Forskare på VTI har undersökt cykelflöden för att ta reda på om är problemet så stort så att det får samhällsekonomiska konsekvenser.
Riktigt höga cykelflöden förekommer endast under få och korta perioder, varav Stockholm har något högre flöden än Göteborg. Det är forskarnas slutsats efter att ha sammanställt mätningar av hur mycket cyklar som passerar på olika platser i städerna och analyserat hur dessa flöden varierar över året och dygnet.
Ganska kortvarig trängsel Ett exempel från Stockholm är att 20 procent av de cyklister som passerar Liljeholmsbron upplever trängsel när många andra cyklar där. Visserligen går det inte att säga att bron är representativ för alla platser i Stockholms innerstad. Men resultaten av studien i sin helhet tyder ändå på att trängseln är ganska kortvarig i Sveriges två största städer.
– När vi påbörjade studien ville vi först veta var och hur stora flödena måste vara för att ge påtagliga effekter, och vi fick också sådana data. Under merparten av året är det små cykelflöden utan trängsel. Riktiga toppbelastningar är det enbart under ett par månader, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.
Syftet med projektet var att visa hur cykelflödena går att analysera och att göra beräkningar på hur stora fördröjningar det kan bli. De resultaten rapporteras också i två separata uppsatser av VTI-forskaren Fredrik Johansson vars beräkningar så småningom kommer att leda till en vetenskaplig artikel, enligt Roger Pyddoke.
Undersöker om trängsel ger förseningar Fortsatta studier av cykelträngseln i Stockholm och Göteborg kan omfatta ytterligare mätningar, föreslår forskarna. För att kunna avgöra om cyklisterna måste sakta ner farten och därmed försenas av trängseln behöver mätningarna göras på fler platser, till exempel genom att undersöka flödet på lite längre sträckor.
Redan nu tyder studierna på viss cykelträngsel, vilket kan motivera satsningar på cykelinfrastrukturen, till exempel genom att bredda cykelvägarna för att göra dem mer framkomliga.
VTI-studien är en delrapport inom Samkost 3, ett regeringsuppdrag som går ut på att beräkna transportsektorns samhällsekonomiska kostnader.
Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet har i sinavhandling analyserat den kulturella produktionen på offentliga platser i centrala Kairo, efter upproret 2011. Hon har bland annat studerat graffiti, officiella monument och det årsdagsfirande som sker till åminnelse av de protesterande som dog under konfrontationer med polis och militär.
– Genom att undersöka ett sådant material klarläggs de mångfasetterade och ibland motstridiga berättelserna om upproret, producerade och reproducerade på centrala Kairos väggar, gator och torg, säger Giulia Giubergia.
Kultursociologiska studier av religion, som denna avhandling, hör inte till det vanliga inom religionsvetenskaplig forskning. Inriktningen är att undersöka hur gränsen mellan det heliga och profana dras i olika samhälleliga kontexter, och i denna avhandling används begreppet ”det heliga” för att analysera och förstå kampen om den symboliska meningen av upproret i Kairo.
Avhandlingen beskriver Kairos framväxt och stadens centrala kvarter, framför allt Tahrirtorget samt gatorna Mohammad Mahmoud och Yussef al-Gendy.
– Jag visar hur platser som centrala Kairo kan influera utformningen av olika berättelser om staden, inte minst narrativet om upproret 2011, men även hur olika kulturella narrativ kan förändra förståelsen, upplevelsen och perceptionen av staden.
Porträtterade dödsoffer
Giulia Giubergia analyserar bland annat hur människor som dött under anti-regeringsdemonstrationen har blivit porträtterade och representerade på Kairos väggar. Dödsoffer som Belal Ali Gaber är representerade som änglar – symboler för oskuld – och inlemmade i ett vidare martyrologiskt narrativ.
Det martyrologiska narrativet, som refererar till de människor som dog som oskyldiga offer under upproret, är inte typiskt för sunnimuslimska narrativ om martyrskapet, som snarare framställer martyrer som aktiva försvarare som tar till vapen och strider för kommunitetens integritet och försvarar tron.
– De egyptiska ”revolutionsmartyrerna” porträtteras som oskyldiga offer, sörjda av sina familjer, vänner och hela nationen, vilket är mer besläktat med kristna och shiitiska uppfattningar om martyrskapet, uppfattningar som baseras på föreställningar om att deras kommuniteter var förtryckta av en ondsint majoritetsgrupp som ville hindra dem från att utvecklas och spridas.
Graffiti vid gatan Mohammad Mahmoud i Kairo, efter ett foto av aktivisten Mohamed Gad, ”Sambo”. Konstnärerna är Ammar Abo Bakr och Hana AlDaygham. Bild: WikiMedia Commons, فاطمة العراقي
Genom en analys av olika graffiti och muralmålningar som ommålats och modifierats flera gånger åskådliggörs även de förändringar som ägde rum i det politiska klimatet i Egypten mellan början och slutet av 2012. Förändringen i den bildliga framställningen av martyrerna reflekterar en vidare politisk förändring i landet, menar Giulia Giubergia.
– Jämförelsen mellan Port Saids martyrer – framställda som levande, leende och med färgglada änglavingar – och ett senare porträtt av fyra andra döda martyrer med blodiga, svullna ansikten och mörka, nästan oigenkännliga vingar, är talande. Graffitin av de döda, vanställda martyrerna målades i november 2012 när presidentvalet förestod. Användandet av brutalt explicita bilder av döden är ett sätt att framkalla en känsla av ansvar och skuld, för en passivitet i försvarandet av de heliga värderingar som martyrerna har dött för, hos den förbipasserande såväl som hos den bredare publik som ser målningen i sociala medier och i journalistiska reportage.
Giulia Giubergia behandlar även graffiti producerad av Women on Walls, en grupp vars graffiti lyfter fram en feministisk agenda på Kairos gator, samt undersöker dispyten kring vem som har tillåtelse att måla på gatorna i Kairo och därigenom bevara minnet av upproret, i synnerhet på platser som uppfattas som heliga.
Kollektiva minnen
Ytterligare en sak som analyseras i avhandlingen är konstruktionen och ödeläggelsen av Tahrir-torgets monument.
– Det gör det möjligt att på ett konkret sätt klarlägga hur kollektiva minnen inte alltid är samstämmiga eller entydiga, utan snarare kan vara omgärdade av stridigheter och konflikter. Analysen av Tahrir-torget synliggör även den symboliska betydelse ockupationen av statsdominerade platser har för grupper som tillhör underordnade positioner i ett samhälle, i detta fall de protesterande. Återtagandet av torget som en öppen plats för alla att använda har fått konsekvenser för hur upproret skildras, även om Tahrirtorget sedan 2014 har återgått till att vara en statsdominerad plats, säger Giulia Giubergia.
Genom att kombinera analyser av bilder, symboler, narrativ, minnen och plats, har avhandlingen haft för avsikt att visa hur olika kollektiva positioner formeras och utmanas i samband med en period av samhällelig oro, omvandling och omprövning.
