När permafrosten tinar kan tidigare fruset kol hamna i bäckar och floder där det processas och släpps ut som växthusgaser från vattenytan, direkt ut i atmosfären. Att kvantifiera utsläppen av växthusgaser från vattendrag är särskilt viktigt i västra Sibirien, ett område där permafrosten innehåller stora mängder kol och där också ett av de största avrinningsområdena till Arktiska oceanen finns, floden Ob.
Flodernas betydelse för klimatet
Forskare vid Umeå universitet och samarbetspartners från SLU, Ryssland, Frankrike och Storbritannien, kan nu visa att vattendragens utsläpp av växthusgaser når en topp i de områden där den västsibiriska permafrosten aktivt bryts ned, medan utsläppen minskar där klimatet är kallare och permafrosten ännu inte börjat tina. Forskarteamet har också funnit att utsläppen av växthusgaser från floderna överstiger mängden kol som vattendragen för med sig till Arktiska oceanen.
– Det var ett oväntat fynd eftersom det betyder att västsibiriska floder aktivt processar och avger stora delar av det kol de tar emot från tinande permafrost. Omfattningen av dessa utsläpp kan också öka i takt med att klimatet fortsätter värmas upp, säger Svetlana Serikova, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, och en av forskarna i teamet.
Möjligheten att förutspå framtiden
Att mäta utsläppen av växthusgaser från vattendrag i permafrostområden i allmänhet och i västra Sibirien i synnerhet är viktigt, eftersom det ökar förståelsen av vilken roll sådana områden har i den globala kolcykeln och ökar möjligheterna att förutspå effekterna av ett förändrat klimat i Arktis.
– De storskaliga förändringar som sker i Arktis till följd av uppvärmningen påverkar starkt klimatsystemet och har långtgående konsekvenser för resten av världen. Därför är det viktigt att vi fokuserar på att fånga upp hur klimatuppvärmningen påverkar Arktis nu, innan dessa dramatiska förändringar sker, säger Svetlana Serikova.
Kognitionsvetare från Lunds universitet och Karolinska institutet lät 372 deltagare svara på en politisk enkät om sjukvård, skola, och miljö. Efteråt ombads hälften av dem att bekräfta att deras svar var korrekta, medan den andra hälften även ombads argumentera för dem.
Bara hälften av de manipulerade svaren upptäcktes Vad deltagarna inte visste om var att några av deras svar hade blivit manipulerade av försöksledarna, och flyttade till motsatt sida av åsiktsskalan. Endast 50 procent av de här manipulerade svaren upptäcktes och korrigerades av deltagarna, medan resterande svar accepterades som deras egna.
– Detta ligger i linje med vår tidigare forskning kring beslutsblindhet och ideologiska attityder, säger Petter Johansson, en av forskarna bakom studien. Men en viktig fråga för oss här var huruvida den här åsiktsförändringen kunde bestå över tid, även om vi inte på något sätt försökte förstärka den nya hållningen.
Detta undersöktes genom att låta deltagarna svara på en uppföljningsenkät med nya frågor, som också innehöll de manipulerade frågorna. De fick dessutom återkomma en vecka senare för att svara på ytterligare en enkät, som även den innehöll de manipulerade frågorna.
Höll fast vid de falska åsikterna Resultaten visar att när en deltagare accepterat ett manipulerat svar som sitt eget, ändras också svaren i uppföljningsenkäterna i den manipulerade riktningen. Däremot påverkas inte svaren för frågor som inte manipulerats.
– Det här är extra intressant eftersom det är första gången som beslutsblindhet används för att inducera en bestående åsiktsförändring. Vår studie visar att falska övertygelser, och återkoppling om dessa övertygelser, kan forma vår tolkning och våra minnen av våra egna politiska åsikter, påpekar Philip Pärnamets, forskare på Karolinska institutet.
– En viktig del i vad det innebär att ha en åsikt verkar vara att dra slutsatser från våra minnen om hur vi tidigare uttryckt stöd för åsikten. Med beslutsblindhet som verktyg kan vi påverka deltagarnas föreställningar om vilka åsikter de har och att denna påverkan kan leda till att dessa åsiktsförändringar består, förklarar han.
Båda grupperna hade ändrat åsikter När forskarna jämförde de deltagare som bara bekräftade sina svar med de som också argumenterade för dem, fann de att båda grupperna uppvisade åsiktsförändringar. Men effekten var mycket starkare för de som argumenterade.
– När en person argumenterar för ett manipulerat svar vet vi med säkerhet att argumenten omöjligen kan vara motivet bakom deras ursprungliga åsikt. Denna typ av konfabulering har nästan aldrig studerats utanför den kliniska kontexten, men det är möjligt att konfabulering är en vanlig företeelse i vår vardag, säger studiens huvudförfattare Thomas Strandberg.
– Vi fann också, fortsätter Thomas Strandberg, att de deltagare som började motivera ett manipulerat svar, men avbröt för att korrigera det, ändå ändrade sina åsikter lite. Dessa mindre förändringar måste studeras vidare, men det verkar som även små och till synes oskyldiga mängder av konfabulation kan påverka våra åsikter.
Människor mer flexibla i sina politiska åsikter – Ett mer positivt sätt att se på det, med tanke på det rådande samhällsklimatet med en ökad polarisering och en allt hätskare politisk debatt, visar vår studie att människor faktiskt kan vara flexibla i sina politiska åsikter. Allt som behövs är en metod, så som beslutsblindhet, för att främja en öppnare och mer nyanserad politisk diskussion bortom partigränser, avslutar Thomas Strandberg.
