EU:s regler om arbetskraftens fria rörlighet omfattar inte bara EU-länder utan också länder i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). En ny stor jämförande studie visar på övervägande positiva statsfinansiella effekter för mottagarlandet av att personer födda i ett EU/EES-land flyttar dit för att arbeta.
Analysen har genomförts av forskare vid Uppsala universitet som del i ett större europeiskt forskningsprojekt om EU:s arbetskraftsrörlighet och visar att effekterna skiljer sig mellan länderna. Det pekar i sin tur på möjligheter för beslutsfattare i Europa att lära av de länder som varit framgångsrika och förbättra såväl nationella som EU-täckande regelverk.
Norge bland vinnarna I Schweiz, Cypern, Norge och Belgien återfanns de största statsfinansiella vinsterna av EU-invandring, medan Slovakien, Polen och Estland i stället kunde bokföra nettokostnader. För en stor majoritet av länderna i EES – 21 av 29 undersökta länder – kunde positiva statsfinansiella effekter under 2004–2015 bokföras. De fick alltså mer i skatteintäkter och andra inkomster från EU/EES-invandrare än vad man spenderade på bland annat bidrag och välfärdstjänster för samma grupp.
Resultaten kommer från den första heltäckande analysen av de statsfinansiella effekterna av den fria rörligheten inom EU/EES. Forskningen genomfördes vid Uppsala universitet som en del av REMINDER-projektet (Role of European Mobility and its Impact and Narratives, Debates and EU Reforms) – ett omfattande internationellt forskningsprojekt med sitt huvudsäte vid Oxforduniversitetet och finansierat av Horizon 2020. Syftet med projektet är att undersöka de sociala och ekonomiska effekterna av den fria rörligheten inom EU samt även den offentliga debatten runt dessa frågor.
Låginkomstländer i öst förlorare – Vår analys visar att i de flesta länder i EU/EES så betalar EU-invandrare något mer i skatt och sociala avgifter än vad de får tillbaka i form av offentliga bidrag och tjänster, vilket innebär att de gör ett nettofinansiellt bidrag till skattekistan. Det gäller dock inte alla länder, och ett fåtal – huvudsakligen låginkomstländer i Östeuropa – får i stället vissa nettofinansiella kostnader. De länder som har störst andel EU/EES-invandrare i befolkningen tenderar också att ha positiva effekter per invandrarhushåll och därmed också sammantaget relativt stora positiva statsfinansiella effekter, säger Rafael Ahlskog, forskare vid Uppsala universitet och en av medförfattarna till studien.
Den här analysen är viktig eftersom den gör att vi kan granska effekterna av en gemensam policy. Den visar att nästan överallt – oavsett om effekten var positiv eller negativ – så var den relativt begränsad och i de flesta fall mindre än 0,4 procent av BNP. I Sveriges fall skulle det idag motsvara ca 20 miljarder kronor per år, säger Pär Nyman som är rapportens andra medförfattare och forskare vid Uppsala universitet.
Mer jämförbara data behövs – Det är dock viktigt att ha i åtanke att de här siffrorna är beräknade med en mängd nödvändiga antaganden och de skall därför inte ses som några absoluta sanningar, säger Pär Nyman.
Resultaten från analysen är i linje med vad andra oberoende jämförande analyser funnit – till exempel forskning gjord av OECD, som dock inte tittat specifikt på EU-mobilitet. Rapporten understryker också vikten av att förbättra processer och regelverk för att samla in jämförbara sociala och ekonomiska data inom hela EU.
– De här forskarna har producerat den första stora, jämförande analysen av de statsfinansiella effekterna av EU-invandring, någonsin. Den visar tydligt att majoriteten av medlemsländerna i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet fick ett nettofinansiellt överskott, men analysen försvårades också avsevärt av de olika sätt som migrationsdata samlas in på runt om i unionen. Förhoppningsvis kan större ansträngningar göras för att säkra kvaliteten och jämförbarheten för den här typen av data i framtiden. På så vis skulle vi kunna göra ytterligare framsteg för att förstå vilka effekterna egentligen är av rörligheten inom EU, säger Carlos Vargas-Silva som leder REMINDER-projektet vid Oxforduniversitetet.
Kontakt:
Rafael Ahlskog, forskare vid Uppsala universitet, rafael.ahlskog@statsvet.uu.se, 018-471 1992 eller 0709-697 033
Pär Nyman, forskare vid Uppsala universitet, Par.Nyman@statsvet.uu.se, 018-471 3376 eller 0739-952511
Mer information:
• Två länder är exkluderade från analysen pga brist på data – Luxemburg och Rumänien.
• Data från rapporten finns (i bifogad bilaga) under i tabell 1 och figur 1. Notera att analysen gjordes för att underlätta jämförelser mellan länder, snarare än att ge exakta lägesbilder av varje enskilt land.
Slakt utsätter oundvikligen produktionsdjuren för välfärdsrisker och hanteringen vid slakt kan utgöra den mest stressfyllda händelsen i djurens liv. Exempel på potentiellt stressfyllda situationer är hantering utförd av främmande människor, omild lastning och avlastning, lång transport under obekväma förhållanden, väntan och eventuell övernattning på slakteriet, bristande tillgång på vatten och foder, blandning med främmande djur, obekanta miljöer och lukter, plötsliga temperaturförändringar och kraftigt buller.
