Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur.
Viktigt kunna kartlägga trålningens påverkan – För att förstå omfattningen av bottentrålningens påverkan på ekosystemen är det viktigt att kunna kartlägga trålningen och översätta fisketrycket till påverkan i det havsområde som skall förvaltas, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och en av författarna till en färsk rapport om bottentrålningens effekter på den marina miljön.
Rapporten sammanfattar kunskapsläget om hur bottentrålning påverkar de bottenanknutna (bentiska) ekosystemen. Rapporten är beställd av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som ett kunskapsunderlag till ett nyligen redovisat regeringsuppdrag om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden. Speciellt fokus ligger därför på studier av svenska förhållanden och bottentrålningens effekter i skyddade områden både i öppet hav och innanför den s.k. trålgränsen som funnits längs Sveriges kust sedan början av 1900-talet.
Ekosystemen påverkas – men olika mycket Bottentrålning har både direkta och indirekta effekter på ekosystemet. En direkt effekt är att bottenlevande djur skadas och dör när redskapet släpas längs bottnen. Indirekta effekter är att artsammansättningen på botten ändras eftersom vissa arter missgynnas och andra gynnas av förändringar i näringsväven, samt att sediment rörs upp och att närsalter och miljögifter kan frigöras.
Hur stor effekt bottentrålningen får på det bentiska ekosystemen beror framförallt på fiskets omfattning, penetrationen av det redskap som används och havsbottnens känslighet som varierar mellan olika habitat. Ekosystem och organismer i grunda exponerade bottenmiljöer är anpassade till naturliga störningar av vågor, medan ekosystem på djupa bottnar i stabila miljöer drabbas hårdare av bottentrålningens fysiska påverkan.
– De känsligaste djuren är långlivade arter som bildar uppstickande strukturer, till exempel korallrev och svampdjurssamhällen som skyddats i Koster-Väderöfjorden. Dessa organismer tål i praktiken inte trålning alls. Andra grävande mjukbottenlevande arter som ormstjärnor är tåliga och verkar påverkas mer av förändringar i näringsväven då dom äts av små plattfiskar och havskräftor som fångas i fisket vilket innebär att de kan gynnas av intensiv trålning. Ormstjärnorna dominerar helt lerbottnarna i Kattegatt, säger Mattias Sköld.
Alternativa fiskemetoder kan minska påverkan Fisket i Europeiska vatten är koncentrerat till vissa områden. I Skagerrak-Kattegatt sker till exempel 90 procent av bottentrålningen på ungefär hälften av den trålade ytan. I Östersjön är bottentrålningen framförallt koncentrerad till de södra delarna. En möjlig förvaltningsåtgärd för hela havsområden för att minska bottenpåverkan skulle kunna vara att styra fisket till just dessa områden, och helt undvika trålning i området där fisketrycket är lågt. På så vis skyddas mer områden från bottentrålning, utan att yrkesfiskets fångster påverkas särskilt mycket.
Rapporten sammanställer också alternativa fiskemetoder till bottentrålning och innovativa tekniska lösningar som kan minska trålredskapens bottenkontakt. Passiva fiskemetoder som burar och fällor har mycket liten bottenpåverkan jämfört med bottentrålning. Fisket med burar efter havskräfta står idag för ca 25 % av den totala landningen i svenskt fiske, vilket bl.a. är ett resultat av medveten förvaltning av fisket längs västkusten.
Vid bottentrålning är det trålens underställ och trålbordens bottenkontakt som bidrar mest till den fysiska påverkan av havsbotten. Beroende på vilken art fisket är riktat mot är bottenkontakt hos själva trålen nödvändig för ett effektivt fiske. Däremot behöver trålborden, vars uppgift är att sprida trålen, inte gå i botten vid fiske efter till exempel havskräfta och räka.
– Under 2018 ska SLU Aqua tillsammans med yrkesfisket i ett utvecklingsprojekt som finansieras av HaV undersöka om bottenkontakten kan minskas med så kallade pelagiska trålbord och optimera övrig bottenkontakt. För fisket kan detta innebära minskade kostnader för bränsle samtidigt som påverkan på botten reduceras, säger Hans Nilsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), och medförfattare till rapporten.
Kontakt:
Mattias Sköld, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se, 070-537 87 74
Hans Nilsson, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, hans.nilsson@slu.se, 072-205 14 80
Fakta om BENTHIS
Forskningsprojektet BENTHIS (Benthic Ecosystems Fisheries Impact Studies) finansierades av EU:s 7:e ramprogram och avslutades 2017. Forskningskonsortiet omfattade 33 partners från 12 länder. SLU Aqua var en av dessa partners. Läs mer om BENTHIS och projektets resultat på https://www.benthis.eu/en/benthis.htm
Var tredje lärare får för lite återhämtning från sitt arbete. Varannan har svårt att koppla bort tankarna på jobb när de är lediga. Och så många som fyra av tio befinner sig i riskzonen för depression.
Elinor Schads, har undersökt hur lärare kommunicerar i sitt yrke och hur det påverkar deras hälsa. I sin avhandling i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa betonar hon att rektorerna har en viktig roll i att se till att arbetsmiljön är hållbar för alla.
Med tio år som skolpsykolog bakom sig ville Elinor Schad ta reda på mer om vad arbetsklimatet – det vi brukar mena när vi talar om sådant som sitter i väggarna – egentligen består av. Vad är det som gör att det fungerar på vissa skolor, och på andra inte?
– De forskningsfrågor jag valt att lyfta handlar om kommunikation på arbetsplatsen. Man hör ofta lärare säga att de inte hinner prata med varandra. Men vad är det de inte hinner? Och varför?
– Lärarnas stress är internationellt erkänd. Men hittills har vi i Sverige gjort för få sambandsanalyser som utgår från lärares egna upplevelser.
