När människor når riktigt högt i åldrarna tenderar de att värdesätta en självständig tillvaro och bibehållna kroppsfunktioner framför frånvaro av sjukdomar. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att män som fyllt 70 år bör investera i en rökfri tillvaro och sunda kostvanor om de vill öka sina möjligheter att klara sig på egen hand när de närmar sig 90-årsdagen.

– Vi ser också att en lätt övervikt efter 70 år faktiskt är hälsosamt så länge den inte består av ren bukfetma, en iakttagelse som brukar glädja många män i övre medelåldern.

– Sammantaget är våra resultat kanske inte revolutionerande, men utgör viktiga pusselbitar för ett aktivt åldrande vilket bör vara av intresse för både politiker, sjukvård och individer, konstaterar Kristin Franzon.

Resultaten bygger på intervjuer med deltagare i ULSAM, en uppländsk studie som påbörjades år 1970 och då inkluderade 2 322 män födda under tidigt 1920-tal. I den aktuella uppföljningen deltog 369 av de ursprungliga männen, varav 276 alltjämt förde en oberoende tillvaro trots att de uppnått en medelålder av 87 år.

– Vår definition av självständighet omfattar bland annat eget boende och förmåga att ta egna promenader, och det är intressant att se att fler än var tionde person i den första studien har bevarade funktioner och klarar sig själva i så hög ålder, vilket är en större andel än man skulle kunna tro, säger Kristin Franzon.

Ändrad livsstil har betydelse också efter sjuttio
Att inte röka tillhör föga överraskande de angelägnaste faktorerna för fortsatt självständighet. Då ULSAM-studien inleddes rökte 51 procent av deltagarna, en siffra som med åren krympt till 6 procent. Totalt har de män som aldrig rökt dubbelt så stor chans till oberoende sent i livet, likväl tycks skaran som håller i sina tobaksvanor ovilliga att ge upp nämnda last.

– Redan vid 70 års ålder begår många misstaget att tro att en ändrad livsstil inte längre har betydelse. Flera biter sig fast vid rökningen som ”det enda roliga de har kvar i livet”, men på den här punkten är vår studie bara en i mängden som tydligt visar hur viktigt det är att sluta röka, och framför allt att det aldrig är för sent att fimpa för gott.

Utmärkande för de män som vittnar om fortsatt hög livskvalitet är även en förkärlek för den erkänt nyttiga medelhavskosten. I en kostdagbok som deltagarna förde vid 70 års ålder anger många ett stort intag av fisk, frukt, grönsaker, nötter och spannmål men desto mindre av kött och mejeriprodukter.

– Vi använde visserligen en relativt generös tolkning av begreppet medelhavskost och inkluderade bland annat potatis, så sannolikt är vår nordiska kost ett fullgott alternativ. Likväl visar vår studie att män med hälsosamma kostvanor har nästan tre gånger så goda utsikter till en självständig ålderdom.

Motion då?

Nja, resultaten bekräftar att en fysiskt aktiv fritid kan bidra till fler levnadsår, men eftersträvas bibehållna kroppsfunktioner tycks ett normalt midjemått upp till pensionsåldern och snabba promenader vid 87 års ålder vara att prioritera.

En tidigare publicerad studie visar dock att fysiskt betungande arbete kan inverka negativt på såväl överlevnad som självständighet i livets senare skede.

– Vi har fortfarande mycket att lära av ULSAM-männen. Vi har nyligen följt upp dem vid fyllda 92 med fokus på hur muskelmassan bevaras och vissa specifika sjukdomars inverkan på åldrande med bevarade funktioner. Av de 148 som valde att delta levde 95 självständigt, och oavsett hur representativ den här gruppen är för svenska män bådar det gott att så många lever och är oberoende så sent livet, konstaterar Kristin Franzon.

Studien:
Predictors of Independent Aging and Survival: A 16-Year Follow-Up Report in Octogenarian Men

Läs mer:
ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men)

Artikeln först publicerad 18 april 2018 på Uppsala universitets webbplats.

Självskadande handlingar hos ungdomar har länge uppfattats som uttryck för känslomässiga problem. Men att skada sig själv är ofta en konsekvens av en problematisk social kontext, menar Inger Ekman, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, att dessa handlingar ofta är en konsekvens av en problematisk social kontext.

Det har hon kommit fram till genom att studera ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar.

– Det är ungdomar som ofta har komplicerade familjerelationer präglade av konflikter, förluster av närstående, mobbning och ensamhet. Självskadande handlingar är en konsekvens av detta och en strategi som används för att hantera en komplicerad och problematisk social situation, säger Inger Ekman.

Vanligt att unga skadar sig själva
Självskadande handlingar är vanligt förekommande bland ungdomar i samhället. En sammanställning av svenska skolbaserade studier visar att så många som 35-40 procent av alla ungdomar någon gång medvetet skadat sig själva.

Trots mer än 100 år av forskning uppfattas självskadande handlingar fort­farande som svårbegripliga. Tidigare forskning har skapat en bild av den ”typiska självskadaren” som en ung, attraktiv, intelligent kvinna som ibland överväldigas av negativa emotioner som hon hanterar genom att skada sig själv.

Denna bild, som skapades under sent 1960- och tidigt 1970-tal genom studier av kvinnor inlagda på psykiatriska sjukhus i Nordamerika, har fortsatt att influera såväl forskning som klinisk verksamhet, menar Inger Ekman. Självskadande handlingar, som att rispa, skära, bränna eller på andra sätt skada den egna huden, har kommit att ses som ett medicinskt/psykiatriskt och psykologiskt problem. Den synen på självskadebeteende har gjort att forskning och klinisk verksamhet fokuserat på att finna individuella förklaringar till varför ungdomar skadar sig själva. Självskadebeteende förklaras bland annat med svårigheter att kontrollera impulser, emotionell instabilitet eller någon form av psykisk störning.

Börjar skada sig själv i tidigare tonåren
I avhandlingen har Inger Ekman studerat ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar. Av berättelserna framgick att den vanligaste åldern att börja skada sig själv i var mellan 12 och 14 år. Ungdomarna beskrev att självskadande handlingar är välkända inom ungdomskretsar som en effektiv strategi för att hantera ett problematiskt socialt sammanhang.

Drygt 85 procent av ungdomarna beskrev en social situation som präglades av konflikter, ensamhet och en känsla av övergivenhet. De problem de beskrev var främst relaterade till en problematisk familjesituation, till förluster av olika slag samt till en skolsituation där de mobbades eller mötte andra problem.

– Majoriteten av de ungdomar som skadar sig själva håller dessa handlingar dolda för vuxenvärlden och de söker sällan professionellt stöd. Studierna visar att ungdomarna såg associationen till psykisk sjukdom som ett avgörande hinder för att berätta för någon vuxen och de oroade sig för att ett avslöjande skulle kunna medföra att de sågs som psykiskt sjuka, säger Inger Ekman.

Avhandlingen:
Self-injuring acts Narratives of adolescents. Contextualizing a medicalized social phenomenon/Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Kontakt:
Inger Ekman, inger.ekman@umu.se

Stockholmarnas toalettbesök har påverkat vattenmiljöerna i stadens närhet ända sedan 1600-talet. Problemen har förstås blivit värre allteftersom staden vuxit. Riktigt besvärande blev det efter att vattentoaletterna börjat införas i början av 1900-talet, men innan avloppsreningsverken börjat byggas ut, vilket skedde först på 1930-talet.

