Hur ska vi få bättre kvalitet i äldreomsorgen? Dan Lundgren arbetar som utvecklingsledare på socialförvaltningen i Jönköpings kommun. Ämnet för hans doktorsavhandling är en direkt följd av de utmaningar och frågeställningar som han möter i sitt yrkesliv.
– Vi står inför en stor befolkningsminskning i de arbetsföra åldrarna som gör att vi måste kraftsamla för att rekrytera och behålla vår personal, konstaterar Dan Lundgren, som i en doktorsavhandling undersökt sambandet mellan ledarskap, psykosocial miljö och brukarnas nöjdhet i hemtjänst och särskilda boenden.
Bristen på personal
Antalet äldre över 80 år kommer öka med 76 procent fram till 2035. Parallellt minskar antalet personer som vill jobba inom vård och omsorg. Preliminära beräkningar visar att det kommer fattas cirka 160 000 medarbetare det kommande decenniet. Tidigare forskning visar också att varannan medarbetare någon gång har övervägt att avsluta sin anställning, samtidigt som vård- och omsorgssektorn har högst antal sjukskrivningar.
– Ett bra ledarskap och en god psykosocial arbetsmiljö är av stor betydelse för att minska ohälsa på arbetsplatsen. När personalen mår bra är det mer sannolikt att brukarna är mer nöjda med vården och omsorgen.
Strukturella skillnader påverkar kvalitén
I sin avhandling har Dan Lundgren analyserat ledarskapet och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för brukarnas upplevda kvalitet i äldreomsorgen. Resultaten visar att det finns viktiga strukturella skillnader mellan hemtjänsten och särskilda boenden som både direkt och indirekt påverkar undersköterskornas upplevda arbetssituation och brukarnas nöjdhet.
– Hemtjänsten och särskilt boende är två separata kontexter med helt olika strukturer och arbetssätt. De strukturella skillnaderna mellan särskilt boende och hemtjänst ställer olika krav på ledarskap och psykosocial arbetsmiljö.
Det som överraskade Dan Lundgren mest, var de begränsade möjligheterna till påverkan inom hemtjänsten.
– Cheferna kunde påverka personalen men hade i princip ingen påverkan alls på brukarnas nöjdhet. Inom det särskilda boendet var situationen annorlunda då ledare, undersköterskor, brukare och anhöriga interagerar på ett helt annat sätt i en samlad miljö.
Behov av nära och direkt ledarskap
–Trenden är även att fler äldre erhåller insatser i det egna hemmet och hemtjänsten, i sin nuvarande form, har inte anpassat sig efter förändringar vad gäller behovet av ett nära och direkt ledarskap och en psykosocial arbetsmiljö som möjliggör interaktion med chef, kollegor och brukare.
Slutsatsen är att bättre ledarskap och psykosocial arbetsmiljö, framförallt inom särskilt boende men även inom hemtjänsten, bidrar till ökad nöjdhet bland de äldre. För att kunna möta framtidens utmaningar krävs det att ledarskap och psykosocial arbetsmiljö anpassas till de organisatoriska förutsättningarna.
– Vi måste börja ta hänsyn till de strukturella skillnaderna mellan de olika typerna av omsorg. Eller så får vi tänka om radikalt. Ett alternativ skulle kunna vara att särskilt boende och hemtjänst blir en finansiell enhet, där de råder ett solidariskt resursutnyttjande.
Pia Tham och hennes forskarteam har gjort tre enkätundersökningar där socialsekreterare i Stockholms län fått svara på frågor om villkoren i arbetet och hur de mår. Den första undersökningen genomfördes 2003, den andra 2014 och den sista gjordes i år.
– Vår första sammanställning pekar på att det har blivit en förbättring när det gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga i Stockholms län, säger Pia Tham, forskare vid Högskolan i Gävle.
Lägre krav ger mindre stress
– Vi kan se en förbättring, man är mindre stressade och upplever att kraven har minskat. Så positivt att se att olika satsningar som på senare år genomförts från regeringshåll och exempelvis i Stockholm stad där man tagit fram en handlingsplan för man ska förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterare ser ut att ha lett till verkliga förbättringar.
Hon vill ändå betona att detta är de första preliminära resultaten och att forskarteamet nu kommer att undersöka materialet noggrannare och genomföra mer djupgående analyser.
– Vi ska nu till exempel titta hur det ser ut i olika områden och om det finns skillnader.
Ledningen mer tillgänglig
Undersökningen visar att man tycker att arbetsledningen har blivit mer tillgänglig och att arbetet blivit mindre akutstyrt, men också att arbetet blivit allt mer specialiserat och avgränsat jämfört med tidigare.
Väsentligt färre säger att de ofta måste planera om arbetsdagen, arbeta övertid eller att de inte hinner med. Det är också färre som tycker att arbetet ofta påverkar hem och familjeliv negativt.
– Vi har också tittat lite på vad som skiljer arbetsgrupper som mår bra från de övriga och kan se att de som mår bra har ett mindre akutstyrt arbete och inte lika ofta behöver ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.
