– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade
Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

Dubbel så många tjejer hade ont

I Matilda Wurms studie ingick 1181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest
Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Kontakt:
Matilda Wurm, matilda.wurm@oru.se

 

– Det finns gott om vilda bär på Nordkalotten men för närvarande tas mycket litet av vaxet tillvara. När juicer och andra produkter tillverkas blir vaxet en restprodukt som i nuläget går till spillo.

– Bärvax kan till exempel ge kosmetiska produkter fördelar som skydd mot UV-strålning och antibakteriella egenskaper, säger Roberts Joffe, professor i polymera konstruktionsmaterial vid Luleå tekniska universitet.

I Interreg-projektet WAX – Natural Wax of Arctic Berries as Our Treasure, undersöker forskare från Luleå tekniska universitet, finska Uleåborgs universitet och Oulu UAS samt norska forskningsinstitutet NIBIO hur vaxet från arktiska bär bättre skulle kunna användas. Budgeten är på en miljon euro, där Luleå tekniska universitet har en finansiering om cirka 200 000 euro. Av detta finansieras 65 procent av EU och resterande medel kommer i lika stora delar från Region Norrbotten och universitetet.

Förutom kosmetiska produkter ser forskarna även möjligheter att använda bärvax i tandvårdsprodukter, förpackningar och för att utveckla och tillverka nya kompositmaterial.

Forskningsprojektet, som har en budget på en miljon euro, är tvärvetenskapligt och involverar expertis inom områdena biologi, kemi, nanoteknik, materialvetenskap och marknadsföring. Forskarna vid Luleå tekniska universitet ska bland annat karaktärisera hur material som är baserat på bärvax klarar olika belastningar och temperaturer.

– Vi vill kunna visa exempel på befintliga produkter som lokala företag producerar som skulle bli bättre med hjälp av bärvax och visa att arktiska bär är en skatt som vi bör ta tillvara. En produkt baserad på vilda bär som produceras i Skandinavien borde också ha bra förutsättningar att bli ett starkt varumärke, säger Roberts Joffe.

Kontakt:
Roberts Joffe, professor i polymera konstruktionsmaterial vid Luleå tekniska universitet, roberts.joffe@ltu.se.

Tidigare studier har kunnat mäta flyghöjd för större flyttfåglar. Vad gäller småfåglar har det tills nu handlat om ögonblicksmätningar, inte om kontinuerlig mätning med hjälp av en logg som samlar data under hela migrationen.

Målet med undersökningen har varit att studera om själva mätmetoden fungerar på småfåglar, det vill säga att med hjälp av en liten datalogger fäst vid fågeln, mäta acceleration, barometrisk tryck (lufttryck) och temperatur under hela flygningen.

Två individer av två olika arter har utrustats med dataloggern, en trastsångare och en törnskata. Resultaten visar bland annat hur lång tid det tar för respektive fågel att flyga till övervintringsplatsen. Via det barometriska trycket går det att utläsa att trastsångaren under delar av flygningen är uppe på 3950 meter, törnskatans data visar 3650 meters höjd.

Flyger högst över Sahara
Båda individerna flyger som högst när de passerar över Medelhavet och över Sahara. Sannolikt justerar de hur högt de flyger för att kunna dra nytta av fördelaktiga vindar och olika vindlager.

Sissel Sjöberg är biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund och zoologiska museet i Köpenhamn. Hon poängterar att det utifrån studien inte går att uttala sig generellt om hur högt småfåglar flyger när de migrerar.

– Det här är bara två individer och två arter. Men att båda flyger så högt förvånar mig faktiskt. Det är häftigt och det ställer nya frågor om fåglarnas fysiologi. Hur klarar de av lufttrycket, den tunna luften och de låga temperaturerna på de höjderna? säger hon.

Kanske kan flyga ändå högre
Sissel Sjöberg anser det sannolikt att andra småfåglar flyger lika högt, kanske högre. Ännu finns dock inga belägg.

– Vi har bara jobbat med data från hösten i den här studien, alltså när småfåglarna flyttar till Afrika. Det finns andra studier som tyder på att fåglarna flyger ännu högre när de flyttar tillbaka på våren, men det går inte att säga säkert.

Den lilla sändaren har utvecklats av tekniker vid Centre for Animal Movement Research, CanMove, vid Lunds universitet. Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Köpenhamns universitet och Nature Research Centre i Vilnius.

Studien:
Barometer logging reveals new dimensions of individual songbird migration, Journal of Avian Biology

Kontakt:
Sissel Sjöberg, postdoc, Lunds universitet, biologiska institutionen, sissel.sjoberg@biol.lu.se

När en person med demens glömmer bort att hon just ätit middag beror det på att hippokampus skadats. Däremot kan samma person utförligt och målande berätta om sin fiskeresa till Norge för 40 år sedan.

I båda fallen används det episodiska minnet, hjärnans lagring av händelser man själv varit involverad i. Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen och då främst händelser från och med insjuknandet.

Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kolleger upptäckt en specifik nervcell i hjärnan har central betydelse för inlärning.

Inaktivering ökade minnesförmågan
Det var samma forskargrupp som upptäckte de specifika ”grindvaktscellerna”  – eller OLM-celler som de kallas på fackspråk. När OLM-cellerna då överaktiverades i experiment på försöksmöss fungerade mössens minne och inlärning sämre.

Nu visade det sig att när OLM-cellerna istället inaktiverades fungerade bildandet av nya minnen bättre. Det här kan ge ökad förståelse för hur en enskild komponent i minneskretsarna kan påverka minnesbildning, menar forskarna.

– Vi hade förväntat oss att vi skulle kunna försämra inlärningen eftersom det ligger närmare tillhands att den påverkan vi åstadkommer i experimenten på cellnivå stör nervkretsarnas normala funktion. Vi blev därför förvånade när vi såg att inlärning och minne även kunde förbättras, säger Klas Kullander.

Det ger även hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens.

Grindvaktarcellerna har en receptor för nikotin

Upptäckten av grindvaktarcellerna, även kallade OLM-alfa2-celler, gjordes av Kullenbergs forskargrupp 2012. Det visade sig att ”grindvaktarna” ingår i ett nätverk med flera andra nervceller i minnesområdet hippocampus, och att de bär på en receptor för nikotin.

