Kulturspannmål är ursprungliga sorter från det tidiga jordbrukets växter som inte har genomgått formell förädling, såsom speltvete, svedjeråg, eller ölandsvete. Dessa lyfts ofta fram som mer hållbara och hälsosamma än moderna sädesslag. Förädlingen av spannmål har gett oss moderna sorter som ger hög avkastning, sjukdomsresistens och lågväxande sädesslag som är enklare att skörda. Den har också tillgodosett brödindustrins krav på bakegenskaper och brödkvalitet – textur, volym och hållbarhet. Men hälsoaspekter, smak och andra kvalitetsaspekter, såsom miljöpåverkan, mångfald och traditioner, har varit mindre centrala.
Lära av historien
Förutom några mindre studier och empirisk kunskap, är den faktiska kunskapen om kultursorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för brödbakning fortfarande begränsad. Det här vill forskarna nu råda bot på i projektet Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion – kan vi lära av historien?
– Det finns en del kunskap om de gamla sorterna, som också odlas lite här och var i småskalig verksamhet, men kunskapen om dessa sorter och deras egenskaper är fragmentarisk och därför behöver vi göra större noggranna studier om detta, säger projektledaren Karin Gerhardt, forskare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU, tillika bagare med ett eget bageri.
Natur och miljö
Man vet redan att äldre kultursorter av spannmål kan odlas på mer varierade jordar på grund av större genetisk variation. Många har ett högt växtsätt (något som man förädlat bort i moderna sorter) vilket gör att de utvecklar kraftigare rotsystem som klarar långa perioder av torka bättre. Det kraftiga växtsättet gör också att det inte är lika lätt för ogräs att ta sig fram, vilket gör att äldre spannmålstyper lämpar sig för ekologisk odling utan bekämpningsmedel – något som främjar den biologiska mångfalden i landskapet.
I en ekologisk testodling under tre år ska kultursorter och moderna förädlade spannmålssorter av vete och råg jämföras. Man kommer också att genomföra sensoriska tester (smak, doft, tuggmotstånd etc.), och identifiera faktorer som gör bröd av kultursorter attraktiva. Att nå ut med kunskapen som kommer ur projektet är en viktig del av arbetet.
Kultur och tradition
Forskarna kommer att arbeta tillsammans med branschens aktörer, såsom mat- och växtforskare, bönder, mjölnare och bagare, i aktiviteter som kommer att vända sig till allmänheten – såsom en blogg, workshops och matfestivaler.
– Ett av målen med den svenska livsmedelsstrategin är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling, och då är kulturspannmålen definitivt en väg att gå, säger Karin Gerhardt.
Kontakt:
Karin Gerhardt, Centrum för biologisk mångfald, SLU. Tel: 076-943 05 43, karin.gerhardt@slu.se.
När ben i vårt skelett bildas sker detta i flera steg där atomer och molekyler byggs samman till större enheter, vilka i sin tur sätts samman, och så vidare. I ett tidigt skede i processen kristalliseras kalciumfosfatmolekyler, vilket betyder att de fogas samman från en oregelbunden massa till en fast och regelbunden struktur. Hur detta går till har hittills inhyst ett mysterium som det enbart funnits teorier kring.
Skapa biomaterial för att förstå naturen
I ett forskningsprojekt som tittar på en imitation av hur våra ben bildas, har forskare kunnat följa kristalliseringsprocessen på atomnivå.
– Det vackra med det här projektet är att det visar att tillämpad forskning och grundvetenskaplig forskning går hand i hand. Vårt projekt handlar egentligen om att skapa biomaterial, men en väldigt viktig del i detta är hur vi kan använda det för att förstå naturen. Vi har härmat naturen och återskapat en artificiell kopia som vi sedan använt för att studera naturen, säger Martin Andersson, biträdande professor i materialkemi på Chalmers och som lett arbetet.
Skriver ut ben med 3D-skrivare
Forskarna har utvecklat en metod att skapa artificiellt ben genom så kallad additiv tillverkning, eller 3D-printing som det ofta kallas. Materialet är uppbyggt på precis samma sätt, och har samma egenskaper som riktigt ben.
Färdigutvecklat kommer det kunna användas för att skapa kroppsliknande implantat som skulle kunna ersätta metaller och plaster som idag används. Det var när teamet lyckades härma kroppens funktion att skapa benstruktur som de insåg att de skapat möjligheten att använda den konstgjorda funktionen för att studera fenomenet närmare än vad som är möjligt i levande vävnad.
Härmar riktigt ben
Forskarnas benliknande ämne härmar riktigt ben i sättet det byggs upp. Den minsta beståndsdelen av skelettet består av grupperade strängar av proteinet kollagen. För att bygga upp skelettet skickar kroppen sfäriska partiklar, så kallade vesiklar med kalciumfosfat inuti. Dessa vesiklar utsöndrar kalciumfosfatet som ansamlas i utrymmet mellan kollagensträngarna. Här påbörjas kalciumfosfatets förändring från att vara en ostrukturerad lös massa till att forma sig i ett spikrakt rutmönster med benets karaktäristiska egenskaper, som oerhörd motståndskraft mot stötar och böjningar.
Forskarna har följt detta förlopp med hjälp av elektronmikroskopi, och visar nu i sin artikel hur benet byggs upp på molekylär nivå. Trots att kristalliseringen sker i en biologisk miljö handlar det inte om någon biologisk process, utan istället om kalciumfosfatets grundläggande egenskaper. Molekylerna lägger sig till rätta på den plats där energiläget är som lägst. I det här fallet innebär det att det bildar en perfekt kristalliserad struktur.
– I elektronmikroskopet kunde vi steg för steg följa hur materialet byggde om sig självt till en mer ordnad struktur, för att hamna i ett totalt sett mindre energikrävande – och därmed mer stabilt – läge, säger Antiope Lotsari, forskare i Martin Anderssons grupp, som genomförde elektronmikroskopexperimenten.
Förbättra behandlingen av benskörhet
Chalmersforskarna är de första som visar vad som verkligen händer när benet kristalliseras. Kunskapen kan komma att förändra hur flera vanliga skelettrelaterade sjukdomar behandlas.
