Farhågor har funnits att paracetamol under graviditeten kan öka risken för att barnet får autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning. Men nu visar en stor studie att det inte finns någon koppling mellan det smärtstillande läkemedlet och neuropsykiatriska diagnoser.
Senast 2021 kom en studie som varnade för att paracetamol under graviditeten kunde öka risken för autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning.
Nu kastar en ny epidemiologisk studie, som är den största som hittills gjorts, nytt ljus över frågan om risker med läkemedlet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Jämförelse mellan syskon
Forskare vid Karolinska institutet och Drexel University i USA har använt sig av registerdata för 2,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1995 och 2019. De har också undersökt förskrivningar av paracetamol.
Forskarna fann 186 000 barn vars mammor hade behandlats med paracetamol under graviditeten. Dessa barn har sedan jämförts med syskon som inte exponerats för paracetamol under fosterperioden.
När alla barn i studien följdes upp efter 26 år kunde forskarna se en svag ökning av autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning. Forskarna kunde däremot inte se någon skillnad mellan syskon där mamman använt paracetamol, eller inte, i samband med graviditeterna.
– Vi kunde inte se någon ökad risk för adhd, autism eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnen som kunde hänföras till användning av paracetamol under graviditeten, säger Renee Gardner som är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet i pressmeddelandet.
Lugnande besked till blivande föräldrar
Metoden att använda sig av syskon, där mamman inte använt paracetamol under graviditeten, hjälper forskarna att kontrollera för många faktorer som annars riskerar att förvränga resultaten.
– Vi hoppas att våra resultat kan lugna blivande föräldrar som står inför valet att använda paracetamol eller inte. Man bör dock alltid lyssna på den behandlade läkarens bedömning om medicineringen är säker eller inte i det enskilda fallet, säger Renee Gardner.
Eftersom användningen av paracetamol hämtats från förskrivningsregistret och även från rapportering av gravida till barnmorskor, ingår inte receptfri användning av paracetamol i forskarnas analys.
Studien har dessutom enbart undersökt effekter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Forskarna har alltså inte studerat andra bieffekter av paracetamol.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder som kan bli starten för en ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor. Den nya tekniken kan få digitala skärmar att reagera på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls.
Digitala skärmar har blivit en grundbult i nästan all vardagselektronik. Men även de mest moderna LCD- och OLED-skärmarna på marknaden kan i nuläget bara visa information.
För att de ska kunna bli en multifunktionsskärm som känner av beröring, fingeravtryck eller ändrade ljusförhållanden krävs en mängd olika sensorer som ligger i lager ovanpå, eller omkring, skärmen.
Nu har forskare utvecklat en helt ny typ av skärm, där alla sensorfunktioner finns i skärmens lysdioder, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Perovskit öppnar för fler funktioner
Lysdioderna är tillverkade av ett kristallartat material som kallas perovskit. Materialet har en stark förmåga att både avge och absorbera ljus. Den här förmågan är själva nyckeln till den nyutvecklade skärmen.
– Nu har vi visat att det går att göra. Det finns en stor potential för en ny generation digitala skärmar där nya avancerade funktioner kan skapas. Från och med nu handlar det om att förbättra tekniken till en kommersiellt gångbar produkt, säger Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet i pressmeddelandet.
Lysdiod av materialet perovskit. Bild: Thor Balkhed/LiU
Kan laddas genom ljus
Förutom att skärmen kan reagera på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls kan enheten också laddas genom skärmen. Det är möjligt genom perovskiternas förmåga att också agera som solceller.
– Ett exempel – skärmen till din smartklocka är avstängd för det mesta. Under skärmens avstängda tid skulle den i stället kunna absorbera ljus för att ladda klockan, vilket förlänger tiden betydligt mellan laddningarna, säger forskaren Chunxiong Bao som deltagit i studien vid Linköpings universitet.
Fler färger i skärmen
För att en skärm ska kunna visa alla färger behöver tre färger finnas på lysdioderna – röd, grön och blå – som lyser olika starkt och därmed ger upphov till tusentals olika färger.
Forskarna vid Linköpings universitet har utvecklat skärmar med perovskitlysdioder i alla tre färger. Det här banar väg för en skärm som kan visa alla färger inom det synliga ljusspektrumet.
Men fortfarande återstår många utmaningar att lösa innan skärmen finns i var persons ficka.
– Bland annat behöver livslängden på perovskitlysdioderna förbättras. I dagsläget fungerar skärmen i några timmar innan materialet blir för instabilt och lysdioderna slocknar, säger Zhongcheng Yuan, tidigare forskare vid Linköpings universitet.
Små smidiga elsparkcyklar som köps för privat bruk kan ha sämre bromsförmåga jämfört med hyralternativen, som ofta har bättre prestanda. Skillnaderna kan leda till allvarliga konsekvenser vid en olycka, menar forskare på Chalmers som testat olika sparkcyklar.
Det finns stora variationer mellan olika typer av elsparkcyklar, visar ny forskning från Chalmers tekniska högskola.
Elsparkcyklar som går att hyra städer har ofta större hjul – men också bättre styr- och bromsförmåga och fjädringssystem – jämfört med mindre elsparkcyklar som privatpersoner köper. Eftersom hyrfordonen har bättre prestanda kan de vara säkrare att hantera i kritiska trafiksituationer som kan leda till olyckor.