Strömbadet i Riddarfjärden öppnades 1884 och stängdes 1933 när vattenkvaliteten blivit alltför dålig. Från 1976 gick det åter att bada i Riddarfjärden, men då var badet sedan länge rivet. Foto: Axel Svinhufvud 1925, Stockholms stadsmuseum.

Att näringsämnena i avloppsutsläppen orsakade övergödning i skärgården, med algblomningar som gjorde vattnet grumligt och svår syrebrist i bottenvattnet insåg man på 1960-talet. I början av 1970-talet infördes därför fosforrening på alla stadens reningsverk och vattenkvaliteten förbättrades.

Fortsatte läcka ut i vattnet trots rening
– På bottnarna fanns dock en hel del fosfor kvar som fortsatte att läcka till vattnet, berättar Jakob Walve, som forskar i marinekologi vid Stockholms universitet. Sådana gamla synder, ofta kallad internbelastning, har orsakat många diskussioner i havsmiljösverige. Det är svårt att beräkna hur stor effekt sådana gamla fosforlager har, och det finns många olika åsikter om hur man lämpligast åtgärdar dem.

Jakob Walve och hans kollegor har därför gjort en omfattande studie av hur fosfor flödat genom Stockholms skärgård ända sedan 1960-talet.

– Vi har använt ett omfattande underlag av mätdata insamlat på olika håll under lång tid. Därmed har vi noggrant kunnat beskriva och förstå vad som hänt.

Forskningen är ett resultat av Stockholms universitets långsiktiga samverkan med Svealands kustvattenvårdsförbund, där de flesta vattenvårdande organisationer i regionen ingår. Centralt för denna analys har varit en grundlig utvärdering av miljödata, främst från de stora reningsverken som drivs av Stockholm Vatten och Avfall och Käppalaförbundet.

Gamla fosforlager påverkar inte längre vattenkvaliteten
– Vi kan nu konstatera att, undantaget instängda områden som Brunnsviken, de gamla lagren av fosfor på bottnarna i stadens närhet inte längre påverkar vattnets kvalitet. All den gamla fosforn har antingen följt med strömmarna ut till havs eller blivit begravd under nya lager av bottenmaterial. Dessa gamla synder är inte längre en bidragande källa till övergödningen i innerskärgården.

Fosforflöden i Stockholms innerskärgård. De blå pilarna visar med storlek och färgnyans hur fosfor flödar genom skärgården. Orange pilar visar hur fosfor omvandlas och omfördelas mellan vatten, organismer och havsbottnen.

Det är resultat av stor betydelse för åtgärdsarbetet som just nu pågår i alla kommuner som gränsar till Stockholms innerskärgård. Alla vatten måste ha god status enligt EU:s vattendirektiv och arbetet med att förbättra kvaliteten i de många vattenområdena är intensivt.

– Det här är viktig kunskap, säger Ulf Mohlander på miljöförvaltningen i Stockholms stad. Staden funderar mycket över vilka insatser som är av störst betydelse i detta område där över 2 miljoner människor möter havet. Nu visar forskningen tydligt att vi inte kan hoppas på att det blir bättre av sig själv. Därmed måste vi fokusera på att på alla tillgängliga sätt minska tillförseln av fosfor från land.

– Det är viktigt att komma ihåg att fosforn har ett årligt kretslopp, påpekar Jakob Walve. Det hamnar alltid en mängd fosfor på bottnarna när den viktiga vårblomningen är över. Den fosforn kommer tillbaka till ytvattnet igen när stormarna blandar om. Att fosforhalterna ökar på hösten behöver därför inte nödvändigtvis betyda att det finns gamla lager av fosfor i området. Det kan lika gärna vara en del av det naturliga kretsloppet.

Kontakt:
Jakob Walve, marinekolog och forskare, Institutionen för ekologi miljö och botanik, Stockholms universitet, jakob.walve@su.se, 073-270 29 63,  .

Ulf Mohlander, miljöutredare, Miljöförvaltningen i Stockholms stad, ulf.mohlander@stockholm.se, 08-508 28 830

Läs mer:
Slut på gamla synder – om fosforflöden i Stockholms innerskärgård, av Jakob Walve, ur rapporten Svelandskusten 2018

A Baltic Sea estuary as phosphorus source and sink, Walve, J., Sandberg, M., Larsson, U., and Lännergren, C.: Biogeosciences, 2017. https://doi.org/10.5194/bg-2017-496

 

 

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Trippelnegativ bröstcancer (TNBC) är en aggressiv och svårbehandlad form av sjukdomen, som utgör cirka 15 procent av alla bröstcancerfall. Cellgifter är hörnstenen i behandlingen av TNBC, både före operation, i förebyggande syfte efter operation och vid spridd sjukdom.

Vanligt problem med resistens
Trots att flera olika sorters cellgifter är effektiva mot TNBC, är utveckling av resistens mot behandlingen ett vanligt problem eftersom det kan leda till återfall och fortskridande av sjukdomen. Forskare har under många år försökt förstå varför resistensutvecklingen uppkommer och försökt förebygga eller backa den.

– En nyckelfråga är om resistensen utvecklas på grund av att det redan från början finns resistenta grupper av celler, så kallade kloner, i tumören eller om tumörceller utvecklar nya genförändringar under behandlingen som leder till resistens, säger Theodoros Foukakis, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, som lett den aktuella studien tillsammans med Nicholas Navin, på University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston, USA.

I studien analyserade forskarna tumörvävnad från 20 patienter med TNBC som behandlades med cellgifter före operation. Vävnad samlades in före behandlingsstarten, efter två behandlingsomgångar och vid operation.

Undersökte arvsmassan
Forskarna använde så kallad encells-sekvensering för att undersöka arvsmassan (DNA) och genuttrycket (RNA) av samtliga gener i de enskilda tumörcellerna och på så vis fastställa cellernas egenskaper och släktskap.

– DNA-analyserna visade kvarvarande tumörkloner efter behandlingen i hälften av fallen. När dessa undersöktes i detalj på encellsnivå kunde vi konstatera att samma kloner fanns i tumören redan före behandlingen med cellgifter, ofta som en liten andel av tumörcellerna, säger Theodoros Foukakis.

Encells-RNA-sekvensering av flera tusen cellkärnor visade att de kvarvarande tumörklonerna dessutom hade anpassat sitt genuttryck under behandlingen för att ytterligare kunna stå emot cellgifterna.

– Sammanfattningsvis visar studien att resistens mot cellgifter vid TNBC är en komplex process som omfattar både ett urval av resistenta kloner som fanns i tumören redan från början men även en omprogrammering av deras genuttryck för att överleva under behandlingen, säger Theodoros Foukakis.

Resultatet lägger grund för framtida studier för att kunna identifiera behandlingsresistenta tumörkloner och på så sätt individanpassa behandlingen hos bröstcancerpatienter som idag har en dålig effekt av cellgifter och sämre prognos.

Den svenska delen i studien har finansierats av Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder, och StratCan (KI-MDACC Collaborative Grants). Den kliniska studien har fått stöd av Roche, Radiumhemmets Forskningsfonder och Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Publikation:
”Chemoresistance Evolution in Triple-Negative Breast Cancer Delineated by Single Cell Sequencing”. Charissa Kim & Ruli Gao, Emi Sei, Rachel Brandt, Johan Hartman, Thomas Hatschek, Nicola Crosetto, Theodoros Foukakis och Nicholas Navin. Cell, online 19 april 2018, doi: 10.1016/j.cell.2018.03.041.

Kontakt:
Theodoros Foukakis, docent, överläkare, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, theodoros.foukakis@ki.se, 08-517 7995,  073-689 67 13

 

Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem.