Kommunikation – belastning eller resurs?
Elinor Schad ville ge röst åt lärarnas egen syn på sin vardag och intervjuade grundskollärare i två kommuner. Där fann hon att arbetsplatsens kommunikationsklimat kan vara både en belastning och en resurs.
– På många håll har man tappat strukturerna för kommunikation. Kanske får lärarna ett utskick från rektor, fredag eftermiddag innan det är dags att gå hem. Är det rätt tillfälle? Och de möten man har, är det rätt information som tas upp där? Sätt som fanns före teknologins ingång har tappats bort på vägen. Den där listan som fanns på kylskåpet, till exempel, med punkter att ta upp på personalmötet.
Schemaläggningen sätter också käppar i hjulet. Grundskollärare äter ofta ”pedagogisk måltid” tillsammans med eleverna och är därmed schemalagda på lunchen. Likaså behövs de som rastvakter.
– Det gör att lärarna har svårt att hitta tiden för att samtal med kollegor. De får jaga varandra, säger Elinor Schad.
Viktigt med kollegiala samtal
Just tiden för kollegiala samtal är viktig därför att den utgör en av de allra viktigaste faktorerna för att må bra och känna sig tillfredsställd med sitt arbete. Lärarna behöver prata såväl med varandra, som med rektor – i organiserad form. Annars kan följden bli att den enskilde läraren blir utlämnad åt att hitta sina egna strukturer för exempelvis kontakten med föräldrar.
– En del håller sig tillgängliga på mobilen och svarar på en gång. Andra sätter gränser och läser inte mejl på helgen. Det finns lika många strategier som det finns lärare, berättar Elinor Schad, som efterlyser stöd och ledning.
– Var och en kan inte stå i något slags frontposition – rektorn måste träda fram i en samordnande funktion gentemot föräldrarna, införa riktlinjer och kommunicera detta tydligt. På något sätt hjälpa lärarna att få lov att vara lediga, säger Elinor Schad.
Tre sätt för lärarna att få det bättre på jobbet
• Får vara med och påverka sitt schema och hur utbildning och undervisning läggs upp.
• Tydligt ledarskap – rektorerna måste skapa strukturer för kommunikation på arbetsplatsen.
• Gemensamma riktlinjer för hur man hanterar föräldrakontakterna – och att dessa kommuniceras tydligt.
Avhandlingen:
No time to talk! Teachers’ Perceptions of Organizational Communication and Work-Related Health. Den handlar om svenska grundskollärares sociala interaction och kommunikation.
Kontakt:
Elinor Schad, forskare i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa. Lunds universitet, elinor.schad@psy.lu.se, 046-222 17 72, 070-965 04 00
Den här veckan pågår Krisberedskapsveckan. Samtidigt skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en broschyr till allmänheten som berättar vad vi ska göra när krisen kommer. Joeri van Laere välkomnar arbetet.
– Att göra sig förberedd är inte att vara rädd. Jag brukar ta en brandövning på en skola som ett exempel. Meningen med en sådan övning är inte att skrämma barnen, utan få både dem och personalen att veta vad de ska göra om något oförutsett skulle inträffa. Lite samma sak är det med broschyren från MSB och andra förberedelser kring kriser, säger Joeri van Laere.
Ha ett reservalternativ
Han om någon vet. Det senaste decenniet har han lett 150 utbildningar om informationshantering i kris för en mängd svenska kommuner och myndigheter. Dessutom bedriver han forskning kring vad samhället och enskilda medborgare ska göra om betalsystemet kraschar.
– Som privatperson kan man tänka på att ha några grundläggande saker hemma: vatten, mat, tillgång till värme vintertid och lite kontanter är en bra utgångspunkt. Det är viktigt att utgå från sig själv, och analysera sin egen situation. Vad är jag mest beroende av? Vilken kris skulle slå hårdast mot mig? För den som pendlar i yrket, och är beroende av ett särskilt drivmedel, kan det få konsekvenser. För någon annan kan det finnas andra riskfaktorer, säger Joeri och fortsätter:
– Det är också viktigt att ta ansvar själv, och inte blint lita på att samhällsinstitutioner ska lösa allt. Tidigare stora kriser har också visat att människor hjälper varandra, vilket förstås är glädjande.
Krisens elva tumregler
För att göra krishanteringsarbete mer lättförståeligt har Joeri van Laere nu konkretiserat krisens 11 tumregler – med illustrationer av djur som hjälpmedel. Här framgår, bland annat, betydelsen av att samla fakta (som ekorren) och blicka framåt (som giraffen). Hjälpmedel som kan komma såväl organisationer som privatpersoner till nytta.
Att agera i kris:
Vakna (Grodan)
Larma ( Vargen)
Delegera (Myrorna)
Samla fakta (Ekorren)
Hitta diamanterna (Skatan)
Blicka framåt (Giraffen)
Agera kraftfullt (Bisonoxen)
Vila (Björnen)
Informera andra (Duvan)
Prata om det som är svårt och känsligt (Elefanten)
Ta en time-out (Ugglan)
– Jag vill särskilt slå ett slag för skatans uppgift, att hitta diamanterna. Det innebär i en kris att det gäller att kunna sovra och prioritera. För organisationer är det också viktigt att komma ihåg grodan, att vakna. Det gäller att inse allvaret i tid, och hålla företagets medarbetare informerade om vad som pågår. Annars kan en kris vara svår att rädda upp, konstaterar Joeri van Laere.
Ju mer förberedd du är desto bättre klarar du av en krissituation. Se filmen där Vetenskapsjournalisten Karin Gyllenklev träffar Joeri Van Laere för att få reda på mer om hans forskning (4.34)
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.
