Pojkar i åldrarna 7–12 år sticker ut i CIF:s analys. Det är den yngsta ålderskategorin och vanligtvis mycket idrottsaktiv. Minskningen i antalet träningstillfällen per person och år i den gruppen var hela tolv procent mellan 2012 och 2017. För flickorna i samma ålder var motsvarande minskning drygt fem procent.
– Det finns ännu inga svar på varför föreningsidrottandet minskar bland de allra yngsta. Däremot vet vi att många unga redan i dag rör sig för lite. På sikt kan minskningen bli ett problem både för svensk idrottsrörelse och för folkhälsan. Om trenden håller i sig finns det skäl att vara orolig, säger Johan R Norberg.
Minskar mest på landsbygden
Pojkarnas föreningsidrottande minskar i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, inte minst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån i små kommuner i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län.
– Vi har tidigare sett att idrottandet är särskilt starkt i rika kommuner men svagare på platser där inkomsterna och utbildningsnivån är lägre. Utvecklingen speglar det förhållandet, säger Johan R Norberg.
Centrum för idrottsforskning har i tidigare rapporter visat att aktivitetsnivån i hela barn- och ungdomsidrotten har minskat det senaste decenniet. Nedgången har varit särskilt stor bland äldre tonåringar och inte minst flickor. Den minskningen har avstannat under senare år.
Fotnot:
Statistiken bygger på Riksidrottsförbundets redovisning av Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK).
Att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Det är forskningsplattformen SLU Future Food som har givit ut en så kallad policy brief med forskares rekommendationer för hur Sverige ska få bukt med matsvinnet.
Snabbguide till beslutsfattare
Syftet med rekommendationerna är att ge beslutsfattare, såväl inom politiken som livsmedelsbranschen, en snabbguide till lämpliga åtgärder som grundar sig i vetenskaplig forskning. I briefen ges en utförligare förklaring till varje rekommendation. I korthet ser de ut så här:
Formulera nationella mål för Sverige: 50 procent mindre matsvinn 2030, 75 procent mindre matsvinn 2050.
Prioritera svinnet av animalier för att snabbt få ner miljöbelastningen.
Inför ett nationellt svinndatacenter dit aktörerna rapporterar in data, som kan tydliggöra ”hot spots” för att stimulera forskning och innovation.
Utred producentansvar för maten.
Kräv att alla aktörer som hanterar mat har en ”plan B” upprättad i förväg, för hur överskottsmat ska hanteras för att komma tillgodo som mat när, inte om, svinn uppstår.
Uppdra åt Skolverket att införa matbedömning i läroplanen och att utöka ämnet Hem- och konsumentkunskap.
Folkbilda om bäst-före-märkningens innebörd, matbedömningar och matsvinnets konsekvenser.
Fortsätt arbetet kring optimal (sänkt) förvaringstemperatur i kylkedjan.
Utmana färskvarunormen. Vilka livsmedel kan med fördel hanteras i fryst eller torkat skick?
Kartlägg svinnet i alla delar av livsmedelssystemet, och även de djur som i dagsläget inte används till köttproduktion, så som hästar, värphöns och getter.
– Jag har forskat på matsvinn i många år men först nu börjar området få den uppmärksamhet som behövs för att vi ska kunna lösa problemen, säger Ingrid Strid, forskare vid institutionen för energi och teknik, som skrivit rekommendationerna med hjälp av sina kollegor.
Vad är matsvinn?
Matsvinn är livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk FAO.
SLU bedriver forskning om matsvinn i de flesta av livsmedelskedjans delar, från primärproduktion, industri, butik, storkök och hushåll, till återvinning i kretsloppssystem och nya möjligheter för restprodukter längs vägen. Många olika aspekter studeras, till exempel matkvalitet och livsmedelssäkerhet.
– Matsvinnsfrågan är högprioriterad. Den har avgörande betydelse för att minska matens klimatpåverkan, är komplex och kräver samarbete mellan många parter. Men framför allt kräver den ett engagemang som vi nu förutsätter att politikerna har, säger Annsofie Wahlström, kommunikatör vid plattformen SLU Future Food.
I dag skrapar, bränner, opererar eller fryser man bort hudtumörerna vid basalcellscancer.
– Vi önskar att det fanns en enklare metod att behandla basalcellscancer. Det vore jättebra om det fanns en kräm att använda, säger Sara Prosén, specialistläkare på hudkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Varje år drabbas mer än 50 000 personer, och enligt prognosen riskerar ännu fler att utveckla sjukdomen i framtiden. En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro har nu startat ett projekt för att undersöka hud som är UV-skadad och jämföra mot normal hud.
