Huruvida det är övervägande bra eller dåligt att ha en extra arsenal av T-celler, redo att oskadliggöra virus, bakterier och andra inkräktare, är för tidigt att dra några slutsatser om.
Kan bidra till förståelse om varför vi reagerar olika – Men det är en viktig vetenskaplig upptäckt. Den visar hur det skiljer sig mellan män och kvinnor på biomolekylär nivå. Det är en konkret skillnad i en mycket viktig del av det immunologiska systemet. Kunskapen kan förhoppningsvis bana väg för fördjupad förståelse till för varför personer reagerar olika på sjukdomar, säger Jacob Bergstedt, bioinformatiker, doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet och förste författare. Forskningen har han gjort tillsammans med forskare vid Pasteur-institutet och Diderot-universitet i Paris samt forskningsinstitutet Inserm.
Personer som har mutationen producerar nästan dubbelt så många T-celler. För kvinnor är skillnaden ännu större; 67 procent. Med tanke på att nybildningen av T-celler minskar med åldern, betyder det att en 40-årig kvinna som har mutationen har samma nyproduktion av T-celler som en 20-årig man som inte har mutationen.
– Men det är inte säkert att den 40-åriga kvinnans nybildade T-celler är lika effektiva som den 20-åriga mannens. Nya T-celler mognar i thymus och man vet att vävnaden i thymus försämras med åldern. Detta kanske leder till att vissa T-celler har sämre kvalitet. Det kanske till och med ökar risken att någon av dessa nybildade T-celler attackerar egen vävnad vilket leder till autoimmun sjukdom.
Mutationer är förändringar i cellers genetiska material och uppkommer hela tiden. Många har ingen effekt alls. Vissa har negativ effekt och försvinner då oftast snabbt från populationen, antingen därför att de är så negativa att bärare av dem helt enkelt inte kan överleva, eller därför att de leder till minskad fortplantningsförmåga. I väldigt sällsynta fall uppstår dock en givande mutation som ger en fördel gentemot andra. Dessa mutationer sprider sig sedan i befolkningen.
Bättre effekt av vaccin Hursomhelst, en garanterad fördel med ett extralager av T-celler är bättre effekt vid vaccinering. Den här fördelen främst gäller äldre, som exempelvis tar influensavaccin och vars lager i regel börjar sina.
– För barn och vuxna kan man tänka sig att dosen anpassas utifrån genetiska förutsättningar. Kanske blir det så i framtiden, säger Jacob Bergstedt.
En annan grupp som kan ha glädje av en högre produktion av fler unika T-celler är leukemipatienter. Åtminstone de som genomgår en blodcellstransplantation. Då slås immunförsvaret ut och byggs upp på nytt. Nybildandet av T-celler går snabbare om produktionen i thymus är högre.
Så här gick studien till
Tusen friska personer från Frankrike ingick i studien. Från dessa samlades in gensekvenser och annan relevant information. När T-celler utvecklas i thymus så avger de en speciell DNA-sträng. Genom att räkna antalet sådana strängar hos en person fick man ett mått på produktionen i thymus. Antalet sådana strängar korrelerades sedan med mutationer i genomet och variabler som kön och ålder. Resultaten är generaliserbara för befolkningen i Europa, men kan eventuellt variera inom andra etniska grupper.
Nybildning av T-celler kan ske på två sätt
T-cellerna som forskarna studerat har bildats i thymus. Sådana T-celler brukar kallas naiva T-celler. Naiva T-celler kan också bildas genom delning. Fördelen med att ha en hög produktion av T-celler i thymus är man får en bredare repertoar av specialiserade T-celler. Varje T-cell är nämligen försedd med en unik t-cellsreceptor som är kodad att upptäcka ett visst protein som utsöndras från exempelvis ett virus, en allergen eller bakterier. När väl T-cellen upptäcker ett protein delar de sig mycket för att på olika sätt kunna oskadliggöra proteinet. Då kallas de inte längre naiva, utan istället exempelvis T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler, minnes-T-celler och regulatoriska t-celler.
Hittills har forskare trott att hjälpsamheten beror på att fåglarna delar gener med sina syskon, och att de på så vis försäkrar sig om att generna lever vidare. Men den nya studien visar att den bilden bara stämmer delvis.
Jackpot i reproduktionscasinot – Resultaten visar att hjälpsamheten inte bara gagnar familjemedlemmarna, utan också ökar chanserna för dem som hjälper till att senare i livet ta över i gruppen, något som kan liknas vid att få jackpot i ett reproduktionskasino, säger biologen Charlie Cornwallis.
Forskarna vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund har studerat 20 olika fågelarter. De studerade bland annat om det var hanar eller honor som mest hjälpte sina föräldrar att föda upp syskonen och i vilken utsträckning som de unga fåglarna fortplantade sig inom sin grupp senare i livet. Resultaten visar att individer av det kön som har störst sannolikhet att senare i livet fortplanta sig inom gruppen är de som satsar mest på att hjälpa till.
Blir en del av en större social grupp Enligt Charlie Cornwallis kan det finnas olika anledningar varför hjälpsamma individer ökar sina möjligheter att själva bli föräldrar. En anledning kan vara att de genom att hjälpa till blir en del av en större social grupp än de som inte hjälper till lika mycket, och att det bidrar till ökade chanser att i framtiden para sig och att då få hjälp med att föda upp de egna ungarna. Det kan också röra sig om ett slags kontroll, en form av övervakning, där individer som inte hjälper till kastas ut ur gruppen, medan de som hjälper till får stanna.
– I vilket fall som helst verkar det som om individer mer hjälper till för att främja sin egen framgång, inte bara familjemedlemmarnas. De hjälper till för att de själva tjänar på det, säger Charlie Cornwallis.
Förändrar bilden av hjälpsamhet – Även om det är ett starkt och laddat ord så kanske man skulle kunna säga att det finns ett mått av egoism hos hjälpsamma fåglar.
Enligt honom och hans kollegor kommer studien att förändra bilden av hjälpsamhet i sociala grupper. Den nuvarande synen att individer hjälper familjemedlemmar för att de delar gener måste kompletteras. Hjälpsamheten är inte bara osjälvisk, den färska studien visar att långsiktig egennytta och individuella fördelar också spelar en viktig roll för att fåglar ska hjälpa till.
