Det är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som har utvärderat de nya arbetsmetoder för hastighetsövervakning, som testats på olycksdrabbade vägar i polisområde väst.
Resultaten visar att de flesta är positiva till insatsen, såväl polis som medborgare. Metoden ledde till ökad synlighet och fler kontroller. Hastighetsöverträdelserna och medelhastigheten minskade under insatsperioden.
Polisen kan spela stor roll
Mätningar på det statliga vägnätet under 2016 har visat att endast 44 procent av trafikanterna håller hastighetsgränsen. En ökad hastighetsefterlevnad har stor potential att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken och i det arbetet är polisen en viktig aktör.
Studien från VTI visar också att poliserna haft en positiv upplevelse av insatsen som helhet.
– De tillfrågade poliserna tycker det är bra att trafikfrågorna kommit på agendan och att de fått positiv respons från medborgarna. De tycker också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet, säger Anna Vadeby.
Så gjorde polisen
Under en trafikinsats veckorna 43–45 2016, intensifierades hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på vägavsnitten. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder:
1. Korta hastighetskontroller på olycksdrabbade vägar (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns)
2. Civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning
3. Övervakning med mobil automatisk trafiksäkerhetskamera som komplement till de manuella kontrollerna.
Insatsen ledde till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt.
Körde för fort igen när polisinsatsen var slut
Mätningar som gjordes speciellt för insatsen visar på en tydlig tendens att det var större minskningar av andelen överträdelser där efterlevnaden varit låg före insatsen. Efter insatsperioden tenderade andelen överträdelser att öka igen. Även medelhastigheterna minskade något under insatsperioden.
– Sammanfattningsvis kan konstateras att metoden generellt togs emot positivt av polisen och att hastighetsefterlevnaden framför allt förbättrades där efterlevnaden varit dålig innan insatsen. För att få bra effekter vid framtida insatser är det därför viktigt att välja platser med låg hastighetsefterlevnad.
– Det är också viktigt med återkommande hastighetsövervakning eftersom vi såg en återgång efter insatsens slut.
– De här resultaten är intressanta för både läkemedelsföretag och för grundforskare som arbetar med att förstå hjärnans funktion och läkemedelsutveckling, säger Anna Herland, lektor på avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH.
Vi vet idag att interaktion och reglering mellan blodkärlen och nervcellerna är mycket viktig för hjärnans funktion. Men hur interaktionen ser ut har hittills varit svårt att kartlägga. För att förstå hur blodkärlen och omliggande hjärnvävnad samspelar har det internationella forskarlaget byggt upp en organ-på-chip modell – en mikroflödesmodell med levande celler. Och för att kunna studera detaljer i interaktionerna delade man upp hjärnans funktioner på tre chip, två chip för blodhjärnbarriären (BBB) och ett hjärnchip.
– Chipen innehåller mänskliga celler från hjärnans blodkärl och omkringliggande vävnad. Dessa är sammanlänkade via mikroflöden så att vi skapade ett blodflöde och ett ryggmärgsvätskeflöde. Det innebär att en substans, exempelvis ett läkemedel eller en drog, kan tillföras via blodflödet, gå över blodhjärnbarriären och nå ryggmärgsvätskeflödet för att transporteras vidare till nervcellerna, säger Anna Herland.
Metamfetamin används för att förstå sjukdomar
Forskarna applicerade drogen metamfetamin i systemet. Metamfetamin påverkar blodhjärnbarriären i kroppen och dessa experiment kunde man konstatera att samma responser kunde ses i chip-systemet. Efter denna verifiering studerade forskarna cellerna i chipen i detalj.
–Via cellernas proteom kunde vi se att denna sammanlänkning hade stor betydelse för deras funktion. Cellerna skickar alltså ut substanser för att omgivande celler ska fungera optimalt, säger Anna Herland.
Genom att analysera alla mindre molekyler som cellerna skickar ut, deras metabolom, kunde forskarna hitta en tidigare icke beskriven koppling hur blodkärlceller omsätter glukos och hur denna process påverkar nervcellernas produktion av neurotransmittorer.
– Vi arbetar nu vidare på att använda dessa system för att nå nya insikter om hjärnan och för att bygga upp modeller av hjärnans sjukdomar, säger Anna Herland.
Vem som gjort studien:
Arbetet utfördes när lektor Anna Herland, lektor på avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH, gjorde ett forskningsutbyte på Wyss Institute på Harvard.Ett team med biologer och ingenjörer deltog, huvudpersonerna i studien var Dr. Ben Maoz, nu på Tel Aviv University, MSc Edward Fitzgerald, nu på Uppsala Universitet och Professor Kevin Kit Parker och Professor Donald E Ingber.
I projektet har man använt sig både av dataspel och av artificiell intelligens för att förbättra klassificeringen av proteiner.
– Jag tror att vi kommer se mer integrering av vetenskapliga uppgifter i etablerade dataspel, det är ett attraktivt sätt att komma åt och dra nytta av människors hjärnkapacitet, säger Emma Lundberg, lektor vid Cellulär och Klinisk proteomik på KTH, som samtidigt vill framföra ett stort tack till alla medborgarforskare som deltagit för både deras arbete och upptäckter.
– Dessutom har medborgarforskningsspel som direkt kopplas till modeller för maskininlärning möjlighet att revolutionera analyser i storskaliga forskningsprojekt.
KTH-forskare presenterar två metoder för att klassificera mönster i mikroskopbilder av människans proteiner, i en artikel i Nature Biotechnology. Målet med studien har varit att förbättra annoteringen (definieringen och tolkningen) av människans proteiner, som finns tillgängliga i databasen Human Protein Atlas (HPA).
KTH-forskarna har samarbetat med det schweiziska startuppföretaget Massive Multiplayer Online Science och det isländska spelföretaget CCP Games. Tack vare samarbetet har man kunnat integrera klassificeringen av proteinbilderna som ett medborgarforskningsmoment i EVE Online, ett gigantiskt multiplayer online-spel.
Medborgarforskning i dataspel
Detta resulterade i mini-spelet Project Discovery som spelades av över 300,000 personer på EVE Online och genererade över 33 miljoner klassificeringar av proteinbilder. Det här är första gången som medborgarforskning har implementerats i ett dataspel och det har redan beskrivits som en milstolpe inom medborgarforskningen.