– Basalcellscancer är en snäll form av cancer men idag vet vi inte så mycket om tumörens biologi och fysiologi. Flera kommer att drabbas i framtiden och det vore bra om vi kunde hitta enklare behandlingsmetoder, säger Magnus Lindberg, professor och överläkare på hudkliniken och ansvarig för forskargruppen.
Tre typer hudtumörer
Det finns tre olika typer av hudtumörer: basalcellscancer, malignt melanom och skivepitelcancer. För att upptäcka basalcellscancer gäller det att vara uppmärksam på avvikande hudförändringar. Det är en växande, ibland glansig knuta som emellanåt blöder och huden kan kännas skrovlig. Det är vanligt att få den i ansiktet. För att ta bort hudtumören skrapar, bränner, opererar eller fryser man bort den på hudkliniken. Vårdcentraler kan också behandla patienter med hudtumörer men där skärs den bort.
I studien kommer det att ingå cirka 40 patienter och den kommer att pågå under några år framöver. De kommer att ta en hudbiopsi, ett vävnadsprov, på personer som har solskadad hud. Sedan kommer de att framkalla en akut solbränna på frivilliga försökspersoner med normal hud.
– Vi vill jämföra en kroniskt solskadad hud mot en akut solskadad hud. Idag är det många som överskattar vad huden tål. UV-ljuset är inte bara skönt det kan vara farligt också, säger Magnus Lindberg.
Njut av solen på rätt sätt
Det finns mycket vi kan göra själva för att inte hamna i farozonen. Det gäller att komma ihåg att solen är som starkast mellan klockan 11 och 15.
– Att svenskarna älskar solen blir ibland ett bekymmer. Tänk på hur du beter dig i solen. Åker du utomlands är det ofta starkare sol och du kan inte vara lika länge i solen. Använd alltid solkräm och sitt gärna i skuggan. SMHI har en bra översikt över länders UV-index. Där kan du se hur länge du kan vara i solen innan det blir farligt för just din hudtyp, säger Sara Prosén.
Kontakt:
Sara Prosén, Specialistläkare vid Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, sara.prosen@regionorebrolan.se
Majoriteten av alla spel behöver du kunna se för att spela. Det är få som är anpassade för att även kunna spelas av personer med nedsatt syn eller andra funktionsvariationer. Frequency Missing är ett undantag.
Den inkluderande designen innebär att alla ska kunna spela, även de som är blinda eller har annan synrelaterad funktionsvariation. De med nedsatt syn spelar genom att dra fingret över touch-skärmen och lyssna efter ljud som guidar dem genom spelet.
Berättelsedrivet med intressanta ljud
Just för peka-klicka-spel blir det extra viktigt med en intressant story och miljö. Per-Anders Östblad, adjunkt på Högskolan i Skövde, är en av personerna bakom idén till Frequency Missing.
– Eftersom vi ville inkludera personer med synnedsättning valde vi att göra ett berättelsedrivet spel. Det är en spännande, lite rolig och rätt så barnvänlig berättelse inspirerad av noir-deckare, Tintin och möjligtvis lite Jönssonligan, berättar han.
I peka-klicka-spel är det vanligt att huvudkaraktären återger allt som händer, vilket blir extra viktigt och användbart då det ska kunna spelas av personer med synnedsättning. Huvudpersonen Patricia är radioreporter och spelet utspelar sig till stor del på en radiostation någon gång under 1960- eller 70-talet.
– Under den eran fanns det många intressanta ljud att jobba med. Skrivmaskiner, sladdtelefoner, rullbandspelare och överlag fler mekaniska ljud än vi har omkring oss idag, säger Per-Anders Östblad.
– Många gillar sättet vi tagit fram för att göra peka-klicka-spel tillgängliga och spelets berättelse och atmosfär har varit väldigt uppskattade. Vi har också fått mycket beröm för grafiken och ljudet, säger Henrik Engström, bitr. professor inom informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Utmaning i att få in tänket hos spelföretagen
Det finns andra funktionsvariationer än blindhet, som påverkar spelupplevelsen. Dyslexi och färgblindhet är två exempel som också kan skapa problem för spelaren. Visuell information är väldigt svår att ersätta och Henrik Engström ser nu en utmaning i att bredda inkluderingstänket i fler spelföretag.
– Alla spel kan inte spelas av alla men det är ju onödigt att skapa hinder som inte behöver vara där, säger han.
Frequency Missing är en översättning av spelet Frekvens saknad som från början utvecklades som ett projekt finansierat av Post- & telestyrelsens innovationstävling. Det producerades på svenska för mobila enheter med pekskärm. Efter lansering, och ett gott mottagande, uppstod idén och behovet av att också lansera spelet på engelska.
