Klimatförändringen är vår tids stora utmaning och skogen förväntas spela en viktig roll i klimatarbetet. Genom sin tillväxt binder skogen koldioxid som finns i atmosfären och när skogen skördas kan skogsprodukter ersätta fossilbaserade produkter så att tillförseln av ny koldioxid till atmosfären begränsas.

En förväntad positiv effekt av ett varmare väder har varit att skogens tillväxt skulle öka. Modellstudier och fältexperiment som pågått under kort tid har indikerat betydande tillväxthöjningar i nordliga barrblandskogar. En nyligen publicerad studie i Nature Climate Change motsäger dock detta.

Ingen tillväxt på sikt

Långtidsstudien av gran i Västerbotten (Flakaliden) visar att varmare förhållanden i marken inte ger någon uthållig tillväxtökning efter 18 år.

En bidragande orsak till att tillväxten inte har ökat tycks vara den begränsade tillgången på kväve i marken, något som gäller stora delar av den svenska skogen.

– Studien visar att det finns anledning att vara försiktig med antaganden och prognoser som innehåller positiva tillväxteffekter av ett varmare klimat, säger Tomas Lundmark, en av forskarna bakom studien.

Flakalidenförsöket anlades ursprungligen för att undersöka hur mycket granens produktionsförmåga i norrlandsklimat kan ökas med hjälp av gödsling och bevattning. Nu visade det sig att de data som har samlats in under åren även kunde användas för att belysa klimateffekter på trädens tillväxt.

Kontakt:

Tomas Lundmark, professor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, tomas.lundmark@slu.se

Artikeln:

Boreal forest biomass accumulation is not increased by two decades of soil warming. Nature Climate Change. Hyungwoo Lim, Ram Oren, Torgny Näsholm, Monika Strömgren, Tomas Lundmark, Harald Grip & Sune Linder. 2018.

Kommunikation blir allt mer multimodal, bland annat beroende på att vi med hjälp av digital teknik kan kommunicera med såväl bilder, symboler, filmklipp och ljud som med skriven och talad text.

– Att kunna läsa och skriva är fortsatt viktigt men meningsskapande sker även med exempelvis bilder och ljud. Det är nödvändigt att förhålla sig till det även i formella utbildningssammanhang med tanke på dagens medielandskap, säger Anna-Lena Godhe som forskar om multimodalitet i språkundervisning vid Göteborgs universitet sedan flera år.

Hur multimodalt meningsskapande värderas i skolsammanhang beror på regelverk som läroplaner, men även på traditioner bland lärare i olika skolämnen.

Erkänns som kunskap och lärande

– För att kunna förstå och kanske även kunna förklara de aktiviteter som lärare och elever utför i klassrummet behöver strukturella faktorer som ämnesbeskrivningar och styrdokument tas med i analysen. De faktorerna påverkar aktiviteterna och vad som erkänns som kunskap och lärande. Både undervisningens upplägg och uppgiftsformuleringarna kan bidra eller försvåra för eleverna att uttrycka sig multimodalt, säger Anna-Lena Godhe.

Hon har, tillsammans med Petra Magnusson vid Högskolan Kristianstad, undersökt ett undervisningsupplägg där elever i en gymnasieklass fick i uppgift att skapa multimodal poesi. Forskarna har gjort en övergripande analys av vilka uttryckssätt som eleverna valde att arbeta med. Klassen arbetade med poesi och undersökte hur poesi definierats historiskt samt vem som skrivit poesi, om vad och för vem.

Behöver bredare kompetens

Läraren i klassen hade för avsikt att undervisa om multimodalitet och uppmuntrade eleverna att skapa dikter där många olika uttryckssätt fanns med. Det avspeglade sig också i elevuppgiften eftersom den formulerades utan att specificera vilket uttryckssätt som skulle användas: ”Skapa dikter! Vad vill du uttrycka? Kan du uttrycka det på olika sätt?”.

– Å ena sidan så uppmanas eleverna att skapa texter där bilder, tal och musik samspelar. Å andra sidan så värderas det talade och skrivna ordet högre i bedömningen av de multimodala texterna, säger Anna-Lena Godhe.

Utifrån flera studier drar de båda forskarna slutsatsen att de kompetenser som läraren behöver för att arbeta med multimodalt meningsskapande genomgående är betydligt bredare än de som erfordras då elever uttrycker sig verbalt.

Inkludera och värdesätta

– Språklärare har idag en djup kunskap när det gäller det verbala språket men ofta bara en generell förståelse då det gäller andra uttryckssätt, vilket gör att det blir svårare att förstå och uttrycka kvalitativa aspekter när det gäller exempelvis bilder och ljud, säger Anna-Lena Godhe.

Hon och Petra Magnusson argumenterar för att skolämnen behöver inkludera och värdesätta multimodalt meningsskapande. Detta för att elever ska kunna göra medvetna val som samhällsmedborgare och kunna förhålla sig kritiska även till information uttryckt med exempelvis bilder. För att uppnå detta på lång sikt behövs även förändringar i styrdokumenten för högre utbildning och därmed förbättringar vad gäller lärarstudenternas kompetens.

