Paradoxen handlar om att för att lyckas med öppen innovation så måste man dela med sig och därmed avslöja sin idé, som då riskerar att bli stulen.
Framgång kräver samarbete Det kan handla om en innovation, om bra idéer eller ett patent för en ny produkt eller process.
– Det blir mer och mer så att företag inte kan förnya sig ensamma, de behöver samarbeten för att hjälpa dem i innovationsprocessen, säger Ioana Stefan. För att skapa värde tillsammans måste man dela resurser och idéer men för att fånga värde i slutet av samarbetet så måste man också dela det värde man tillsammans uppnått.
Att dela sin idé för tidigt
Ioana säger att många gånger delar man idéer som är så tidiga i sin utveckling att de inte är möjliga att patentera. Och att det vid sådana överenskommelser är mycket svårt att vara specifik om resultatet.
– Man måste göra förutsägelser om framtiden och vi vet alla att det är mycket svårt och oavsett hur väl man försöker skydda sitt värde med de metoder som är tillgängliga, kan din partner komma undan med att stjäla din idé om den vill göra det.
Eller du har patenterat din idé, men bara i Sverige och din partner är en internationell partner och har access till andra marknader.
– Din partner kommer då att kunna reproducera ditt patent och din uppfinning i andra länder, för dessa patent är landbundna.
När produkten också är lösningen
Hon menar att den kunskap som finns inbäddad i produkten är mycket viktig för att veta vad man kan avslöja och inte, om produkten och dess lösning överlappar mycket eller väldigt lite.
För exempelvis Coca-Cola är det väldigt lite överlappning mellan lösningen (receptet) och själva produkten, så det är lätt att visa den för tänkbara partners.
– Men om du har en annan produkt, en mekanisk uppfinning, som innebär att om du visar produkten så visar du också lösningen. En sådan avslöjar man vanligen bara för en tänkbar partner efter att man har patent.
Innovationsförmedlare
Ett sätt att skydda sig, enligt henne, kan vara att involvera neutrala partners, så kallade innovationsförmedlare. Dessa matchar lösningsinnehavare med lösningssökare och de har ett stort nätverk av företag och stor erfarenhet.
– Innovationsförmedlaren blir en neutral partner som kan förmedla ett säkrare samarbete. Detta kan vara speciellt bra för mindre företag att finna en partner med ett gott rykte.
Att förstå fallgroparna
En möjlig fallgrop som hon ser är om en av parterna fokuserar för mycket på antingen att skapa värde eller att fånga värde. Om de fokuserar för mycket på att skapa värde så glömmer de att skydda den kunskap som de skapar och när de fokuserar för mycket på att fånga värde så kommer de att fokusera så mycket på att skydda sin egen kunskap att det kommer att resultera i förlorade möjligheter.
– Om du skyddar din kunskap för hårt så blir du inte öppen för nya idéer och partners och det är inte produktivt och det är definitivt ingen win-win.
Vikten av tillit
Ioana ser en moderat mängd tillit kombinerat med väldefinierade kontrakt som en möjlig lösning för att ett samarbete ska falla ut väl. Hennes forskning visar också att även rädsla för stöld kan få ett väldigt negativt utfall.
– Då litar du inte alls på din partner och vill inte dela med dig något eller signera någon överenskommelse. Så blotta rädslan kan leda till att ingen tjänar på samarbetet.
Ett exempel som hon undersökt var ett samarbete där ett större företag presenterade ett väldigt komplicerat och långt kontrakt. Det mindre företaget, som saknade juridisk expertis, fick se detta 50-sidiga kontrakt som de inte förstod och trodde att de skulle bli lurade och ville inte signera kontraktet.
– Det större företaget fick förenkla kontraktet för att vinna sin partners tillit. Poängen här är att även om det inte sker något missbruk, så kan blotta misstanken leda till att båda parterna förlorar.
Det är känt att dammet i våra hem och andra inomhusmiljöer innehåller kemiska ämnen som kan vara skadliga för människan. Kemikalierna finns i till exempel elektronik, möbler, byggnadsmaterial och ämnena kan frigöras med tiden för att sedan samlas i dammet.
Forskarna i Örebro ska nu undersöka inomhusdamm i jakt på kemikalier som innehåller halogenerna brom, klor och fluor. Det handlar om kemikalier som kan vara hormonstörande och cancerframkallande.
– Hypotesen är att det finns många sådana ämnen i vår omgivning som vi inte känner till. Vi vill ta reda på vilka dessa är.
Bränner dammet
Jakob Gustavsson ska använda en särskild metod kallad förbränningsjonkromatografi. Metoden gör det möjligt att mäta allt brom, klor och fluor som finns i dammet – utan att han specifikt behöver veta vilka kemikalier han ska söka efter.
– Enkelt uttryckt så bränner man dammet. Därefter mäts den totala mängden brom, klor och fluor i den gas som bildas. Totalmängden jämförs sedan med de kemikalier vi känner till och på så sätt får vi fram hur stor andel som är okänd för oss. I steg två handlar det om att försöka ta reda på vilka kemikalier det rör sig om för att – om de är farliga – i slutändan kanske få bort dem från marknaden, säger Jakob Gustavsson.
Kemikalier framställs i laboratorier och i industrin. Att många är okända för både allmänheten och forskare beror på att tillverkarna inte vill uppge vad de har i sina produkter. Med detta projekt hoppas forskarna kunna minska gapet mellan kända och okända ämnen i inomhusdamm.