Avhandlingen:
The Making of Martyrs. Uprising, Cultural Sacralization an Death in Downtown Cairo after 2011
Kontakt:
Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, giulia.giubergia@lir.gu.se, 031-786 15 64 (intervjuer görs på engelska)
– Hittills har vi faktiskt inte vetat särskilt mycket om hur djur egentligen gör när de flyger eftersom vi har fokuserat på djur i stabil flykt, som egentligen inte är så vanligt för djur när de flyger i det fria, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Manövrerar i hög hastighet
– Nu har vi gjort direkta mätningar på fladdermöss och vi kan visa hur flexibla de är. De svänger på ett antal olika sätt beroende på var i vingslaget de befinner sig, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
– Det är riktigt häftigt att se hur komplext rörelsemönstret är och hur de väljer den lösning som passar bäst just när de bestämmer sig för att påbörja en manöver. Det är elegant.
För fladdermössen är flygtekniken med snabba manövrar i hög hastighet viktig för att lyckas fånga insekter i flykten och för att inte krocka med diverse hinder som träd och byggnader. För industrin kan de nya forskningsresultaten få betydelse för utvecklingen av nya generationens drönare.
Långörad fladdermus fotograferad vid försök i vindtunnel. På pinnen finns bytet, en mjölmask. Bild: Anders Hedenström
– Industrins utmaning handlar till stor del om kontroll och stabilitet i luften och att drönarna lätt ska undvika hinder. I det sammanhanget är våra resultat mycket relevanta, säger Per Henningsson som inte utesluter att framtidens drönare förses med flaxande vingar.
Undersökningen har gjorts på två långörade fladdermöss som blivit tränade att flyga i en vindtunnel. Som byte har forskarna använt mjölmask fäst vid en anordning som gått att röra i sidled. Genom att flytta bytet åt höger eller vänster har fladdermössen tvingats svänga för att följa bytet. Forskarna har visualiserat luftflödet och filmat djuren med höghastighetskameror. På så vis har de kunnat länka samman aerodynamik med rörelserna.
Bakom studien står biologer vid Lunds universitet tillsammans med en kollega från Syddansk Universitet. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Royal Society Interface.
Kontakta:
Per Henningsson, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, per.henningsson@biol.lu.se
Kol, syre och väte. Det är de tre grundämnena som du skulle få om du plockade isär koldioxid- och vattenmolekyler. Samma atomer är byggstenarna i kemiska föreningar som vi använder som bränsle, som etanol och metangas. Om det vore möjligt att omvandla koldioxid och vatten till förnyelsebart bränsle, skulle det kunna bli ett alternativ till att använda fossil olja och kunna bidra till att minska våra koldioxidutsläpp till atmosfären.
Jianwu Sun, docent vid Linköpings universitet, forskar kring ett sätt att göra just detta.
Det första steget är att forskarna måste utveckla materialet som de har tänkt att använda sig av. Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har tidigare utvecklat en världsledande metod för att framställa kubisk kiselkarbid, som består av kisel och kol. Den kubiska formen har förmågan att fånga upp solenergin och skapa laddningsbärare.
Ämne med unika egenskaper
Men det räcker inte ända fram. Grafen, ett av de tunnaste materialen som någonsin framställts, har nu huvudrollen i projektet. Materialet består av ett enda lager kolatomer som binder till varandra i ett sexkantigt hönsnätsmönster. Grafen har stor förmåga att leda elektrisk ström, en egenskap som kan komma till användning för att omvandla solenergi. Det har också flera unika egenskaper och världen över pågår mycket forskning kring möjliga tillämpningar av grafen.
De senaste åren har forskarna strävat efter att utveckla processen att växa grafen på en yta för att kunna styra egenskaperna hos grafenet. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Carbon beskrivs ett av de senaste framstegen.
– Det är relativt lätt att växa ett lager grafen på kubisk kiselkarbid. Men om du vill växa grafen i flera jämna lager på varandra över en större yta är det en större utmaning. Nu visar vi hur det är möjligt att växa upp till fyra jämna lager grafen ovanpå varandra på ett kontrollerat sätt, säger Jianwu Sun vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM).
Tillverka jämnare lager
En av svårigheterna med flerlagergrafen är att ytan blir ojämn på grund av att det blir olika många lager på olika ställen. Kanten där ett lager tar slut blir som ett litet trappsteg i nanoskala. För forskarna, som vill ha stora och jämna ytor, kan de här stegen utgöra ett hinder. Särskilt bekymmersamt blir det när trappstegen buntar ihop sig på samma plats, likt en felbyggd trappa där flera trappsteg slagits ihop till ett alltför högt steg. Nu har forskarna hittat ett sätt att få bort fenomenet med hopbuntade trappsteg genom att växa grafen under noga anpassad temperatur och tid. Dessutom visar LiU-forskarna att tillvägagångssättet gör det möjligt att styra hur många lager grafen som bildas. Det är det första steget i forskningsprojektet som siktar på att göra bränsle från vatten och koldioxid.
I en närbesläktad vetenskaplig artikel, som publiceras i tidskriften Nano Letters, har forskare undersökt de elektroniska egenskaperna hos flerlagergrafen växt på kubisk kiselkarbid.
Kan användas som supraledare
– Vi fann att flerlagergrafen har väldigt lovande elektriska egenskaper, som gör att materialet kan användas som supraledare, med noll resistans. Den här speciella egenskapen uppstår enbart när grafenlagren är ordnade på ett särskilt sätt gentemot varandra, säger Jianwu Sun.
I tidigare forskning har teoretiska beräkningar förutspått att dessa egenskaper skulle kunna uppstå när grafenlagren är ordnade på ett särskilt vis. Den aktuella studien är den första som demonstrerar experimentellt att det faktiskt blir så. Supraledande material används bland annat i supraledande magneter, som är mycket starka och används i magnetkameror för medicinska undersökningar och partikelacceleratorer för forskningsändamål. Många hoppas att supraledare ska kunna användas för elledningar helt utan energiförluster eller svävande höghastighetståg på magnetfält, bland mycket annat. Användningen begränsas i dag av att de supraledare som finns inte fungerar vid rumstemperatur, utan bara vid extremt låga temperaturer.
Fotnot:
Studierna har gjorts tillsammans med forskare vid MAX IV-laboratoriet i Lund och finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, FORMAS, STINT, ÅForsk stiftelsen och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
Kontakt:
Jianwu Sun, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), Linköpings universitet, jianwu.sun@liu.se, 013-28 27 03
Som resultat av forskningsstudien i Uppsala finns planer på att implementera en manual för att screena kvinnor i riskzonen redan vid utskrivningen från BB. Parallellt utvecklar kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset en multiprofessionell stödgrupp.
Mest fokus på det nyfödda barnet – Sjukvårdspersonalen behöver vassare verktyg för att upptäcka kvinnor med förlossningsdepression tidigt och kunna sätta in rätt stöd; insatserna kan inte vänta. Vi vet att de första sex månaderna med barnet är oerhört värdefulla. Den screening som finns idag utförs via barnhälsovården, där besöket fokuserar mest på barnet. Många nyblivna mammor känner också skam och skuld, och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa, säger Alkistis Skalkidou, professor och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, som forskar på förlossningsdepression.