Studien:

Multimodality in language education – Exploring the boundaries of digital texts

Kontakt:

Anna-Lena Godhe, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, anna-lena.godhe@gu.se

Petra Magnusson, fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad, petra.magnusson@hkr.se

Varje år får cirka 1 000 personer i Region Örebro län en stroke. Siffran blir ännu högre om exempelvis hjärntumörer och hjärnskador från trafikolyckor räknas in. Att få en hjärnskada påverkar hela ens liv. ”Personer med en förvärvad hjärnskada som kan återgå i arbete efter sin skada får den största positiva förändringen av sin livskvalitet”, säger forskaren Marie Matérne.

Hög utbildning och familj underlättar

I sin avhandling har hon undersökt vad som kan underlätta och vad som kan hindra återgång i arbete för de som har fått en hjärnskada. Många faktorer underlättar återgång i arbetet exempelvis att vara man, född i Sverige, ha barn i hushållet samt vara högskoleutbildad.

– Min forskning visar att återgång i arbete underlättas om personen inte har afasi, har en god fysisk förmåga, en hög kognitiv förmåga och inte känner sig orolig eller nedstämd. Personer med en förvärvad hjärnskada som kan återgå i arbete efter sin skada får den största positiva förändringen av sin livskvalitet i jämförelse med personer som inte kan jobba igen, säger Marie Matérne, verksamhetsutvecklare på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel samt tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Forskningsresultatet visar att den individuella anpassningen och motivationen var viktiga faktorer i arbetsrehabiliteringen. Möjligheten att återgå i arbete ökar om personen är nöjd med sin rehabilitering, har inflytande över den och kan vara med och påverka planeringen.

Engagerade stödpersoner hjälper

En femtedel av de 1 000 personer som får en stroke är under 60 år. Arbetsplatsen kan hjälpa sina anställda på många sätt med olika anpassningar. Det kan vara kortare arbetstid och möjlighet till flera raster eftersom det är vanligt med hjärntrötthet.

– Stödpersoner kunde vara ett viktigt stöd i arbetsrehabiliteringen genom sitt engagemang, samt vid samverkan och anpassningar. Det gäller både anhöriga, chefer, kollegor och professionella i sin yrkesroll, säger Marie Matérne.

Stödpersoner är en outnyttjad resurs i arbetsrehabilitering. Återgång i arbete är komplext och många faktorer samverkar för att skapa möjligheter att börja jobba igen. Marie Matérne betonar att det är viktigt att se hela människan och anpassa arbetsrehabiliteringen efter de individuella förutsättningarna.

Kontakt:

Marie Matérne, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Universitetssjukhuset Örebro, marie.materne@regionorebrolan.se

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har undersökt hur förpackningens utformning påverkar sortering. Det visade sig att beslutet mellan att slänga och sortera var överraskande komplext. Tiden det tar att ta hand om förpackningen spelar en stor roll.

Ökat motstånd när flera material ska separeras

– Om förpackningen består av flera olika material som ska separeras eller behöver rengöras ökar tiden för hanteringen och därmed motståndet för att sortera. Osäkerhet kring hur förpackningen ska rengöras och sorteras spelar också roll. Ett exempel är plastkorken på mjölkförpackningen. Ska locket sitta kvar eller ska hela plastdelen rivas loss från förpackningen? säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, som lett studien.

På många förpackningar är informationen om hur den ska sorteras svår att hitta eller läsa. Flera i studien var oroliga för att sabotera materialåtervinningen om de sorterade fel och valde att slänga förpackningen i soporna om de var osäkra.

Kladdiga produkter hamnar i soporna

Även innehållet har betydelse. Kladdiga produkter upplevs som äckliga och tidskrävande att ta hand om. De flesta i studien tyckte att flera köttprodukter var så äckliga att de inte ville göra rent förpackningen utan slängde den direkt i soporna. Helén Williams tror att förpackningarna till julskinkan och julgröten i tub med största sannolikhet hamnar i soporna. Därför uppmanar hon förpackningsutvecklare att tänka om för den typen av produkter.

Detta gäller vid sopstationen

* Alla förpackningar som slängs ska vara rena, både plast och papper.
* Plastkorkar till mjölkpaket och andra pappförpackningar ska sorteras som plast.
* Värmeljus och aluminiumtubar sorteras som metall.
* Post It-lappar och klisterkuvert ska slängas i hushållssoporna eftersom limmet kan förstöra maskinerna i återvinningsprocessen.

Källa: Avfall Sverige

Helen Williams och de övriga forskarna bakom studien menar att förpackningarna ska designas för ökad materialåtervinning för att klara miljömålen och för att nå de svenska ambitionerna om ökad cirkulation av material. Detta designmål behöver dock alltid ställas mot förpackningens viktigaste uppgift om att skydda sitt innehåll och minska svinn.

Branschen måste ta ansvar

– Även om våra resultat nu behöver verifieras i en större studie ger vår pilotstudie många idéer om hur förpackningsdesignen bör utvecklas för att det ska bli lättare och smidigare att sortera. För att nå ambitionerna i EU:s strategi för cirkulär ekonomi behöver branschen förstå hur design kan underlätta för konsumenterna att göra rätt. Hanteras frågorna rätt med insikt om material, teknik och hur konsumenter tänker och gör kan Sverige leda kunskapsutvecklingen som bidrar globalt till att mindre plast hamnar i haven, säger Helén Williams.