Philip Downing, postdoc, (engelsktalande), Biologiska institutionen, Lunds universitet, philip.downing@biol.lu.se
– Ökad fysisk aktivitet är associerad med en förbättring av mag-tarmsymptom och på lång sikt även med förbättringar av andra symptom vid IBS, konstaterar Elisabet Johannesson, fysioterapeut, disputerad inom invärtesmedicin.
Begränsar vardagen IBS (Irritable bowel syndrome) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom som kännetecknas av smärta eller obehag i magen och störda avföringsvanor. Symptomen är ofta påtagligt besvärande för patienterna och begränsar både deras vardag och livskvalitet.
Läkemedels- och andra behandlingar riktar sig främst mot att minska symptomen. Tillgången till effektiva behandlingar utan läkemedel är dock begränsad, beroende på kostnader och lokal kompetens. Det har även gällt hur IBS påverkas av ökad fysisk aktivitet.
Fick individuell rådgivning I arbetet med sin avhandling har Elisabet Johannesson följt en grupp om 102 IBS-patienter, 81 kvinnor och 21 män, som fick individuell rådgivning om hur de kunde börja röra sig mer. Målet var 20-60 minuter måttlig till hård konditionsfrämjande aktivitet tre till fem gånger i veckan.
I vissa fall handlade det om att börja träna, exempelvis cykla, gympa eller promenera, medan andra som redan var igång fick råd om utökad träning. Efter tolv veckor hade drygt fyra av tio som ökat sin fysiska aktivitet uppnått kliniskt signifikanta förbättringar av sina IBS-symptom.
Via fortsatta tester, frågeformulär och djupintervjuer studerades också långtidseffekterna, i snitt drygt fem år efter att första studien inletts, och den utökade fysiska aktiviteten visade sig ha gett effekter på flera plan.
Viktigt ta hänsyn till individen Generellt är IBS-patienter begränsade i sina aktiviteter, men med ökad fysisk aktivitet upplevde många av dem stabilare tarmfunktion, bättre kontroll och möjlighet att påverka sin situation. Det gällde även personer med diarrédominerad IBS, trots att tidigare studier visat att fysisk aktivitet ökar tarmmotoriken.
Elisabet Johannesson betonar vikten av att ta hänsyn till patientens erfarenheter och upplevelser när man ger råd om fysisk aktivitet vid IBS. Träningens former och omfattning ska utgå från individens symptom och intressen.
– Att prioritera och avsätta tid för sitt eget välbefinnande och sin egen fysiska hälsa kan ge ökat självförtroende genom en förbättrad självbild, men det gäller att träningen är utformad så att patienten klarar av den, säger hon.
Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.
Vibrator bakom örat – Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.
Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som utvecklats av Bo Håkansson. Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik.
Sjukdomar i balansorganen vanlig orsak Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.
– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.
Säkrare mätresultat för barn – Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.
Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.
En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.
En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.
Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.
Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla.
Kontakt
Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, boh@chalmers.se
Karl-Johan Fredén Jansson, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier, karljohf@chalmers.se
Under den stora invandringsvågen till Sverige hösten 2015 hade Migrationsverket omkring 150 000 asylsökande. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. En stor andel av dem är barn och unga mellan 13 och 18 år. Barn som ska gå i skolan – och lära sig svenska.
– De nyanlända ungdomarna står inför en mycket stor uppgift: att lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillägna sig ett språk för lärande, säger Maria Lim Falk, forskare i svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Ett språk för lärande innebär att språket – i det här fallet svenskan – är formellt, skriftspråkligt och ämnesspecifikt.
Maria Lim Falk leder ett projekt som syftar till att ta fram en modell för intensivutbildning som ska ge nyanlända behörighet till gymnasiet på i genomsnitt två år.
Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.
Modellen testades redan i praktiken under läsåret 2017/2018 på två skolor, en i Stockholms kommun och en Nacka kommun. Från hösten 2018 ingår ytterligare en skola i Stockholm och en skola i Södertälje. Under detta läsår sker revideringar och anpassningar av modellen för elevgrupper med olika lång studiebakgrund och kunskaper i svenska. För att hinna med allt på två år måste utbildningen vara intensiv, väl genomtänkt, systematiskt upplagd och målorienterad. Stommen i modellen är mycket tydliga och konkretiserade mål och delmål.
– Ju äldre man är när man kommer till Sverige, desto mer bråttom är det att nå goda kunskaper i svenska och att nå gymnasiebehörighet.
Träning och åter träning
Projektet har en rad specialsatsningar – en av dem rör elevernas utveckling av ordförrådet. Ordförrådets storlek är den enskilt viktigaste faktorn för hur väl man klarar sig i skolan, enligt Maria Lim Falk.
– Man måste ha ett ordförråd i huvudet för att kunna plocka fram orden när de behövs – både i tal och i skrift. Och för att få detta aktiva ordförråd krävs träning av olika slag.
Varje vecka får eleverna i läxa att aktivt lära sig ett 50-tal nya svenska ord som hämtas från texter som används i undervisningen under den aktuella veckan.
På måndagen får de ”ordkort” på vilka de skriver det svenska ordet på ena sidan och översättningen på sitt eget språk på baksidan. På fredagen är det test på veckans ord. Veckotestet prövar utöver ren ordkunskap även hörförståelse, stavning, grammatiska mönster, läsförståelse och förmågan att aktivt använda de aktuella orden eller fraserna.
– Vi har höga förväntningar och ställer höga krav, och det är nödvändigt. Eleverna måste kontinuerligt drillas i att förstå, tala, läsa och skriva. Det handlar om att förstå och kunna göra sig förstådd i både tal och skrift, att kunna uttrycka sig sammanhängande i olika sammanhang och kunna bilda olika sorters meningar med allt större grammatisk korrekthet. Goda språkkunskaper är viktigt oavsett om eleven ska fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram, gå vidare till vuxenskolan eller till arbetslivet, säger Maria Lim Falk.
– Detta gäller för övrigt alla elever i det svenska skolsystemet, tillägger hon.
Så funkar modellen
Projektet att utarbeta en intensivutbildning för nyanlända är ett nära samarbete mellan forskare och lärare.
På projektskolorna läser eleverna tolv till sjutton ämnen, inklusive svenska, för att ge behörighet till gymnasiets yrkesinriktade och teoretiska program.