Resultatet av Project Discovery jämfördes med ett system baserat på artificiell intelligens (AI) som forskarna har tagit fram: the Localization Annotation Tool (Loc-CAT). Loc-CAT är den första generaliserbara metoden för att annotera proteiner som finns på flera ställen i cellen (så kallade multilokaliserade proteiner).
Nya proteiner i Rods & Rings
Det kan fungera över många olika celltyper vilket gör det till ett användbart verktyg för att studera människans celler och dess beteende i framtiden. Trots att AI-verktyget var bättre än Project Discovery-spelarna för de vanliga klasserna av proteiner så var spelarna bättre på att identifiera ovanliga och nya mönster. Genom att kombinera Project Discovery-annoteringar med AI kunde en version av Loc-CAT med bättre prestanda tas fram.
Resultaten från denna studie har lett till förfinade annoteringar i cellatlasen i Human Protein Atlas. Dessutom har ett antal nya proteiner i den mystiska cellstrukturen som kallas Rods & Rings identifierats. Resultaten har nu integrerats i HPA-databasen och kommer utgöra en värdefull resurs för forskare över hela världen som vill förstå proteiner.
Vill du bidra till protein-forskningen? Ny bildanalysutmaning öppnar 17 september
För trots detta lyckade projekt finns det fortfarande mycket utrymme för förbättringar, menar Emma Lundberg, lektor vid Cellulär och Klinisk proteomik på KTH.
– Vi kan därför annonsera Human Protein Atlas 2018 Challenge på Kaggle med start 17 september. Det är en öppen bildanalys-utmaning för att klassificera subcellulära proteinmönster i dessa bilder där vinnarna kommer bidra till att hjälpa forskningen inom livsvetenskaperna framåt, säger Emma Lundberg.
Det finns ett flöde av elever med goda förutsättningar från kommunala skolor till fristående skolor. Mönstret är särskilt starkt om eleverna bor i socioekonomiskt utsatta områden.
– Elever som har högutbildade föräldrar väljer i större utsträckning än elever med lågutbildade föräldrar, att lämna den kommunala skolan för att gå i en fristående skola. Med den här typen av mönster kan man förvänta sig att skolvalet i kombination med friskolereformen leder till ökad segregation, säger Helena Holmlund, docent i nationalekonomi och verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Segregationen i skolan har ökat
Forskarna på IFAU har undersökt vilka elever som väljer att gå i friskola. De har sammanställt uppgifter över var alla elever som gick i årskurs nio mellan 1988 och 2009 bodde och om de gick i kommunal eller fristående skola. Sedan har de beräknat vilken skola eleverna skulle ha gått i om de inte hade möjlighet att välja.
Forskningen har fortsatt och nu undersöks perioden 2010 fram till 2016.
– Det vi har sett fram till 2009 är att segregationen har ökat mycket. Och analyser från Skolverket visar att den fortsätter att öka, säger Helena Holmlund.
Skolvalet utnyttjas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning. Resursstarka föräldrar vet har hur de ska orientera sig på skolmarknaden, de ställer sina barn i kö i tid till populära skolor, de kan hantera om barnen får långa resor och de har råd att flytta om det skulle krävas för att barnen ska kunna gå på den skola som de tycker är den bästa. Det är tydligt både i forskningen från IFAU och i avhandlingen Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor. Den senare en studie utförd vid barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, av Anna Ambrose som nu fortsätter sin forskning vid Örebro universitet.
– Det är de resursstarka familjerna som väljer, säger Anna Ambrose som under 2012 och 2013 intervjuade föräldrar, elever och skolpersonal på tre olika skolor utanför Stockholm.
Var skolan ligger var det viktigaste för dem som gjorde ett aktivt val av skola.
Skolor i områden där flertalet boende antingen har lägre utbildning eller utländsk bakgrund, eller båda delar, är de skolor som väljs bort.
Rätt sorts elever har rätt sorts föräldrar
Studien visar att en tydlig åsikt bland de föräldrar som gjort aktiva val var att de ville att deras barn ska gå med ”rätt sorts elever”.
– Det är elever som har ”rätt sorts föräldrar.” Och med rätt sort menas föräldrar som har hög utbildning, säger Anna Ambrose.
En av de skolor som Anna Ambrose studerade var en skola i ett socioekonomiskt utsatt område där många av de boende har utländska rötter, men där de flesta eleverna är födda i Sverige.
– Den skolan är i princip dömd på förhand genom sitt geografiska läge. Det är ingen som vill välja den på grund av att den ligger där den ligger. Även om eleverna trivdes väldigt bra på skolan så är föreställningarna om platsen så stigmatiserande att få personer ger skolan en chans. Med ett marknadssystem inom utbildningsväsendet får en skola av den typen väldigt svårt att hävda sig, säger Anna Ambrose.
Ryktet viktigt vid aktivt skolval
Den skola som istället lockade flest elever och hade en lång kö ligger i ett område där det bor välutbildade höginkomsttagare. Redan på förskolan får föräldrarna höra att det är en bra skola med ordning och reda och goda resultat. Och näst efter skolans placering är ryktet det som gör en skola populär, säger Anna Ambrose.
Eftersom forskning pekar mot att det är de resursstarka grupperna som använder sig av skolvalet ställer sig Anna Ambrose frågande till om det verkligen går att tala om ett fritt skolval. Dessutom gör bostadssegregationen att grundskolor i välbärgade förorter och Stockholms innerstad i stort sett är stängda för andra barn än de som bor i området eftersom närhetsprincipen gäller. På de skolorna går därför nästan enbart elever som är väl rustade att ta sig igenom utbildningssystemet.
Skolor väljer sina elever
I sina studier har Anna Ambrose också sett att det trots lagar och regleringar finns risk att även skolorna väljer sina elever.
– Det fanns tendenser i alla tre skolor som jag undersökte att styra bort elever som ansågs ha särskilda behov. Det kunde vara elever med stora pedagogiska behov, utåtagerande elever eller elever med sociala problem, säger Anna Ambrose.
– På en skola visade till exempel rektorn en lista med elever som stod i kö till skolan. En av eleverna bodde nära skolan och hade därför geografiskt företräde. Men rektor gjorde klart att den eleven inte kommer att få börja eftersom det var känt att den var bråkig. På den mest populära skolan misstänkte föräldrarna att skolan manipulerade kösystemet eftersom det var förvånansvärt många elever som hade fått den sista platsen.