Hippocampus är ett område i hjärnan som skapar minnen och hjälper oss att lära oss nya saker. Och att grindvaktarcellerna bär på en receptor för nikotin kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information, menade forskarna.

– Det är sedan tidigare känt att nikotin har en inverkan på hippocampus, men det här är första gången som en enskild nervcellstyp kan kopplas till den effekten, sa Klas Kullander i ett pressmeddelande från 2012: Nya rön förklarar nikotinets påverkan på minne och inlärning

Dessa sitter i hjärnområdet hippokampus, som man vet används för att bilda nya minnen. De nya fynden från Kullanders forskargrupp visar att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan.

De första symptomen av Alzheimers sjukdom, den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, är dåligt minne, framför allt drabbas närminnet. För de som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem. Tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomar.

– Nästa steg blir därför att närmare undersöka detta i fortsatta experiment på försöksdjur som liknar människan. Vi behöver mer kunskap innan det kan bli aktuellt med försök att stimulera OLM-cellen på konstgjord väg på människor, säger Klas Kullander.

Studien:
OLMα2 cells bidirectionally modulate learning. Samer Siwani,, Arthur S. C. França, Sanja Mikulovic, Amilcar Reis, Markus M. Hilscher, Steven J. Edwards, Richardson N. Leão, Adriano B. L. Tort, Klas Kullander. Neuron (in press)

Kontakt:
Klas Kullander, klas.kullander@neuro.uu.se

Klas Kullander är professor vid institutionen för neurovetenskap och forskar på nervcellskretsar och deras funktion. Hans internationella forskargrupp studerar nervcellkretsar som är viktiga för inlärning, minne, motorik och kognition. Studierna bedrivs med genetiska, molekylärbiologiska och elektrofysiologiska metoder.

Strömning av video, molnlagring och andra onlinetjänster ökar ständigt behovet av högre kapacitet för dataöverföring. För att möta efterfrågan utforskas nya teknologier världen över, för att hitta bättre lösningar än de som redan finns.

Signalkonstellationsdiagram som jämför konventionell förstärkning med faskänslig förstärkning i ett brusbegränsat exempel (-2 dBm sändeffekt) samt i ett ickelinjäritets-begränsat exempel (8 dBm sändeffekt). Bild: Samuel Olsson, Chalmers

Överföringssträckan och kapaciteten i dagens fiberoptiska transmissionslänkar begränsas av ansamlingen av brus från optiska förstärkare i länken, och av signaldistorsion från ickelinjära effekter i transmissionsfibern. Forskarnas banbrytande demonstration visar att deras faskänsliga förstärkare kan ge en signifikant och samtidig minskning av dessa två effekter.

Fördelar med faskänsliga förstärkare
– Samtidigt som det återstår flera tekniska utmaningar innan dessa resultat kan tillämpas kommersiellt så visar de på ett väldigt tydligt sätt för första gången de stora fördelarna med att använda dessa förstärkare inom optisk kommunikation, säger professor Peter Andrekson, som leder forskningen inom optisk kommunikation på Chalmers.

Förstärkarna kan ge en mycket märkbar förbättring av transmissionssträckan jämfört med konventionella metoder och kan potentiellt sett förbättra prestandan i framtida fiberoptiska kommunikationssystem.

– De kan också finna tillämpningsområden inom kvantinformatik och angränsande fält där det är intressant att skapa och behandla kvanttillstånd, samt inom spektroskopi eller andra områden som kan dra nytta av optisk förstärkning med extremt lågt brus, säger Peter Andrekson.

Kontakt:
Peter Andrekson, professor i fotonik, avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, peter.andrekson@chalmers.se

– Vår forskning visar bland annat att en femtedel av hyresgästerna är villiga att engagera sig i miljöarbetet och vi kan få deras hjälp att engagera resten får det betydande, positiva effekter på miljöarbetet, säger Peter Ekman, docent i företagsekonomi vid MDH och som tillsammans med MDH-forskarna Jimmie Röndell och Peter Dahlin drivit projektet.

Forskningen visar också att kommunikation är en nyckelfaktor.

– Många hyresvärdar gör en hel del positivt ur ett hållbarhetsperspektiv, men hyresgästerna är inte medvetna om det, eftersom de inte nåtts av informationen. Hyresvärdarna behöver jobba lite hårdare med att tydliggöra det arbete som man faktiskt lägger ner.

Peter Ekman menar att det kan få positiva effekter på hälsan att veta att byggnaden man bor i är miljövänlig och bidrar till en hållbar värld.

– I USA talar man om ”warm glow”. Det behöver vi bli bättre på här i Sverige, säger han.

Godhet sprider sig som vågor

James Andreoni, en amerikansk professor i ekonomi, myntade begreppet ”warm glow”, den positiva känslomässiga upplevelse som du får av att veta att du gjort något gott. Rent fysiologiskt förklaras detta med att visa ”lyckosubstanser” som dopamin, endorfiner och oxytocin,  sätter fart i din kropp när du agerar medmänniska. Dopamin och endorfiner kan ge människor euforiska känslor. Oxytocin kopplas till inre lugn. Förutom att du mår bra så skapar dessutom dina goda handling en våg som går vidare till andra personer, enligt teorin.

Forskarna har identifierat sju områden som utgör problem men som också innebär möjligheter:

I förlängningen vill forskarna fortsätta att undersöka vilka kännetecken man kan hitta hos de hyresgäster som är villiga att engagera sig i miljöarbetet, pionjärerna, för att på så sätt kunna få fler att engagera sig.

Så gjorde forskarna

I projektet ”KPI2030 Nyckeltal för Framtidens hållbara fastigheter” har en stor grupp hyresvärdar och över 500 hyresgäster från kommersiella och offentliga fastigheter deltagit via workshops, diskussioner och enkäter.

En forskargrupp vid Mälardalens högskola (MDH) har tillsammans med medlemmar från Stockholms stads forum för hållbara fastigheter undersökt hur man kan få till ett bättre samarbete mellan hyresvärdar och hyresgäster. Det för att minska negativ påverkan på miljön och bättre ta tillvara på jordens resurser.

Målet med projektet var att ta reda på hur hyresvärdar och hyresgäster kan få en bättre dialog och tillsammans arbeta för att skapa en hållbar och miljövänlig byggnad. Studien undersökte också vilka hållbarhetsområden som hyresgästerna fann intressanta. Visionen är att både hyresgästen och hyresvärden ska öka sitt engagemang för hållbarhetsfrågor och stimulera utvecklingen och användningen av nya innovativa lösningar för att mäta och följa upp insatser.