I den så kallade BASIC-studien, som startade 2009, har forskargruppen följt mer än 6 000 kvinnor i Uppsala län både under graviditeten och i samband med förlossningen. Alla gravida har inbjudits att delta i samband med den rutinmässiga ultraljudskontrollen i graviditetsvecka 16-17. Rekryteringen av deltagare avslutades i slutet av oktober 2018.
– Vi studerar både biologiska och andra riskfaktorer, exempelvis halten av stresshormonet kortisol, sömnsvårigheter, stöd från partner och amning, berättar Alkistis Skalkidou.
Fick svara på enkäter Både under graviditeten och efter förlossningen har kvinnorna fått svara på webbaserade enkäter. I samband med förlossningen har det tagits blod- och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen. På kvinnor som förlösts med planerat kejsarsnitt har det även tagits ryggmärgsprov.
Nu ska en manual för tidig screening utvecklas, att använda i samband med utskrivning från BB. Manualen baseras på insamlade data från BASIC-studien och bygger på matematiska algoritmer. Ambitionen är att den ska underlätta för vårdpersonalen att tidigt fånga in kvinnor med hög risk för depression i samband med förlossning, som kan erbjudas tidiga stödåtgärder.
Den främsta kända riskfaktorn är om kvinnan tidigare haft en förlossningsdepression, även om den varit lindrig. Men även depression tidigare i livet utan koppling till graviditet/förlossning spelar in. Likaså dåligt stöd från partner, ängslig personlighet, svåra livshändelser samt svåra PMS-besvär har betydelse. Forskning har också visat att relation med partnern och även barnens psykoemotionella utveckling påverkas.
Blivit bättre på att uppmärksamma Gunilla Hallberg, sektionschef för obstetrik och förlossning vid Akademiska sjukhuset, framhåller att man blivit allt bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa redan inom mödravården, men nu också kring förlossningsupplevelsen som har visat sig ha starkt samband med förlossningsdepression.
– Inom kvinnosjukvården finns en grupp som arbetar med förlossningsrädda som kommer att utvecklas och som indirekt även arbetar med förlossningsdepression och allmän psykisk ohälsa. Tanken är att den multiprofessionella gruppen ska bestå av gynekologer och barnmorskor från kvinnokliniken och psykiatriker från psykiatrin. Förhoppningen är att också få med representanter från primärvården, säger Gunilla Hallberg.
Hon nämner även att man har en samarbetsgrupp med psykiatrin och mödravård/slutenvård psykiatrin som arbetar med gemensamma dokument och undervisning för blivande specialister i psykiatri och obstetrik för att få en samsyn på dessa kvinnor under graviditet och familjebildning. Inom psykiatrin har man dessutom arbetat fram en speciell stödform som heter gravidombud, som är en sköterska/ kurator som är ett stöd för kvinnan under hennes graviditet och en hjälp i alla kontakter med olika instanser.
Måste bli lättare att få stöd Alkistis Skalkidou betonar att det måste vara enkelt för nyblivna mammor att få stöd. De
har fullt upp med sin bebis och kanske även andra barn. Vissa är skeptiska till att söka vård och depression i sig kan göra att man inte alltid orkar följa instruktioner.
Vid misstanke om förlossningsdepression menar hon att det oerhört viktigt att se och bekräfta kvinnan och få henne att inse vikten av att hjälpa sig själv först.
– Första rådet är att ta hjälp så att man kan vila; sova fyra timmar i sträck och få egen tid, till exempel för promenader. Om detta inte har snabb effekt kan det behövas medicinering med antidepressiva eller samtalsterapi. Tvärtemot vad många tror så finns det många antidepressiva läkemedel som kan kombineras med amning, avrundar Alkistis Skalkidou.
Uppsalastudie om förlossningsdepression – BASIC-studien
Syftar till att öka kunskapen om förlossningsdepression och utveckla effektivare screening så att gravida kvinnor i riskzonen kan fångas in tidigt och erbjudas stöd/vård.
Alla gravida kvinnor i Uppsala län har inbjudits att delta i studien i samband med den rutinmässiga ultraljudskontrollen i graviditetsvecka 16-17.
Startade 2009; rekryteringen avslutades i slutet av oktober 2018.
Totalt har mer än 6 000 kvinnor inkluderats
Abborrens genom innehåller cirka en miljard baspar (nukleotider) i sitt DNA, och över 23 000 gener. Människans arvsmassa innehåller tre gånger så många baspar, 3 miljarder, men ungefär samma antal gener.
– Jämfört med många andra fiskgener som har kartlagts så håller den här genom-beskrivningen av abborre hög kvalitet. Kartläggningen är viktig eftersom den bland annat kan hjälpa oss att förstå varför abborren har blivit en av de mest framgångsrika sötvattensarterna i Eurasien, säger Anti Vasemägi, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Kan motverka utsläppen av växthusgas
Abborre (Perca fluviatilis) är en mycket vanlig fiskart i hela Eurasien, från de brittiska öarna till östra Ryssland. Arten kan leva i mycket olika miljöer; som dammar, floder och sjöar men även i Östersjöns bräckta vatten. Abborren är dessutom den enda fiskart som kan frodas i sura, mörka, humusrika sjöar där andra fiskarter inte överlever. Nya studier har också visat att abborren kan minska utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan genom att förändra födoväven i humusrika sjöar.
– Att rovfiskar som abborre kan ha den här metanreducerande effekten gör det extra viktigt att förstå de genetiska mekanismerna bakom anpassningen till den här mörka vattenmiljön, där metanhalten är hög och abborren är ofta den enda överlevande fiskarten, säger Anti Vasemägi.
Kommersiellt viktig fisk
I Sverige är abborre en populär målart för fritidsfisket och i många länder är den också kommersiellt viktig för yrkesfisket. Den är också en lovande sötvattensart för framtida fiskodling.
– När vi nu känner till abborrens genom så kan forskare också mer noggrant undersöka vilka delar av genomet som påverkar fiskens tillväxt, mognad, sjukdomsresistens och andra ekonomiskt viktiga faktorer, säger Dr. Mikhail Ozerov, försteförfattare till studien och forskare vid Åbo universitet.
– Nästa steg är att ta reda på vilka molekylära mekanismer som ligger bakom abborrens anpassning till ett liv i humusrika sjöar och de ekologiska konsekvenser som detta kan ha, säger Anti Vasemägi.
Fotnot:
Studien har finansierats av Finlands Akademi och Estlands ministerium för utbildning och forskning
Artikel:
Highly Continuous Genome Assembly of Eurasian Perch (Perca fluviatilis) Using Linked-Read Sequencing http://www.g3journal.org/content/early/2018/10/24/g3.118.200768
Kontakt:
Anti Vasemägi, professor, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), anti.vasemagi@slu.se, 010-478 42 77
År 2012 öppnades möjligheten för alla invånare i Uppsala läns landsting (nu Region Uppsala) att logga in och läsa sin egen journal via nätet. Övriga landsting har därefter successivt anslutit sig till tjänsten, Journalen, som nås via www.1177.se, Vårdguiden, innehåller förutom anteckningar från vårdbesök även uppgifter om till exempel vaccinationer, remisser, diagnoser och provresultat.
