När tumörer går mot mer avancerade stadier backar de i sin utvecklingsfas, blir mer aggressiva och förlorar egenskapen hos den ursprungliga vävnaden. De erhåller också en förmåga att förflytta sig, vilket gör att de kan sprida sig och bilda metastaser på andra ställen i kroppen, som så småningom kan leda till av patienten avlider.
För att tumörer i kroppens epitelvävnad, till exempel i hud och slemhinnor, ska bilda metastaser genomgår tumörcellerna en process som förkortas EMT (epithelial-to-mesenchymal transition). Genom denna process utvecklar cellerna en förmåga att förflytta sig samtidigt som de förlorar sin tillväxtkapacitet och blir mer stamcellslika. Denna märkliga omvandling gör att tumörcellerna blir mer invasiva och därför inte svarar på ett flertal cancerbehandlingar, inklusive hormonbehandlingar.
Ribosomerna spelar stor roll
I den aktuella studien har forskarna funnit att EMT underlättas av att nya ribosomer produceras. Ribosomer är cellernas proteinfabriker, där alla proteiner som behövs för att cellen ska fungera, bildas. Studien visar att nyproduktion av ribosomer inte bara har betydelse i processen som stimulerar celltillväxt.
De gulfärgade cellerna (som visas vid pilarna) är det första beviset för ökad nyproduktion av ribosomer i celler som genomgår EMT (epithelial-to-mesenchymal transition).
– Tills helt nyligen har den allmänna uppfattningen varit att ribosomerna bara har en passiv roll när proteiner bildas. Vi har nu sett att ribosomerna verkar ha en mer specifik, komplex och aktiv roll. Det visar att det behövs mer kunskap om hur ribosomerna bidrar till cellernas funktion, både i friska och sjuka vävnader, konstaterar Theresa Vincent, gruppledare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien tillsammans med Scott C. Blanchard vid Weill Cornell Medicine, USA.
Forskarna visade också att en blockering av nyproduktionen av ribosomer ledde till att aggressiva och hormonresistenta tumörer delvis kunde återgå till en godartad, icke metastaserande form.
Återfick känsligheten för hormonbehandling
– Vi använde en liten molekyl, som kallas CX-5461 för att blockera produktionen av ribosomer i en musmodell av humana tumörer. Vi upptäckte att primära tumörer förändrades från en invasiv till en icke-invasiv form samt att de verkade återfå sin känslighet mot hormonbehandling, berättar Theresa Vincent.
– Mest slående var att CX-5461-behandlingen också ledde till en tydlig minskning av antalet lungmetastaser. Detta antyder att behandling med CX-5461 skulle kunna öka känsligheten mot hormonbehandling hos patienter där denna sorts behandling inte längre fungerar. Vi tycker att det här är ett uppseendeväckande genombrott och för närvarande genomför vi ett antal uppföljande valideringsstudier, säger Theresa Vincent.
Studien har gjorts av en internationell grupp forskare med deltagare från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet i Sverige, samt forskare i USA, Österrike, Spanien och Förenade Arabemiraten.
Det är känt sedan tidigare att inflammation bidrar till utveckling av många cancerformer. Den nya studien pekar på att det också skulle kunna gälla för prostatacancer.
– Vi kunde se att män som hade haft blindtarmsinflammation eller hade akne vid tiden för mönstring oftare fick prostatacancer senare i livet. En möjlig förklaring till det är benägenhet att utveckla en viss typ av inflammation, säger Henrik Ugge, ST-läkare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
En tänkbar förklaring till ett samband mellan akne och prostatacancer är också bakterien Cutibacterium acnes, som har kopplats till båda sjukdomarna.
Vad är inflammation?
Inflammation är en process som bidrar till kroppens försvar mot skador, infektioner och tumörer. Immunförsvarets celler utsöndrar olika ämnen, så kallade signalmolekyler, för att kommunicera med varandra och styra inflammationsprocessen.
– Vi har även undersökt om det finns ett samband mellan prostatacancer och ett antal inflammatoriska signalmolekyler. I den processen har vi identifierat flera intressanta signalmolekyler, vilka behöver utvärderas ytterligare, men skulle kunna peka på vilken typ av inflammation som eventuellt har betydelse för prostatacancer, säger Henrik Ugge.
Varje år får cirka 10 000 män prostatacancer i Sverige. Det är för att förstå mer om vilka processer i kroppen som bidrar till prostatacancer som forskarna vid Universitetssjukhuset i Örebro nu undersökt om blindtarmsinflammation eller akne i tidig vuxen ålder påverkar risken för prostatacancer senare i livet. Forskningen bygger på information från nationella register och omfattar runt 240 000 män födda i Sverige.
– Om vi lyckas förstå vilka processer i kroppen som bidrar till att prostatacancer utvecklas kan det öppna dörrar till nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla prostatacancer, säger Henrik Ugge, läkare och doktorand vid Örebro universitet.
Kontakt:
Henrik Ugge ST-läkare Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, henrik.ugge@regionorebrolan.se
Svenska vattenverk arbetar hårt för att säkerställa god kvalitet på vårt dricksvatten. För att förhindra sjukdomsspridning behöver vattenverken klorera vattnet. Ett dilemma är att kloreringen kan leda till att potentiellt hälsoskadliga biprodukter bildas.
Bara ett fåtal kända biprodukter kontrolleras vanligtvis i dricksvattnet, bland annat de så kallade trihalometanerna (till exempel kloroform), vars nivåer regleras av Livsmedelsverket. Nu har samverkan mellan forskare vid Linköpings universitet och flera vattenverk bidragit till nya framsteg i jakten på biprodukter i dricksvatten.
Unika biprodukter vid varje vattenverk
– Med hjälp av avancerade tekniker har vi kunnat spåra ytterligare ämnen, som detekterats på molekylär nivå. Det visade sig att den största delen av biprodukterna var unika för varje vattenverk. Det innebär att specifika förutsättningar på varje vattenverk påverkar vilka biprodukter som bildas, säger Anna Andersson, doktorand vid TEMA Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Tekniken som spårar biprodukter i dricksvatten
Den teknik som forskarna använt för att analysera vattnet är ultrahögupplöst masspektrometri. Denna teknik innebär att man inte behöver leta efter kända ämnen, som man hittills varit tvingad till. Istället kan massan hos molekylerna i ett prov bestämmas så exakt att man får reda på vilka atomer varje molekyl består av.
Under ett års tid har hon i tätt samarbete med fyra svenska vattenverk, som har olika råvatten och reningsprocesser, utfört provtagning på vatten. Resultatet visade att även vid de vattenverk där de reglerade trihalometanerna inte kunde uppmätas, fanns en stor variation av biprodukter.
Forskarna kunde också spåra en stor variation av biprodukter hos de vattenverk som använder kloramin, en mildare form av klorering, i reningsprocessen.