– Välling är i sig är inte dåligt, men däremot sättet den används på. Problemet är när vällingen inte ses som en måltid utan som något extra som ges utöver annan kost, säger Bernt Alm, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Forskarna bakom studien har tidigare kunnat visa att välling vid sex månaders ålder kan kopplas till högt BMI (kroppsmasseindex) när barnen uppnått ett års ålder respektive ett och ett halvt. Det som nu presenteras är en studie på samma grupp barn, flera år senare.
Flera olika riskfaktorer
I uppföljningsstudien ingår 1 870 barn. Uppgifterna om dem är hämtade ur en hälso- och tillväxtstudie på barn i Halland. Deras längd och vikt har registrerats av barnhälsovården. Informationen om vad de ätit och druckit kommer från föräldrarna.
Bland femåringarna hade 11,6 procent övervikt och 2,3 procent fetma. Risken för övervikt eller fetma visade sig vara i det närmaste fördubblad (faktor 1,94) om barnen druckit välling vid tolv månaders ålder. Denna riskökning var oberoende av andra faktorer.
Exempel på andra förhållanden som ökade sannolikheten för övervikt var om föräldrarna hade låg utbildningsnivå, om de rökte och om det fanns en historik av fetma i familjen. Ärftligheten var den enskilt starkaste faktorn.
Skäl att inte använda välling
I Sverige är det vanligt att barn från sex månaders ålder dricker välling, en till fem gånger per dag. I den aktuella studien var det 85 procent av barnen som vid tolv månaders ålder hade fått välling varje dag.
Vällingen utgörs av mjölk och mjöl, och ligger näringsmässigt nära gröt. Välling är normalt berikad med vitaminer och mineraler. Liknande produkter finns på andra håll i världen, men är inte lika vanliga.
– Välling är näringsriktigt och bra och har använts under hundratals år i Sverige. Att sluta med välling är ingen universallösning, men om barnet till exempel har andra risker för övervikt, såsom ärftlighet, kanske man ska fundera på att inte använda välling, säger Bernt Alm.
– Resultaten ger stöd för att bildbaserad information om åderförkalkning kan vara en metod att bygga vidare på för att minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom, säger Ulf Näslund, professor vid Umeå universitet och en av artikelns huvudförfattare.
I en studie gjordes ultraljudsundersökning av halskärlen på 3500 deltagare. Därefter delades deltagarna slumpvis in i en kontrollgrupp, som inte fick veta resultatet av ultraljudsundersökningen, och en grupp som fick veta resultatet. Graden av åderförkalkning visades genom bilder i färg om så kallad kärlålder, baserat på kärlväggens tjocklek, och som ”ett trafikljus” om eventuell förekomst av åderförkalkningsplack.
Bilderna ledde till livsstilsförändringar
En sammanvägning av alla deltagarnas olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, till exempel rökning, blodtryck och blodkolesterol, gjordes när studien startade samt vid uppföljning ett år senare. Det visade sig vid uppföljningen att gruppen som fått se ultraljudsbilderna då hade en lägre utveckling av risken för hjärtkärlsjukdom än gruppen som inte fått se bilderna. Forskarna kunde se en signifikant gynnsammare trend avseende blodtryck, blodkolesterol, vikt och midjemått än i kontrollgruppen.
– Ett av de största problemen vid förebyggande insatser mot hjärtkärlsjukdom är bristande följsamhet till råd om hälsosammare levnadsvanor och till medicinska riktlinjer om förebyggande läkemedelsbehandling. Att personer får se hur kärlen verkligen ser ut tycks underlätta övergången till hälsosammare livsstil, säger Ulf Näslund.
Studien ingår i programmet Vipviza, Västerbotten Intervention Programme – visualization of asymptomatic atherosclerosis, som är en randomiserad kontrollerad studie med drygt 3500 deltagare, som utgår från Västerbottens hälsoundersökningar. Studien är en av de större forskardrivna randomiserade interventionsstudierna inom prevention och genomförs i den ordinarie primärvården vid länets hälsocentraler.
Kontakta: Ulf Näslund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, ulf.naslund@umu.se
Världens äldsta kända tatueringar återfinns på ”snömannen Ötzi” som levde för 5300 år sedan. Man har också funnit tatueringar på mumier från bland annat Egypten, Sydamerika, Sibirien och Kina.
– Kroppssmyckning är ett beteende som har följt med mänskligheten från början. Då handlade det inte om mode utan hade en social funktion. Tatueringar kunde till exempel visa att man var eller höll på att bli vuxen, att man var krigare eller hade en viss status, säger Fred Andersson, konsthistoriker och universitetslärare i visuella studier vid Åbo akademi.
Evolutionärt finns det två anledningar till att icke mänskliga djur har försetts med så kallad besmyckning: antingen för att se vackra ut eller för att verka avskräckande. Fina eller fula. Snälla eller onda. Främst är det hanar som har förärats med iögonfallande attribut. Ta till exempel påfågelhanen som är ett under av färgprakt eller babianhanen som visar sina skräckinjagande huggtänder.
Människor har däremot inte förärats med något speciellt uppseendeväckande utseende och därför har vi sett till att smycka oss själva. Men inte på grund av biologi utan på grund av kultur.
Ötzi var tatuerad
Ötzi, ”Ismannen”, var en man som levde under den period som kallas kopparstenåldern. Hans kropp bevarades i över femtusen år infrusen i en glaciär mellan Ötztalalperna och Schnalstal i Italien. När han påträffades den 19 september 1991 upptäckte man (bland annat) att hans kropp var prydd av tatueringar.
Tatuerad med annan teknik
Nutidens tatueringar görs genom att sticka ned en nål med färg i huden, Ötzi hade tatuerats med annan teknik: någon hade ristat små, djupa sår in i huden, och därefter gnuggat in sot över området tills färgen trängt djupt ned i huden. Kanske var nålstick och sot den smärtlindring man använde för 5 300 år sedan.