– Privatpersoner vill ofta köpa ett prisvärt, lätt och smidigt fordon som går att fälla ihop. Det kan tyvärr leda till ökade risker vid en kritisk situation, säger Marco Dozza som är professor i fordonssäkerhet vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Bromsförmågan överskattas
I en studie har Chalmersforskare jämfört tre fordon – en större elsparkcykel av hyrmodell, en lätt elsparkcykel för privat bruk och en elcykel – när det gäller förmågan att bromsa eller styra för att undvika en krock.
Det visade sig att testdeltagarna upplevde stora skillnader i hur effektivt och stabilt de olika fordonen bromsade.
Båda elsparkcyklarna visade sig ha något sämre bromsprestanda än elcykeln, men den större elsparken bromsade betydligt mer effektivt än den lätta. Deltagarna upplevde ingen större skillnad på styrningen, men cykeln upplevdes som mer stabil och säker att manövrera än de båda elsparkcyklarna.
Forskaren Marco Dozza ser en risk med att olika typer av elsparkcyklar och vanliga cyklar ses som ungefär samma typ av fordon.
– En tredjedel av alla olyckor med elsparkcyklar sker under den första åkturen. Våra resultat visar att det krävs träning för att kunna köra elsparkcyklar på ett säkert sätt. Det faktum att de påminner om ett välbekant fordon – cykeln – kan lura oss att tro att vi behärskar dem. I en situation där vi tvingas bromsa kraftigt stämmer inte alls verkligheten med våra förväntningar som cyklist, och det kan få katastrofala konsekvenser, säger Marco Dozza.
Risker även med tyngre elsparkcyklar
Forskningen visar också att den som kör en mindre elsparkcykel som regel gör bättre i att väja än att bromsa för att undvika en olycka.
– Eftersom lättare elsparkcyklar har längre bromssträckor än cyklar och större elsparkcyklar kan det vara bäst att styra undan om det finns plats. Även om alla elsparkcyklar ofta ses som samma typ av fordon, är det stora skillnader när det gäller stabilitet, manövermöjligheter och övergripande säkerhet, säger Marco Dozza.
Samtidigt utesluter forskarna inte att de tyngre – och generellt säkrare – elsparkcyklarna kan orsaka värre olyckor än de mindre.
– Generellt sett blir kollisioner allvarligare när fordonen är tyngre. Även om de större elsparkcyklarna är bättre på att bromsa, åtminstone på de torra underlag vi testat, kan de orsaka större skada än ett lättare fordon.
Det kan finnas stora skillnader mellan elsparkcyklar, visar tester som gjorts av forskare vid Chalmers. Bild: Hiba Fawas/Chalmers tekniska högskola
Tips för att undvika olyckor
För att undvika blåmärken, eller kanske till och med rädda liv, kan det vara bra att testa sin elsparkcykel innan den ska användas. Här är forskaren Marco Dozzas tips:
Öva inbromsningar och undanmanövrar på en öppen och säker plats innan du ger dig ut i trafiken.
Vänta inte tills en kritisk situation uppstår innan du testar hur fordonet bromsar eller styr. Den enklaste övningen är att tänka sig en linje på vägen och försöka bromsa så sent som möjligt och hamna så nära linjen som möjligt.
Att upprepa övningen några gånger kan vara tillräckligt för att göra skillnad i trafiken.
Påverkade coronapandemin verkligen våra drömmar så mycket som rapporterats? Svaret är nej. Mardrömmar till följd av oro och stress ökade nästan inte alls, enligt en studie från Högskolan i Skövde.
Tidiga rapporter under 2020 tydde på att människor upplevde fler mardrömmar och negativa drömmar kopplade till pandemin.
Rapporterna baserades dock på enkätstudier där deltagarna svarade på frågor först i efterhand och inte omedelbart efter att de vaknat upp. Men enligt Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap på Högskolan i Skövde, är detta inte en helt pålitlig metod eftersom vi är dåliga på att minnas våra drömmar korrekt.
– Forskning visar att vi sällan minns våra drömmar i detalj efter att vi vaknar och vi glömmer dem snabbt om vi inte uppmärksammar dem. Med enkäter tenderar människor att svara baserat på sina antaganden om sina drömmar snarare än de faktiska drömmarna, säger Katja Valli i ett pressmeddelande från Högskolan i Skövde.
Deltagarna i en studie fick skriva ner sina drömmar i en dagbok.
Dagböcker gav nytt resultat
I en ny studie använde forskarna i stället dagboksanteckningar, där dröminnehållet är mer detaljerat och systematiskt insamlat jämfört med enkätstudier.
Deltagarna fick under en tvåveckorsperiod skriva ned sina drömmar direkt efter att ha vaknat. Resultaten jämfördes sedan med drömmar som samlats in på samma sätt före pandemin.
Enligt forskarnas analyser sågs ingen tydlig ökning av hotfulla drömmar, eller teman som var kopplade till sjukdomar, i drömmar under pandemin jämfört med tiden före coronavirusets utbrott.
– Endast en liten andel av drömmarna, cirka 11 procent, innehöll direkta referenser till pandemin. I de drömmarna fanns dock fler hot och sjukdomsrelaterade teman jämfört med de som inte hade några pandemireferenser. Så endast en liten del av drömmarna påverkades och majoriteten av våra drömmar liknade de drömmar vi hade innan pandemin, säger Katja Valli.
Drömmarnas värld inte enkel
Enligt Katja Valli är våra drömmar komplexa och påverkas av en mängd faktorer. De nya forskningsresultaten ger insikter om hur pandemin påverkade våra drömmar, men också om vikten av att använda noggranna metoder för att undersöka ett så komplext fenomen som drömmar, menar forskarna.