Studien var helt anonym. Efter experimentet blev deltagarna helt informerade om vad som hade hänt och vad syftet med studien var, och alla gav sitt skriftliga medgivande.
Kontakt: Thomas Strandberg, Lund University, thomas.strandberg@lucs.lu.se
Philip Pärnamets, Karolinska Institute and New York University, philip.parnamets@ki.se
Forskningsgruppens hemsida: http://lucs.lu.se/choice-blindness-group
Under de senaste tjugo åren har vildsvinsstammen vuxit kraftigt och spridit sig till nya områden, både i Sverige och i andra delar av världen. En följd av detta är växande problem med trafikolyckor och skadegörelse på grödor och mark, men också att allt fler människor jagar och äter vildsvin. Samtidigt har det kommit rapporterar om att vildsvin kan bära på mikroorganismer som kan orsaka sjukdom hos människa.
Axel Sannö ger i sitt doktorsarbete vid SLU en fördjupad bild av den smittorisk som vildsvin kan innebära för jägare och köttkonsumenter. Han har tillsammans med sina kollegor utvecklat ett molekylärt diagnostest som påvisar dna från viktiga bakterier, och har sedan gjort tester på slaktkroppar, avföring och köttfärs.
Salmonella
Undersökningarna har fokuserat på stammar av tre viktiga matförgiftningsbakterier – Salmonella, Yersinia samt colibakterier som kan orsaka EHEC – och det visade sig att matförgiftningsbakterier är vanligt förekommande bland svenska vildsvin. Dna från minst en av dessa bakterier fanns i prover från omkring hälften av de 178 undersökta vildsvinen, som kom från både jaktgods och privata jägare. 46 individer bar på dna från Yersinia enterocolitica, 37 bar på dna från Yersinia pseudotuberculosis och 32 individer bar på dna från någon salmonellabakterie.
– Matförgiftningsbakterier finns främst i svalget, men även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför viktigt med god hygien vid slakten, säger Axel Sannö.
Vildsvinsfärs
Vid undersökningen av vildsvinsfärs testades tjugo prover som lämnats in av jägare och ytterligare tolv konsumentförpackningar. I den färs som erhölls från jägare påvisades dna från Y. enterocolitica i fyra prover och i proverna från dagligvaruhandeln och vilthanteringsanläggningarna fanns dna från denna bakterie i sex prover. Däremot hittades inga spår av salmonellabakterier eller Y. pseudotuberculosis.
– Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen, vilket oftast är jägarna själva, och det är viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.
Den nya molekylära dna-testmetod som utvecklades visade sig vara väl anpassad för att påvisa förekomst av salmonellabakterier och Yersinia enterocolitica, men det krävs ytterligare utvecklingsarbete för att den ska fungera lika bra för Y. pseudotuberculosis. En stor fördel med metoden är att den ger svar redan inom fyra arbetsdagar, vilket kan vara mycket användbart vid smittspårning. Med de äldre analysmetoderna måste de svårodlade bakterierna först renodlas, vilket är tidskrävande.
Kontakt:
Axel Sannö, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 14 72, 070-447 19 30, axel.sanno@slu.se
– Äldre syskon har generellt betydelse för vad småsyskon väljer för utbildning. Kvinnor är mer benägna att följa en storasyster som gått en mansdominerad teknisk utbildning i fotspåren, än vad kvinnor med en storebror med samma utbildning är, säger Roujman Shahbazian, nybliven doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Det är känt sedan tidigare att val till en del utbildningar i Sverige är, och länge har varit, starkt könssegregerade. Kvinnor är särskilt underrepresenterade i de så kallade STEM-utbildningarna, det vill säga utbildningar i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Roujman Shahbazians studie är baserad på registerdata på tvåbarnsfamiljer i Sverige där det yngsta syskonet föddes någon gång mellan 1960 och 1980, det äldsta syskonet föddes senast 1980 och där båda syskonen har någon form av högre utbildning.
Gäller inte män
Resultaten visar på en ökad sannolikhet att en lillasyster väljer en STEM-utbildning när hennes storasyster redan gått en sådan utbildning, jämfört med de yngre systrar som har en storebror med STEM-utbildning. Men för män med en storebror som har gått en STEM-utbildning ser mönstret annorlunda ut. Här är det i stället en något lägre sannolikhet att den yngre brodern väljer en STEM-utbildning, om den äldre brodern gått en sådan utbildning. Detta jämfört med de män som har en äldre syster med STEM-utbildning.
– En möjlig förklaring till det är att det ju redan finns en stark samhällelig norm om att män ska välja sådana utbildningar. Då behöver inte män den här extra ”knuffen” i form av ett syskon som förebild som kvinnor tycks behöva, säger Roujman Shahbazian.
Nytt för Roujman Shahbazians studie är att han fokuserar på just syskonens betydelse för individers studieval. Tidigare studier på val till STEM-utbildningar har riktat in sig på föräldrars, mentorers, skolans eller universitetens inflytande i valet av STEM-utbildning.
Forskarna har hittat ett sätt att mäta hur växter reagerar på torka i mycket stor skala. Studien har undersökt hela kontinenter och visar att torkperioder sedan millennieskiftet har lett till stressade växter över stora områden i flera världsdelar. Studien bygger på tiotusentals mätningar via ett globalt nätverk av atmosfärisk koldioxiddata.