Nålstick och sot kan ha varit smärtlindring
Ötziz tatueringarna ser ut som korta streckkoder, och kring vänster handled bildar de ett armband. Undersökningar av kroppen visade att de flesta tatueringarna sitter på ställen där Ötzi var drabbad av osteoartrit: ländrygg, knän, handleder och vrister. Ötzis tatueringar gjordes av medicinska skäl, tror forskare eftersom de är placerade på klassiska akupunkturpunkter. Men det krävs ytterligare fynd och forskning för att bevisa att så verkligen var fallet.
Örhängen – bevis på urtida piercing
Även piercings har gamla anor. De hittills äldsta örhängena tros vara 4 500 år gamla och hittades i den gamla sumeriska staden Ur. Arkeologer har även funnit tecken på att töjning av läppar och öronsnibbar förekom i vissa stammar redan för tusentals år sedan. Precis som tatueringar hade piercings andra syften än att vara moderiktiga, till exempel för att märka ut slavar, manifestera sin tro och visa på rikedom och status.
En annan typ av kroppsmodifiering som har förekommit sedan åtminstone 10 000 år tillbaka är scarification, det vill säga mönster i huden som görs med kniv, skalpell eller brännmärkning. Även de gjordes, och görs fortfarande på vissa håll i världen, av olika anledningar, till exempel som en milstolpe och passagerit. Det kan också handla om att markera politisk, religiös eller social status.
Passagerit eller övergångsrit är en rit som markerar en persons övergång från ett stadium i livet till ett annat – eller från en social status till en annan. Övergångsriter brukar sammanfalla med familjehögtider. Ibland får den inblandade ett (nytt) namn i och med riten; vid dop eller giftermål. Och inte sällan får den aktuella personen gå igenom en prövning, som vid möhippor eller svensexor.
Tatueringar fick renässans på åttiotalet
Varken skallmodifiering, halsringar eller fotbindning har vunnit i popularitet i modern tid. Detsamma gällde länge tatueringar som efter att Europa blev kristet mest syntes på sjömän och kriminella. Först på 1980-talet blev tatueringar på mode igen.
När det gäller örhängen var det i västvärlden länge bara män som bar dem, och då ofta bara i ett öra. På 1800-talet var örhängen helt ute. Först efter andra världskriget blev de åter mode, först inom gaykulturen och sedan på 1960-talet för kvinnor, när clip-örhängena hade förlorat sin charm.
Bild: Wikimedia Commons, Kathy Gerber
– I början valde man i västvärlden att tolka kroppssmyckning som galenskap och mental obalans, vilket ledde till att man tog avstånd från det. Med tiden blev tatueringar och piercings populärkultur och då försvann de patologiska tolkningarna, säger Fred Andersson.
Nuförtiden är det få, åtminstone i västvärlden, som gör en tatuering eller piercing av traditionella och religiösa skäl.
– Enligt den vetenskapliga litteraturen handlar moderna kroppsmodifieringar om att vara unik och attraktiv och om att uttrycka sig själv. Det kan också göras för att markera något som är viktigt i livet, säger Margareta Wallin Peterson, professor i zoologisk cellfysiologi vid Göteborgs universitet som har skrivit en vetenskaplig artikel om tatueringar.
Fred Andersson är något mer försiktig i sin förklaring till varför människor idag väljer att smycka sig själva.
– Det kan också vara ett sätt att manifestera sin världsbild. Ta till exempel biohackers som tror att den enda vägen framåt är att förändra vad som är en människa. Det handlar inte bara om uppmärksamhet utan också om övertygelse.
Gränsen mellan människa och robot försvinner
Medan vissa typer av kroppsmodifieringar har försvunnit eller blivit ovanligare har nya uppkommit. Ett sådant exempel är bröstimplantat och andra typer av plastikoperationer. De senaste åren har även biohacking, det vill säga användningen av teknik för att förbättra människans mentala och fysiska egenskaper, blivit allt mer populärt. Två exempel är mikrochip samt magneter under huden för att känna av magnetiska fält.
– Tanken är att uppgradera vad en människa är. Redan idag är människan och tekniken ganska integrerade med tanke på smartphones, men det kommer att bli ännu mer i framtiden. Tänk dig gränslandet mellan science fiction och verklighet, säger Ingrid Dunér, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Hon nämner till exempel idén att sätta in ett chip i hjärnan vilket ska ge personen i fråga ytterligare ett språk. Som ett google translate utan en dator.
Kroppsmodifiering 2.0
Ingrid Dunér tycker att det är intressant att dra paralleller till annan kroppsmodifiering som idag kanske främst handlar om att uttrycka sig själv. Så är det även med biohacking. Å andra sidan handlar biohacking också om att fylla en funktion. Kroppsmodifiering 2.0.
– Det finns något funktionellt som går bortom det rent visuella uttrycket. Biohacking är förändringar som inte nödvändigtvis går att upptäcka. Att ha något synligt är inte grejen. Istället handlar det om att se var gränsen går mellan teknik och kroppen. För biohackers är det nästan som forskning – man testar på ett handgripligt sätt.
Örhängen var helt ute på 1800-talet.
Även Fred Andersson tror att implantat och kirurgi kommer att bli vanligare i framtiden, främst eftersom förutsättningarna inte har varit de rätta förrän nu.
– Möjligheterna att förändra kroppen radikalt har kommit först med modern bioteknik och kirurgi och de kommer bara att utvecklas och bli billigare, säger han.
Denna utveckling kommer dock att medföra problem, inte minst vad gäller tolkningen av lagen.