Klorering viktigt för att förhindra sjukdomsspridning
Den stora variationen av biprodukter gör det svårt att veta hur man på bästa sätt ska minska hälsorisken från dessa ämnen.
– Ibland talar man om cocktaileffekten, och det är vad detta handlar om. Vad vi behöver förstå är hur vi kan minska risken från hela blandningen av ämnen. Risken från biprodukterna som nu kartlagts är okänd, men den potentiella risken är motiv nog att arbeta mot minskad biproduktsbildning, säger Anna Andersson.
Klorering är ett av våra viktigaste skydd mot bakterier i dricksvattnet och kloret har en viktig funktion för att ge god vattenkvalitet genom ledningsnätet. Frågan forskarna ställer sig nu är hur man kan fortsätta använda kloreringen effektivt och samtidigt minska exponeringen av oönskade biprodukter.
Vetenskaplig artikel: Waterworks-specific composition of drinking water disinfection by-products, Anna Andersson, Mourad Harir, Michael Gonsior, Norbert Hertkorn, Philippe Schmitt-Kopplin, Henrik Kylin, Susanne Karlsson, Muhammad Jamshaid Ashiq, Elin Lavonen, Kerstin Nilsson, Ämma Pettersson, Helena Stavklint och David Bastviken (2019) Environmental Science: Water Research & Technology
Mine Islar, forskare vid Lund University Centre for Sustainabilty Studies, vad är det mest intressanta i rapporten?
1. Att förlusten av biologisk mångfald är lika avgörande som klimatförändringarna.
Förlusten av arter, hela ekosystem och genetisk mångfald är redan ett globalt hot och ett generationshot mot mänskligt välbefinnande. Många av våra basala behov, som livsmedelsproduktion, matsäkerhet och hälsa är beroende av biologisk mångfald. Men den är till stor del osynlig i ekonomiska produktionsprocesser och i individuellt och samhälleligt beslutsfattande. Det övergripande målet med rapporten är därför att förse beslutsfattare med de verktyg de behöver för att kunna fatta bättre beslut för människor och natur.
2. Arbete för att uppnå de globala målen får inte göras på bekostnad av den biologiska mångfalden
Rapporten ger tydliga bevis för att den biologiska mångfalden är viktig för att uppnå de flesta av de globala hållbarhetsmålen, antingen direkt, som rent vatten, hav och marina resurser och ekosystem och biologisk mångfald, eller indirekt, som fattigdom, näring, hälsa och välstånd, utbildning och ojämlikhet.
Men det är också viktigt, som rapporten påpekar, att titta på avvägningar mellan att uppnå målen och att bevara biologisk mångfald, framförallt i relation till livsmedelssystem, energiproduktion och insatser för klimatanpassning. Till exempel så kan utökningen av jordbruksland för att odla mat, och biobränsleproduktion, även om det görs på ett mer hållbart sätt, leda till negativa effekter för biologisk mångfald och vilda djur och växter.
3. Det är den första rapporten att inkludera lokal kunskap och kunskap från ursprungsfolk
Områden där ursprungsfolk bor omfattar mer än 20 procent av världens landyta och 80 procent av planetens kända jordbundna biologiska mångfald. Den största kulturella mångfalden finns i världens tropiska skogsområden. En stor andel ursprungsfolk tar fortfarande hand om sitt land enligt traditionella principer, och använder olika indikatorer som exempelvis hur jorden mår, hur man värnar om sitt område, och ömsesidigt ansvar med mål att gynna välmående ekosystem.
Grön havssköldpadda (Chelonia mydas) utanför Hawaii, USA. Foto: Brocken Inaglory, CC BY-SA 3.0
Några av dessa är relativt kompatibla med indikatorer som västerländska forskare använder. Andra ingår i lokala världsåskådningar som inte kan mätas eller förstås av forskare, och än mindre vara kompatibla med vetenskapliga principer.
Baserat på lokal kunskap och kunskap från olika ursprungsfolk visar rapporten att många grupper har observerat snabba förändringar i naturen och förändringar i ekosystem under de senaste 50 åren. Nästan samtliga upplevs som negativa för naturen men också för människor.
Märkbara förändringar är minskad tillgång till resurser, en ökning vad gäller tid och avstånd att resa för att skörda, nya och invasiva arter på grund av klimatförändringar (arter som lever i mer södra delar som nu finns i arktiska områden) och en direkt mänsklig inblandning, förlusten av habitat, speciellt skogar och savanner, samt vilda djurgruppers hälsa och individuella storlek.
Vad kan samhället göra utifrån rapporten?
Rapporten framhäver att förlusten av biologisk mångfald är ett resultat av vår sociala och ekonomiska utveckling, som helt har dominerats av ett fokus på ekonomiskt välstånd. Hittills har den här länken inte gjorts tillräckligt tydlig, eftersom ekosystem ofta studeras isolerade från bredare sociala, politiska och ekonomiska frågor. Det är en väldigt viktigt del i rapporten eftersom det gör det tydligt att förlusten av biologisk mångfald till stor del är driven av de strukturer som ligger till grund för dagens ekonomiska system.
Skogar och hela ekosystem är skövlade inom skogsindustrin, eller för utvinning av olja eller palmolja som används i snacks och kosmetika.
Det viktigaste budskapet är vikten av att erkänna att vi inte kan skydda och bevara den biologiska mångfald som vi har kvar om vi fortsätter med och ökar vår konsumtion, som redan tär på världens resurser. Om vi fortsätter med ”business as usual” kommer takten på förluster att öka, och till sist kommer vi att underminera alla möjligheter att uppnå en majoritet av hållbarhetsmålen.
Därför föreslår rapporten att regeringar ska se över sin politik så att den följer en princip om att skydda biologisk mångfald och naturen. Det kan innebära att ta bort olika subventioner samt att skapa ekonomiska incitament för att uppmuntra beteenden som leder till positiv påverkan på ekosystem på alla samhällsnivåer, från individuella konsumenter, till företag som är inblandade i internationell handel och finanser. Men allra viktigast är att ingjuta ett etisk och moraliskt och socialt ansvarstagande hos alla medborgare, det vill säga alla oss som lever på jorden, att skydda det system som upprätthåller vårt liv vare dag.
Framför allt är rapporten en skarp påminnelse om vad som kommer att hända om regeringar världen över inte tar en aktiv ställning vad gäller att skala ner den nuvarande ohållbara produktionen och konsumtionen, samt tar sig an de enorma ojämlikheter som finns i många delar världen, som leder till katastrofala konsekvenser för människor och vår naturliga miljö.