Tillsammans med ämneslärare från 15 skolor i Storstockholm har projektgruppen identifierat vad som är allra viktigast att kunna på högstadienivå i respektive ämne och gjort tvååriga planeringar. De fokuserar på veckomål i alla ämnen och ger förslag på innehåll och mål ner på lektionsnivå, med uppföljning varje vecka.
Syftet är att ge alla elever så bred kunskapsbas och kommunikativ kompetens som möjligt.
Ordkorten är ett verktyg för att lära sig ord. För den som snabbt vill lära sig ett nytt språk måste också snabbt öka ordförrådet.
Undervisningen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I botten ligger bland annat forskning om svenska som andraspråk, två- och flerspråkighet, språk och lärande, grammatik, fonologi och uttal, ordförrådsutveckling och litteraturvetenskap.
Förutom språkforskningen tar man också till sig aktuell diskussion om andra skolämnen. Projektet tar avstamp i befintliga utbildningar, som Språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan, svenska för invandrare, lärarutbildningen och Försvarets tolkskola.
Fastnar i utbildningssystemet
Det stora problemet idag är att många nyanlända elever fastnar i utbildningssystemet: de kommer inte vidare och får därmed inte behörighet till gymnasiet, vilket i sin tur påverkar framtida förutsättningar i arbetsliv och fortsatta studier. Dessutom varierar mängden undervisning de får per vecka och antalet ämnen de har på schemat. Ibland har de tolv ämnen, ibland bara svenska, engelska och matte.
– Det kan se väldigt olika ut mellan olika skolor och mellan olika kommuner. Det finns ingen särskilt utformad kursplan för utbildningen av nyanlända, så det saknas formulerade specifika mål. Det gör det mycket svårt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling, säger Maria Lim Falk.
Den allra viktigaste komponenten i utvecklingsprojekt är därför tydliga mål, vecka för vecka, och regelbunden uppföljning. Både lärare och elever behöver tydliga mål, med en tydlig ämnesplanering som är lätt att överblicka och som kan anpassas efter olika elevgrupper, med konkreta delmål som ligger inom räckhåll för eleverna. Alla behöver kunna se och få en känsla av att det går framåt, menar Maria Lim Falk.
Drygt 40 procent av lektionstimmarna är svenska som andraspråk Undervisningen i svenska sker parallellt med de andra skolämnena på schemat, eftersom språkutveckling inte bara sker inom ämnet svenska som andraspråk. Även på en kemilektion övas till exempel ordförråd, beroende på hur långt eleverna har kommit i sin utveckling i svenska.
Undervisningen i svenska sker parallellt med de andra skolämnena på schemat.
Varierande skolbakgrund
En utmaning som gör det svårt för lärarna att planera sin undervisning är heterogena elevgrupper. De nyanlända kan ha en mycket varierande skolbakgrund, från noll till över åtta år. Eleverna har olika grad av litteracitet (förmåga att läsa och skriva) på sitt förstaspråk, och även olika mycket kunskaper i svenska. Många bär dessutom med sig trauman som inverkar på lärandet. Detta ställer höga krav på lärarna, som enligt riktlinjerna ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.
En elev utan skolbakgrund och grundläggande litteracitet måste börja från början och lära sig att forma bokstäver och koppla ihop ljud och uttal med skriften.
I arbetet med ordkorten kan det gå bra att till exempel rita en bild till det svenska ordet – så länge det rör sig om konkreta substantiv, som bord. Men det stadiet passeras ganska snabbt med rätt metoder, enligt Maria Lim Falk. Och hur ritar man ord som sammanfattning, resurs och miljöfrågor?
– Då får de skriva orden fonetiskt på sitt modersmål, så gott de kan.
Daglig dokumentation
Eleverna skriver för hand. Enligt forskning är det bättre för lärandet än att bara använda ett tangentbord. Dessutom är det nödvändigt att kunna skriva för hand för att fylla i blanketter och skriva under papper.
– Det är en viktig del i inlärningen av ett nytt språk: att lära sig forma bokstäverna så att det till slut blir något automatiskt, säger Maria Lim Falk.
På två år ska alltså nyanlända elever tillgodogöra sig gymnasiebehörighet, motsvarande högstadienivå, och samtidigt lära sig svenska.
– Det är en tuff uppgift! Språkutvecklingsprocessen tar längre tid än så, men syftet är att ge alla elever så stor och bred kunskapsbas som möjligt, oavsett om de når kunskapskraven i kursplanen eller inte. Det gäller att ta vara på elevernas tid i skolan.
Modellen testas på de fyra skolorna, och utvecklas kontinuerligt tillsammans med lärarna genom daglig dokumentation i klassrummen.
– Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu. Variationen är stor både inom och mellan olika elevgrupper, men vi tror att tydliga och konkreta mål och delmål tillsammans med ökad studiemedvetenhet (en annan av projektets satsningar) både ökar elevernas motivation och progression.
Enligt Maria Lim Falk är de flesta lärarna positiva och flera har uttryckt: ”Tänk om vi hade haft detta från början. Det hade gett undervisningen tydligare ramar och det hade då varit enklare att planera lektionerna”.
Så blir du bättre på svenska som nyanländ
Använd språket!
Engagera dig i föreningar och gå kurser för att träffa svenska vänner.
Gå på språkkafé
Läs tidningar, lyssna på radio, se på tv.
Text: Eva Barkeman, forskning.se
Den starka och ihållande regnbrist som drabbat stora delar av Västeuropa i sommar har visat torkans konsekvenser för samhälle och ekosystem. I studien har forskarna studerat hur en sådan långvarig torka kan utvecklas över tid för hela Europa.
– Det är viktigt att förstå hur ett underskott på vatten sprider sig genom landskapet. Med studien hoppas vi öka kunskapen om hur samhället ska kunna förbereda sig på att hantera torka, eftersom brist på vatten i olika delar av landskapets vattensystem hotar olika samhällssektorer och ekosystem, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
I studien har han tillsammans med Dr. René Orth, forskningsgruppledare vid Max Planck-institutet för biogeokemi i Jena, Tyskland, samlat ihop olika historiska vatten- och vegetationsrelaterade data, som regn- och avrinningsmängder, markvattenhalter och vegetationstäthet från mer än 400 avrinningsområden spridda över hela Europa och för tidsperioden från runt 1980 till nutid.
Men hjälp av denna data har de sedan undersökt hur tidsförloppet har sett ut för allvarlig torka som uppstått vid olika tillfällen i olika delar av Europa under tidsperioden.