Snålar med vattnet för att överleva För att överleva under torra perioder blir växter mer effektiva i sin användning av vatten. Genom att reglera bladens pyttesmå porer kan växterna minska vattenförlusterna, vilket samtidigt medför att växternas upptag av koldioxid från luften minskar.
Hittills har denna typ av forskning om återkopplingen mellan växter och torka skett huvudsakligen i en geografisk skala motsvarande växt- och ekosystemnivå. Studier gällande regionala till kontinentala skalor är sällsynta, främst på grund av bristen på storskalig observationsdata. Men tack vare ett alltmer utbyggt atmosfäriskt observationsnätverk, som mäter en stor mängd olika atmosfäriska spårgaser, har en ny metod för att diagnostisera storskaliga effekter av torka på växter nu blivit möjlig.
– Vår analys visar att torka har lett till stressade växter över stora områden under extrema torkperioder de senaste decennierna i Europa, USA och Ryssland, säger David Wårlind, en av forskarna bakom studien.
Metod möjlig använda för klimatmodeller Upptäckten av denna nya analysmöjlighet har betydelse även för arbetet med klimatmodeller. Det blir möjligt att i stor skala direkt testa klimatmodeller som simulerar utbytet av koldioxid och vatten i växter under pågående och framtida torkhändelser. Wårlind och hans forskarkollegor har jämfört aktuella klimatmodeller med observationsdata och konstaterar att många av de nuvarande klimatmodellerna tycks simulera en för liten förändring i det relativa utbytet av koldioxid och vatten under extrema torkperioder.
– Detta kan därför leda till att modellerna underskattar effekterna på kolcykeln vid framtida torkhändelser som förutses bli både mer frekventa och svårare, säger David Wårlind, forskare i naturgeografi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Den aktuella studien har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.
Kontakt:
David Wårlind, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, david.warlind@nateko.lu.se
Marko Scholze, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, marko.scholze@nateko.lu.se
Sommarens torka 2018 slog med förödande kraft mot stora delar av Europa, och Sverige var inget undantag. Lantbrukets rekordlåga skördar och sänkta grundvattennivåer utgjorde kanske de mest akuta problemområdena, men nu avlöser rapporterna om oförutsedda indirekta effekter varandra. Nyligen rapporterades exempelvis från Lunds universitet att de torkstressade träden blivit känsliga för angrepp från både svampar och insekter. Livet ovan mark har haft en hård sommar, och det kan tyckas som att det enda som inte påverkas i hettan är jorden själv. Eller?
En ny studie, författad av forskare från flera länder i Europa, har undersökt just hur jorden påverkas av extrem torka.
Livsviktiga interaktioner
– Jorden är i högsta grad levande. Den är hem åt tusentals arter av svampar och bakterier som är beroende av varandra i intrikata nätverk och samhällen, säger en av författarna, professor Sara Hallin, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.
– Dessa interaktioner är viktiga för en lång rad ekosystemfunktioner som växtnäringsomsättning, rent grundvatten och minskade utsläpp av växthusgaser.
Därför är markmikrobernas välbefinnande av avgörande betydelse, men Sara Hallin berättar att det trots detta saknats kunskap om hur de hanterar långvarig torka. Forskningsstudien undersöker hur mikrobsamhället är sammansatt i gräsmark med olika växtarter före, under och efter extrem uttorkning.
– Klimatförändringarna förutspås ju ge både fler och längre torkperioder, vilket kommer att påverka vattenhalten i marken och därmed vilka mikrober och växter som kan leva där. Enskilda mikrobers och växters upp- och nedgångar påverkar sedan i sin tur det övriga samhället i jorden, så allt hänger samman i komplexa nätverk, säger hon.
Bakteriesamhället mest påverkat
Studien undersökte med hjälp av DNA-analyser mikrobsamhället i gräsmarker före och under uttorkning, samt en vecka respektive två månader efter att torkan avbrutits. Detta visade att nätverk i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. Det antas delvis bero på att svamparnas mycelstruktur och förmåga att transportera vatten gör dem mindre känsliga än bakterier för torka. Denna påverkan var dessutom långvarig, med kvardröjande effekter två månader efter torkan.
– Men vi noterade också att torkan orsakade en kraftig ökning av ett snabbväxande, torktåligt gräs, säger Sara Hallin.
– Denna ökning i biomassa ovan jord orsakade i sin tur ökad vattenavgång från jorden i form av evaporation från gräset, vilket ytterligare torkade ut jorden. Bristen på vatten påverkar såväl svampar som bakterier, men bakteriesamhället drabbas alltså hårdast, säger hon.
Effekter förstärker varandra
Forskarna konstaterade att den ökade förekomsten av gräset i sig dessutom påverkade bakteriesamhället, men inte svamparna. Att bakterierna missgynnats visade sig i sin tur gynna tillväxten av gräset i en sorts självförstärkande cykel.
Att snabbväxande gräs gynnas av torkan får alltså av flera samverkande orsaker långvariga effekter på mikrobsamhället i marken och därmed på vilka växter som trivs i den. Forskarna tror att denna interaktion kan vara en förklaring till att snabbväxande gräs ofta syns på marker drabbade av torka.
Effekt på lustgasutsläpp
– Även markens funktioner påverkades av torkan. En av markbakteriernas egenskaper är förmågan att bryta ner lustgas, en allvarlig växthusgas, berättar Sara Hallin. Vi kunde se att torkan hade en mätbar påverkan på denna funktion.