Henrik Engström, bitr. professor inom informationsteknologi på Högskolan i Skövde är nöjd med recensionerna av den engelska versionen av spelet, till exempel ”Ett mycket bra exempel på hur man gör ett peka-klicka-spel helt tillgängligt för blinda spelare” och ”Ett av de bästa spelen jag spelat”.
– Den engelska versionen har professionella röstskådespelare, så resultatet har blivit extra bra. Flera personer har uttryckt önskemål om fler spel av denna typ och vi skulle gärna fortsätta med liknande projekt.
Föregångare till Marvinter
Spelet var föregångare till Marvinter, ett spel som gjordes i samarbete med Sveriges Radios julkalender 2017. Även det spelet var skapat utifrån den inkluderande design som Frequency Missing är uppbyggt med.
Enligt Januariavtalet, eller fyrpartiuppgörelsen, ska den allmänna arbetslöshetsförsäkringen ses över. För att det ska lyckas måste politikerna bredda bilden och även se till andra faktorer som styr inkomstskyddet vid arbetslöshet. Det menar Jayeon Lindellee som skrivit en avhandling om den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
– Grundtanken att staten garanterar en hög täckningsgrad av arbetslöshetsförsäkringen, samtidigt som man behåller frivilligt medlemskap i a-kassorna fungerar inte längre, säger hon.
I sin avhandling har hon utformat en trepelarmodell som hon hoppas kan användas för att fånga komplexiteten i systemet:
Trepelarmodellen
Allmän arbetslöshetsförsäkring: För det första har inkomstbortfallsprincipen i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen urholkats sedan 90-talet. Huvudsaklig anledning till det är att maxbeloppet från a-kassan inte hänger med pris och löneutvecklingen och taket har höjts endast ett fåtal gånger sedan 90-talet.
Vissa arbetsgivare erbjuder extra skydd: I takt med detta har arbetsmarknadsparterna sett till att erbjuda kompletterande ersättningar inom ramen för en rad olika omställningsavtal, där statligt anställda och tjänstemän har ett betydligt mer omfattande skydd jämfört med LO-yrken.
Erbjudanden från fackförbund och försäkringsbolag: Dessutom har fackförbunden, i samarbete med försäkringsbolag, lanserat kompletterande inkomstförsäkringar sedan början av 2000-talet, vilket idag täcker hälften av arbetande befolkningen, enligt avhandlingen. Här är det återigen LO-förbunden som har den lägsta täckningsgraden (67 procent jämfört med över 95 procent bland de medlemmarna hos SACO- och TCO-förbunden). Maxbeloppen, kvalificeringsvillkoren, premierna samt möjlighet att lägga till längre ersättningsperiod varierar bland olika inkomstförsäkringar.
Skyddet vid arbetslöshet i form av kompensation av inkomstbortfall har därmed blivit mycket mer varierat jämfört med tidigare.
Frivillig a-kassa väldigt svenskt
– Arbetsplats, yrkesgrupp och fackförbund spelar större roll än tidigare. Detta innebär att ansvarsfördelningen över inkomstskydd för arbetslösa har omdefinierats mellan staten, fackföreningar, individer och andra aktörer på försäkringsmarknaden, säger Jayeon Lindellee.
Det svenska systemet med frivillig anslutning till a-kassor, kallat Ghent-systemet, är snudd på världsunikt. I andra länder finns det oftast ett obligatoriskt arbetslöshetsförsäkringssystem. Anledningen till att Ghent-systemet överlevt i Sverige kan spåras till en hög grad av statlig subvention av a-kassornas utgifter, vilket möjliggjorde att även de svagare grupperna på arbetsmarknaden kunde vara anslutna till a-kassorna som i sin tur kunde erbjuda låg medlemsavgift.
Facken fortfarande central aktör
Att fackförbundens roll har varit viktig i arbetslöshetsförsäkringssystemet har länge lyfts upp som en av orsakerna till att Ghent-länderna (Sverige, Danmark och Finland) har haft högre facklig anslutningsgrad än övriga länder.
I Danmark och Finland har a-kassor som inte är knutna till de traditionella fackförbunden börjat etablera sig under senare åren. Men i Sverige är facken fortfarande en central, aktör inte minst i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen, men också i de kompletterande ersättningssystemen.
Det finns fördelningsmässiga konsekvenser i den här utvecklingen, betonar Jayeon Lindellee. Förbund med många arbetslösa, såsom Hotell- och restaurangfacket eller Byggnads, har haft svårt att bekosta attraktiva erbjudanden medan förbund med lägre genomsnittlig arbetslöshet bland sina medlemmar, såsom Sveriges Ingenjörer eller Civilekonomerna, har kunnat erbjuda kompletterande försäkringar redan från början av 2000-talet.