Även om ansträngningar har gjorts för att minska djurens lidande i samband med transport och slakt upplever de flesta lantbruksdjur fortfarande betydande stress strax före och i samband med slakten. Stark eller långvarig stress kan också försämra köttkvaliteten genom förbrukning av glykogenreserverna i musklerna.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått forskningsmedel från Marie-Claire Cronstedts stiftelse för ett projekt som handlar om småskalig och mobil slakt av nötkreatur. Projektet studerar bedövning och avblodning utomhus på gården före transport till slakteri. Donationen är på 810 000 kronor och ska stödja första årets forskning på ett treårsprojekt med total kostnad på 2 255 000 kr.
2014 donerade stiftelsen 2 450 000 kr till ett tidigare delprojekt om mobilslakt som behandlar djurvälfärd och köttkvalitet i mobil och stationär slakt. Den nya donationen berör en fortsättning av projektet.
– Ännu har det inte skett. Men klart är att sociala medier kommer att spela en större roll i år än i tidigare val, säger Marie Grusell som är doktor i kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på strategisk kommunikation.
Sedan 2009 har hon följt partiernas valkampanjer och det finns mycket som talar för att årets val blir valet då de sociala medierna bryter igenom på allvar.
Skälen är flera. 78 procent av svenskarna är uppkopplade via mobilen varje dag och andelen ökar hela tiden. Internet har konkurrerat ut tv och papperstidningar och blivit den viktigaste informationskällan. Idag lever traditionella medier och sociala medier i symbios.
Blixtsnabb spridning viralt
Sociala medier hämtar nyheter från traditionella medier och traditionella medier fångar upp vad som händer på sociala medier. Innehållet på sociala medier uppdateras hela tiden och är alltid tillgängligt. Och när något går viralt så sprids det blixtsnabbt.
– Partierna vill vara där medborgarna är, men slutar inte att använda de traditionella kanalerna. Istället kombinerar man de kanaler man har till sitt förfogande på nya sätt. Verktygslådan för att nå väljarna växer hela tiden, säger Marie Grusell.
Avgörande för hur kanalerna används är målgrupp och budget. Marie Grusell lyfter några olika exempel på vägar:
2014 avstod Miljöpartiet all tv-reklam för att istället satsa pengarna på sociala medier. Kanske gör de likadant i år.
För Socialdemokraterna är dörrknackning och tv-reklam viktigast.
Gudrun Schyman och FI satsar sannolikt på homeparties precis som de gjorde 2014.
SD kommer troligen att lägga stora pengar på att skicka ut valsedlar med posten eftersom det kan vara svårt för deras väljare att få tag på valsedlar på valdagen.
– Men vi kan vara säkra på att sociala medier kommer att spela en större roll än tidigare och de kan få genomslag som bärare av berättelser. Som när Ebba Busch Thor gjorde en film där hon åldras med budskapet ”man ska inte vara rädd för att bli gammal”, säger Marie Grusell.
Redan i valet till Europaparlamentet 2009 fanns majoriteten av partierna på Twitter, men vad man gör på sociala medier har förändrats under åren.
Skräddarsydda budskap
– Hittills har sociala medier använts som en annonsplats där man ropar ut sitt budskap utan dialog med användarna. Men i det här valet tror jag att vi kommer att se mer av partiledare och ministrar som finns uppkopplade för att svara på väljarnas frågor, säger Kajsa Falasca som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitet.
Precis som Marie Grusell tror Kajsa Falasca att det kommer att bli mer av känslor och rörlig bild på internet.
– Det är när vi känner något som vi trycker på dela-knappen. Och syftet är ju att budskapen ska spridas.
Med sociala medier uppstår nya möjligheter att skräddarsy budskap mot utvalda målgrupper. All data vi lämnar ifrån oss på till exempel Facebook kan sammanställas för att mejsla fram en detaljerad profil av vår personlighet. Det var något som diskuterades mycket i samband med amerikanska presidentvalet. Då användes en extrem variant, så kallade Dark Ads som kritiserats för att vilseleda väljarna och manipulera budskap.
Ett syfte var bland annat att påverka demokratiska väljare att avstå från att rösta. Annonserna visades på Facebook. De var inte synliga för någon annan än den som var mottagare och det var otydligt vem som vad avsändaren.
– Ur ett perspektiv är Dark Ads fantastiskt. Att kunna gå direkt till en målgrupp och skicka ett specifikt budskap är ju en enorm möjlighet. Det problematiska är när frågor inte kan diskuteras öppet av många människor. När budskapen inte sätts i större sammanhang och det är oklart vem som står bakom kampanjen. Det är det som kan hota demokratin, säger Marie Grusell.
Så här använder politikerna sociala medier
Politikerna märkte tidigt att det är skillnad på de olika plattformarna. Twitter är snabbt och där vill man väcka opinion. På Facebook kommunicerar man med sina trogna följare. Där håller man rent i kommentarsfälten, visar upp partiaktiviteter som sker för att skapa engagemang.
Att vara aktiv på sociala medier är framförallt en uppgift under dagtid. Uppdateringarna sker mellan klockan 9 och 17, utom när det är viktiga debatter. Då följer samtliga politiker debatten – och twittrar och facebookar samtidigt.