Det här är viktigt för förståelsen av hur storskaliga samhällshändelser, som orsakar stress och trauma, påverkar vår sömn och mental hälsa.
– Våra resultat pekar på behovet av att fördjupa vår förståelse för drömmarnas värld och hur den påverkas av samhällshändelser som pandemin, säger Katja Valli.
Allt fler använder läkemedel med GLP-1-analoger mot diabetes och fetma, men farhågor har funnits att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Men enligt en stor studie från Karolinska institutet finns ingen koppling till cancerformen.
Användningen av så kallade GLP-1-analoger, som till exempel ingår i Ozempic, har ökat. Läkemedlen, som sänker blodsockernivåerna och hämmar aptiten, används för att behandla typ 2-diabetes och fetma.
Tidigare forskning har antytt att läkemedlen skulle kunna medföra en ökad risk för tumörer i sköldkörteln. Men några säkra slutsatser har inte kunnat dras och detta har lett till osäkerhet om tänkbara biverkningar.
Nu visar en ny studie att behandlingen inte kan förknippas med en ökad risk för cancerformen, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Det är många som tar de här läkemedlen och därför är det viktigt att undersöka potentiella risker kopplade till dem. Vår studie omfattar en bred patientgrupp och ger starkt stöd för att GLP-1-analoger inte kan kopplas till ökad risk för sköldkörtelcancer, säger Björn Pasternak, senior forskare vid Karolinska institutet i pressmeddelandet.
Trots att studien ger lugnande besked kan dock en viss risk fortfarande finnas för en del användare.
– Vi kan inte utesluta att risken för vissa sköldkörtelcancertyper förhöjs i mindre patientgrupper som vi inte kunnat studera här, till exempel hos personer med hög medfödd risk för medullär cancer i sköldkörteln som avråds från att använda dessa läkemedel, säger Peter Ueda som är forskare vid Karolinska institutet.
Så gjordes studien
Forskarna har analyserat nationella registerdata från Danmark, Norge och Sverige för cirka 145 000 patienter som behandlats med GLP-1-analoger, främst liraglutid eller semaglutid.
I studien ingår också 290 000 patienter som behandlats med ett annat diabetesläkemedel, så kallade DPP4-hämmare. Risken att drabbas av sköldkörtelcancer jämfördes mellan grupperna under cirka fyra år.
Resultatet visar att GLP-1-behandling inte var förknippad med en ökad risk för sköldkörtelcancer. Resultaten var konsekventa även när GLP-1-analoger jämfördes med en tredje grupp diabetesläkemedel, SGLT2-hämmare.
Vid en hjärtinfarkt fungerar det lika bra att bara åtgärda det problematiska kranskärlet som att även göra förebyggande ballongvidgning. Det visar stor studie av forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har dock varit oklart om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om resultaten på sikt blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas. En sådan förebyggande behandling kan ske genom så kallad ballongvidgning.
Nu har en stor studie undersökt vilken strategi som är bäst, berättar Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Resultat förvånar forskare
I studien ingick drygt 1500 patienter från 32 sjukhus i sju länder, däribland Sverige. Patienterna lottades till olika behandlingar och följdes under fem år efter ingreppet.
Resultaten visar ingen skillnad mellan grupperna när det gäller nya hjärtinfarkter, nya oplanerade ballongvidgningar eller det totala antalet dödsfall.
– Det är något förvånande. Vår hypotes var ändå att det skulle vara till fördel att göra förebyggande ballongvidgning, säger Felix Böhm, forskningsledare vid Karolinska institutet.
Förebyggande behandling vid kärlkramp
När det gäller kärlkramp visar dock studien att förebyggande behandling kan minska patienters behov av att komma tillbaka för att göra nya ballongvidgningar.
Detta tyder på att man ändå bör sträva efter komplett behandling av alla kärl, enligt Felix Böhm.
– Men för de patienter där det finns någon omständighet som gör en komplett revaskularisering* komplicerad kanske man kan välja att avvakta, eftersom det inte var någon skillnad gällande de mest allvarliga komplikationerna – ny hjärtinfarkt och död, säger han.
De flesta slipper nya problem
Om problem med kärlkramp uppstår kan dessa patienter komma tillbaka för en ny behandling.
– Ett positivt fynd i studien var att de flesta patienter inte kommer tillbaka med nya problem, oavsett vilken behandlingsstrategi som väljs. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel att det är svårt att hitta andra interventioner som ger ytterligare signifikant riskminskning, säger Felix Böhm.
Forskningen har genomförts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Karolinska institutet.
*Revaskulering innebär att blodkärl återställs för att förbättra blodets cirkulation.
Ballongvidgning – så går det till
Ballongvidgning kan göras om förträngningar finns i hjärtats kranskärl. Behandlingen öppnar kärlen för att blodet ska kunna passera.
Vid en ballongvidgning förs en slang in genom pulsådern till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Därefter förs en ledare av tunn metalltråd in i det trånga kärlet. Över ledaren förs en ny slang in med en ballong av stark plast, en ballongkateter. Ballongen placeras över kärlförträngningen och blåses upp med ett högt tryck så att förträngningen öppnas.
Kärlväggen på insidan kan också förstärkas med ett metallnät av rostfritt stål, en stent.