Syftet med studien var att undersöka hur förpackningens utformning påverkar sortering. Studien genomfördes genom intervjuer med konsumenter i tio hushåll, alla med stort miljöengagemang och motivation att källsortera.

– Vi ville undersöka vilka förpackningsegenskaper som gör att motiverade konsumenter slänger förpackningen i soporna. Om motiverade konsumenter upplever så stora hinder för vissa förpackningar kan man räkna med att de förpackningarna slängs i ännu högre grad hos mindre motiverade. Konsumenternas vilja att delta och sortera är helt avgörande för en ökad materialåtervinning, säger Helén Williams.

Artikeln:

on Recycling or Waste: How Packaging Functions Affect the Fate of Used Packaging in Selected Swedish Households.

Kontakt:

Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, helen.williams@kau.se.

Den nedåtgående trenden i reparationer och renovering av produkter fortsatte under 2017 efter en tillfällig uppgång under 2016. Även antalet gånger genomsnittskonsumenten köpte second-hand minskade under 2017 jämfört med 2016. Det visar statistik sammanställd i Konsumtionsrapporten 2018.

Second hand-inköpen minskade

2016 köpte genomsnittskonsumenten second hand-produkter 3,6 gånger per år. 2017 var siffran 2,7 gånger per år, enligt data från SOM-institutets nationella undersökningar 2008-2017.

Tidigare år kan uppgångar i second hand kopplas till bland annat ekonomiska kriser. Exempelvis ökade konsumtionen av second hand efter finanskrisen 2008 för att sjunka 2010-2012.

Från 2012 skedde en ökning i antal gånger svenska konsumenter handlade second-hand, från 2,1 gånger 2012 till 3,6 gånger 2016. Ökningen har i forskning kopplats till andra motiv än ekonomiska, exempelvis till vintage- och retrotrenden samt att second hand ger konsumenter möjlighet att söka det unika. Under 2017 skedde en kraftig nedgång till 2,7 gånger per år.

Oklart om ett trendbrott

– Om det här tyder på ett verkligt trendbrott eller är en tillfällig nedgång får framtida mätningar utvisa, säger John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten 2018 och forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Även reparationer och renovering minskade under 2017 jämfört med 2016 då en tillfällig uppgång i reparationer syntes. Under en längre tidsperiod är reparation en nedåtgående trend. År 2008 lade svenska konsumenter 88 kronor på reparation och renovering i kategorierna hemelektronik och datorer, möbler, skor och hushållsapparater. 2017 spenderades totalt 59 kronor. Enligt SOM-institutets nationella undersökning 2017 lämnar genomsnittskonsumenten in prylar eller kläder på reparation 0,7 gånger per år.

Tar tid att förändra beteenden

– Ur hållbarhetssynpunkt är siffrorna såklart bekymrande. Att återanvända och reparera istället för att köpa nytt är ofta det som lyfts i diskussionerna om den cirkulära ekonomin. Detta tyder dock på att den svenska konsumtionen fortfarande är väldigt linjär och att det tar tid att förändra kultur och beteenden, säger John Magnus Roos.

Konsumtionsrapporten är en rapportserie om den svenska konsumtionen som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontakt

John Magnus Roos, magnus.roos@cfk.gu.se

Svenska konsumenter verkar bli sämre på att uppskatta storleken på sin konsumtion. Sedan 2015 har gapet mellan den upplevda och den faktiska konsumtionen ökat betydligt, visar statistik ur Konsumtionsrapporten 2018.

Jämförde svaren med SCB-statistik

I SOM-institutets årliga undersökningar får ett representativt urval av den svenska befolkningen uppskatta hur mycket pengar de lägger per år på mat, möbler/inredning, hemelektronik och kläder/skor. I Konsumtionsrapporten 2018 har uppskattningarna jämförts med SCB:s försäljningsstatistik utifrån hushållens utgifter i nationalräkenskaperna. Resultaten visar på stora skillnader mellan faktisk och upplevd konsumtion. Mellan 2010-2017 uppskattade svenska konsumenter att de ökade sin konsumtion med 4,7 procent. Enligt SCB:s statistik ökade den med 16,2 procent.

Gapet mellan upplevd och faktisk konsumtionen har ökat mycket i de två senaste mätningarna. Från 2015 till 2017 tror svenska konsumenter att de minskat konsumtionen (med 2,8 procent, SOM-institutets nationella mätningar), medan konsumtionen faktiskt ökat (5,2 procent, löpande priser, SCB, nationalräkenskaper).

– Det är anmärkningsvärt att det svenska folket tror att de minskar sin konsumtion då konsumtionen i själva verket kontinuerligt ökar, säger John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Köper mer inredning än vi tror

Av de kategorier som mätts sedan 2010 är möbler/inredning den kategori där underskattningen är som störst. 2017 uppskattade svenska konsumenter att de lade ner 353 kronor per månad i genomsnitt på möbler/inredning, medan försäljningsstatistik visar ett genomsnitt på 555 kronor per månad. Sedan 2010 tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning med 3,5 procent. Den faktiska konsumtionen av möbler/inredning har ökat med 20,4 procent.

Kategorin transporter har inte mätts kontinuerligt sedan 2010 men en ny mätning från 2017 visar att underskattningen är stor också här. I genomsnitt tror den svenska konsumenten att hen lägger 1 427 kronor på transporter per månad. Den faktiska konsumtionen är 2 649 kronor per månad.