Det är fortfarande tufft
Det har blivit bättre men det är fortfarande tufft och det finns mycket att jobba med, menar Pia Tham, till exempel att man behöver få fler av de rutinerade att stanna, nu är allt fler av de som arbetar med utredningar av barn och unga, yngre och mindre erfarna.
Hon påpekar också att det kan variera mycket i landet och mellan olika enheter i socialtjänsten.
– Det är viktigt att förtydliga att vi behöver göra noggrannare analyser. Kan det vara så att vissa fått det mycket bättre och vissa kanske inte inte fått det bättre alls? Vi kommer fortsatta att göra fler analyser även kring detta för att få en tydligare bild av vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats, säger Pia Tham.
Forskningsprojektet beräknas vara helt klar i september år 2020. Pia Tham har två doktorander med sig i den här studien, Amanda Norrgård, som kommer att titta närmare på förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap och Karin Steive, som djupare ska studera friska arbetsgrupper och vad som är karaktäristiskt för dem.
Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. En av anledningarna är tidsbrist, det finns helt enkelt inte tid över för att dricka.
Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.
Den ökade användningen av sociala medier påverkar också, och att det finna en ökad medvetenhet kring hälsa och träning. Dessutom umgås ungdomar mer med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna bättre kontroll över sina ungdomars aktiviteter.
Grupptrycket har minskat
Forskare vid Institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har intervjuat 49 svenska ungdomar – en grupp som dricker alkohol och en grupp som helt avstår att dricka – för att undersöka vilka olika faktorer som kan ligga till grund för denna kraftiga minskning av ungdomars alkoholkonsumtion.
– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien.
– Det finns också tecken på en tidigare mognad av ungdomarna jämfört med tidigare generationer, de verkar mer ansvarsfulla, reflekterande och vuxnare som personer. Till exempel visar vår forskning att unga är väl medvetna om hälsoriskerna som är relaterat till drickandet och känsliga för sina föräldrars förväntningar, säger Jukka Törrönen.
Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Forskare från Karolinska Institutet har visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.
Studier på möss
– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes.
Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.
– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.
Nitratet är nyckeln
Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta.
– Ingen har ännu fokuserat på nitrat vilket vi tror är nyckeln. Nu vill vi genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott, säger Mattias Carlström.
Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.
– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström.
Mattias Carlström, docent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, mattias.carlstrom@ki.se
Det fem meter djupa gravschaktet består av två kammare från den 18:e dynastin, det vill säga för cirka 3400 år sedan.
– Det som förvånat oss mest är att vi har funnit ett sådant stort antal individer redan. Vi har inte ens arbetat oss igenom den första kammaren helt och hållet och vi är uppe i runt 50 vuxna och 25 barn, säger Maria Nilsson som tillsammans med John Ward, båda vid Lunds universitet, leder utgrävningsteamet.
Vy mot sydöstra kammaren, med alkov. Bild: Gebel el Silsila
Då graven ligger under vatten, fylld med sand och slam, är det svårt att gräva och ännu svårare att få en korrekt uppfattning om hur gravgods och distribution har sett ut, men fynden som kommer ut, det vill säga gravgåvor, vittnar på en övre medelklass tillhörande minst tre generationers faraoner – Thutmosis II, III och Amenhotep II. Graven i sig är välbevarad men skeletten och deras ursprungliga mumielindning är tyvärr skadad av naturen.
Ett helt samhälle
I ingen annan dokumenterad grav i Gebel el Silsila har man tidigare funnit så många begravda människor. Ett viktigt resultat är det stora antal begravda kvinnor och barn de funnit, vilket avslöjar att det här har funnits ett komplett samhälle, med hela familjer som bott och arbetat här.
Hittills har teamet hittat tre sandstenssarkofager. Det två som är utgrävda innehöll ett spädbarn och ett litet barn. Den tredje sarkofagen, också gjord för ett spädbarn, väntar på att bli utgrävd.
Amulett i form av en lotus. Bild: Gebel el Silsila
Gravgåvorna består av betydelsefulla artefakter som ett dussin skarabéer, amuletter, pärlor, sigill, armband, ölmuggar, skålar och olika sorters förvaringskrukor.
Oväntat intakt grav
Teamet hade misstänkt att det skulle vara en grav under sanden, men inte att det var en schaktgrav och att den skulle vara intakt.
– Marken ovan graven märktes ut under vår första ytundersökning 2015 då vi kunde se en depression i marken, men själva utgrävningarna inleddes inte förrän sent förra säsongen. Det var inte förrän nu i höstas som vi lyckades komma ner i kammaren och börja gräva, berättar Maria Nilsson.
Forskningsteamet kommer att jobba vidare och tror att de hinner gräva ut hela graven till mitten av februari 2019.