Torka börjar med mindre regnmängd
Studien visar att torka börjar med en väsentligt mindre regnmängd än normalt, fortsätter med att markens vattenhalt sjunker och sedan övergår i minskade flöden i vattendragen, som fortsätter att vara mindre än normala även efter att regnmängden har ökat igen till högre än normala nivåer.
Torkan kan till sist även påverka vegetation och grödor, men en sådan påverkan uppkommer inte alltid eller överallt, utan det beror på hur länge torrperioden varar, som i sin tur beror på var i Europa torkan uppstår.
Torka utvecklas långsamt
Resultaten visar också att regnbristen vid torka minskar markens vattenhalt redan inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor, medan vegetation och grödor kan förbli opåverkade i flera månader.
– Genom undersökningen har vi alltså sett att torka utvecklas långsamt och har mångfacetterade och fördröjda effekter. Det gör att vi inte direkt och fullständigt uppfattar hela fenomenet och konsekvenserna av torka, i motsats till extrema väderhändelser med snabbare förlopp, som översvämningar och värmeböljor, säger Georgia Destouni.
– För samhällets hantering av torka och dess konsekvenser ger de här resultaten nya insikter om hur åtgärder bör anpassas till torkans tidsförlopp, säger René Orth.
Förebygga vattenbrist
Forskarna menar att i ett tidigt skede av torka bör åtgärderna fokusera på anpassning till låga vattenflöden genom att effektivare använda och lagra vatten. Senare i torkans utveckling bör fokus läggas på att bevattna väsentliga grödor och vegetation, samtidigt som man tillfälligt begränsar andra vattenanvändningar.
– Det kan handla om att man i hushållen inte diskar med rinnande vatten och undviker bad och långa duschar, att man begränsar bevattningen av gräsmattor och golfbanor och använder mindre vatten inom energiproduktion. Sådana förbättringar kan bli ännu viktigare i framtiden när riskerna för torka ökar i ett föränderligt klimat, säger Georgia Destouni.
Kontakt:
Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, georgia.destouni@natgeo.su.se, René Orth, Max Planck-institutet för biogeokemi i Jena, Tyskland
49 175 599 35 98
– Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom förträngning av aortaklaffen för att på sikt förbättra möjligheterna att upptäcka och behandla tillståndet, säger Johan Ljungberg, kardiolog vid Norrlands universitetssjukhus som disputerat vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och som är en av författarna till studien som är den första i sitt slag.
Operation enda behandlingsalternativet idag Idag kan inte förträngning av aortaklaffen behandlas på annat sätt än med operation, där klaffen ersätts med en protes. Någon förebyggande behandling finns ännu inte, bland annat för att de bakomliggande orsakerna inte är klarlagda. Det antas allmänt att det delvis handlar om samma riskfaktorer som för andra hjärtkärlsjukdomar, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Men de underliggande biokemiska processerna är inte närmare kända.
I studien har man jämfört patienter som har opererats för aortaklafförträngning och som deltagit i någon av Västerbottens hälsoundersökningar som pågått sedan 1980-talet med matchade individer som inte har opererats. Man har kunnat dels studera inverkan av de traditionella riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, dels identifiera särskilda biokemiska processer som är aktiverade hos personer med aortaklafförträngning.
Tydligt samband vid samsjuklighet Totalt 96 olika proteiner i personernas blodplasma analyserades. Det visade sig att fem av dessa proteiner fanns i högre koncentrationer hos personer med aortastenos och samtidig kranskärlssjukdom jämfört med kontrollgruppen. Detta samband var inte lika tydligt hos personer med aortaklafförträngning men utan samtidig kranskärlssjukdom.
– Det är för tidigt att säga om de högre halterna är en orsak eller verkan av förträngningen i aortaklaffen eller exakt vilken betydelse det kan få för möjligheterna till behandling, men varje pusselbit kan visa sig värdefull, säger Johan Ljungberg.
Förträngning på aortaklaffen, aortastenos, är en åkomma som drabbar en till två procent av befolkningen. Risken ökar kraftigt med stigande ålder. Aortastenos hindrar blodflödet mellan vänster hjärtkammare och aortan. En trång aortaklaff ökar belastningen på hjärtat som ska pressa ut blod genom klaffen. Så småningom kan det medföra allvarliga skador på hjärtat och inom några år utvecklas till hjärtsvikt, om inte förträngningen behandlas
Fantomsmärta är ett svårbegripligt fenomen, som uppträder hos personer som har förlorat en kroppsdel. Vissa kan känna stark smärta som upplevs komma från den del av kroppen som saknas. För de drabbade kan detta innebära en allvarlig påfrestning och ge drastiskt försämrad livskvalitet. De nuvarande teorierna om ursprunget till fantomsmärtor kan emellertid varken förklara resultaten från kliniska undersökningar eller ge någon heltäckande teoretisk ram för att studera och behandla smärtorna.
Nu har Max Ortiz Catalan, docent vid Chalmers, publicerat en artikel där en ny lovande teori lyfts fram, som han kallar ”stochastic entanglement” – på svenska ungefär ”slumpmässig sammankoppling”. Hypotesen, som publicerats i tidskriften Frontiers in Neurology, bygger vidare på hans tidigare forskning om maskininlärning och förstärkt verklighet (augmented reality) som banbrytande behandlingsmetod.
Efter en amputation förlorar nervsystemet till den saknade kroppsdelen sin roll och blir mottagligt för att kopplas samman med andra nervbanor – i det här fallet med nerver som styr smärtupplevelsen, menar han.
Nervsystemet blir sysslolöst
– Föreställ dig att du förlorar handen. Det skulle innebära att en betydande del av din hjärna och ditt nervsystem blir arbetslösa. De slutar bearbeta känselsignaler, de slutar producera motoriska signaler för att röra handen. De går i viloläge – men inte passivt, förklarar Max Ortiz Catalan.
Nervceller är aldrig helt passiva. När de inte har ett specifikt uppdrag kan de avfyra nervsignaler slumpmässigt. Det kan leda till att impulser skickas ut planlöst i den delen av det sensomotoriska nervsystemet, samtidigt som liknande sker i nervsystemet som hanterar smärtupplevelse. När sådana nervceller fyras av tillsammans ger det upphov till smärta i den berörda delen av kroppen.