– Lagstiftningen kommer att komma i trubbel eftersom det innebär att man måste ifrågasätta vad som är en människa. Gränserna mellan människa och maskin kommer att vara flytande
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Den muntliga delen av de engelska proven sker i form av ett samtal, oftast mellan två elever, där de får uttrycka, utveckla och diskutera ett innehåll på egen hand och i samspel med andra utifrån ett givet tema.
– Provet ger möjlighet att pröva elevers kommunikativa muntliga förmåga på ett brett och representativt sätt i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Bedömarna uppmärksammar en stor bredd av språkliga och innehållsliga aspekter i elevsamtalen. Men det finns förbättringspotential när det gäller samstämmighet i bedömningarna och det praktiska genomförandet, säger avhandlingens författare Linda Borger.
Svårigheter vid bedömning
Hennes analys grundas på sex ljudinspelade parsamtal mellan elever. Samtalen bedömdes av 17 gymnasielärare i engelska och 14 internationellt rekryterade bedömare från Finland och Spanien. Samtliga skrev ett sammanfattande omdöme för varje elevprestation och gav även ett helhetsbetyg. 267 gymnasielärare i engelska svarade i en enkätstudie dessutom på frågor om det praktiska genomförandet av provet.
Linda Borger pekar på komplexiteten i att bedöma parsamtal. Det elevinteraktiva provformatet medför en viss grad av oförutsägbarhet och resultaten visar också på en viss bedömarvariation.
– Det fanns en tydlig skillnad i stränghet bland bedömarna, vilket också visas i internationell forskning kring samma tema. I synnerhet var skillnaden stor mellan enstaka mycket stränga respektive milda bedömningar. De allra flesta bedömare var dock tämligen överens och den övergripande samstämmigheten var god, säger Linda Borger.
En svårighet vid parsamtal är att individuella bedömningar gäller en gemensamt skapad prestation.
– Samtidigt betonas muntlig interaktion i de nationella kurs- och ämnesplanerna och den måste därför bedömas på samma sätt som andra aspekter av den språkliga kompetensen. Formuleringen kring denna kompetens i skolans styrdokument bör ses över och ytterligare förtydligas, säger Linda Borger.
Samarbete vid bedömning
Skolverket rekommenderar att lärarna arbetar med sambedömning, vilket innebär att lärare tillsammans diskuterar och bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna. En annan teknik som nämns är medbedömning där två eller fler lärare oberoende av varandra bedömer samma elevprestation.
Så arrangeras dock inte alltid proven. Enligt enkäten bedömde 42 procent av engelsklärarna de muntliga delproven ensamma på grund av tidsbrist och stor arbetsbelastning. 62 procent av lärarna angav dessutom att de inte fick tillräckligt med stöd från skolledningen för att organisera och genomföra de muntliga proven, vilket visar på ett behov av mer administrativt stöd.
Kompetensutveckling
Linda Borger pekar på att en satsning på ytterligare kompetensutveckling när det gäller bedömning av muntlig språkfärdighet kan bidra till positiva resultat för lärares bedömningskompetens och stärka provets giltighet.
– Det är viktigt att lärare ges möjlighet att regelbundet delta i med- och sambedömning, där elevprestationer diskuteras i förhållande till kunskapskrav, exempel och övrigt bedömningsmaterial. Detta kan förstärka en gemensam syn på kvaliteter i elevernas prestationer. Organiserade former för medbedömning av de muntliga nationella proven i engelska behöver också utvecklas, säger hon.
– Den som har ett medfött hjärtfel har samma behov som andra av att röra på sig för att inte få andra hjärtproblem, fast ibland med vissa begränsningar. Därför är det angeläget att få klarhet i vilka faktorer som påverkar, säger Annika Bay, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Annika Bay genom enkäter och intervjuer kartlagt såväl medicinska som mentala och psykosociala faktorer bakom olika grader av fysisk aktivitet hos personer med medfött hjärtfel.
Tilltro viktigare än medicinska faktorer
Det visade sig att medicinska faktorer, som hjärtfelets svårighetsgrad, ofta hade mindre betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Däremot var åldern av stor betydelse för tilltron till den egna förmågan. Personer över 40 år hade både lägre tilltro till sin förmåga och var mindre fysiskt aktiva.
I intervjuerna beskrev somliga en känsla av utanförskap när det gäller fysisk aktivitet. Vissa beskrev det som att ha ett osynligt handikapp och upplever det svårt att förklara att man inte orkar delta i aktiviteter på samma sätt som sina jämnåriga. Andra säger att de inte är intresserade av fysisk aktivitet, men det framkom ofta under samtalet att de aldrig hade vågat prova på.
Fyra olika kategorier
I den uppföljande studien beskrev vuxna med medfödda hjärtfel vilka aktiviteter som de ansåg vara fysisk aktivitet samt vad de upplevde för möjligheter och hinder till att vara fysisk aktiv. Fysisk aktivitet för denna grupp ansågs vara både träning och vardagliga aktiviteter. Här framkom fyra olika kategorier av betydelse för den fysiska aktivitetsgraden: Fysiska aspekter, psykiska aspekter, psykosociala aspekter och omgivande aspekter.
– I den psykosociala delen framkom att stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet i barndomen ökade den fysiska aktiviteten som vuxen. Det är ett viktigt medskick till alla föräldrar till barn med medfött hjärtfel, säger Annika Bay.
Låg aktivitet är en riskfaktor
Tack vare medicinska framgångar har överlevnaden kraftigt förbättrats för personer med medfödda hjärtfel. Även om många kan leva ett liv utan större begränsningar, har en majoritet en viss nedsatt fysisk kapacitet. Cirka hälften uppnår inte gällande rekommendationer för fysisk aktivitet. Låg aktivitet är i sig en riskfaktor för förvärvad hjärtsjukdom. Studier har visat att vuxna med medfödda hjärtfel löper lika stor att insjukna i förvärvad hjärtsjukdom som befolkningen i övrigt.