Det är en effekt av de marknadsmekanismer som styr skolan där varje elev är en intäkt, menar Anna Ambrose.
– Rektorerna hade en stark moralisk vilja att göra rätt men man hade också en kostnadskalkyl att ta hänsyn till. Eleverna får då inte kräva för mycket resurser.
Men den viktigaste orsaken till segregationen i skolan är bostadssegregationen. Det visar både Anna Ambroses och Helena Holmlunds forskning.
– Skillnaden i elevsammansättning i bostadsområdena har ökat i alla fall sedan mitten av 1990-talet och det är så långt tillbaka som vi kan mäta. Det är den största bakomliggande orsaken till att skolsegregationen har vuxit, säger Helena Holmlund.
Samtidigt skulle ett fritt val av skola kunna vara ett sätt att bryta bostadssegregation. Men i praktiken är resultatet det motsatta.
– Att skolval ska kunna bryta skolsegregationen, det stämmer i teorin men det beror på vilka som utnyttjar skolvalet. Eftersom det är de starka eleverna som gör det förstärker skolvalet segregationen, säger Helena Holmlund.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Vad är segregation?
– Skolsegregationen i Sverige består av att elever med höga betyg samlas i vissa skolor och elever med lägre betyg på andra.
Vilket i sin tur beror på att skolorna är segregerade i förhållande till elevernas socioekonomiska förhållande.
– Elever med till exempel migrationsbakgrund är överrepresenterade på vissa skolor och de med svensk bakgrund är överrepresenterade på andra skolor, jämfört med hur det ser ut i befolkningen som helhet, säger Helena Holmlund.
Skolpeng och fritt skolval
Skolpeng och friskolereformen infördes 1992 av den borgerliga regeringen och är två olika reformer som är sammankopplade.
Friskolereformen innebär att andra aktörer än stat och kommun kan starta en skola. Syftet var bland annat att öka den pedagogiska variationen men också att marknadskrafterna skulle tvinga skolorna att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov.
Skolpeng är den summa som betalas till skolan för varje elev som går där. Skolpengen betalas av elevens hemkommun och följer eleven om den byter skola. Skolpengen består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd.
Källa : Wikipedia och Helena Holmlund
Intresset för naturbaserade lösningar för invandrarintegration har vuxit snabbt i Norden, och ett antal praktiskt inriktade projekt och initiativ har startats för att lyfta fram fördelarna med natur som en del i integrationen.
Ett nordiskt forskarsamarbete om naturbaserad integration har nu utmynnat i en rapport – Defining nature-based integration. Perspectives and practices from the Nordic countries – som publicerades i dag. Utöver viktiga forskningsresultat innehåller rapporten 16 fallbeskrivningar från Danmark, Finland, Sverige och Norge som illustrerar de olika sätt på vilka naturen används för integration i dessa länder.
– Resultaten har varit lovande. Naturen och grönområden i städer utgör viktiga komplement, eller till och med alternativ, till de bebyggda områden och inomhusmiljöer där integrationen ofta sker, säger Kati Pitkänen, seniorforskare vid Finlands miljöcentral.
Naturen är en del av den kulturella identiteten
I rapporten analyseras likheter och skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller mål, naturmiljöer, målgrupper och fördelar och nackdelar. Baserat på analysen presenteras en arbetshypotes om naturbaserad integration, som sammanfattar hur naturen kan användas till stöd för integration av nyanlända genom att bygga identitet, ge positiva erfarenheter och stärka institutionell kapacitet.
– Naturen främjar sociala interaktioner och ger en lokal förankring. Den ger också psykiskt och fysiskt stimulerande erfarenheter och förbättrar invandrarnas utvecklingsmöjligheter genom utbildning, yrkeskunskaper samt förbättrad hälsa och välbefinnande, säger Sandra Gentin vid Köpenhamns universitet.
– Naturen är en viktig tillgång för medborgarna i Norden. Den är en del av den kulturella identiteten och nyckeln till det nordiska samhället, och används för arbete, fritid, utbildning, samt hälso- och sjukvård, tillägger Anna María Pálsdóttir, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. De nordiska länderna kan bli föregångare inom naturbaserad integration, om naturens fördelar i integrationen blir mer allmänt erkända och utnyttjas systematiskt.
Rapporten sammanställdes av ett forskarlag från Finlands miljöcentral (SYKE), Köpenhamns universitet (UCPH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norsk institutt for naturforskning (NINA). Rapporten har blivit möjlig genom stöd av Nordiska ministerrådet.
Kontakt:
Anna María Pálsdóttir, forskareInstitutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitetsuniversitet (SLU), Alnarp, 040-41 55 36, anna.maria.palsdottir@slu.se
Ann Dolling, universitetslektor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Enheten för skog och hälsa, SLU, Umeå,090-786 8383, 070-699 7452, ann.dolling@slu.se
Kati Pitkänen, seniorforskare, Finlands miljöcentral (SYKE), +358 295 251 101, kati.pitkanen@ymparisto.fi
Sandra Gentin, lektor, Köpenhamns universitet (UCPH), +45 9356 5535,sgentin@ign.ku.dk,
Forskningen, som baseras på studier i såväl cellkultur som på möss och mänsklig vävnad från avlidna personer med Huntingtons sjukdom, publiceras nu i Cell Reports.
Likt sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers, kännetecknas Huntingtons av att det ansamlas felveckade proteiner, så kallade proteinaggregat, i hjärnans nervceller. Cellernas funktion försämras och signalvägar går förlorade. Vid Huntingtons, en ärftlig och obotlig neurodegenerativ sjukdom, tar detta sig uttryck i en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom.
– Kunskapen om varför proteinaggregaten uppstår eller på vilket sätt de är involverade i sjukdomsutvecklingen vet vi fortfarande ganska lite om. Men i vår studie såg vi att överuttryck av Huntingtongenen försämrade nervcellernas förmåga att bryta ned och återvinna cellulärt material, vilket resulterade i ansamling av proteinet AGO2, säger Johan Jakobsson, forskare i molekylär neurogenetik och den som lett studien.
Autofagi
Genom att aktivera den mekanism i hjärnan som bryter ned och återvinner material, så kallad autofagi, kunde ansamling av proteinet AGO2 hävas. Då AGO2 är ett viktigt protein för funktionen av mikroRNA så såg forskarna att förändringar i autofagimekanismen också resulterade i omfattande förändringar i aktivitet av mikroRNA*.