Källa: Marie Grusell, medieforskare, Göteborgs universitet
Under mars 2018 framkom det att data från 50 miljoner Facebook-användare har analyserats och använts i det amerikanska valet. Trumpkampanjen påstås ha köpt profileringen av utvalda väljargrupper av företaget Cambridge Analytica, som specialiserat sig på att sammanställa data från sociala medier och därigenom förutsäga till exempel människors politiska åsikter.
Även svenska partier har blivit kontaktade av Cambridge Analytica. Kajsa Falesca konstaterar att det inte är troligt att svenska partier skulle inleda ett samarbete. Det kostar helt enkelt för mycket.
– Jag tror inte att det finns något parti som kan lägga de resurserna. Sedan vet man heller inte hur framgångsrik metoden har varit. Det är väldigt svårt att mäta resultatet, säger hon.
Smutsigare valrörelse
Men att vi kommer att se budskap som anpassats efter våra personliga digitala spår även i den svenska valrörelsen kan vi vara säkra på, om än inte på den nivå som uppstod i det amerikanska valet.
– Självklart kan det vara ett problem om man inte har en varierad mediekonsumtion. Men i Sverige tar vi del av många olika medier. Vi följer ofta flera tidningar och nyhetssajter på internet. Vi har en självständig press och stark public service. Det bidrar till en bred debatt, säger Kajsa Falasca.
Trots det kan sociala medier innebära ett orosmoln i valrörelsen. Det finns en risk att den blir smutsigare än vad vi är vana vid. Med hårda personangrepp och ryktesspridning, menar Marie Grusell.
– Partierna håller nog en rumsren valkampanj. Istället är det andra politiska organisationer eller starkt ideologiska rörelser som kan stå bakom den typen av attacker. Den med ont uppsåt har alltid jobbat med sådant. Men i sociala medier är möjligheterna mer tillgängliga, spridningen större och man kan vara anonym. Jag tror att vi kommer att se mer av detta ju närmare valet vi kommer.
I sociala medier är det också lätt att blåsa upp sin betydelse genom att köpa följare. Nyligen berättade till exempel New York Times att företag har sålt följare till personer som vill få genomslag på Twitter och andra sociala mediesajter.
Är det här något vi kan få se i den svenska valrörelsen?
– Instinktivt så tror jag att partierna är försiktiga med det. Men efter New York Times avslöjande vet man ju faktiskt inte, säger Marie Grusell.
Sociala medier har sänkt tröskeln för att delta i det demokratiska samtalet. För den som är intresserad av politik finns hur mycket information som helst på internet.
– Men även om det har uppstått nya möjligheter att få kontakt med politiker är det inte så många som utnyttjar den. Tyvärr bekräftas det vi visste sedan tidigare, att de som är intresserade av att ta till sig ny kunskap kommer att fortsätta att göra det. De som inte vill kommer att fortsätta att avstå.
Är nackdelarna med sociala medier större än fördelarna?
– Ja egentligen, tyvärr. Om man nu ska se det krasst, säger Marie Grusell.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
I Klippan har en grupp förvildade, till synes friska katter insjuknat svårt av lungmask. Av 33 smittade katter har 24 dött, eller varit så svårt sjuka att de har avlivats av djurskyddsskäl.
Katterna omhändertogs av kattföreningen Hemlösa katter Helsingborg/Skåne. I början visade de inga symtom på infektion av lungmask. Deras andning försämrades dock plötsligt kraftigt på bara ett par timmar. De första katterna dog då de var under veterinärbehandling för ansträngd andning. Diagnosen lungmask ställdes sedan genom obduktion.
Lungmask i Danmark
– Parasitens utbredning i Sverige är okänd, men tidigare har enstaka fall av lungmask konstaterats i Skåne. I Danmark är lungmask påvisad hos åtta procent av friska utekatter. Människor infekteras inte av denna lungmask, säger Eva Osterman Lind, parasitolog och veterinär vid SVA.
Katter kan smittas med lungmask, Aelurostrongylus abstrusus, när de äter bytesdjur som möss, fåglar och reptiler. Kattens lungmask ger oftast inte upphov till kliniska, synliga symtom. Vid kraftiga infektioner kan katterna få hosta, andningssvårigheter, rinnande ögon och bli hängiga. Hemlösa katter har ofta flera infektioner samtidigt vilket sannolikt gör dem mer känsliga för påfrestningar och stress. Detta kan ha bidragit till att dödsfallen blev så många i detta fall. Det är känt att kliniskt friska katter med lungmask kan dö i samband med sövning.
SVA genomför just nu en studie av kattens lungmask där myndigheten behöver få in avföringsprover från friska katter med tillgång till utevistelse i Skåne, Blekinge och Halland. Syftet är att få mer kunskap om förekomst och symtom av lungmask hos katt i Sverige.
Många läppfiskar äter parasiter och rengör andra fiskar. Laxodlingar i Norge och Storbritannien använder därför olika arter av läppfisk, framförallt snultror, för att motverka laxlus. En av de mest använda arterna är Skärsnultra. Den finns naturligt i tångbältet längs den svenska och norska kusten.
Ökat behov av snultror Skärsnultrans utbredning sträcker sig till Tröndelag i mellersta Norge. Där finns det också en stor mängd laxodlingar. För att möta det starkt ökande behovet av snultror fiskas stora mängder längs den svenska och norska Skagerrakkusten och transporteras levande till laxodlingar i Tröndelag och längre norr ut.