– Våra resultat kan få betydelse för bland annat behandling av benskörhet, vilket är väldigt vanligt framför allt bland äldre kvinnor. Benskörhet handlar om att det blir en obalans i samspelet mellan hur ben bryts ned och återbildas, något som sker naturligt i kroppen, säger Martin Andersson.
Dagens mediciner mot benskörhet, som motverkar denna obalans, skulle kunna förbättras med denna nya kunskap. Förhoppningen är att man med större precision kommer kunna utvärdera för- och nackdelar med dagens mediciner, men även lägga till stimulerande eller hindrande ämnen för att se hur de påverkar hur benet byggs upp.
Inom många djurarter uppvisar individer olika personligheter. Exempelvis är en del individer konsekvent mer djärva än andra.
– Men inom biologin förstår vi fortfarande inte fullt ut vad som ligger bakom att människor eller djur uppvisar olika personligheter. Hos människor tenderar personer med olika nivåer av signalämnen i hjärnan, som serotonin eller dopamin, att bete sig olika. Men vi vet inte om variation i dessa signalämnen kan förklara skillnader i personlighet hos andra arter, och om signalämnen orsakar de observerade skillnaderna, eller om både skillnaderna i beteende och nivåer av signalämnen beror på någon annan underliggande faktor, säger Robin Abbey-Lee, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, en av forskarna som har lett studien.
Gav syrsorna läkemedel för människor
Forskarna ville därför aktivt förändra nivåerna av signalämnena serotonin och dopamin för att undersöka detta, och använde syrsor för studien. De gjorde det genom att ge syrsorna läkemedel som påverkar serotonin- respektive dopaminsystemen och som används för att behandla människor vid depression respektive Parkinsons sjukdom. Eftersom serotonin- och dopaminsystemen hos olika djur liknar varandra förväntade sig forskarna att läkemedlen också skulle påverka syrsor.
– I den här studien ville vi ta oss an en viktig kunskapslucka genom att experimentellt ändra nivåerna av de här signalämnena och se om det kunde resultera i en beteendeförändring hos syrsorna, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid IFM, som har lett studien.
Mätte sedan syrsornas beteenden
Forskarna mätte tre olika beteenden hos syrsorna.
– Vi mätte hur aktiva syrsorna var i en välbekant miljö. Det motsvarar hur mycket en människa rör sig runt i sitt eget hem. Vi undersökte också syrsornas utforskande beteende i en ny miljö, vilket liknar hur en människa kan bete sig på ett besök i en ny stad. Till sist studerade vi hur syrsorna betedde sig i en kampsituation för att mäta individernas aggressivitet, säger Robin Abbey-Lee.
Forskarna fann att förändrade serotoninnivåer gjorde syrsorna mindre aktiva och mindre aggressiva. Ändrade dopaminnivåer var däremot inte kopplat till beteendeförändringar hos syrsorna.
– Detta tyder på att serotonin har en tydligare underliggande roll i dessa beteenden, säger Hanne Løvlie.
Fynden ökar vår förståelse för varför djur har personlighet. De lyfter dessutom frågan om hur läkemedel som läcker ut i naturen via vårt avloppsvatten påverkar djurlivet.
– Vi har utvecklat en ny läkemedelsmolekyl som dämpar inflammation. Den verkar mot ett protein som vi tror är en generell mekanism för hur inflammation sätts igång i kroppens celler, säger professor Thomas Helleday, institutionen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med Dr Torkild Visnes och Dr Armando Cázares-Körner.
Utvecklade ny molekyl
Upptäckten kommer från mångårig forskning i Thomas Helledays forskargrupp kring kroppens sätt att reparera DNA. Bland målen har funnits att bekämpa cancer genom att rikta in sig på skador i cancercellernas DNA. Flera genombrott har redan redovisats, som bland annat lett till en ny behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer med så kallade PARP-hämmare. Dessa finns tillgängliga sedan ett flertal år.
Det var när forskarna utvecklade en molekyl för att hämma det enzym som reparerar syreskador i DNA, som de fann att den förvånande nog också dämpade inflammation. Det visade sig att enzymet OGG1, förutom att reparera DNA, även har till uppgift att trigga inflammationer.
Dämpade inflammation hos möss
Hämmaren hindrar frisläppandet av inflammatoriska proteiner, som TNF-alfa. I försök på möss med akut lungsjukdom lyckades forskarna dämpa mössens inflammation.
– Detta är en upptäckt som skulle kunna leda till en ny behandling av ett mycket allvarligt tillstånd. Nu går vi vidare för att utveckla våra OGG1-hämmare och undersöka om detta kan leda till nya behandlingar av fler inflammatoriska sjukdomar, i syfte att bota eller lindra sjukdomar som sepsis, KOL och allvarlig astma, säger professor Thomas Helleday.
Upptäckten gjordes i samarbete med professor Istvan Boldogh från University of Texas Medical Branch, USA.
Den reparationsväg där OGG1 verkar upptäcktes av Tomas Lindahl vid Karolinska Institutet under 1970-talet och ledde till att han tilldelades Nobelpriset i kemi 2015.
Forskningsstudien har gjorts i samarbete mellan bland andra Karolinska Institutet, University of Texas Medical Branch, Uppsala universitet och Stockholms universitet.
Artikel:
”Small-molecule inhibitor of OGG1 suppresses pro-inflammatory gene expression and inflammation”. Torkild Visnes, Armando Cázares-Körner, Wenjing Hao, Olov Wallner, Geoffrey Masuyer, Olga Loseva, Oliver Mortusewicz, Elisée Wiita, Antonio Sarno, Aleksandr Manoilov, Juan Astorga-Wells, Ann-Sofie Jemth, Lang Pan, Kumar Sanjiv, Stella Karsten, Camilla Gokturk, Maurice Grube, Evert J. Homan, Bishoy M.F. Hanna, Cynthia B. J. Paulin, Therese Pham, Azita Rasti, Ulrika Warpman Berglund, Catharina von Nicolai, Carlos Benitez-Buelga, Tobias Koolmeister, Dag Ivanic, Petar Iliev, Martin Scobie, Hans E. Krokan, Pawel Baranczewski, Per Artursson, Mikael Altun, Annika Jenmalm Jensen, Christina Kalderén, Xueqing Ba, Roman A. Zubarev, Pål Stenmark, Istvan Boldogh och Thomas Helleday. Science, online 15 november 2018.