Kontakt:
Maria Nilsson, PhD, Marie Curie Fellow, Dept of Archaeology and Ancient History, Lund University, maria.nilsson@klass.lu.se
Funderar du på nystart med träning och nyttig mat efter nyår? Är du nyfiken på var dina förfäder bodde för femhundra år sedan? Gentester för hembruk finns att köpa på mängder av både svenska och utländska webbplatser. För några hundralappar upp till tusentals kronor påstås du få veta om just du löper högre risk än andra att få vissa sjukdomar, har anlag för övervikt, skallighet eller har sprintergenen ACTN-3. Vissa gentester går även att köpa hos stora svenska apotekskedjor.
Allt som krävs är ett salivprov från munnen. Via posten skickas det till ett laboratorium där arvsmassan utvinns och analyseras. Men att gå igenom alla gener i arvsmassans är det inte tal om (se faktaruta). Företagens genchip ger bara utslag för ett fåtal genvarianter. Dessa gener har valts ut eftersom vissa forskargrupper har hittat kopplingar mellan dem och sjukdomar eller egenskaper i stora populationsstudier.
Inga enkla samband
Det är också gentesternas svaghet, för numera vet forskare att sambanden inte är så enkla.
DNA, gener och kromosomer
I varje cell i våra kroppar finns drygt två meter av en dubbelspiral instuvad. Den utgör vår arvsmassa och består av jättemolekylen DNA, deoxiribonukleinsyra. Byggstenarna är drygt tre miljarder par nukleotider, som består av en sockermolekyl, fosfat och en av fyra olika kvävebaser (A och T respektive C och G). För att få plats i cellen förpackas DNA i kromosomer. Varje cell utom könscellerna har två uppsättningar: 23 från mamman och 23 från pappan.
Den del av DNA som innehåller ”receptet” för hur ett protein ska tillverkas kallas för en gen. Proteiner beskrivs ofta som kroppens byggstenar eftersom de utgör viktiga beståndsdelar i kroppens vävnader och deltar i de flesta av kroppens reaktioner och processer.
Kartläggningen av människans arvsmassa tog tio år. Det första resultatet presenterades år 2001 och visade att människan har cirka 20 000 gener. Projektet kostade drygt 1 miljard dollar (cirka nio miljarder kronor). I dag, 17 år senare, har kostnaden för att kartlägga en persons arvsmassa sjunkit till cirka 1 000 dollar (9 000 kronor).
Gentester för hemmabruk analyserar endast ett litet antal av alla gener.
– För de flesta sjukdomar finns det hundratals förändringar i hundratals gener som bidrar i olika kombinationer. Att dra slutsatser på individnivå utifrån ett test där man bara tittar på ett fåtal genvarianter går inte. Det är inte seriöst, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Undantaget är ett litet antal svåra sjukdomar som orsakas av fel i bara en gen. Dit hör vissa former av ärftlig bröstcancer och den neurologiska sjukdomen Huntingtons sjukdom.
Marju Orho-Melander har under många år studerat sambandet mellan gener, kost och sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Hennes dom över självtesterna inom livsstil och hälsa är hård, inte bara för att svaret ofta är värdelöst utan för risken att de faktiskt orsakar skada.
– Självtester som säger sig mäta blodfetter och det onda kolesterolet LDL gör mig upprörd. På den svenska marknaden finns ett test där man analyserar fyra genvarianter. Men numera känner man till hundratals varianter plus ytterligare några högriskgener.
Risk för falsk trygghet
Risken är att en person som får reda på att den inte har någon av riskvarianterna, och inte känner till att svaret inte är värt något, låter bli att kolla sina blodfetter, säger Marju Orho-Melander.
– I värsta fall slutar de att äta statiner och dör en förtidig död i hjärt-kärlsjukdomar.
I takt med att fler genvarianter kopplas till vanliga sjukdomar kommer allt fler tester ut på marknaden. År 2019 lanseras ett test som påstår sig ge svar på om du riskerar övervikt eller fetma av för mycket kolhydrater.
– Det testet kommer att sälja som attan. Men jag kan redan nu säga att det inte finns några genvarianter som gör att man, baserat på dem, kan säga att man ska äta eller undvika kolhydrater, säger Marju Orho-Melander.
Jämför svaren med astrologi
Även Rikard Erlandsson, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, är kritisk. Som expert på dna- och genanalyser har han har studerat gentester som marknadsförs mot konsumenter, och varit i kontakt med ett stort antal av företagen. De svar och råd som vissa av dem ger jämför han med astrologi.
– Konsumenttest bidrar i de flesta fall bara till förvirring. Värst är det med svaren om sjukdomsrisker; de bör förmedlas av läkare och ska hanteras inom sjukvården, säger Rikard Erlandsson.
Han poängterar dock att det inte är mätningarna i sig det är fel på, utan hur man tolkar dem.
Så tolkas sjukdomsrisken
Tänk dig att sannolikheten för en viss sjukdom är 5 procent hos befolkningen i snitt.
Om ett gentest ger beskedet att du har en förhöjd risk, t ex en riskökning på 20 procent, så innebär det att risken att få sjukdomen ökar till 6 procent (1,2 x 5= 6).
Riskökningen innebär alltså inte att du faktiskt får sjukdomen. Bara att bland tusen personer med riskgenvarianten skulle 60 personer istället för 50 få sjukdomen.