I en frisk tarm återbildas tarmslemhinnan kontinuerligt från omogna celler, så kallade stamceller. Celltillväxten måste regleras så att den har samma hastighet som avstötningen av gamla, skadade celler. Om stamcellerna förökar sig för snabbt kan det leda till tumörer, om det går för långsamt kan det leda till att tarmväggen inte återbildas normalt med inflammation som följd.

Genom att studera återbildningen av tarmen hos bananflugor, upptäckte forskarna en ny mekanism för hur tarmcellerna avgör om de ska fortsätta dela sig eller mogna och utvecklas till specialiserade celler med särskilda funktioner. Bananflugans tarm har stora likheter med människans tarm och används därför ofta inom forskningen för att studera hur stamceller regleras och hur tumörer bildas.

Protein i balans håller tarmen frisk
Forskarna fann att en gen som hos bananflugan kallas för Nubbin bildar två proteinvarianter, Nub-PB och Nub-PD, som har motsatt verkan på stamcellernas nybildning och mognad. I en normal, frisk tarm är de i balans och kompletterar varandra.

När det finns mer av Nub-PB i förhållande till Nub-PD så kommer cellerna att mogna snabbare. När forskarna istället ökade mängden Nub-PD i förhållande till Nub-PB så nybildades stamceller, och vid total brist på Nub-PB kunde dessa inte mogna alls och tumörer bildades.

– Man kan likna det vid Yin och Yang, de två ytterligheterna inom kinesisk filosofi, som motverkar varandra och tillsammans skapar balans, säger Ylva Engström, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Stockholms universitet och ansvarig för studien.

Obalans kan leda till tumörer
Dessutom upptäcktes att Nub-PB kan bromsa tumörers tillväxt i bananflugans tarm. Forskarna skapade tumörer på genetisk väg men om de samtidigt ökade mängden Nub-PB i tarmcellerna så bildades inga tumörer. Nub-PB är därför en så kallad ”tumörsuppressor”.

Ett nära besläktat protein finns också hos människan, det heter Oct1 och är i sin tur nära besläktat med Oct4. Oct1 har visats ha många kopplingar till tumörsjukdomar hos människa och det verkar som att Oct1 då ofta är muterad. Oct4 är en välstuderad stamcellsfaktor som har förmågan att ge mänskliga celler egenskapen att dela sig och fungera just som stamceller.

– Om balansen mellan den här typen av regulatorer sätts ur spel kan det få mycket allvarliga konsekvenser och leda till inflammationer, infektioner och tumörer, säger Ylva Engström.

I förlängningen kan ökad kunskap kring dessa mekanismer lära oss mer om hur sjukdomar i tarmen uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel som kan motverka och bota dem.

Artikel:
The POU/Oct transcription factor Nubbincontrols the balance of intestinal stem cell maintenance and differentiation by isoform-specific regulation, Xiongzhuo Tang, Yunpo Zhao, Nicolas Buchon and Ylva Engström, Stem Cell Reports.

Liknande studie:
Molekylär regulator håller immunförsvaret i balans

Kontakt:
Ylva Engström, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, ylva.engstrom@su.se, 08-16 41 66, 0731-53 43 33.

– För MS-patienter är det väsentligt hur behandlingarna påverkar vardagen. En behandling som påminner mer om sjukdomen än sjukdomen i sig är misslyckad, säger Pierre de Flon, överläkare vid neurologmottagningen i Östersund och doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling redovisar Pierre de Flon den första landstingsfinansierade läkemedelsstudien av substansen rituximab i Sverige. I ett samarbete mellan MS-mottagningarna i Umeå, Örebro och Östersund fick 75 patienter med multipel skleros, MS, som gick i skov byta behandling till rituximab efter en tre månaders observationsfas. Patienterna följdes därefter upp under två år, följt av en förlängningsstudie som fortfarande pågår.

Under uppföljningen kontrollerades förekomsten av inflammation genom kliniska kontroller, magnetkameraundersökning och analys av nervskademarkör i ryggmärgsvätskan. Patienterna fick skatta sin upplevelse av sjukdomen och hur nöjd man var med behandlingen.

Minskad inflammation
Resultaten visar att patienterna hade en minskad inflammatorisk aktivitet efter behandlingsbytet, och den funktionspåverkan de hade vid studiens början förblev oförändrad.

– Med det som bakgrund är det ett viktigt resultat att patienterna rapporterar en tydligt ökad nöjdhet med behandlingen efter genomfört byte, säger Pierre de Flon.

I avhandlingen jämför Pierre de Flon metoderna att mäta nervskademarkören neurofilament i ryggmärgsvätskan respektive i blodet. Arbetet med avhandlingen har även gett möjlighet att utforska immunologiska mekanismer som kan påverkas av behandlingen och bidra till dess effekt.

Resultaten kan ge ledtrådar i sökandet efter förklaringar till vad som orsakar de uppblossande inflammationerna vid MS.

Dropp i glesa intervall
Rituximab säljs i Sverige under läkemedelsnamnet Mabthera och har sedan länge använts för bland annat ledgångsreumatism. Preparatet ges som dropp med glesa intervall med kvarstående behandlingseffekt. Det marknadsförande bolaget har dock valt att inrikta fortsatta studier på en ny substans. Ytterligare kunskap om rituximab är därför beroende av studier inom vården.

Vid multipel skleros, MS, angriper kroppens eget immunförsvar vävnad i hjärna och ryggmärg. Angreppet orsakar härdar av inflammation som kan upptäckas med magnetkamera och kan upplevas som episoder som funktionspåverkan, skov.

Sjukdomen är kronisk och debuterar vanligen vid 20-40 års ålder. Cirka 18.000 personer i Sverige har MS. Sedan drygt 20 år är det möjligt att dämpa sjukdomsförloppet med bromsmediciner som minskar de inflammatoriska angreppen och därmed också risken för långsiktig funktionsnedsättning.

Avhandlingen:
Behandling med den monoklonala antikroppen rituximab vid multipel skleros – en studie baserad på en akademiskt driven klinisk prövning. (Engelsk titel: Treatment with the monoclonal antibody rituximab in Multiple Sclerosis – a study based on an academic clinical trial)

Kontakt:
Pierre de Flon, pierre.de.flon@umu.se

Att växter kan växa på glaciärer vet man sedan tidigare. Det finns många amerikanska och asiatiska glaciärer idag där välutvecklade skogar har bildats. Men att det skulle kunna ske i centrala delar av en inlandsis i Skandinavien är mer oväntat och tyder på att isytan delvis var täckt av jord och rörde sig mycket långsamt. Tidigare har man hittat spår av jord och växtlighet på isen nära iskanten, men Umeåforskarna har nu hittat fynd som tyder på att även centrala delar kan ha varit täckta av grus och växter.

– Utifrån fynd av växtdelar, DNA och pollen tror vi att buskar och även något enstaka lärkträd växte på isen innan den smälte bort helt, säger Rolf Zale, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Att växter kunde sprida sig så snabbt från tidigare isfria områden i södra Europa till Skandinavien efter istidens slut har länge varit lite av ett mysterium. En ny förklaring på detta fenomen skulle enligt forskarna kunna vara att växterna påbörjat sin kolonisering av Sverige redan då inlandsisen låg kvar.

Skogar frodades
Ny DNA-teknik i kombination med traditionella metoder har gjort det möjligt för forskargruppen att spåra de forntida växter som vuxit på isen, men också i en forntida isfri miljö som fanns i norra Sverige för cirka 45 000 år sedan. Forskarna har hittat växtdelar och DNA-fragment från denna tid som tyder på att skogar frodades och inte att miljön kännetecknades av tundra som man tidigare trott.