Men nu rymmer snultrorna från de norska laxodlingarna. Väl utanför odlingarna leker de med fisk från lokala bestånd och deras avkommor blir då hybrider mellan fisk från Skagerrak och Tröndelag, visar ny forskning publicerad i Royal Society Open Science.
Gjort en genetisk studie Svenska forskare vid Göteborgs universitet har, tillsammans med norska forskare vid Havsforskningsinstitutet, gjort en genetisk studie på vilda fiskar i Tröndelag.
– Mer än en tredjedel av de undersökta fiskarna visade sig vara rymlingar eller avkommor från rymlingar. Det betyder att fiskarna rymmer och leker med lokala bestånd, vilket kan ha stor inverkan på de lokala populationerna, säger Ellika Faust.
– Oavsiktligt utsläpp av främmande populationer, som i detta fall snultror, kan få svåröverskådliga ekologiska och evolutionära konsekvenser, säger Carl André.
Kontakt: Ellika Faust, doktorand i bevarandegenomik vid institutionen för marina vetenskaper, Ellika.faust@gu.se, 076-622 90 03
Carl André, professor i populationsgenetik vid institutionen för marina vetenskaper, carl.andre@gu.se, 070-521 62 95
En attosekund varar i exakt en miljarddel av en miljarddels sekund. Det är de kortaste ljus- och elektronpulser som någonsin skapats.
– Ingen forskargrupp har tidigare lyckats generera attosekundpulser med den fotondensitet som krävs i det extrema ultravioletta (XUV) spektrumet för att filma elektroner, säger László Veisz, professor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Det forskarteamet har gjort är att skala upp en redan existerande attosekundteknik, och för det syftet utveckla de en laser som skickar ut 100 gånger fler fotoner per puls än ett konventionellt lasersystem.
I de första experimentserierna skickas attosekundpulserna genom xenongas. Här kunde forskarna se att två fotoner interagerande och joniserade innerskalelektroner. I tidigare attosekundexperiment har det bara varit möjligt att observera interaktion mellan innerskalelektroner och en ensam XUV-foton.
Två fotoner från en XUV attosekundpuls absorberas (lila klot) av kärnelektroner i gasen xenon (atomkärna med grönt moln) och resulterar i emission av fyra elektroner (gröna klot). Bild: Umeå universitet, Mattias Pettersson
– Experiment där det är möjligt för innerskalelektroner att interagera med två XUV-attosekundpulser kallas ofta för den heliga graal inom attosekundfysik. Anledningen är att fenomenet gör det möjligt att filma elektroners rörelse utan att störa deras dynamik, säger László Veisz.
Attosekundlaserteknik möjliggör studier med extrem tidsupplösning som kan ge unik information om materia och kontrollera reaktioner inuti materia. Studierna förväntas kunna flytta fram forskningsfronten inom områden som optisk elektronik och strukturbestämning inom biomedicin.
László Veisz är föreståndare för RElativistic Attosecond physics Laboratory (REAL) vid Umeå universitet.
– I den här åldern debuterar ofta allergier. Vi ska därför mäta om barnet har antikroppar i blodet mot allergiframkallande ämnen, säger docent Christina West, huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i projektet Northpop, och även medicinskt ansvarig barnläkare i Västerbotten för barn och ungdomar med allergiska sjukdomar.
Svaret i blodprovet bedöms sedan i relation till de allergiska symtom som barnet har. Vissa barn som har allergi-antikroppar i blodet utvecklar ändå ingen allergi, utan kroppens immunsystem tycks istället lära sig att tåla de ämnen som antikropparna har bildats mot.
– Intressant nog verkar den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen ha stor betydelse för om kroppen ska lära sig att tåla mat och ämnen i luften som exempelvis pollen. Den verkar även kunna kopplas till risken att drabbas av moderna livsstilssjukdomar som övervikt och fetma. Målet är att utveckla förebyggande metoder så att barnen inte insjuknar, säger Christina West.
Alla Västerbottens blivande barnfamiljer erbjuds att delta i projektet Northpop, från ultraljudsundersökningen i början på graviditeten fram till dess att barnet fyller sju år. I studien, som startade 2016, undersöks risk- och friskfaktorer både genom provtagning och genom att föräldrarna svarar på frågor om levnadsvanor, miljö och om barnens hälsa. Andra riskfaktorer som studeras är brist på D-vitamin, jod eller folsyra under graviditeten.
1 600 familjer i hälsoprojektet
Projektet Northpop drivs gemensamt av forskare vid Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Deltagandet är frivilligt. Sedan starten 2016 har 1 600 familjer gått med i Northpop.
Projektet syftar till att ge underlag till medicinsk forskning kring hur man ska kunna förebygga sjukdomar som astma, allergier, fetma och ADHD.
– Det är ett spännande projekt som ger unika forskningsmöjligheter. Vi märker en stor entusiasm hos de deltagande familjerna och även hos vårdpersonal och forskare. Antalet familjer i studien fortsätter att växa. Vårt mål är 10 000 familjer, säger professor Magnus Domellöf, barnläkare och huvudansvarig för projektet.