Statistiken säger något om en grupp individer, inte vilka i gruppen som kommer att drabbas.
Källa: Boken DNA-kunskapens källa av DNA-forskaren Rikard Erlandsson
Jennie Ahlgren, etiker vid Jönköping university, har lagt märke till att gentester i hemmet fått ett uppsving igen.
– De syns mer i medierna, konstaterar hon.
År 2014 disputerade hon på etiska och juridiska aspekter av kostrådgivning på individnivå. Underlaget var data från en enkät och intervjustudie i Sverige. Resultatet visade att 70 procent av deltagarna kunde tänka sig att göra ett gentest. 65 procent kunde även tänka sig att testa sina omyndiga barn.
– Jag tror att jag skulle få ungefär samma siffror idag. Det är mycket mer exponerat numera och du kan köpa tester på apoteket.
Efterlyser etiska diskussioner
Jennie Ahlgren önskar sig därför en etisk diskussion. Vem har rätt till informationen? Ska barnen inte ha något att säga till om? Vill släktingar veta, och så vidare. Diskussionen kompliceras av att testerna kan ge information om genvarianter som verkar harmlösa men som kan visa sig vara kopplade till allvarliga sjukdomar.
– Ett problem är genen APOE som på den europeiska marknaden ofta finns med i tester för hjärt-kärlsjukdomar. Där nämner man inte att man numera vet att den har en koppling till Alzheimers sjukdom. Men det räcker att googla för att hitta den informationen, säger Jennie Ahlgren.
Apolipoprotein E (APOE) är en klass av proteiner som är inblandad i kroppens ämnesomsättning av fett. APOE är viktig vid både Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom.
Hon efterlyser också en juridisk diskussion, dagens gentester kan vara svåra att klassificera.
– Handlar det om kost och hälsa eller gener och medicin? Ska det diskuteras som en medicinfråga, kostfråga eller hälsoprodukt?
Och utbudet är stort. På den brittiska webbplatsen dnatestingchoise.com finns listor över hundratals företag som erbjuder allt från kombinerad släktforskning och medicinska test till nischade produkter som match-making och ”karma-gener”.
Inga hälsorisker med släktforskningstester
De få genetiska självtester som klarar sig undan forskarnas kritik är de som handlar enbart om släktforskning och härstamning.
– Dem finns det inga hälsorisker med. Det kan vara kul att veta varifrån ens förfäder har kommit och roligt att se att man som syskon kan ha ärvt lite olika gener från sin mamma och pappa. Dessutom kan man bli intresserad av andra kulturer, säger Marju Orho-Melander.
Rikard Erlandsson, som själv släktforskat med hjälp av dna-analys, instämmer. Samtidigt påpekar han att inte ens de alltid ger hela sanningen.
– Man ska vara medveten om att procentandelar när det gäller ursprung bara ger en grov bild. Svar i stil med att du är en procent sydkorean kan man inte lita på. Där spelar slumpen in.
– Resultatet beror också på vilka etniska grupper som tidigare skickat in dna till släktforskningsföretagen och vilka publika referensdatabaser de använder. Har du ursprung i en grupp som inte finns med, typ valloner, så framgår det inte. Möjligen kommer det upp som franskt eller tyskt påbrå, säger Rikard Erlandsson.
Text: Ulla Karlsson-Ottosson på uppdrag av forskning.se
Frågan är om det finns någon risk att dessa plastsopor bryts ner så mycket att plastpartiklar i nanostorlek frigörs, så kallad nanoplast. Det pågår i forskarvärlden en debatt om huruvida nedbrytningen stannar vid lite större plastfragment, så kallad mikroplast, eller om processen faktiskt kan fortsätta mot ännu mindre partiklar. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt just detta. Under experimentella förhållanden har de utsatt plastmaterial för mekanisk nedbrytning.
– Vi har kunnat visa att mekanisk påverkan på plaster genererar sönderfall av plasten ända ner till plastbitar i nanostorlek, säger Tommy Cedervall som är kemiforskare vid Lunds universitet.
Mikroplast och nanoplast
Deras studie knyter an till den pågående stora frågan om vad som händer med plast som hamnar i naturen och hur denna plast kan påverka djur och människor. Plastpartiklar i nanostorlek innebär några få miljondelar av en millimeter, det vill säga extremt små partiklar, så små att de bevisligen kan ta sig långt in i levande varelsers kroppar. I en tidigare studie från Lunds universitet kunde forskare förra året exempelvis visa att plastpartiklar i nanostorlek kan hamna i fiskars hjärnor och att detta orsakar hjärnskador som sannolikt leder till att fiskarna får rubbade beteenden. Den studien utfördes visserligen i laboratoriemiljö, men tyder på att nanoplast kan ge negativa konsekvenser.
Ett flertal andra studier från forskarvärlden har på senare tid satt fingret på den mer uppmärksammade mikroplasten och dess ökande spridning hos olika organismer samt de befarade konsekvenserna av detta. Det pågår för närvarande intensiva försök att nu även identifiera nanoplaster i naturen.