Avhandlingen baseras på en studie med 471 personer, som besvarade frågor om hälsa, livskvalitet och tillfredsställelse med livet och en studie där 79 vuxna med medfött hjärtfel skattade sin tilltro till att vara fysiskt aktiva, de utförde ett muskeluthållighetstest och bar en hjärtfrekvensmätare under några dagar. I två andra studier gjordes 14 individuella intervjuer, där vuxna med medfött hjärtfel beskrev hur de ser på fysisk aktivitet, vad de ansåg vara fysisk aktivitet samt hinder och möjligheter för att vara fysiskt aktiva.
Kontakt:
Annika Bay, Telefon: 070-377 40 30, E-post: annika.bay@umu.se
– Det historiska klimatet är betydelsefullt för hur pass mycket de här mikroorganismerna bidrar till klimatförändringar i framtiden. Bakterier som kunnat anpassa sig till torka bidrar mindre till utsläpp av koldioxid, säger Lettice Hicks, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Det är forskare vid Lunds universitet som i samarbete med kollegor från Amsterdams universitet undersökt jord som på experimentell väg utsatts för långvarig torka. I det här fallet 18 års sommartorka. Målet har varit att studera hur mikroorganismerna klarar sig och hur de återhämtar sig från torkan.
Enligt studien har mikroorganismer som utsatts för långvarig torka lättare än andra mikrober att återhämta sig när fuktigheten i marken ökar igen.
Forskarna har simulerat 18 års sommartorka genom att hindra nederbörd från att nå marken. Experimentet har gjorts i Nederländerna. Bild: Evy de Nijs
När marken är fuktig arbetar bakterierna med att bryta ner organiskt material. Nedbrytningen innebär att nödvändig näring tillförs jorden samtidigt som en del kol binds i marken och en annan del släpps ut i luften som koldioxid. Vid torka däremot slutar bakterierna att växa och fyller inte längre sin viktiga uppgift i ekosystemet. När regn väl faller och jorden återfår sin fuktighet börjar bakterierna att arbeta på nytt. Följden blir ett omedelbart ökat utsläpp av koldioxid i luften, men eftersom bakterierna återhämtar sig mycket fort minskar andelen kol som lämnar marken som koldioxid.
– Kolbalansen påverkas eftersom bakteriernas tillväxt binder kol i marken. Den del kol som släpps ut i atmosfären minskar alltså, säger Lettice Hicks.
Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på.
Antiinflammatoriskt
– Det finns mycket som talar för att en hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen är bra för hälsan. Nyligen upptäcktes dessutom att tarmfloran kan ha en påverkan på typ 2-diabetes. I synnerhet är andelen bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska, berättar forskaren Rebecca Wall vid Örebro universitet.
Studier har även visat att personer med typ 2-diabetes har en förhöjd genomsläpplighet i tarmen. Det kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmslemhinnan och vidare ut i kroppen. Men smörsyra har antiinflammatoriska effekter och tros kunna stärka tarmens barriärfunktion, det vill säga minska genomsläppligheten.
Nya livsmedel mot typ 2-diabetes
Nu ska Rebecca Wall studera vilken effekt smörsyra har på utsöndringen av tarmens hormoner hos personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes.
– Vi hoppas kunna öka förståelsen av hur smörsyra påverkar utsöndringen av viktiga tarmhormoner hos människan, dess effekt på regleringen av blodsockret och insulinkänsligheten hos personer i riskzonen för typ 2-diabetes.
Fakta typ 2-diabetes
Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Symtom på sjukdomen kommer som regel långsamt och den utvecklas oftast i vuxen ålder. Typ 2-diabetes är, till skillnad från typ 1, livsstilsrelaterad med övervikt och anlag som två viktiga faktorer. Motion och bra mat kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet, men läkemedel kan också behövas. Vanliga symtom vid typ 2-diabetes är bland annat att man blir trött och kraftlös. 2014 uppskattade man antalet människor i världen med diabetes till 422 miljoner. 1980 var den siffran 153 miljoner. I västvärlden utgör typ 2-diabetes 85-95 procent av all diabetes. Källa: Vårdguiden och Rebecca Wall
– Vår forskning kan leda till produktion av nya livsmedel som förhindrar uppkomsten av sjukdomen. Det är av stor betydelse eftersom den har ökat markant under senare år och numera ses som ett globalt hälsohot, säger hon.
Kostfibrer viktigt
Kostfibrer är det viktigaste näringsmedlet för de bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra. Tillsammans med postdoktor Tatiana Marques har Rebecca Wall tidigare undersökt olika kostfibrers förmåga att öka mängden smörsyra i tarmen.
De kostfibrer som de såg stimulerade produktionen av smörsyra ska de nu utvärdera i en klinisk studie i personer som löper risk att insjukna i typ 2-diabetes.
– Vi ska undersöka kostfibrernas potential att stimulera tillväxten av smörsyreproducerande bakterier hos personer som är i förstadiet till typ 2-diabetes, förklarar Rebecca Wall.
Kostfibrernas effekter på sådant som insulinkänsligheten, blodsockerregleringen och utsöndringen av tarmhormoner hos personer i riskgruppen ska bland annat utvärderas.
Vissa fotokatalysatorer och solceller baseras på en teknik med molekyler som innehåller metaller, så kallade metallkomplex. Metallkomplexens uppgift i detta sammanhang är att absorbera solstrålarna och tillvarata deras energi. Det finns dock ett stort problem med dessa molekyler. Metallerna i dem är nämligen ovanliga och därmed dyrbara. Det handlar om ädla metaller såsom rutenium, osmium och iridium.