En ballongvidgning görs ofta planerat efter besvär av kärlkramp en längre tid. Den kan också göras akut om vid svåra kärlkrampsbesvär eller akut hjärtinfarkt. Källa: 1177
Havsborstmasken Vanadis har extremt stora lökformade ögon. Forskare som lyckats studera den storögda masken kan nu avslöja att den är ovanligt klarsynt.
Havsborstmasken Vanadis har länge intresserat forskare, men maskarna är svåra att lokalisera eftersom de lever långt ute i havet. Nu har dock ett forskarlag lyckats studera djurets ögon, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Havsborstmaskar är en grupp ringmaskar. Det vetenskapliga namnet är Polychaeta, som betyder ”många borst” och syftar på maskarnas styva hårstrån på kroppen.
Havsborstmaskar kan delas in i tre huvudgrupper med drygt 14 000 arter. Men de arter som lever långt ute på det öppna havet är extra intressanta för forskarna. Dessa maskar har extremt stora lökformade ögon som är uppbyggda av tiotusentals celler. De har både en näthinna och en lins.
Havsmasken har högupplöst syn
I en ny studie kan forskare vid bland annat Lunds universitet slå fast att masken har en exceptionell syn som kan mäta sig med skarpseende däggdjur, leddjur och bläckfiskar. Forskarna har undersökt hur snabbt havsborstmasken kan se saker röra sig och hur väl de kan se detaljer. De vet nu också mer om hur ögat är uppbyggt.
– Genom våra undersökningar, som bland annat innefattar synkrotronstrålning i Schweiz, lyckades vi kartlägga maskögonens optiska egenskaper. Efter att ha studerat den rumsliga och tidsmässiga upplösningen, det vill säga pixlar i synfältet och bilder per sekund, kunde vi konstatera att masken har en högupplöst syn, säger biologiforskaren Michael Bok vid Lunds universitet i pressmeddelandet.
Forskare har hittat en stor koloni havsmaskar utanför den italienska ön Ponza. Bild: Michael Bok/Lunds universitet
Upptäcktes av en slump
Det var en ren slump att forskarteamet lyckades hitta en stor maskkoloni relativt nära land. Efter att ha sett en film på Youtube, som togs av dykare utanför ön Ponza, reste forskarna till Italien. Där kunde de nattetid dyka ner på några meters djup och suga in en mängd havsborstmaskar med hjälp av en stor vinbehållare i plast.
– Det är mycket ömtåliga djur som skadas och blir stressade av att samlas i planktonnät. Så det var fantastiskt att få upp rikliga mängder i perfekt skick som vi sedan kunde jobba med, säger Michael Bok.
Men trots att kunskapen ökat om havsborstmaskarnas skarpa syn kvarstår en rad mysterier kring den marina maskens ögon. Forskarna vet fortfarande inte varför de primitiva djuren har utvecklat sin klara syn, eller vad de använder den till.
– Det kan vara för att upptäcka byten, hitta varandra eller att visuellt kommunicera med varandra på natten genom bioluminiscens, det vill säga lysa i mörkret genom en naturlig kemisk process. Men den frågan hoppas vi kunna besvara genom ytterligare expeditioner till Ponza, säger Michael Bok.
Stora mängder tung snö påverkar både trafiksäkerhet och byggnader. Men med hjälp av artificiell intelligens finns nu en möjlighet att mäta hur mycket snön väger för att förhindra rasolyckor och skador.
Forskare har skapat en AI-modell som kontaktlöst kan mäta vikten på snö. Tekniken är en vidareutveckling av en snödjupsmätare som forskare vid STC forskningscentrum vid Mittuniversitetet tidigare tagit fram i samarbete med ett teknikföretag i Härnösand.
AI kombinerar information
Snödjupsmätaren utgår från sensorteknik som kan mäta snödjup i realtid på ett tillförlitligt sätt. Det här har underlättat snöröjning och förbättrat säkerheten på vägar och trottoarer i de kommuner som använt mätaren, skriver Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.
Den nya AI-modellen utgår från mätvärden från snödjupsmätaren tillsammans med väderdata. Det gör att snömätaren nu kan beräkna hur mycket snön som ligger på tak väger, så kallad snölast. Beräkningarna kan visa när det är dags att skotta.
Minskar risken för rasolyckor
Enligt forskarna kan tekniken bidra till att minska risken för rasolyckor och skador på byggnader.
− Det är en ny och banbrytande teknik som kommer att vara mycket användbar i en framtid där klimatförändringarna kan orsaka kraftiga snöfall och stora temperaturväxlingar som gör snön blöt och därmed ökar snölasten, säger Mattias O´Nils, professor i elektroniksystemkonstruktion och forskningsledare för STC forskningscentrum i pressmeddelandet.
− Bara den senaste vintern har vi upplevt att byggnader rasat, och även om det kan finnas flera anledningar till det vet vi att utmaningar av det här slaget kan öka, fortsätter han.
Utvecklingen av snödjupsmätaren har genomförts inom forskningsprojektet IoT, Internet of Things, för smart snöröjning och samverkansprojekt DIGIT − Hållbar Digital Transformation, där ett 20-tal organisationer i Jämtlands och Västernorrlands län deltar.
Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en liten hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie.
Patienter som haft en akut hjärtinfarkt får rutinmässigt en behandling med betablockerare.
Nu visar en ny studie att cirka hälften av patienterna inte har någon nytta av läkemedelsbehandlingen och borde inte få den alls, enligt ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Forskarna har undersökt effekter för patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efter förloppet, se faktaruta längre ner.