– Detta tyder på en okritisk konsumtion och att svenska konsumenter överlag inte är medvetna om den ökade konsumtionen. Kanske beror detta på att vi idag mer än för två år sedan vill agera hållbart. Istället för att tillskriva vår egen konsumtionsökning som ohållbar, så förnekar vi den, för oss själva och andra. En fullt normal försvarsmekanism, säger John Magnus Roos.

Konsumtionsrapporten är en rapportserie om den svenska konsumtionen som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontakt

John Magnus Roos, magnus.roos@cfk.gu.se

I tider av stor social oro spelar teve-fiktion en viktig sociokulturell roll, som har att göra med processer kring att förstå, acceptera eller till och med avvisa nationella identiteter, enligt Georgia Aitaki vid Göteborgs universitet.

– Vid dessa tillfällen både speglar teve-fiktionen händelser och ger dem med betydelser. I förlängningen kan den ha en avgörande inverkan på hur en nationell identitet uppfattas, säger hon.

Har granskat grekisk tv

För sin avhandling har hon analyserat innehåll och produktionsförhållanden för fiktion i kommersiell teve i Grekland, från 1989 fram till idag. Detta för att bättre förstå medias roll i kritiska och tumultartade tider.

Hennes resultat visar att inhemskt producerad fiktion skapar ett fönster till en nations förflutna, nutid och framtid, genom att reflektera och kommentera nationella känslor såväl vid specifika tillfällen som över tid. Genom att skriva in händelser och förhållanden från verkligheten i populära tv-program skapar fiktionen insikt och förståelse mitt i turbulensen och bidrar till utvecklingen av den nationella identiteten. Som ett exempel tar hon Greklands finansiella kris i slutet av 2000.

Förstärkte stereotyper om grekerna

– En populär komedishow kommenterade vem som var ansvarig för situationen. Och antydde att det är svårt för grekerna att ändra på vilka de är. Därigenom reproducerades stereotyper om grekerna, säger Georgia Aitaki.

I Grekland är de mest populära medieplattformarna för teve-fiktion kommersiella. Också för den inhemskt producerade fiktionen. Public service-kanalerna satsar mest på importerad teve-fiktion. För att bygga upp en starkare relation med den inhemska publiken, och för att stödja producenter, anser Georgia Aitaki att offentliga medier borde byta riktning.

– Det är viktigt att de ger mer utrymme för inhemskt producerad fiktion, så att de inte lämnar över möjligheten att påverka nationell identitet till kommersiella krafter, anser hon.

Avhandlingen:

The Private Life of a Nation in Crisis. A study on the politics in/of Greek television fiction.

Kontakt:

Georgia Aitaki, georgia.aitaki@jmg.gu.se

Dagens fartyg samlar in stora mängder data från sina motorer och maskiner under drift, såsom varvtal, temperaturer och tryck. Det var under arbetet med sin avhandling som Fredrik Ahlgren, doktor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet fick tanken att kombinera denna data för att med hjälp av maskininlärning skapa virtuella bränslemätare. Dessa kan visa förbrukningen i realtid utan att man behöver installera fysiska bränslemätare.

Hjälper besättningen att köra mer miljövänligt

– De virtuella bränslemätarna kan hjälpa besättningen att framföra fartyg på ett mer energieffektivt sätt. Därmed minskar även utsläppen av skadliga ämnen som växthusgaser och andra föroreningar, berättar Fredrik Ahlgren.

Sjöfarten står inför en stor utmaning att radikalt minska sina utsläpp av koldioxid och av miljö- och hälsoskadliga partiklar, svavel- och kväveoxider.

– Idag motsvarar sjöfartens utsläpp cirka 11 procent av transportsektorns totala koldioxidutsläpp. Om vi ska klara av att reducera globala klimatförändringar och minska luftföroreningars effekter på människors hälsa måste vi arbeta med många metoder samtidigt, säger Fredrik Ahlgren.

Spillvärme kan bli el

Förutom att implementera nya tekniker som maskininlärning och artificiell intelligens kan sjöfarten bli mer energieffektiv genom att bättre ta tillvara på spillvärme från fartygens motorer. I avhandlingen har Fredrik Ahlgren även gjort en omfattande analys av hur energisystemet fungerar ombord på ett kryssningsfartyg. Kartläggningen resulterade i kunskap om hur spillvärme i kylvatten och avgaser bättre kan utnyttjas i befintlig och ny utrustning ombord på fartyg. Särskilt undersökte han hur en tänkt installation av en så kallad Organic Rankine Cycle kan omvandla spillvärme till el.

– Jag har på begäran skickat ett par hundra exemplar av avhandlingen till olika befattningshavare inom norra Europas sjöfartsnäring. Det visar att maskininlärning och artificiell intelligens är heta områden och viktiga pusselbitar för att skapa en mer hållbar sjöfart.

Avhandlingen:

Reducing ships’ fuel consumption and emissions by learning from data

Kontakt:

Fredrik Ahlgren, doktor i sjöfartsvetenskap, fredrik.ahlgren@lnu.se

Omdömen är tex­ter som elever, lärare och föräldrar möter och samtalar om. Men vad gör lärarna i texterna, vad bedömer de – och hur uttrycker de sig? Re­sultatet visar att lärare ikläder sig fyra olika roller: rap­portören, pro­cessaren, fostraren och coachen. Lärarna växlar mellan dem när de styr mel­lan insti­tutionella och sociala förväntningar på omdömenas form, innehåll och funktion.