Kontakt:
Thomas Helleday, professor, Institutionen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet, thomas.helleday@ki.se
− Fram tills nu har tonåringar med så kallat riskbeteende dragits över en kam. Det har utifrån tidigare forskning varit lätt att få intrycket att det finns en stark koppling mellan att berusa sig eller använda droger, att sedan trappa upp användandet och till sist utveckla ett kriminellt beteende, säger Russell Turner, doktorand i socialt arbete och en forskarna bakom studien.
Forskarna har följt 2 300 tonåringar på individnivå i fyra olika kommuner i Sverige, från årskurs 6 till årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med studien var att undersöka om berusningsdrickande eller droganvändning i tonåren leder till typiska tonårsbrott som till exempel stöld, rån eller skadegörelse.
Studie på individnivå
Tidigare studier i Sverige och internationellt har undersökt kopplingen mellan alkohol- och drogvanor och kriminalitet bland tonåringar på en gruppnivå. Det som utmärker denna studie är att den gjorts på individnivå och under en lång tidsperiod.
Resultatet visar att det finns betydligt större variationer bland tonåringarna än vad tidigare studier på gruppnivå kommit fram till. Sannolikheten att ungdomar under årskurs 7–9 utvecklar ett upptrappat beteende när det gäller att dricka sig berusade och använda droger visade sig vara låg.
− Risken för att under högstadieåren sedan gå över till ett kriminellt beteende i form av till exempel stöld eller skadegörelse var i den här studien obefintlig, säger Russell Turner.
Brott leder ofta till droger
Ett helt annat samband som studien visade överraskade honom. De tonåringar som redan i årskurs 7 begått brott löpte inte bara en hög risk att fortsätta vara kriminella, utan också att utveckla ett alkohol- och drogbruk senare i tonåren.
− Barn som så tidigt i livet uppvisar ett kriminellt beteende är en grupp som samhället bör oroa sig över mer och satsa resurser på. De politiska och samhälleliga diskussionerna som finns idag fokuserar till stor del på straffpolitik, istället för på tidiga förebyggande insatser. Det kan vara något att se över, säger Russell Turner.
Han påpekar att berusningsdrickande och bruk av illegala droger bland tonåringar i Sverige är lågt jämfört med många andra europeiska länder. Bland eleverna i årskurs 7 som deltog i studien uppgav 3 procent att de någon gång druckit sig berusade och 1 procent att de testat droger. I årskurs 9 hade siffran stigit till 20 procent när det gällde berusningsdrickande och 3,5 procent när det handlade om användningen av droger och då i första hand cannabis.
Studien:
Studien Assessing reciprocal association between drunkenness, drug use, and delinquency during adolescence: separating within- and between-person effects är publicerad, Drugs and alcohol dependence. DOI: 10.1016/j.drugalcdep.2018.06.035.
Studien är en del av LoRDIA-projektet (Longitudinal Research on Development In Adolescence) som syftar till att under en längre tid studera ungdomars psykosociala utveckling till vuxna.
Ett nytt europeiskt innovationsprojekt med forskare från Karlstads universitet ska skapa en ny plattform för att analysera data på ett integritetsvänligt sätt. Syftet är att höja företagens säkerhet och värna om individers integritet vid molntjänstanvändning för dataanalys.
Plattformen kallas PAPAYA (Platform for Privacy preserving data Analytics) saknar direkt tillgång till den data som ska analyseras. Resultatet ska bli en ny typ av molntjänst som erbjuder en helt säker analys av känsliga data som person- och patientuppgifter.
Efterfrågan på säkra tjänster för analys är stor, särskilt efter införandet av den nya dataskyddslagen (GDPR) som ställer höga krav på integritetsskydd.
Många vinster med avidentifiering
– Genom att lägga till brus till datan eller använda kryptografiska system som gör att plattformen inte får direkt tillgång till uppgifterna så blir datan omöjlig att tolka för någon annan än uppgiftsägarna, säger Simone Fischer-Hübner, projektledare och professor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Snart kommer till exempel sjukhus att kunna analysera patientuppgifter i molntjänsten, något som nu är problematiskt på grund av patientdatalagen och dataskyddsförordningen
Förutom att plattformen säkrar analysen av känsliga uppgifter finns även stora värden av att kunna se de grova dragen i stora mängder data utan att för den delen kunna spåra individer. Information som skulle vara intressant för exempelvis turismnäring eller stads- och trafikplanering.
– Det kan till exempel handla om hur människor rör sig mellan städer, säger Simone Fischer-Hübner. Var stannar folk för att äta och övernatta när de tar bilen från Luleå till Stockholm? Telefonoperatörer kan idag se hur individer rör sig i detalj eftersom tekniken funkar så. Men lagen är strikt så de får inte göra vad de vill med informationen. Förhoppningen är att starka inbyggda skydd vid analys ska göra det möjligt för telefonoperatörerna att analysera rörelser generellt, för att exempelvis kartlägga trender i rörelsemönster i samhället. Information som de sedan skulle kunna sälja.
Förklara hur uppgifterna analyseras säkert och integritetsvänligt
Forskarna vid Karlstads universitet är involverade i att ta fram krav kring dataskyddsförordningen och kring användbarhet. De ska även utveckla verktyg för att förklara hur de registrerade personernas uppgifter analyseras på ett säkert och integritetsvänligt sätt.
Fotnot:
I projektet, som ska pågå i tre år, deltar förutom representanter från Karlstads universitet även forskare från det franska forskningscentret Eurecom, och representanter från Atos, IBM, Orange Labs och MediaClinics. Budgeten för projektet är 2,9 miljoner Euro.