MikroRNA (miRNA) är mycket små men kraftfulla molekyler som har en viktig roll vid regleringen av gener, det vill säga att de påverkar om en viss gen är aktiv eller inte, i detta sammanhang hur mycket av proteinet som ska tillverkas i cellerna.
– Vår studie tyder på att förändringar i miRNA-nivåerna är ett tidigt kännetecken på Huntingtons sjukdom och att det är en följd av förändringar i autofagi. Det visar alltså på en mekanistisk länk mellan proteinaggregation och genreglering, säger Karolina Pircs, postdok-forskare i Johan Jakobsson forskargrupp.
Forskarna menar att studien ger stöd för utveckling av autofagi-aktiverande terapier för Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.
– Kan vi bara hitta rätt sätt att aktivera autofagi kan vi kanske effektivt behandla dessa sjukdomar redan vid ett tidigt stadium. Det är detta som vi jobbar med i labbet nu, avslutar Johan Jakobsson
Kontakt:
Johan Jakobsson, universitetslektor, forskare i molekylär neurogenetik, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, 046-222 42 25, 0709-286443, johan.jakobsson@med.lu.se
Kort om autofagi:
Autofagi är en grundläggande mekanism som styr cellers förmåga att bryta ner och återvinna cellulärt material dvs att bli av med nedbrutna cellkomponenter, cellskräpet, och genom återbruk av egna beståndsdelar få ny energi till cellerna. Rubbningar i autofagimekanismen tros bidra till utveckling av flera olika sjukdomar, bland annat neurodegenerativa sjukdomar.
Kort om microRNA (miRNA):
Mikro-RNA (miRNA) är små RNA-molekyler som är mycket viktiga för en stor mängd processer i alla levande varelsers celler. Molekylerna kommer från en typ av gener som inte producerar protein utan har till uppgift att kontrollerar cellens funktion med små RNA-molekyler. miRNAer kan bidra till att minska genuttryck, d.v.s. hur mycket av ett protein som ska tillverkas i en cell.
– Generellt behöver folk inte vara jättebekymrade över just saltet, menar Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.
Bakom studien står forskare från ett tjugotal länder och deras slutsats är att flertalet individer inte ökar sina hälsorisker så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion om 12,5 gram, eller två och en halv tesked (motsvarande fem gram natrium).
Även för dem som får i sig mer salt visade det sig att hälsoriskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda. Riskerna med högt natriumintag kan i praktiken uppvägas av en förbättrad diet med mer frukt, grönsaker, mejeriprodukter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.
Kina utmärkte sig
I studien ingick 94 000 personer, 35-70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen. De följdes under i genomsnitt åtta år. Det enda land i studien där en stor majoritet, 80 procent, fick i sig mer än fem gram natrium per dag var Kina, med förhöjd frekvens av hjärtinfarkt och stroke som följd.
I övriga länder låg majoritetens konsumtion på tre till fem gram natrium per dag. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar max två gram natrium, American Heart Association ligger ännu lägre, på 1,5 gram per dag.
Resultaten kring saltkonsumtion och hälsovinsterna i förbättrad kost rimmar väl med tidigare rapporter. Det är dock första gången underlaget är så omfattande, med representation från i stort sett hela världen, och samtidigt samlat i en och samma databas.
Sammantaget menar forskarna att det inte finns några övertygande bevis för att personer med måttligt natrium- eller saltintag behöver sänka sin konsumtion för att förebygga hjärtsjukdomar och stroke. Det är överlag viktigare att förbättra den totala kostkvaliteten, menar de.
Varning för osynligt salt
– Vi vet mer och mer att vuxna individer inte behöver vara så väldigt bekymrade för saltet. Om man har uppnått medelåldern och inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck så kan man ta det lugnt, då behöver man inte koncentrera sig på just det, utan istället se till att man i största allmänhet äter en nyttig kost med mycket grönsaker, säger Annika Rosengren.
– Samtidigt får vi inte glömma bort att det finns en helt klar koppling mellan salt och högt blodtryck. Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer dessutom från färdiglagad mat, ost, bröd och smör som vi inte har någon kontroll över och det kan exempelvis leda till att barn och ungdomar utvecklar högt blodtryck när de blir vuxna. Livsmedelsindustrin måste sluta hälla salt i maten i onödan, säger hon.
Sverige är det enda västeuropeiska landet med forskare i studien, som letts från Kanada. Övriga länder har varit Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kina, Malaysia, Pakistan, Polen, Saudiarabien, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Zimbabwe samt ockuperat palestinskt territorium.
Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, säger Martin Hultman, docent i teknik- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola.
Utvinningsindustrin och högernationalister har gått samman
Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och en politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse – att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön – de senaste åren flyttat fram positionerna.
– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.
Det säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.
I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin.
Sverigedemokraterna, Klaus och Trump
Högernationalismens koppling till klimatförnekelse är ett relativt outforskat område, men nyligen publicerade Environmental Sociology en artikel där Hultman och forskarkollegor visar på sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse – via en studie av Norge.
Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.
Vaclav Klaus, St. Wenceslas National Festival, Czech Republic, 28.9.2017
– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som närmast övertydligt exempel.
Världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter
Genom det nya forskningsprojektet etableras en unik internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.
– Tack vare den internationella plattformen kan vi undersöka hur klimatförnekelseargument uppstår och sprids – och se skillnader och gemensamma nämnare i olika kulturella kontexter, säger han.
En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.
För att slippa ändra vår livsstil – Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin – även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.
Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.
– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige – och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil – måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.
Exxon gas station illuminated at night. 17.4.2016, Dallas, Texas, United States
Globalt forskarnätverk om klimatförnekelse etableras
Projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse” är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Via projektet etableras världens första forskarnätverk om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som samlar ett 40-tal forskare världen över, där ibland professor Riley Dunlap, Oklahoma State University.
Projektet ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:
Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.
Olika former av klimatförnekelse
Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:
Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse.
Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik.
Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.
Kontakt:
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier, Chalmers, 0709-450112, 031-772 63 78, martin.hultman@chalmers.se
Maria Hedman har intervjuat äldre personer, som bor hemma men lever med kronisk sjukdom, som MS, Parkinson, stroke och hjärtsjukdom. Hon ville veta vad autonomi och delaktighet innebar för dem.