Slutrapport: KPI2030: Utveckling av nyckeltal och indikatorer för hållbara fastigheter 

Kontakt:

Peter Ekman, docent i företagsekonomi vid MDH

Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar hälsosam kost – högt intag av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker, men lite rött kött, charkuterier och sötade drycker (drycker sötade med socker och inte andra sötningsmedel) – kan kopplas till mindre risk för hjärtinfarkt och typ 2-diabetes hos både män och kvinnor. Männen hade även en minskad risk för stroke och mindre uttalad viktuppgång. En kost som innehåller högt intag av lågfettprodukter såsom lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, var däremot kopplad till ökad risk för typ 2-diabetes.

– Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de europeiska näringsrekommendationer och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och särskilt risken för typ 2-diabetes, säger Ulrika Ericson som lett studien.
– Men vill man kunna ge kostrekommendationer till den allmänna befolkningen måste vi även titta på matmönster istället för bara enskilda livsmedel.

Studie av matmönster istället för enskilda livsmedel
Kostens betydelse har visat sig väldigt svår att studera. Dels för att forskningsmaterialet ofta bygger på självrapporterade data, dels för att vi inte äter enskilda livsmedel utan kombinationer av livsmedel. Det unika med Lunda-studien är just att forskarna inte tittat på enskilda livsmedel och hur de påverkar oss, utan hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Genom att studera kostdata från 20 487 friska deltagare och jämföra detta med deras hälsostatus 20 år senare, har forskarna kommit till slutsatsen att vissa matmönster är mer hälsosamma än andra. Forskarna fann följande sex grupper med olika matmönster:

De kostmedvetna:
Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.

Lågfettgruppen:
Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.

Dressing- och grönsaks-gruppen:
Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.

Traditionalisterna:
Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.

Te-frukost-gruppen:
Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.

Socker-gruppen:
Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.

Männen i ”Dressing- och grönsaks-gruppen” hade minskad risk för hjärtinfarkt. De återstående matmönstren visade ingen koppling till hjärt- kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes (Traditionalisterna, Te-frukost och Socker). Kvinnorna i ”Te-frukost-gruppen” hade dock gått upp minst i vikt vid uppföljningen.

Karaktäriserande för ”De kostmedvetna” är att de i genomsnitt var äldre och mer utbildade, åt större mängd energi, protein, kolhydrater, fibrer och c-vitamin, men mindre mängd fett och socker (sukros) än individer i de andra grupperna. Deras livsstil kännetecknades också av att de var mer fysiskt aktiva på sin fritid än de andra och de rökte i mindre utsträckning. Kvinnorna i gruppen hade dock högre BMI.

Malmöiters matvanor studerades i 20 år
Matvanorna studerades hos 20 487 personer i åldern 45 till 74 år. Deltagarna gick med i studien “Malmö Kost Cancer” i början av 1990-talet. De följdes i upp till 20 år och under perioden insjuknade 2 206 personer i typ 2-diabetes, 1 571 i hjärtinfarkt och 1 332 i stroke. Forskarna undersökte hur konsumtionen av 33 vanliga livsmedelsgrupper samvarierade för att identifiera olika matmönster.

Slutsatsen, enligt Ulrika Ericson, är att det är helheten som räknas.
– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger hon.

Artikeln:
Food patterns in relation to weight change and incidence of type 2 diabetes, coronary events and stroke in the Malmö Diet and Cancer cohort (European Journal of Nutrition, online 31 maj 2018)

Kontakt:
Ulrika Ericson: forskare, Diabets och kardiovaskulär sjukdom, genetisk epidemiologi, Lunds universitet, ulrika.ericson@med.lu.se, 072-981 91 00

Som en del i omställningen mot förnybar energi vill många energiföretag göra det möjligt för privatpersoner att producera sin egen solel. Det låter rätt enkelt att stå för sin egen el genom solpaneler på hustaket, men förutsättningarna och lagstiftningen skiljer sig åt mellan olika länder, vilket innebär att en affärsmodell som fungerar för ett energiföretag på en viss marknad inte nödvändigtvis fungerar på en annan marknad.

− Energiföretag som inspireras av andra företags lyckade affärsmodeller måste bli mer medvetna om att en affärsmodell från en viss marknad inte kan användas rakt av på en ny marknad. Den behöver anpassas till sitt nya område för att fungera framgångsrikt, säger Kajsa Ahlgren Ode, som för sin avhandling studerat affärsmodeller för solenergi.

Hon kallar modeller som förflyttas från en marknad till en annan för ”resande affärsmodeller” som behöver ”översättas” till sin nya marknad.

Vad är en affärsmodell?
En affärsmodell handlar om hur ett företag arbetar för att nå framgång och det inbegriper vad företaget erbjuder, hur kunderna nås, hur företaget organiserar sig och hur man får bäst avkastning. Kajsa Ahlgren Ode menar att det fokuseras på affärsmodeller allt mer.

− Affärsmodell är ett begrepp som de senaste tio åren blivit allt mer populärt att använda. Inom forskningen, i företagsvärlden och hos beslutsfattare kan man se att terminologin används allt mer och att organisationer i allt högre grad pratar om och arbetar med sin affärsmodell för att uppnå verksamhetens visioner.

I intervjuer med företagsledare och entreprenörer har hon förstått att många företag betraktar affärsmodeller som allmängiltiga och att det finns en uppfattning om att ett lyckat koncept på en marknad automatiskt fungerar framgångsrikt på en annan.

− En del företag betraktar affärsmodellen som en prototyp som kan kopieras. Då glömmer man bort att modellen formas av en mängd faktorer som mänskliga och individuella aspekter, lagar, regleringar och geografiska förutsättningar, säger Kajsa Ahlgren Ode.

När energibolagen missar att marknadsanpassa sin affärsmodeller, blir försöken att skapa en marknad för solenergi mindre framgångsrika i vissa länder än i andra. Det tar längre tid att  fram ett erbjudande som är attraktivt för kunderna och en affärsmodell som fungerar

− Det är mycket olyckligt, menar Kajsa Ahlgren Ode, eftersom det uppstår en bromsande effekt för det flertalet länder som är beroende av just solenergi för att minska sina koldioxidutsläpp och ställa om till förnybar energi.