Kontakt:
Tobias Pulls, lektor i datavetenskap vid Karlstads universitet, 070-601 53 18
När en patient är så sjuk att hjärt-lungräddning skulle göra mer skada än nytta fattas ibland ett så kallat ”Ej HLR-beslut”. Ibland kommer besluten väldigt sent, kanske inte förrän hjärt-lungräddning redan påbörjats. Ibland är de otydliga, ibland motsägelsefulla. Att ge HLR till en patient i slutskedet av sin cancer kan också upplevas som motsatsen till god omvårdnad och det kan orsaka moralisk stress hos vårdpersonalen.
I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på Ej HLR-beslut inom cancervården.
Läkaren fattar ofta besluten sent
Ur läkarens perspektiv så finns det ofta hopp för patientens överlevnad långt in i sjukdomsförloppet och de väljer ibland att inte informera patienten när beslutet väl fattats. Ofta med patientens bästa i åtanke. De vill låta dem behålla hoppet så länge som möjligt. Läkare fattar ofta besluten sent. Ibland inte förrän samma dag som patienten avlider. Om beslutet tas när hjärtstilleståndet är nära kan det i sig vara ett hinder för att informera patienten.
Sjuksköterskor har nära och daglig kontakt med sina patienter. Om patienten, och kanske också anhöriga, är informerade om beslutet kan sjuksköterskan ge extra stöd och svara på frågor från patienten och familjen. Sjuksköterskor önskar ibland att läkare fattar Ej HLR-besluten tidigare så att de ges möjlighet att stötta patient och/eller anhöriga.
Informationen ska individanpassas
Patienten har rätt till information och delaktighet i sin behandling enligt Patientlagen. Men både Patientlagen och Socialstyrelsens föreskrifter säger att informationen ska anpassas till individen. Läkare och sjuksköterskor har ett ansvar att hantera beslut och information med patientens bästa i åtanke – till exempel att inte informera om det kan göra mer skada än nytta. Det säger riktlinjer från Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och HLR-rådet.
Svårigheten ligger i att bedöma om informationen gör mer nytta än skada för patienten och de anhöriga och här är sjuksköterskornas och läkarnas perspektiv olika.
På många hematologi- och onkologiavdelningar finns erfarenheter av problematiken kring Ej HLR-besluten. Majoriteten av de sjuksköterskor och läkare som deltagit i Mona Petterssons forskning tycker att det är viktigt att patienter eller anhöriga är informerade om, och delaktiga i, beslutsfattandet. Men det är inte så många som tror att det kan bli verklighet på deras arbetsplats.
Viktigt förstå varandras perspektiv
Avhandlingen visar att det är viktigt för sjuksköterskor och läkare att förstå varandras perspektiv. Att vårda sin etiska kompetens, och att kommunicera interprofessionellt, är viktigt för att undvika konflikter.
– Sjuksköterskor och läkare har ett gemensamt ansvar att kommunicera med varandra. För en gemensam förståelse behöver de få insyn i varandras perspektiv på Ej HLR-beslut, säger Mona Pettersson.
Hon hoppas att hennes forskning ska leda till gemensam förståelse mellan sjuksköterskor och läkare och till att patienter ska få samma information från alla parter och en säkrare vård i livets slut.
Kontakt:
Mona Pettersson, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- & bioetik, mona.pettersson@pubcare.uu.se
Avhandlingen:
COMPETENCE AND COMMUNICATION: Do Not Resuscitate Decisions in Cancer Care, Uppsala (Acta Universitatis Upsaliensis, 2018)
– Det finns en attityd att fetma är så förskräckligt svårt att man måste skicka barnen till specialistklinik, ibland många mil bort. Men kompetensen finns ofta på närmare håll och då ökar chanserna att behandlingen blir av, säger Staffan Mårild, docent i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han har lett en studie som visar att barn som behandlas för fetma inom primärvård eller öppenvård har relativt goda chanser att stävja viktproblem även på några års sikt.
Studien omfattar 64 barn, 8-13 år gamla, som fick vård för fetma inom primärvård eller öppenvård på sin hemort, efter remiss från skolhälsovården. Mottagningarna som deltog fanns i Alingsås, Göteborg, Skövde och Vänersborg.
Programmet som barn och vårdnadshavare genomgick omfattade ett års regelbunden rådgivning om kost, fysisk aktivitet och sömn. Det som nu redovisas är hur mycket barnen vägde när ytterligare tre år, utan behandling, passerat.
Tre av tio bytte viktkategori
I uppföljningen deltog 56 barn, av 64, vilket betraktas som en hög andel. Resultaten visar att ungefär tre av tio barn placerade sig i en lägre viktkategori än tidigare. De hade alltså gått från grav fetma till fetma, från fetma till övervikt, eller från fetma eller övervikt till normalvikt.
Studien saknar en egentlig kontrollgrupp. En sådan grupp kunde inte skapas eftersom barn med fetma då hade lämnats utan behandling i fyra år. Däremot jämförs resultaten med en grupp om 34 barn som var normalviktiga när studien inleddes. Efter fyra år hade fem av dessa barn övervikt.
– Det är inte så att viktresultaten i studien är jätteimponerande, men de ligger på ungefär samma nivåer som man uppnår på de stora forskningsklinikerna. En stor fördel här är att effekterna sitter i också efter fyra år, säger Staffan Mårild.
Enkelhet och närhet
Det årslånga programmet omfattade traditionell livsstilsbehandling. Vid tolv tillfällen träffade barn och vårdnadshavare sjuksköterska, dietist och i vissa fall sjukgymnast. Mellan träffarna ringde vårdpersonal för att fråga hur det gick.
Kostråden var ingående och omfattade även måltidsrutiner. Parallellt uppmuntrades till fysisk aktivitet; Att gå eller cykla till skolan, röra sig tillsammans med familjen och idrotta med jämnåriga i organiserad form. God sömn var också en viktig faktor.
Staffan Mårild betonar primärvårdens fördelar när barn med fetma ska behandlas. Enkelheten och närheten till bostaden gör att fler kan nås, och att risken för avbrutna behandlingar minskar.
– Jag tycket barnmottagningar och allmänläkarmottagningar i större utsträckning ska våga åta sig de här fallen, sedan kan man i ett andra steg skicka barnen vidare om det inte fungerar, säger han.