5000 patienter följdes
I studien ingick drygt 5000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland. Patienterna, som hade drabbats av en liten hjärtinfarkt, lottades 2017 till att antingen behandlas med betablockare, eller inte, efter att de skrivits ut från sjukhuset.
Patienterna följdes sedan upp under 2023. När forskarna undersökte hur många som hade drabbats av en ny hjärtinfarkt eller död sågs ingen större skillnad mellan de två grupperna.
Enligt forskarna innebär resultatet att läkemedelsbehandlingen kan bli enklare och billigare för alla parter.
– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska institutet, i pressmeddelandet.
Behandling ska inte avbrytas utan läkarkontakt
Han varnar dock patienter för att avbryta behandling med betablockerare på eget initiativ. Utsättning av läkemedel ska alltid ske i samråd med behandlande läkare.
– Detta av flera skäl. Det kan finnas andra orsaker, andra diagnoser, som ligger bakom att man får betablockare. Sedan är det ju så att om man ska sluta så bör man sätta ut betablockerare successivt. Gör man det för fort kan man få en del hjärtklappning och andra obehag. Så det är jätteviktigt att man pratar med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger Tomas Jernberg.
Men han tror att studien kommer att förändra hur patienterna behandlas i framtiden.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger han.
Projektet har letts av forskare vid Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Mediernas rapportering om svenska miljardärer ifrågasätter sällan den ekonomiska ojämlikheten. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
Axel Vikström, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, har i en avhandling studerat hur superrika svenskar porträtteras i landets största tidningar.
– Antalet miljardärer per capita i Sverige sticker ut internationellt. Jag ville utforska hur sättet som medierna rapporterar om dem kan tänkas bidra till att normalisera förmögenhetskoncentrationen i den absoluta toppen, säger Axel Vikström i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Enligt avhandlingen är mediebilden av miljardärer övervägande positiv, även om skildringar av miljardärer som giriga utsugare också förekommer.
Politiken ifrågasätts inte
– Det jag ser är att rapporteringen oftast begränsas till ett ifrågasättande av enskilda miljardärer eller affärsmodeller. Det kan handla om ifall ägare till kredit- och spelbolag förtjänar sina förmögenheter, om dessa bygger på att vanliga svenskar skuldsätter sig. Däremot ifrågasätter man inte den ekonomiska ojämlikheten i sig själv, säger Axel Vikström.
Miljardärernas ökade förmögenheter förklaras sällan mot bakgrund av den ekonomiska politik som förts under de senaste decennierna.
– Medierna upprätthåller sig gärna vid ojämlikhetens ”spelregler”, alltså vad som är ”rätt” eller ”fel” sätt att bli rik på. Men det är sällan som strålkastarljuset riktas mot själva spelet.
Superrika skyr uppmärksamhet
Tidigare forskning har visat att extremt rika människor ofta försöker undvika offentligheten, något som Axel Vikström lyfter fram som ett demokratiskt problem.
– De med störst ekonomisk makt riskerar att få verka utan att synas. I mitt material slogs jag av hur miljardärernas ovilja att figurera i media utgjorde ett återkommande inslag i kvällstidningen Expressens artiklar.
Axel Vikström visar att Expressen återkommande beskriver miljardärerna som anonyma och okända, och att man betonar hur få intervjuer som finns med dem. Artiklarna beskriver även i detalj hur reportrar misslyckats med att få tag på en viss miljardär.
– På detta sätt används miljardärernas hemlighetsfullhet som en krydda för att framställa stora förmögenheter som ett moraliskt känsligt ämne. Men jag hävdar att Expressen främst sammankopplar miljardärernas hemlighetsfullhet med deras ovilja att prata om hur de spenderar sin rikedom.
Samma associationer görs inte till strategier som de superrika använder sig av för att skydda och öka sina förmögenheter, enligt Axel Vikström. Det handlar till exempel om lobbying och slussande av tillgångar utomlands. Det innebär att den konkreta roll som hemlighetsfullhet spelar för upprätthållandet av ekonomisk ojämlikhet inte belyses.
Normaliserar ojämlikt samhälle
Axel Vikström hoppas att avhandlingen ska få allmänhet och journalister att reflektera över varför vissa berättelser om de superrika är vanliga i media, och hur detta kan bidra till att normalisera ett alltmer ojämlikt samhälle.
– Forskningen bidrar till att öka förståelsen för språkets och mediernas roll i att göra förmögenhetskoncentration till något normalt. Samma gäller för den nyliberala formen av kapitalism som under de senaste decennierna präglat Sverige, säger han.
Svenska miljardärer
Hur många är de?
Det finns ingen konsensus kring hur många miljardärer som finns i Sverige. Det beror delvis på bristande faktaunderlag (statistiken har försämrats sedan förmögenhetsskatten togs bort 2007), delvis på svårigheten i att värdera olika tillgångar och delvis på huruvida utlandssvenskar ska tas med i beräkningen. I boken Girig-Sverige beräknade ekonomijournalisten Andreas Cervenka att det år 2021 fanns 542 svenska miljardärer, en betydande ökning från de 110 som skulle funnits år 2010.
Hur rika är de?
Miljardärernas andel av den samlade förmögenheten har ökat under de senaste decennierna. I en rapport från tankesmedjan SNS från 2018 beräknades det att de 40 rikaste familjernas andel av den totala förmögenheten ökade från en procent till sex procent mellan 1981 och 2016. Samma rapport beräknade även att de 154 miljardärerna år 2016 kontrollerade tillgångar på 2 200 miljarder kronor, en summa som då var nästan lika stor som statens nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn.