– Lustgasutsläppen påverkades inte under själva torkan, men när regnet kommer ökar lustgasutsläppen under en tid med det tredubbla. Vår studie kan inte kvantifiera betydelsen av detta för de globala utsläppen, men ökningen är troligen marginell, säger hon.
Sammanfattningsvis visar studien alltså att långvarig torka medför långvariga effekter på jordens mikrobsamhällen, i synnerhet bakterierna. Denna påverkan förstärks också av att snabbväxande gräs, som ytterligare torkar ut jorden, gynnas av torkan. Sådant gräs påverkar dessutom i sig bakteriesamhället vilket i sin tur gynnar gräset ännu mer i en sorts spiral av orsak och verkan. Exakt vilka långvariga konsekvenser detta får för jordens funktioner visar inte studien, men påverkan i sig är oroväckande och ännu ett bevis på hur svårt det är att förutspå alla följdeffekter klimatförändringarna för med sig.
– Läkarnas skyldighet att göra anmälan till polisen om patienter som av fysiska eller psykiska skäl är olämpliga att inneha vapen följs dåligt i dagsläget. Hela processen kring dessa anmälningar bör ses över för att rädda liv, säger Mensura Junuzovic, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Mensura Junuzovic analyserat dödliga vådaskjutningar vid och utanför jakt under perioden 1983 – 2012. Vid jämförelser med äldre svenska studier kan man se en halvering av dödsfallen sedan 1970. En stor del av minskningen har skett efter det att obligatorisk jägarexamen infördes 1985.
Få dödskjutningar med legala vapen vid mord och dråp I genomsnitt omkommer cirka tre personer varje år i vådaskjutningar i Sverige. Den mänskliga faktorn är dominerande och innebär exempelvis att en människa misstas för en älg eller att man har ramlat med laddat vapen. Samtliga dödliga vådaskjutningar vid jakt skedde med legala och registrerade gevär, men bland dödsfall utan samband med jakt skedde en dryg tredjedel med illegala vapen.
Mensura Junuzovic har även studerat mord, dråp och självmord under 2012 och 2013. Under dessa två år avled 213 personer i självmord med skjutvapen. 39 personer dödades under samma period i mord och dråp med skjutvapen. Bland självmorden var lagliga vapen vanligast, medan illegala vapen dominerade bland mord och dråp.
Olämplighet att inneha vapen ska anmälas
Nästan hälften av alla självmordsoffer hade haft kontakt med sjukvården om psykisk ohälsa inom ett år före dödsfallet. Trots det hade inte en enda av dem som tog sitt liv i de undersökta perioderna anmälts av läkare som olämplig att inneha vapen. Bland dem som vådaskjutit sig själva eller någon annan var det däremot få som tidigare hade kontaktat sjukvården.
I avhandlingen ingår även en enkät bland 1 000 jägare om deras attityder till säkerhet. Den visade att var fjärde jägare hade bevittnat någon form av incident med skjutvapen i samband med jakt. Dessa incidenter ledde dock mycket sällan till att någon människa blev skadad eller dödad.
– Vid genomträngande skottskador hinner de flesta avlida innan de kommer till sjukhus. Det viktigaste för att få ned antalet dödsfall är därför att förhindra att människor skjuts. Siffrorna talar sitt tydliga språk, och det som nu bör prioriteras är arbete mot självmord och mot illegala vapen, säger Mensura Junuzovic.
Mensura Junuzovic arbetar som specialist i allmänmedicin i Skåne och undervisar om patientsäkerhet på läkarprogrammet vid Lunds universitet.
Kontakt:
Mensura Junuzovic, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, mensura.junuzovic@med.lu.se, 010-483 47 00
Allt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. Många stora svenska företag erbjuder sina anställda att arbeta utomlands några år och många tackar ja till detta. Ofta är dessa män och inte sällan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, då förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltså. Bara inte i Sverige.
Svenskar en av de största invandrargrupperna – Eftersom migration är ett hett ämne är det intressant att tänka på att återvändande svenskar länge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svårt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhället. Vad gäller kvinnorna i min forskning är det också intressant hur den svenska jämställdhetspolitiken kan bli kvinnans förlust när hon återvänder hem, säger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.
Av de svenskfödda migranter som flyttar utomlands återvänder 75 procent till Sverige. Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen återvändare. I fokus för hennes forskning finns 46 återvändande kvinnor som under några år omsorgsarbetat utomlands på grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.
Jämställdhetspolitiken blir ett hinder Forskningen visar att den svenska jämställdhetspolitiken på några punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel är pensionen. Då pensionssystemet utgår ifrån att kvinnor och män delar lika på arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansåg att särbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlätta för kvinnor att själva välja om de ville ut på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat på flera år fick de låg pension och blev därmed fortsatt beroende av sina makars inkomst, även i Sverige.
Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid återvändandet till Sverige gäller för migranter över lag. Detta på grund av att pensionen grundas på hela arbetslivet och att full garantipension kräver att man bott 40 år i Sverige mellan åren 16 till 64 år.
– I dagens samhälle förväntas vi vara flexibla på den globala arbetsmarknaden. Men det uppstår en krock när vår välfärdsstat är organiserad utifrån principen om boende och arbete i Sverige.
Kontakt:
Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet, catrin.lundstrom@liu.se
Medicinska förpackningar kan vara burkar, blister, flaskor, sprejer, pipetter och tuber. Ofta har äldre människor svårt att öppna förpackningarna och det är heller inte ovanligt att mediciner blandas ihop för att de medicinska förpackningarna är för lika varandra.