Bakteriofager är de till antalet vanligaste organismerna på jorden (ungefär 1031) och varje dag infekteras och dödas mellan 15-30 procent av alla bakterier i världshaven på grund av bakteriofaginfektioner. I den nya studien har forskarna undersökt hur bakteriofager, i stället för att döda bakterierna, överför gener som hjälper bakterien E. coli att överleva.
– Vi fann en ny oväntad mekanism där gener från bakteriofager ger bakterierna möjlighet att utnyttja sin dolda potential och därmed etablera en ny funktion, säger forskaren och försteförfattaren Jon Jerlström Hultqvist.
Bakteriofager räddade bakterier
Först tog forskarna bort en för bakterien livsviktig gen (ilvA) och därefter undersökte man om gener från bakteriofager, som isolerades från Svandammen i Uppsala, kunde rädda bakterierna.
Forskarna identifierade en ny grupp av gener som kodar för enzymer, S-adenosyl methionine (SAM) hydrolaser. Dessa enzymer bryter ner SAM och som ett resultat ökar biosyntesen av aminosyran metionin, en prekursor till SAM.
Ett av enzymerna som krävs för denna process har en sidoreaktion som gör att E. coli bakterien kan kompensera för avsaknaden av den livsviktiga ilvA-genen.
Bakteriecellers dolda potential
Studien visar att de funktioner som normalt kan hittas i bakterier inte är de enda som behöver undersökas när vi vill förstå hur en bakterie fungerar. Bakteriecellens dolda potential kan manifesteras när dess metaboliska tillstånd ändras, vid en bakteriofaginfektion.
Enligt professor Dan I. Andersson, huvudansvarig för studien, består den nyupptäckta funktionen i att bakteriofag-enzymer har förmågan att bryta ner en viktig cellkomponent (SAM) hos bakterien.
– När denna komponent bryts ner ställer bakteriecellen om sin metabolism och en ny funktion blir tillgänglig. Det är väldigt viktigt att förstå den dolda potentialen hos bakterier, liksom ifall denna kan påverka utvecklingen av antibiotikaresistens och deras sjukdomsalstrande förmåga.
Årmiljoner av evolutionära finslipningar har gjort delfiner fenomenalt duktiga på att använda ultraljud för att orientera sig, hitta mat och kommunicera med varandra. Men hur de faktiskt gör är fortfarande höljt i dunkel.
För några år sedan gjorde Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, en upptäckt om delfiners kommunikation. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar.
Nu har hon också räknat ut att de två signalerna faktiskt inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. Likaså har hon upptäckt att ljudets frekvens är högre längre upp i strålen, vilket ger ett ljusare eko inom detta område.
Ultraljud – att ”se” med hjälp av ljud
Ultraljud är högfrekvent ljud och inte hörbart för människor. Men det finns flera djur i både vatten – exempelvis delfiner och andra tandvalar – och på land – exempelvis fladdermöss och vissa grottlevande fåglar – som kan lystra till och forma ultraljud. Gemensamt är att de bor i miljöer där det är svårt att se. Som kompensation har naturen utrustat dem med förmågan att skicka ut korta ljudpulser som ekar mot omgivningen. På så sätt kan de ”se” med hjälp av ljud även när det är mörkt och t ex grumligt i vattnet. Somliga djur bildar ultraljud med stämbanden, andra med tungan.
Delfiner har en stor hjärna och en stor del används för att processa ljud. En delfin som förlorar synen klarar sig, men utan hörseln så överlever den inte i det vilda.
Täta ekon och olika frekvenser ger mer information För delfinen blir vinsterna troligtvis flera, tror Josefin Starkhammar: Med de täta ekona, som de två överlappande strålarna ger, skulle djuret teoretiskt snabbt kunna uppfatta exempelvis hastigheten hos ett byte som närmar sig eller är på väg bort – men om det faktiskt är så har forskarna inte hunnit undersöka ännu. Frekvensvariationerna ger mer exakt information om föremålets position.
– Dessutom är höga och låga frekvenser bra på olika saker. Ljud med låga frekvenser sprider sig längre under vattnet medan ljud med höga frekvenser kan ge mer detaljerad information om föremålets form, säger Josefin Starkhammar.
”Magisk formel” bakom upptäckten
För att komma fram till sina upptäckter har Josefin Starkhammar jobbat tillsammans med Maria Sandsten och Isabella Reinhold, professor respektive doktorand i matematisk statistik vid LTH. Tillsammans har de utvecklat en matematisk algoritm. Det var med hjälp av den som Josefin Starkhammar lyckades bena ut och läsa av de överlappande signalerna.
– Den fungerar nästan som en magisk formel! Plötsligt kan vi se saker som med traditionella metoder varit dolda.
Unikt mätsystem för ultraljudsstrålar
För att samla in data har Josefin Starkhammar byggt en mätutrustning med 47 hydrofoner (mikrofoner för undervattensbruk) som i vatten fångar in ljud i många olika frekvenser över en hel yta, till exempel över hela tvärsnittet av delfiners sonarstrålar. Delfinljuden har spelats in Kolmården och i djurparker i Bahamas, Honduras och Kalifornien.
Algoritmen ökar inte bara förståelsen för delfiners kommunikation. Den kan också bana väg för skarpare bildkvalitet på mänskligt byggd ultraljudsteknik, till exempel medicinskt ultraljud.
– Kanske den i framtiden kan användas för att till exempel mäta tjockleken på organhinnor längre in i kroppen där nuvarande metoder inte räcker till.
Kan förbättra orientering till havs
Ett annat område med förbättringspotential är sonarer och ekolod, alltså utrustning som används för att orientera sig till sjöss, läsa av undervattensmiljön och spåra fiskstim.
– Här skulle vi kunna kopiera principen att använda ljudstrålar vars frekvensinnehåll ändras över tvärsnittet. Till att börja med kommer vi att bygga om vår egen utrustning som bygger på pulseko-principen.