Kunskapsbedömningen förväntas vara kärnan i lärarnas texter, och kärnan kan utformas på olika sätt för att nå eleverna och stödja deras utveckling.

– Vilken roll är mest lämplig i en skriven omdömestext? För att följa instruktioner om omdömens innehåll ska läraren visa sig mer som processare och rapportör än som fostrare. Lärares tidsbrist leder dock till texter som till en del består av klippande och klistrande och därmed inte är så individuellt utformade. För att elevernas utveckling ska synas i texterna behövs inslag av läraren som coachande. En professionell lärare anpassar sig och omdömesskrivandet blir ändamålsenligt med en balans mellan de fyra rollerna, säger Annelie.

Rektorerna tar fram mallar

Enkätstudien visar lärarnas perspektiv på omdömena, men det är rektorerna som ansvarar för att ta fram de mallar lärarna använder i bedömningar och vilka mallar som används skiljer sig från skola till skola. Hur de tillkommit och utformats spelar dock viss roll för hur lärarna bedömer.

– Ibland har lärarna engagerats i arbetet med att ta fram bedömningsmallen och detta arbete kan vara betydelsefullt för lärarna eftersom lärarna befinner sig mellan rektor och den elev som bedöms, säger Annelie.

Bedömningarna fokuserar på elevernas prestation, process, person­liga egenskaper och beteenden samt elevernas själv­förtroende och förmåga till självreglering. I texterna växlar lärarna mellan ett informellt och ett formellt språkbruk. I det informella språket gör läraren bedömningar av personliga egenskaper: eleven är ”pigg, glad och social” och uttrycker sig pratigt och uppmuntrande med fraser som ”kämpa på, fortsätt så, du kan!”. Lärare med ett formellt språkbruk gör bedömningar som syftar på förmåga, färdigheter och kunskaper: ”du kan utveckla din läsförmåga, du omsätter instruktioner till praktisk handling, har goda kunskaper i momentet rörelse och hastighet”.

– Ingen av skolorna har beslutat att lärarna ska bedöma personliga egen­skaper. I vissa fall gör lärarna motstånd mot mallarna och den administration skrivandet bär med sig, säger Annelie.

Om studien

Studien utgår från enkäter med 39 lärare, samtal med 3 sko­lors rektorer och drygt 2 200 skriftliga omdömen om elever skrivna i tre olika mallar.

Avhandlingen:

Lärares bedömningsspråk. Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen.

Kontakt:

Annelie Johansson, annelie.e.johansson@lnu.se

– Det utbredda motståndet, som finns både hos gräsrötter och myndighetspersoner, utmärker tillsammans med det statliga tillbakadragandet, den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Många vill se ett statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningens rättigheter, säger Simon Haikola, Linköpings universitet.

År 1991 förändrades den svenska mineralpolitiken. Ekonomiska subventioner och regeljusteringar gjorde det lättare för privata investeringar i gruvor, samtidigt drog sig staten tillbaka. Syftet var att åter göra Sverige till en framträdande gruvnation, vilket också lyckades.

Debatten om gruvdrift har växt

Gruvpolitikens omvandling har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser. Från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdag.

– Både ämnesmässigt och geografiskt har debatten om gruvdrift vuxit, vilket är intressant. Den spänner över hela landet, med intensiva konflikter runt bland annat Ojnareskogen och Norra Kärr. Det handlar om allt från oro för stora ingrepp i närmiljön till ovilja mot utländska investeringar i svenska mineralfyndigheter, säger Simon Haikola, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Storyn om svensk gruvpolitik

Simon Haikola har tillsammans med Jonas Anshelm och Björn Wallsten skrivit boken Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar”. Den beskriver bland annat hur statens tillbakadragande skjutit över ansvaret för gruvpolitiska frågor på lokala administrationer, myndigheter, civilsamhälle och gruvbolagen själva. Detta har lett till ett massivt motstånd, på många olika nivåer i samhället. Omfattande protester och motstånd har riktats både nationellt och lokalt mot utvinningsprojekt i Jokkmokk, Tärnaby och Kiruna, Norra kärr i Jönköpings kommun och Ojnareskogen på Gotland.

I ett av bokens kapitel beskrivs hur ansträngningarna att förhindra kalkbrottet på norra Gotland förenar aktörer av mycket skiftande karaktär, i en unik miljöpolitisk strid. Lokalbefolkningen protesterar sida vid sida med traditionella naturskyddsorganisationer, aktivister från Greenpeace, tjänstemän från Naturvårdsverket, företrädare för länsstyrelsen, landshövdingen och lokala politiker på båda sidor av blockgränsen. I striden som i stor utsträckning utspelas i och mellan svenska domstolar, ställs riksintressena naturskydd och mineralutvinning mot varandra på ett sätt som skakar om hela det etablerade politiska systemet. Efter att högkonjunkturen vändes i nedgång runt 2011 tillkom en konfliktdimension. Vem bar ansvar ekonomiskt, ekologiskt och socialt för de kommuner som var helt beroende av gruvbolag?