Kräver styrka i fingrarna − Generellt kan man säga att en förpackning som kräver mycket styrka i fingrar och handleder brukar vara svårare för äldre personer att hantera. Förpackningarnas lilla textstorlek är också ett problem eftersom många äldre har försämrad syn, säger Giana Carli Lorenzini.
Giana Carli Lorenzini har nyligen disputerat i Förpackningslogistik vid LTH med avhandlingen Toward inclusive pharmaceutical packaging – an innovation and design process perspective. I sin forskning har hon studerat förpackningsbranschen och förpackningsproblematiken för äldre genom intervjuer med läkemedelsproducenter, förpackningsleverantörer samt förpacknings- och patientorganisationer.
Giana Carli Lorenzini menar att branschen många gånger saknar ett användar- och patientperspektiv.
– När innovations- och designprocesserna som ligger bakom de medicinska förpackningarna inte har användarfokus så kan vi heller inte förvänta oss en användarvänlig produkt, säger Giana Carli Lorenzini.
Användarvänliga förpackningar förenklar medicineringen
− Användarperspektivet har sällan varit drivkraften för att ta fram medicinförpackningar, utan det är medicinen och skyddandet av den som har setts som den viktigaste aspekten. Till skillnad från andra produkter, som till exempel livsmedel, så finns det för mediciner ofta bara ett förpackningsalternativ och patienten har inte möjlighet att själv göra ett eget val. Man kan säga att förpackningsbranschen begränsar valmöjligheten för konsumenten, säger Giana Carli Lorenzini.
Giana Carli Lorenzini efterfrågar ett inkluderande perspektiv i förpackningsutvecklingen där användarens behov och möjligheter i högre grad tas i beaktande.
− Branschen behöver tydligare regler och rekommendationer för inkluderande förpackningar. En lättöppnad förpackning innebär att medicinen kan tas på rätt sätt – och är det enkelt att medicinera så kan man säga att en sådan förpackning leder till bättre hälsa hos patienten.
Den medicinska förpackningsbranschen förändras dock långsamt. En förpackningslösning som tas fram av industrin varar ofta i flera år.
− Men när det för företagen dyker upp tillfällen att utveckla nya medicinförpackningar, så är min rekommendation att de bör de ta tillfället i akt att redan från början ha med användarnas perspektiv och se till att förpackningen är lätt att öppna, att informationen på den är tydlig så den inte kan blandas ihop med andra mediciner och att förpackningen hjälper användaren att komma ihåg att ta sin medicin, säger Giana Carli Lorenzini.
Beteenden och vanor påverkar användningen I en kommande dialogstudie ska Giana Carli Lorenzini studera de äldre användarna ännu närmare. Efter att hittills främst ha tittat på fysiska förutsättningar hos äldre, ska hon i sin fortsatta forskning undersöka andra aspekter som kan påverka användarupplevelsen och ge viktig information till förpackningsbranschen.
− Det finns många beteenden och vanor som kan påverka användningen av en förpackning – dagliga rutinartade vanor, kognitiv förmåga, kultur samt kontexten runt medicineringen, säger Giana Carli Lorenzini.
Hon kommer också titta mer fördjupat på befintliga medicinska förpackningar för att kartlägga vilka som kan utgöra goda exempel.
− Även om jag ifrågasätter att användarperspektivet i förpackningsutvecklingen är underordnat andra drivkrafter för branschen, så finns det faktiskt en del goda förpackningsexempel på marknaden som vi kan inspireras av, säger Giana Carli Lorenzini.
Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten.
– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall.
Fibrer har positiva effekter på tarmbarriären Forsakren John-Peter Ganda Mall har studerat tjocktarmsbiopsier från äldre över 65 år med magproblem och jämfört dessa med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. Olika kostfibrer tillsattes tillsammans med en kemikalie vars syfte var att öka tarmens genomsläpplighet.
– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.
Välja kostfiber efter ålder
Resultaten visar också att effekten som olika kostfibrer har varierar i olika åldersgrupper.
– Vi såg till exempel att en fiber från en jästsvamp hade positiva effekter hos äldre, men inte hos den yngre kontrollgruppen. Samtidigt visade sig att en vetefiber hade större effekt hos den yngre populationen och bara delvis effekt hos de äldre.
John-Peter Ganda Mall har även följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor har ätit två olika kostfibrer. Sedan har han undersökt hur kostfibrerna påverkade tarmbarriärens funktion. Men i den kliniska studien uteblev den skyddande effekten från kostfibrer som kunde påvisas i labbmiljön.
Kostfiber från jästsvamp
– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, förklarar han.
Just nu arbetar John-Peter Ganda Mall med att analysera resultaten från en klinisk studie där han har studerat mag-tarmbarriären hos äldre med magproblem. De fick äta kostfibrer från jästsvamp – samma fibrer som i hans tidigare studier har visat sig ha positiva effekter både hos äldre med magproblem och patienter med Crohns sjukdom, men i labbmiljön.
– Äldre äter generellt mindre kostfibrer än rekommenderat och våra resultat kan ligga till grund för framtida kostråd som skulle kunna stärka hälsan hos de äldre och spara vårdkostnader.
Resultaten kan bidra till att skydda hotade rovfåglar mot faror som vindkraftverk och kraftledningar.