Så gamla DNA-fragment har inte tidigare hittats i Sverige.

– Det är otroligt spännande att vi kan hitta spår från av så gamla ekosystem och det öppnar upp nya möjligheter att förstå miljön i Skandinavien under den senaste istiden, säger Jonatan Klaminder, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet

Bilder:
Se USGS hemsida och scrolla nedåt för att se exempel på glaciärer med tundra och skog

Artikel:
Growth of plants on the Late Weichselian ice-sheet during Greenland interstadial 1

Kontakt:
Rolf Zale, 070-305 87 05, rolf.zale@umu.se
Jonatan Klaminder, 090-786 95 54, Jonatan.klaminder@umu.se

 

– När patienter börjar söka mer frekvent, från att tidigare kanske bara kommit för att kontrollera sitt blodtryck, då kan det vara ett tecken på att något annat är fel, även om symptomen initialt kan tolkas som godartade, säger Marcela Ewing, doktorand vid institutionen för medicin och specialistläkare inom allmänmedicin och onkologi.

Hennes avhandling bygger på uppgifter om 4500 vuxna patienter som sökte i primärvården i Västra Götalandsregionen 2010-2011 och diagnosticerades med någon av våra vanligaste cancersjukdomar. Gruppen jämfördes med närmare 18000 köns- och åldersmatchade kontrollpatienter vid samma vårdcentraler, som inte hade någon konstaterad cancer.

Flertalet av patienterna sökte för olika besvär inom primärvården året innan de fick sin cancerdiagnos, men för över hälften av dem krävdes fyra eller fler läkarbesök på vårdcentralen innan diagnosen ställdes. En betydande andel av dessa patienter sökte redan de två första gångerna med symtom som visade sig vara associerade med cancer, men de behövde alltså besöka primärvårdsläkare minst två gånger till.

Symptomen före spridning
– Det är svårt med cancer och cancerdiagnos, och det är något väldigt ovanligt i en allmänläkares vardag. På ett år kanske en allmänläkare bara diagnosticerar fyra-fem fall. Men man kan öka lyhördheten och oftare fråga sig om det är cancer eller inte, speciellt om patienten kommer många gånger, säger Marcela Ewing.

Forskningen fokuserade på sju vanliga cancersjukdomar; bröstcancer, gynekologisk cancer, hudcancer, lungcancer, malignt melanom, prostatacancer och tjock- och ändtarmscancer. Just den senaste, tjock- och ändtarmscancer, hamnade i en egen klass beträffande symptom och förutsägbarhet.

Det visade sig att patienter som sökte för blödning från tarmen kombinerat med diarré, förstoppning, ändrade avföringsvanor eller smärta i buken utgjorde den grupp som starkast kunde förknippas med tidig cancer, i deras fall tjock- och ändtarmscancer som ännu inte spridit sig i kroppen.

Allmänläkare är nyckelpersoner
– Värdet av ett enskilt symptom är ofta lågt. Om du söker i primärvården för blödning från tarmen är risken cirka 4 procent att det är cancer och 96 procent att det är hemorrojder eller något annat som går att behandla. Vad vi har visat är att det är själva kombinationen av symptom som är viktig, även om de inte uppträder precis samtidigt, och det måste uppmärksammas. Kan vi hitta cancer tidigare påverkas patienternas prognos till det bättre, och det krävs mindre resurser från samhällets sida, säger Marcela Ewing.

– En cancerdiagnos ställs på sjukhus men det är oftast allmänläkarna som först kommer på tanken och sätter igång en utredning, fortsätter hon. De är nyckelpersoner och det är viktigt att de är på tårna. Tanken på cancer ska alltid finnas i bakhuvudet eftersom det kan få så allvarliga konsekvenser om diagnosen dröjer.

Artikel:
Identification and early detection of cancer patients in primary care

Oförutsedda störningar och avbrott i industriell produktion är kostsamma – men ses ofta som en oundviklig del av vardagen.

– Underhållsarbete ska vara som riktigt bra domare; det ska inte märkas. Idag tenderar dock många industrier att ta itu med problem först när de blir akuta och maskinen står still. Och det är kostsamt. Medarbetarna får vänta och i slutändan kan leveranser bli försenade och leverantörer och konsumenter drabbas. Men med hjälp av den modell jag utvecklat hoppas jag bidra till att skapa verktyg som gör det lättare att arbeta proaktivt med underhållsarbete redan innan stora problem uppstår, säger Gary Linnéusson, adjunkt i produktion och automatisering, vid Högskolan i Skövde.

Utmanar kortsiktigt tänkande
Att se effekterna av ett förbyggande, långsiktigt underhållsarbete är inte helt lätt. Men det kan Linnéussons modell, som hans avhandling handlar om, bistå med.

– Framgången får ses över tid. Att pressa produktionen på kort sikt kan vara framgångsrikt ett tag. Men hur ser det ut efter fler år? Har underhållsarbetet blivit lidande kan det sannolikt ha lett till fler oförutsedda stopp som sinkat produktionens hastighet. Min forskning handlar därför, i korthet, om att utmana ekonomiskt kortsiktigt tänkande.

– Jag hoppas att min metod pekar ut riktningen för framtida forskning om hur vi kan utveckla underhållsarbete ytterligare. För det är ett område som behövs. Här finns det resurser, och därmed, pengar att spara för många industrier.

Kontakt:
Gary Linnéusson, adjunkt i produktion och automatisering, Högskolan i Skövde, gary.linneusson@his.se, 0500-44 85 53

I läroplanen för förskolan tillskrivs de vuxna en viktig funktion i den moraliska fostran av barn, att de ska agera som moraliska förebilder och för att skapa gemensamma normer för gruppen.

– Men förskolebarnen är själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor, normer och dilemman. De övertar därmed inte en moral som finns i samhället utan de omförhandlar den och skapar egna, komplexa moraliska ordningar, säger avhandlingens författare Magnus Karlsson.

Studerade samspelet på en förskola
För att förstå hur moraliska frågor och dilemman hanteras på förskolan har han studerat det sociala samspelet på en svensk förskola. Studien bygger på etnografiskt fältarbete och videoobservationer av vardagliga barn- och vuxenstyrda aktiviteter, som samlingar, lek och spelsituationer.

Ett antal av de observerade situationerna har sedan valts ut som exempelvis två situationer där flickor spelar sällskapsspel och en samlingssituation där vuxna tillsammans med barn hanterar händelser som skett i barnens lek. Detta för att mer ingående studera barns moraliska arbete sinsemellan och tillsammans med vuxna när de tillsammans försöker hantera moraliskt problematiska handlingar som exempelvis regelöverträdelser i lek.

– Förskolebarnens moralarbete är nära knutet till deras sociala relationer i lekaktiviteterna. Där skapar de egna normer för sina relationer vilka ibland kan skilja sig från vuxnas moral och perspektiv, som när de hanterar regelöverträdelser i spel där olika moraliska frågor aktualiseras. De moraliska frågorna är knutet både till rättviseaspekter i själva spelet och på samma gång hur man ska vara som en bra kompis, säger Magnus Karlsson.

Barnen bröt mot förskolans moral
Han visar i avhandlingen även hur vuxna gör barn moraliskt ansvariga för att ha brutit mot förskolans moraliska ordning och regler för lek, vilket bland annat gäller de känslor – att bli ledsen – ett antal barn antas ha åsamkat en flicka genom att ha nekat henne till att vara med i lek. Samtidigt visas hur barn har olika strategier, ibland alternativa, att hantera vuxnas institutionella fostran på förskolan.