Bara en tredjedel får ersättning
Det måste också bli lättare att få a-kassa än idag, anser Jayeon Lindellee. För att få ersättning från a-kassan idag krävs att man varit medlem i minst ett år och arbetat i minst 80 timmar i månaden i minst sex månader under senaste tolv månaderna. För många med kortare anställningar går villkoren inte att uppfyllas.
Ett resultat är att det idag bara är en tredjedel av de arbetslösa som får ut någon ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. För de som inte får ut någon inkomstrelaterad ersättning från a-kassan är de andra kompletterande ersättningarna meningslösa.
Jayeon Lindellee ser positivt på den nya utredningen som delvis tittar på möjligheten att mjuka upp arbetsvillkoren.
Forskningen bedrivs av runt 500 forskare i 14 länder inom det kinesiska partikelfysikexperimentet BESIII och Uppsalaforskarna har haft en ledande roll både i att ta fram metoden som använts samt i de mätningar som gjorts för att bekräfta att metoden fungerar.
Forskarna har låtit elektroner och positroner kollidera med varandra för att skapa materia-antimateriaparet Λ. Materia-antimateriaparet Λ är ett sammanflätat system och tidigare har man inte trott att det har varit möjligt att särskilja hur de båda partiklarna Λ och beter sig individuellt, men i och med mätningarna vid BESIII-experimentet har man bekräftat att det faktiskt är möjligt.
Särkvark istället för en nedkvark
– Syftet med studien har varit att utforska gränserna för vår förståelse av naturen och att hitta fenomen som inte kan förklaras av de nuvarande teorierna. Detta har vi gjort genom att studera en exotisk partikel, en så kallade lambdahyperon, Λ, som liknar en neutron men som är uppbyggd av en särkvark istället för en nedkvark, säger Andrzej Kupsc, en av forskarna vid Uppsala universitet som gjort upptäckten.
I experimentet har man kunnat se att partiklarna Λ och är spinnpolariserade. Att de är spinnpolariserade är den nödvändiga förutsättningen för att Λ och -partiklarna kan studeras individuellt och om det skulle finnas en skillnad i hur de båda partiklarna sönderfaller, skulle det vara möjligt att kunna observera det. Om sönderfallen för de båda partiklarna beter sig olika skulle man få ett så kallat CP-symmetribrott som skulle ge en förståelse till gåtan om det förhållande som gäller mellan materia och antimateria i universum. Det skulle i så fall ge en inblick i det tidiga universums villkor och bidra till upptäckter om ny fysik.
Tester av universums materia-antimateriaasymmetri
Från denna precisionsmätning upptäckte man dessutom att tidigare resultat som beskriver Λ-partikelns sönderfall visat sig vara felaktiga med närmare 20 procent. Med det nya resultat från BESIII-experimentet kommer 100-tals resultat som bygger på det gamla felaktiga värdet att behöva revideras genom att antingen analysera resultaten på nytt eller göra om de tidigare mätningarna.
Även om resultatet precis offentliggjorts så har det varit känt inom BESIII-samarbetet under en längre tid.
– Vi har redan påbörjat flera uppföljningsstudier inom BESIII-kollaborationen som bygger på de nya teoretiska och experimentella upptäckterna. Bland annat undersöker vi just nu Λ-partikelns tyngre kusin, Ξ [ksi] som till och med är mer känslig för CP-symmetri än vad Λ är. Det gör att vi kommer kunna utföra ännu mer precisa tester av universums materia-antimateriaasymmetri i den här typen av exotiska system, säger Patrik Adlarson, forskare vid Uppsala universitet och delaktig i BESIII-experimentet.
Alunskifferns bildningsmiljö har sedan länge varit problematisk för forskare, men enligt rådande modeller avsattes dessa oljerika skiffrar i ett varmt växthusklimat med geokemiska bevis för extremt varma tropiska vattentemperaturer.
Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet upptäckt att alunskiffern i Ryssland och Estland även innehåller stora mängder kristallkulor som ursprungligen bestått av ikait – ett vatteninnehållande kalciumkarbonatmineral som bildas i vatten nära fryspunkten. Ikait har fått sitt namn efter förekomsten i den kalla Ikafjorden på Grönland. Det är instabilt, ersätts vanligen av kalcit, och kallas då glendonit.
Kristallkulor av glendonit, ursprungligen ikait, från alunskiffern i Estland. Skalstreck är 1 cm. Foto: Heikki Bauert.
– Eftersom kristallkulorna kräver så pass kallt vatten måste det alltså ha funnits när alunskiffern bildades. Det visar att paradoxalt nog innehåller alunskiffern indikatorer på både ett varmt tropiskt växthusklimat och på temperaturer när fryspunkten, säger Lars Holmer professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet .
Alunskiffer rik på fossil
De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö helt och hållet.
– Alunskifferns bildningsmiljö har diskuterats sedan början av 1900-talet, och för oss paleontologer är de speciellt viktiga eftersom de även innehåller unikt välbevarade fossil och de nya rönen ger en helt ny bild av hur dessa egendomliga och ekonomiskt viktiga avlagringar en gång bildades, säger Lars Holmer.
Den svenska och baltiska mineralrika alunskiffern är en av vår regions dagsaktuella och kontroversiella mineralrika naturresurs, inte minns på grund av den ökande efterfrågan på sällsynta metaller som exempelvis vanadium som förekommer rikligt i skiffern.
Alunskiffer
Alunskiffer är en bergart som förekommer i den så kallade Alunskifferformationen, en bergartsformation som förekommer i England och de skandinaviska länderna. I Sverige förekommer alunskiffer på Öland och Gotland, i Västergötland, i Östergötland, i Närke, och i Skåne. Alunskiffer finns även på djupet 15−50 meter i stora områden i bland annat Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter.
Alunskiffer är uppbyggd av sedimentära bergarter som bildades under kambrium och den äldre delen av ordovicium för 515–485 miljoner år sedan. Det sediment som blev alunskiffer avsattes i en syrefattig miljö på havsbottnen. Sedimentet hade en hög andel organiskt innehåll, vilket gör att alunskiffer får en lätt doft av petroleum. Vid repning av ytan med metall får alunskiffer ett brunt streck.
De nya forskningsresultaten kommer att få stor betydelse för den bredare förståelsen av jordens klimatiska utveckling eftersom man tidigare helt saknat bevis för bildning av ikait under dessa tidperioder.
Lars Holmer, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. lars.holmer@pal.uu.se
Matteo Giusti kombinerar forskning om hållbar design av städer och miljöpsykologi. Detta för att förstå hur vi ska designa städer så att människor kan känna samhörighet med naturen, och få de psykologiska värden som krävs för att skydda den.
Vi skapar städer där många barn saknar möjligheten att vara utomhus i en icke-steril miljö. Barn är i städer hänvisade till miljöer designade enbart för människor, och får inte förutsättningarna för att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen, menar han.
Naturen blir skrämmande
– Alltför många barn saknar erfarenhet av naturen och då blir den skrämmande. Vi måste få de unga att förstå naturens hemligheter, och för att göra det möjligt måste vi designa städer där upplevelser i naturen återkommer som rutiner i barnens vardag, säger Matteo Giusti.
Salamandrarna ändrar elevernas syn på naturen
Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel. Läs om mellanstadieeleverna som fick agera som naturvårdare under skoltid
– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva naturen i vardagen, vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss, säger Matteo Giusti.
Lär barnen genom att leka
Föräldrar eller andra närstående kan lära barnen få förståelse för och emotionell kontakt med naturen, bara genom att leka och finnas till, menar Matteo Giusti.
– Barnet ser om du är nyfiken på, och rädd om naturen. De kommer att notera om du är bekväm i en miljö eller inte.
Han tar som exempel en förälder som förklarar att detta gräs eller denna blomma är det som får denna fjäril att kunna leva här, och nu ska jag hjälpa växten så att fjärilen kan komma tillbaka.
– Olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor för fjärilarnas skull så förstår barnet systemet, säger Matteo Giusti.
– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här särskilt lång tid.
Matteo Giusti, forskare inom hållbar stadsutveckling vid Urban Studio Högskolan i Gävle, Matteo.Giusti@hig.se
Sverige har länge varit känt utomlands för sitt goda utbildningssystem, som bland annat bidragit till social rörlighet och jämlikhet. I boken ”Neoliberalism and Market Forces in Education” presenterar dock forskare från olika vetenskapliga discipliner en mörkare bild av det svenska utbildningssystemet.
– OECD har kritiserat Sverige för att utbildningssystemet är för marknadsorienterat och att det leder till segregation och ojämlikhet, säger Andreas Fejes, redaktör för boken och professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Fria skolvalet inte särskilt fritt
Framför allt handlar boken om hur synen på utbildningens roll har förändrats. Från att ha varit en grundläggande social rättighet har utbildning blivit en vara på marknaden, menar forskarna. Denna förskjutning i synsätt har förändrat hur skolan som institution betraktas. Förutom att planera, organisera och leverera tjänster ska skolan också följa upp och utvärdera de tillhandahållna tjänsterna. Med varierat resultat.