Rapporten: IPBES-rapporten är framtagen av 145 ledande experter från 50 länder, som representerar en jämn fördelning av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner. 310 experter har kommit med ytterligare input. Den omfattar alla landbaserade ekosystem (förutom Antarktis), inlandsvatten och de öppna oceanerna. För att säkerställa största möjliga noggrannhet, trovärdighet och policyrelevans har IPBES rapporten blivit granskad två gånger i en öppen och transparent process av hundra externa experter inklusive forskare och beslutsfattare, praktiker och personer som innehar inhemsk och lokal kunskap.
Kontakt:
Mine Islar, forskare vid Lund Univeristy Centre for Sustainability Studies, mine.islar@LUCSUS.lu.se.
Mine Islar är huvudförfattare för kapitel sex i rapporten som handlar om politik och transformativ styrning. Hon är en av två författare baserade i Sverige. Hennes forskning och expertis är inom förnybar energi, miljörättvisa, naturresurser och kollektivt handlande.
Omkring 1,5 miljoner människor dog av tuberkulos (TBC) år 2017, vilket gör den till den mest dödliga smittsamma sjukdomen världen över. Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. En gång inuti kroppen förvandlas bakterierna till en tuffare form som tål mer stress och är svårare att döda.
Dessutom är ökningen av läkemedelsresistent tuberkulos ett stort hinder för att behandla sjukdomen framgångsrikt. Nu har forskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis och Umeå universitet funnit en molekyl som förhindrar och till och med omvänder resistens mot det mest använda antibiotikumet för behandling av tuberkulos, isoniazid.
– Molekylen kan också stärka antibiotikans förmåga att döda tuberkulosbakterier – även de som är känsliga för antibiotika. Det skulle kunna innebära att läkare i framtiden skulle kunna skära ned den besvärliga sexmånadersbehandlingen de förskriver i dag, säger Fredrik Almqvist, professor i kemi vid Umeå universitet, som deltagit i den nydanande studien.
Letade efter särskilda molekyler
Snarare än att leta efter nya och bättre antibiotika, bestämde sig forskaren Christina Stallings och hennes medarbetare vid Washington University School of Medicine i St. Louis, i samarbete med Umeåforskaren Fredrik Almqvist att leta efter molekyler som hindrar bakterierna från att bli mer motståndskraftiga. När tuberkulosbakterier hamnar i en miljö med låg syrehalt, såsom de förhållandena bakterierna möter i en människokropp, klumpar bakterierna ihop sig och bildar en tunn biofilm. Denna biofilm är motståndskraftig inte bara mot syrefattiga förhållanden utan även mot antibiotika och andra stressfaktorer.
Med hjälp av Fredrik Almqvist och hans forskargrupp screenade forskarna 91 molekyler som hämmar biofilmer i andra bakteriearter. Molekylerna valdes ut från ett kemiskt bibliotek med föreningar av liknande kemisk grundstruktur. Forskarna fick träff och hittade en molekyl, kallad C10, som inte dödade tuberkulosbakterierna men hindrade dem från att bilda en biofilm.
Minskade antibiotikaresistensen
Ytterligare experiment visade att blockering av biofilmbildningen med C10 gjorde bakterierna enklare att döda med antibiotika och till och med begränsade utvecklingen av antibiotikaresistens. Forskarna behövde bara en bråkdel av mängden isoniazid för att döda tuberkulosbakterierna när isoniazid kombinerades med C10. Dessutom blir en på en miljon tuberkulosbakterier spontant resistenta mot isoniazid när de odlades under typiska laboratoriebetingelser. Men när forskarna växte tuberkulosbakterier med isoniazid och C10-molekylen, uppkom aldrig de läkemedelsresistenta mutantbakterierna.
Mest överraskande var att molekylen till och med reverserade antibiotikaresistensen. Tuberkulosbakterier med mutationer i en specifik gen kan tåla isoniazidbehandling. Men sådana bakterier dör när de behandlas med isoniazid plus C10, upptäckte forskarna.
Ännu inte testad på människa
– Detta var ett helt oväntat resultat. Vi förväntade oss absolut inte att kunna vända antibiotikaresistensen. Men det skulle kunna betyda att om vi använder någon molekyl såsom C10 kan vi ge alla de miljoner människor i världen som bär på isoniazid-resistenta bakterier möjlighet att använda isoniazid igen mot tuberkulos, säger Christina Stallings.
Molekylen är dock inte färdig att användas på människor eller ens testad på djur, förklarar Christina Stallings. Denna studie genomfördes på bakterier som växte i laboratoriemiljö. Forskarna utreder fortfarande huruvida molekylen är säker och hur den kan processas av kroppen.
– Vi har denna fantastiska molekyl, och vi har visat att det är möjligt att förebygga och vända antibiotikaresistens. Nu jobbar vi på att förbättra själva molekylen så att vi kan börja testa den på djur, men vi försöker också ta reda på exakt hur den förhindrar biofilmbildningen så att vi kan utveckla mediciner med samma verkningssätt.
I detta arbete deltar även Umeåforskaren Christer Larsson och hans medarbetare.
– Vi har funnit en ny strategi att behandla tuberkulos, men det kommer krävas mer forskning innan det blir verklighet, säger Christina Stallings och Fredrik Almqvist.
Artikel: Chemical disarming of isoniazid resistance in Mycobacterium tuberculosis (Flentie K, Harrison G, Tükenmez H, Livny J, Good J, Sarkar S, Zhu D, Kinsella R, Weiss L, Solomon S, Schene M, Hansen M, Cairns A, Kulén M, Wixe T, Lindgren A, Chorell E, Bengtsson C, Krishnan K, Hultgren S, Larsson C, Almqvist F, Stallings CL.) Proceedings of the National Academy of Sciences. Week of May 6, 2019
Kontakt:
Fredrik Almqvist, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, fredrik.almqvist@umu.se
Omkring tre procent av landets vuxna drabbas av förmaksflimmer, vilket är en betydande riskfaktor för stroke. För 80-åringar är siffran över 15 procent. Därför är undersökningar av vem som har flimmer livsviktiga.
Förmaksflimmer är en heterogen sjukdom som varierar från patient till patient. Mikael Henrikssons, forskare vid Lunds tekniska högskola visar i sin avhandling i biomedicinsk teknik hur information om hjärtats elektriska aktivitet kan samlas in på ett tillförlitligt sätt med avancerad signalbehandling. Det ger en mer detaljerad uppfattning om vilken typ av flimmer patienten har jämfört med traditionellt EKG.
Vad är förmaksflimmer?
Hos friska patienter styrs impulserna för att öka eller minska pulsen av det autonoma nervsystemet. Under förmaksflimmer är det istället elektriskt kaos i förmaken som orsakar en oregelbunden hjärtrytm.
– Om du har en mycket kort flimmerattack kan inte traditionell EKG-analys detektera den. Dagens EKG-analys fungerar främst vid långa flimmerepisoder eftersom ett visst antal oregelbundna hjärtslag behövs för att fastställa att patienten lider av förmaksflimmer.