Tillsammans med forskare i teknisk geologi har Josefin Starkhammar även planer på att testa tekniken för att ersätta förstörande provning av vägar, till exempel genom att snabbt få en bild av hur en nybyggd väg ser ut inunder utan att behöva ta borrprov.
Skyddar delfinerna från mänskligt buller
Även delfinerna själva är behjälpta av att människor bättre förstår deras ekolokaliseringsförmåga.
– Med större förståelse kan vi skydda dem från mänsklig aktivitet som skulle kunna skada, störa eller slå ut denna förmåga, exempelvis sjöfartsbuller, pålning i vatten, undervattenssprängningar, starka båtsonarer och sökande med akustiska metoder efter olja under havsbottnen, säger Josefin Starkhammar.
Hur det faktiskt går till när delfinen skickar ut sina två nästan samtidiga strålar vet forskarna ännu inte.
– Egentligen är det lite konstigt att delfinen skickar ut två olika strålkomponenter eftersom de kommer från ett och samma organ. Vi vill väldigt gärna få reda på hur just detta går till.
Kontakt:
Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, josefin.starkhammar@bme.lth.se, +46 46 222 75 27
Den 28 maj-3 juni 2018 pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser.
Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser man en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.
Andra behov än under kalla kriget
– För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.
– Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.
Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.
De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan i dag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.
– Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.
Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.
Kontakt:
Camilla Eriksson, filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, camilla.eriksson@slu.se, 018-67 25 68, 070-297 23 47
(Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut)
– Vår studie visade att D-vitaminbristen inte är könsbunden, men vanligare bland afrikanska invandrare än bland de från Mellanöstern. Vi fann att det finns fler bakomliggande faktorer än bara täckande klädsel, säger Lena Granlund, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
216 migranter i Umeå
I sin avhandling redovisar Lena Granlund en studie på 216 migranter från Afrika och Mellanöstern, bosatta i Umeå som undersöktes med blodprov, frågeformulär samt mätningar av muskelstyrka, längd och vikt. I en särskild behandlingsstudie följdes 160 migranter som i tre månader fick D-vitamintillskott i olika doser beroende på utgångsvärde.
Det visade sig att 12 procent av migranterna hade klinisk D-vitaminbrist och hela 73 procent hade värden som understeg vad som rekommenderas för optimal benhälsa. D-vitaminbrist var dubbelt så vanligt bland invandrare från Afrika som från Mellanöstern. Däremot kunde man inte se någon signifikant skillnad i D-vitaminvärdena mellan kvinnor och män i respektive grupp. Studien visade att brist på D-vitamin var förenat med nedsatt muskelstyrka.
Ät mer fisk i solen
Studien visade också att immigranternas livsstil påverkade risken att utveckla D-vitaminbrist. De som åt fet fisk minst en gång i veckan hade minskad risk, liksom de som exponerade sig mer för sol genom att ha kortärmat under sommaren eller som reste utomlands. Även tillskott av D-vitamin hade positiv verkan. Vid behandling med D-vitamin räckte inte de lägre doserna till för att immigranterna skulle uppnå tillfredsställande D-vitaminnivå i blodet.
– Resultaten talar för att D-vitaminbrist kan ha betydelse för immigranters hälsa, vilket kan vara bra att veta både för immigranterna själva och för vårdpersonal. Det kan vara viktigt att känna till att livsstilen påverkar risken att utveckla D-vitaminbrist och att det krävs blodprov för att sätta diagnosen och för att följa upp behandlingen säger Lena Granlund.
Lena Granlund är uppvuxen i Vilhelmina och arbetar som distriktsläkare vid Ålidhems vårdcentral i Umeå.
En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att demokratiskt styre i sig inte är tillräckligt. Offentliga institutioner med hög kvalitet i verksamhet och styrning är också nödvändiga.
Tidigare forskning om samhällsstyrning och hållbar utveckling har mest fokuserat på skillnader mellan demokratiskt och mer auktoritärt styrelseskick. Marina Povitkina har för sin avhandling lagt till perspektivet professionalism i styrningen av de offentliga institutionernas själva verksamhet, sådant som graden av korruption, rättssäkerhet och effektiv förvaltning. Och funnit att demokrati i sig inte är tillräckligt.
Välfungerande institutioner
– För att skapa bättre arbete med hållbarhetsfrågorna krävs en kombination av demokrati och hög kvalitet i samhällsstyrningen, säger hon.
– Om kvaliteten däremot är låg överträffar inte demokratiska stater auktoritära. De kan till och med göra sämre ifrån sig än auktoritära stater, säger Marina Povitkina.
Med mindre välfungerande institutioner kan biståndsmedel kanaliseras till kortsiktiga, men för politikerna mer synliga, projekt.
– En provinsledare kanske exempelvis satsar på att dra vattenledningar istället för att bygga vattenreningsverk, även om reningsverket långsiktigt vore viktigare, säger Marina Povitkina.
Viktigt att kunna konkretisera
Studien understryker hur viktigt det är att man i internationella utvecklingssamarbeten fokuserar inte bara på politiska målsättningar utan lika mycket på hur välfungerande de institutioner är som ska konkretisera politikernas ambitioner.
– Välfungerande offentliga institutioner är nödvändiga för att säkra långsiktiga förändringar i miljö- och hållbarhetsarbetet, säger Marina Povitkina.
Demokrati, minskad korruption, rättssäkerhet och transparenta offentliga institutioner ingår i mål 16 bland FNs hållbarhetsmål. Resultaten i Marina Povitkinas studie pekar mot att de stater som är nära att uppnå detta mål har bättre förutsättningar att nå övriga mål än de stater som har längre kvar till att uppnå mål 16.
– Det betyder inte att andra stater först måste nå mål 16 innan de kan göra andra åtaganden för hållbar utveckling, men de som redan nått det målet presterar bättre i arbetet med övriga mål, säger Marina Povitkina.