Kontakt:
Christina West, docent och barnläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, christina.west@umu.se, 090-785 22 16
Magnus Domellöf, professor och barnläkareInstitutione, n för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, magnus.domellof@umu.se, 090-785 21 28
Richard Lundberg, Projektkoordinator, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för pediatrik, Umeå universitet, info@northpop.se, 090-785 21 32
– De som har levt länge med alkoholproblem har ofta stora tvivel på sin egen förmåga att komma ur missbruk och de saknar dessutom ofta sociala kontakter med familj och i många fall saknas också stöd från samhället. Det här är en grupp som står långt från idealbilden om det goda åldrandet och en viktig grupp att nå med insatser, säger Magdalena Bergström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet.
Tvivlar på framtiden
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort livsberättelseinspirerade intervjuer med 19 kvinnor och män mellan 56 och 69 år som själva upplever sig ha långvariga och pågående alkoholproblem.
Resultaten visar att intervjupersonerna pendlar mellan bristande tro på att de kan få en bättre tillvaro och önskningar om förändring av drickandet och livssituationen i övrigt. Intervjupersonernas syn på framtiden är sammanflätad med tankar kring alkoholanvändningen. Fortsatt drickande är förknippat med lidande och en för tidig död medan nykterhet är associerat med möjligheter att förbättra sina relationer till anhöriga samt att få ett bättre liv i allmänhet.
De få intervjupersoner som fortfarande hade kontakt med nära anhöriga eller som hade funnit sig till rätta på behandlingshem eller i självhjälpsgrupper framhåller dessa kontakter som mycket betydelsefulla för deras strävan efter att komma till rätta med sina alkoholproblem.
Saknar stöd från sociala nätverk Viljan till förändring kantas dock många gånger av tvivel på sin förmåga. De flesta intervjupersoner har under livets gång gjort flertal försök att bli nyktra utan att hitintills ha lyckas. På grund av sina dryckesproblem och sin ålder var flertalet intervjupersoner sjuk- eller ålderspensionärer. Därtill saknar många stödjande sociala nätverk då vänner och anhöriga utan alkoholproblem har dragit sig undan. Detta innebär att flera intervjupersoner står utan sociala nätverk som kan stödja ambitioner om att dricka mindre eller inte alls.
Magdalena Bergström anser att de intervjupersoner som står utan behandlande insatser och som saknar kontakt med anhöriga eller självhjälpsgrupper är i stort behov av stöd och hjälp från samhället. På det hela taget påminner intervjupersonernas vardagsliv väldigt lite om nutidens ideal där människor förväntas planera för sin ålderdom och hålla sig friska och aktiva så länge som möjligt.
– Medelålders och äldre personer med alkoholproblem omgärdas av negativa föreställningar vilket är till nackdel vad det gäller att få tillgång till vård och behandling för att förändra sina dryckesvanor, säger Magdalena Bergström.
Det finns en tydlig koppling mellan utbredd åderförfettning (ateroskleros) i kranskärlen och åderförfettning också i övriga delar av kroppen hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Kombinationen av dessa förändringar medför en klart sämre prognos för patienten. Fysisk aktivitet liksom behandling med läkemedelsbehandlande stent (kärlimplantat) förbättrar prognosen visar forskning vid Region Örebro län.
En sjukdom som drabbar hela kroppen – Som kardiolog möter jag i min yrkesutövning varje dag patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp vilket i sin tur vanligen beror på aterosklerossjukdom i kranskärlen. I min forskning försöker jag vidga perspektivet. Istället för att bara fokusera på hjärtat vill jag också titta på ateroskleros som en sjukdom som drabbar hela kroppen, säger Fredrik Calais, överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Åderförfettningens utbredning i kärlen är indikator på utgång för hjärtinfarktpatienter
I sin avhandling har han studerat hur effekten av olika behandlingsmetoder och livsstilsförändringar påverkas av åderförfettningens utbredning. Åderförfettning är en progressiv sjukdom som drabbar artärer i hela kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör den ledande orsaken till ohälsa och bortgång globalt.
– Vår forskning ger underlag för ett nytt sätt att avgöra prognos och styra behandling för patienter med hjärtinfarkt genom en enkel ytterligare analys av kranskärlsförändringarnas utbredning, säger Fredrik Calais.
Viktiga livsstilsförändringar Årligen behandlas cirka 800 patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp på Universitetssjukhuset Örebro. Patienten kan själv göra olika livsstilsförändringar för att förbättra sin egen prognos att slippa drabbas av hjärtinfarkt genom att sluta röka, minska konsumtionen av rött kött och äta mera grönt dagligen samt röra på sig minst trettio minuter på dagen.
Forskningen visar också att läkemedelsbehandlande stent i kranskärl var förknippat med lägre risk för återförträngning och bortgång i jämförelse med metallstent. Det framgår även i avhandlingen att metoden som går ut på att suga ut proppar ur kranskärlen vid behandling av hjärtinfarkt (trombaspiration) inte påverkar prognosen. Den metoden används numera inte som rutinbehandling vid Universitetssjukhuset Örebro.
Kontakt:
Fredrik Calais, överläkare Hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, fredrik.calais@regionorebrolan.se, 019-602 54 08 eller 070-723 18 67
Slemhinnor är något som återfinns här och var, både på och inuti människokroppen. Ögon, näsa och mun är tre områden med slemhinnor. Tarmarna, det kvinnliga könsorganen och lungorna är ytterligare tre.
Det är med dessa som Thomas Crouzier, forskare vid avdelningen på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH, och hans kollegor jobbar. Tillsammans har forskarna utvecklat ett biobaserat material bestående av polymerer som kan förstärka och förbättra slemhinnornas förmåga att utgöra en barriär.