Smärta i en kroppsdel som inte finns kvar
– Normalt skulle en sådan sporadisk avfyrning som sker synkroniserat inte ha någon betydelse, eftersom den bara blir en del av bakgrundsbruset i nervsystemet, och då inte kommer att märkas, fortsätter Max Ortiz Catalan. Men hos patienter som saknar en kroppsdel kan en sådan händelse få betydelse om det inte pågår så mycket annat samtidigt. Det kan resultera i en överraskande, känslomässigt laddad upplevelse – att känna smärta i en del av kroppen som inte längre finns kvar. En sådan anmärkningsvärd känsla kan förstärka ett neuralt samband, få det att sticka ut från mängden och därmed bidra till att en oönskad nervkoppling skapas.
Något som kallas Hebbs princip är viktig i sammanhanget. Den säger att ”celler som avfyras tillsammans, sammankopplas”. Tillämpat på Max Ortiz Catalans forskning betyder det att nervceller i det sensomotoriska systemet och systemet för smärtupplevelse kopplas samman med varandra, vilket resulterar i fantomsmärtor. Denna teori förklarar också varför alla amputerade inte lider av sådana smärtor; slumpmässigheten innebär att avfyrning kanske inte sker samtidigt, och därför sker heller ingen sådan koppling hos alla patienter.
Motorisk fantomstyrning som behandling
I artikeln som nu publicerats fortsätter Max Ortiz Catalan att undersöka hur teorin kan förklara effekterna av motorisk fantomstyrning (Phantom Motor Execution, PME), den nya behandlingsmetod som han tidigare utvecklat. Vid PME-behandlingen registrerar elektroder, som är fästa vid patientens amputerade stump, elektriska signaler egentligen avsedda för den saknade kroppsdelen, som sedan översätts via AI-algoritmer till rörelser som utförs av en virtuell kroppsdel i realtid. Patienten ser sig själv på en datorskärm, med en digital kroppsdel i stället för den som saknas, och kan då styra den som om kroppsdelen utgjorde en del av den egna kroppen. Detta gör det möjligt för patienten att stimulera och återaktivera de vilande områdena i hjärnan.
– Patienterna kan då åter börja använda de områden av hjärnan som gått i viloläge. När man väcker liv i det slumrande nervsystemet hjälper det till att försvaga och bryta kopplingen som orsakar smärta. Det fungerar som en sorts omvänd Hebbs princip – ju mer nervcellerna avfyras åtskilt, desto svagare blir deras förbindelse med varandra. Detta kan också användas förebyggande för att förhindra att sådana förbindelser alls uppkommer, säger han.
Motorisk fantomstyrning testas kliniskt
Max Ortiz Catalan har utvecklat motorisk fantomstyrning (PME) som en behandlingsform för fantomsmärtor, där fantomrörelser från den kvarvarande stumpen avkodas med maskininlärning och därefter visualiseras via virtuell och förstärkt verklighet (virtual and augmented reality). Den nya hypotesen ger nu en förklaring till de framgångar som behandlingen uppvisat i kliniska studier.
PME har visat sig minska fantomsmärtor hos kroniskt drabbade, där andra behandlingar har misslyckats. PME-tester pågår på kliniker runt om i världen, från Kanada till Australien, men de flesta behandlade patienterna finns i Europa. En behandlingsutrustning har tagits fram och säljs via det svenska medicinteknikföretaget Integrum AB, och för närvarande sker omfattande internationell klinisk prövning i sju länder. Hjärnbildsstudier pågår också på patienter som behandlats med PME, vilket kommer att bekräfta eller tillbakavisa Max Ortiz Catalans teorier.
PME-behandlingen har tidigare visat sig hjälpa patienter där andra metoder misslyckats. Att förstå exakt hur och varför behandlingen kan vara till nytta är avgörande för att den ska kunna utföras korrekt och på bästa möjliga sätt. Den nya teori som Max Ortiz Catalan nu för fram kan bidra till att lösa några av gåtorna kring fantomsmärtor, och dessutom ge en del av dem som drabbas hårdast en bättre tillvaro.
Video som visar behandling med motorisk fantomstyrning:
Kontakt:
Max Ortiz Catalan, docent, institutionen för elektroteknik, Chalmers, maxo@chalmers.se, 070-846 10 65
– Kunskapen är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger forskaren Alex Evilevitch.
Alex Evilevitch och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Illinois universitet har visat att en tidigare okänd mekanism avgör hur snabbt bakteriofager, alltså virus som infekterar bakterier, injicerar sitt DNA i bakterier.
– Vi såg att själva mekanismen för hur DNA:t packas påverkar hur snabbt viruset för in sitt DNA i bakterien, säger Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet. Han menar att det är troligt att mekanismen, som de studerat på bakteriella virus, gäller även för virus som infekterar människa och djur.
Olika infektionsförlopp
Virus förökar sig på två olika sätt. Det ena sättet, ett så kallat lytiskt infektionsförlopp, innebär att viruspartiklarna kidnappar värdcellens maskineri, tillverkar hundratals nya kopior av sig själv, tar död på cellen och därefter sprider sina viruskopior vidare ut i organismen.
Det andra sättet, ett latent infektionsförlopp, innebär att viruspartiklar infekterar värdcellen med sitt DNA och därefter sitter viralt DNA kvar i cellerna i ett ”vilande” läge. När värdcellen delar sig, delas viruset och sprids vidare med den nya kopian av värdcellen.
En stor utmaning inom virologin har varit att reda ut vad som avgör om det blir det ena eller det andra förloppet.
För att ta reda på det studerade Alex Evilevitch och hans kollegor vad som händer i samband med att virus som kallas bakteriofager injicerar sitt DNA i E. coli-bakterier. De såg då att infektionen antingen är synkroniserad – att hundratals viruspartiklar samtidigt angriper bakterien – eller så är den slumpartad och okoordinerad.
Forskarna visade också att förhållanden som temperatur och jonstyrkan i miljön kan stänga av eller sätta på den här synkroniseringen, ungefär som ett relä, genom att påverka den packade DNA-strukturen inne i viruset.
– Vi såg att om angreppet från viruspartiklarna sker synkroniserat är det sannolikt att infektionsförloppet blir latent medan det under en okoordinerad infektion blir ett lytiskt förlopp. Kunskapen om vad som reglerar huruvida ett virus ligger sovande i kroppen, eller om den sprids snabbt och orsakar symtom, är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger Alex Evilevitch.