– Det är angeläget att man börjar kartlägga vad som händer med sönderfallen plast i naturen, säger Tommy Cedervall.
– Det är mer känt hur det ser ut bland personbilsförare. Därför behöver kunskapen bli bättre om alkohol-, drog- och läkemedelsförekomsten bland förare som kör lastbilar och buss, säger projektledaren Camilla Ekström på VTI.
Under perioden 2008 till 2015
Forskarna har använt sig av material från Trafikverkets djupstudiedatabas och Transportstyrelsens olycksrapporteringssystem Strada. De har valt ut olyckor med dödlig utgång och svåra personskador under perioden 2008 till 2015. Alla dessa svåra olyckor är medräknade, oavsett om det handlat om yrkestrafik eller resor på fritiden.
Resultat för omkomna förare visar att förekomsten av alkohol var lägre för lastbil och buss jämfört med tidigare resultat för personbilar – medan illegala droger och narkotikaklassade läkemedel låg på ungefär samma nivå.
Lätta lastbilar
I dödsolyckorna var användandet av alkohol och droger nästan helt kopplat till förare av lätta lastbilar. I den gruppen visade sig 10 procent vara påverkade, medan andelen för förare av tunga lastbilar och bussar var 1 respektive 0 procent enligt djupstudien. Olycksdatabasen visade liknande tendens.
Cannabis och amfetamin var de vanligaste drogerna och lugnande substanser förekom oftast bland de narkotikaklassade läkemedlen.
Det var betydligt mer vanligt att de påverkade förarna själva omkom i dödsolyckorna än om de inte var påverkade, nämligen 81 procent av de som intagit alkohol eller droger och 13 procent av de nyktra. Fordonstypen skiljde sig också åt i de fall där förarna hade varit inblandade i dödsolyckor. Bland de påverkade körde de flesta, 76 procent, lätt lastbil, bland de opåverkade var tunga lastbilar i majoritet med 55 procent.
”Jag har mina dagliga arbetsuppgifter och då finns krisen och riskproblemen i en slags sidolinje /…/ detta område tenderar att skjutas upp till sommaren när vi har mer tid att ta itu med.”
Detta citat från en intervju med en svensk kommunal ledare visar att vardagligt arbete och krishantering för en del chefer ses som separata uppgifter. Andra chefer ser krishantering som en del av sina regelbundna uppgifter och rutiner. Ofta integrerade med sina personliga värderingar.
Susanne Hede, doktor vid Karlstads universitet och verksam vid Försvarshögskolan har disputerat kring ämnet ledarskap vid kris och tar sitt avstamp i erfarenheter efter Tsunamin i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun. Den bygger också på enkätfrågor och intervjuer med ett stort antal kommunala ledare i Sverige. Studien syftar till att få kunskap om hur ledare på kommunal nivå, som står som krishanterare, uppfattar och upplever krishantering i beredskap, akut och lärandefasen.
Utmaning i mötet med det oväntade vid kris
Principerna i krishanteringssystemet innebär att kommunala chefer ska planera för och kunna hantera konsekvenser av kriser. Dessutom förväntas de lära av händelsen. Susanne Hedes resultat visar att man i en kommun kan uppfatta en händelse på många olika sätt. En extraordinär händelse i en kommun kan beskrivas som en olycka i en annan. Utmaningar under krishantering handlar om att möta det oväntade när en kris utvecklas. Även om chefer har en beredskapsplan, och har övat så är de inte förberedda i alla avseenden.
– Mina studier visar att det är främst två områden där cheferna anser sig ha en lägre beredskap vid en händelse, säger Susanne Hede. Lägre beredskap uppges finnas förallmänhetens behov, reaktioner och förmågor. Olika synsätt gällande allmänheten kan bidra till samarbetssvårigheter med andra organisationer. Bristande beredskap finns även för de tillfällen när en chef är ansvarig för krishantering samtidigt som hen privat är drabbad av en händelse.
Reflektion och utvärdering i grupp framgångsrik
En händelse utvärderas oftast i form av redogörelser för organisationens styrkor och svagheter under hanteringen. Susanne Hedes avhandling visar att reflektion i grupp utvecklarytterligare lärande efter en kris. Reflektion bidrar till exempel till att visa på dilemman och utmaningar som cheferna lyckats förhindra eller som hade kunnat uppstå.
– Jag hoppas att min avhandling kan öka förståelsen av de kommunala ledarnas uppfattning om sin roll som krishanterare och blir användbar vid utveckling av krishantering.
Susanne Hede, 08-553 427 91, doktor i psykologi vid Karlstads universitet och verksam vid Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan i Karlstad.
Uppskattningsvis slutar 40 procent av alla livsmedel som avfall vilket innebär avsevärd förlust av produktivitet, energi och naturliga resurser. I sin studie har han gjort fallstudier på fyra sorters avfall från mattillverkningsprocesser som annars skulle slängas: från tillverkning av potatisstärkelse, apelsinjuice, ärtprotein och vetestärkelse.