Rädda för merarbete för personalen Införandet av Journalen var kontroversiellt. Vårdpersonalen oroade sig för att patienterna skulle fara illa, oroa sig i onödan och att tjänsten skulle innebära mer arbete för personalen.
Efter fem år med Journalen, under sommaren 2017, påbörjades en omfattande enkätstudie som fokuserade på patienternas uppfattning om och användning av nätjournalen och dess funktioner. Enkätstudien drivs av forskare från det nationella forskningskonsortiet Dome, vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra e-hälsotjänster. Forskare från Högskolan i Skövde, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet och Örebro universitet deltar i studien, som drivs av doktor Jonas Moll från forskargruppen Hälsa, teknik och organisation, HTO, på Uppsala universitet. Detta är den första stora nationella uppföljningsstudien kring effekterna av Journalen för patienter i Sverige.
Viktigast få tillgång till provresultat Mer än 2 500 patienter har svarat på enkäten och nyckelresultaten visar att:
– tillgång till provresultat är den viktigaste funktionen för patienter
– patienterna använder internetjournalen främst för att få en översikt över sin hälsa och kontakt med vården,
– samt för att följa upp efter besök
– patienterna är mycket positiva till journalen som reform och de möjligheter som systemet ger
– patienter vill ha tillgång till information i journalen inom ett dygn efter besök/provtagning
Den publicerade artikeln är den första i en rad tidskriftsartiklar om patientenkäten som forskargruppen jobbar med. Näst på tur är artiklar som fokuserar på vissa patientgrupper, samt en artikel som kontrasterar vårdpersonalens oro med patienternas upplevelse.
Kontakt:
Jonas Moll, post doc, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, jonas.moll@it.uu.se,
Åsa Cajander, professor, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, asa.cajander@it.uu.se,
Användningen av läkemedel ökar över hela världen. Och det är uppenbart att rester hamnar i vattendrag och vidare ut i födovävar. Vi känner inte till vilka ekologiska konsekvenser det kan få, när djur och växter exponeras för de olika substanserna.
– Vi fokuserade vår studie på spindlar som lever nära vattendrag eftersom de bygger sina nät i och över strömmar och livnär sig på insekter. Insekter som först lever som larver i vattnet, men sedan kläcks till flygande vuxna, säger sötvattenekolog Erinn Richmond, Monash University i Australien, som lett studien.
Forskargruppen provtog sex vattendrag i och runt omkring Melbourne i Australien för att leta efter 98 farmaceutiska föreningar. Det är den mest omfattande provtagningen som gjorts hittills. De läkemedel som uppmättes var bland annat antibiotika, antidepressiva medel, antihistaminer och NSAID.
Hundra gånger högre halter
Studieplatser valdes utmed en gradient av avloppsrening som innefattade platser från nära nedströms ett avloppsreningsverk, till nästan orörd natur i en nationalpark.
I vävnadsanalyserna upptäcktes 69 olika läkemedelsföreningar i vattenlevande insekter och totalt hela 66 läkemedel i spindlarna. Läkemedelskoncentrationer var högst hos insekterna som samlades in nedströms avloppsreningsverket. I genomsnitt var läkemedelskoncentrationer vid dessa ställen tio till hundra gånger högre än mindre förorenade ställen.
Spindeln Neriene peltata med det svenska namnet kvistbaldakinspindel. Bild: Marcus Östman
– Vi hittade läkemedel i varje insekt och spindel som vi testade, inklusive de som samlades i Dandenong Ranges National Park. Även denna till synes orörda plats var förorenad, troligen för att människor bor i nationalparkens avrinningsområde och förstås också besöker parken, säger Jerker Fick, forskare i kemi vid Umeå universitet, som varit med och analyserat insekts- och spindelproverna.
I de vattendrag som forskarna studerade lever två rovdjur som till största del livnär sig av vattenlevande insekter, näbbdjur och öring. Genom att jämföra koncentrationer av läkemedel som hittades i insekter med dessa rovdjurs kända födointag kunde forskarteamet uppskatta deras exponering av läkemedel.
En halv mänsklig dos medicin i rovdjur
– Det är anmärkningsvärt att rovdjur i bäckar som påverkats av avloppsvatten kan utsättas för nivåer av läkemedel motsvarande en halv mänsklig dagsdos bara genom födan. Tidigare har man enbart baserat riskanalyser på uppmätta vattenkoncentrationer, något som vår studie visar att vi måste förändra, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid SLU i Umeå.
En globalt vanlig vattenlevande insekt är flicksländelarven och den fanns med bland de insekter som testades.
– Liknande insekter finns i sötvatten över hela världen och det betyder att detta inte ett problem specifikt för Australien. Våra resultat är representativa för vad som sannolikt händer överallt där människor använder läkemedel, säger Erinn Richmond.
Skolor hjälper forskare i spindeljakten
För att öka kunskapen kring spridningen av läkemedelsresterna är tre av forskarna, Emma Rosi, Tomas Brodin och Jerker Fick, för närvarande involverade i ett Forskarhjälpprojekt i Sverige kallat ”Spindeljakten”.
Projektet syftar till att samla och analysera spindlar och ett motsvarande vattenprov, taget nära fångstplatsen. Projektet är organiserat av Nobelmuseet och finansieras av SSF och startade som ett direkt svar på de första preliminära resultaten i denna studie.
– Med hjälp från 30 skolor över hela Sverige hoppas vi få en bättre bild av förekomsten av läkemedelsrester i spindlar i svenska vatten, säger Jerker Fick.
Kontakt: Jerker Fick, Kemiska institutionen, Umeå universitet, jerker.fick@umu.se
Tomas Brodin, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, tomas.brodin@slu.se
– KOL upplevs ha låg prioritet inom primärvården med mindre vidareutbildning och avsatt tid jämfört med en del andra kroniska sjukdomar. Fler professioner som fysioterapeuter behöver engageras och personalen behöver mer tid för KOL, säger Sara Lundell, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
I sin avhandling visar Sara Lundell att både personal och patienter har bristande kunskaper om KOL och dess behandling. Personer med KOL brottas med känslor av skuld och skam på grund av sin sjukdom. Andnöd och successivt försämrad sjukdom kan orsaka oro för framtiden.
E-hälsa gör rehabilitering lättare
Drabbade av KOL upplever att ansvarsfördelningen inom vården är otydlig – mellan primärvård, specialistsjukvård och kommunal hemsjukvård.
– Transportsvårigheter är en vanlig orsak till att personer med KOL avböjer rehabilitering. Därför kan e-hälsa vara ett sätt att ge stöd till fysisk träning och aktivitet i hemmen. Filmer och illustrationer kan då vara ett bra sätt att förmedla information. Låg fysisk aktivitet är en prediktor för förtida dödlighet i KOL, men e-hälsa kan ge en ökning av den fysiska aktivitetsnivån, säger Sara Lundell.