Svaren visade att hälsa och välbefinnande är det som framför allt påverkar upplevelsen av autonomi och att autonomi förutsätter delaktighet. Det kan vara att man till exempel vid ett venprov frågar om man kan ta proverna nu och förklarar varför, eller när man blir utskriven från sjukhuset, att det inte bara sker utan att man förstår varför.
I detta lägger hon att man behöver utbilda personalen bättre inom hälso- och sjukvård, för att de ska kunna stötta de här personerna i att bevara sin hälsa.
– Så att man kan känna sig trygg i att kunna ha kontroll över sin hälsa, förstå sjukdomssymptom och vad som händer och att man får bli delaktig i beslut genom att bli tillfrågad.
Ett team runt den äldre
Maria Hedman vill se ett förbättrat teamarbete över yrkesgränser och att där behövs både läkare, specialistutbildad sjuksköterska, terapeuter, undersköterskor, men också biståndshandläggare och hemtjänst.
– Att man blir ett team som rör sig runt den äldre. Ett team som känner igen en och vet vem man är så att man inte hela tiden behöver börja om från början.
Hennes erfarenhet är att en sjuksköterska specialistutbildad för vård av äldre får en djupare insikt, dels om hur sjukdomar och vardagslivet påverkar och vilket stöd man kan ge. Och också en tryggare förmåga att göra en adekvat bedömning i att se symptomen och på så vis undvika påfrestande besök till akutsjukvården för den äldre personen.
– Ett nära samarbete med läkaren förbättras ju också när man får ett djupare perspektiv och blir tydligare som sjuksköterska när man pratar med läkaren. Detta är en otroligt värdefull utbildning som också finns här i Gävle.
Hemtjänsten behöver utvecklas
Även hemtjänsten behöver utvecklas, poängterar hon. Om den tar hand om en svårt sjuk människa och kommer in i hemmet, då behövs också en viss sjukvårdskunnighet.
– Om alla som är inblandade i vården, ingår i det här teamet blir den äldre mer trygg och vet att personerna som kommer kan mig och vad det innebär om jag har något symptom.
– Att lyfta hemtjänsten till minst undersköterskenivå och lägga in även dem i det här teamet runt den multisjuke äldre skulle främja utvecklingen enormt och egentligen inte kosta mer.
Att se möjligheterna
Maria Hedman menar att vi har resurser som vi inte tänker på och att det finns små enkla medel som man med små kostnader kan använda.
– Att ge tid till att klä på sig själv, tid att sitta ner och prata och planera dagen. Vad ska hända idag, vad finns det vi kan ta del av? För det är delaktigheten i det vardagliga livet som är så betydelsefull.
Vi tänker också alltid att vi måste bygga om, berättar hon, men i stadsmiljön finns små trädgårdar, vi behöver inte anlägga en, eller de äldre kan väl också få ta plats i skogen vi har runtom.
– Att se möjligheterna är något vi behöver ta fasta på, så vi inte fastnar i det här omöjliga som inte leder någon vart.
”Vad har du för drömmar?”
Det är väldigt få personer som kräver det omöjliga, poängterar Maria Hedman. Man kan till och med fråga: Vad har du för drömmar?
– De sträcker sig förmodligen inte så långt ifrån det vardagsnära. Min erfarenhet är att det handlar om att få bestämma i det dagliga livet, att få komma ut och få lyssna på fågelsång.
– Detta är en tid då man ska få njuta och uppleva glädjeämnen och det var viktigt även för personalen. Glädjeämnet kan vara att få dela en kopp kaffe.
Vi är så olika inför slutet
Maria Hedman vill betona att åldersgruppen 65 år och äldre behöver betraktas mer nyanserat inom vården. Att det handlar om en grupp människor där åldersskillnaden kan vara över 30 år, med skilda behov och önskningar att uppfylla i den tid som också innebär slutskedet i livet.
Kontakt:
Maria Hedman, lektor i medicin-och vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, 070- 677 16 50, maria.hedman@hig.se
En studie från turismforskningsinstitutet ETOUR på Mittuniversitetet tyder på att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha en positiv effekt på fjällturismen.
− Vår studie visar att en klar majoritet av deltagarna gör sitt första besök i de svenska fjällen när de deltar i vandringen. Och hela 86% svarar att det är sannolikt att de kommer att återvända och att evenemanget bidrar till detta. Man kan gott säga att Fjällräven Classic fungerar som en introduktion till området och att dess deltagare får smak för den typen av upplevelser, säger Daniel Wolf-Watz, forskare vid ETOUR.
Fjällräven Classic är ett vandringsevent som går från Nikkaluokta till Abisko i den lappländska fjällvärlden. Årets upplaga inleds 17 augusti och i år deltar 2000 vandrare från över 40 olika nationer, vilket gör eventet till ett av Sveriges största, årligen återkommande evenemang i de svenska fjällen.
Trygghet ger positiva upplevelser
I samband med fjolårets arrangemang genomfördes en studie av turismforskningsinstitutet ETOUR för att öka kunskapen om deltagarbaserade friluftsevenemang i fjällvärlden. Förutom en observation under själva evenemanget omfattar studien enkätsvar från 2 664 tidigare deltagare.
− Vi vet sedan tidigare att möjligheten att på ett säkert och kontrollerat sätt uppleva fjällen lockar människor som inte har så stor fjällvana. När människor är trygga finns möjligheter till positiva upplevelser. Svaren från studien visar att deltagarna främst förknippar vandringen med känslor som glädje och frihet, säger Andreas Cederlund, chef för produkt- och varumärkesupplevelser på Fjällräven.
Fjällräven Classic har lockat mer än 20 000 deltagare sedan starten 2005. Syftet var då som nu att inspirera svenskar att upptäcka sin egen fjällvärld genom en fjällvandring där man bär sin egen utrustning, sover i tält och lagar sin egen mat. Dygnet runt-bemannade kontrollstationer ungefär var 20:e km med bland annat sjukvårdspersonal gör att naturmötet upplevs tryggt och säkert.
− Närmare 90% av deltagarna framhäver just naturkontakten som en av de största behållningarna. De vill uppleva naturen och det unika område som de svenska fjällen utgör. Så gott som alla svarande ser också området som ett naturlandskap att bevara och skydda, säger Daniel Wolf-Watz.