Artikel:
Four-year outcome of randomly assigned lifestyle treatments in primary care of children with obesity (Acta Paediatrica)
Kontakt:
Staffan Mårild, docent i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, staffan.marild@pediat.gu.se
Nästan var tionde person över 18 år i världen har diabetes och antalet patienter förväntas öka under de kommande åren. Patienter med diabetes kan drabbas av sjukliga processer i ett flertal vävnader och organ såsom ögon, njurar, blodkärl och nerver.
En ny klass av läkemedel för behandling av typ 2-diabetes är SGLT2-hämmare (natrium-glukos-kotransportör 2). Användningen av läkemedlen har ökat kraftigt under de senaste åren, inte minst eftersom kliniska försök har visat att de kan sänka risken för hjärtkärlsjukdom. Samtidigt har osäkerhet uppstått kring vissa oönskade effekter.
Utgick från registerdata
I den aktuella studien, ett samarbetsprojekt mellan forskare på Karolinska Institutet, Statens Serum Institut i Danmark, NTNU i Norge och det svenska Nationella Diabetesregistret, användes flera nationellt heltäckande register med information om läkemedelsanvändning, sjukdomar och annan data från drygt 34 000 patienter i Sverige och Danmark 2013-2016. Syftet var att studera sambandet mellan användning av SGLT2-hämmare (dapagliflozin, canagliflozin och empagliflozin) och sju potentiella biverkningar som har kopplats till läkemedelsklassen.
Som jämförelsegrupp användes en patientgrupp som fick en annan läkemedelsklass för behandling av typ 2-diabetes (GLP1-receptor-agonister). Analyserna tog hänsyn till ett stort antal faktorer som kan tänkas påverka risken för de studerade utfallen.
SGLT2-hämmare kopplat till ökade risker
Resultatet visar att användning av SGLT2-hämmare var associerat med en tvåfaldigt ökad risk för benamputation i nivå med höft eller lägre samt så kallad diabetisk ketoacidos, som är ett allvarligt tillstånd. Det fanns dock inget statistiskt signifikant samband mellan användning av SGLT2-hämmare och övriga fem utfall: fraktur, akut njurskada, allvarlig urinvägsinfektion, djup ventrombos (blodpropp) eller akut inflammation i bukspottkörteln.
– Det ska understrykas att dessa läkemedel har visat skyddande effekter vad gäller hjärtkärlsjukdom. Patienter med typ 2-diabetes har en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och den potentiella risken för biverkningar ska därför vägas mot detta faktum, säger Peter Ueda, postdoktoral forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.
Samband betyder inte orsak
Forskarna bakom studien framhåller också att eftersom detta var en observationsstudie, så är det inte säkert att sambanden som sågs i studien är orsakade av SGLT2-hämmare.
– Vi har samanalyserat nationella data från två länder. Studien illustrerar den stora styrka nordiska registerdata besitter när det kommer till att besvara viktiga kliniska frågor, särskilt inom läkemedelsområdet, säger sisteförfattare Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och affilierad vid Statens Serum Institut.
Utöver Peter Ueda och Björn Pasternak, leddes studien även av Henrik Svanström, senior statistiker vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Fotnot:
Studien genomfördes med finansiering av Hjärt-Lungfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Nordic Cancer Union, Novo Nordisk Fonden, Vetenskapsrådet, det strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet och Lundbeck Foundation.
Publikation:
“Sodium-glucose cotransporter 2 inhibitors and risk of serious adverse events: nationwide register based cohort study”. Peter Ueda, Henrik Svanström, Mads Melbye, Björn Eliasson, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Soffia Gudbjörnsdottir, Kristian Hveem, Christian Jonasson och Björn Pasternak. (The BMJ, online 14 november 2018)
Kontakt:
Peter Ueda, postdoktor, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, peter.ueda@ki.se
I dag formar sociala medier många delar av mänskliga relationer. Snabba digitala meddelanden har ersatt det fysiska mötet eller telefonsamtalet. Frågan är om sociala medier-plattformar verkligen är utformade för att få oss att socialisera mer kvalitativt? I sin doktorsavhandling skriver Christoffel Kuenen att tjänster från företag som Facebook och LinkedIn främst är utformade för att bocka av olika uppgifter och inte för en digital gemenskap.
Kopplade till en uppgift Traditionellt har interaktionsdesigners designat för kommunikationen mellan människor och digitala objekt, ofta kopplat till någon slags uppgift. I vår tids sociala medier-landskap styr digitala objekt nu också relationerna mellan människor – inte bara mellan människor och saker. Christoffel Kuenen skriver i sin avhandling att detta kräver ett nytt sätt att närma sig design i förhållande till sociala digitala plattformar – ”design för att vara tillsammans”.
– När jag startade mitt forskningsprojekt insåg jag inte att det fanns en blind fläck när det kom till att designa för att vara tillsammans och socialisera i den digitala världen. Genom min forskning kom jag till insikten att interaktionsdesign som fält för närvarande är låst kring att lösa frågor kopplade till effektivitet och prestanda, eftersom man i allt väsentligt ser människor som resurser eller varor, säger Christoffel Kuenen, Designhögskolan vid Umeå universitet.
Viktigt undersöka hur tekniken formar möten mellan människor Vad Christoffel Kuenen föreslår är att vi utökar våra perspektiv och våra angreppssätt för att undersöka på vilket sätt tekniken formar hur vi människor möter varandra genom digitala ting. Detta kan exempelvis göras genom att titta på hur design närmar sig gruppinteraktion.
– Jag är intresserad av den sociala dynamiken hos större grupper av människor och hur traditionella former för att vara tillsammans kan översättas till den digitala världen.
Insikten att dagens sociala medier-plattformar främst är skapade med syftet att fullborda olika uppgifter, i stället för att främja sociala relationer, var det som satte forskningsprojektet på sin nuvarande banan.
–Till exempel när du lägger ut ett foto på Instagram eller planerar ett event på Facebook, så socialiserar du egentligen inte med den grupp du riktar dig till. I stället så utför du en uppgift, och kommunikationen blir bara en biprodukt. Dessutom så håller vi ständigt på och förfinar och förskönar vår närvaro på dessa plattformar vilket gör att den faktiska sociala interaktionen blir mindre organisk, sällan i ögonblicket.