– Jag lät en speciell, trådbildande svamp växa på de olika avfallen vilket skapade en biomassa. Den såg olika ut på de olika avfallen, förklarar han.
Svamp hjälper till
Genom att ta överblivna restprodukter som normalt ska slängas och med hjälp av dessa odla svamp som, i sin tur, genererar proteinrik biomassa kan sedan massan användas och återföras in i produktionscykeln.
Ett exempel är att istället för att dra upp massor av småfisk bara för att mata annan fisk som odlas för matindustrin, kan foder baserat på svampprotein användas som alternativ. På dessa sätt återanvänds det mesta vilket medför en positiv effekt på såväl ekonomi som miljö.
Ett annat exempel är möjligheten att skapa bioplast med hjälp av svamp. Oljebaserad plast, som ju är ett mycket användbart och flexibelt material, förorenar vår miljö och bryts ner väldigt långsamt. Därför är metoder för billigare tillverkning av bioplaster viktiga.
Ekonomiska och miljömässiga vinster
Resultaten av forskningen visar att det kan finnas såväl miljömässiga som ekonomiska vinster att göra på den här sortens svampodling. Det kan minska såväl avfallsflöden som den kemiska syreförbrukningen (COD, mått på den mängd syre som behövs för att bryta ner de organiska ämnen som vatten innehåller) avsevärt men även sänka produktionskostnader.
– Det här är ett väldigt spännande forskningsområde och jag kommer ägna mina resterande månader i Borås åt att forska mer om hur odling på vetestrån kan användas för tillverkning av just bioplast. Sedan återvänder jag hem till Brasilien där jag hoppas få möjlighet att arbeta med liknande lösningar fast med kaktusar som ursprungsmaterial. Det är rätt torrt i Brasilien, så kaktusar har vi gott om, säger Pedro F. Souza Filho och ler.
Just nu pågår en omfattande utveckling kring havsgående drönare, som under långa perioder och för ”egen maskin” kan ta sig fram över stora områden och kontinuerligt samla in information. Drönaren som nu har testats i Kattegatt, SLU Aqua Sailor, är utrustad med ett ekolod som mäter mängden fisk. Samtidigt insamlas data på salthalt och vattentemperatur.
– Det här ger oss ett nytt verktyg för insamling av data som kompletterar undersökningar gjorda med bemannade fartyg. Vi får en upplösning i tid och rum som är omöjlig att uppnå med traditionell teknik. Datainsamlingen är dessutom bullerfri, och vi fiskar inte upp några fiskar, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Drivs av sol
Den obemannade farkosten kan vara ute till havs i månader och klarar tuffa förhållanden. Den tar sig fram med hjälp av vinden och elektroniken ombord drivs av solpaneler vilket gör datainsamlingen koldioxidneutral. Farkosten navigerar automatiskt och styrs och levererar in data till land via satellit.
Nu har drönaren för första gången använts i ”skarpt läge”. Farkosten sjösattes väster om Falkenberg måndagen 3 december och gjorde fram till 12 december mätningar kring två viktiga övervintringsplatser för havsfåglar i Kattegatt: Fladen och Lilla Middelgrund. Havsfåglarna som övervintrar där lever av fisk som tros finnas i stora mängder runt dessa områden.
– Med drönarens hjälp kan vi på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt undersöka var fisken finns och hur mycket fisk som finns. Med denna kunskap finns förutsättningar för att bättre reglera fisket i området så att tillräckligt mycket fisk finns kvar som föda till fåglarna, säger Andreas Wikström, miljöanalytiker på SLU Aqua som leder ett projekt om uppföljning i marina skyddade områden i Kattegatt.
Framtida flotta
Det långsiktiga målet är att öka förståelsen för de marina ekosystemen och att förbättra underlaget för förvaltningen
– Med en framtida flotta av marina drönare kan vi få detaljkoll på hur ekosystemen mår. Informationen kan vara uppdaterad i realtid och vara platsspecifik. Därmed skapas möjligheten för politiker och förvaltare att snabbt och effektivt genomföra åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling för havsmiljön, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Projektet drivs av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), vid Sveriges lantbruksuniversitet , som köpt in SLU Aqua Sailor. Forskningen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och Nordiska ministerrådet.
Filmklipp:
SLU Aqua Sailor har en kamera ombord som dokumenterat seglatsen. Här visas några bilder som segeldrönaren tagit i ett stormigt Kattegatt i december 2018:
Kontakt:
Jonas Hentati-Sundberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet, 073 – 938 79 69, jonas.sundberg@slu.se
Anderas Wikström, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges Lantbruksuniversitet, 010-478 40 19, andreas.wikstrom@slu.se
Växter kan, precis som människor, få syrebrist när de är under vatten. Sylvia Lindberg, professor vid Stockholms universitet, forskar på hur växter blir mer tåliga för att överleva syrebrist. När växter utsätts för syrebrist går gener igång som signalerar fara och att växten måste aktivera fler gener för att försvara sig. En av dessa gener är PLD, som bildar enzymet fosforlipas D. Det var tidigare okänt att den spelar en viktig roll i växternas signalsystem vid syrebrist.