– Våra resultat visar nu att man med hjälp av avancerad molekyldesign kan ersätta de sällsynta och dyrbara metallerna med järn som är rikt förekommande i jordskorpan och därmed billigt, säger kemiprofessor Kenneth Wärnmark vid Lunds universitet.
Har optimerat järnmolekylen
Tillsammans med kollegor har Kenneth Wärnmark under lång tid jobbat med att hitta alternativ till de dyrare metallerna. Forskarna har riktat in sig på järn, som med sina sex procents förekomst i jordskorpan är betydligt mer lätt att tillgå. Forskarna har framställt egna järnbaserade molekyler och har i tidigare studier visat möjligheterna att använda dem i solenergitillämpningar.
Nu har man i den nya studien kommit ett steg vidare och utvecklat en ny järnbaserad molekyl med förmåga att fånga upp och tillvarata solljusets energi under tillräckligt lång tid för att den ska hinna reagera med en annan molekyl. Den nya järnmolekylen har också fått förmåga att lysa tillräckligt länge så att man för första gången kan se järnbaserat ljus med blotta ögat vid rumstemperatur.
Järnmolekyl. Bild: Nils Rosemann
– Det goda resultatet beror på att vi har optimerat molekylstrukturen kring järnatomen, säger kollegan Petter Persson vid Lunds universitet.
Kan användas för solbränsle och lysdioder
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science. Den aktuella järnmolekylen kan enligt forskarna komma att användas i nya typer av fotokatalysatorer för framställning av solbränslen, antingen som vätgas genom vattenspjälkning eller som metanol från koldioxid. Dessutom öppnar de nya resultaten upp för andra användningsområden för järnmolekyler, exempelvis som material i lysdioder, alltså LED-lampor.
Det som har förvånat Lundaforskarna är att det gick så snabbt att få fram bra resultat. På drygt fem år har de lyckats göra järn intressant för fotokemiska tillämpningar, med i stort sett lika bra egenskaper som de bästa ädla metallerna.
– Vi trodde det skulle ta minst tio år, säger Kenneth Wärnmark.
Förutom forskare från Lunds universitet så ingår forskare från Uppsala universitet och Köpenhamns universitet i samarbetet.
Att lära sig läsa är ett av de viktigaste målen vi har i vårt utbildningssystem. Det är grunden till alla andra ämnen i skolan, och en förutsättning för att man aktivt ska kunna delta i samhällslivet.
Det är dock inte alla elever som utvecklar de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. I en ny studie vid Linnéuniversitetet har Thomas Nordström undersökt två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter.
Outnyttjad potential
Den första metoden fokuserar på hur återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Thomas Nordströms studier visar på en hittills outnyttjad potential, det vill säga att använda digitala tester som grund för denna individualisering. Tiden för testning tar cirka två timmar, sedan ”rättar” och sammanställer programmet all information åt läraren.
Den andra metoden riktade in sig på användandet av digitala hjälpmedel, så kallad assisterande teknik, primärt text-till-tal- och tal-till-text-funktioner, för elever med grava läs- och skrivsvårigheter.
– Vissa elever med läs- och skrivsvårigheter kunde använda tekniken för att bättre följa med i undervisningen, säger Thomas Nordström. De tog till sig text lättare och dessutom snabbare; både skönlitterära- såväl som faktatexter. Med den assisterande tekniken blev eleverna mer motiverade i sitt skolarbete.
Systematiska bedömningar stärker läsutvecklingen
Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.
– Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer, säger Thomas Nordström. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.
Avhandling:
Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology
Örebro universitet har gjort en kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna. Den består av intervjuer med 235 personer och en enkätundersökning bland cirka 6 000 unga i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland de intervjuade finns personer som har egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Här finns också de som i sitt arbete på olika myndigheter och organisationer möter människor som utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck.
– Det går att urskilja vissa mönster från det här materialet. Hedersnormer gynnas av inneslutenhet på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ett exempel på inneslutenhet är segregation som kan komma sig av ett inneslutet liv på grund av minoritetsskap, krig, flykt eller diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden och så vidare. Ett annat är rasism, förklarar Rúna Baianstovu, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet och den som har lett studien.
Å andra sidan visar studien att ekonomisk, politisk, religiös, social och kulturell rörlighet gör det svårare att upprätthålla hedersnormer.
Höga oskuldsnormer i Malmö
Förutom intervjuerna omfattar kartläggningen en enkät med cirka 6 000 unga i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ungdomarna har fått svara på frågor om relationer, erfarenheter av våld samt begränsningar i hemmet, skolan och på fritiden. Resultaten visar att mellan sju och nio procent av ungdomar lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte.
– Andelen ungdomar som lever med våldsnormer skiljer sig inte nämnvärt mellan städerna. Men när det gäller andelen som har krav på sig att vara oskuld och avstå från potentiella kärleksrelationer tills man gifter sig, sticker Malmö ut. Där är 20 procent utsatta för oskuldsnormer, säger Sofia Strid, genusforskare vid Örebro universitet och ansvarig för den kvantitativa delstudien.
Resultatet i Malmö är högre än både i Stockholm och Göteborg där 10 respektive 13 procent lever med oskuldsnormer.
– Mest utsatta är flickor. Majoriteten av dessa ungdomar bor i socialt utsatta områden. Undersökningen visar också att risken är större att utsättas för hedersförtryck i religiösa familjer och i familjer där mamman står utanför arbetsmarknaden, säger Sofia Strid.