Kontakt:
Andreas Cederlund, Fjällräven, 070-290 11 80
Daniel Wolf-Watz, ETOUR, 070-246 43 57
Tack vare ditt arbetsminne kan du läsa denna mening från början till slut, utan att glömma bort innebörden i meningen. Arbetsminnet är ett system som tillfälligt lagrar information som är relevant för den uppgift du utför. Men ju fler saker du försöker hålla i arbetsminnet samtidigt, desto sämre blir kvaliteten på vart och ett av minnena. Detta fenomen är känt som ”set size effect”.
Det har länge hävdats att fenomenet inträffar eftersom hjärnan använder en viss mängd neurala resurser till arbetsminnet. Men denna teori det förklarar inte varför hjärnan inte använder ytterligare resurser när den har fler saker att komma ihåg. Hjärtat slår ju till exempel snabbare när du ökar din fysiska aktivitet.
Forskarna Van den Berg och Ma bryter med teorin att arbetsminnets resurser är fasta. Istället föreslår de att resursallokeringen är flexibel och drivs av en balansering mellan två motstridiga mål: att maximera minnesprestanda, och att använda så få neurala resurser som möjligt.
Bättre minne genom belöningar
De överförde idén till en beräkningsmodell som de testade på data från nio tidigare publicerade experiment. I experimenten skulle försökspersonerna memorera färger på olika antal objekt. När de sedan ombads att återge färgerna så exakt som möjligt, visade det sig att kvaliteten på deras svar påverkades negativt av hur många objekt de försökte hålla i i minnet.
Modellen som Van den Berg och Ma tagit fram, kunde förklara resultaten från samtliga nio dataset. Deras modellsimuleringar förutsäger även att de objekt som är mest relevanta för en uppgift lagras mer exakt än de som är mindre viktiga, vilket är ett fenomen som också observerats hos deltagarna i experimenten. Dessutom förutspår simuleringen att den totala mängden resurser som ägnas åt arbetsminnet varierar med antalet objekt som ska memoreras. Detta resultat är förenligt med resultaten från tidigare experiment.
Arbetsminnet verkar alltså vara mer flexibelt än man tidigare trott. Mängden resurser som hjärnan allokerar till arbetsminnet är inte fast, utan kan vara ett resultat av att balansera resurskostnaden mot kognitiv prestanda. Om detta bekräftas kan det vara möjligt att förbättra arbetsminnet genom att erbjuda belöningar eller genom att öka den upplevda betydelsen av en uppgift.
Kontakt: Ronald van den Berg, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet, ronald.vandenberg@psyk.uu.se, 018-471 7980 eller 073 572 1727
Vilda djur lever för att föröka sig och föra vidare sina gener till nästa generation. Men det kan vara svårt att maximera sin fortplantningsframgång i naturen. Hos fåglar behöver hanar ofta kämpa för områden där de kan bygga ett bo, fortplanta sig och mata sina unga. Honor väljer ofta en hane utefter hur attraktiv han är och efter egenskaper som signalerar god genetisk kvalitet såväl som gott om resurser för deras avkomma.
Men kampen slutar inte här. Majoriteten av djuren som finns där ute är inte precis trogna, utan honor parar sig istället vanligen med flera hanar för att öka den genetiska variationen hos sin avkomma, och alltså inte lägga alla ägg i samma korg. Hanar behöver därför producera sperma som är bra på att befrukta ägg. Men inte bara det, den måste också vara bättre än sperma från deras potentiella rivaler, för att komma först till ägget.
Motsägelsefulla studier
Tidigare studier har försökt undersöka kopplingen mellan dessa så kallade primära och sekundära sexuella egenskaper: har sexigare hanar också bättre sperma? Svaret på den frågan har förblivit oklart eftersom resultat från olika studier ofta motsäger varandra.
I den nya studien har forskarna studerat hanars befruktningsframgång genom att under fyra år samla in prov från över 120 olika halsbandsflugsnapparhanar och mer än 400 fågelungar från deras bon på Öland. De har mätt fåglarnas visuella egenskaper (vit pannfläck, honor föredrar generellt sett hanar med större) fotograferat och mätt deras spermielängd under mikroskop, och genotypat fågelungarna i deras bon för att ta reda på hur stor andel av dem som är deras egna.
Vad som är bäst spermier är olika för olika hanar
Forskarna fann att typen av spermier som maximerar hur många ungar de blir fäder till är olika för olika typer av hanar. För hanar som har små pannfläckar, och därför är mindre dominanta och mindre attraktiva, är det bättre att ha längre spermier. Detta kan bero på att de blir mer utsatta för spermietävlan och längre spermier simmar oftast snabbare och når ägget först. Men längre är inte alltid bättre! För mer attraktiva hanar är det tvärtom och att ha mindre spermier ger dem fler egna ungar i boet.
– Vår studie visar att vad som är god spermiekvalitet kan bero på hur attraktiv, kompetetiv och hur gammal en hane är, så det finns inte en sorts ”bra spermie” och vi borde oftare ta ett större perspektiv och faktiskt mäta vilka fenotyper som resulterar i högst andel lyckade befruktningar, säger Murielle Ålund, forskare vid Michigan State University och tidigare doktorand vid Uppsala universitet.
Artikeln ingår i Murielle Ålunds avhandling ”Sex, Sperm and Speciation: On sexual selection and fertility in hybridizing flycatchers” som lagts fram vid Uppsala universitet.
Synapsen, kopplingspunkten mellan två nervceller, anses vara det ställe där information överförs och minnen lagras. Nu har ett forskarlag från University of Edinburgh, tillsammans med den svenska forskaren Erik Fransén, professor i datalogi vid KTH, skapat den första katalogen över hjärnans synapser, utifrån mätningar på en miljard synapser.
Erik Fransén har genomfört datorsimuleringarna i undersökningen. Dessa simuleringar visar hur kartan av olika synapstyper påverkar hjärnans informationsbehandling, det vill säga hur mönster av nervimpulser överförs till områden av aktiva nervceller. Djurmodeller av schizofreni visar att sammansättningen av synapser är förändrad, något som kan hänga samman med sjukdomen.
Kan analysera synapser i hela hjärnan
– Vi hoppas verkligen att den teknik vi skapat för att analysera synapser över hela hjärnan – och inte bara i ett litet utvalt område – ska bidra till att förståelsen för schizofreni ökar, säger Erik Fransén.