I vilka länder är solel ett framträdande energislag?

− I exempelvis Tyskland, USA och Japan är solel stort bland privatpersoner. Solel för storskalig produktion, i stora solelsparker, finns mycket i Kina och Indien, säger Kajsa Ahlgren Ode.

Hur bra är vi i Sverige på solel och hur står vi oss i förhållande till andra länder?

− I Europa anses Sverige vara en mellanstor marknad som växt de senaste åren. Men Europa tillhör inte de starkast växande marknaderna globalt, där ligger exempelvis Asien och Nordamerika före, och Syd- och Centralamerika är på gång.

− För klimatets skull är det bråttom att ställa om till hållbara energisystem. Att förstå hur affärsmodeller för solenergi blir framgångsrika är en viktig del i den processen. Om energiföretagen förstår utmaningarna med att ta in en ny affärsmodell i sin organisation, eller etablera en affärsmodell på en ny marknad, kan det leda till en snabbare energiomställning, säger Kajsa Ahlgren Ode.

Avhandling:
Travelling business models – On adapting business models to new contexts i ämnet Industriell ekonomi vid Designvetenskaper, LTH.

Kontakt:
Kajsa Ahlgren Ode, Industriell ekonomi, Designvetenskaper, 46 73 420 70 02

Tekniken bygger på att man använder målsökande molekyler som hittar tumörcellerna i kroppen. Till de målsökande molekylerna har forskarna kopplat radionuklider – ett radioaktivt ämne som sönderfaller och avger strålning – som dödar tumörcellerna.

En utmaning här är att få tillräckligt hög dos av strålning i tumören utan att man exponerar frisk vävnad i kroppen, något som ger upphov till biverkningar. Det är detta problem som KTH-forskare i samarbete med forskare från Uppsala universitet och Erasmus University Medical Center i Rotterdam nu har hittat en lösning på.

– Det vanliga tillvägagångssättet när man utför den här typen av riktad radioterapi är att man kopplar en terapeutisk radionuklid direkt till den molekyl som ska binda till tumörcellerna. På så sätt kan man dirigera det radioaktiva ämnet till den tumörcell som man vill döda. Problemet här är att den tumörbindande molekylen kommer att cirkulera runt i blodet under en längre tid och riskerar att ansamlas i friska organ, till exempel njure eller lever, vilket kan ge svåra biverkningar, konstaterar Amelie Eriksson Karlström, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och en av medförfattarna till den vetenskapliga artikeln.

Behandling i två steg
För att lösa detta problem har forskarna istället delat upp behandlingen i två steg. I det första steget injiceras den tumörbindande proteinmolekylen, som har kopplats ihop med en speciell igenkänningsmolekyl som kallas PNA. Den påminner om DNA, men har en annan kemisk uppbyggnad. Denna PNA-molekyl är helt ofarlig för kroppen.

Över tid kommer den tumörbindande molekylen att koncentreras i tumören. Efter 16 timmar injiceras en ny PNA-molekyl som kan binda till den första PNA-molekylen. Den andra PNA-molekylen bär med sig det radioaktiva ämnet till tumören. Det PNA som inte binder till tumören försvinner snabbt ur kroppen via urinen, vilket gör att de friska organen inte blir exponerade för radioaktivitet.

– Vi har testat detta på möss och ser en ökad överlevnadstid utan tecken på biverkningar hos de behandlade mössen, säger Amelie Eriksson Karlström.

Levde dubbelt så länge
Mössen som behandlades med den nya metoden levde ungefär dubbelt så länge som mössen i kontrollgrupperna. Kontrollgrupperna behandlades med enbart saltlösning, tumörbindande proteinmolekyl (utan radioaktivitet), eller radioaktivt PNA.

– Av etiska skäl behandlade vi ingen grupp med endast radioaktiv, tumörbindande proteinmolekyl. Vi har i tidigare studier sett att dessa molekyler i hög grad ansamlas i njuren, och en sådan behandling skulle därför troligen ha gett allvarliga njurskador hos mössen. I mössen som behandlades med den nya metoden såg vi dock inga tecken på njurskador, viktförlust eller andra biverkningar, säger Amelie Eriksson Karlström.

Tillsammans med kollegan Kristina Westerlund, forskare på institutionen för proteinvetenskap på KTH, har hon designat molekylerna och utvecklat metoderna för produktion, rening och analys. Kristina Westerlund har också gjort allt det experimentella arbetet på KTH, det vill säga produktion, rening och analys av de molekyler som används i studien.

Ökad effektivitet, mindre biverkningar
Det har under de senaste åren utvecklats flera nya biologiska läkemedel som används för riktad behandling av bröstcancer, konstaterar Kristina Westerlund.

– Vi tror att vår metod har stor potential att öka effektiviteten för denna typ av cancerläkemedel, utan att samtidigt ge fler biverkningar, säger hon.

När denna nya teknik finns ute på marknaden är det emellertid svårt att säga, enligt Amelie Eriksson Karlström.

– Utvecklingen av denna typ av läkemedel tar normalt minst 10 år efter forskningsgenombrottet, men vi hoppas att det kan gå fortare eftersom tekniken kan kombineras med biologiska läkemedel som redan är godkända för behandling av patienter, säger Amelie Eriksson Karlström.

Artikeln:
Radionuclide therapy of HER2-expressing human xenografts using an affibody molecule-based PNA-mediated pretargeting: in vivo proof-of-principle” (The Journal of Nuclear Medicine)

Kontakt:
Amelie Eriksson Karlström, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH ameliek@kth.se, 08-790 99 78
Kristina Westerlund, forskare på institutionen för proteinvetenskap på KTH, krw@kth.se, 08-790 99 63

Två till tre gånger per år. Vid fler tillfällen än så kan inte barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder äta fet fisk från Östersjön. Vi andra kan äta fisken högst en gång i veckan. Det handlar framför allt om strömming, men också vildfångad lax.

Rekommendationen kommer från Livsmedelsverket. Att den finns är en förutsättning för Sveriges undantag från EU-regler som förbjuder försäljning av så här giftiga livsmedel. Ett tillfälligt tillstånd har funnits sedan 2002. Tio år senare, när undantaget blev permanent, sa den tyske representanten för EU-kommissionen så här:

”Det är en rättighet för den svenska regeringen att förgifta sin egen befolkning”.

Bakom undantaget finns en omsorg om fiskerinäringen.