Kontakt:
Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet och Illinois universitet, Alex.Evilevitch@med.lu.s
En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.
Förståelse för det politiska systemet Frågan forskarna ställde sig var: Vad händer när ett land som Sverige, med ett sedan länge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt många människor från länder där politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmänna val i praktiken främst syftar till att legitimera den styrande regimen, och där andra folkgrupper i landet ofta utmålas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige?
Politisk integration är viktig för ett lands demokrati och stabilitet, och kan sägas råda då utrikes och inrikes födda är politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefär samma utsträckning.
– Vi ser att utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, både i val och i andra former av politiskt engagemang. När allas ståndpunkter inte når beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid Linnéuniversitetet.
Ville veta vad som händer på lång sikt Skillnaderna är förklarligt nog är betydligt större för gruppen som kommit hit från krigs- och konfliktdrabbade auktoritära stater, än för dem som kommer från exempelvis Skandinavien. De bär ofta på erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frågan är vad som händer med åren. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivå med de som är födda i Sverige?
Studier av 1990-talets omfattande flyktingvåg, som i hög grad präglades av flykten från före detta Jugoslavien, kan ge några fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvågen anlände människor då från länder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet är tongångarna i debatten, och ifrågasättandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.
I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger på ett internationellt sett unikt omfattande enkätmaterial, där utrikes födda var väl representerade jämfört med vanliga opinionsundersökningar.
Analyserna visar att utrikes födda efter ett antal år kom ikapp dem som fötts i Sverige, både vad gäller tolerans och kunskaper om det svenska samhället och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat från ett annat västerländskt land tycks denna process gå förhållandevis snabbt, medan mer tid krävdes för en person utan högre utbildning som flytt från en auktoritär stat, i storleksordningen 20–30 år. Även i det senare fallet tycktes dock en utjämning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.
Arbetslivet viktig väg in i samhället Vad är det då som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas på? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbättra kunskaperna i det svenska språket och delta aktivt i det svenska samhället. Med det följde förbättrade kunskaper om den svenska politiken och samhället, bättre tillgång till gynnsamma sociala nätverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rättigheter.
– Resultaten är intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns påtagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men även skillnader. Ett exempel är den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tänkas förstärkas om många socioekonomiskt utsatta människor bor i samma område, säger docent Per Strömblad, Linnéuniversitetet.
– Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas på. Stärkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsområden, kan vara en del av svaret, säger Per Adman.
– Behandlingstraditionen har varit att man inte startar med ESA förrän patienten blir transfusionskrävande. Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger Hege Garelius, disputerad vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, överläkare vid universitetssjukhuset och verksam vid Regionalt cancercentrum, RCC Väst.
MDS (myelodysplastiska syndrom) är en form av blodcancer, leukemi, där blodbildande stamceller drabbas, vilket leder till brist på mogna blodkroppar. Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi.
Tidig behandling med ESA Vid MDS med låg risk brukar behandling inte sättas in förrän blodvärdet når ett kritiskt värde, något som kan behöva omprövas enligt den aktuella forskningen. Den visar att om man tidigt behandlar med ESA, så klarar sig patienten betydligt längre utan blodtransfusion.
ESA (erytopoietinstimulerande läkemedel) är en grupp läkemedel som stimulerar kroppens egen förmåga att bilda röda blodkroppar. I studien har man undersökt effekten av ESA på 1 800 patienter med lågrisk-MDS från 17 europeiska länder.
Patienterna som snabbt behandlades med ESA fick sin första blodtransfusion efter i genomsnitt 23 månader, jämfört med 6 månader för patienter som inte fick tillgång till ESA förrän efter första transfusionen.
Bättre livskvalitet Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalitet för MDS-patienter, som ofta är äldre.
– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga, säger Hege Garelius.
I Sverige insjuknar varje år omkring 3 700 personer i någon form av blodcancer. I drygt 500 fall handlar det om MDS. Med tiden kan MDS-patienter också utveckla en annan typ av blodcancer, AML (akut myeloisk leukemi), som står i fokus för övriga tre studier i avhandlingen.
Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.
Tidigare oklart om gäller alla sädesslag Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.
– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.
Fullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.
Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.
Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.
Mängden fullkorn spelar roll
Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.
Deltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.
Livsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.
Några exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:
1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn
1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn
1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn
Källa: Livsmedelsverket och Chalmers
Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.
– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.
Följdes under lång tid Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.
Om man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.
– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.
LCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.
– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.
Kontakt
Rikard Landberg, professor och avdelningschef för Livsmedelsvetenskap, Chalmers, rikard.landberg@chalmers.se
Mer om studien
Till studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.
Forskarna Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk.
De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).
Valde att kalva längre bort Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse.
En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.
Driften tycks störa renarna – Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.
Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.
Kontakt
Anna Skarin, forskare, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet, anna.skarin@slu.se
Mer om vindkraftsutbyggnad
Antalet vindkraftverk i världen har ökat markant de senaste åren och från 2017 fram till år 2021 räknar man med en tolvfaldig ökning av vindkraft i världen från 60 GW till 800 GW (https://www.renewableenergyworld.com/index.html).
I Sverige sker idag en stor del av vindkraftsutbyggnaden i norr, inom renskötselområdet (från norra Dalarna till Treriksröset). Där har det fram till 2017 byggts 1013 vindkraftverk, ytterligare 1696 vindkraftverk är tillståndsgivna och det finns ansökningar för ytterligare 1838 vindkraftverk i detta område (källa: www.vindbrukskollen.se, maj 2018)
Ett grönare alternativ till det fossila flygbränslet är nödvändigt för den globala flygindustrin att drastiskt minska utsläppen från flyget och därmed nå uppsatt miljömål om 50 procent lägre koldioxidutsläpp till 2050, jämfört med 2005 års utsläppsnivåer.
Fossilfritt flyg till 2030 I Sverige har flygbranschen satt ett mål om ett fossilfritt flyg till 2030. Marknaden för bioflygbränsle är dock relativt ung då tillgången till drivmedlet är mycket begränsad och det är ungefär tre gånger dyrare än det fossila flygbränslet. En följd för flygbolag som väljer att blanda in en viss mängd biobränsle är högre pris på flygbiljetter.