En EKG-inspelning från en individ med förmaksflimmer innehåller ofta flimmervågor som orsakas av den elektriska aktiviteten i förmaken. Mätningarna av dessa flimmervågor kan ge kliniskt intressant information men är förhållandevis små och därför känsliga för störningar.
Kriterierna för en kort flimmerattack
Hur går det till? Mikael Henriksson har utvecklat ett ”signalkvalitetsindex”. Med den har han identifierat ett antal kriterier som utmärker korta flimmerattacker. Därigenom går det plötsligt att få syn på de svagare flimmerpulserna, i bruset från alla andra signaler.
– Det handlar framförallt om formen, amplituden och kvaliteten som tillsammans blir unika för de små flimmervågorna.
Genom att använda det här indexet skulle det kunna gå att detektera förmaksflimmer hos fler patienter och undvika falsklarm som orsakar lidande och höga kostnader för vården, enligt Mikael Henriksson.
Under en dygnsmätning av hjärtaktiviteten har signalen en högst skiftande kvalitet. Under vissa perioder störs flimmervågorna ut av muskler som ger brus och av elektroder som blivit rubbade. Därför blir analysen av ett 24-timmars EKG svårtolkad eller missvisande.
Måste först införlivas i mätningsapparaturen
– Min forskning kretsar kring analys av små flimmervågor som är bruskänsliga och därför svåra att avläsa. Men genom en utvidgning av analysen kan även kortare episoder detekteras.
Mikael Henriksson poängterar att flimmervågornas låga signalstyrka gör dem mer bruskänsliga än vid analys av endast hjärtrytm. Just detta faktum söker han lösa med sin forskning.
– Signalkvalitetsanalys och analys av flimmeregenskaper, då signalkvalitet tas i beaktande är nog mitt största bidrag till forskningen, säger han.
Mikael Henriksson poängterar att han ägnar sig åt grundforskning. Metoden är utvärderad för flera olika typer av EKG-inspelningar, och för flera olika ändamål. Men för att forskningsresultaten ska kunna appliceras på en vårdcentral måste hans sökmetod efter korta flimmerattacker införlivas i den mätningsapparatur som finns idag.
När traditionellt skogsbruk övergick i modernt under 1900-talet, blev många av de syd- och mellansvenska skogarna tätare och mörkare än de tidigare varit. För många arter i solbelysta och öppna skogar, och som har eken som sitt livsutrymme, har det inneburit en ökad risk för utdöende.
– De här insekterna utgör en stor del av den biologiska mångfald som vi i lag och med internationella överenskommelser åtagit oss att bevara. Förutom att vara vackra och fascinerande är de också mycket viktiga för skogsekosystemens stabilitet, säger Oskar Gran, vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Han forskar inom Ekprojektet vid Göteborgs universitet, ett långsiktigt forskningsprojekt som utvärderar skötselalternativ för igenväxande ekskogar i södra Sverige.
Har jämfört olika skogsytor
Inom Ekprojektet studeras 25 par av skogsytor. I varje par utvecklas en yta fritt och en sköts aktivt via naturvårdsgallring. På den gallrade ytan avverkas cirka en fjärdedel av trädbiomassan till förmån för ekar och vissa organismgrupper. Effekten av de två skötselalternativen följs sedan upp.
– Långsiktiga, experimentella utvärderingar av olika skötselalternativ är det ont om inom naturvården. Studier som de inom Ekprojektet är därför mycket viktiga för att vi ska kunna veta om våra naturvårdsåtgärder är de rätta.
Antal arter ökade med en tredjedel
Vedlevande skalbaggar är en artrik och naturvårdsintressant djurgrupp med runt 400 representanter på den svenska rödlistan över hotade och nära hotade arter. I den nya studien undersökte Oskar Gran och hans forskarkollegor vilken effekt skötseln haft på vedlevande skalbaggarna kopplade till ekar.
– Vi visste sedan tidigare att de svarade positivt på gallringen direkt efter skötselingreppet. Men studien visade att effekten hållit i sig och till och med förstärkts efter tio år, säger Oskar Gran,
De vedlevande skalbaggarna kopplade till ek hade till och med ökat i antalet arter med en tredjedel jämfört med skogsytorna som stått orörda.
– Det var ett resultat som överraskade oss. Vi hade väntat oss att återväxten efter gallringen skulle ha missgynnat djurgruppen. Dessutom träffade vi på ett antal arter som bara fanns i de naturvårdsgallrade ytorna och inte i de orörda, säger Oskar Gran.
Kontakt:
Oskar Gran, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, oskar.gran@bioenv.gu.se
Det väl känt att prematurt födda barn, före vecka 37, riskerar ”seneffekter” som vuxna, det vill säga konsekvenser av sjukdom och behandling. Det kan handla om olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion.
– Med tanke på att för tidig födelse är vanligt, är fynden viktiga eftersom detta är något som kan drabba många. Dessa individer behöver uppföljning och förebyggande åtgärder för att bevara njurfunktionen, säger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och forskningsledare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet.
Utveckling av njurarna avbryts
Den höga andelen av för tidig födsel (för närvarande 5-8 procent i Europa och 10 procent i USA) – och bättre överlevnad – har samtidigt konsekvenser för folkhälsan som är viktiga att ta hänsyn till, menar forskarna från Centrum för primärvårdsforskning samt Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA, som gjort studien som är publicerad i British Medical Journal.
Födsel före 37 veckors graviditet kan delvis avbryta njurarnas utveckling och mognad under graviditeten, vilket resulterar i att färre så kallade nefroner bildas (filter som tar bort avfall och toxiner från kroppen).
– Färre nefroner har associerats med utvecklingen av högt blodtryck och progressiv njursjukdom senare i livet, men de långsiktiga riskerna för vuxna som har fötts för tidigt har varit oklara och därför är studien angelägen, säger Kristina Sundquist.
Stor registerstudie av svenskar
Med hjälp av rikstäckande födelsedata analyserades över 4 miljoner individer födda i Sverige under 1973-2014, varav 207 271 personer var för tidigt födda. Fall av kronisk njursjukdom (4 305 fall i hela studiepopulationen) identifierades sedan från rikstäckande sjukhusdata och kliniska register till och med 2015 (högsta ålder 43 år).
Efter att ha beaktat så kallade störfaktorer som kan påverka sambanden, fann forskarna att för tidig födsel (mindre än 37 veckors graviditet) och extremt för tidig födelse (mindre än 28 veckor) var associerat med nästan dubbla och trefaldiga risker för kronisk njursjukdom från födseln till vuxenlivet.