Om studien
Studien bygger på analyser av data från projektet Varieties of Democracy, Quality of Government institutet, Världsbanken, den internationella databasen över naturkatastrofer EM-DAT, samt EDGAR – en databas över staters utsläpp av växthusgas.
Risk- och krisforskningscentret RCR vid Mittuniversitetet har granskat hur myndigheter i åtta EU-länder kommunicerar till allmänheten kring risk och risk.
– Vi ser att den teknik som används för spridning av informationen, budskapet i meddelandena och hur det kommuniceras inte bara avslöjar vem som är sårbar utan också ojämlikheten i samhället, säger Erna Danielsson, docent i sociologi och projektledare för arbetet.
Fler länder har studerats
De länder som studerats är Sverige, Finland, Estland, Tyskland, Frankrike, England, Grekland och Cypern. De undersökta länderna omfattar alla typer av offentliga förvaltningssystem i Europa, vilket är relevant eftersom riskkommunikation är en del av offentlig förvaltning. Studien visar att budskapen som förmedlas i kommunikationen riktas framförallt till traditionella medelklasshushåll, boende i urbana miljöer. Även om många länder informerar på andra språk så finns den kompletta informationen oftast bara på det egna landets huvudspråk, vilket riskerar att exkludera språkliga minoritetsgrupper och turister.
I studien undersöks vilka aktörer som är involverade i riskkommunikationen och vilka kommunikationsmetoder som används. Forskarna har också undersökt vilka språk information givits på, men också vilka risker som fokuserats i meddelandena, om det finns meddelanden avsedda för särskilda grupper i samhället, och om någon utvärdering av riskkommunikationen gjorts.
Alla har inte samma möjligheter
Digitala media det främsta verktyget för riskkommunikation och Youtube används av flera länder. I Grekland uppmanas familjer via Youtube att göra en beredskapsplan och i Estland har Räddningsverket en Youtube-kanal med många prenumeranter.
– Sociala medier fångar kanske vissa grupper, men inte alla, och budskap som att bunkra upp hemma kräver ju att man både har resurser att införskaffa förnödenheter och ett hem med tillräckligt utrymme för flera dagars mat och vatten för en familj, som rekommendationen är. Det har inte alla, säger Evangelia Petridou, lektor i statsvetenskap och huvudförfattare till rapporten.
Olika länder ser olika risker
– Om vi ser till vilka risker som länderna tar upp är de i stor utsträckning kontextualiserade – skogsbränder och jordbävningar i Grekland och Cypern, krig på Cypern, terroristattacker och andra risker i Frankrike, alla typer av faror i England och Finland, husbränder i Estland, samt elbortfall och väderrelaterade kriser i Sverige, Finland och Tyskland, säger Evangelia Petridou.
En trend som uppmärksammats i ländernas information är att betoningen på materiella förberedelser är mer utbrett än fokus på socialt omhändertagande. Det gäller dock inte alla länder. Finland har behållit solidaritetsmeddelandet i sin 72-timmars kampanj och även Frankrike har viss information om att hjälpa familj och vänner.
Städerna premieras
– Riskkommunikation är dock i många länder instrumentell och pekar på vad man behöver ha tillgång till snarare än vad man bör göra. Dessutom är anvisningarna mer anpassade till den som bor i stadsmiljö än den som bor på landsbygden, säger Minna Lundgren, lektor i sociologi.
I rapporten konstaterar också forskarna att det behövs mer forskning för att undersöka effekterna av olika typer av riskkommunikation, kampanjer och metoder när det gäller människors kunskap, förståelse och förberedelse inför möjliga hot och risker och för att sätta in resultaten i ett globalt perspektiv.
Medverkande forskare i studien: docent Erna Danielsson, lektor Evangelia Petridou, professor Anna Olofsson, lektor Minna Lundgren, doktoranderna Christine Grosse och Michael Röslmaier, vid Mittuniversitetets Risk- och krisforskningscenter, RCR.
I ett vanligt exempel som Hon springer iväg till affären förstår vi att det handlar om en förflyttning i stor utsträckning tack vare verbets betydelse (springer). I exemplet Han hjortar iväg till affären är det däremot inte lika givet, eftersom de flesta språkbrukare inte har någon kunskap om verbet hjorta sedan tidigare. För att förstå att det handlar om en förflyttning får vi här istället hjälp av övriga ord i uttrycket, det vill säga av riktningsadverbet iväg och prepositionsfrasen till affären.
I så kallade förflyttningskonstruktioner, de språkliga konstruktioner som uttrycken skoja runt i centrum eller prassla iväg till sängen är exempel på, kan vi se att verbet inte måste bidra med information om rörelsesätt, som springa gör. Här kan verbet istället beteckna ett resultat av förflyttningen (prassla) eller en samtidig aktivitet (skoja). Förflyttningsbetydelsen uppstår alltså i verbets kombination med adverb och prepositionsfras; i förflyttningskonstruktionen.
Omfattande empiriska studier
Doktoranden Joel Olofsson, som är universitetsadjunkt vid Högskolan Väst, har med sin avhandling gjort den första stora empiriska studien av förflyttningskonstruktioner i svenskan. De flesta tidigare studier har ofta utgått från vanliga rörelseverb och dess betydelse. I avhandlingen tar han istället sin utgångspunkt i konstruktionerna.
Studierna bygger på ett omfattande empiriskt korpusmaterial och på språkliga experiment där deltagare gett sina omdömen om olika förflyttningsuttryck.
Med dessa metoder visar han både hur bruket av konstruktionerna faktiskt ser ut och hur olika personer reagerar på olika typer av förflyttningsuttryck. Till exempel visas i avhandlingen vilka konstruktioner som oftast används med nya verb.