Avhandlingen baseras på individuella intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med totalt 15 personal och 13 personer med KOL i Västerbotten. Dessutom har personal vid två hälsocentraler och chefer vid 26 hälsocentraler runt om i länet svarat på enkäter. Även en systematisk forskningsöversikt har genomförts för att bedöma effekten av e-hälsa för personer med KOL.
En tolvårig studie som korskopplat satellitdata med intervjuer i 56 byar i sex afrikanska länder visar att produktion och avkastning av majs ökade om infrastrukturen – vägar, telefoner – fungerade och om de afrikanska jordbrukarna inte endast odlade för självförsörjning utan också sålde grödor på marknader.
Olika åsikter om hållbart jordbruk Frågan om bästa vägen till ett hållbart jordbruk i utvecklingsländer är infekterad. Flera frivilligorganisationer, NGO:s, liksom den så kallade food sovereignty-rörelsen, hävdar att bönderna får det sämre när de ”luras” in i marknadsekonomin av köpmän och multinationella företag. När vägar och kommunikationer byggs ut, så snabbar det enligt dessa debattörer på utarmningen.
– Dessa debattörer tenderar att romantisera självförsörjningen. Våra resultat visar tvärtom att bönderna står bättre rustade mot exempelvis torka och klimatförändringar om de tjänar pengar och dessutom får sina inkomster från flera håll, säger Göran Djurfeldt, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet och forskningsledare.
Orealistiskt stoppa marknadsutvecklingen Dessutom är det orealistiskt att stoppa utvecklingen mot marknadsekonomi, enligt Djurfeldt. Istället gäller det att hitta ett mer konstruktivt sätt att förhålla sig till de negativa effekter som marknadsekonomin säkerligen också har.
– Vårt huvudbudskap är att man måste ta ett helhetsperspektiv i dessa frågor och tänka in socioekonomiska faktorer jämte klimatförändringar och avkastning på skörd. Våra mätningar visar att majsproduktionen söder om Sahara faktiskt ökade svagt mellan 2002-2014, trots klimatförändringar. En delförklaring är ökad handel och bättre infrastruktur.
Så här gick forskningen till:
Tack vare satellitbilder kunde forskare studera förändringar i biomassa över tid, både över en säsong och över ett drygt decennium. Sämre data över vägnätet gav ett svagare, men ändå signfikant samband för kommunikationernas betydelse. Resultaten korskopplades sedan med intervjusvar för att fastställa eventuella samband mellan de olika datakällorna.
Över 2500 personer från sammanlagt 56 byar i sex afrikanska länder intervjuades. De fick frågor om storleken på sina skördar, hur ofta de sålde sina grödor, varifrån övriga inkomster kom ifrån med frågor såsom: Hur mycket majs fick du vid senaste skörden? Sålde du någon majs? Hur mycket och vad fick du betalt? Har du några andra inkomster än jordbruket? Intervjuerna gjordes vid tre tillfällen under perioden 2001-2014.
Satellitdatan hämtades från Nasa vars satelliter kör dagligen runt jordklotet. Forskarna studerade återkommande två jordbruksområden i varje by, i storleken 250×250 meter, samt en obrukad yta med naturlig vegetation.
Forskningen har varit tvärvetenskaplig och involverat fem forskare i kultur- och naturgeografi, sociologi och statistik vid Lunds universitet och med samarbetspartner vid ledande afrikanska universitet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Och allt pekar på att det är en utveckling som fortsätter, säger Åse Hansson, doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet, som de senaste tio åren studerat hur kvaliteten utvecklats i olika skolor.
I sin avhandling från 2011 undersökte hon undervisningen i matematik och visade då att eleverna från hem med låg utbildning fick den minst utmanade undervisningen.
– De eleverna räknade mest på egen hand i matteboken och fick sällan lärarledd undervisning. Det är undervisning som inte är lika effektiv i den meningen att eleverna inte får lika goda resultat som med en aktiv lärare som leder lektionen, säger Åse Hansson.
Skillnaden i kvalitet i undervisningen kallar Åse Hansson pedagogisk segregation, något som idag finns på de flesta orter som har segregerade skolor. Den innebär att:
Kompetenta lärare samlas på skolor med resursstarka elever.
det är vanligare med outbildade lärare på skolor som samlar elever med svag socioekonomisk bakgrund, och där många har migrationsbakgrund
eleverna som får den bästa undervisningen går i skolor där de flesta föräldrar har högre utbildning och god ekonomi.
elever med störst behov av duktiga lärare får sämre undervisning än elever med goda möjligheter att lyckas i skolan.
Och det finns inget i Åse Hanssons senaste forskningsdata, som tyder på att de förhållandena är på att väg att förändras.
– Vi har sett att lärarkompetensen har sjunkit och att gapet mellan skolor har vuxit. Och allt pekar mot att det är en utveckling som fortsätter, menar forskaren Åse Hansson, fil doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Lärarkompetens och elevernas resultat
Åse Hanssons, fil doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet tillsammans med tre andra forskare färdigställer nu en omfattande studie där relationen mellan lärares kompetens och elevernas resultat i matematik och svenska undersöks. Forskarna använder sig av nationella prov och betyg för alla elever från 1994 och dessutom olika registerdata som bland annat omfattar lärarnas utbildning och betyg från gymnasiet. Studien heter Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik och genomförs vid Göteborgs universitet.
– Elever som kommer från hem som inte kan kompensera för en sämre undervisning riskerar att misslyckas i skolan. I förlängningen leder till att elever får helt olika livschanser.
Egna laptops med senaste programvaran
Det kan också finnas stora skillnader i vilka materiella resurser skolor har. Det menar Pär Isling Poromaa, fil doktor i pedagogik vid Umeå Universitet som följt arbetet i tre skolor i två mellansvenska städer. Skillnaderna i vilka materiella resurser eleverna hade tillgång till är slående.
Särskilt märktes det när det gäller digital teknik. I två av skolorna gick barn till välutbildade föräldrar. Där hade eleverna egna laptops och de senaste programvarorna och det fanns utarbetade strategier för hur miljön utformades för att passa undervisningen.
I den skola där elevernas föräldrar hade lägre utbildning delade 400 elever på en sal med stationära datorer. Programvaran var från 2000-talets början och salen måste bokas i förväg. Lärarna efterlyste uppdaterad teknik men fick på egen hand söka bidrag för nyinvesteringar, en gemensam plan för skolans digitala utveckling saknades.
– Då var ändå den skolan mest utsatt och hade störst social problematik. I den skola där det fanns störst behov var den enskilde läraren tvungen att använda egen tid för att överhuvudtaget få tillgång till de verktyg som den behövde, säger Pär Isling Poromaas.
Barfotalärare har sämre förutsättningar
Bristen på materiella resurserna försämrade lärarnas möjligheter att ge en bra undervisning på flera sätt. Dels hur de kunde undervisa generellt men också vilka kunskaper eleverna fick om digital teknik. Det var stor skillnad jämfört med de skolor där eleverna från välutbildade hem gick.