Det gift som vi svenskar tillåts stoppa i oss heter dioxin, en förening som är fettlöslig och mycket svår att bryta ner. Den blir därför kvar i naturen och halterna ökar ju längre upp i näringskedjan man kommer. Dioxin förs över via moderkaka och bröstmjölk och kan påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet samt orsaka cancer.

Flera dioxinvarianter

Dioxin finns i 210 olika varianter. Det är något som Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU har utnyttjat när hon och hennes kollegor har tagit reda på var dioxinet kommer ifrån. Spårningen börjar med ett sedimentprov som analyseras för att ta reda på vilka dioxinvarianter som finns just där.

Ett miljögift som bildas oavsiktligt

  • Dioxiner är samlingsnamn för klorerade miljögifter, som polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Gruppen dioxiner består av sammanlagt 210 olika föreningar.
  • Dioxiner användas inte till något, utan bildas oavsiktligt vid förbränning av till exempel ved och avfall samt där ämnen som innehåller klor förekommer.
  • Dioxinernas egenskaper som giftiga, fettlösliga och långlivade gör dem mycket skadliga om de sprids i miljön, eftersom de lätt tas upp och ansamlas hos människor och djur.

Källa: Naturvårdsverket

– Vi försöker jobba med så många varianter som möjligt och har kunnat använda ett 50-tal, säger Karin Wiberg.

Hon och hennes kollegor kom fram till att det finns sex olika slags källor med varsitt fingeravtryck; en kombination av olika dioxinvarianter.

Bieffekt av förbränning

Dioxin är inte ett ämne eller en kemikalie som används i någon form av produktion, utan uppstår som en biprodukt vid till exempel förbränning. Ett annat ursprung är klorblekning.

– En viktig slutsats från våra sedimentstudier blev att luft är den största källan men att vi också ser bidrag från cellulosaindustrin, säger Karin Wiberg.

Nästa steg, att ta reda på var dioxinet i själva fisken kommer ifrån, var betydligt svårare. Fiskar kan nämligen bryta ner vissa varianter av dioxin, vilket gör att bara 17 av de 210 varianterna blir kvar.

– Första utmaningen var om det skulle gå att göra över huvudet taget, säger Karin Wiberg. Men sedan kom vi på hur vi skulle göra det.

Resultatet förvånade forskarna. Medan halterna från atmosfäriska källor av dioxin gick ner fanns en annan dioxinkälla där halterna låg stabilt eller gick upp något: tetraklorfenol, ett bekämpningsmedel som användes för att skydda trä mot mögel bland annat på sågverk.

– Det var oväntat för användning av klorfenolprodukter är  förbjudna sedan länge och används inte, säger Karin Wiberg.

Mätt dioxin i strömming

Resultatet tyder på att fler faktorer spelar in. Forskarna har använt sig av data från Naturhistoriska riksmuseets återkommande mätningar av dioxinhalter i strömming. Där har storleken använts som mått på ålder. Men om fiskarnas tillväxt blir långsammare över tiden innebär det att de fiskar som studeras blir äldre och äldre, och därmed har samlat på sig större doser dioxin.

– Det är något som vi tycker att man ska titta vidare på, säger Karin Wiberg.

Hur mycket och vilka varianter av dioxin som finns i fisken påverkar Sveriges möjlighet att behålla undantaget. Om halterna sjunker tillräckligt mycket skulle strömmingen och laxen kunna säljas även på andra marknader.

Dioxin i fet fisk

Människan får i huvudsak i sig dioxiner från feta animaliska livsmedel som fisk, mjölk och kött.

Vildfångad lax, öring och sill/strömming från hela Östersjön – från Skånes sydkust till norra Bottenviken – innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. Detta gäller även vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern.

För konsumtion av dessa fiskar har Livsmedelsverket särskilda rekommendationer.

– Problemet är att halterna i fisken inte sjunker i den takt man vill att den ska sjunka, säger Karin Wiberg.

När strömming från Östersjön kommer att kunna säljas utomlands är oklart. För att snabba på processen kan det bli aktuellt att försöka rena sedimenten från dioxin.

– Vårt budskap är att det kan finnas anledning att ägna större uppmärksamhet åt förorenad mark och sediment, säger Karin Wiberg. För oavsett vad som orsakar för höga halter står det klart att den relativa betydelsen av klorfenolkällan har en ökande tidstrend medan luftens påverkan minskar.

Sedimenten på havsbottnen innehåller fler föroreningar än dioxin, och flera myndigheter hanterar idag frågan om vad som ska göras åt dem. Förra året bildades en arbetsgrupp med representanter från flera myndigheter som ska komma fram till vilken myndighet som ska ha huvudansvar och vad som kan göras. Resultatet ska presenteras hösten 2018.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

– Normala möss kommer att sky miljön som de förknippar med att bli sjuka, om de kan välja mellan den och en annan plats. Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig tvärtom och sökte sig till de miljöerna, som om de gillade inflammationen, säger David Engblom, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, som lett studien.

I hjärnan hos både människor och andra djur finns signalkretsar som kopplar starka sinnesintryck till positiva eller negativa känslor. Denna funktion är nödvändig för vår överlevnad. Signalkretsarna driver individen att söka sig till sådant som ökar möjligheten för överlevnad och fortplantning, som exempelvis mat och sex, eftersom de framkallar välbehag eller njutning.

På motsatt sätt hjälper denna värdering djur att hålla sig borta från sådant som är skadligt, som kopplas till olustkänslor och nedstämdhet. De signalkretsar i hjärnan som reglerar vår förståelse av gott och dåligt aktiveras även av sjukdom. Vid långvariga sjukdomstillstånd som kroniska inflammatoriska sjukdomar, cancer och depression kan systemet orsaka stort lidande genom att påverka motivation och humör negativt.

Svängde från bestraffning till belöning
Forskargruppen som leds av David Engblom vid Linköpings universitet har tidigare upptäckt en mekanism bakom varför inflammatorisk sjukdom leder till olustkänslor och nedstämdhet. I den nya studien var forskarna intresserade av en särskild typ av mottagarstrukturer på vissa nervceller, melanokortin 4-receptorer. De studerade möss som saknade melanokortin 4-receptorer och tittade närmare på hur djuren reagerade på inflammation.

Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig som om de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.