Skolan har en viktig roll
En annan slutsats är att majoriteten av de utsatta ungdomarna har lågt förtroende för polisen och socialtjänsten, men 70 procent skulle vända sig till en lärare eller skolsköterska om de behövde hjälp.
– Därför är vår rekommendation till skolorna att utveckla grupper som har kunskap om hedersproblematik och som kan möta eleverna förutsättningslöst, säger Rúna Baianstovu.
Samtidigt svarade ungefär hälften av niondeklassare som har varit utsatta för hedersvåld upprepade gånger att de inte anser sig vara i behov av hjälp. Skälen till det är att man inte tror att någon skulle förstå och att det skulle förvärra situationen hemma.
– Samhällets insatser påverkas också av stereotypa uppfattningar om vissa grupper. Konsekvensen är att de våldsutsatta hellre blir straffade på individnivå och avstår från att söka hjälp än utsätter sig och sin grupp för diskriminering, säger Sofia Strid.
Lett till rekommendationer
Kartläggningen av hedersvåld och förtryck har lett till rekommendationer på flera områden – bland annat skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och förebyggande insatser – som städerna kan använda. Rúna Baianstovu och Sofia Strid är överens om att kartläggningen i nästa steg borde följas upp med en intervjustudie bland ungdomar.
– Vi har nu intervjuat individer med erfarenheter av hedersförtryck och samhällsinsatser. Dessa människor lever i dag i en stabil livssituation men vi har inte fångat upp de som inte har fått hjälp eller de som kanske har fått hjälp men trots det lever kvar med hedersvåld, säger Rúna Baianstovu.
Hedersrelaterat våld och förtryck i storstäderna
Stockholm Göteborg, och Malmö har gett Örebro universitet i uppdrag att genomföra en kartläggning som undersöker det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Syftet med rapporten – Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar – är att få ett kunskapsunderlag för att förebygga och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck.
Totalt har tolv forskare arbetat med studien, tre från Örebro universitet: Rúna Baianstovu, Jan-Magnus Enelo och Sofia Strid.
Det var i samband med att Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset som hon blev känd för allmänheten i Spanien och började recenseras i tidningar där. Litteraturvetaren Jenny Bergenmar har studerat hur spansk press, främst kulturtidskrifter, skrev om Lagerlöf vid den här tiden. Det handlar mycket om bilden av det nordiska: om nordiska landskap, klimat och människor.
Härdade skandinaver
– Rent kulturellt uppfattades skandinaver som härdade av klimatet, inte lika förfinade, men väldigt naturliga och ursprungliga, säger Jenny Bergenmar.
Sophie Elkan & Selma Lagerlöf på trappan till Nääs slott. Bild: Vänersborgs museum
Bilden av det traditionellt svenska och nordiska går igen i de spanska tidningarna, men det handlar också om Lagerlöf som person.
– Det framkommer att hon är ödmjuk, lever ett tillbakadraget liv och inte aspirerar på kändisskap. Hon bor i sin hembygd och har en kärlek till den. I något sammanhang kallar man henne ”abuela”, ”mormor”.
Selma Lagerlöf blir en representant för något autentiskt och traditionellt, hennes författarskap ses som tillbakablickande snarare än något förnyande.
Ödmjuk och moderlig
– På ett Nobelporträtt från 1910, bland alla målningar på män i kostym, presenteras Lagerlöf med ett fotografi där hon och hennes mamma sitter utanför hemmet i Falun. Hon framställs inte som en farlig, ny, intellektuell kvinna utan snarare som ödmjuk och moderlig.
Samtidigt kopplas hon samman med andra framgångsrika kvinnor, till exempel när hon 1914 blir invald i Svenska Akademien. Då blir hon ett argument för att spanska kvinnor också ska kunna ta sig fram.
– Som just kvinnlig författare ses hon som progressiv, även om man menade att hennes litteratur inspirerades av gamla sägner och muntliga traditioner.
Svenska rasens särdrag
En sak i materialet förvånar Jenny Bergenmar, och det är att de spanska tidningarna så ofta tar upp rasfrågan.
– Man pratar väldigt mycket om ras, ”la rasa escandinava” och ser Lagerlöf som en person som förmedlar den rasens särdrag och kopplar så starkt till hembygden och landsbygden. I Sverige kopplar man henne till nation och inte till ras.
Selma Lagerlöf i sitt arbetsrum på Mårbacka, 1 januari 1933. Foto: Aftonbladet [Public domain], via Wikimedia CommonsNågot enormt genomslag fick Selma Lagerlöf aldrig i Spanien. Det troliga är att hon främst lästes av författare och andra särskilt litteraturintresserade.
– Däremot vet vi att Nils Holgerssons underbara resa har använts som litteratur i spanska skolor. Men det kan inte jämföras med Tyskland, där hon var en väldigt populär författare. Tyskland ligger närmare Sverige, och på flera sätt är avståndet längre till de sydeuropeiska länderna med romanska språk.
– Vi kan se att även den åldrande människokroppen svarar bra på träning. Särskilt för äldre kan effekterna på muskelmassan vara viktiga för att få ett längre och friskare liv, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.
Fick använda egna kroppen som belastning
I en klinisk randomiserad studie har forskarna följt 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckors träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt.
Träningen bestod av enkla övningar där den egna kroppen användes som belastning, vilket successivt ökades med tillägg i form av exempelvis ryggsäckar med tyngder. Gruppen fick även ett litet tillskott av protein i kosten i form av näringsdryck.
Ökade sin muskelmassa
Vid uppföljning visade det sig att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Det gick även att se vissa mindre skillnader i hur grupperna klarade vissa fysiska test.
– Effekten ser kanske inte så stora ut räknat i kilon, men det handlar inte om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, säger Peter Nordström.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.