Mycket talar för att flera neurologiska och psykiatriska sjukdomar, inte bara schizofreni, till stor del handlar om trassel i synapserna, konstaterar han.
– Detta kan bli ett kraftfullt analysredskap. Ingen vet riktigt var i hjärnan som problemen finns. Genom att vi tittar på hela hjärnan så missar vi ingenting, säger Erik Fransén.
Forskningslaboratoriet i Edinburgh samarbetar med läkemedelsföretag och har testat kemiska substanser och läkemedel med den teknik som utvecklats i undersökningen. Man har också samarbete med läkare på sjukhuskliniker och utvärderar användbarheten inom diagnostik.
– I förlängningen kan tekniken ge nya eller förbättrade mediciner mot hjärnsjukdomar. Den kan också bidra till bättre klinisk diagnosmetoder så att man kan mäta och beskriva det problem en patient har, säger Erik Fransén.
Stor mångfald av synapser
Ett slående resultat är den stora mångfald som finns bland synapserna. Forskarna upptäckte är att det finns stora olikheter mellan hjärnområden, och att det även inom ett och samma område finns systematiska skillnader i olika ändar, något som hittills varit okänt.
– Tidigare studier har visat att synapsens funktion intimt hänger samman med var i synapsen proteinerna finns, så våra resultat ger också en modell av hjärnans funktionella organisation, säger Erik Fransén.
Kontakt:
Erik Fransén, professor i datalogi vid KTH, erikf@kth.se, 08-790 69 02
– Det här är definitivt positiva nyheter. Studien visar att patienter med typ 2-diabetes och optimal riskfaktorkontroll hade oerhört låg risk för förtida död, hjärtinfarkt och stroke, säger Aidin Rawshani, AT-läkare och doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och försteförfattare till artikeln som publicerats i The New England Journal of Medicine.
Studien bygger på uppgifter ur Nationella Diabetesregistret om cirka 300 000 patienter med diabetes typ 2 under perioden 1998-2014. Dessa personer har jämförts med uppemot fem gånger så många köns- och åldersmatchade kontrollpersoner ur allmänna befolkningen.
Full kontroll – lägre risk
Resultaten visar att det finns personer med typ 2-diabetes som bara har knappt tio procents förhöjd risk för förtida död, hjärtinfarkt och stroke jämfört med folk i allmänhet. Risken för hjärtsvikt är i den här gruppen 45 procent högre än hos kontrollpersonerna.
I andra änden av skalan finns personer med typ 2-diabetes och hela tiofaldigt ökad risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, respektive femfaldigt ökad risk för förtida död, jämfört med kontrollerna.
Avgörande är hur väl ett antal riskfaktorer kontrolleras, med hjälp av läkemedel och genom att personen är rökfri. Det handlar om blodtryck, långtidsblodsocker, lipidstatus (fetter och fettliknande ämnen i blodet), njurfunktion och rökning.
Just rökningen visade sig vara den tyngsta riskfaktorn för förtida död, medan förhöjda blodsockernivåer var den farligaste faktorn för hjärtinfarkt och stroke.
Viktigast för yngre
– Genom att optimera de här fem riskfaktorerna, som alla kan påverkas, kommer man en bra bit. Vi har visat att riskerna kan reduceras kraftigt, och i vissa fall kanske till och med elimineras, säger Aidin Rawshani.
– Studien visar också att risken för komplikationer, framför allt hjärtsvikt, är störst bland dem under 55 år, fortsätter han. Därför är det extra viktigt att kontrollera och behandla riskfaktorer om man är yngre med diabetes typ 2.
All samhällsplanering i västvärlden utgår idag från att vi konsumerar och att tillväxt är normen. Samtidigt har många forskare funderat över hur rimligt det är.
– Det är till exempel uppenbart att ju mer vi konsumerar och producerar desto sämre är det för miljön, säger Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och författare till böckerna Ekonomi utan tillväxt (2011) och Tillväxt till varje pris (2013). Han är också en av deltagarna i forskningsnätverket Bortom BNP-tillväxt.
Vill visa alternativa levnadssätt
Forskningsnätverket undersöker sedan 2014 vad som händer med, och i, ett samhälle om den ekonomiska tillväxten avstannar. Syftet är att förbereda samhället på de utmaningar som kan uppstå i så fall.
Projektet, som involverar 17 forskare från bland annat KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet, har tagit fram fyra möjliga framtidsscenarion som alla utgår från fyra hållbarhetsmål.
De fyra målen är:
1. Sverige ska vara fossilfritt år 2050 vilket betyder att inga fossila bränslen används som bränsle eller i industriella processer. Sveriges konsumtion får maximalt bidra till 0,82 ton CO2-ekvivalenter (GHG) per person och år.
2. Mängden mark per person som används för svenskarnas konsumtion överstiger inte den globala bio-kapaciteten.
3. Alla invånare i Sverige, oavsett kön, könsspecifika uttryck, sexuell läggning, etnicitet och religiös tillhörighet, ålder, funktionshinder, klass och inkomstnivå, har rätt att delta i och påverka politiska val och beslutsfattande som påverkar deras liv.
4. Invånare i Sverige har tillräcklig tillgång till resurser och tjänster som kan skapa möjligheter till boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för god hälsa. Dessa resurser och tjänster fördelas enligt rättviseprinciper
– Invånarna i Sverige ska ha tillgång till resurser som kan skapa möjligheter för boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för en god hälsa, säger Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet och ledare för arbetspaketet om samhälleliga och miljömässiga målsättningar.
Enligt Mikael Malmaeus är den övergripande tanken med projektet att visa att det finns andra sätt att leva och att detta ska leda till diskussion bland människor.
– Vår uppgift är således att hitta övertygande argument med hjälp av tung akademisk forskning, säger Mikael Malmaeus.
Fyra olika framtidsscenarier:
Lokal självförsörjning: Export, import och konsumtion har minskat kraftigt till förmån för de lokala marknaderna. Arbetet sker i små lokala sammanslutningar, ofta organiserade som ett kooperativ. Mängden produkter som produceras är liten och människor arbetar mycket. En stor del av arbetet görs oavlönat eftersom tid ägnas åt självförsörjning. Dock minskar tidspressen eftersom en del av det sociala umgänget sker på arbetsplatsen.