Saker som normala möss och människor uppfattar som obehagligt fick mössen att söka sig till miljön som de associerade med upplevelsen. Djurens beteende överraskade forskarna.

– Vi har sett tidigare att det går att påverka receptorer i hjärnan så att djur inte längre bryr sig om att det har en inflammation. Men jag har aldrig varit med om att det svänger från att förknippas med bestraffning till belöning, säger David Engblom.

Dopaminhalten steg trots obehag
En av nyckelspelarna i belöningssystemet är signalsubstansen dopamin, som fungerar som en kemisk budbärare mellan nervceller. Dopamin driver motivation och får djur och människor att anstränga sig för att uppnå sådant som uppfattas som belönande. När forskarna tittade närmare på dopaminsignaleringen såg de att hos normala möss gick dopaminhalten ner i hjärnans belöningscentrum när djuren var med om något obehagligt. Hos mössen som saknade melanokortin 4-receptorer gick dopaminhalten tvärtom upp något.

– Det verkar som att den här receptorn på något sätt hindrar signaler som tyder på fara från att aktivera belöningssystemet. Om receptorn saknas kommer ”farosignalerna” åt belöningssystemet och aktiverar det, så att mössen som saknar receptorn söker sig till saker som är associerade med fara eller obehag, säger David Engblom.

Det är för tidigt att veta om mekanismen fungerar på samma sätt i människor. Vid långvarig sjukdom mår man ofta dåligt av en kombination av smärta, illamående och inflammation. Melanokortin 4-receptorer kan därför vara intressanta att studera vidare, eftersom de tycks vara inblandade i många typer av olust och obehag.

Studien:
Motivational valence is determined by striatal melanocortin 4 receptors, Anna Mathia Klawonn, Michael Fritz, Anna Nilsson, Jordi Bonaventura, Kiseko Shionoya, Elahe Mirrasekhian, Urban Karlsson, Maarit Jaarola, Björn Granseth, Anders Blomqvist, Michael Michaelides och David Engblom, J Clin Invest

Kontakt:
David Engblom, biträdande professor, david.engblom@liu.se

Forskarna från The Educational Technology Group vid Lunds universitet och Linköpings universitet har använt sig av ett digitalt historiespel för att utvärdera hur uthållighet påverkar elevers prestationer. De fann att de som återvände till sin uppgift med nya krafttag efter att ha misslyckats gjorde betydligt bättre ifrån sig.

Uthållighet går att utveckla
– Detta är uppmuntrande ur undervisningsperspektiv då det tyder på att förmåga till uthållighet och att inte ge sig inom ett område är något man kan lära sig. Det handlar inte om en personlig egenskap som finns där eller inte finns där, utan är möjligt för alla att utveckla – med rätt stöd, säger Agneta Gulz kognitionsvetare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Eleverna som fortsatte försöka var varken smartare eller ansträngde sig mer än de som gav upp när de inte lyckades slutföra en uppgift korrekt. Men de löste betydligt fler och mer avancerade problem – även om de stannade upp och tog en paus efter att ha misslyckats.

Studien bygger på ett växande forskningsområde som visar att de med ett ”growth mindset”, det vill säga tron på att ansträngningar leder till förbättringar i motsats till en känsla av att ens förmågor är permanenta – är mer framgångsrika i skolan.

Forskarna menar att resultaten kan användas för att hjälpa till att bygga smarta system som kan stärka de mindre uthålliga eleverna i deras ansträngningar och förbättra deras inlärning.

Fick spela digitalt historiespel
I studien observerade forskarna 108 elever i åldrarna 10–12 när de spelade ett digitalt historiespel. Eftersom uppgifterna blev allt svårare misslyckades de alla vid något tillfälle. När detta skedde fick de valet att gå vidare med en annan uppgift, försöka omedelbart igen eller efter en kort paus. En figur i spelet bad dem då att uppge orsakerna till deras beslut.

I spelet visade barnen sina historiska kunskaper och lärförmåga genom att undervisa och hjälpa en älva vid namn Timy i hens strävan att få en plats i teamet ”Castle of Time” (Tidens borg).

Varje gång en elev misslyckades fick hen fem val: att fortsätta med samma uppdrag, ett nytt och lättare uppdrag, ett annat uppdrag men av samma svårighetsgrad, ett svårare uppdrag, eller att ta en paus och spela ett parti Othello innan hen fortsatte.

– Intressant är att det gick lika bra för de elever som omedelbart åter gav sig på uppgifter de inte klarat, och de elever som först tog en mindre paus och sedan gav sig på uppgiften de inte klarat, berättar Agneta Gulz.

Studien pågick under 2–3 veckor och utgjordes av fyra lektioner som hölls i elevernas vanliga klassrum med läraren på plats. I slutet av lektionerna fick eleverna fylla i ett frågeformulär om hur svårt de upplevt att spelet varit, hur mycket de trodde att de hade lärt sig, om det var roligt, och hur mycket de ansåg att de ansträngt sig.

Båda grupperna ansträngde sig
Det uppmättes inga betydande skillnader mellan de olika uthållighetsgrupperna när det gäller hur ansträngande, svårt, lärorikt och underhållande de tyckte lärspelet var. Till exempel svarade de mindre uthålliga barnen i samma utsträckning som deras mer uthålliga klasskamrater att de ansträngt sig mycket i spelet.

Trots detta lyckades de mest uthålliga eleverna betydligt bättre – de slutförde fler uppdrag och avancerade till en högre svårighetsgrad jämfört med de andra eleverna.

Agnetha Gulz presenterar studien nu i veckan vid den internationella konferensen för lärovetenskap som ingår i London Festival of Learning. Hon säger att forskningen kan få stor betydelse:

– Vi kommer alla någon gång att befinna oss i en situation där vi måste visa uthållighet för att slutföra en ny eller svår uppgift, säger hon. Även om uthållighet inte garanterar framgång blir resultatet garanterat inte framgångsrikt för den som ger upp.

– Denna insikt kan användas för att hjälpa till att utforma pedagogisk programvara som stöttar, och pushar, eleverna till att uppnå produktiv uthållighet. Ett intelligent adaptivt system skulle kunna identifiera elevernas uthållighetsmönster och framsteg, och anpassa sig därefter, säger Agneta Gulz.

Studien:
Studien bakom resultaten ingår i projektet ”Supporting Students’ – Productive Choices When Learning Gets Difficult” som finansieras av Wallenbergstiftelserna.