Avhandlingen visar generellt hur barn förhåller sig till, förhandlar om och omtolkar olika moraliska ordningar och regler i vardagen på förskolan. Detta moraliska arbete mellan barn sker ofta subtilt och kan utspela sig över längre tid utanför vuxnas insyn. Det visas i en av delstudierna där två flickor med hjälp av en mängd olika resurser som tal, kropp och det fysiska utrymmet formerar sig i en tvåpartsformation gentemot en tredje flicka som försöker bli mer delaktig i deras lek och relation.

Avhandlingens resultat kan på så sätt bidra till att pedagoger får mer kunskap och blir medvetna om moraliska frågor och värden som kan vara viktiga inte bara för barn själva, utan också för förskolans verksamhet.

– Jag tror inte barn har en egen enhetlig moral eller vuxna heller för den delen. Läroplanen uttrycker snarare en mängd komplexa värden barn ska lära sig och som de aktivt förhåller sig till. Tanken är att barn skapar egna värden i sin kamratkultur i tät dialog och med inspiration från vuxnas kultur och normer, säger Magnus Karlsson.

Avhandlingen:
Magnus Karlsson lägger fram sin avhandling Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 20 april kl. 13. Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan, Göteborgs universitet.

Kontakt:
Magnus Karlsson, magnus.karlsson@ped.gu.se,  0702-924710

 

 

En studie av samarbete i Arktiska rådet visar att länders förståelse av miljöproblem inte är statiska utan utvecklas. I en avhandling vid Malmö och Lunds universitet analyseras staters lärandeprocesser i arktiskt miljösamarbete med fokus på marin oljespillsprevention och minskandet av sot- och metanutsläpp.

Arktis står inför stora miljömässiga utmaningar och drastiska förändringar på grund av klimatförändringar, exempelvis en försurning av havsvattnet och isavsmältning. Minskad is innebär samtidigt nya kommersiella möjligheter såsom ökad turism, fiske, olje- och gasexploatering, och en ny sjöfartsled, den så kallade Nordostpassagen.

I avhandlingen State learning and role playing har Sandra Engstrand undersökt hur samarbetande stater lär sig om miljöskydd. Syftet är att nå förståelse kring processen, och hon har därvid tittat närmare på staters roller i Arktiska rådet, ett internationellt samarbetsforum för regionens åtta länder (Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA) och ursprungsfolksorganisationer.

Statliga intressen kolliderar
– I Arktis kolliderar intressena. Med större kommersiell aktivitet i Arktis följer ett behov av större miljöskydd. Stora delar av Arktis går att knyta till nationellt territorium, vilket till exempel innebär att olje- och gasfyndigheter ingår i nationernas intressen.

– För Arktiska rådet betyder det att en fråga som oljespillsprevention främst hanteras inom ramen för säkerhetshöjande informationsutbyte mellan länderna, och inte inbegriper en diskussion om att minska utvinning som sådant, säger Sandra Egstrand.

Genom textanalys av offentliga anteckningar från möten mellan högre tjänstemän i Arktiska rådet, mellan 1999 och 2016, har Sandra Engstrand undersökt respektive lands samarbetsroll i Arktiska rådet. Hon har också studerat två specifika förhandlingsprocesser och intervjuat deltagare i dessa processer.

Den ena handlar om samarbeten kring oljespillsprevention i samband med djuphavsborrning och marina transporter. Den andra om gemensam begränsning av de kortlivade klimatförorenarna sot och metan.

En svensk lärare när den behövs
– Stater utvecklar sina roller i den sociala interaktionen, lär sig genom självreflektion, och genom att reflektera kring andras förväntningar. Man kan säga att en stat i denna typ av sammanhang inte initialt lär sig om själva klimatfrågan utan istället om sin roll som aktör, säger Sandra Engstrand, som är doktorand i statsvetenskap vid både Malmö universitet och Lunds universitet.

Staters roller är flexibla och tar sig delvis olika uttryck beroende på huvudfråga och förhandlingsprocess. Ett bra exempel på detta är Sveriges roll, vilken enligt Sandra Engstrand kan beskrivas som teacher on demand. När det gäller oljespillsprevention, som är en svår politisk fråga med krassa ekonomiska intressen, dominerades diskussionen av de stora kuststaterna Kanada, Norge, Ryssland och USA.

– Här hade Sverige, med tanke på att landet ofta hävdar en stark miljöpolitik, kunnat agera motpol mot ökad oljeutvinning. Men den svenska rollen definierades av viljan att bidra till diskussionen om samarbete, genom att tillföra kunskap om sådant man kunde väl och uppfattade en efterfråga kring, till exempel information om isbrytarverksamhet, säger Sandra Engstrand.

I förhandlingen kring minskandet av utsläpp av sot och metan intog Sverige däremot en mer aktiv ledarroll. Enligt Sandra Engstrand beror det delvis på att man tidigare har drivit denna fråga, och att det också fanns en matchande efterfrågan och förväntan hos andra länder att Sverige skulle agera pådrivande.

Länders dubbla intressen
Norge är ett bra exempel på ett land som har dubbla intressen i Arktis. Den inhemska olje- och gasindustrin är central för den norska ekonomin, samtidigt som landet har en internationell miljöprofil. I Arktiska rådet kombineras detta i en expertroll där landet bidrar med ledande expertis kring säker olje- och gasutvinning, samtidigt som man driver klimatfrågan hårt.

En hoppfull slutsats som Sandra Engstrand drar är att alla stater håller Arktis och samarbete högt. Eftersom det handlar om eget nationellt territorium som är kulturellt värdefullt talar det för att länderna är måna om att bevara och skydda regionen.

– Eftersom rollen som ett land intagit anpassas successivt finns utrymme för att lära sig acceptera ökat miljöskydd. Däremot är det viktigt att etablera en hög ambitionsnivå för miljöskydd redan från början. Dessutom bör länderna ha tilltro till varandra, och faktiskt förvänta sig att andra kommer agera som goda samarbetspartners, säger Sandra Engstrand.

Avhandlingen:
State Learning and Role Playing – International environmental cooperation in the Arctic Council.

Under åren 2004-2014 lades cirka 100 lokalredaktioner ner i Sverige. Samtidigt blir medieföretagen större och mer centraliserade.

Forskaren Lottie Jangdal, adjunkt vid Mittuniversitetets journalistprogram och forskare vid DEMICOM, studerar i ett treårigt forskningsprojekt hur hyperlokala nyhetsmedier kan fylla hålen och om de har ett demokratiskt värde.

Vad är hyperlokala medier?

Hyperlokal innebär här en nyhetsaktör som riktar sig till ett visst begränsat geografiska område, men kan se väldigt olika ut på olika platser i Sverige: allt från en gratistidning som främst består av annonser till en websajt som i stort liknar en etablerad nyhetssajt.

Undersöker om entreprenörer kan hjälpa medieindustrin
– En sådan här studie har aldrig gjorts i Sverige tidigare. Vi vill se hur entreprenörskompetensen på landsbygden kan hjälpa medieindustrin, och vad som händer på de ställen där det har blivit svarta hål, så kallad medieskugga, säger Lottie Jangdal.

Jangdal och hennes kollegor Elisabeth Stúr och Asta Cepaite började med att hitta de hyperlokala medierna. Kravet för att kunna studeras var att de skulle vara digitala, alltså finnas på nätet eller som till exempel en app, vara oberoende och ha ett nyhetsfokus. De hittade 75 stycken.