I olika kapitel tar boken upp ämnen såsom det fria skolvalet, möjligheten för enskilda att starta friskola och att ta ut vinst från skolor som får offentliga medel samt hur detta får konsekvenser för elever, lärare och rektorer. Bland annat beskrivs hur det fria skolvalet egentligen inte är särskilt fritt, utan utesluter många elever. För de elever som bor i staden, eller kan pendla finns många möjligheter att välja. För de som bor på landsbygden finns ingen valfrihet, inte heller för de elever som läser introduktionsprogam. Till detta kan läggas att det är vanligare att vissa grupper aktivt väljer skola än andra.
Vad kan omvärlden lära av vad som skett i Sverige?
Trots att svenska elever numera hamnar lågt i internationella kunskapsjämförelser, som PISA, dröjer bilden av den goda svenska utbildningen kvar. Författarna av boken menar att omvärlden bör lära av det svenska exemplet.
– Här har vi facit på hur snabbt marknadsreformer kan omvandla utbildningssystem, bidra till försämring av skolresultat samt till segregering och ojämlikhet. Och då har inte de långsiktiga effekterna blivit synliga än. Vilket samhälle får vi när elever som har fostrats till att bli kunder från tidig ålder, blir vuxna? säger Andreas Fejes.
Bok:
Neoliberalism and Market Forces in Education (2019), Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (red).
Tidigare har storspiggens roll i Östersjöns ekosystem varit relativt okänd. Flera studier under senare år har dock visat att arten kan påverka rekryteringen av rovfiskar som gädda och abborre längs kusten, dels genom att spiggen äter rovfiskens ägg och yngel, och dels genom att storspigg, unga abborrar och unga gäddor konkurrerar om samma föda.
Storspiggen kan också förstärka övergödningens effekter. Spiggen kan till exempel leda till en ökad mängd trådalger i grunda skärgårdsvikar på grund av att den äter upp de smådjur som annars skulle beta bort trådalgerna. I utsjön konkurrerar storspiggen dessutom om föda med sill och skarpsill.
Snabb expansion i Östersjön
Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.
Kunskapen om hur mycket storspigg det finns i Östersjön har dock varit bristfällig.
– Idag finns det inte något riktat övervakningsprogram för storspigg. För att skatta hur mycket storspigg det finns har vi använt oss av data från de årliga hydroakustik- trålundersökningar som är inriktade på andra arter i Östersjön, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) och huvudförfattare till studien som genomfört i samarbete med forskare från Umeå universitet och Nature Research Center i Litauen.
Forskarna har analyserat utbredningen av storspigg och hur den förändrats över tid, samt utvecklat en ny analysmetod för att kvantifiera mängden spigg i hydroakustik- trålundersökningarna.
Studien visar att storspiggen ökat kraftigt i Östersjöns utsjö. Under vissa av de undersökta åren, 2001 – 2014, utgjorde storspiggen nästan 10 procent av den totala biomassan av fisk i den fria vattenmassan, där även sill och skarpsill lever. De högsta tätheterna av storspigg återfanns i vattnen runt Öland och Gotland.
Viktigt byte för torsken
– En intressant observation är att vi såg de högsta tätheterna av storspigg i de områden där tätheterna av den främsta rovfisken i Östersjöns utsjö, torsken, är låg. Det kan tyda på att spiggen är ett viktigt byte för torsken eller att miljöpreferensen för de båda arterna skiljer sig åt, säger Jens Olsson.
Författarna hoppas att resultaten och den metodutveckling som gjorts i studien ska leda till en förbättrad övervakning av storspigg, och att förvaltande myndigheter tar hänsyn till artens betydelse när man utarbetar framtidens förvaltningsplaner.
– Våra analyser skulle också kunna ligga till grund för en förvaltning av ett eventuellt framtida kommersiellt fiske efter storspigg. Spiggen skulle kunna användas som foderfisk, och eventuellt för utvinning av nyttiga fettsyror. Samtidigt skulle ett fiske riktat mot spigg kunna vara en miljöåtgärd för att avlägsna näring från Östersjön. För ett riktat fiske mot spigg ska kunna bli verklighet och bedrivas långsiktigt hållbart, krävs dock undersökningar som utvärderar risker för oönskade bifångster och andra möjliga negativa effekter på miljön, säger Jens Olsson.
Jens Olsson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU jens.olsson@slu.se
Sedan urminnes tider har den kreativa processen setts som något bortom förståelse, något som endast kunnat förklaras med gudomliga ingivelser och genialiska snilleblixtar. Stefanie Malmgren de Oliviera, nyligen disputerad inom konstnärlig textil- och modedesign vid Textilhögskolan, har en annan syn på saken. Med sin avhandling dyker hon ner i människans inre för att systematisera vad hon ser som grunden till allt skapande – seendet.