Ställer andra krav på design
I sitt doktorandarbete ställer Christoffer Kuenen frågan: Vad krävs det för att design ska skapa produkter som lägger större vikt vid den sociala upplevelse det innebär att vara en del av en grupp?’ Han vill veta vad som krävs för att designers ska kunna börja utforma digitala motsvarigheter till de sociala situationer vi upplever i verkliga livet, som att gå ner längs gatan eller gå på en konsert. Ännu finns det inte någon digital motsvarighet till detta.
– Syftet med avhandlingen har inte varit att presentera en färdigutvecklad, revolutionerande social app för mobiltelefoner. Den är snarare att betrakta som en startpunkt för en ny typ av diskussion. Genom att identifiera en lucka i sättet interaktionsdesigners hittills designat för social samvaro i den digitala eran öppnas outforskade möjligheter.
I sina framtida forskningsprojekt kommer Christoffel Kuenen, som är anställd och ansvarig för mastersprogrammet i interaktionsdesign vid Designhögskolan, att fortsätta undersöka på vilket sätt digitala produkter och tjänster är närvarande i våra liv, vilken roll de spelar för hur vi relaterar till andra människor och vad det innebär när designers ska forma vår digitala, sociala framtid.
Spinntroniska oscillatorer är en sorts nanokomponenter där spinnvågor används för att skapa mikrovågssignaler i gigahertzområdet. Spinnvågsövertonerna kan liknas vid de övertoner (flageoletter), som används inom musik.
Jämför med musikens värld – Exempelvis vet en erfaren violinist exakt var på strängen man försiktigt placerar fingret för att dämpa grundfrekvensen och istället låter strängen svänga på en av sina många övertoner. Detta gör det möjligt att spela toner som är mycket högre i frekvens än strängens grundton, säger Johan Åkerman, professor vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med kollegor i Göteborg och Portugal har han nu visat hur man spelar och förstärker sådana övertoner på nanonivå. Forskarna har tillverkat spinntroniska oscillatorer som förstärker spinnvågssignalerna i flera steg.
Till forskarnas förvåning uppvisade deras nya oscillatorer ett helt oväntat och nytt fenomen.
När forskarna ökade drivströmmen uppvisade signalen stora hopp i frekvens. Först från grundfrekvensen 9 GHz till 14 GHz och därefter ett andra hopp till 20 GHz.
– Resultaten överensstämmer med John Slonczewskis bortglömda teoretiska förutsägelser av spinnvågsövertoner, säger Johan Åkerman.
Möjligt skapa flera olika övertoner I en artikel från 1999 lägger fysikern John Slonczewskis grunden för hur de spinnvågor som genereras i spinntroniska oscillatorer beskrivs. Han nämner då också att hans modell även stöder generering av mycket högre frekvenser med hjälp av övertoner.
– Medan John Slonczewskis artikel inspirerade ett snabbt växande forskningsfält inom spinntroniska oscillatorer har övertoner inte alls diskuterats vidare och heller aldrig testats experimentellt förrän nu. Våra experiment visar att det är möjligt att skapa flera olika övertoner i spinntroniska oscillatorer vilket gör det möjligt att göra extremt stora och snabba frekvenshopp för att öka datahastigheten vid trådlös kommunikation.
Upptäckten gör det också möjligt för forskarna att generera väldigt höga mikrovågsfrekvenser med kort våglängd för användning inom spinntronik och magnonik.
Kan ge snabbare datakommunikation – Medan grundtonens våglängd är runt 500 nanometer så är våglängden hos den demonstrerade tredje övertonen så kort som 74 nanometer. Framtida studier på mindre oscillatorer skulle därmed kunna generera spinnvågor ner till 15 nanometer med frekvenser upp till 300 GHz. Potentialen för extremt högfrekvent spintronik och magnonik är därför enorm, säger Johan Åkerman.
Högre frekvens leder till snabbare datakommunikation vid trådlös överföring men kan också ge bättre bilradar för självkörande bilar.
Johan Åkermans forskningsgrupp från Göteborgs universitet har samarbetat med forskare vid International Iberian Nanotechnology Laboratory (INL) i Portugal.
Artikeln är nyligen publicerad i Nature Communications.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och risken att drabbas ökar med åldern. Uppskattningsvis 10 000 män drabbas varje år av denna cancerform. Men det finns andra aspekter av prostatan än den medicinska.
Boken Prostatan – det ständiga gisslet? belyser prostatans betydelse inom olika områden som vård och samhälle samt för mäns sexualitet och identitet. I olika kapitel tas exempelvis den känsliga prostataundersökningen upp, väntan på PSA-provet och vad prostatan har betytt historiskt – föreställningar som påverkar synen på prostatan än i dag.
– Boken riktar sig till den som drabbats av prostataproblem och till deras anhöriga, men den vill ge andra perspektiv än medicinsk information, säger Ericka Johnson, professor vid Linköpings universitet och projektledare för boken.
Toalettbrist som en arkitektonisk inkompetens I ett av bokens kapitel beskriver Ericka Johnson hur den förändrade prostatan, åldrad, eller kanske till och med sjuk, synliggör bristen på offentliga toaletter. Att de offentliga toaletterna inte räcker till är något som många kvinnor upplevt, särskilt som gravida eller med ett kissnödigt barn i handen. För de män med prostataproblem som Ericka Johnson har intervjuat är det ständiga sökandet efter en toalett en ny företeelse, och en chockerande insikt.
– Många män ändrar sina sociala rutiner i rädsla för att inte kunna hitta en toalett tillräckligt snabbt. En del slutar att delta i aktiviteter de tidigare tyckt om. Det offentliga rummet ska vara byggt för befolkningen, men är det i själva verket inte, säger Ericka Johnson.
Ett annat perspektiv på problemet med tillgängliga toaletter är männens känsla av att plötsligt inte tillhöra de ”normala”. Att ständigt vara på jakt efter en toalett är väl inte ”normalt”? Men Ericka Johnson vänder på resonemanget och menar att man skulle kunna se jagandet efter toaletter som en arkitektonisk inkompetens, inte en kroppslig. Det normala är ju att våra kroppar åldras och förändras.