Kontakt:

Simon Haikola, biträdande universitetslektor, Linköpings universitet, simon.haikola@liu.se

En slutsats är att det är viktigt att fisk- och havsmiljöförvaltningen samverkar för att uppnå miljömålen:

– En kustplanering där man i vissa områden uttryckligen satsar på att bevara och återskapa naturvärden skulle sannolikt gynna kustmiljön som helhet, inklusive våra långsiktiga möjligheter till fiske, säger Lena Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till artikeln som publicerats i senaste numret av Ambio.

Aborre missgynnas av övergödning

Övergödning har en stark påverkan på kustens ekosystem. En förhöjd tillgång på näringsämnen leder till en överproduktion av alger, vilket i sin tur kan förändra hela ekosystemets funktion genom att vissa arter missgynnas och andra gynnas. Abborre kan till exempel missgynnas av övergödning, medan karpfiskar som mört gynnas. På samma sätt kan fiske ha en stor påverkan, framför allt på rovfiskar som abborre och gädda, som är populära och viktiga arter för framför allt fritidsfisket längs Östersjökusten.

I en fältstudie har forskarna studerat fisksamhällets sammansättning i områden som är olika mycket påverkade av övergödning. Dessa har sedan jämförts med ett fiskefritt område, där varken yrkesfiske eller fritidsfiske är tillåtet.

Men gynnas i fiskefria områden

Studien visar att artsammansättningen varierar beroende på graden av övergödning. Bland annat var mängden karpfiskar större i de övergödda områdena, där siktdjupet var lägre. Mängden och storleken på abborre var flerfaldigt större i det fiskefria området. Det fiskefria området avvek också genom att mängden karpfiskar var lägre där än i andra områden med samma grad av övergödning. Resultaten tyder på att den relativt större mängden rovfisk har minskat bestånden av karpfiskar genom predation.

– Goda rovfiskbestånd kan innebära att ekosystemen blir mer motståndskraftiga mot effekter av övergödning i Östersjön. Man pratar ofta om behoven att begränsa övergödningen för att återskapa ekosystemtjänster, men det är minst lika relevant att beakta ekosystemets inneboende möjligheter att arbeta för miljömålen, säger Lena Bergström.

Fiskefria områden är ovanliga i Sverige, men de få som finns kan inte bara hjälpa fisken utan även öka förståelsen för hur våra kustområden reagerar på olika typer av miljöpåverkan. Den här studien baserar sig på data från ett område som har varit fiskefritt länge, för att kunna visa på så etablerade resultat som möjligt.

– Men det finns andra studier som visar att ett ekosystem snabbt svarar på ett minskat fisketryck. En tydlig slutsats är att förekomsten av stora fiskar i våra kustvatten idag är långt under de nivåer de skulle kunna ligga på, säger Lena Bergström.

Artikel:

Relative impacts of fishing and eutrophication on coastal fish assessed by comparing a no-take area with an environmental gradient

Kontakt:

Lena Bergström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, lena.bergstrom@slu.se

Att minska barnadödligheten är ett av FN:s millenniemål, men arbetet går långsamt. Förbättrad mödrahälsovård och en strävan efter att minska tillväxthämning under fostertiden skulle kunna vara två sätt att minska barnadödligheten. Tillväxthämning hos foster har tidigare kopplats till en ökad risk för dödföddhet och ökad dödlighet i nyföddhetsperioden, men om tillväxthämning även kan påverka långtidsöverlevnaden hos barn är oklart.

Undersökt barn födda i Sverige

Forskare vid Karolinska institutet har analyserat sambandet mellan svår eller måttlig tillväxthämning och risk för död senare i barndomen hos totalt 3,8 miljoner levande födda barn och 2,8 miljoner syskon födda i Sverige åren 1973–2012.

Forskarna undersökte dödligheten mellan en månads ålder och upp till 18 års ålder, genom att jämföra tillväxthämmade barn med barn som vuxit normalt. Man jämförde också syskon där det ena varit tillväxthämmat. Syskonjämförelser gör det möjligt att ta hänsyn till en mängd omgivningsfaktorer, såsom socioekonomiska faktorer och livsstil men också genetiska faktorer från modern, som kan vara viktiga för dödligheten bland barn.

Tillväxthämning en riskfaktor

Fram till 18 års ålder dog ungefär ett barn av 105 med svår tillväxthämning, att jämföra med ett av 202 med måttlig tillväxthämning och ett av 289 barn utan tillväxthämning.

– Det här motsvarar en 2,6 gånger, eller 160 procents, ökad risk att dö bland barn med svår tillväxthämning både när vi jämförde med alla barn med normal tillväxt och när vi jämförde med syskon som hade normal fostertillväxt. Även måttlig tillväxthämning under fostertiden var en riskfaktor för död fram till 18 års ålder, dessa barn hade 37 procents ökad risk, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Störst risk att dö under första året

Högst var risken att dö för tillväxthämmade barn under det första levnadsåret där infektioner och neurologiska sjukdomar var de vanligaste orsakerna.

– Tillväxthämning under graviditeten är inte bara farligt för det nyfödda barnets hälsa utan även associerat till en ökad risk för död senare under barndomen. Men som förälder ska man ändå komma ihåg att även bland svårt tillväxthämmade barn som hunnit bli en månad, så kommer trots allt 99 av 100 barn att uppleva sin 18-årsdag, säger Jonas Ludvigsson.