Sambandet mellan för tidig födelse och kronisk njursjukdom var starkast upp till 9 års ålder och förblev därefter ökat i åldrarna 10-19 år och 20-43 år. Kronisk njursjukdom drabbade både män och kvinnor och verkade inte vara relaterat till gemensamma genetiska eller miljöfaktorer i familjen.
Information om tidig födsel viktigt
Detta är en observationsstudie och kan som sådan inte studera orsaker, varför forskarna nämner vissa begränsningar, exempelvis att individerna kunde följas som längst till 43 års ålder. Men det stora antalet individer och den jämförelsevis långa uppföljningen leder forskarna till att dra slutsatsen att för tidig födelse är en stark riskfaktor för utvecklingen av kronisk njursjukdom från barndomen till vuxenlivet.
– Vi vill se det lika naturligt för läkaren att fråga om patienten är för tidigt född, som att ta blodtrycket, säger Kristina Sundquist. Samtidigt är det viktigt att patienterna själva spontant berättar för sin läkare om han/hon är för tidigt född.
Kontakt:
Kristina Sundquist, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och Centrum för primärvårdsforskning, kristina.sundquist@med.lu.se
– Att stora mängder alkohol är en riskfaktor för blodpropp var känt, men nu kan vi se att risken börjar öka redan vid en alkoholkonsumtion som många nog betraktar som måttlig, säger Magdalena Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
Blodpropp, venös trombos, är en vanlig och allvarlig kärlsjukdom som kan leda till förtida död. De vanligaste formerna av venös trombos är blodproppar i benen och blodproppar i lungorna. Förekomsten av venös trombos har ökat under de senaste decennierna.
Mer än en av fem personer som drabbas av venös trombos avlider under det första året efter diagnos. En allvarlig komplikation är att en blodpropp från benet lossnar och följer med blodet till lungorna. I många fall har personer som får venös trombos nyligen legat på sjukhus för någon annan sjukdom eller har en cancersjukdom.
Ökad risk för venös trombos redan vid måttligt drickande
I sin avhandling har Magdalena Johansson studerat drygt 2 000 patienter som insjuknat i venös trombos. Det gick att se en signifikant koppling mellan högre alkoholintag och ökad risk för venös trombos hos män. Män med en konsumtion på 4,8 glas alkoholhaltig dryck eller mer per vecka löpte 20 procent högre risk att drabbas än män som drack mindre än 0,9 glas per vecka. Någon motsvarande riskökning kunde däremot inte ses för kvinnor som drack. Vid en konsumtion under 4,8 glas per vecka gick det dock inte att se någon statistiskt säkerställd riskökning heller bland männen.
Fysisk aktivitet minskar risken hos kvinnor
I avhandlingen studeras även risken för blodpropp vid olika nivåer av fysisk aktivitet. Kvinnor som idrottade minst en gång i veckan och kvinnor med fysiskt aktivt arbete hade lägre risk för venös trombos än stillasittande kvinnor. För män gick det inte att se någon sådan koppling. Inte heller blodsockernivåer och diabetes påverkade risken för venös trombos.
– Även om studierna inte ger svar om de direkta orsakssambanden, hoppas jag att resultaten ska motivera människor till en hälsosammare livsstil. Mindre alkohol och mer fysisk aktivitet har ju också många andra positiva hälsoeffekter. Ökad kunskap om riskfaktorer kan också hjälpa oss att förstå varför sjukdomen drabbar vissa men inte andra, säger Magdalena Johansson.
Över 100 000 västerbottningar studerades
I studien deltog 108 025 invånare i Västerbottens län utan tidigare venös trombos. Studien pågick från 1985 till 2014. Deltagarna var 30 till 60 år gamla vid studiens start. Alla studiedeltagare genomgick en hälsoundersökning, Västerbottens hälsoundersökningar, när de gick med i studien. Deltagarna svarade också på en enkät om bland annat diabetes, alkoholintag och fysisk aktivitet. Sedan följdes deltagarna framåt i tiden via diagnosregister, medicinska journaler och svar på röntgenundersökningar. Av deltagarna insjuknade 2054 personer i venös trombos för första gången under perioden.
Kontakt:
Magdalena Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, och specialistläkare i internmedicin på Skellefteå lasarett, mnajon03@student.umu.se
Var du en av de 20 000 personer som sprang Stockholm Maraton 2018? Då minns du hur varmt det var, och hur många som var tvungna att bryta på grund av det. Ett av de största problemen när det är varmt ute är att hålla vätskebalansen i schack. Och det är här KTH-forskaren Gaston Crespos och hans kollegers nya teknik kommer in i bilden.
Svettkontroll varnar i god tid
– Ett av de områden där tekniken kommer till användning är för att övervaka kroppens vätskebalans – i form av elektrolytbalans – så att människor inte drabbas av uttorkning, eller dehydrering som det kallas på fackspråk. Genom att hålla koll på den svett människokroppen utsöndrar kan användaren i god tid före problem uppstår få ett besked om uttorkning, så att vederbörande kan avbryta träningen eller dricka vätskeersättning. Teknikens syfte är att kunna anpassa träningen efter din individuella kropps förutsättningar och värden, säger Gaston Crespo, universitetslektor på avdelningen för tillämpad fysikalisk kemi.
Tekniken innebär en form av bärbara elektrokemiska sensorer, som kan vävas in i kläder eller användas fristående i direktkontakt med huden via till exempel ett armband. De kroppsvätskor som kollas är svett och blod. Sensorerna ingår endera i en lapp som fästs på huden eller som mikronålar. Detta beroende av applikation.
En armband mäter innehåll i blod och svett och skickar informationen till din träningsapp.
– Båda teknikplattformarna kan användas vid medicinska sammanhang hemmavid eller sportutövande, men också som ett verktyg på sjukhus och läkarmottagningar. Sensorerna klarar av att upptäcka en rad problem. Som redan nämnda vätskebrist och elektrolytbalans samt njurproblem., säger Gaston Crespo.
– Just njurproblem associeras till exempel av utsöndringen av kaliumjoner och nivån av kreatinin i blodet som tekniken kan identifiera.
Mäter mjölksyra under träningens gång
När det kommer till träning och sport är det inte bara vätskebalansen som kan mätas. Vid hård ansträngning hinner kroppen inte transportera bort mjölksyran från musklerna, och detta är något som Gaston Crespos och de andra KTH-forskarna sensorer kan mäta kontinuerligt under träningens gång.
– Sensorerna kan också mäta hur stressad en människa är, samt hennes uppmärksamhet.
Om tekniken och sensorerna skulle kunna användas tillsammans med appar och klockor som Run Keeper och Fitbit? Enligt Gaston Crespo är detta möjligt givet att klock- och apptillverkarna importerar den typen av data som genereras av sensorerna och visar upp den på ett användbart sätt. Därmed skulle träningen kunna tas till nästa nivå.