– Vi misstänkte att den här genen var inblandad då den är det vid andra typer av påfrestningar växter utsätts för, till exempel vid för hög salthalt, kyla, torka och svampinfektion säger professor Sylvia Lindberg.
Genen spelar roll för växtens hälsa
Syrebrist hos växter visar sig som gulnade blad och att de inte växer lika mycket. Sylvia Lindberg och hennes forskargrupp använde muterade växter som saknade den potentiellt skyddande genen för att se om den klarade sig sämre vid en simulerad översvämning. Studien visade att mutanterna fick fler gula och döda blad – alltså att genen spelar roll för att hålla växten vid god hälsa.
– Vi gör studier på växten backtrav, Arabidospis, som är en vanlig modellväxt eftersom alla gener är kända hos den, säger Sylvia Lindberg.
En del av växtmutanterna visade sig producera mindre kalcium när de utsattes för syrebrist i jämförelse med den vilda växten. Det är därför möjligt att kalciummängden också verkar skyddande för växten. Kalcium är en viktig signalsubstans som kortvarigt ökar inne i cellerna vid alla typer av stress som undersökts.
Signalsubstanser viktiga vid syrebrist
– Till exempel är ris väldigt tolerant och ökar kalciummängden mer än vete som är känsligt för syrebrist och inte ökar i kalciummängd lika mycket. Olika grödor är olika känsliga för syrebrist, säger Sylvia Lindberg.
Växtmutanterna producerade också mindre fosfatidinsyra, även den en viktig signalsubstans vid stress hos växter. Nästa steg är att undersöka hur växterna skulle reagera på syrebrist om man i stället ökade mängden av den modifierade genen PLD.
– Då kanske det skulle bildas mer skyddande kalcium och fosfatidinsyra för att motverka effekten av syrebrist. Jag hoppas att mer forskning görs inom detta område. Det är ett riktigt detektivarbete men viktigt för att ta fram fler toleranta växtsorter, säger Sylvia Lindberg.
Forskarna har intervjuat både utlandsbaserade företag och företag baserade i Sverige och undersökt hur de ser på ansvarsfullt spelande, spelproblem och hur förberedda de är på de nya reglerna. Resultaten visar att företag utan licens har en längre historik av att följa kunders spelmönster än företag baserade i Sverige. En del bolag har också börjat arbeta mer proaktivt och kontaktar kunder som uppvisar ett problematiskt spelmönster, men det finns paradoxer gällande bolagens ansvarstagande.
– Överlag har alla bolagen samma syn på vad problemspelande och ansvarsfullt spelande innebär. De ser en förlust av kontroll över spelandet som ett tecken på spelproblem. Samtidigt bygger de åtgärder företagen erbjuder på aktiva val hos problemspelaren, säger David Forsström, forskare i folkhälsovetenskap och en av författarna i studien.
– Inget av bolagen diskuterar om det är möjligt att göra detta aktiva val om man väl har förlorat kontrollen över sitt spelande, fortsätter han.
En fråga som kvarstår inför omregleringen är om det räcker att enbart informera spelare om åtgärder för att minska spelande eller om det behövs mer omfattande reglering för att förhindra problemspelande.
Drygt 1 procent av alla gravida i Sverige får diagnosen graviditetsdiabetes. Karin Hildén, specialistläkare i obstetrik och gynekologi har forskat om följderna av graviditetsdiabetes och övervikt. Hon har använt sig av socialstyrelsens Födelseregister för att studera hur riskerna ser ut för både mamma och barn i samband med graviditetsdiabetes och hur övervikt påverkat riskbilden.
Födelseregister samlar alla data
Karin Hildén har studerat alla förlossningar i Sverige under perioden 1998-2012, och visar bland annat att kvinnor med graviditetsdiabetes löper högre risk för komplikationer, liksom gravida med övervikt och fetma. Hon utgick från Medicinska födelseregistret, ett register hos Socialstyrelsen som täcker 98 procent av alla graviditeter som leder till förlossning i Sverige. I registret samlas all information i vården om graviditet, förlossning och eftervård.
Övervikt har alltså en stor del i de komplikationer som drabbar kvinnor med graviditetsdiabetes. Tyvärr visar Karin Hildéns avhandling Gestational diabetes, obesity and pregnancy outcomes in Sweden också att vården ännu inte funnit tillräckligt effektiv behandling för graviditetsdiabetes. Och hur viktigt det är att behandla och förebygga övervikt.
– Att graviditetsdiabetes ökar beror på en ökande grupp av utlandsfödda och att vår population generellt väger mera än förr. Globalt har vi inte mycket graviditetsdiabetes men olika folkgrupper är olika känsliga för att få vissa sjukdomar.
Efterlyser rutiner i vården
Kvinnor som får graviditetsdiabetes riskerar komplikationer både före och efter förlossning. Därför är det viktigt med en uppföljning av kvinnan, menar Karin Hildén.