Peter Nordström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, peter.nordstrom@umu.se
Sanna Vikberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, sannavikberg@gmail.com
Han inledde sin karriär med att stämma BT Kemi 1976. Nu disputerar miljörättsadvokaten Staffan Michelson i rättssociologi. I sin avhandling har närstuderat åtta fall av hållbarhetsarbete, varav några är hämtade från den egna yrkeskarriären. Med forskarglasögonen på har han studerat mönster i hållbarhetsarbete som tar stöd i rättsordningen för att nå effekt.
Här listar miljörättsadvokaten tre möjligheter för dem som jobbar för hållbarhet
Ett företag har sitt eget regelverk i form av stadgar och avtal, där också normer om hållbarhet kan skrivas in. Exempelvis har ett aktiebolag sin bolagsordning som kan utnyttjas bättre än idag. Bolagsordningen blir bindande för styrelse och företagsledning och i förhållandet mellan aktieägare och investerare. Även om verksamheten främst har ekonomiska vinster för ögonen, finns fördelar med att legalisera de normer som företaget valt som rättesnören, eftersom hållbarhetsarbetet därigenom blir både effektivare och mer trovärdigt.
När en organisation eller ett företag gör affärer eller samarbetar med någon annan träffas normalt ett eller flera avtal som blir juridiskt bindande. Detta är enligt Michelson ett utmärkt tillfälle att skriva in garantier och kontrollmekanismer för att exempelvis arbetsmiljöförhållanden, råvaruanvändning, resursförbrukning eller kulturella och sociala värden uppfyller önskvärda krav på hållbar utveckling. Ett exempel är avtalsupplägget för produktion av ekologiska livsmedel som gav konsumenterna garantier för vad producenterna lovar.
Enligt Staffan Michelson går det att med avtal komma längre än genom enbart miljölagstiftning. Det behöver inte heller vara några krångligheter, lovar han.
– Varje gång det råder samförstånd mellan två eller flera avtalsparter om goda normer, ökar chanserna för att sådana normer också får långsiktigt genomslag i verkligheten. När de dessutom blivit tydligt dokumenterade av eniga parter, får normerna verkan även om det senare skulle uppstå oklarheter eller splittringar i den praktiska tillämpningen.
En rättsprocess kan ibland vara nödvändig, men kan för det allra mesta förebyggas genom bra samförståndslösningar. Men om en verksamhet orsakar störningar och skador i miljön, en avtalspart sviker sina hållbarhetslöften eller om en företagsledning försummar företagets mål och normer, finns i välutvecklade samhällen och i sedvanliga handelsförbindelser alltid möjligheten att kräva rättelse. Antingen genom civilprocess i domstol eller så kallat skiljeförfarande utanför domstolsväsendet. Det kan handla om skadestånd, men också om krav på att åstadkomma förändringar eller hejda en skadlig utveckling.
– I min avhandling har jag försökt ta reda på hur enskilda människor i näringslivet och som privatpersoner kan bädda för ett hållbart samhälle genom att ta juridiken till hjälp för att förebygga konflikter. Detta främjar i sin tur goda produktionsförhållanden och konsumtionsmönster. Civilrätten är en kraftkälla som alltid finns till hands för var och en av oss att sätta i spel, säger han.[/textblock]
– Ett viktigt resultat är att matematikproven har en hög bedömaröverensstämmelse, det vill säga att olika lärare kommer till samma slutsats om de bedömer samma elevsvar. För att överhuvudtaget kunna använda resultaten som ett stöd för betygssättning får resultatet inte bero på vem som bedömer provet, konstaterar Anna Lind Pantzare.
De nationella proven har, under de närmare 25 år som de funnits, gått från att vara ett stöd för att tolka styrdokumenten och visa på goda exempel hur elevernas kunskaper kan bedömas till att endast ha som syfte att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. Denna förskjutning innebär i sin tur att det blivit viktigare att validiteten är hög, det vill säga att proven verkligen mäter det de ska mäta.
Digitala verktyg gjorde liten skilInad
doktorsavhandlingen har Anna Lind Pantzare i fyra studier undersökt olika delar av provprocessen för att utvärdera validiteten och för att upptäcka tänkbara brister som kan påverka möjligheten att dra korrekta slutsatser utifrån provresultaten och som därmed kan få stora konsekvenser för eleverna.
Förutom att studera bedömaröverenstämmelsen har hon fokuserat på elevers användning av avancerade digitala verktyg när de genomför proven, om provens svårighetsgrad är likvärdiga över tid och vilken information som är tillförlitlig att rapportera. Resultaten visar att de digitala verktygen inte påverkade resultaten på proven i någon större utsträckning, åtminstone inte då studien gjordes. Detta är dock något som skulle behöva undersökas igen då elever idag har tillgång till bättre verktyg.
Viktigt att proven är lika svåra
I och med att de nationella proven ska vara en del av betygssättningen av eleverna blir det viktigt att proven från olika terminer är likvärdiga. Särskilt i matematik på gymnasiet då elever som går i samma årskurs men följer olika program läser samma kurs men avslutar den olika terminer. De får då ett betyg från kursen som baserats på olika nationella prov. För att kunna använda proven för att rättvist och likvärdigt sätta betyg utifrån dem är det viktigt att det är lika lätt eller lika svårt att få ett visst betyg oavsett vilken termin.
– Även om studien i avhandlingen visar att de prov som är undersökta är relativt jämförbara skulle det behövas fler studier på fler prov för att verkligen kunna säga att de är lika svåra, säger Anna Lind Pantzare.
Kontakt:
Anna Lind Pantzare, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, anna.lind.pantzare@umu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