– I de två skolorna får eleverna använda de verktyg som arbetslivet kommer att kräva av dem. Det är extremt olika undervisning som eleverna möter.
Ojämlikheten förklarar Pär Isling Poromaas med att skolornas ekonomiska situation i grunden var helt olika. På skolan med de gamla datorerna och de utdaterade programmen hade pengar fått användas till att röja upp efter bränder och för fortbildningsinsatser för lärarna. Dessutom hade skolan ett svikande elevunderlag vilket påverkade intäkten från skolpengen.
– Det finns många bitar som är kopplade till ekonomi. För en skola som är eftersatt från början är det svårt att locka till sig elever. Många fler väljer naturligtvis en skola som har en inbjudande miljö och erbjuder egna datorer till eleverna.
Materiellt rika skolor lockar lärare
Så var det också på de två skolorna i Pär Isling Poromaas studie som hade goda materiella resurser. Det var populära skolor med hög status bland föräldrarna. De var fulla och kunde välja vilka pedagoger som skulle anställas. Skolorna satsade också mer på att medvetet jobba med digitala hjälpmedel.
– På en av skolorna hade man valt att anställa pedagoger som hade särskild IT- kompetens. På den andra skolan var utbildningen inom IT en kollektiv angelägenhet. På den tredje skolan var lärarna i autonoma bubblor som saknade ork och tid att göra gemensamma kompetenshöjande insatser.
Just skolornas arbetsmiljö pekar Åse Hansson ut som en viktig orsak till de växande skillnaderna i lärarkompetens mellan skolorna. Att skolorna blivit mer homogena leder till att elever med större pedagogiska behov koncentreras på vissa skolor. Vilket i sin tur kan göra lärarjobbet tyngre.
– Arbetsmiljön blir mer och mer krävande på skolor där eleverna har många modersmål och där eleverna inte har stöttning hemifrån. Samtidigt brister det i resurser av olika slag som kuratorer och speciallärare. Det blir tuffare och mer utmanande för lärare på alla sätt.
I en sådan situation har skolor med resursstarka elever en konkurrensfördel.
– Skolor med mer fördelaktig socioekonomisk elevsammansättning kan erbjuda mer attraktiva arbetsmiljöer för lärarna; och i en situation med lärarbrist är det inte förvånande att andelen behöriga lärare med lång erfarenhet blir överrepresenterade på de skolorna.
Vilken skola avgör betygen
Vilken skola elever går på har fått allt större betydelse för vilket betyg den får. Det visar studier från Skolverket som undersökt vilken betydelse skolans socioekonomiska sammansättning har för elevernas resultat.
Studierna visar att skolor som domineras av elever med stark socioekonomisk bakgrund har en positiv påverkan på alla elever, men är viktigast för elever med svagast socioekonomisk bakgrund. För de eleverna ökade meritvärdet i genomsnitt med 29 poäng. För elever med mest fördelaktig socioekonomisk bakgrund höjdes meritvärdet med 13 poäng. Familjebakgrundens betydelse
Siffrorna är från 2015 och om de jämförs med situationen 2000 syns en tydlig ökning av skolans betydelse för elevernas resultat. 2000 ökade meritvärdet med 10 poäng för eleverna med minst fördelaktig socioekonomisk bakgrund och med sex poäng för eleverna med mest fördelaktig bakgrund. Varför betydelsen av elevsammansättningen utifrån socioekonomiska förhållanden blivit viktigare är rapportförfattarna inte säkra på. De hittar inte några rimliga förklaringar genom att analysera kända faktorer som ökad invandring, familjesammansättning eller förändrad betygssättning.
Istället föreslår de att utvecklingen skulle kunna bero på en ökad sortering av elever utifrån ”dolda” faktorer som inte finns i några register, till exempel elevernas studiemotivation och stöd från föräldrarna.
– Det här är utvunnen lignin från tall och björk. Ligninet kan i nästa steg katalyseras till bensin eller diesel, för att dryga ut vanliga fossilvarianter, säger Christian Hulteberg och viftar med en liten plastbehållare med ett brunt pulver i.
Han står i vit rock och skyddsglasögon i sitt labb i Tygelsjö där flera spinoff-företag från forskningen på Kemicentrum i Lund tagit sina första steg. Ligninforskningen har redan kommit en bra bit på vägen. Fullskalig tillverkning är på gång med intressenter från grankvist till bensin.
Christian Hulteberg visar en behållare med utvunnen lignin från tall, som kan omvandlas till bensin. Foto: Kennet Ruona
Den stora fördelen med den här tekniken, enligt Christian Hulteberg, är att den dockar in i befintlig tillverkning och inte kräver nya mellanled.
– Det blir en win-win-win-situation. Skogsägarna får ytterligare en inkomst, pappersmassaindustrin slipper en flaskhals och bränsleproducenten undviker straffavgifter, säger han.
Den sistnämnda avgiften syftar på den nya kvotplikt som nu gäller i Sverige. I och med den måste drivmedelsleverantörer ha förnybara komponenter i både bensin och diesel. Andelen förnybart höjs efter hand med målet 50 procent till år 2030.
När ligninbensinen finns på tankstationerna uppskattas mängden förnybart producerad bensin och diesel öka från dagens cirka 300.000 ton per år till mellan två och tre miljoner ton per år.
Lignin-bensin
Det började när LTH-kollegan Ola Wallberg studerade nya sätt att tillvarata lignin. Lignin fungerar som ett lim och håller ihop trädets fibrer. Men för massaindustrin, som bara behöver cellulosan för att göra papper, är lignin en onödig restprodukt.
Ola Wallberg upptäckte att ligninet gick att utvinna och kunde användas som biobränsle. Sedan dess har han och Christian Hulteberg testat sig fram och utvecklat tekniken.
Under resans gång har fler intressenter tillkommit. Tekniken testas sedan 2016 i en pilotanläggning i Piteå och i labbet i Tygelsjö.
Drivmedel gjorda på förnybar råvara är inget nytt. Växter, och även mer ”svårtuggade” växtdelar som kvistar, grantoppar och flis, kan bli bränslen som inte ökar koldioxidutsläppen.
Det i särklass största biodrivmedlet i världen är etanol, men i Sverige har politikerna vänt etanolen ryggen. Istället är biodiesel som görs på tallolja eller fetter det vanligaste svenska biobränslet.
– Det finns många idéer. Men de flesta är fortfarande dyrare än att pumpa råolja ur marken, så utmaningen är att få ekonomi i det hela. Sedan kan man ibland ifrågasätta hållbarheten i vissa av dem. Några konkurrerar med mat och det finns biodiesel som görs på palmolja. Det är ju inte så bra, påpekar Christian Hulteberg.
Lönt med lignin trots elbilarna
En hämsko för svenska initiativ är att styrmedlen idag endast är inriktade på att öka användningen av biodrivmedel, vilket ofta gynnar billigare, utländska biodrivmedel.
Vi lämnar labbet och går ut i solskenet. Vi letar efter en träddunge som kan föreställa skog och som Christian Hulteberg kan fotograferas i.