Att bete sig kissnödigt En röd tråd i boken är hur prostatan kopplats till olika föreställningar om manlighet och maskulinitet. Hur en man bör vara och bete sig. Icke kissnödig exempelvis. Eller tuff och okänslig. Trots cancerbehandlingar.
Men prostatan, vill Ericka Johnson betona, är inte bara ett bekymmer, en frisk prostata är även en körtel som kan bidra till njutning.
– Prostatan är så mycket mer än bara cancer. Men, det glömmer vi ibland bort. Den kan vara rolig och den kan till och med vara frisk! säger Ericka Johnson.
Bok:
Prostatan – det ständiga gisslet? Mannen och prostatan i kultur, medicin och historia (2018). Maria Björkman (red.) Nordic Academic Press. Maria Björkman (redaktör), Uppsala universitet, Elin Björk, Linköpings universitet, Jelmer Brüggemann, Linköpings universitet, Carina Danemalm Jägervall, Region Kronoberg, Jenny Gleisner, Linköpings universitet, Sonja Jerak-Zuiderent, Linköpings universitet, Oscar Javier Maldonado Castañeda, Universidad del Rosario, Colombia, Alma Persson, Linköpings universitet.
Filmen:
Prostatafilmen från 2017 är ett resultat av samarbetet mellan LiU-projektet ”‘Det ständiga gisslet” med forskningsledaren Ericka Johnson och Stockholms Mansmottagning.
– I Brasilien finns goda förutsättningar för att utveckla jordbruket där man redan idag odlar och bedriver betesdrift, säger Flavio Freitas, doktorand på KTH och huvudansvarig för studien.
– Men om det lagstadgade naturskyddet försvagas så kan det leda till att jordbruket snarare breder ut sig på bekostnad av värdefulla naturekosystem, än att man förbättrar produktiviteten på den befintliga jordbruksmarken. Utöver förlust av biologisk mångfald så skulle det leda till omfattande växthusgasutsläpp.
Delstater kan sänka kraven på naturskydd
I Brasilien finns ett lagstadgat krav på privata markägare att avsätta en viss andel av sin mark för naturskydd. Privata markägare i delstaterna som ligger i Amazonas-regionen får odla på 20 procent av sin mark, resten måste lämnas obrukad. Men lagen innehåller en paragraf som gör det möjligt för delstaterna att sänka kravet på naturskydd om mer än 65 procent av den statligt ägda marken är skyddad.
– Tidigare studier landade i slutsatsen att den här paragrafen troligen aldrig skulle aktiveras, men vi har nu visat att den pågående regleringen av markägande i Brasilien – Terra Legal – kan leda till att paragrafen aktiveras i flera delstater i Amazonas-regionen. Om det sker så blir det lagligt att använda ytterligare 30 procent av den privatägda marken för jordbruk, säger Göran Berndes, professor på Chalmers och en av författarna bakom studien.
Det handlar om mellan 6,5 och 15,4 miljoner hektar som kan förlora det skydd de åtnjuter idag. Det kan jämföras med vår svenska skogsareal på omkring 28 miljoner hektar. Eftersom de områden som kan förlora sitt skydd huvudsakligen täcks av tropisk regnskog så är det stora värden gällande biologisk mångfald som står på spel. Tropisk avskogning orsakar också stora koldioxidutsläpp, vilket förstärker växthuseffekten.
Företag kan minska risken för avskogning
– Brasilien har tagit på sig att minska sina växthusgasutsläpp till en nivå år 2025 som är 37 procent lägre än 2005, säger Göran Berndes. Det blir svårt om man inte håller nere avskogningen.
– Att skyddet försvinner innebär inte automatiskt att de här skogarna går förlorade, säger Flavio Freitas. Men det är viktigt att uppmärksamma situationen och vi hoppas att vår studie ger avtryck i Brasilien såväl som internationellt. En möjlighet är att lagen revideras och att paragrafen justeras eller stryks helt.
– Utöver lagliga åtgärder så kan företag bidra till att minska risken för en omfattande avskogning genom åtaganden om att inte bidra till avskogning. Sådana åtaganden kan motiveras även utifrån krasst ekonomiska motiv: det finns ett starkt internationellt engagemang kring avskogningsfrågan och Brasiliens jordbruksexport kan komma att påverkas starkt negativt om den förknippas med tropisk avskogning.
Kontakt: Flavio Freitas, doktorand vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, flmdf@kth.se
Göran Berndes, professor i biomassa och markanvändning, Chalmers, goran.berndes@chalmers.se
Sommarens äppelskörd var på många håll rekordstor och vi ser en stor expansion av ekologiskt producerade äpplen. I en ny studie, publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology, som studerat äppelodlingar i Sverige, Tyskland och Spanien, har forskarna sett att vilda pollinatörer och pollinering ökar i odlingar med mer blommande växter.
– Ett problem är dock att få odlingar innehåller blommande växter i en större utsträckning. Detta skulle behöva ändras, säger Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Fler frön ökar lagringstiden
Förbättrad pollinering genererar i sin tur fler frön, vilket kan utöka lagringstiden för vissa grödor, enligt tidigare studier. Forskare tror att det beror på att fröna ändrar mineralhalten vilket har en gynnsam effekt på lagringstiden. Det skulle vara en stor fördel att kunna lagra äpplen längre, men det behövs dock fler studier som bevisar sambandet.
Studien visade också som väntat att den genomsnittliga produktionen i ekologiska äppelodlingar är lägre än i odlingar med integrerat växtskydd där man använder kemiska bekämpningsmedel.
– Det som överraskade var dock att den ekologiska odling med högst produktion hade en avsevärt högre produktion än genomsnittet för odlingar med kemiska bekämpningsmedel, vilket visar att det går att utveckla mer miljöanpassade odlingar och samtidigt få hög skörd, säger Peter Hambäck.