Nästa steg var att kartlägga var i landet de hyperlokala siterna finns.

– Ur befolkningsperspektiv är det intressant att se hur många hyperlokala medier som finns var. Ligger de utanför storstadsområdena? Om de främst finns i storstäderna, fyller de då en funktion? Där finns ju redan de etablerade medierna.

Enligt Jordbruksverket finns fyra sätt att definiera kommuner ur ett befolkningstäthetperspektiv: Storstad, stad, landsbygd och glesbygd. Av Sveriges 290 kommuner är 164 landsbygdskommuner, 33 definieras som glesbygd, 47 som stadsområden och 47 som storstadsområden. En tredjedel av befolkningen bor på landsbygden.

Flest hyperlokala medier i tätbefolkade områden
Av de 75 hyperlokala medier som Lottie Jangdal och hennes forskarkollegor kunnat definiera så finns fyra stycken i glesbygdskommuner. 22 ligger i landsbygd.

Majoriteten av de hyperlokala medierna finns alltså i delar av landet som är tätbefolkade och där etablerade medier finns. Lidingösidan och Frilagt Hässleholm är exempel på hyperlokala medier som verkar i områden där även andra medieaktörer har nyhetsbevakning.

Frågan är alltså om de hyperlokala medierna kan täcka de svarta hålen. Den frågan verkar vara lite mer komplex än vad man kan tro.

– Som vi ser det är det inte så superintressant om medierna ligger i glesbygd eller i landsbygd. Det som är intressant är hur det ser ut med annan medial bevakning i den kommun där de är lokaliserade, säger Lottie Jangdal.

Hon har delat upp de 75 medierna i tre kluster:

Ur varje kluster har de slumpvis valt ut tio medier, som de granskar närmare i vår. När de nu har kartlagt hur många hyperlokala medier som finns, och var de geografiskt befinner sig, ska forskarna börja kolla på vad de faktiskt innehåller.

Granskning viktigt kriterium
För att ett medium ska ha ett demokratiskt värde måste vissa kriterier uppfyllas. Journalistiken ska granska, informera och ha ett forum för debatt. Det kan hända att det finns ett hyperlokalt mediekontor i en kommun, men om mediet till exempel inte bevakar beslut som tas i kommunfullmäktige och invånarna inte informeras om vad som händer, så kanske de heller inte fyller ett demokratiskt värde.

– Om de inte bevakar viktiga frågor så följer de inte sitt uppdrag ur ett journalistiskt perspektiv. Har de då ett demokratiskt värde, det är det jag är ute efter, konstaterar Lottie Jangdal.

Medierna kan absolut fylla ett annat värde, menar hon. Att knyta ihop bygden, värna om det nära, informera om vad som händer i närområdet kan absolut ha ett värde i sig.

– Det kan vara ett fåtal som tar det demokratiska uppdraget på allvar, men det får vi se nu.

Innehållsanalysen av de utvalda medierna har redan börjat. Vecka tio samlades artiklar in varje dag, hela veckan. Vecka 36, samma vecka som valet, kommer Lottie Jangdal att samla in artiklar igen. Cirka 1 500 artiklar kommer sedan att analyseras och kategoriseras utifrån ämne, vilka som får komma till tals, genusperspektiv, källor och politisk representation.

– Det ska bli riktigt intressant att göra jämförelsen. Är det bra bevakning året runt, eller skärper de sig vid valet? Har medierna i glesbygd en annan slags bevakning än de i storstäderna? Ingen har tidigare tittat på vad de hyperlokala medierna faktiskt publicerar, säger Lottie Jangdal.

Var fjärde kommun utan lokalredaktion
En studie från Södertörns högskola, där det gjorts en mätning av lokala nyhetskontor, visar att förekomsten av hyperlokala medier ökar stadigt. Samtidigt saknar var fjärde svensk kommun en nyhetsredaktion.

I takt med att medielandskapet förändras finns det anledningar att tro att ännu fler hyperlokala medier kommer att startas.

Lottie Jangdal hoppas att hennes forskning kommer kunna bidra med viktig information.

– Förhoppningen är att vi kan bidra med information till de som vill starta hyperlokala medier, do’s and dont’s och vad man ska tänka på. Det kan vara viktigt för journalistutbildningen och vår forskning kan vara viktig ur ett finansieringsperspektiv, hur får man de här medierna att överleva.

Syftet med Kamprads stiftelse är att stödja och stimulera regionala forsknings- och utbildningsprojekt.

– Det vi fick pengar för, och det som är ett viktigt fokus för oss, är hur man kan få landsbygden att leva. Oberoende medier kan lyfta sin bygd och eftersom det nu har visat sig att det finns relativt få hyperlokala medier i glesbygd och landsbygd så kanske det är ännu viktigare att hitta de bra exemplen där. Så de blir fler, säger Lottie Jangdal.

Artikeln var först publicerad på Mittuniversitetets nyhetssidor 12 april 2018.

Det nanoforskarna ägnar sig åt är ren grundforskning, men förhoppningen är att de små nanotrådarna så småningom ska bana vägen för snabbare och strömsnålare elektronik, exempelvis solceller, led-lampor och transistorer.

Mikroskopet är alltså specialbyggt, och därmed världsunikt. Kopplat till mikroskopet finns små rör som forslar in heta gaser innehållande halvledande metall-partiklar, exempelvis indium och gallium. Inne i mikroskopet finns en platta med gulddroppar. Dessa suger åt sig metallämnena, varpå halvledande nanopinnar, med en liten guldmössa, ses växa fram. Allt framför forskarnas ögon.

Är det en närbild på en duk? Nej, de svarta prickarna är enskilda atomer som växer på ett raster av gulddroppar. Bilden är i verkligheten knappt 50 nanometer bred, eller 50 miljarddels meter. Bild: Chalmers

Nanotrådar har visat sig alldeles utmärkt att bygga upp atom för atom, nästan precis som man vill.

– Eftersom vi kan studera vad som händer i både detalj och realtid blir det relativt enkelt för oss att experimentera när vi bygger. Vi får snabbt kvitto på vad som fungerar, säger Reine Wallenberg, professor i fasta tillståndets kemi vid LTH och den som koordinerat inköpet och även sett till att det byggts på rätt sätt..

Allt är inte nanotrådar, mikroskopet ska också användas i ett nystartat forskningsprojekt för att studera elektroners beteende och försöka påverka de elektriska egenskaperna i olika material.

– I min forskning är nanotrådarna bara ett redskap för att studera något annat. Nanotrådar har visat sig alldeles utmärkt att bygga upp atom för atom, nästan precis som man vill, säger Kimberly Thelander, professor i materialvetenskap vid LTH, som leder projektet.

Kontakt:
Reine Wallenberg, professor tillämpad kemi vid Lunds Tekniska Högskola, reine.wallenberg@chem.lu.se, +46 46 222 82 33

Mikroskopet ETEM (Environmental transmission electron microscope)

…förstorar det man vill studera upp till 50 miljoner gånger. Det går att se atomer. Avstånd mellan atomer är en ångström. Den nominella upplösningen är 86 picometer.

… har kostat 35 miljoner kronor och finansierats av Wallenberg-stiftelsen.

… väger nästan sex ton och har tillverkats av det japanska företaget Hitachi.

… är känsligt för vibrationer och magnetfält. Spårvägsprojektet har därför gjort ett specialarrangemang för LTH-området som patenterats av bland annat en elektronmikroskopist i Nederländerna.