Vi hittar några tallar och under tiden fotografen förbereder sig undrar jag retoriskt om det överhuvudtaget är lönt att syssla med biodrivmedel nu när alla vurmar för elbilar?
– Elektrifiering kan inte lösa tunga och långa transporter på länge än, det skulle kräva en enorm utbyggnad av elnätet. Och halva vår el kommer ännu från kärnkraftverk. Det viktigaste är ju att vi får en grön elproduktion. Det är stora mängder det handlar om, så jag tror personligen på flera lösningar.
– Hur som helst, den förnybara råvaran lignin behövs också även om vi bara skulle köra runt i elbilar. Kemikalier och plast görs idag framför allt av fossil olja. Där finns en stor omställning att göra.
En studie som publiceras i The Lancet HIV visar att hiv‑2 är allvarligare än vad forskningen visat hittills. De nya forskningsfynden tyder på att tidig behandling bör sättas in för alla patienter med hiv, inte bara för de med hiv‑1.
Studien har letts av Joakim Esbjörnsson, Fredrik Månsson och Hans Norrgren vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, alla med lång erfarenhet av hivforskning, i Sverige såväl som i svårt hivdrabbade länder.
– Studien är unik på så vis att vi har följt personer med hiv över lång tid och vid uppföljningar kunnat fastställa när de har blivit infekterade, av vilken variant av hiv och även följt sjukdomsutvecklingen. Och våra data tyder på att betydligt fler än förväntat av dem som har infekterats av hiv‑2 utvecklar och dör i aids, vilket man i tidigare studier inte har kunnat fastställa, säger Joakim Esbjörnsson, biträdande universitetslektor och forskare i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet.
Från hivinfektion till aids
Studien är den första som presenterar tillförlitliga uppskattningar av tiden från hivinfektion till aids eller hivrelaterad död för hiv‑2. Forskarna har följt upp 4 700 individer som ingick i en kohortstudie i Guinea-Bissau under 23 år mellan 1990 och 2013, där årliga undersökningar ingick med bland annat blodprov. Man jämförde även med individer infekterade med typen hiv‑1 och med de som var hiv-negativa i samma kohort. Data från studien visar att personer med hiv‑2 utvecklar hivrelaterade infektioner och aids på nästan identiskt sätt som vid hiv‑1, fast förloppet är långsammare över tid.
– Vårt arbete visar att hiv‑2 är allvarligare än man tidigare har trott. Därför behöver vi tydligare rekommendationer att sätta in behandling i tidigt skede hos personer med upptäckt hiv, även för patienter infekterade av hiv‑2, säger Joakim Esbjörnsson.
Viktiga resultat över tid
Tidigare studier har indikerat att en stor andel av de med hiv‑2 även utan antiretroviral behandling skulle få en normal livslängd utan några hivorsakade komplikationer, till skillnad från de med hiv‑1 där man utan behandling fick en utveckling till aids i mer än 98 procent av fallen. Inte ens WHO:s behandlingsrekommendationer talar uttryckligen om att erbjuda behandling till patienter med hiv‑2.
– Det finns en gängse tro inom forskningen såväl som i hälso- och sjukvården kring de olika typerna av hiv att hiv‑2 inte leder till sjukdom på samma sätt som hiv‑1. Vi vill slå hål på den myten för att kunna ändra synen på de internationella behandlingsrekommendationerna, säger Hans Norrgren, docent i infektionssjukdomar vid Lunds universitet och överläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus.
Internationellt samarbete
Studien är ett samarbete mellan forskare och medarbetare vid Lunds universitet, Örebro universitet, polismyndighetens hälsostation i Bissau och det nationella folkhälsolaboratoriet i Guinea-Bissau.
Det har inte varit möjligt att genomföra någon liknande studie tidigare eftersom hiv har ett långt sjukdomsförlopp, och det kommer inte att vara möjligt att göra något liknande igen. Joakim Esbjörnsson tror att svårigheten med att studera hiv-2 över tid är en av orsakerna som har bidragit till den allmänna osäkerheten kring hur aggressivt hiv‑2 är, och även till den rådande uppfattningen om när behandling bör sättas in. Ett annat specifikt problem med hiv-2 är att merparten av hiv-2-infekterade personer inte har mätbara virusnivåer i blodet, vilket har ökat osäkerheten till när och om behandling ska sättas in, menar Hans Norrgren.
Politisk instabilitet
– Dessutom förekommer hiv-2 framförallt i Västafrika vilken är världens fattigaste region, präglad av låga investeringsnivåer och ofta politisk instabilitet. Det försvårar inte bara forskning och utveckling i området utan har även bidragit till att det inte har funnits lika starka kommersiella intressen för utveckling av diagnostik och behandling av hiv-2, säger Fredrik Månsson, forskare i kliniska infektionssjukdomar vid Lunds universitet och specialistläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus
Forskarna ser gärna att det framöver kommer mer forskning på området och på behandling av hiv för att bättre förstå skillnaderna mellan de två typerna. Bland annat behövs en behandlingsstudie över tid för att verkligen kunna verifiera nyttan av att sätta in behandling tidigt även för patienter med hiv‑2.
Två typer av hiv
Hiv (humant immunbristvirus) är en av de dödligaste infektionerna i världen, ett retrovirus som utan behandling orsakar immunbrist genom att långsamt bryta ner kroppens immunförsvar. När kroppen inte längre kan bekämpa infektioner uppstår en sjukdomsbild som kallas förvärvad immunbrist eller aids (aquired immunodeficiency syndrome). Två typer av hiv finns beskrivna som kan leda till aids, hiv‑1 och hiv‑2. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att det finns omkring 37 miljoner människor med hivinfektioner i dag, de flesta orsakade av den mer aggressiva och smittsamma typen hiv‑1 som också har fått global spridning. Runt 1–2 miljoner människor är bärare av den mildare typen hiv‑2 som framför allt förekommer i Västafrika och i länder med koloniala kopplingar till regionen. Det finns i dag inget botemedel mot hiv utan endast läkemedel med bromsande effekt. Ett stort problem är hivvirusets enorma evolutionshastighet, det vill säga att viruset förändras hela tiden. Hos en individ med hiv kan det dagligen produceras miljarder nya viruspartiklar. Det är en av de viktigaste orsakerna till att man ännu inte har lyckats hitta ett vaccin mot hiv.
Fredrik Månsson, forskare i kliniska infektionssjukdomar, institutionen för translationell medicin, Lunds universitet och specialistläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö, 0703‑36 99 14, fredrik.mansson@med.lu.se
Hans Norrgren, docent i infektionssjukdomar, institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet och överläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund, 046‑17 13 37, 0709‑94 19 85, hans.norrgren@med.lu.se
I en avhandling vid Malmö universitet undersöker Liv Kroona sambandet mellan slemhinnebesvär och karvonallergi. Hon lät undersöka mängden karvon i 66 olika tandkrämer. Det finns i varierande mängd i alla tandkrämer med smak; i vissa finns tillräckligt mycket för att det ska ge en allergiker besvär.