– Det svåraste har absolut varit att göra det begripligt, säger hon. Många tror att det handlar om det fysiska seendet, men det är bara en del av det. Även en blind person har ett inre seende som aktiveras i en designprocess.
Illustrerade med blommor
Det abstrakta ska bli konkret. Tänkandet översättas till kommunikation. Stefanie Malmgren de Oliveira insåg att det behövdes något mer än text för att göra forskningen förståelig – det behövdes bilder. Därför fylldes avhandlingen, och den tillhörande utställningen, till stor del av bildmaterial (av fotografen Jan Berg). Genom att kombinera bilder med text kunde hon visualisera seendets olika steg i designprocessen, bland annat med hjälp av blomsterarrangemang.
– Jag är van vid att jobba med textil och kläder, men med blommorna blev det ännu mer konkret, ännu renare, säger Stefanie Malmgren de Oliveira.
Det som framträder är ett sätt att analysera den kreativa processen, att förstå det inre seendet som ett metodologiskt verktyg. Varje handling, varje beslut, grundas i designerns seende. I visionen. En vision som av förklarliga skäl är högst subjektiv.
Alla bär på ett seende
– Det är en av de viktiga lärdomarna, säger Stefanie Malmgren de Oliveira. Det handlar om att vara medveten om att alla bär på ett eget seende, men att det är dynamiskt och kan påverkas. Ett modehus har ett seende som sitter i väggarna, som sipprar in hos dem som arbetar där, samtidigt som chefsdesignerns vision styr en stor del av det som produceras.
Ett ökat medvetande om seendet kan göra det enklare att kommunicera idéer med andra, samtidigt som det på ett individuellt plan hjälper designern att vässa sitt skapande.
– Det är lätt att fastna i samma hjulspår i sitt seende, framför allt om man jobbar med produktion. Är man medveten om det är det också lättare att hitta nya vägar.
Kan användas i utbildningen
Stefanie Malmgren de Oliveira ser stor potential för sin forskning om seendet i utbildningssyfte, och använder sina teorier när hon undervisar studenterna på masterprogrammet i modedesign på Högskolan i Borås. Hon medger att det finns en hel del kvar att utforska där inne i vår mytomspunna kreativitet.
– Det är ett konstant sökande, säger hon. När du tror att du vet något visar det sig att du inte vet något alls. Att se är att söka.
Modedesigner som doktorerat
Stefanie Malmgren de Oliveira är uppvuxen utanför München i Tyskland. Utbildad modedesigner på Royal Academy of Fine Arts i Antwerpen. Arbetade på Balenciaga i Paris under ett år innan hon påbörjade sin doktorandtjänst i Borås 2010. Efter ett par uppehåll och en tid tillbaka i Belgien doktorerade hon med sin avhandling och utställning ”Acts of seeing in fashion design” i september 2018, med tillhörande utställning på Textilmuseet.
Kontakt:
Stefanie Malmgren de Oliveira, Doktor i modedesign och programansvarig för Konstnärligt masterprogram i mode- och textildesign, inriktning modedesign på Högskolan i Borås, stefanie.malmgren_de_oliveira@hb.se
Örebroforskaren Jonas Halfvarson är ledare för projektet som ska ta fram en individanpassad behandling för personer med tarmsjukdomen IBD. Målet är att förbättra livskvaliteten för den här gruppen.
– Problemet med de här sjukdomarna är att de är så varierande. En del personer kanske bara blir dåliga någon enstaka gång i livet. Andra känner av sjukdomen varje dag och deras liv blir därmed allvarligt påverkat, säger Jonas Halfvarson, forskare i medicin vid Örebro universitet och läkare vid mag-tarm sektionen, Universitetssjukhuset Örebro.
Stark medicinering för vissa redan i början
Målsättningen är att ta fram en personanpassad vård för människor med IBD som löper risk att utveckla ett allvarligt sjukdomsförlopp. Genom att undersöka markörer i blodet – i det här fallet så kallade proteinsignaler – kan forskarna identifiera dessa personer.
– Därefter ger vi dem en så kallad top-down-behandling. Det betyder att vi ger dem en mer potent medicinering från början, redan från dag ett. Historiskt sett har man gjort tvärtom, det vill säga trappat upp behandlingen om patienten inte blivit bättre.
Den personanpassade behandlingen består av en kombination av två läkemedel, varav det ena är en så kallade TNF-hämmare.
Analys av bakterierna i tarmen
Parallellt med behandlingen ska forskarna bland annat analysera bakterierna i tarmen hos patientgruppen. På så sätt hoppas man kunna vidareutveckla metoden som nu kommer att användas för att identifiera vilka personer med IBD som riskerar att utveckla ett allvarligt sjukdomsförlopp.