– Utgångspunkten för oss har varit att betrakta slemhinnor som ett eget material som man kan jobba med och modifiera. För att kunna göra det måste man förstå slemhinnornas funktioner, bland annat att utgöra en barriär som stoppar bakterier och virus men samtidigt släppa igenom syre eller näringsämnen, säger Thomas Crouzier.
Med avstamp i denna kunskap har forskarna sedan tittat närmare på hur de mänskliga slemhinnorna ska kunna bli bättre, men också hur man kan reparera slemhinnor som skadats.
Utmaningen har legat i att ta fram ett hundraprocentigt naturligt material som klarar av att tränga in i slemhinnorna men samtidigt inte ha några oönskade biverkningar. Detta har forskarna alltså lyckats med, och forskningsresultatet har givit dem en vetenskaplig publicering i tidskriften Biomacromolecules.
– Vårt arbete kan leda fram till behandling av sår i slemhinnor och inflammatoriska tarmsjukdomar. Tidigare arbete har resulterat i framsteg när det gäller behandling av torra slemhinnor, berättar Thomas Crouzier.
Preventivmedel
Forskningen har också lett fram till en annan viktig upptäckt. Det material som Thomas Crouzier och de andra utvecklat kan fungera som ett preventivmedel.
Livmoderhalsen är sluten med ett segt slem under de dagar då kvinnor inte haft ägglossning. I samband med ägglossning så påverkas slemhinnan så att sädescellerna kan komma in i livmodern och sedan föras vidare till en äggledare där ägget kan bli befruktat. Slemmet är då mer tunnflytande och mindre segt.
– Vårt polymera material kan stänga till denna möjlighet, och förhindra att befruktning sker. På det sättet får vi ett preventivmedel som inte är baserat på hormoner. Jag är medgrundare till företaget Circle Biomedical som har för avsikt att ta detta koncept vidare till färdig produkt, säger Thomas Crouzier.
När det gäller preventivmedlet så tänker han att det ska kunna appliceras som en liten vaginal kapsel som snabbt löses upp. Den blockerande effekten har i labb visats kunna komma snabbt, inom minuter. Det är viktigt att preventivmedlet är enkelt att använda, enligt Thomas Crouzier.
– Alla ekosystem tar ju upp koldioxid genom fotosyntesen, där det förvandlas till kol och syrgas. Det intressanta med sjögräsängar är att de är väldigt bra på att fånga in kol som kommer från andra ekosystem runt om. De blir som ett filter som vattnet silar igenom, och när det kommer kol i små partiklar i vattnet fastnar de i sjögräsängen och lagras i sedimentet på havsbottnen, säger marinekologen Martin Dahl vid Stockholms universitet, som nyss publicerat sin avhandling om kollagring i sjögräsängar.
Studerade sjögräsängar på norra halvklotet Sjögräs är blomväxter som har blad, rötter och rotstockar och som kan skicka iväg skott och bildar ängar. Sjögräs kan också föröka sig med fröbildning. De sjögräsängar som Martin Dahl har studerat består av ålgräs, Zostera marina, och det växer längs kusterna över hela norra halvklotet. Ålgräs kan bli en och en halv meter högt och växer på mjuka sandbottnar. I studien jämförde Martin Dahl och hans kollegor hur kolmängden varierade i ålgräsängar på västkusten, i Östersjön, och längs Bulgariens Svarta havskust och längs den portugisiska Atlantkusten. Sjögräsängarna på västkusten var upp emot femton gånger bättre på att lagra kol. Det visar på vilken stor variation i kapaciteten att lagra kol det finns i olika sjögräsekosystem.
Hör Martin Dahl berätta om sin forskning:
– Det beror dels på storleken på sandkornen i sedimentet på bottnarna. Sandkornen är små, och det tror vi beror på att det finns lugna områden som ligger skyddade från vind och vågor. Sedan beror det också på att sanden i bottnarna inte är så hårt packad, utan ganska porös. Lite fluffig. Det är sådana där bottnar som skickar upp ett helt moln av brunt stoff när man stoppar ner en hand. Det är dom bästa miljöerna för att binda koldioxid, säger Martin Dahl.
Hotas av övergödning och överfiske Sjögräsängar, precis som saltängar och mangroveträsk som ligger under vatten är bättre på att ta upp kol än växter på land. Det beror både på att det sköljs in mycket kol med vattnet som fastnar i de snåriga växterna, att ängarna växer snabbt och binder kol i själva växtligheten, och att de inte bryts ner så snabbt när de hamnar på havsbottnen. Men sjögräsängar förstörs av människan genom övergödning, överfiske och när man bygger hamnar. Längs den svenska västkusten har mer än hälften av alla ålgräsängar försvunnit sedan 1980-talet, främst på grund av övergödning. Och det är inte så lätt att återplantera sjögräsängar.
– Flera försöker odla sjögräs och restaurera sjögräsängar, och det är med mer eller mindre lyckade resultat. Det är svårt att odla sjögräs. Man provar med skott och med frön, men ibland går det inte och sjögräsängarna kommer inte tillbaka. Därför tror jag att det är bättre att jobba för att skydda det vi har än att satsa på återplantering.
Kontakt:
Martin Dahl, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, martin.dahl@su.se 08-16 42 77
Forskningsstudien från Mittuniversitetet kring längdskidor i stående åkning och i sit-ski visar på vilken betydelse olika sittpositioner och stakningstekniker har för utövaren.