… är ett så kallat transmissionselektronmikroskop, vilket innebär att det använder elektroner som ljuskälla. Elektronernas korta våglängd gör det möjligt att få en upplösning som är tusen gånger bättre än det bästa ljusmikroskopet. Tillägget ”Environmental” syftar på införsel av gaser. Annars brukar det vara vakuum.

… kan också användas för att testa nya katalysatorer eller släppa in syre eller väte för att oxidera eller reducera material, för att studera t ex korrosion (utöver nanotrådarna, alltså

I studien från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen.

Resultaten kan också förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom,  och studien visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.

Alla celler i kroppen utsätts för olika formera av mekaniska krafter, till exempel genom att tryckas ihop eller dras ut, något som har betydelse för hur cellerna beter sig under utvecklingen och vid sjukdomar.

Matrix styvhet avgör cellernas beteende
Ytterligare en kraft som påverkar cellerna är styvheten på substansen som cellerna är inbäddade i. Denna substans kallas extracellulär matrix och består av ett nätverk av sockermolekyler, proteinfibrer och vätska. I den aktuella studien har forskarna upptäckt att matrix styvhet har en avgörande betydelse för cellernas beteende då de första lymfkärlen anläggs.

– Under embryoutvecklingen vandrar endotelceller, det vill säga celler som ska bygga upp lymfkärlsväggarna, ut från tidigare anlagda vener till omgivande vävnad där de bygger upp de första lymfkärlen. Där utsätts de för en dramatiskt lägre matrixstyvhet och vi har sett att detta stimulerar en specifik gen i endotelcellerna vilket i sin tur kontrollerar den fortsatta tidiga utvecklingen av lymfkärlen, säger Maike Frye, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och artikelns försteförfattare.

Nya sätt att kontrollera lymfsjukdom
Genen som stimuleras av den mjukare matrixen kallas GATA2. Från den bildas ett protein som reglerar en rad andra gener som påverkar hur celler vandrar i vävnader. Studien visar därmed på en ny signalväg där styvheten på matrix kontrollerar aktivering av GATA2-genen, endotelcellernas vandring och lymfkärlsutveckling. Den skulle bland annat kunna förklara på vilket sätt mutationer i GATA2 orsakar den ärftliga lymfkärlssjukdomen Embergers syndrom.

– Det är också värt att notera att kroniskt lymfödem, det vill säga då vävnaderna sväller upp för att lymfkärlen inte klarar av att dränera dem på överskott av vätska, ofta åtföljs av att vävnaderna styvnar. Att rikta in sig mot vävnadsstyvheten skulle därför kunna vara ett sätt att kontrollera sjukdomsutvecklingen och behandlingssvaret vid sådana sjukdomar, säger Taija Mäkinen, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications och har gjorts i samarbete med forskare vid KTH i Stockholm samt i Storbritannien, Tyskland, Australien och Kina.

Artikel i Nature Communications:
Maike Frye et al, Matrix stiffness controls lymphangiogenic growth factor responsiveness and lymphatic vessel formation via GATA2-regultated transcriptional program

Kontakt:
Taija Mäkinen, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, taija.makinen@igp.uu.se

Extremidrottande inom triathlon innebär stora påfrestningar på de idrottandes familjeliv, visar forskningen. I studien, som baseras på intervjuer med 26 svenska triatleter –14 män och 12 kvinnor mellan 25 och 52 år gamla – diskuteras framförallt balansen mellan träning, tävling och familjeliv.

De flesta atleter har ambitionen att leva i jämställda familjer, men inte alla lyckas med detta. Av studien framgår att familjemönstren oftast blir ganska stereotypa när någon eller båda föräldrarna är triatleter. Kvinnan tar oftast huvudansvaret för hemmet och barnen och trappar i några fall själv ner rejält på sitt tränande. I ytterligare fall blir skilsmässa enda vägen ut för kvinnan att få fortsätta med sitt tränande.

Extremt tidskrävande
Förberedelserna inför exempelvis en Ironman triathlon, där simning 3,7 kilometer, cykling 18 mil samt löpning 42 kilometer utförs i följd, är extremt tidskrävande vilket i många fall innebär att både familj och icke-tränande vänner får komma i andra hand. I genomsnitt tränar de tillfrågade mellan 10 och 15 timmar i veckan.

– Tendensen är att det i de tävlandes familjer görs olika former av kompromisser som ofta landar i relativt könsstereotypa lösningar; något som i förlängningen i större utsträckning premierar männens idrottskarriärer, säger Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Globalt idrottsevenemang
Idén om Ironman triathlon introducerades i slutet av 1970-talet. Från att ha betraktats som ett udda, om än högt respekterat, idrottsfenomen har Ironman triathlon fram till idag kommit att omvandlas till ett globalt och kommersiellt idrottsevenemang. Det finns en mängd efterföljare, exempelvis ”Mountain Triathlon”, ”Swim Run” och ”Mini-Triathlon”. Den här utvecklingen kan placeras inom ramen för den högkonjunktur råder vad gäller olika motionslopp, halvmaror och allt mer extrema evenemang som till exempel ultra-maraton.

Ständigt jonglerande
– Detta gäller inte minst ett ökat antal kvinnliga deltagare. Men den här typen av mycket krävande idrotter innebär också att vardagslivet präglas av tidsplanering och av ett ständigt jonglerande med balansen mellan arbete, familj och träning, säger Jesper Andreasson, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Den aktuella artikeln utgör en del av ett större bokprojekt, med arbetstiteln Extreme Sports – Extreme Bodies, där Jesper Andreasson och Thomas Johansson undersöker tre extremsporter: Bodybuilding, Ironman triathlon och Mixed Martial Arts, MMA.

Artikeln:
Becoming an Ironman triathlete. Extreme exercise, gender equality and the family puzzle i Sport in Society

Kontakt:
Thomas Johansson, Göteborgs universitet, thomas.johansson.2@gu.se, 031-786 2003
Jesper Andreasson, Linnéuniversitetet, jesper.andreasson@lnu.se, 070-258 5678
Tom Danielsson, Linnéuniversitetet, tom.danielsson@lnu.se, 072-594 9508

Ett längre och friskare liv, framgång i arbetet och lägre förekomst av psykisk ohälsa. Forskning visar på många positiva samband med hög uppmätt  intelligens. Men vad är IQ?

Rent vetenskapligt har det visat sig vara svårt att komma överens om vad begreppet ska innebära. Det närmaste vi kommer är sannolikt en definition som en grupp intelligensforskare, ledda av den amerikanska psykologen Linda Gottfredson, gemensamt skrev år 1994:

Intelligens beskrevs som “en väldigt generell egenskap, som bland annat innefattar förmågan att lösa problem, planera, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära sig fort och att lära sig av sina erfarenheter“.

När 68 000 svenskar i helgen gjorde högskoleprovet handlade det inte om ett intelligenstest. Högskoleprovet försöker mäta förmåga att tillgodogöra sig högskoleutbildning. IQ-begreppet är tänkt att vara frikopplat från utbildning.

Så mäts IQ

Intelligenstester ska mäta en djupare, mer grundläggande förmåga att tänka och resonera. Hur intelligens ska mätas är en fråga som forskare har undersökt sedan början av 1900-talet. Det har under den tiden kommit olika tester, baserade på olika modeller av hur vår intelligens är uppbyggd. De mest använda testen idag kallas Wechsler-test och består av tio deltester som tillsammans ska ge en bild av vår intelligenskvot (IQ).

– Om man vill komma åt folks problemlösningsförmåga så måste man låta dem lösa problem av diverse slag. Då kokar det ner till bland annat logiska och språkliga tester, eftersom det är så vår problemlösningsförmåga manifesteras, säger Anton Lager, forskare vid Karolinska institutet.