— Karvonallergiker har ofta oral lichen, men man vet ännu inte om de enbart är allergiska mot karvon eller om det ingår i sjukdomsbilden om man har oral lichen planus, säger Liv Kroona.
I en av avhandlingens fyra delstudier lät Liv Kroona försökspersoner med karvonallergi respektive lichenförändringar använda tandkräm smaksatt med en procent karvon under en hel månad.
Fick besvär av tandkrämen
— Det inträffade flera förändringar vid användningen och de allergiska försökspersonerna blev klart sämre. De fick besvär runt eller i munnen och sänkt livskvalitet. Att välja tandkräm utan smak verkar alltså vara ett effektivt sätt att minska besvären för allergiska individer, säger Liv Kroona
I en annan delstudie jämförde hon vävnadsprover från de båda försöksgrupperna. Hon fann ingen större skillnad i inflammationsgrad eller i förekomst av olika inflammationsceller mellan individer med karvonallergi och dem med enbart oral lichen planus.
— Eftersom både kliniska tecken och utseendet i vävnadsprover är så likartade så finns det en risk att patienter med karvonallergi inte upptäcks och inte får rätt diagnos. Att undvika tandkräm med mint är helt klart en enklare och mindre kostsam behandling än att behandlas med kortison, säger Liv Kroona.
– Det händer att den som blivit utsatt för en våldtäkt blir dåligt bemött av personer som ifrågasätter det hen varit med om. Det kan handla om att de misstror berättelsen, förminskar förövarens ansvar eller lägger ansvar eller skuld för brottet på den som utsatts. Detta är en vanlig anledning till att våldtäkter inte polisanmäls, säger Kerstin Adolfsson som skrivit en avhandling där hon utreder orsakerna.
Tidigare forskning har undersökt varför människor skuldbelägger offer i samband med våldtäkter. Men ingen har undersökt vad som är viktigast – faktorer som har att göra med själva våldtäkten eller personliga faktorer hos den som skuldbelägger.
Våldtäktsmyter Kerstin Adolfssons visar att de personliga faktorerna är viktigast. Till exempel skuldbelägger de som tror på så kallade våldtäktsmyter mer än de som inte tror på dessa. Med myter menas i detta sammanhang förutfattade meningar som att bara vissa typer av människor våldtar, att de flesta anklagelserna är falska eller att en berusad förövare har mindre ansvar för sina handlingar än en nykter.
Andra betydande orsaker till skuldbeläggande är hur personer uppfattar samtycke och att de känner låg sympati för de utsatta. Hennes studier bekräftar också tidigare forskning som visat att personer som utsatts för gruppvåldtäkt skuldbeläggs mer än de som utsätts av en ensam förövare.
– Däremot var situationsfaktorer som offrets ålder eller förekomsten av våld mindre viktiga, säger Kerstin Adolfsson.
Resultaten har hon fått fram genom experiment där sammanlagt drygt 3 800 personer svarat på frågor kring en fiktiv våldtäktssituation.
– Där såg vi också att personer med hög tro på myter om våldtäkter trodde att det var vanligare med falska anmälningar.
Möjligheter till förändring
I en kompletterande studie har hon också ställt frågor till poliser, åklagare och sjukvårdspersonal som möter våldtäktsutsatta.
– Det fanns en medvetenhet i dessa yrkesgrupper att gängse rutiner kan uppfattas som skuldbeläggande av utsatta, men de sa sig inte ha resurser eller kunskap nog att ändra rutinerna. Det positiva är att alla yrkesgrupper ville få mer kunskap och bli mer medvetna om hur de bättre kan bemöta våldtäktsutsatta, säger Kerstin Adolfsson.
Hon ser också möjligheter till förändring eftersom orsakerna till skuldbeläggande främst ligger i personliga faktorer och inte i faktorer kopplade till brottssituationen.
– Förutfattade meningar går att förändra. Myter hänger ihop med en snäv syn på våldtäkt som kan vidgas genom kunskap. Faktorer som hör till själva våldtäkten går ju däremot inte att ändra i efterhand, säger Kerstin Adolfsson.
Metoden som forskarna Tuulia Hyötyläinen och Matej Oresic har arbetat med och utvecklat i mer än tio år, används för metabolomikstudier – ett sätt att med kemisk analys få information om tusentals molekyler involverade i cellernas ämnesomsättning. Bland annat har de kunnat studera sambandet mellan ämnesomsättningen hos mag-och tarmbakterier och utvecklingen av diabetes, en studie som publicerades i Nature 2016.
– Men metoden kan användas av alla forskare som vill tillämpa metabolomik på sina studier, säger Matej Oresic, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Metoder lika viktiga som resultat
Med hjälp av metoden som Örebroforskarna använder är det möjligt att i ett blodprov analysera omkring 2 000 metaboliter. Metaboliter är små molekyler som till exempel aminosyror, fett- och sockermolekyler som bildas vid ämnesomsättningen.
– Att samla in data är en viktig del av analysen men den biten är inte alltid lika tidskrävande som själva dataanalysen. Då ska de stora mängderna information vi får kopplas till olika biologiska och medicinska frågeställningar, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.
I den publicerade artikeln beskrivs metodprotokollet i detalj. Ofta är just metoddelen i en vetenskaplig artikel svår att reproducera för andra forskare, särskilt i komplexa studier med stor mängd data.
– Vetenskapliga metoder är lika betydelsefulla som forskningsresultat. Det är viktigt att man använder sig av tillförlitliga metoder för att kunna producera data av hög kvalitet, förklarar Matej Oresic.
Förebygga glutenintolerans
Forskarduon arbetar nu med att kartlägga hur ämnesomsättningen hos små barn kan påverka utvecklingen av glutenintolerans senare i livet.
– Vi har sett förändringar i ämnesomsättningen av fetter hos bebisar innan de har blivit exponerade för gluten via kosten. Fyndet kan leda till en bättre förståelse för utvecklingen av glutenintolerans och på sikt också hjälpa oss att förebygga sjukdomen, säger Matej Oresic.
De undersöker också sambandet mellan exponering för olika miljöföroreningar tidigt i livet och utveckling av typ 1-diabetes.
– Vi försöker hitta biomarkörer som kan användas vid diagnos av olika sjukdomar mycket tidigare än i dag. Det är också intressant att studera vilka metaboliter som produceras av bakterier i tarmarna och hur dessa i sin tur påverkar vår ämnesomsättning, säger Tuulia Hyötyläinen.
– Sedan arbetar vi ständigt med att förbättra hela analysflödet, från provtagning till dataanalys. Och nu kan även andra forskare använda vår metod för sina studier, säger Matej Oresic.
Vad är metabolomik?
Metabolomikforskare studerar vår ämnesomsättning och hur förändringar i den påverkar vår hälsa och utveckling av olika sjukdomar. Vid Örebro universitet använder sig forskarna av flera metoder med vilka de kan analysera omkring 2 000 metaboliter. Metaboliter är små molekyler som är produkter av ämnesomsättningen i vår kropp. Forskningsfältet är relativt nytt och har vuxit sig stark de senaste åren.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