Hur ter sig Sverige i jämförelse?
De svenska miljardärernas förmögenheter sticker ut även i internationell bemärkelse. Nationalekonomen Jesper Roine menar, med utgångspunkt från siffror i magasinet Forbes, att det bortsett från rena skatteparadis inte finns något land som har lika många dollarmiljardärer per capita som Sverige har. Samma sak gäller för dollarmiljardärernas förmögenhet i relation till BNP.
Personer som lider av postcovid har avråtts från att motionera för att inte riskera att symtom förvärras. Men nu kan forskare från Karolinska institutet visa att måttlig träning inte behöver vara skadligt.
Personer som drabbats av postcovid upplever ofta symtom som extrem trötthet, andfåddhet, hög vilopuls och muskelsvaghet. Symtomen förvärras ofta av ansträngning. Det här har lett till att postcovid-patienter avråtts från att motionera.
– Världshälsoorganisationen, WHO, och andra tunga instanser har sagt att personer med post-covid bör undvika intensiv träning, säger Andrea Tryfonos, som är forskare vid Karolinska institutet i en nyhetsartikel på KI.se.
Men en studie visar nu att det här sannolikt är en för strikt rekommendation. Forskare vid Karolinska institutet har låtit personer med postcovid – och en kontrollgrupp utan symtom – genomföra tre olika träningspass.
De fick ägna sig åt högintensiv intervallträning, medelintensiv träning samt styrketräning i en slumpartad ordning med några veckors mellanrum.
Forskarna rekryterade 31 patienter med postcovid. De var mellan 18 och 64 år gamla. De hade haft symtom på post-covid i mer än tre månader, hade inte varit inlagda på sjukhus för covid och hade inga andra diagnoser.
För att kunna jämföra deltog 31 personer utan postcovid i studien.
Träningspassen bestod av:
Högintensiv intervallträning: 5 x 1 min cykling på 90 procent av maxbelastning med en minut vila mellan intervallerna. Medelintensiv kontinuerlig träning: 30 min cykling på 50 procent av maxbelastning.
Styrketräning med marklyft, armhävningar och benspark i maskin, 3 x 10 repetitioner av varje med tre minuter vila mellan övningarna. Källa: Studien och Andrea Tryfonos.
Symtom förvärrades inte
I samband med träningspassen kontrollerades deltagarnas symtomnivåer. De fick även lämna blodprov, göra ultraljud av hjärtat samt undersöka lungkapacitet och muskelstyrka. Motionärerna fick också genomgå neurofysiologiska tester och muskelbiopsier.
– Vad vi generellt kan se så klarar postcovid-patienterna träningspassen lika bra som kontrollerna, även om de hade mer symtom från start. Med lika bra menar jag att de inte förvärrade sina symtom eller påverkade något i kroppen negativt under de 48 timmar som vi följde dem, säger Andrea Tryfonos.
Förändringar i muskelvävnad
Studien visade dock att vissa skillnader fanns. Deltagarna med postcovid hade generellt sett sämre kondition och muskelstyrka. Det skulle kunna bero på både infektionen och en lägre fysisk aktivitet, enligt Andrea Tryfonos.
– Efter två år där du har haft långdragna besvär och avråtts från motion så är det inte konstigt om du har tappat i arbetsförmåga, säger hon.
Studien visar också att 62 procent av deltagarna med postcovid led av myopati. Det är en förändring i muskelvävnaden som försämrar musklernas förmåga.
– Det är en alldeles för hög andel för att kunna bero enbart på lägre aktivitet. Därför håller vi just nu på att analysera biopsierna för att se om vi kan förklara orsaken bakom dessa muskelförändringar, säger Andrea Tryfonos.
Uppmuntras till lugn träning
Hon menar dock att rekommendationerna kring motion vid postcovid bör förändras redan nu.
– Personer med post-covid ska inte avrådas från att motionera generellt. Istället bör de under övervakade förhållanden uppmuntras att börja med någon träning de tycker om, naturligtvis på en lämplig nivå, för att sedan långsamt öka intensiteten, säger Andrea Tryfonos
Hon vill dock klargöra att studiens resultat inte innebär att alla patienter klarar av träning lika bra.
Fick pandemin rådjuren att hålla sig i skogen eller fortsatte de mumsa på växter i trädgårdar? Covid-19 förändrade människors beteenden, men även vilda djur påverkades av restriktionerna. Det visar en studie.
Vilda djur anpassar sig hela tiden för att överleva. Vissa djur uppfattar människan som ett hot, medan andra söker skydd och mat i vår närhet. Hur olika djur reagerar på mänsklig närvaro påverkas även av om kontakten sker ute i naturen eller i stadsmiljö.
Eftersom vilda djur tvingas anpassa sig till mänsklig aktivitet ville forskare se hur de reagerade på den förändring i beteende som covid 19-pandemin innebar.
Pandemin påverkade djuren
I en studie har ett stort antal forskare analyserat viltkamerabilder från över hundra olika forskningsprojekt i 21 länder. Forskarna undersökte djurens aktivitet under perioder med låg och hög mänsklig aktivitet i samband med pandemin.
Resultatet visar att när samhällen stängde ner och människor sökte sig ut i naturen blev djuren där mindre aktiva. Stora rovdjur var känsligast och anpassade sig mest för att undvika människor.
Men när restriktionerna hävdes och städer öppnade upp igen återvände också vissa djur dit, särskilt på natten.