För att utveckla intelligenstester har forskare under decennier tittat på hur deltester och till och med enstaka uppgifter samvarierar med testet som helhet. Om resultatet på en viss uppgift sticker ut innebär det oftast att det mäter fel sak, och borde ersättas av en annan. På detta sätt har forskningen gjort att testerna ständigt förfinats.

En viktig egenskap hos intelligenstester är att de är normerade. Det betyder testens skapare samlat resultat från tusentals personer. När en ny person mäter sin IQ jämförs hen med dem som redan gjort testet. På så sätt går det att bestämma att medelvärdet alltid ska ligga på 100, och att bara en viss andel ska nå upp till exempelvis 130 IQ .

Även om vetenskapen idag är kluven när det gäller exakt vad intelligens är, finns det en anledning till att så många forskare intresserat sig för begreppet under så lång tid. Vår IQ kan nämligen säga en hel del om oss.

– Det man mäter har visat sig vara väldigt viktigt. Det predicerar allt ifrån hur det ska gå i skolan, till risken för förtida dödlighet, säger Anton Lager, forskare vid Institutionen för neurobiologi vid Karolinska institutet.

I studie efter studie har resultaten på intelligenstester visat sig förutsäga studieresultat, hur hög lön vi kommer att få eller hur sannolikt det är att vi drabbas av olika sjukdomar. Anton Lager har under sin forskarkarriär intresserat sig för flera av de här sambanden, och menar att de finns kvar även om man tar hänsyn till utbildning och inkomst.

– Även om man rensar bort sådana faktorer så finns kopplingen mellan intelligens och hälsa kvar, säger Anton Lager.

– Risken för förtida död är ungefär dubbelt så hög för de 25 procent med lägst intelligens jämfört med de 25 procent som har högst.

Vad är det då som gör att intelligens ger ett sådant avtryck på hälsan?

Anton Lager kallar det för “Nobelprisfrågan” och menar att en del av svaret ligger i sociala orsaker. Personer med högre intelligens utbildar sig längre, och umgås med andra högutbildade personer.

– Bland högutbildade är det till exempel helt ute att röka. Det förväntas att man ska värna sin hälsa genom att äta rätt och ägna sig åt fysisk aktivitet. Om man hamnar i kris i livet finns en rimlig chans att man har vänner och bekanta runt sig med resurser att hjälpa en, säger han.

IQ, schizofreni och missbruk

I en stor studie där forskarna följde över en miljon svenska män från mönstringen och två decennier framåt, visade det sig att 15 poängs skillnad i IQ hängde samman med en 50- till 90-procentig riskökning för bland annat schizofreni, personlighetsstörning, missbruk och annan psykisk ohälsa. Precis som med de flesta liknande studier finns den starka kopplingen kvar även efter att man tagit hänsyn till socioekonomisk status, ålder och annat som skulle kunna förklara skillnaden.

Mycket av forskningen om hur vår intelligens påverkar oss utgörs av så kallade “sambandsstudier”, och säger inte så mycket om hur det ser ut för en given person. Någon med låg intelligens kan alltså ha ett minst lika framgångsrikt och hälsosamt liv som sin intelligentare granne.

Kopplingen brukar se ut på så sätt att en något högre intelligens hänger samman med bättre hälsa oavsett var på skalan man befinner sig. Lite högre intelligens minskar alltså sjukdomsrisken en aning. Och om man jämför dem med lägst och högst intelligens blir det ännu tydligare.

I studie efter studie visar det sig också att intelligens ger utslag på hälsan även bland personer med samma utbildning. Anton Lager tror att en del av det kan förklaras genom problemlösningsförmåga.

– Det som verkar hjälpa mot hälsoproblem är att göra en kylig analys, och sedan ta steg i rätt riktning. Intelligens innefattar problemlösningsförmåga. Då är det inte svårt att förstå att en allmän förmåga att analysera och utvärdera är nyttig att ha.

Extra skolår gav högre IQ

Eftersom IQ anses vara en ganska stabil förmåga, som påverkar vårt liv och till stor del bestäms av vår genetik, har det gjorts relativt lite forskning kring det omvända förhållandet: Hur påverkar livet vår intelligens?

I en studie från 2017 undersöker i vart fall Anton Lager och hans kollegor vilken effekt utbildning har på intelligensen.

Forskarna tittade på data från stor grupp pojkar som var barn under skolreformen på 1950- och 1960-talen, då grundskolan utökades med ett år. Eftersom reformen inte skedde samtidigt överallt gick vissa pojkar i skolan i åtta år medan andra gick i nio. När forskarna jämförde resultaten från mönstringens intelligenstest hittade de ett spännande mönster.

– Det som är det riktigt intressanta är att det fanns ett samband åt andra hållet. Det extra skolåret hade lett till ökad IQ.

Vad innebär det då att de som gått längre i skolan uppvisade högre IQ? Hade de bara blivit duktigare på att göra IQ-tester eller återspeglade resultaten en verklig förändring i intelligens?

Anton Lager tror på den sistnämnda förklaringen. Skolan lär ju ut just de förmågor som intelligenstesterna mäter, menar han.

– Man får ett år till på sig att träna abstrakt tänkande och problemlösning. Sen applicerar man det på vardagen.

Text: Nils Otto på uppdrag av forskning.se

IQ och schack i skolan

Armenien är det enda landet i världen som infört schack som ett obligatoriskt ämne från andra till fjärde klass i grundskolan. Bakgrunden till beslutet är enligt Norayr Kalantaryan, skolchef i distriktet Yerevan, att barnen ska utvecklas psykologiskt och utvecklas till tänkande människor. Han är övertygad om att schack förbättrar koncentrationen, omdömet och det matematiska och logiska tänkandet. Dessutom menar han att schack förbereder barnen inför framtiden.

– Livet är inte bara framgångar. Schack lär ut hur man förlorar och hur man hanterar en förlust, vilket är jätteviktigt att lära sig för att bli en sympatisk vuxen.


En dansk studie visade att skolor som undervisar i schack har mindre behov av specialpedagogik eftersom barnen inte blir lika uttråkade som under en vanlig mattelektion. En annan studie genomförd i Venezuela åren 1979-1984 visade att barn som fått schackundervisning i 4,5 månad hade betydligt högre IQ än kontrollgruppen som inte spelat schack. Denna slutsats bekräftades av en den australiensisk forskaren Murray Thompson år 2003 som menade att den höjda IQ:n beror på att schack kräver högre koncentration och logiskt tänkande. Det finns även ett flertal studier som visar att schack spelar en avgörande roll vad gäller utvecklingen av ett barns kritiska och matematiska tänkande.

–  Utifrån den grundläggande kunskapen om hur hjärnan fungerar kan man se att schackträning har goda förutsättningar för att förbättra det logiska och matematiska tänkande, säger Henrik Jörntell, neuroforskare vid Lunds universitet.

Enligt honom är det dock viktigt att vid studier på skolbarn inte titta på schackspelandet som en isolerad företeelse utan även observera vad som pågår runtomkring.

– I de fall där man fått ett positivt resultat har barnen kanske inte bara spelat schack utan även fått en massa positiv uppmärksamhet i samband med detta, vilket skulle kunna ligga bakom positiva effekter man tycker sig ha funnit, säger han.

Trots detta så tror Henrik Jörntell att det finns en god chans att schack kan förbättra studieresultaten förutsatt att det införs på mellanstadiet där mycket handlar om att förstå samband.

Text: Izabella Rosengren