– Det är fascinerande. Jag har inte trott att färgseendet har sådan betydelse, utan tänkt att rovfåglar helt enkelt har bättre synskärpa än människor och att det är därför de upptäcker objekt så tidigt och på långt håll. Men färg har alltså riktigt stor betydelse, säger Almut Kelber, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Kontrastseendet
Normalt bestämmer storleken på ögonen den optiska upplösningen och därmed vad såväl människor som djur kan se. Ju större ögon desto högre upplösning. Ögonstorlek är i sin tur vanligen förknippad med kroppsstorlek. Stor kropp stora ögon, liten kropp små ögon. Specifikt för fåglar är att de i allmänhet har svårt att se olika föremåls kontraster. Kontrastseendet är nästan tio gånger lägre än hos människan.
Men det finns undantag, kaktusvråken (Parabuteo unicinctus) är ett sådant. Lundabiologernas undersökning visar att om ett föremål inte särskiljer sig från bakgrunden och färgen är ungefär densamma så är det svårare för rovfågeln än för människor att upptäcka det. Om föremålet däremot har en annan färg än bakgrunden har så kan kaktusvråken upptäcka det på dubbelt så långt avstånd som människan kan.
– Det är häftigt! Vråken väger mindre än ett kilo och ögonen är små. Ändå ser den på många sätt bättre än vi människor, trots att den är så liten och lätt, säger Simon Potier.
Färgseendet viktigt i skogen
Tills nu har forskningen inte fokuserat på färgers betydelse för rovfåglars jaktlycka. Forskare har även ansett att färgseendet hos djur mest haft betydelse på relativt nära håll och därmed för ganska stora föremål. Simon Potier och hans kollega Almut Kelber visar i studien att färger är viktiga för att rovfåglar ska kunna upptäcka byten på stora avstånd. Ett bra färgseende är dessutom extra viktigt i miljöer som skog där exempelvis skuggor kan förvirra synintrycken.
Resultaten bygger på studier av tama kaktusvråkar i Frankrike. Detta eftersom falkenering (uppvisning och jakt med rovfåglar) är förbjuden i Sverige. I ett fågelhägn fick vråkarna flyga till en av två pinnar. Med hjälp av en monitor visades enhetlig färg på en stor duk bakom den ena pinnen. Bakom den andra visades ett gallermönster med varierande färger. Om rovfågeln valde den enhetligt färgade filmduken fick den en belöning. Den andra ledde inte till en belöning.
När vråkarna lärt sig att enhetlig färg utan gallermönster betydde belöning så ändrade forskarna gradvis gallermönstrets kontrast och närmade ränderna till varandra tills rovfågeln inte längre kunde se skillnad på de två filmdukarna.
– Ju finmaskigare mönster som ett djur kan se desto högre är dess synskärpa, säger Simon Potier, som själv är falkenerare.
Resultaten kan få konkret betydelse för att bevara och rädda hotade rovfåglar från att helt försvinna. En anledning till att antalet rovfåglar minskar är att de krockar med konstruktioner som vindkraftverk och kraftledningar.
– När vi förstår mer hur rovfåglar uppfattar sin värld så kan det bidra till att förbättra arbetet med att skydda och bevara dem, säger han.
Kontakt:
Almut Kelber, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, almut.kelber@biol.lu.se
Simon Potier, postdoktor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, simon.potier@biol.lu.se
Att leva som parasit verkar vara en av evolutionens mest framgångsrika strategier. Bland dagens insekter är omkring 15 procent parasitiska steklar som lever i eller på andra arter, på bekostnad av värden. Men fossila bevis på att insekter lever i andra djur har inte gått att upptäcka och därför är parasitismens historia okänd.
De ungefär 40 miljoner år gamla pupporna i studien från Naturhistoriska muséet är de första fossila bevisen på att steklar redan då levde som parasiter.
Extremt välbevarade En stekel lägger sina ägg i en annan insekts puppa och den nya stekeln utvecklas med puppans larv som näring. Av de 1 510 fossila puppor som skannades innehöll 55 av dem steklar. De ligger näst intill färdigutvecklade i fosterställning. Att de flesta är i samma utvecklingsstadium beror på att de låg i vilostadium i väntan på en samtidig kläckning. Fossilen var så välbevarade att steklarnas utseende gick att studera i minsta detalj. Därför kunde deras art, kön och släkt bestämmas och några av dem tillhörde släkten av nu levande steklar, andra var utdöda.
Fossil skattkammare
De fossila pupporna hittades i Frankrike i slutet av 1800-talet. Fyndplatsen med 40 miljoner år gamla fossil verkar ha varit en naturlig fälla för däggdjur som dog och drog till sig insekter. Larver som levde av kadaver förpuppades och steklar lade sina ägg i några av pupporna. Förmodligen blev platsen övertäckt av jordmassor och djuren fossiliserades av markens mineral. Insekterna fossiliserades av fosfat från däggdjurens nedbrytning och det förklarar deras exceptionella kvalitet. En skattkammare för forskare att hitta. Men inte förrän nu, över hundra år efter fyndet, finns tekniken för att se vad som fanns i pupporna.
3D-skanning ger nya möjligheter Pupporna, som är ungefär 3 mm stora, har röntgats i många skikt för att kunna skapa en tredimensionell avbildning. Forskarna kan vända och vrida på avbildningen i alla riktningar och studera djurets form och artbestämma. Sådan 3D-skanning har blivit en populär teknik bland paleontologer för att på nytt studera fossil i museisamlingar, allt från små insekter till djurskallar där till exempel storlek på hörselgångar och synsystem ger ledtrådar om djurets förmågor och levnadssätt.