Publikation:

”Small for gestational age and risk of childhood mortality: A Swedish population study”. Jonas F Ludvigsson, Donghao Lu, Lennart Hammarström, Sven Cnattingius och Fang Fang. PLOS Medicine, online 18 december 2018.

Kontakt:

Jonas F. Ludvigsson, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, jonas.ludvigsson@ki.se

 

 

– För en god fysisk funktionsförmåga, som att kunna resa sig ur en fåtölj, krävs en snabb kraftutveckling hos arbetande muskler. För att bromsa förlust av muskelmassa och funktion krävs ett tillräckligt proteinintag, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro Universitet.

Fysiskt aktiva kvinnor

I studien, som han gjort tillsammans med sin kollega Andreas Nilsson, ingick över 100 kvinnor mellan 65 och 70 år.
– Kvinnorna i studien var en fysiskt aktiv grupp som motionerade minst 30 minuter om dagen. Frågan var vilken skillnad proteinintaget då kan göra på muskelmassa och funktionsförmåga, säger Fawzi Kadi.

I studien mättes muskelmassa, fysisk funktionsförmåga, och hur proteinrik mat kvinnorna åt.
För att behålla muskelmassan räcker det att äta 0,8 gram protein per kilogram du väger. Det betyder att en kvinna som väger 70 kg behöver äta 56 gram protein per dag. Men för att främja fysisk funktion krävs 1,1 gram protein per kilogram du väger. En kvinna som väger 70 kg behöver då äta 77 gram protein per dag.

Besvärligt i vardagen

– Vi tycker det var intressant att kopplingen mellan funktionsförmåga och proteinintag endast visades hos de kvinnor som åt minst 1,1 gram protein, säger Fawzi Kadi. Detta stöder Livsmedelsverkets specifika rekommendationer om proteinintag för äldre över 65 år.

Resultaten bekräftar också att en diet fattig på protein, under 0,8 gram, är negativ för både muskelmassa och funktionsförmåga.
– Ofta är det just förmågan att genera kraft som man tappar först och det gör att vardagslivet kan bli besvärligt. Vår studie visar att matvanorna spelar en viktig roll för hälsan hos äldre, även hos de som redan är fysiskt aktiva, säger Fawzi Kadi.

Forskningen är en del av den strategiska satsningen Mat och hälsa vid Örebro universitet.

Det är svårt att veta hur mycket protein vi får oss.

Här kommer några exempel – proteininnehåll räknat i gram per 100 gram av följande:

Ägg – 12 gram
Lax – 23 gram
Kyckling – 27 gram
Broccoli – 3,5 gram
Kikärtor – 7,5 gram

Artikeln:

Impact of Meeting Different Guidelines for Protein Intake on Muscle Mass and Physical Function in Physically Active Older Women.

Hur ska vi få bättre kvalitet i äldreomsorgen? Dan Lundgren arbetar som utvecklingsledare på socialförvaltningen i Jönköpings kommun. Ämnet för hans doktorsavhandling är en direkt följd av de utmaningar och frågeställningar som han möter i sitt yrkesliv.

– Vi står inför en stor befolkningsminskning i de arbetsföra åldrarna som gör att vi måste kraftsamla för att rekrytera och behålla vår personal, konstaterar Dan Lundgren, som i en doktorsavhandling undersökt sambandet mellan ledarskap, psykosocial miljö och brukarnas nöjdhet i hemtjänst och särskilda boenden.

Bristen på personal

Antalet äldre över 80 år kommer öka med 76 procent fram till 2035. Parallellt minskar antalet personer som vill jobba inom vård och omsorg. Preliminära beräkningar visar att det kommer fattas cirka 160 000 medarbetare det kommande decenniet. Tidigare forskning visar också att varannan medarbetare någon gång har övervägt att avsluta sin anställning, samtidigt som vård- och omsorgssektorn har högst antal sjukskrivningar.

– Ett bra ledarskap och en god psykosocial arbetsmiljö är av stor betydelse för att minska ohälsa på arbetsplatsen. När personalen mår bra är det mer sannolikt att brukarna är mer nöjda med vården och omsorgen.

Strukturella skillnader påverkar kvalitén

I sin avhandling har Dan Lundgren analyserat ledarskapet och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för brukarnas upplevda kvalitet i äldreomsorgen. Resultaten visar att det finns viktiga strukturella skillnader mellan hemtjänsten och särskilda boenden som både direkt och indirekt påverkar undersköterskornas upplevda arbetssituation och brukarnas nöjdhet.

– Hemtjänsten och särskilt boende är två separata kontexter med helt olika strukturer och arbetssätt. De strukturella skillnaderna mellan särskilt boende och hemtjänst ställer olika krav på ledarskap och psykosocial arbetsmiljö.

Det som överraskade Dan Lundgren mest, var de begränsade möjligheterna till påverkan inom hemtjänsten.

– Cheferna kunde påverka personalen men hade i princip ingen påverkan alls på brukarnas nöjdhet. Inom det särskilda boendet var situationen annorlunda då ledare, undersköterskor, brukare och anhöriga interagerar på ett helt annat sätt i en samlad miljö.