Sensorerna
Bland de biomolekyler som sensorerna kan snappa upp finns natrium, klorid, kalcium, magnesium, ammonium, glukos, urinsyra och aminosyror som glycin. Dessa biomolekyler hjälper användaren att hålla koll på leverns och hjärtats hälsa, metabolismen samt diabetes, för att nämna några exempel.
Förutom teknik inbäddad i armband och kläder som kan mäta fysiska parametrar tänker sig forskarna att nästa generations sensorer ska kunna samla in och visa biokemiska värden som uppmätts i mänskligt svett. Detta för att verkligen öka förståelsen för kroppens fysiska status.
Förutom Gaston Crespo ingår även KTH-forskarna Marc Parrilla, Rocio Canovas, Maria Cuartero och Lijun Chai i teamet bakom arbetet.
– Elevernas möjligheter att lära sig matematik begränsas av den undervisning som elever vanligtvis möter i skolan. För att elever ska få bra möjligheter att lära sig matematik behöver de oftare få jobba med problemlösning på lektionerna. Lärarna kan stödja elevernas arbete genom att anpassa sitt stöd till elevernas svårigheter, säger Johan Sidenvall, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid.
Överbetoning på utantillärande
Generellt sett finns det inom undervisning en överbetoning på utantillärande av procedurer utan en tydlig koppling till matematisk förståelse. Detta sker till exempel genom att elever ensidigt jobbar med rutinuppgifter och genom att läraren talar om för eleverna hur man ska lösa uppgifter vid genomgångar eller vid enskild räkning. En sådan undervisning sker till del på bekostnad av att lära sig genom problemlösning som har visat sig vara effektivare för att lära sig matematik. Att kunna matematiska procedurer är viktigt inom matematik, men elever kan inte få en djupare matematisk förståelse med hjälp av endast procedurhantering.
Syftet med avhandlingen
För att förstå varför undervisningen domineras av utantillärande och arbete av rutinuppgifter har han studerat gymnasieelevers undervisning och analyserat gymnasieläroböcker. Detta för att se i vilken omfattning som elever möter problemuppgifter i undervisningen och hur eleverna jobbar med de problemuppgifter som de ändå möter.
Ett andra syfte med avhandlingen var att undersöka hur undervisningen skulle kunna förbättras. För detta utarbetades ett lärarstöd som syftade till att stödja läraren att hjälpa sina elever i deras problemlösningsprocesser, utan att ta bort utmaningen för eleverna.
Resultaten har implikationer på hur undervisningen kan utformas för att elever ska lära sig matematik på ett bättre sätt, för hur läroböcker kan användas och utformas samt att resultaten kan användas inom lärarfortbildning och lärarutbildningen.
Kontakt: Johan Sidenvall, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, johan.sidenvall@umu.se
Människans energibehov förväntas öka stort i framtiden, till och med dubbleras fram till 2050, enligt flera prognoser. Det kommer att finnas behov av ren energi i stora mängder, och en potentiell lösning ges av solen. Bränslen från solljus listades som nummer fyra av ”top emerging technologies” av World Economic Forum 2017.
Det bästa sättet att lagra solenergi i stora mängder och under lång tid är i form av ett bränsle, som har en energitäthet mellan 10 och 100 gånger högre än batterier. Artificiell fotosyntes är en metod att fånga in och lagra solenergi i de kemiska bindningarna hos ett solbränsle.
Projektet SoFiA (Soap Film-based Artificial Photosynthesis), vid Uppsala universitet, har som mål att göra en apparat på labskala som producerar solbränslen och råmaterial till kemisk industri med hjälp av enbart solljus, vatten och koldioxid. Forskarna har fått ett EU-anslag som omfattar 3,2 miljoner euro.
Konceptet bygger på designade såpfilmer med ytaktiva molekylära katalysatorer, som härmar de så kallade tylakoidmembranen i de gröna växternas blad. Den tekniska lösningen är biomimetisk, där man utnyttjar de stora ytorna i ett kontinuerligt regenererande skum. Forskarna har skapat molekylära katalysatorer, gjorda av vanliga grundämnen i själv-associerande, foto-katalytiska ytor av designade såpfilmer och skum.
Video om SoFiA-projektet, solenergi och såpbubblor (engelska), 4.50 min
– Vid Uppsala universitet finns stark kompetens kring de fotokemiska reaktionerna inom artificiell fotosyntes. Inom SoFiA kommer vi att samarbeta med experter inom helt andra områden, bland annat såpfilmer, mikrofluidiska system och flerskalig modellering, säger projektets koordinator Leif Hammarström, professor vid institutionen för kemi vid Uppsala universitet.
Slutmålet är att validera en prototyp som kan omvandla koldioxid till ett förnybart bränsle och råmaterial för industri, på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.
Fotnot:
SoFiA har åtta partnerorganisationer i sex länder och koordineras av professor Leif Hammarström vid Uppsala universitet. Projektet startade den första januari 2019 och löper under fyra år. Det är finansierat genom EU, inom ramprogrammet Horizon 2020.
Kontakt:
Leif Hammarström, professor vid institutionen för kemi – Ångström, Uppsala universitet, leif.hammarstrom@kemi.uu.se
Kvinnor har högre skolbetyg än män. Upp till två tredjedelar av skillnaden tycks bero på att kvinnor har högre motivation för skolarbete och lägger ner mer tid på det. Männen presterar bättre än kvinnorna på högskoleprovet. Skillnaden är ungefär lika stor som mellan skolbetygen, men till männens fördel.
Ungefär 40 procent av männens högre resultat förklaras av att de män som skriver provet har högre kognitiva förmågor än de kvinnor som skriver.
– I totalbefolkningen ser vi inga könsskillnader i kognitiva förmågor, säger Arizo Karimi. Men de män som väljer att skriva provet är en selekterad grupp och har i genomsnitt mer av de förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat. Motivation, på det sätt vi mäter det, tycks inte spela roll för provresultatet.
Mäter olika förmågor
Betyg och högskoleprov mäter olika förmågor. Vilka är viktigast för att slutföra en universitets- och högskoleutbildning? Rapportförfattarna finner i likhet med tidigare forskning att skolbetygen är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är.
– Skolbetygen tycks vara ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet. Om vi tog bort högskoleprovet skulle vi sannolikt få ännu fler kvinnliga studenter, och studenterna skulle i genomsnitt ha högre motivation men lägre kognitiva förmågor, avslutar Arizo Karimi.
Boken bygger på en omfattande intervjustudie med klubbledare, tränare och spelare i åtta, över tid mycket framgångsrika, elitidrottsklubbar inom fotboll, ishockey, handboll och basket, både på herr- och damsidan.
Författare är Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås och Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. De har under flera år studerat organisatorisk resiliens och vad som gör företag livskraftiga över tid. Nu har de flyttat fokus till idrottsklubbar.