Produktivitet – skapa nya uttryck
I avhandlingen diskuteras också produktivitet, som är ett komplext och mångfacetterat begrepp inom språkvetenskapen. Produktivitet handlar om möjligheten att med språkliga mönster skapa nya uttryck. Avhandlingen reder främst ut produktiviteten hos mönster som innehåller verb, adverb och prepositionsfras, som i exemplen partaja iväg till krogen och skoja runt i centrum.
– Tidigare forskning har ofta utgått från att det är verbets egenskaper som styr vad vi kan kombinera med det. Man pratar om verbets valens. Men genom att utgå från språkliga konstruktioner, i detta fall kombinationen av verb, riktningsadverb och prepositionsfras, visar jag att det i många fall är konstruktionerna som styr och i stor del bidrar med betydelse. Det är alltså med hjälp av konstruktionerna som vi skapar nya förflyttningsuttryck – ibland med verb som helt saknar rörelsebetydelse, säger Joel Olofsson.
Bananflugan är en av de mest använda modellorganismerna inom biologin. I decennier har flugan använts för att ta fram ny genetisk och biomedicinsk kunskap. I en doktorsavhandling från Lunds universitet visar Suzan Mansourian hur bananflugan med hjälp av lukt- och fuktsinnet hittar mat, undviker uttorkning samt letar upp bästa platsen att lägga ägg.
Sommaren är högsäsong för de små bananflugorna (Drosophila melanogaster) och frukter som sett sina bästa dagar är favorittillhållet. Ligger frukterna i utrymmen där luftfuktigheten är relativt hög gillas det ännu mer av bananflugorna.
Fältstudier i Afrika Suzan Mansourian har studerat bananflugans beteende samt de nerver och nervbanor som styr hur flugan beter sig.
Tillsammans med kollegor har Suzan Mansourian undersökt och kartlagt de receptorer på flugans antenner som den använder för att hitta mat, fukt, partners att para sig med, och en bra plats att lägga äggen. Vissa receptorer fångar upp doftmolekyler från jäsningsprocessen i ruttnande frukt, vilket är en doft som betyder mat för bananflugan.
Andra receptorer reagerar på lukten av fenol. En doft som utsöndras från exempelvis rovdjurens avföring och som uppkommer genom de patogena bakterierna i avföringen. När bananflugan identifierar lukten av fenol undviker den att lägga sina ägg där eftersom det är en farlig plats för larverna.
Upptäckten gjordes i samband med fältstudier i Afrika. Resultaten visar att bananflugorna skyr avföring från lejon men inte har något emot att lägga sina ägg i giraffernas exkrementer.
Bananflugans sinne för fukt I sin avhandling beskriver hon även bananflugans fuktreceptorer som sitter på baksidan av antennerna. Receptorerna fungerar som ett sjätte sinne som bananflugan har och som hjälper den att hitta miljöer där den kan undvika uttorkning. Det är fuktreceptorerna som gör att den ofta söker sig till exempelvis kök där luftfuktigheten brukar vara relativt hög, runt 70 procent.
Trots att bananflugan är generalist och klarar sig bra i vitt skilda miljöer avslöjar Suzan Mansourian att den trivs allra bäst i närheten av övermogna marulafrukter, något det delar av året är gott om i hela södra Afrika. Hennes slutsats är att marula är den ursprungliga värdväxten för bananflugan.
Resultaten i avhandlingen ökar kunskapen om bananflugans lukt- och fuktsinne och dess bakomliggande mekanismer.
– Resultaten kan leda till nya sätt och strategier i bekämpningen av mygg och skadeinsekter, säger Suzan Mansourian.
Komplexa system spelar en viktig roll i våra dagliga liv. Ta exempelvis samhället med miljarder individer som interagerar, aktiemarknaden med köpare och säljare som handlar med olika typer av värdepapper, eller kommunikationsinfrastrukturer med miljarder telefoner, datorer och satelliter. Nyckeln till att förstå dessa komplexa system är att förstå interaktionerna mellan komponenterna – deras nätverk.
– I dag samlar vi data från olika system nästan överallt i samhället, och informationen blir alltmer komplex. Men dagens nätverksmetoder för att analysera systemen nyttjar inte all den utförliga information som finns i det insamlade datat. Jag visar varför vi behöver förbättra de vanliga nätverksmetoderna när det finns data som gör detta möjligt. Tack vare det kan våra metoder bidra till en ökad förståelse för många komplexa system, säger Ludvig Bohlin.
Komplexa system ger flera nätverk
I sitt avhandlingsarbete beskriver Ludvig Bohlin utmaningarna med stora mängder data och presenterar metoder för att förenkla och belysa viktiga strukturer i nätverksmodeller som nyttjar utförligare data.
Traditionella nätverksmodeller aggregerar ofta olika typer av data i ett enda nätverk och då riskerar viss information att gå förlorad. Ett exempel är sociala relationer där våra interaktioner med släktingar, vänner och kollegor kan bero på plats, tid eller kommunikationssätt. Om alla interaktioner aggregeras i ett enda nätverk finns det risk att viktig information tolkas fel eller går förlorad.
Ludvig Bohlin visar att traditionell nätverksmodellering kan ge värdefulla insikter, men att mer informationsrika nätverksmodeller kan öka förståelsen för det underliggande komplexa systemet.
Nätverk med minne
– Den traditionella modellen använder ofta ett nätverk med en typ av interaktioner för att beskriva ett system. Mer avancerade modeller kan representera interaktioner i nätverk med flera lager eller med minne för att fånga det faktum att vi kan interagera på många olika sätt, och att interaktionen kan bero på vad vi gjorde förut.