– Att lära oss mer om hur olika djur reagerar på mänsklig aktivitet kan hjälpa oss samexistera, säger Tim Hofmeester som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Viltkameror i Umeå
Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till studien genom data från ett medborgarforskningsprojekt som pågick under pandemin. Över 100 deltagare i Umeå kommun fick låna viltkameror för att ta reda på vilka djur de hade på besök i sina trädgårdar.
I analysen ingick skogshare, rådjur, älg, rödräv och grävling. Bland dessa djur var skogshare och rådjur mer synliga under perioder av pandemin när mänsklig aktivitet var högst. De andra arterna visade inga tydliga mönster.
– Resultaten stämmer bra med de genomsnittliga mönster vi såg världen över där vi såg att många vilda djur, särskilt växtätare som hjortar och älgar, var mer aktiva under perioder med mer mänsklig aktivitet. Stora rovdjur däremot var mindre aktiva under samma perioder, säger Tim Hofmeester.
Forskare vet nu hur det fästingburna viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i kroppens celler. Det här är betydelsefullt för att kunna utveckla läkemedel mot den dödliga sjukdomen.
Krim-Kongo blödarfebervirus, eller CCHF-virus, sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen är allvarlig och idag saknas effektiva behandlingar.
I takt med klimatförändringar har sjukdomen spridit sig från Afrika och Mellanöstern till länder i Europa. Fästingarten som sprider sjukdomen har även observerats i Sverige.
Tar sig in via receptorer på celler
I en ny studie kan forskare visa att viruset tar sig in i kroppens celler via ett protein på cellytan, de så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Fakta om Krim-Kongo blödarfeber
Sjukdomen förekommer i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.
På senare år har sjukdomen även börjat sprida sig till nya geografiska områden, bland annat till Spanien och Frankrike. Den fästingart, Hyaloma, som bär på viruset och kan sprida sjukdomen, har även observerats i Tyskland och Sverige.
Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus hos personen som infekteras.
Vanliga symtom är feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan leda till organsvikt.
Resultaten har även bekräftats i tester på möss. De möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka som andra.
Upptäckten är ett viktigt steg på vägen mot utveckling av läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber, menar forskare bakom studien.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna i stället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi som är professor vid Karolinska Institutet i pressmeddelandet.
Fästingar sprids med flyttfåglar
Normalt tar det många år att utveckla ett läkemedel, men forskarna menar att covid-pandemin och vaccin mot sars-cov-2 visar att det kan gå betydligt snabbare.
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Fästingarna sprids med flyttfåglar och har redan hittats i Sverige. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Störningar i bakteriefloran i tarmen under ett barns första levnadsår är kopplat till neuropsykiatriska diagnoser senare i livet. Enligt en studie kan ett samband med antibiotikabehandling finnas.
Forskare vid University of Florida och Linköpings universitet har undersökt tarmflorans sammansättning hos spädbarn.
I studien hittade forskarna biologiska markörer som tycks vara kopplade till neuropsykiatriska störningar.
– Det anmärkningsvärda är att dessa biomarkörer finns redan i navelsträngsblod vid födseln eller i barnets avföring vid ett års ålder, mer än ett decennium innan diagnos, säger Eric Triplett, professor vid University of Florida i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Barn i Sverige följdes under 20 år
I studien ingick drygt 16 000 barn i Sverige. De föddes åren 1997–1999 och har följts i mer än 20 år. Drygt sju procent av barnen har diagnosticerats med autismspektrumstörning, adhd, kommunikationsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning.
Under barnens uppväxt har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter vid flera tillfällen. För en del av barnen har forskarna analyserat ämnen i navelsträngsblod och bakterier i avföringen vid ett års ålder.
Forskarna kunde se tydliga skillnader i tarmfloran redan under första levnadsåret hos barn som utvecklar autism eller adhd.
– Vi har funnit samband med en del faktorer som påverkar bakterierna i tarmen, som antibiotikabehandling under barnets första år, som är kopplat till en ökad risk för de här diagnoserna, säger Johnny Ludvigsson som är professor vid Linköpings universitet.
Barn som hade upprepade öroninflammationer under sitt första levnadsår hade en ökad risk att senare i livet diagnosticeras med en utvecklingsneurologisk störning. Forskarna tror dock inte att infektionen i sig är problemet. Snarare misstänker de en koppling till antibiotikabehandling.
Antibiotika kan rubba tarmfloran
En möjlig förklaring kan vara att behandling med antibiotika rubbat tarmflorans sammansättning på ett sätt som bidrar till utvecklingsneurologiska störningar, menar forskarna.
De fann att förekomst av Citrobacter-bakterier eller frånvaro av Coprococcus-bakterier ökade risken för en framtida diagnos.
– Coprococcus och Akkermansia muciniphila har potentiellt skyddande effekter. Dessa bakterier var korrelerade med viktiga ämnen i avföringen, som vitamin B och förstadier till signalsubstanser som spelar en viktig roll i att reglera signaleringen i hjärnan. Över lag såg vi underskott av dessa bakterier hos barn som senare fick en utvecklingsneurologisk diagnos, säger forskaren Angelica Ahrens vid University of Florida.
Den aktuella studien visar även att risken för utvecklingsneurologisk diagnos hos barnet ökar om föräldrarna röker. Däremot har amning en skyddande effekt.