Högre äppelskörd och stor biologisk mångfald
För andra grödor, som olika sädesslag, brukar en högre produktion leda till minskad biologisk mångfald. Det beror på att en högre produktion ofta nås genom att odla på större fält med mindre utrymme mellan olika fält, och genom intensiv användning av kemiska bekämpningsmedel. Det verkar vara annorlunda för äppelodlingar:
– Våra studier visar att ekologiska odlingar har en högre biologisk mångfald med mer pollinerande insekter och mer rovinsekter, men det verkar inte finnas någon motsättning mellan hög produktion av äpplen och hög biologisk mångfald, säger Peter Hambäck.
Kontakt: Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, peter.hamback@su.se
– Personer med MS har större risk att få frakturer. Så det är viktigt att kunna undvika fallen. I min forskning har jag bland annat undersökt vad fallen beror på, säger Anna Carling, leg sjukgymnast och forskare vid Örebro universitet.
Anna Carling har jobbat i drygt tio år som sjukgymnast i MS-teamet som finns på Universitetssjukhuset Örebro. Inom regionen finns cirka 600 personer med MS och totalt i landet finns cirka 18 500 personer.
– Jag träffar de som har försämrats i sin sjukdom. De upplever att kraften tar slut i benen och de har svårt att stå upprätt. I min forskning har jag använt ett träningsupplägg som inte är undersökt för den här gruppen människor tidigare, säger Anna Carling.
I studien ingick 51 patienter som fick göra så kallade CoDuSe balansövningar som bygger på corestabilitet.
Vad är CoDuSe?
Träningen bygger på corestabilitet. Konceptet bygger på att träna tre områden samtidigt – delad uppmärksamhet, sensoriska strategier och olika underlag. I studien tränade patienter under sju veckor i en grupp, två gånger i veckan under en timme. Efter detta tränade de också hemma för att få in övningarna i sin vardag. De positiva effekterna uppkom av att träna på delad uppmärksamhet, bålbalans och sensoriskt utmanande övningar. Mätningar gjordes på gång och balans och i utvärderingen ingick även intervjuer.
– Vi har kommit fram till att fallen främst sker i vardagliga aktiviteter, oftast inomhus i det egna hemmet och att fallen kan bero på både inre och yttre riskfaktorer. En riskfaktor för fall kan vara att deras symtom skiftar under dagen samt mellan dagar, vilket gör att det kan vara svårt att veta sin fysiska kapacitet vid en specifik tidpunkt, säger Anna Carling.
CoDuSe-konceptet är tidigare prövat med mycket god effekt på personer med MS som inte kommit lika långt i sitt sjukdomsförlopp. Forskningsresultatet i den här studien visar att konceptet fungerar även för personer med mer symptom på grund av sin MS. Studien visade att träning efter upplägget CoDuSe kunde förbättra balansen och minska antalet fall, vilket även visade sig underlätta deltagarnas vardag.
Anhörigas vardag påverkas
Även anhörigas vardag påverkas av det faktum att personer med MS ibland faller. Anhöriga är med och tar ett ökat ansvar. De ser familjen som en enhet och vill få den att fungera så bra som möjligt tillsammans.
– De anpassar och justerar vardagen och dess innehåll för att underlätta samt förhindra fall för personen med MS. Om det inte räcker med att anpassa så gör de ofta avkall på sig själva, till förmån för personen med MS, avslutar Anna Carling.
Kontakt:
Anna Carling, Leg sjukgymnast vid Fysioterapiavdelningen, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro. Region Örebro län, anna.carling@regionorebrolan.se
– Tidigare studier i laboratorium och på försöksdjur har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerade så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA.
GABA är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.
Skyddar beta-cellerna mot immunangrepp
– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot dessa immunangrepp och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler, förklarar Per-Ola Carlsson.
I studien kommer totalt 30 vuxna patienter inkluderas. Samtliga ska ha haft typ 1-diabetes sedan minst fem år. Deltagarna ska helt sakna eller endast ha ytterst liten egen insulinproduktion kvar. Att patienter som haft typ 1-diabetes i många år medverkar i kliniska studier, som syftar till att bevara eller öka den egna insulinproduktionen, är ovanligt. Men Per-Ola Carlsson menar att det i detta fall är en förutsättning för att kunna tolka resultaten av studien.
Typ 1-diabetes
En av de vanligaste folksjukdomarna som innebär att det produceras inget eller för lite insulin, det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet.
En kronisk sjukdom som man får leva med hela livet.
Kroppens immunsystem angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, vilket på sikt leder till närmast total insulinbrist och att man får för mycket socker i blodet.
Orsaken är inte helt klarlagd men många forskare menar att det krävs en kombination av ett ärftligt anlag och någon yttre miljöfaktor.
Det är inte bara barn som insjuknar i diabetes typ 1, det kan även ske i vuxen ålder.
Vanliga sjukdomstecken är att man blir trött och kraftlös, går ner i vikt snabbt, kissar oftare och blir väldigt törstig.
Standardbehandlingen är insulininjektioner via spruta eller pump.
Försöksläkemedlet som används i studien innehåller gammaaminosmörsyra, GABA, vilket är en viktig signalsubstans i hjärnan som medverkar till förflyttning av korttidsminnets information till långtidsminne. Ämnet finns även i hög halt i insulinproducerande beta-celler.
Säkerheten prövas först
Studien delas in i olika faser. Först kommer säkerheten att prövas. Sex patienter får då testa försöksläkemedlet i stigande doser. Förutsatt att inga oförutsedda problem dyker upp, inkluderas därefter ytterligare 24 patienter som under ett halvår dagligen får ta tabletter i två olika doser. Samtidigt med behandlingen görs tester och tas många olika prover.
– Det vi hoppas är att den egna insulinproduktionen ökar på grund av celldelning av kvarvarande befintliga insulinproducerande celler, eller att det till och med bildas helt nya beta-celler, berättar Per-Ola Carlsson.
Han understryker att förväntningarna inte är att patienterna ska bli botade från sin typ 1-diabetes, men att även en liten ökning av den egna insulinproduktionen kan förbättra chanserna till förbättrad blodsockerkontroll och därmed förhindra komplikationer som är vanliga efter mångårig sjukdom såsom ögon-, njur- och nervskador.
Kontakt:
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Per-Ola.Carlsson@mcb.uu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