För att möjliggöra en kommersiell användning av bioflygbränsle behövs därför en högre betalningsvilja hos flygresenärer, eller politiska styrmedel som skapar långsiktiga incitament och efterfrågan på marknaden, vilket i sin tur kan leda till lägre priser.
Har undersökt betalningsviljan Därför har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökt om betalningsviljan hos svenska företag och organisationer är tillräckligt hög för att möjliggöra en ökad användning av bioflygbränsle, eller om det krävs politiska lösningar för att uppnå detta. Studien undersöker även om det finns andra egenskaper, till exempel en organisations miljöengagemang och utformning av organisationens resepolicy vid bokning av flygbiljetter i tjänsten, som påverkar nivån på dess betalningsvilja. Gemensamt för de tillfrågade organisationerna är inrikesresor i tjänsten till och från Bromma flygplats i Stockholm.
Fyra av fem beredda betala extra Resultaten visar att cirka 80 procent av de tillfrågade organisationerna var villiga att betala extra för bioflygbränsle. Däremot uppgick den genomsnittliga betalningsviljan till 11,9 procent av baspriset på flygbiljetter, vilket inte är tillräckligt högt för att täcka kostnaderna för flygbolagen att blanda in 50 procent biobränsle, som i dag är tekniskt möjligt. 11,9 procent motsvarar en blandning av 31 procent biobränsle och 69 procent fossilt flygbränsle. En lägre blandning av biobränsle är dock möjlig och kan vara en del av flygbolagens marknadsföringsstrategi att locka flygresenärer som ser ett mervärde i denna typ av miljöinitiativ.
Organisationer med en resepolicy som uppmanar sina anställda att alltid välja den biljett som har lägst pris visade ha lägre vilja att betala extra för att flyga med biobränsle än de organisationer som inte har en uttalad resepolicy. Resultaten visar även att det inte finns någon signifikant skillnad i betalningsvilja mellan organisationer med resepolicy som uppmanar till miljövänligt resande och de organisationer som inte gör det. Dessa resultat tyder på att användningen av en kostnadsbesparande resepolicy, även om den uppmanar till en mer miljövänlig resa, kan begränsa efterfrågan på biobränsle.
Politiska styrmedel avgörande Då organisationers sociala ansvar och fokus på hållbarhet (Corporate Social Responsibility, CSR) är en viktig komponent för strategisk profilering och långsiktig lönsamhet är resultaten oväntade och motsägelsefulla. Även det faktum att Bromma flygplats är ett viktigt nav för affärsresor i Sverige samt debatten om Brommaflygets påverkan på miljön i Stockholmsregionen bör få dessa organisationer att se fördelarna med att behålla flygplatsen, samtidigt som det finns ett tydligt behov av att minska dess miljöpåverkan.
Sammanfattningsvis, konstaterar SLU-forskarna Louise Goding, Mikael Andersson-Franko och Carl Johan Lagerkvist: frivilliga insatser från svenska organisationer i form av en högre betalningsvilja är inte tillräckligt för att skapa en stabil efterfrågan på bioflygbränsle och därmed en kommersiell användning. Politiska styrmedel är därför avgörande för att skapa förutsägbarhet och möjliggöra för långsiktiga incitament för dels aktörer att investera i produktion av bioflygbränsle och dels för flygbolag att tanka det grönare drivmedlet.
Hur används sociala medier inför ett val och vem gör egentligen kampanjarbetet? Kajsa Falasca, forskare i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, studerade partiers och politikers sociala mediernärvaro valet 2014.
– Det tar stora resurser att vara aktiv på sociala medier. Därför används de mest som reklampelare, säger hon.
Snabbtänkt: Åttio forskare synar valrörelsen
Åttio forskare är just nu i full gång med att studera årets valrörelse. Tio dagar efter valet publicerar Mittuniversitetets Snabbtänkt en gratis, nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner kring valet 2018.
− Vi har utgått från engelsk förlaga när vi arbetat fram Snabbtänkt. Oavsett vad som händer kommer valrörelsen säkerligen att vara fylld av motstridiga påståenden och yviga tolkningar från politiker, journalister, påverkare och andra typer av opinionsbildare. Här blir den akademiska forskningen en viktig motvikt, säger Kajsa Falasca, lektor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
− Vi involverar fler än 80 ledande forskare som bidrar med analyser kring partier, politiska frågor, valkampanjen, nyhetsmedier, väljare, sociala medier, visuell kommunikation, populär kommunikation eller andra aktuella frågor från valrörelsen 2018.
Forskarna kommer från tolv svenska lärosäten och sju utländska universitet, och leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.
Källa: Mittuniversitetet
När de sociala medierna var i sin linda såg man dem som en möjliggörare för dialog mellan politiker och medborgare, men kommunikationsforskare upptäckte snart att så var inte fallet. Istället för att använda sociala medier för att möta sina väljare använde alltså partierna till exempel facebook och twitter som reklampelare.
Om ett inlägg får ett stort genomslag kan det användas och lyftas igen, och därmed får avsändarna stor uppmärksamhet utan att egentligen göra så mycket själva.
– Partierna pumpar ut budskap, och låter följarna göra jobbet. Därav namnet ”digital political labour”.
Miljöpartiet höll valstuga på facebook
Ett litet undantag kunde dock forskarna se i valrörelsen 2014. Bland de politiska partierna fanns en aktör som använde sociala medier lite annorlunda än de andra, Miljöpartiet.
Miljöpartiet valde att använda sin facebooksida som en slags digital valstuga, där de till exempel annonserade om en viss tid som de skulle finnas på plats för att svara på frågor. På så sätt skapades det en dialog med väljarna.
Att enbart använda sociala medier som en plats för marknadsföring kan ha sina fördelar, som till exempel gratis arbetskraft i form av följare som sprider budskapet vidare. De politiska partierna kanske inte har någon som följer debatten och som svarar på inlägg, men trots det skapas dialoger mellan användarna som är nog så viktiga.
Enskilda politiker aktiva
De enskilda politikerna kan däremot vara väldigt aktiva. Det finns de som går in och kommenterar och för dialog med användarna på sina respektive partisidor och privata sidor.
Det är alltid den enskilde personen som ansvarar för en kommentar. Att moderera ett långt kommentarsfält tar tid och resurser. En del makthavare är också bra på att trycka på precis de rätta knapparna för att få starka reaktioner.
– Sociala medier bygger på snabba reaktioner. Vi människor reagerar mest på känslor , säger Kajsa Falasca.