– Det vi ser är att man kan öka sin prestation genom att använda så stor muskelmassa som möjligt i kroppen, men att man också samtidigt bör vara medveten om risken för överbelastningsskador, säger Marie Lund Ohlsson, doktor i hälsovetenskap.
Sit-ski bra även för rullstolsåkare
I studien har utövarna testats på Nationellt vintersportcentrum där fysiologiska och biomekaniska mätningar har genomförts. I efterhand har materialet bearbetats genom så kallad inversdynamisk muskuloskeletär simuleringsteknik, för att ta reda på belastningar i muskler och leder.
Utövaren utrustades med en mängd sensorer under testerna för att avläsa bland annat belastning och rörelsemönster. Foto: Marie Ohlsson.
– Resultaten visar att en sittposition som skapar stor framåtböjning av ryggen ökar belastningen i ländryggen. Om man däremot använder ett högt armmuskelarbete ökar istället belastningen i axellede, säger Marie Lund Ohlssonn.
Forskningen är betydelsefull också för alla som vanligtvis använder rullstol eftersom vi vet att längdskidåkning i sit-ski är ett bra komplement för konditionsträning eftersom ger en mer skonsam belastning i axlarna, säger Marie Lund Ohlsson.
Klassificeringssystem för vinterparasport
Mittuniversitetet genomför flera forskningsprojekt med koppling till parasport och regionen som sådan bär en tydlig prägel av satsningar på vinter-parasporter. Inom de närmaste åren kommer många internationella tävlingar genomföras här.
– Forskningen kommer att kunna ligga till grund för utveckling av klassificeringssystemen inom parasport som används för att skapa rättvisa tävlingar. Klassificering ska dela in idrottarna i grupper beroende på hur deras funktionsnedsättning påverkar prestationen inom den aktuella idrotten, säger Marie Lund Ohlsson.
Avhandlingen:
Double-Poling in Cross-Country Skiing – Biomechanical and Physiological Analysis of Sitting and Standing positions
Kontakt:
Marie Lund Ohlsson, doktor i hälsovetenskap, marie.ohlsson@miun.se, 072-581 89 47
Satelliten Siw (står för Stratospheric Inferred Winds) ska studera vindstrukturer i atmosfären för att ge svar på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. Den kommer att bidra med viktiga data till klimatmodeller och ökad förståelse för hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra.
Kan bidra till bättre väderprognoser
Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna.
Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.
– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller. Här behövs mer kunskap. Med Siw kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
– Siw kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot.
Blir ensam om att mäta gaser i atmosfären
Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers, är den andra delen av Siws uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären.
– Som det ser ut nu så kommer Siw att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. Siw kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick.
Flera svenska företag kommer att medverka i Siw-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW.
Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av Siw, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.
Kontakt:
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, donal.murtagh@chalmers.se, 031-772 56 51
Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, kristell.perot@chalmers.se, 031-772 15 74
Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, patrick.eriksson@chalmers.se, 031-772 18 32
Det är slutsatsen av en sammanställning gjord av forskare på Mittuniversitetet som grundas på material från en omfattande internationell studie, genomförd i 22 länder.
– Det vi ser är att strävan efter ökad jämställdhet faktiskt slår igenom när det gäller hur vi upplever lycka och välbefinnande. Generellt sett så är upplevelsen av lycka större i länder som bedriver ett mer aktivt jämställdhetsarbete, både bland kvinnor och män, säger Mikael Nordenmark, sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap på Mittuniversitetet.
Nordiska män mer delaktiga i familjesysslor Mikael Nordenmark har granskat data från den internationella studien ISSP (International Social Survey Program) och framför allt den del av studien som fokuserar på familj och förändrade könsroller. Studien genomfördes 2012 och data från 22 olika länder har analyserats och slutsatserna presenteras nu i en forskningsartikel.
– I studien mäts hur viktigt det är vara nöjd med sitt arbetsliv kontra sitt familjeliv för att man ska uppleva lycka. I de nordiska länderna är männen, generellt sett, mer lyckliga jämfört med män i södra eller östra Europa. En av förklaringarna kan vara att männen i högre grad är delaktiga i familjesysslorna i de nordiska länderna, säger Mikael Nordenmark.
Jämställdhet gynnar både män och kvinnor I tidigare studier har Mikael Nordenmark granskat bland annat jämställdheten i hemmet och jämfört situationen i Norden med situationen i södra Europa, även detta utifrån material i stora internationella undersökningar. Studierna visade då också att nordiska män är betydligt mer delaktiga i att ta hand om sina barn och dela på hushållssysslorna.
– Vi vet att mycket arbete återstår att göra även i Sverige och Norden för att stärka jämställdheten, men vi ser ju att det är värt mödan. Våra ansträngningar för ökad jämställdhet gynnar alla, även männen. Vår upplevda lycka påverkas så klart av fler omständigheter än familjeliv och arbetsliv och ytterligare forskning inom det här området är ett måste för att klarlägga alla faktorer som inverkar, säger Mikael Nordenmark.
Kontakt: Mikael Nordenmark, sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap på Mittuniversitetet, 010-142 85 15
Vid strålbehandling av cancer är det mycket viktigt att skiktröntgenbilderna håller hög kvalitet. Om bildkvaliteten försämras på grund av metall i patienten, kan det leda till att det blir svårare att utifrån bilderna bestämma exakt vilket område som ska behandlas.