Behov av nära och direkt ledarskap

–Trenden är även att fler äldre erhåller insatser i det egna hemmet och hemtjänsten, i sin nuvarande form, har inte anpassat sig efter förändringar vad gäller behovet av ett nära och direkt ledarskap och en psykosocial arbetsmiljö som möjliggör interaktion med chef, kollegor och brukare.

Slutsatsen är att bättre ledarskap och psykosocial arbetsmiljö, framförallt inom särskilt boende men även inom hemtjänsten, bidrar till ökad nöjdhet bland de äldre. För att kunna möta framtidens utmaningar krävs det att ledarskap och psykosocial arbetsmiljö anpassas till de organisatoriska förutsättningarna.

– Vi måste börja ta hänsyn till de strukturella skillnaderna mellan de olika typerna av omsorg. Eller så får vi tänka om radikalt. Ett alternativ skulle kunna vara att särskilt boende och hemtjänst blir en finansiell enhet, där de råder ett solidariskt resursutnyttjande.

Avhandlingen:

Leadership, psychosocial work environment and satisfaction with elder care among care recipients

Kontakt:

Dan Lundgren, dan-lundgren@ju.se

Pia Tham och hennes forskarteam har gjort tre enkätundersökningar där socialsekreterare i Stockholms län fått svara på frågor om villkoren i arbetet och hur de mår. Den första undersökningen genomfördes 2003, den andra 2014 och den sista gjordes i år.

– Vår första sammanställning pekar på att det har blivit en förbättring när det gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga i Stockholms län, säger Pia Tham, forskare vid Högskolan i Gävle.

Lägre krav ger mindre stress

– Vi kan se en förbättring, man är mindre stressade och upplever att kraven har minskat. Så positivt att se att olika satsningar som på senare år genomförts från regeringshåll och exempelvis i Stockholm stad där man tagit fram en handlingsplan för man ska förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterare ser ut att ha lett till verkliga förbättringar.

Hon vill ändå betona att detta är de första preliminära resultaten och att forskarteamet nu kommer att undersöka materialet noggrannare och genomföra mer djupgående analyser.

– Vi ska nu till exempel titta hur det ser ut i olika områden och om det finns skillnader.

Ledningen mer tillgänglig

Undersökningen visar att man tycker att arbetsledningen har blivit mer tillgänglig och att arbetet blivit mindre akutstyrt, men också att arbetet blivit allt mer specialiserat och avgränsat jämfört med tidigare.

Väsentligt färre säger att de ofta måste planera om arbetsdagen, arbeta övertid eller att de inte hinner med. Det är också färre som tycker att arbetet ofta påverkar hem och familjeliv negativt.

– Vi har också tittat lite på vad som skiljer arbetsgrupper som mår bra från de övriga och kan se att de som mår bra har ett mindre akutstyrt arbete och inte lika ofta behöver ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.

Det är fortfarande tufft

Det har blivit bättre men det är fortfarande tufft och det finns mycket att jobba med, menar Pia Tham, till exempel att man behöver få fler av de rutinerade att stanna, nu är allt fler av de som arbetar med utredningar av barn och unga, yngre och mindre erfarna.

Hon påpekar också att det kan variera mycket i landet och mellan olika enheter i socialtjänsten.

– Det är viktigt att förtydliga att vi behöver göra noggrannare analyser. Kan det vara så att vissa fått det mycket bättre och vissa kanske inte inte fått det bättre alls? Vi kommer fortsatta att göra fler analyser även kring detta för att få en tydligare bild av vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats, säger Pia Tham.

Forskningsprojektet beräknas vara helt klar i september år 2020. Pia Tham har två doktorander med sig i den här studien, Amanda Norrgård, som kommer att titta närmare på förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap och Karin Steive, som djupare ska studera friska arbetsgrupper och vad som är karaktäristiskt för dem.

Kontakt:

Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, pia.tham@hig.se

Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. En av anledningarna är tidsbrist, det finns helt enkelt inte tid över för att dricka.

Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.

Den ökade användningen av sociala medier påverkar också, och att det finna en ökad medvetenhet kring hälsa och träning. Dessutom umgås ungdomar mer med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna bättre kontroll över sina ungdomars aktiviteter.

Grupptrycket har minskat

Forskare vid Institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har intervjuat 49 svenska ungdomar – en grupp som dricker alkohol och en grupp som helt avstår att dricka – för att undersöka vilka olika faktorer som kan ligga till grund för denna kraftiga minskning av ungdomars alkoholkonsumtion.

– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien.

– Det finns också tecken på en tidigare mognad av ungdomarna jämfört med tidigare generationer, de verkar mer ansvarsfulla, reflekterande och vuxnare som personer. Till exempel visar vår forskning att unga är väl medvetna om hälsoriskerna som är relaterat till drickandet och känsliga för sina föräldrars förväntningar, säger Jukka Törrönen.

Artikeln:

Why are young people drinking less than earlier? Identifying and specifying social mechanisms with a pragmatist approach, Journal of Drug Policy. Filip Roumeliotis, Eva Samuelsson, Ludwig Kraus, Robin Room

Kontakt:

Jukka Törrönen, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och projektledare för forskningsprojektet Varför dricker unga människor mindre än tidigare, jukka.torronen@su.se