Människor lever frivilligt enkelt och har självmant valt att minska sin konsumtion. Den nationella valutan har kompletterats med en lokal valuta som endast kan användas för konsumtion av lokalt producerade varor och tjänster. Energin är förnybar och produktionen lokal. Materialanvändningen har minskat med 30 procent jämfört med idag.
Kollaborativ ekonomi: Människor har blivit medvetna om konsumtionssamhällets baksidor, vilket innebär att vi hellre delar, lånar, byter och hyr än köper. En stor del av produktionen är organiserad i kooperativ och i nätverk där produktionsmedel delas. Det privata ägandet har minskat till förmån för gemensamt ägande. Gränserna mellan privat och offentligt, konsumenter och producenter har till stor del suddats ut. Makten är spridd över många aktörer.
Tillit är en av samhällets viktigaste resurser och styrningen och planeringens uppgift är att underlätta snarare än att kontrollera. Energitillförseln är förnybar och materialanvändningen har minskat med en tredjedel jämfört med 2015.
Automatisering för livskvalitet: Robotar och automatisering har ersatt mänsklig arbetskraft och arbete är således inte längre fokus för samhällsdebatten. Få medborgare har kunskap om varu- och matproduktion. Produktionsvinsten växlas in i minskad arbetstid, cirka tio timmar per vecka, och resten av tiden ägnas åt sociala relationer och annan meningsfull fritidssysselsättning.
Tillräcklighet präglar människors liv och den materiella konsumtionen är låg. Import och export av material och råvaror till industrin är dock stor eftersom produktionen är specialiserad. Samhället har drag av korporativism där teknikföretag har stort inflytande över den offentliga politiken. Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med fyra procent jämfört med 2013.
Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten: Insikten om ekosystemens gränser har lett till en lagstiftning som främjar en cirkulär ekonomi som bygger på återanvändning och återvinning. Avfall finns inte längre som begrepp då allt ska demonteras och återanvändas och social status och materiell konsumtion är inte längre sammankopplade. Ekonomisk tillväxt är inte ett mål och BNP-måttet har ersatts av indikatorer på en hållbar ekonomisk utveckling. Staten fattar majoriteten av besluten och styr mot resurseffektivitet i samhället. Även företagens makt har ökat då de äger och kontrollerar de resurser som används i produktionen.
Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med två procent jämfört med 2013.
Forskare måste skrämmas mer
Varken Mikael Malmaeus eller Alf Hornborg tror dock att det går att stöpa framtiden i något av ovan nämnda scenarier. Speciellt inte med tanke på dagens konsumtionstrender. Som bäst hoppas Mikael Malmaeus på att det blir en kombination av dem alla – och i värsta fall ingen av dem. Och enligt honom lutar det dessvärre åt det senare.
– Idén om tillväxt är djupt rotad i vårt samhälle och med tanke på att vi redan har passerat naturens gränser är jag inte säker på att det går att bryta den nedåtgående spiralen.
Han inser att det låter dystert och att det inte är vad folk vill höra, men han menar att det är det som är poängen.
– Jag tycker att man ska vara ärlig och kunna säga att människor inte agerar tillräckligt mycket. Jag tror att forskare måste skrämmas mer för att få andra att förstå att det är en akut kris vi befinner oss i.
Utmaning att kombinera självförsörjning med moderna trygghetssystem
Alf Hornborg är något mer diplomatisk i sitt siande, men tror även han på ett kommande sammanbrott.
– Det mest sannolika är att vi följer historiens mönster och drabbas av någon form av förlust av samhällelig komplexitet.
Detta behöver dock inte leda till elände och återgång, förutsatt att myndigheterna utvecklar strategier för att dämpa krisens följdverkningar.
– Med förutseende planering kan detta öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och mer tillfredställande att leva i. Den stora utmaningen är att organisera en samhällsekonomi som uppmuntrar lokal självförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvård och jämlikhet.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Projektet Bortom BNP-tillväxt är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018. Övriga medverkande är VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Södertörns högskola och Tillväxtanalys. KTH samordnar och leder projektet. Studien ska mynna ut i en rapport, rekommendationer till beslutsfattare, en rad vetenskapliga artiklar och seminarier
– Det cellskelett vi upptäckte i mitokondrierna fungerar ungefär som ett armeringsnät och hjälper till att bibehålla cellens uppbyggnad och bidrar till stabiliteten i cellens olika rum. Det gör att olika molekyler lättare kan ta sig runt i cellen, säger Maria Alvarado Kristensson, docent och forskare i molekylär patologi vid Lunds universitet.
Det var när forskarna i mikroskop studerade proteinet gamma-tubulin, som är viktigt för cellens livscykel, som de reagerade på att proteinet fanns på så många olika ställen i de tumörceller de studerade.
Okänt cellskelett
– Gamma-tubulin är ett ”klistrigt” protein och en del trodde först därför att det vi såg i mikroskopet var en kontaminering, en slags förorening, av proverna. Men det stämde inte för när vi tog bort det här proteinet från cellen, så dog den. Det kunde alltså inte enbart vara en kontaminering, utan något som har en viktig funktion för cellens överlevnad.
Det forskarna såg var i själva verket det hitintills okända cellskelettet.
Forskarna visade också att gamma-tubulinet är involverat i mer än att etablera cellskelettet åt mitokondrierna. Mitokondrierna använder även proteinet för att bygga vägar inuti cellen som kopplar samman cellkärnan och cellinnehållet med insidan av mitokondrierna. Vägarna används bland annat för att transportera molekyler in och ut ur mitokondrierna.
Forskarna tror att en av gamma-tubulinets funktioner är att underlätta för andra proteiner och molekyler att röra sig i membranet, en rörelse som är nödvändig för tillverkning av energi och som i slutändan påverkar cellens andningsförmåga.
Gynnar cancerutveckling – Det är sedan tidigare känt att gamma-tubulin spelar en betydande roll vid tumörutveckling och många tumörer har förhöjda värden av gamma-tubulin, vilken gynnar deras överlevnad. Att vi nu sett att proteinet även är involverat i att bygga upp mitokondriernas skelett och att cellen utan detta skelett dör, kan ha betydelse när man utvecklar nya strategier mot cancer, menar Maria Alvarado Kristensson, som tillsammans med sin forskargrupp försöker utveckla nya läkemedel mot cancer som riktas just mot gamma-tubulin.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