Nätverksanalys är en relativt ung vetenskaplig disciplin som började växa fram i början av 2000-talet. I dag används nätverksmodeller i bland annat sökmotorer för att hitta relevanta webbsidor, och på sociala plattformar för att rekommendera vänner. Nätverksanalys utgör ett mycket bra verktyg för att analysera data från komplexa system, men det är viktigt med möjligheten att utöka de traditionella metoderna när det finns tillgängligt data som möjliggör detta.
Ludvig Bohlin har utfört sin forskarutbildning på Integrated Science Lab (IceLab) på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Johan Junkka beskriver i en ny avhandling vid Umeå universitet, hur gifta medlemmar i nykterhetsförbunden, arbetarrörelsen och frikyrkorna hade en större benägenhet att förändra sina beteenden och använda barnbegränsande metoder.
– Även de par som bodde i områden med en stark arbetarrörelse eller frikyrka hade lägre fertilitet än andra. Avhandlingen visar även att spridningen av barnbegränsande praktiker inte bara omfattade folkrörelsen, utan att de även spreds i rumsliga nätverk – mellan grannar, säger Johan Junkka.
Liten familj = respektabel familj
Dessa sociala nätverkseffekter var starkast under den stora nedgången i barnafödande. Avhandlingens resultat tyder på att under perioder av stor ekonomisk och social osäkerhet kom människor att förlita sig allt mer på sina sociala nätverk för att guida deras beslut. Ska man skaffa ännu ett barn eller ska man använda sig av barnbegränsning?
– De blir också viktigt hur denna ökade användning av barnbegränsning förstås och rättfärdigas. Inom folkrörelserna blev en liten familj associerat med en respektabel familj och barnbegränsning blev ett medel för att leva upp till detta ideal. Resultaten antyder att idéer så som kopplingen mellan respektabilitet och barnbegränsning spreds mellan medlemmar i föreningarna, men även till de som bodde nära dessa organisationer.
Grupptryck
– På så sätt var nedgången i födelsetal en konsekvens av både förändrade ekonomiska förutsättningar och förändrade idéer om banbegränsning, idéer som i sin tur spreds i social nätverk.
En viktig slutsats i denna avhandling är att fertilitetsmönster inte kan förstås endast av individuella attribut såsom ålder, klass och utbildning. Fertilitet är inte bara en fråga om biologisk reproduktion utan också en handling av kulturell reproduktion, en handling som är inbäddad i nätverk av sociala relationer.
För att förstå demografiska processer såsom den svenska fertilitetstransitionen måste man ta hänsyn till människors sociala relationer, vilka nätverk de ingick i och vilka föreställningar om familj och barnbegränsning som var rådande inom dem.
– Framstående är att alla arbetsmigranter som vi intervjuat utgår från sina egna barn, det vill säga att barnens närvaro är väldigt påtagligt när de pratar om anledningen till att de kom till Sverige. Sett ur ett barnperspektiv väcker detta många frågor, säger forskarna Charlotte Melander och Oksana Shmulyar Gréen, som genomfört en studie om migrerade familjers strategier för omsorg på distans, tillsammans med professor Ingrid Höjer, Göteborgs universitet.
Barnen sällan involverade i beslutet I det FORTE-finansierade forskningsprojektet har de intervjuat arbetsmigranter från Polen och Rumänien, frivilligorganisationer och myndigheter. Forskarna har dessutom genomfört en analys av policy kring socialförsäkring, uppehållsrätt och EU-direktiv.
Hur omsorgen om barnen organiseras under förälderns frånvaro visar sig var ett resultat av förhandling mellan föräldrar och släktingar. Det är få föräldrar som vänder sig till barnen själva för att diskutera migration som en utväg. De flesta föräldrar som forskarna intervjuat har återförenats med sin familj i Sverige eller planerar att göra det så fort omständigheterna tillåter detta. Ett fåtal fäder har inga planer på att återförenas med sin familj i Sverige.
”Jag övergav mitt barn”
Studien visar att relationen mellan barn och föräldrar påverkas på ett negativt sätt av att leva på distans. Flera föräldrar berättar att de förlorat mycket i kontakten med sina barn och att det är svårt att ta igen förlorad tid vid en återförening. Omställningen för barnen visar sig vara allra störst om det är modern som migrerat.
– Historier från föräldrar om att ”jag övergav mitt barn” återkommer i flera av migranternas berättelser.
Barn som kände sig övergivna yttrade detta genom att visa motstånd i olika situationer, avvisa föräldern som migrerat och istället lyssna mer på den förälder som stannat hemma.
Studien visar också att återföreningar möjliggörs av föräldrars övergång från informellt till formellt arbete, personnummer, uppehållsrätt och tillgång till socialförsäkringssystemet, egen bostad och ett eget hyreskontrakt i Sverige.
Regeringen stretade länge emot, men våren 2017 gav man efter för oppositionens krav på sänkta bullerkrav vid bostäder. Detta trots att Boverket i en rapport hade slagit fast att högre bullernivåer bara skulle ge marginellt fler bostäder.
Kraven handlar om de ljudnivåer som finns utanför bostaden, vid fasaden. Att åstadkomma en tillräckligt tyst miljö inomhus anses inte vara några problem. Men då måste fönstren vara stängda. Det råder visserligen delade meningar om huruvida fönster i en nybyggd lägenhet bör öppnas eller inte, men än så länge utgår regelverket ifrån att de ska kunna öppnas.
Göran Pershagen sitter med i den grupp inom WHO som tar fram nya riktvärden för buller. Arbetet ska vara klart till sommaren och kommer troligen att resultera i skärpta bullerkrav.
Höjt riktvärde för buller vid fasad
I juni 2015 höjde regeringen riktvärdet för buller 55 till 60 decibel vid fasaden för bostäder upp till 35 kvadratmeter.
Den 1 juli 2017 höjdes riktvärdet igen, till 65 decibel. Då höjdes även riktvärdet för större bostäder, från från 55 till 60 decibel.