– Området är outforskat i Sverige och vi ville ta fram kunskap om hur framgångsrika elitidrottsklubbar leds och hur arbetslivet kan inspireras av dessa, förklarar Margareta Oudhuis.
Modell visar vad som krävs för framgång
Under intervjuerna lyckades författarna urskilja ett antal faktorer i klubbarnas arbetssätt som visat sig vara betydelsefullt. Klubbarna jobbar under stark press; pengar ska dras in, spelare ska bytas ut och komma in i laget och dess spelidé samtidigt som klubben har både fansens och pressens ögon på sig. Ändå hade alla hittat ett gemensamt framgångskoncept som fungerar: tajta teamorganisationer.
En tajt organisation innebär, enligt författarna, att individen hamnar i en mindre utsatt situation. När teamet kan hjälpas åt blir det mindre risk att någon får för hög arbetsbörda och ökad stress, som till slut kan resultera i att personen blir utbränd. Det är också lättare att jobba med kontinuerlig förbättring om kunskapen inte försvinner när en person lämnar organisationen.
– Det kändes intressant att försöka koppla det här till arbetslivet. Det gäller främst det här med teamorganisering och att de har satt fokus på ständig förbättring, säger Stefan Tengblad.
Nästa steg en internationell studie
Forskarna uppmanar alla som är intresserade av ledarskapsfrågor att läsa boken, och även alla idrottsintresserade som kan läsa om vad som ligger bakom sportsliga framgångar i de lagidrotter de är intresserade av.
Nästa steg i forskningen är att göra en internationellt jämförande studie av elitidrottsklubbar för att se om det går att finna samma mönster utomlands.
Kontakt:
Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås, margareta.oudhuis@hb.se
Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, stefan.tengblad@his.se
I kroppen är interleukin-6 framför allt känd som en signalmolekyl i vårt immunsystem. Proteinet frisätts av immunceller vid en infektion och medverkar i försvaret mot bakterier och virus, men har också visats ha betydelse för andra processer i kroppen, bland annat energiomsättning.
Feta gnagare hade mindre IL-6
Precis som många människor äter gnagare för mycket när de erbjuds kalorität mat. I studien fick råttor och möss god och energirik mat – en blandning av fett och socker – utöver den vanliga maten.
– Vi fann att de råttor och möss som blev feta hade minskade nivåer av IL-6, men bara i en region i hjärnan, som kallas det parabrakiala området, säger Devesh Mishra, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
För att förstå om denna minskning av IL-6 är bra eller dåligt för gnagarnas ämnesomsättning påverkade forskarna gener i möss, så att nivåerna av IL-6 selektivt minskades i just det parabrakiala området:
– Dessa råttor och möss lade på sig mer kroppsfett och ökade i vikt, och det såg vi också hos de gnagare som inte hade tillgång till den frestande energirika maten utan bara åt hälsosam mat. Vi drar slutsatsen att minskade nivåer av IL-6 i detta hjärnområde är problematisk, och att det sannolikt bidrar till störningar i ämnesomsättningen och viktökning, säger Devesh Mishra.
Specifik region i hjärnan spelar roll
Kroppsvikten är beroende av att vårt energiintag och vår energiförbrukning är i balans. När vi går upp i vikt kan det alltså antingen bero på störningar som gör att vi äter mer eller på något som minskar vår energiförbrukning.
– Vår studie visar att IL-6 som produceras lokalt i det parabrakiala området i hjärnan är extra viktig för regleringen av kroppsvikten, eftersom båda dessa aspekter för viktbalans påverkas samtidigt: mattintaget minskar och energiförbrukningen ökar, eftersom IL-6 stimulerar kroppen att producera värme och förbränna fett. Nivåerna av IL-6 i det parabrakiala området påverkar därför hela ekvationen för energibalansen, säger docent Karolina Skibicka, som leder forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.
Möss och antagligen människor
Även om denna studie gjorts på gnagare är det rimligt att anta att resultaten även är relevanta för människor. En tidigare studie, som genomfördes av andra forskare vid Sahlgrenska akademin, visade att nivåerna av IL-6 var högre i blodprover från människor med övervikt och fetma. Samtidigt var nivåerna av signalmolekylen mindre i ryggvätskan, som speglar förhållandet i hjärnan, jämfört med normalviktiga människor.
Något som förbryllar forskarna i resultaten från den nya studien är det faktum att kopplingen mellan IL-6 i hjärnan och fetma bara sågs hos gnagare av manligt kön. Honorna hade normala nivåer av IL-6, och forskargruppen undersöker nu varför honor tycks ha ett skydd mot den sårbarhet för fetma som hanarna har.
Öppnar för nya fetmabehandlingar
1,9 miljarder människor i världen beräknas idag vara överviktiga, varav 650 miljoner har fetma. Fetma är alltså ett globalt hälsoproblem där det finns stora behov av nya behandlingar.
– Att vi nu vet att IL-6 har stor betydelse för vår kroppsvikt och att molekylen har denna effekt i en specifik hjärnregion är en viktig upptäckt och kan öppna nya möjligheter i strävan efter mer effektiva strategier mot fetma, säger Karolina Skibicka.
Kontakt:
Karolina Skibicka, docent, forskargruppsledare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, karolina.skibicka@neuro.gu.se
Devesh Mishra, forskare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, devesh.mishra@neuro.gu.se
Spelbolagen har de senaste åren investerat allt mer i marknadsföring. 2007 spenderade de en miljard kronor på marknadsföring. Förra året låg summan på nära sju och en halv miljard.
Men trots denna kraftiga ökning av spelreklam har andelen som spelar minskat. Idag spelar runt 60 procent av befolkningen minst några gånger per år. För 20 år sedan låg siffran på nära 90 procent.
Sverige har haft en stark tradition av vissa spelformer, exempelvis trav och tipsextra. som förklarar varför så stor andel av befolkningen har spelat jämfört med andra länder. Nu har andelen spelare sjunkit till en nivå som mer liknar omvärldens.
– Från att ha handlat om skraplotter och stryktipset, har det istället börja handla om betting och kasinospel på nätet, säger Anders Nilsson, som doktorerar om behandling för spelberoende vid Karolinska institutet.
Mer än spelreklam bakom missbruk
Av de som spelar finns det idag omkring 150 000 problemspelare, det vill säga personer som har spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem. Liknande andel (brukar ligga på 1 till 4 procent) finns i de flesta i-länder.
Andra spelformer än tidigare, gör att färre spelar men fler spelar för större summor pengar. Och allvarliga spelbeteenden ökar.
Samtidigt som mängden spelreklam har ökat kraftigt, har mängden spelproblem i samhället inte ökat. Detta tyder på att spelreklam inte tycks vara en huvudfaktor när det gäller den totala mängden spelproblem i samhället.