Kontakt:
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, agneta.gulz@lucs.lu.se,  046-222 32 69,

Läs mer om:
Educational Technology Group vid Lunds universitet

 

Huruvida den senaste tidens torka beror på väder eller klimatförändringar är för tidigt att säga. Klart är dock att klimatet förändras och att vi kommer behöva vänja oss vid att Sverige både svämmar över och torkar bort.

– Mycket i vårt beteende förutsätter god tillgång till vatten. En herrans massa vatten. Historiskt har åtgärderna i vår del av världen handlat om att dränera åkermark och leda bort regn från odlingslandskapet och städerna. Framtiden ser inte riktigt ut så, säger Kenneth M Persson som är professor i teknisk vattenresurslära vid LTH, Lunds universitet.

Mer men ojämn nederbörd
Enligt honom beräknas nederbördsöverskottet i genomsnitt kvarstå och till och med öka – men med mer ojämn fördelning över året än tidigare. Befolkningstillväxt, urbanisering och förtätning leder till punktvis stora uttag av grundvattnet och spär på obalansen.

Situationen ställer till det för jordbruket vars grödor är beroende av jämn tillgång till fukt för att få en vettig avkastning.

– I dag får bönderna ingen hjälp med torkan. Den betraktas som deras problem. Men det kan vara rimligt att samhället går in och förebygger ”väderpuckar” eftersom vi behöver en stabil matförsörjning.

Här är tekniska lösningar som kan underlätta:

Fylla på grundvattnet:  I Saudiarabien och andra ökenländer låter man nederbördsvatten silas genom grusbäddar för att därigenom öka nybildningen av grundvatten. Också i Sverige kan metoden bli aktuell, enligt Kenneth M Persson. Hans doktorand Kristofer Hägg undersöker möjligheten att använda så kallad konstgjord infiltration på platser i östra Skåne där Kristianstadsslätten är ett viktigt grundvattenmagasin som många vill hämta vatten från. Vattnet kan sedan pumpa upp vid torrare perioder.

En annan forskare, Hossein Hashemi, undersöker en snarlik metod. Den går ut på att via rännor eller bäckar leda bort nederbörd och samla till naturligt porösa områden för att fylla på grundvatten-depån.

Enligt Kenneth M Persson får vi inte göra misstaget att betrakta grundvattnet som en resurs som inte behöver fyllas på. I Skåne minskar nivåerna år från år, och så kan det inte fortsätta:

– De senaste decenniernas bevattningsteknik har gett oss bra skördar, men riskerar också länsa våra grundvattentillgångar om inget görs. Skräckscenariot är New Dehli i Indien där man på vissa ställen kapat grundvattennivåerna med 80 meter. Går det så långt behöver brunnar bytas ut, marken och vägar kan sätta sig, hus skadas och slänter rasa ned.

Vallar:  Ett annat sätt är att bygga vallar runt områden med stor genomsläpplighet, permabilitet. Invallningar leder till att vattnet stannar kvar längre tid på markytan och mer grundvatten hinner bildas.

Kartlägga grundvattnet:  I marken finns massor av håligheter som fungerar som naturliga brunnar, så kallade grundvattenmagasin. Det gäller bara att hitta dem. Med hjälp av ny karteringsteknik kan Sverige få bättre koll på sina dolda vattenresurser och veta hur stora och tillgängliga de är.

Resistivitetsmetoden är ett exempel som utvecklas av forskare i teknisk geologi på LTH. Den ger en detaljerad 3D-bild av jordlager och berggrund i ett område. Med den går det också att upptäcka föroreningar och därmed ge underlag för saneringsåtgärder och för att undvika allvarliga miljöskador.

Bättre prognoser:  Med radar-teknik kan dagens väderprognoser bli mer träffsäkra. I sommar testar VA Syd och LTH en ny väderradar utanför Lund. Förhoppningen är att få mer träffsäkra prognoser om var, när och hur mycket regnet faller.

– Detta hjälper kanske inte lantbruket men ökar möjligheten för räddningstjänst och samhällsservice att förebygga skador, säger Kenneth M Persson.

Varningssystem:  Med mer träffsäkra prognoser följer möjligheten att förebygga skador – givet att folk få reda på det i tid. Dessa prognoser kan på sikt bakas in i befintliga vädertjänsters digitala system på hemsidor och mobilappar. Just nu undersöks hur dessa data praktiskt kan föras ut på bästa sätt.

Bevattningsdammar är en enkel beprövad teknik som använts i Sydeuropa sedan Romartiden. Öppna dammar fylls på vid regn och slussas ut vid behov. Nackdelen jämfört med infiltration är hög avdunstning sommartid. En del vatten går då tillbaka till atmosfären som luftfuktighet. Beroende på marktillgång och topografi kan bevattningsdammar vara lämpliga eller mindre lämpliga. Men fler vattenytor i odlingslandskapet leder till ökad biologisk mångfald, mer insekter och grodor. Så det kan vara väl värt att undersöka om en damm kan göra nytta i landskapet.

Avsaltningsanläggningar:  Görs på Gotland och Öland där det är brist på färskvatten. Av jordens totala vattentillgångar är ungefär 97,5% salta eller bräckta, så det är alltid rätt att fundera på om en avsaltningsanläggning kan avhjälpa färskvattenbristen.

Grön-blåa städer:  Allt fler bor i städer. Med förtätning och fler hårdgjorda ytor rinner mer dagvatten bort och hinner inte bilda grundvatten. Flera forskare förespråkar därför ”mer blått och grönt i staden”.

– Med uttrycket menas att stadsplanerare behöver göra mer plats för vattnet i staden, medan upphöjda grönytor suger åt sig regnet och hindrar att gång och vägstigar svämmar över, säger Kenneth M Persson.

Det är också bra att bromsa vattnets framfart, till exempel genom att anlägga kopplade dammar eller låta vattnet rinna genom snirkliga kanaler istället för i raka rör. Vatten och växter ger också möjlighet till rekreation, svalka och renare luft.

Läs mer om  om hur blå-gröna lösningar kan integreras i befintlig stadsmiljö och vid nyexploateringar, inte minst inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet SUrF

Kontakt:
Kenneth M Persson, professor Teknisk vattenresurslära, kenneth_m.persson@tvrl.lth.se,  046-222 94 70

 

Inför beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk görs en bedömning av vårdbehovet, vanligtvis genom en intervju. Men i vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. En studie gjord vid Göteborgs universitet visar att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna – samtidigt som den är mycket kostsam för kommunen.