WHO:s nuvarande riktvärde för den genomsnittliga bullernivån utomhus vid fasad är 55 decibel.
Decibelskalan är logaritmisk och en höjning med 10 decibel, dB, motsvarar en tiofaldig ökning av antalet bullrande fordon.
Vilken skada gör då buller? Vad händer med den kropp som utsätts för det här oönskade ljudet?
– Det finns ett relativt säkert samband mellan buller från vägtrafik och hjärtinfarkt, säger Göran Pershagen. Det finns flera epidemiologiska undersökningar som pekar i samma riktning. WHO har värderat underlaget som starkt och av hög kvalitet när det gäller detta samband. Det är ungefär så långt man kan komma med epidemiologiska undersökningar.
Samband mellan buller och övervikt
Nu studerar Göran Pershagen och hans kollegor sambandet mellan buller och övervikt.
– Det finns väl belagda samband mellan stress och övervikt, samt mellan sömnstörningar och övervikt. Så det är ingen orimlighet att långvarig bullerexponering kan påverka risken för övervikt eftersom buller ger upphov till både stressreaktioner och sömnstörningar. Men det epidemiologiska underlaget är osäkert, det finns för få undersökningar.
I maj försvarade en av Göran Pershagens doktorander en avhandling om buller och övervikt.
– Han ser ett samband mellan bullerexponering framför allt från flyg och väg och övervikt. Han ser också samband mellan risken att insjunkna i högt blodtryck och flygbullerexponering. Men som alltid när det gäller epidemiologiska undersökningar och slutsatser om orsak måste man ha flera undersökningar i samma riktning.
Det är framför allt utsattheten för olika slags trafikbuller som har studerats, alltså biltrafik, flyg och tåg. Både då det gäller hjärtinfarkt och övervikt var riskerna störst hos personer som samtidigt var utsatta för buller från alla tre trafikslagen.
– Våra undersökningar pekar i riktningen att flygbuller är mest skadligt, säger Göran Pershagen. Det kan ha att göra med att det är ett mer intermittent buller med höga peakar av tystnad emellan.
Lägre bullerkrav ger fler bostäder
De nya reglerna för bostäder påverkar framför allt buller från vägtrafik; i teorin kan framför allt mindre bostäder nu byggas på mark som tidigare inte kunde exploateras. Enligt branschorganisationen Studentbostadsföretagen har produktionen av studentbostäder ökat de senaste åren. En orsak är de lägre bullerkraven som både innebär att det finns mer tillgänglig mark och att marken kan utnyttjas mer effektivt.
I Lund har de nya reglerna inneburit att AF Bostäder har kunnat bygga fler små lägenheter.
– Vi hade en detaljplan som höll på att tas fram när den nya bullerförordningen kom, säger Magnus Cederberg, fastighetsutvecklingschef på AF Bostäder. Då bestämde vi att vi börjar om för att kunna få den nya förordningen att gälla.
Resultatet blev fler små lägenheter. Om de hade följt den gamla förordningen hade de tvingats bygga färre lägenheter, av typen genomgångslägenheter – som har en tystare sida och därmed lägre bullerkrav vid den fasad som vetter mot väg.
För Göran Pershagen är det här inte några goda nyheter.
– Långtidseffekterna kommer att visa sig om flera år, men man riskerar att bygga sig fast i ett stort antal bostäder som är hälsovådliga.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Ljudnivåer
I sovrummet på natten eller i en tyst skog, 20-30 dB(A)
På bibliotek och kontor, 40 dB(A)
Ett samtal, vänner emellan, 60 dB(A)
I bilen, 70 dB(A)
Tung trafik, 80 dB(A)
Motorsåg, 100 dB(A)
Rockkonsert, 110 dB(A)
Smärtgränsen, 120 dB(A)
Fyrverkerier, 130 dB(A)
Det är viktigt med en röntgenundersökning av blodkärlen hos de patienter som har symtom eller tecken på syrebrist i hjärtat. Men vid en vanlig kärlröntgen av hjärtats kranskärl är det svårt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas. Då är tryckmätningar i förträngda kärl en stor hjälp.
Resultaten har presenterats i den högt ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Överläkare Ole Fröbert, verksam inom Region Örebro län. är medförfattare i artikeln.
– Jag hoppas att resultaten i vår forskning gör att fler patienter får tillgång till metoden. Vi har i vår Fame2-studie (Fractional Flow Reserve versus Angiography study 2) lottat patienter med kranskärlsförträngningar till antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling, säger Ole Fröbert, professor och överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Mätning som bedömer blodflödet i kranskärlet
I den femåriga multicenterstudien har 1 220 patienter från 28 sjukhus ingått. Bland dessa fanns 888 patienter med stabil kranskärlssjukdom som fick slumpmässigt antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling. Övriga patienter ingick i uppföljningsgruppen som en jämförelse.
Alla patienter som deltog hade en förträngning som påverkade blodflödet. Det kunde man se tack vare en så kallad FFR-mätning (Fractional Flow Reserve). Mätningen har tagits fram av specialister i Holland som Ole Fröbert samarbetar med. Metoden är ett sätt att avgöra om en förträngning i ett kranskärl har betydelse för blodflödet och därför behöver ballongvidgning eller inte.
– Resultatet i studien visade att det är bättre att behandla FFR-betydelsefulla förträngningar med ballong och stent samt medicinsk behandling än enbart medicinsk behandling. I sista patientgruppen var risken för akut återinsjuknande större och det var en ökad risk för en hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert.
Studien visade även att patienter som hade fått ballongvidgning hade mindre besvär av sin kärlkramp jämfört med de som bara fick medicinsk behandling.
Kontakt:
Ole Fröbert, överläkare, hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, ole.frobert@regionorebrolan.se, 073-089 54 13
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