Studien: Parasitoid biology preserved in mineralized fossils.Thomas van de Kamp, Achim H. Schwermann, Tomy dos Santos Rolo, Philipp D. Lösel, Thomas Engler, Walter Etter, Tomáš Faragó, Jörg Göttlicher, Vincent Heuveline, Andreas Kopmann, Bastian Mähler, Thomas Mörs, Janes Odar, Jes Rust, Nicholas Tan Jerome, Matthias Vogelgesang, Tilo Baumbach & Lars Krogman, Nature Communications
Kontakt: Thomas Mörs, Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, thomas.mors@nrm.se
– Resultaten kan komma att ligga till grund för hur hormonstimuleringen inför IVF-behandlingen kan utformas i framtiden, i avsikt att åstadkomma en bra balans mellan effektiv och medicinskt säker behandling, konstaterar Åsa Magnusson, nyligen disputerad i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och läkare på universitetssjukhuset.
Både i Sverige och internationellt återförs allt oftare enbart ett befruktat ägg, embryo, per behandlingstillfälle. Om behandlingen resulterar i fler embryon av god kvalitet kan dessa frysas och användas i senare försök.
Tidigare forskning om hur många ägg som totalt bör tas ut har visat att chansen för födsel efter IVF är maximal efter cirka 10 ägg. Ett större antal ägg har inte ansetts leda till högre chans för födsel, men däremot till ökad risk för allvarliga biverkningar.
Ingen påvisad risk för barnen Studierna som gjorts har dock främst undersökt förlossningsfrekvens efter enbart den första insättningen, det som kallas färsk IVF-cykel och som sker bara dagar efter ägguttaget. Senare insättningar av upptinade embryon har inte räknats in.
– Det är mer relevant att studera den samlade chansen för barn per IVF-försök när alla embryoåterförande som genereras från ett ägguttag inkluderas. En viktig del är dock att även studera riskerna mellan antalet uttagna ägg och allvarliga biverkningar, dels under själva stimuleringen, men också nyföddhets-, graviditets- och förlossningskomplikationer, säger Åsa Magnusson.
Studien visar inte på något samband mellan ägguttag och komplikationer för barnen. Däremot ett svagt men statistiskt säkerställt samband mellan antal uttagna ägg och placenta previa, ett tillstånd som kan förorsaka blödningar under graviditet eller förlossning.
Optimala chanser – rimlig risknivå Återförande av upptinat embryo utgör cirka en tredjedel av samtliga IVF-cykler i Sverige, och chansen till födsel är numera jämförbar med återförande av färskt embryo. Det kan alltså vara en fördel att utforma hormonstimulering inför ägguttag så att det blir embryon över att frysa in, för att undvika ytterligare hormonbehandling.
För att studera sambandet mellan antal utplockade ägg, samlad förlossningsfrekvens och allvarliga komplikationer i samband med stimuleringen, såsom överstimuleringssyndrom och blodproppar, har behandlingsdata från Nationella Kvalitetsregistret för Assisterad Befruktning, Q-IVF, samkörts med data från bland annat Nationella Patientregistret och Medicinska Födelseregistret för perioden 2002-2015.
– Tidigare har cirka 10 ägg ansetts optimalt för chansen till födsel efter färsk cykel. Vi såg att den kumulativa chansen steg med ökat antal ägg, upp till 18-20, för att sedan plana ut. Samtidigt låg risken för komplikationer på en rimlig nivå upp till 18-20 ägg. Vid ett högre äggantal ökade riskerna, säger Åsa Magnusson.
Vad förklarar hur smart eller tröglärd man är? Eller om man är optimist eller pessimist? Processerna i hjärnan bakom hur ett djur – eller människa – lär sig, tänker och bearbetar information kallas med en samlingsterm för kognition.
Hur stor roll spelar arvet, det vill säga generna, och till hur stor del handlar det om miljön individen växer upp i?
Forskning kring frågor om skillnader i kognitiva förmågor hos djur har mest riktat in sig på skillnader mellan olika sorters djur. Men nu ökar intresset för den en variation som finns mellan individer inom samma djurart.
– Det är en växande fråga inom biologin varför individer inom en art varierar i så viktiga egenskaper som kognitiva förmågor och drag. Vi ville därför undersöka hur stor del av den variation vi ser som förklarades av ärftlighet och familjeskillnader i kognition, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, forskningsledare bakom studien.
Djungelhöns är vildtypen som alla tamhöns har utvecklats från. Bild: Josefina Zidar
Forskarna lät över 300 djungelhönskycklingar (vildtypen av höns alla hönsraser härstammar från) göra en serie med kognitiva tester. I ett test fick de lära sig att skilja mellan färger för att få belöning, ett test som anses vara enkelt att klara.
Halvtomt eller halvfullt
Kycklingarna utsattes också för svårare inlärningstest, som testade deras förmåga att glömma en tidigare association för att lära sig en ny. I ett annat test mättes deras optimism. För att undersöka optimism hos människor kan man fråga dem om glaset är halvtomt eller halvfullt.
Forskarna har utvecklat ett test med en liknande princip för hönsen: kycklingarna får lära sig att vit färg är förknippad med en belöning, medan svart aldrig ger en belöning. Sedan ställs kycklingarna inför olika grå nyanser, som ligger mellan den belönade och den icke-belönade färgen, och forskarna mäter hur snabbt kycklingarna går fram till färgen.
