrar därmed tumören, och det är på detta sätt man kommer att kunna gå in och behandla högriskpatienter. Våra fynd öppnar för utveckling av läkemedel på området och vi har nära samarbete med kliniska forskare i både Sverige och Tyskland, säger Chandrasekhar Kanduri.
Förhistoriska migrationer har spelat en viktig roll i skapandet av de europeiska folkens genetiska mix. Efter den senaste stora istiden för omkring 20 000 år sedan var Europa befolkat av jägare-samlare. Två stora migrationer under de senaste 10 000 åren hade stor inverkan på livsstilen och genpoolen hos europeiska populationer. Först, under neolitikum, kom grupper från Mellanöstern och Anatolien och introducerade jordbruket i Europa. För mindre än 5 000 år sedan spred sig herdegrupper från den pontisk-kaspiska stäppen över den europeiska kontinenten. Eftersom båda dessa rörelser kom från öster blev de västra delarna av kontinenten de sista som nåddes av migrationerna. Populationsgenetiska studier har visat att dessa båda migrationer ersatte mer än halva genpoolen i centrala och norra Europa men det är mindre känt hur dessa händelser påverkade den iberiska befolkningen, särskilt i de mest sydliga delarna, som Andalusien.
Två oberoende migrationer spred jordbruket
De första jordbrukarna nådde Iberiska halvön främst genom att följa norra medelhavets kust. Den nya studien visar att de neolitiska invånarna på Iberiska halvön var genetiskt olika de migrerande jordbrukare som slog sig ner i norra och centrala Europa.
– Detta visar att alla tidiga jordbrukare på Iberiska halvön kan spåra den största delen av sin härkomst till de första neolitiska folken som migrerade till halvön. Senare bidrag från centraleuropeiska migranter stod bara för en mindre del, säger arkeogenetiker Cristina Valdiosera från La Trobe University i Australien, en av studiens huvudförfattare.
Dessa migranter, som tog vägen längs Medelhavet, uppvisar en stark genetisk koppling till dagens invånare på Sardinien.
– Dagens befolkning på Sardinien kan ses som direkta ättlingar till människorna som spred jordbruket i Medelhavsområdet för omkring 8 000 år sedan, säger Mattias Jakobsson, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och en av studiens seniora författare.
Jägare-samlare-gener blandas
Trots att det finns många andra möjliga ingångar för migration till Iberiska halvön, så som Nordafrika och det europeiska fastlandet, fann inte forskarna några väsentliga regionala genetiska skillnader inom Iberiska halvön.
– De geografiska olikheterna verkar minimala men över tid ser vi en del skillnader som kommer av interaktion och genetiskt utbyte mellan grupper, säger Torsten Günther, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.
De första jordbrukarna på Iberiska halvön uppvisade anmärkningsvärt låga nivåer av genetisk diversitet, vilket indikerar att den första vågen av migration från öster som etablerade sig på halvön bestod av relativt få individer. Efter en första period då de flesta individer var genetiskt lika varandra växte den nyligen anlända befolkningen i antal och blandade sig med de lokala jägare-samlarna. Under senare perioder ökade den genetiska diversiteten snabbt.
Dieten ändrades inte
Författarna undersökte också dieten hos de neolitiska jordbrukarna under nästan 4000 år. De kunde bekräfta att trots att det funnits betydande interaktion och blandning mellan olika grupper som levde på olika sätt så var dieten baserad på jordbruk redan från början och fortsatte vara så över tid.
– Över tid ser vi en väsentlig blandning med jägare-/samlaregrupper in i jordbrukarpopulationerna, men dieten ändras inte hos dessa jordbrukare. Deras diet är karaktäristisk för jordbrukarkulturer och är konstant över tid och rum, säger molekylärarkeologen Colin Smith från La Trobe University.
Den nya studien visar hur tvärvetenskaplig forskning är ett kraftfullt verktyg för att förstå den komplexa europeiska förhistorien.
– Vår studie visar på skillnaderna mellan tidiga jordbruksbefolkningar i Europa, från längst ut i väster jämfört med grupperna i centrala Europa. Våra resultat illustrerar också behovet av mer detaljerade regionala studier för att förstå de förhistoriska migrationernas fulla komplexitet, säger Cristina Valdiosera.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