– Närvaro av metall kan leda till att bildkvaliteten kraftigt försämras så att anatomin i området inte går att urskilja, vilket kan leda till svårigheter att ställa diagnos utifrån bilderna, säger Karin Andersson, sjukhusfysiker på avdelningen för sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro.
Nya teknik under utveckling Metallobjekt kan vara tandlagningar, skruvar eller höftproteser i kroppen. Idag är det vanligt att patienter har det.
– Vid planering av strålbehandling kan den försämrade bildkvaliteten också leda till fel vid beräkning av den stråldos patienten ska få, eftersom bilderna används som underlag för beräkningarna, säger Karin Andersson.
Därför pågår ett ständigt arbete med att förfina tekniken.
På senare år har det lanserats flertalet nya tekniker från leverantörer av skiktröntgenapparater för att reducera felen som uppstår på grund av att metall finns i det scannade området.
Röntgen och strålning
Röntgenstrålning – en typ av joniserande strålning som används för bilddiagnostik. Så kallad slätröntgen är den vanligaste typen av röntgenundersökning och ger tvådimensionella bilder av kroppen. Skiktröntgen (datortomografi, DT och CT) – avbildning med röntgenstrålning från många olika vinklar för att möjliggöra tredimensionella avbildningar av patienten, vilket ger hög bildkvalitet. Används för att undersöka många olika sjukdomstillstånd och även som underlag vid planering av strålbehandling. Strålbehandling – användning av joniserande strålning av mycket hög energi för behandling av framför allt cancersjukdomar. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Protonstrålbehandling – behandling med protoner, ett strålslag som växelverkar med materia på ett annat sätt än traditionell strålning.Protoner ger andra möjligheter att undvika att bestråla frisk vävnad, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Individuella bedömningar görs för att bestämma ifall protonstrålbehandling är att föredra. Protonbehandling är särskilt lämpligt för barn.
Korrektionsmetoder som gör bilden sämre
Karin Anderssons forskning visar att många av dessa kommersiella tekniker som lanserats avsevärt förbättrar bildkvaliteten inom diagnostik, medan vissa andra metoder inte förbättrar bilderna i någon stor utsträckning.
– Vi har även i vissa fall sett att korrektionsmetoderna försämrar bildkvaliteten i vissa situationer, vilket är viktigt att vara uppmärksam på så att man inte introducerar fel i bilderna som inte fanns där innan. Det är viktigt att radiologerna som granskar bilderna känner till de olika avvikelser som kan förekomma, säger Karin Andersson.
Karin Anderssons visar i sin avhandling att korrektionsmetoder på bildunderlag som används vid strålbehandling, kan leda till förbättrad noggrannhet vid strålbehandling med protoner.
Mer precist med protoner
De växelverkar med vävnad på ett helt annat sätt än traditionell strålning. Användning av korrektionstekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat.
Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Det gör man på Universitetssjukhuset Örebro och övriga kliniker i Sverige. Sedan år 2015 finns det möjlighet att skicka patienter till Skandionkliniken, en nationell resurs lokaliserad i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som kan ge behandling med protoner.
Skiktröntgenavbildningen av patienten och planeringen inför protonstrålbehandlingen görs på universitetsklinikerna.
– Med protoner kan stråldosen koncentreras mer till själva tumören, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Protonernas egenskaper kräver att skiktröntgenbilderna som man planerar behandlingen utifrån är av hög kvalitet. Planering av protonstrålbehandling är mer känsligt för felaktigheter i bilderna på grund av metallobjekt i kroppen, i jämförelse med fotoner, avslutar Karin Andersson.
En linjäraccelerator, vilket är en strålbehandlingsapparat som kan generera foton- och elektronstrålning.
Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer.
De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man ”lyssnar” på och kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.
Oavsett om det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall, så krävs extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.
Kommunicerar med miljoner neuroner
Forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.
Lundaforskarna använde simulerade registreringar från nervceller för att utvärdera systemet. De kunde då visa att de samtidigt kan samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och sedan skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder.
– Metoden kommer ge oss möjlighet att på bästa sätt ta vara på de högkvalitativa och stabila registreringar som vi kan göra med elektroder utvecklade inom Neuronano Research Center, säger Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Martin Garwicz, en annan av forskarna bakom studien, beskriver hur deras metod skiljer sig från andra sätt att analysera nervcellers aktivitet, baserat på till exempel EEG, då elektroder sätts utanpå kraniet.
Signaler översätts direkt till bit-kod
Antag att du vill höra vad tio personer i rummet bredvid samtalar om. Lyssnar du med örat mot väggen hör du bara ett mummel, men om du sätter en mikrofon på varje person i rummet har du helt nya möjligheter att förstå samtalet. Och tänk dig sedan att du kan lyssna på en miljon individer, hitta mönster i vad som förmedlas och direkt agera på det – det är det som vår nya metod möjliggör, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.
Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.
– En stor fördel med den här arkitekturen och dataformatet är att det inte krävs någon ytterligare översättning, hjärnans signaler översätts direkt till bit-kod. Detta innebär en stor fördel inom all kommunikation mellan hjärnan och datorer, inte minst när det gäller kliniska tillämpningar, säger Bengt Ljungquist, försteförfattare på studien och doktorand vid Lunds universitet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