Genom att göra testerna på sex generationer höns under fem år kunde forskarna beräkna hur stor del av variationen som var förklarad av gener, eller av miljö. Vad forskarna såg var att enklare test hade låg ärftlighet, men hur bra kycklingarna var på att lösa svårare problem kunde till större del förklaras av gener.
Optimism en fråga om miljö
Optimism förklarades bäst av miljöskillnader, vilket sammanfaller med en nyligen publicerad studie från forskargruppen som pekar på att höns behåller en optimistisk livssyn i en miljö med mindre stress. Studier på människa och gnagare har tidigare tytt på att kognitiva drag kan ha en tydlig ärftlig komponent, men sådana studier på andra djur är fortfarande sällsynta.
– Med den här studien kan vi visa att storleken på det genetiska bidraget skiljer sig åt för olika kognitiva drag. För att det ska vara möjligt att avla på en egenskap krävs en mätbar ärftlighet för det karaktärsdraget. Detta betyder i princip att man kan avla på smartare höns, men inte på att de ska bli mer optimistiska, säger Hanne Løvlie.
Kantnålsfiskar, liksom släktingarna sjöhästar, har lagt upp samliv och föräldraskap annorlunda än de flesta andra djur. Honorna konkurrerar med varandra om hanarna med hjälp av ornament och tjusiga dansuppvisningar. Hanarna väljer kräset vilken hona de tar emot ägg från. Hanarna blir sedan gravida och föder.
Men, hanarna är inte totalt hängivna sina ofödda ungar. Det kunde forskare från Uppsala och Portugal se hos den svartrandiga kantnålsfisken Synganthus abaster, en art som finns i Medelhavet och längs den sydeuropeiska Atlantkusten.
Frestas en redan gravid hane med en bättre hona än hans förra partner kan det hända att han tänker om: han förkortar sin graviditet, ger mindre resurser till sina foster och ungarna blir också mindre än annars. Allt för att han snabbare ska kunna para sig med den nya tjusigare honan.
I ett av forskarnas experiment fick en nyparad hane se en större och därmed bättre hona än mamman till hans kull. Resultatet blev att han aborterade fler ägg, kortade sin graviditet och födde mindre ungar än hanar som hölls med sin ursprungliga hona eller med en ny hona av samma storlek som mamman.
Honan i rött-effekten
Det verkar alltså som om hanen slutar investera tid och energi i sin kull för att spara resurser till en ny, bättre kull med den sexigare honan. Hanar kan återvinna energi från aborterade ägg, så detta kan vara ett sätt för honom att satsa mer på framtida ägg från den nya honan.
Forskarna kallar detta för ”Tjejen i rött”-effekten (The woman in red effect) efter den gamla Gene Wilder-filmen från 1984, där en kvinna klädd i rött utövar ett katastrofalt inflytande på en mans familjeliv. Exakt vad som orsakar denna mörka sida hos kantnålarnas kärleksliv är osäkert: är det hanens eget val att strunta i den aktuella kullen, eller kan honan ”i rött” på något sätt kortsluta hanens inflytande över sin graviditet?
Kontakt:
Anders Berglund, professor i zooekologi, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, Anders.Berglund@ebc.uu.se
– Istället för att ha ersatts av nya kommunikationsmedier har anslagstavlan snarare anpassats till det nya medielandskapet genom att användarna drar nytta av till exempel Facebookgrupper, Instagramkonton, e-post och webbadresser i anslagen, säger Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med elva andra forskare står han bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Forskarna är verksamma vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Örebro och vid Syddansk universitet. Och det är med hjälp av närmare hundra skolklasser som forskargruppen kartlagt analoga anslagstavlor.
Används för många olika saker
Anslagstavlor används fortfarande för många olika ändamål, från att publicera köp- och säljannonser till att göra reklam för konserter och evenemang.
– Anslagstavlorna fungerar särskilt bra för att kommunicera väldigt lokala händelser, till exempel en fotbollsmatch eller för att efterlysa en bortsprungen katt. Anslagstavlor är på grund av sin platsbundenhet vad man kan kalla ett hyperlokalt medium. De är mycket effektiva när man vill nå ut till ett visst kvarter eller en specifik publik, säger Sara Van Meerbergen, universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet.
Världens största studie
Detta är den största systematiska studien av anslagstavlor som hittills genomförts. Vi har undersökt över tusen enskilda anslag över nästan hela landet och sedan studerat i detalj vilka typer av meddelande som förekommer, hur de är utformade och vilka andra medieteknologier de drar nytta av, säger Johan Järlehed, docent i spanska vid Göteborgs universitet.
De flitigaste användarna är olika föreningar, till exempel idrottssällskap, studiecirklar och religiösa församlingar, som tillsammans står för över 40 procent av den totala mängden anslag. Företag, som annonserar både varor och tjänster, utgör runt 30 procent och privatpersoner är avsändare i 14 procent av anslagen.
Medborgarforskning
För att kunna samla in och kategorisera anslagen tog forskarna hjälp av skolelever runt om i landet.
– Metoden kallas medborgarforskning och innebär att vi forskare tar hjälp av allmänheten, i det här fallet skolelever och lärare, i vårt arbete. Utan eleverna hade vi aldrig kunnat samla in så här många anslag från så många platser i Sverige, säger Christopher Kullenberg.
Projektet genomfördes i samarbete med den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, som en del av ForskarFredag – Sveriges mest spridda vetenskapsfest.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