– Det behöver skapas en uppföljning av den här patientgruppen. Ett sätt skulle kunna vara att ha en rutin att även mamman kontrolleras när hon kommer med barnet till barnavårdscentralen. Det gäller att upptäcka sjukdomarna i tid innan man drabbas av dem, säger Karin Hildén.
Vad är graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes ger en nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Kvinnor kan få det under graviditeten och den brukar dyka upp efter vecka 20. Det finns ökad risk att få exempelvis typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, och havandeskapsförgiftning efter graviditetsdiabetes.
Tidigare studier visar att dagligvaruhandeln kan minska behovet av mycket energi om de har dörrar vid kylarna och anpassar butikens design och layout. Dessutom håller varorna högre kvalitet. Men det finns sedan tidigare mycket lite forskning kring hur kyldörrar påverkar kunden i sitt köpbeteende och upplevelse av köpsituationen.
– Det finns jättemånga faktorer som påverkar kunden både inne i butiken, före och efter köpet av kylda varor. Det jag har studerat är kundens köpbeteende med och utan dörrar, berättar Ulla Lindberg, doktorand inom både handelsforskning och resursåtervinning vid Högskolan i Borås.
Bidrar till upplevelsen
Hon har studerat beteendet kring mejeriprodukter, frukt och grönt samt kött. Det är lätt att tro att dörrar framför varorna fungerar som en barriär. Men i själva verket ger dörrarna en känsla av fräschhet och renlighet – något som är viktiga upplevelser för konsumenterna.
– Sinnena är viktiga för kunderna – syn, lukt och hörsel. Så länge dörren är hel, ren och enkel att öppna och stänga bidrar den positivt till intrycket.
Ulla Lindberg gjorde i sin forskning dels observationer i matbutiker samt fokusgruppsintervjuer med tre kategorier av konsumenter: studenter, medelålders och pensionärer.
– Andra faktorer, som om det är tunga varor, om de är i förpackningar eller om varorna är lätta att hitta, påverkar uppfattningen om kyldörrar, säger hon.
Tvärvetenskaplig studie
Avhandlingen är unik genom dess tvärvetenskaplighet. Resursåtervinningsdelen av forskningen handlar om energieffektiviseringen. Att ta tillvara på den energi som finns och hålla rätt temperatur på rätt ställe. Handelsforskningen består i att det är konsumenten hon har studerat.
Ulla Lindberg berättar att köpsituationen inne i en matbutik är speciell jämfört med andra butiker. Kunden ska många gånger klara köpet själv, hitta varan och det är inte alltid personal i närheten även om det vore önskvärt. Servicen i det här fallet kan till exempel vara att kunden erbjuds en vara som är lättillgänglig och håller rätt temperatur.
– Det är viktigt att ta hänsyn till kunden när man arbetar med teknik. Att kombinera resursåtervinningen med handelsforskning och kunskaper om konsumentbeteende. Köpsituationen i butiken måste vara funktionell utifrån konsumenten och det finns mycket kvar att göra för att öka effektiviteten och tillgängligheten, säger hon.
På senare år har forskare upptäckt att alger i oceanerna producerar ämnen som innehåller ämnet brom. Denna produktion är relaterad till fotosyntesen, och är alltså driven av solljuset.
Nu beskriver forskare vid Göteborgs universitet en hittills okänd källa till bromerade ämnen i atmosfären från nybildad havsis under vintern, trots att solljuset knappt existerar.
– Detta har vi upptäckt i Antarktis, alltså havsområdena kring Sydpolen. Där bildas varje år havsis vintertid, som sedan smälter under sommaren för att nybildas till vintern igen, säger Katarina Abrahamsson, professor på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, och huvudförfattare till en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Havsis bidrar med brom till atmosfären
Forskarnas mätningar av ämnen som innehöll brom i havsis, snö och luft, avslöjade att den antarktiska vinterisen bidrog med tio gånger mer brom till atmosfären än havsvattnet.
Dessutom såg forskarna att bidraget av brominnehållande ämnen var högre i vinterisen än i sommarisen. Därför fick man förändra bilden av hur dessa ämnen bildas, och forskarna föreslår att kemiska snarare än biologiska processer dominerar i avsaknad av solljus.
I studierna använde forskarna en global klimatmodell. Den visade att de bromerade ämnena, som producerades under vintern, spred sig till hela södra halvklotet.
– Vi kunde uppskatta att bidraget av brom från havsisen utgör hela tio procent av det atmosfäriska bromet som finns i världen, säger Katarina Abrahamsson.
Isen kring Nordpolen liknar Sydpolens
Forskarnas resultat visade också att havsis, även under årets mörka tid, är en viktig källa till atmosfäriskt brom. Och det är något som påverkar atmosfärskemiska förlopp och klimat på hela södra halvklotet.
De pågående klimatförändringarna medför att isen i Arktis blir mer och mer lik den runt Antarktis. Arktis skiftar därmed från att ha flerårsisar till att i högre utsträckning ha ettåriga isar.
– Så våra resultat kan förmodligen tillämpas även på norra halvklotet, säger Katarina Abrahamsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
DNA, gener och kromosomer