Att spannet brukar ligga mellan 1 till 4 procent i de flesta i-länder kan delvis förklaras genom genetik, menar Per Binde, docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet, som forskat om spel och spelberoende sedan 2001.
Genetiska skillnader i impulsivitet
– Ungefär hälften av variationen mellan att vara och inte vara spelberoende, kan man förklara genom genetiska skillnader. Den andra hälften beror på miljöfaktorer. Just att hälften går att förklara via genetiska faktorer kan man även se för andra beroenden, exempelvis alkoholberoende, säger han.
Spelberoende, precis som andra beroendesjukdomar, är en komplex kombination av arv och miljö. Den genetiska komponenten, som ökar risken för i princip alla beroendesjukdomar, är de gener som avgör hur impulsiv en person är.
– Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Om man är väldigt impulsstyrd kan detta ta sig uttryck på många olika sätt, och spelberoende är ett av dem, säger Anders Nilsson.
Oändlig mängd triggers
Det är samtidigt svårt att fastställa om spelberoende neurologiskt är kopplat till spelreklam, eftersom forskningsfältet fortfarande är ganska ungt. Alldeles för få hjärnscanningsstudier har gjorts för att kunna dra mer generella slutsatser.
Forskningssammanställningen Brain Imaging in Gambling Disorder från Berlins medicinska universitet visar dock att man i flera hjärnskanningsstudier av personer med spelberoende vid spelstimuli sett ökad aktivitet i flera delar av hjärnan, exempelvis i prefrontal cortex.
Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Men det är svårt att fastställa hur spelberoende är kopplat till spelreklam.
Detta kan i sin tur förklara varför vissa personer med spelberoende i enkäter svarat att spelreklam försvårar beroendet. Anders Nilsson poängterar dock att spelstimuli kan bestå av olika saker, inte bara spelreklam.
– Om du tänker att du spelat väldigt intensivt under en längre tid, så är det väldigt mycket som påminner om spel. Det behöver inte bara vara spelreklam, utan kan även vara personer eller platser som går att associera med spelande. Efter ett tag finns det nästan en oändlig mängd triggers.
Spelberoende har likheter med alkoholism
Spelberoende, eller hasardspelssyndrom, kännetecknas av ett ständigt spelbegär som den spelberoende inte kan hantera. Detta leder i sin tur till ett ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende. Kriterier för diagnosen sammanfaller till stor del med kriterier för andra beroenden, såsom alkoholism.
Hasardspelssyndrom började klassas som en beroendesjukdom 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling.
Den statliga Spelinspektionen (tidigare Lotteriinspektionen) har infört en ny tjänst för att motverka överdrivet spelande bland svenskar. På spelpaus.se kan man nämligen numera välja att stänga av sig själv från allt spel om pengar. Man kan antingen välja att pausa ditt spelande en månad, tre månader, ett halvår eller tills vidare.
Riskfyllda spelformer mer tillgängliga
Andelen problemspelare har stått relativt still senaste åren. Däremot har allt fler av dessa fått så allvarliga spelproblem att det kan handla om ett beroende, och denna andel har ökat med 50 procent sedan 2015. Detta kan ha att göra med att i takt med att traditionella spelformer tappat, har mer riskfyllda spelformer ökat och blivit allt mer tillgängliga.
– Det är en mindre grupp som spelar, men de spelar för mer pengar. Omsättningen ökar inte jättemycket, men den ökar, säger Anders Nilsson.
Enligt Per Binde visar inte forskningen att spelreklam generellt sett bidrar till att spelproblem ökar mycket i samhället, men att enkät- och intervjustudier med problemspelare visat att åtskilliga får sina beroendeproblem förvärrade. Med detta som bakgrund kan därför reklam för specifikt riskfyllda spelformer ligga bakom att andelen personer med allvarliga spelproblem ökat trots att mängden spelproblem generellt sätt stått still, menar Per Binde.
Den nya spellagen som skulle minska spelproblemen har gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i flera mediekanaler, som Facebook och Instagram.
– Spelreklamen är allt mer frekvent och finns på fler ställen, vilket gör den svårare att undvika. Tv-reklam går exempelvis att zappa förbi, vilket inte är möjligt när det kommer till utomhusreklam. Detta har stimulerat spelandet och dragit in personer i riskfyllda spelformer, säger Per Binde.
– Det finns dock även andra anledningar till att bland annat kasinospel ökat; exempelvis att tillgängligheten ökat. Det svårt att exakt mäta detta, men det går att se att det finns en effekt.
Mängden spelreklam ökade efter nya lagen
Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spellag, som många hoppades skulle minska mängden spelreklam. Utvecklingen sedan årsskiftet har dock varit den motsatta, och i januari i år var annonsköpen 30 procent högre än i januari förra året.
Den nya spellagen, som skulle minska spelproblemen i samhället, har samtidigt gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i fler mediekanaler, exempelvis på Facebook och Instagram, vilket inte var möjligt tidigare.
En av de viktigaste anledningarna till att spelreklamen ökat är att spelbolagen enligt den nya spellagen endast får ge bonuserbjudanden till nya kunder.
– Spelbolagen vill just nu få in nya kunder, jämfört med tidigare då man kunde arbeta mer med att hålla kvar tidigare kunder genom att locka med bonuserbjudanden. Att spelreklamen skulle öka efter den nya spellagen borde egentligen inte komma som en överraskning, säger Per Binde.
Spelbolagen positionerar sig
En annan anledning till att spelreklamen ökat så mycket är att spelbolagen vill passa på innan spelmarknaden stabiliserat sig, menar Anders Nilsson.
– Spelbolagen har lagt ner så otroligt mycket på reklam, utan att det har speciellt stor effekt på hur många det är som spelar. Men det kan vara så att just nu är det extra mycket reklam eftersom spelbolagen försöker positionera sig på marknaden som öppnats upp.
Från regeringshåll har man varit missnöjd med hur spelreklamen påverkats efter årsskiftet. Civilminister Ardalan Shekarabi menar att spelreklamen blivit alltför omfattande och aggressiv, och i april 2019 meddelade han att regeringen kommer att tillsätta en utredning gällande utformningen av spelreklamen.
– Situationen med spelreklamen är ohållbar, vi kan inte skydda konsumenterna som det ser ut nu. När branschen inte levererade det som krävdes sätter vi nu igång arbetet för att förändra det, sa han under pressträffen.
Samtidigt visar flera studier att spelreklam tillhör den typ av reklam som allmänheten är mest kritiska till. I en Sifoundersökning från tidigare i år, beställd av spelreklamskritiska organisationen Skiftet, uppgav 87 procent av de tillfrågade att de anser att det finns alldeles för mycket spelreklam, medan hela 70 procent var för ett totalförbud.
Text: Jakob Bach på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