En som bevisligen är proffs på att trycka på känsloknappar är USA:s president Donald Trump. Men det finns svenska exempel också.
– Hanif Bali (M) är ju ett exempel på en som vet vilka knappar man ska trycka på.
Baksidan när det handlar om snabba reaktioner och att vi reagerar med känsla är att det inte alltid slutar så bra.
– De som är mer balanserade och vettiga kanske drar sig undan om debatten blir för livlig. Där kan man önska att partierna var mer närvarande och tog debatten.
Viktigt väcka känslor
Kajsa Falasca kan konstatera att det vid varje val finns en ny strategi. Som med allt annat är det trender som styr och 2014 var storytelling hetast.
– Då träffade man Birgitta som jobbade på ett äldreboende och berättade om hennes vardag etcetera. Trenderna innebär att om något går bra, då hakar alla på.
2018 pratar alla om rörlig bild. Det pratas även mycket om känslor. Att polarisera och förenkla ligger också i tiden.
– Se bara på moderaterna i Göteborg och kampanjfilmen de gjorde om staden förr och nu. Vilken reaktion de fick. Filmen väckte känslor och det blev en polarisering i debatten.
Att skapa en twitterstorm, att bli viral eller i slutändan bli omskriven i etablerade medier kan också vara en kampanjstrategi, menar Falasca.
I år finns fler kanaler, sociala medier, plattformar och nätverk än någonsin. Fördelen är att det finns något för alla, nackdelen är att det kan bli svårt att sålla bland all information. De traditionella valstugorna ska inte underskattas, menar Falasca. Som väljare gäller det att hålla huvudet kallt och vara källkritisk.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Artikeln är uppdaterad och publicerades först 6 april 2018.
I studien Social media election campaigning: who is working for whom? A conceptual exploration of digital political labour analyserade Kajsa Falasca, Mikolaj Dymek och Christina Grandien valet 2014
– Jag tror att man skulle ge eleverna bättre möjligheter att bli självständiga vuxna om man fokuserade på enklare matlagning istället för på den avancerade som nu görs på en del håll. Kanske är det rimligare att lära sig använda hel- eller halvfabrikat som frysta köttbullar, pulvermos och färdig vaniljsås, för att få till en bra okomplicerad måltid, än att jobba med recept och att öva på att göra vaniljsås från grunden, säger Albina Granberg, doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Fyra gånger mer hemkunskapsundervisning i särskolan Under flera år har forskaren Albina Granberg följt undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap, framför allt matlagningsundervisningen, på tre olika grundsärskolor (skolor för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning). I grundsärskolan har eleverna upp till fyra gånger så mycket hem- och konsumentkunskap som barn i vanlig grundskolan, men fram tills nu finns väldigt lite forskning på ämnet.
Syftet med forskningen har varit att studera hur matlagningen i ämnet ser ut, och vilka möjligheter och begränsningar som eleverna har för att kunna lära sig att laga mat. Sammanlagt har forskaren deltagit vid 16 lektioner, och har även intervjuat 22 hemkunskapslärare. Slutsatserna i studien bygger hon på både egna observationer och på intervjuer med lärarna.
Mer fokus på söta bakverk än matlagning Det Albina Granberg såg när hon var med på lektionerna var att det var mycket fokus på att kunna baka söta bakverk, och mindre fokus på att lära ut matlagning. Bakning ingår i kursplanen för ämnet men Albina Granberg visar i sin studie på en obalans där bakning tar större plats än matlagning.
Hon ser många anledningar till att det är så här. Delvis kan det bero på att läraren ofta är den enda på sin skola som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Det gör det svårare att diskutera ämnet med kollegor och att på det sättet utveckla undervisningen. Några lärare sitter till och med och gör sina egna recept när de känner att det inte finns bra material och inspiration tillgänglig.
En annan anledning kan vara att kommunerna ofta har upphandlade avtal med matgrossister som säljer mycket i storpack. Om läraren behöver köpa ganska små mängder färskvaror, till exempel ett kilo köttfärs för att göra köttbullar, kanske det inte finns mindre förpackningar hos grossisten än tio kilo och det går inte åt i undervisningen. Därför blir det både enklare och billigare att köpa stapelvaror som mjöl och socker som går att spara.
Ser hemkunskapen som en paus i skolarbetet Men det är inte de enda förklaringarna.
– Många lärare tycker synd om eleverna på grund av deras intellektuella nedsättning. De tycker att barnen har det tillräckligt jobbigt och därför vill de att hemkunskapen ska vara en paus. Det är därför som de bakar: för att det ska vara gott och roligt, mysigt och trevligt, berättar de, säger Albina Granberg.
– Det synsättet är ett problem. Hemkunskapsundervisning är skola där man ska lära sig saker. Eleverna är inte i skolan för att ha trevligt eller fika. Om lärarna ska hjälpa eleverna att klara sig mer själva och inte vara lika beroende av assistans när de är vuxna, är det bättre att lära dem att laga enkla vardagsrätter. Om man ser till en vanlig vecka i livet måste man laga mat varje dag, men bakar gör man inte så ofta.
För hög ambition påverkar eleverna Att lärarna har en snäv och traditionell bild av matlagning påverkar också eleverna, säger Albina Granberg. De här eleverna kommer kanske bara att laga mat från halvfabrikat, och då ska det vara lika okej som att laga mat från grunden, förklarar hon.
– Om lärarna anser att ”rätt” matlagning är att laga mat från grunden riskerar hemkunskapsämnet att bli ett ouppnåeligt och normativt ämne för de här eleverna. Lärarna i min studie förkastar halvfabrikat och tycker att till exempel vaniljsås eller pulvermos är fejkmat. Men många högfungerande vuxna väljer att köpa färdiga köttbullar. Vem behöver stå och rulla köttbullar när det finns en produkt att köpa som är tillräckligt bra, och det är ett svårt moment för många elever?
– Jag önskar att lärare inom hem- och konsumentkunskap inom särskolan läser den här avhandlingen. Eftersom det finns väldigt lite skrivet om det här skolämnet har jag medvetet skrivit på svenska för att den ska vara lätt att ta till sig. Jag hoppas att lärarstudenter läser den under grundutbildningen och att de förfasas lite och blir förbannade, och att den frustrationen gör att de funderar vidare på vad man egentliga kan göra, säger Albina Granberg.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