Kostsamma tester
− Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000−557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Förklaringen till merkostnaden var bland annat de särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingick i en utökad utredning. Meningen är att resultatet av testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vård- och behandlingsplaner.

− Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson.

Var tionde dog trots vård
Tillsammans med professor Mats Fridell vid Lunds universitet har hon följt 228 kvinnor, som på grund av ett svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga). Av dessa kvinnor fick 130 en utökad bedömning.

Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades. De hade då en genomsnittsålder på 34,5 år.

− Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson.

Få erbjöds KBT
Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjuden en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. Forskarna menar att resultatet väcker frågan huruvida professionella inom socialtjänst har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar.

− Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger universitetslektor Tina Olsson.

Artikel:
The five-year-costs and benefits of extended psychological and psychiatric assesment versus standard intake interview for women with comorbid substance use disorders treated in compulsory care in Sweden I Biomed Central Health Services Research.

Kontakt:
Tina Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, tina.olsson@socwork.gu.se, 031−786 1584

Appen heter Tät III och ingår i ett forskningsprojekt om urininkontinens vid Umeå universitet. Den är en anpassning av den första appen i projektet som vänder sig till kvinnor med ansträngningsinkontinens.

Skrev och bad om anpassad version
– Jag fick mejl från män som fått besvär med urinläckage efter prostatacanceroperation. Flera använde Tät-appen och tyckte att den fungerade bra, men det fanns önskemål om en anpassning specifikt till deras problem, säger professor Eva Samuelsson som är forskningsledare i Tät-projektet vid Umeå universitet.

Användningen och effekten följs fortlöpande med anonyma enkäter i appen. Hittills har 42 000 kvinnor svarat på enkäten.

Ofrivilligt urinläckage vanligare bland kvinnor
Ungefär var fjärde kvinna har besvär av ofrivilligt urinläckage och den vanligaste typen är ansträngningsinkontinens. De viktigaste riskfaktorerna hos kvinnor är graviditet och förlossning. När det gäller män är urininkontinens mer ovanligt men förekomsten ökar brant efter 75 års ålder. Män har oftare andra typer av inkontinens, och det är viktigt att utreda att inte beror på förstorad prostata.

De flesta som får sin prostata bortopererad på grund av prostatacancer får besvär av urinläckage direkt efter operationen. Ofta går besvären tillbaka, men siffror från prostatacancerregistret visar att en femtedel av dem som opererats fortfarande ett år efter operation uppger att de lider av urinläckage i samband med ansträngning. För att besvären ska gå tillbaka snabbare, och förhoppningsvis minska risken för bestående besvär, rekommenderas bäckenbottenträning inför och efter en prostatacanceroperation.

Ska undersöka om appen underlättar träning
Kvinnor lär sig ofta bäckenbottenträning i samband med besök hos barnmorska och under graviditet. Män däremot, får ofta kunskap om bäckenbottenträning först vid kontakt med uroterapeut eller urolog inför en operation. Användningen av smarta mobiltelefoner ökar stort bland äldre, så en app kan vara ett sätt att nå många.

– Vi vill nu i en första studie undersöka om appen kan underlätta bäckenbottenträning för män som ska eller har genomgått en prostatacanceroperation. Med anonyma enkäter i appen vill vi samla in synpunkter på funktion, innehåll och användarvänlighet, både från användare och från vården, säger Eva Samuelsson.

Läs mer på Tät.nu

Kontakt
Eva Samuelsson, Professor/överläkare, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, eva.samuelsson@umu.se, 063-15 45 53

Mars tidiga yta, som bestod av ett flytande magmahav, kristalliserade extremt snabbt – bara 20 miljoner år efter att solsystemet bildades. Det visar forskning från Naturhistoriska museet i Köpenhamn, där man studerat meteoriten Black Beauty från Mars i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Skorpbildningen är ett viktigt steg i utvecklingen av stenplaneter, och det som gör Black Beauty så speciell är just att den innehåller små fragment av Mars ursprungliga spröda skorpa. Meteoriten innehåller nämligen det sällsynta mineralet zirkon, där forskarna har hittat en hög koncentration av grundämnet hafnium.

Geologisk tidsmätning
– Zirkon är ett mycket robust mineral, som lämpar sig väl för så kallad absolut datering. I detta sammanhang kan zirkonet användas för att ge en tidsmässig ram för Marsskorpans skapelseberättelse, säger Martin Bizzarro, professor vid Statens Naturhistoriske Museum, Københavns Universitet.

Zirkon fungerar som en liten tidskapsel eftersom det bevarar information om när det bildades, och om miljön då. I detta fall är mineralet en tidskapsel med hafnium, som härstammar från Mars allra tidigaste skorpa cirka 100 miljoner år innan de äldsta zirkonkristallerna i Black Beauty skapades.

Den ursprungligen 319,8 gram tunga meteoriten hittades i Saharaöknen i Marocko 2011. Det stod snart klart att meteoriten var någonting alldeles i särklass, och säljs till ett värde av 10 000 dollar grammet på marknaden.

Extremt små zirkoner
2017 lyckades Martin Bizarro köpa 44 gram av Black Beauty, tack vare fonder och några meteoriter från museets egen samling i Köpenhamn.

– En av de stora utmaningarna var att zirkonerna i meteoriten är extremt små. Vi valde därför en ganska modig strategi, måste jag säga: Vi krossade vår dyrbara meteorit! Eller 5 gram, för att vara exakt. Idag är jag glad att vi använde den strategin. Vi fick loss sju zirkonkristaller, varav en av dem är den äldsta kända zirkonkristallen från Mars.

Utifrån zirkonerna och deras innehåll av hafnium, kan forskarna nu dra slutsatsen att kristalliseringen av Mars yta gick extremt snabbt, bara 20 miljoner år efter att solsystemet bildades hade den röda planeten en fast skorpa, en yta med potential att hysa hav av vatten – och därmed också liv.

Som jämförelse stelnade en skorpa på jorden först 130 miljoner år senare, och äldsta tecknet på liv på jorden är från ca 500 miljoner år efter att solsystemet bildades.

Kontakt:
Martin Whitehouse, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, martin.whitehouse@nrm.se, 08-51 95 51 69