Mer om studiens resultat
Forskarna har använt navelsträngsblod som tagits vid barnens födsel för att analysera mängderna av olika ämnen från kroppens ämnesomsättning, som fettsyror och aminosyror. De mätte också en del skadliga ämnen som nikotin och miljögifter.
Det visade sig att barn som senare fick en diagnos hade låga nivåer i navelsträngsblodet av flera viktiga fetter. En av dessa var linolensyra, som behövs för bildning av omega 3-fettsyror som är inflammationsdämpande och har flera andra effekter i hjärnan. Samma grupp hade också högre nivåer av en PFAS-substans.
PFAS är en grupp ämnen som används i bland annat flamskyddsmedel och som kan påverka immunförsvaret negativt.
Forskningen befinner sig i ett tidigt skede och fler studier behövs. En fråga som återstår att besvara är till exempel om obalansen i tarmfloran är en utlösande faktor, eller om den uppstått av bakomliggande faktorer som kost och antibiotika.
Men att många biomarkörer för framtida utvecklingsneurologiska störningar kan observeras redan i tidig ålder kan på sikt öppna för att utveckla screeningsprotokoll och förebyggande åtgärder, menar forskarna.
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Tidvatten, stormar och snabba temperaturförändringar är vardag för marina arter som lever längs atlantkusterna i Europa. Det innebär att de utsätts för tvära kast i livsmiljön.
I takt med klimatförändringarna väntas värmeböljor bli vanligare, och forskare har velat ta reda på hur kustnära marina arter hanterar extrema temperaturer i vattnet.
I en studie har havsanemonen Actinia equina undersökts. Det är en art som kan ha olika individuella beteenden baserat på personlighetsdrag.
– Vi kallar det djurpersonligheter. Det handlar om olika livsstrategier i beteendet som finns i en och samma art. De undersökta anemonerna har två personlighetsdrag, modiga och blyga, och vid extrema värmeböljor klarar de blyga anemonerna sig bättre, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Olika beteenden ger fördelar
Om en anemon är blyg eller modig spelar roll för riskbenägenhet, men bägge beteenden har fördelar som gjort anemoner till vinnare i evolutionen.
Modiga anemoner reagerar snabbare på förändringar i livsmiljön. De är kvickare på att öppna sina tentakler för att söka föda efter en förändring och får då en konkurrensfördel. Men samtidigt är modiga anemoner mer utsatta vid extrema förhållanden, som till exempel värmeböljor.
Forskarnas studie visar att när det blir extremt varmt i vattnet är det en bättre överlevnadsstrategi att vara en blyg individ.
– Vi mätte ämnesomsättningen på anemonerna och kunde se att när vattentemperaturen var hög skenade ämnesomsättningen i de modiga anemonerna. Det gjorde att de behövde öka sitt näringsintag så mycket att de riskerade att duka under. De blyga anemonernas ämnesomsättning ökade mindre vilket gjorde att de klarade värmestressen bättre, säger Lynne Sneddon.
Snabb uppvärmning vid ebb
Vid kuster med stora tidvattenskillnader samlas vatten i så kallade hällkar. De värms snabbt upp om det är varmt väder vid ebb innan nästa flod sköljer in med kallare havsvatten. Anemoner som lever i dessa hällkar blir därför extra utsatta för stora temperaturskillnader.
– Värmeböljor kommer att bli allt vanligare framöver och kallblodiga djur kan få svårt att hantera det. Vi studerade anemoner, men vi har anledning att tro att fenomenet gäller för andra arter också. Om djuren inte klarar sig blir det en störning i ekosystemen och det kan få betydelse i hela näringsväven, säger Lynne Sneddon.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva för att identifiera tidiga språksvårigheter hos barn. Det visar två studier där 6 000 barn ingick.
Forskare vid Uppsala universitet har i två studier undersökt olika tester som ger en bild av små barns språkutveckling.
Forskarna har tittat på journaler från över 6 000 barn i Region Gotland under åren 2016–2022. Resultatet visar att nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn.
– Dessa studier understryker den avgörande roll som tidig screening spelar för att identifiera barn som kan dra nytta av logopediska insatser, säger forskaren och specialistlogopeden Anna Fäldt i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Remisser till logoped ökade
Den första studien har utvärderat effekter av den så kallade Språkfyran, som är ett screeningtest för fyraåringar. Testet görs av en sjuksköterska och går ut på att barnet får härma och peka på bilder.
Studien visade att antalet remisser till logopeder ökade markant efter införandet av Språkfyran – från 0,4 till 6,9 procent.
– Detta pekar på att Språkfyran tidigt kan identifiera barn i behov av logopedinsatser, vilket är mycket viktigt i barnhälsovården, säger Anna Levin, barnläkare och samordnare för barnhälsovården på Gotland.
I den andra studien utvärderades ett formulär, Infant-Toddler Checklist, ITC, som används vid 18-månaderskontrollen på BVC. Det innebär att föräldrar får svara på frågor om hur barnet leker, uttrycker sig och förstår språk. Forskarna kunde se att införandet av ITC ledde till fler remisser till barnlogopeder.
Screening kan göra skillnad
Enligt forskarna är screeningverktygen effektiva för att tidigt upptäcka barn med kommunikations- och språkstörningar.
– Genom att införa effektiva screeningverktyg kan vi göra stor skillnad när det gäller att ge barn med tal- och språkförseningar det stöd de behöver, säger forskaren Anton Dahlberg vid Uppsala universitet.
Forskarna lyfter dock fram att barnens språkförmåga behöver undersökas under längre tid.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