– Vi har ett bra verktyg i dag men på det här sättet hoppas vi kunna förfina det, säger Jonas Halfvarson.
Det nordiska projektet Nordtrea är ett av sju nordiska projekt vars syfte är att ta fram och införa personanpassade behandlingar inom hälso- och sjukvården.
Hon undersöker hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera. I avhandlingen visas hur förutsättningar för lärares arbete, kollegialitet och professionalitet skiljer sig åt, till och med mellan grannskolor i en och samma kommun, genom att den belyser hur deras arbete är inbäddat i idéer från olika styrprinciper.
Svårt ge generella råd kring lärares arbete
– Lärare som aktörer är ”inbäddade” i olika styrprinciper, eller institutionella logiker. Det innebär att logikerna både formar och sätter gränser för sådant som hur man förstår och upplever sin egen roll och identitet, vad som är rätt och riktigt, vilka handlingsalternativ som är möjliga och vilken vokabulär som är tillämplig, säger Katarina Samuelsson.
Avhandlingen illustrerar därmed svårigheten att ge generella råd kring lärares arbete eftersom de ibland motstridiga styrprinciperna existerar parallellt. Detta har inverkan på lärares sätt att agera. Olika styrprinciper dominerar i olika sammanhang, här studeras marknadens, byråkratins och professionalismens logik.
Begreppen om de olika logikerna är idealtyper, hämtade från den amerikanske sociologen Eliot Freidson:
Enligt marknadens logik styrs verksamheten genom köpare och säljare, utbud och efterfrågan.
Byråkratins logik innebär en hög grad av standardisering av arbetet med rättssäkerhet i fokus.
Professionalismens logik betyder att de yrkesverksamma i egenskap av sin långa utbildning har mandat att besluta över verksamheten.
De tre logikerna existerar parallellt. Katarina Samuelsson visar också att skillnaderna kan vara stora mellan grannskolor i en och samma kommun. Det visar svaren från 82 lärare från tre kommunala gymnasieskolor, där varje enskild skola tycks göra det situationen kräver utifrån skolans position på skolmarknaden.
Finska lärare upplever mer logik
I avhandlingen jämförs även bland annat 1548 svenska och finska lärares enkätsvar, om upplevelser av omstrukturering av deras arbete, från ett större europeiskt forskningsprojekt. Finland och Sverige har haft liknande utbildningsreformer sedan andra världskriget och undersökningen belyser hur lärares arbete i de två länderna influeras av olika styrprinciper.
Analysen visar exempelvis generellt att finska lärare mer än de svenska upplevde professionalismens logik medan svenska lärare mer än de finska upplevde marknadens logik.
– Satt i relation till ländernas PISA-resultat är en slutsats från denna studie att till och med marknadseffektivisering har sitt pris, säger Katarina Samuelsson.
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
– Bara lite drygt en tredjedel, 37 procent, av jordens 246 längsta floder strömmar ännu fritt enligt vår studie. Dammar och magasin minskar drastiskt de många nyttor som välmående vattendrag erbjuder människan och naturen världen runt, säger professor Christer Nilsson vid Umeå universitet och SLU.
Han har deltagit i en internationell studie av jordens återstående fritt strömmande vattendrag. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En grupp av 34 internationella forskare från McGill-universitetet i Kanada, amerikanska världsnaturfonden, och andra institutioner, bland dem Umeå universitet och SLU, bedömde hur stor del av tolv miljoner kilometer floder i världen som rinner fritt utan några konstgjorda hinder. De erbjuder nu den första globala bedömningen av läget och utsträckningen av världens ännu fritt strömmande floder.
Fritt strömmande floder viktiga för människa och miljö
Forskarna fastställde att av världens 91 längsta floder (alla över 1 000 km långa) är det numera bara 21 som behåller en direkt koppling från källan till havet. Jordens återstående fritt strömmande floder är i stort sett begränsade till avlägsna delar av Arktis, Amazonasbäckenet och Kongobäckenet.
– Världens floder bildar ett komplicerat nätverk med viktiga beröringar till land, grundvatten och atmosfär. Fritt strömmande floder är lika viktiga för människor som för miljön, men trots detta gör den ekonomiska utvecklingen i världen dem allt sällsyntare. Med hjälp av satellitbilder och andra data har vi undersökt dessa floders utsträckning i större detalj än någonsin tidigare, säger försteförfattaren Günther Grill vid geografiska institutionen vid McGill-universitetet i Kanada.
Dammar och magasin hindrar flödet
Det är främst dammar och magasin som splittrar upp världens floder och därmed minskar deras konnektivitet. Studien uppskattar att det globalt finns omkring 60 000 stora dammar, och att mer än 3700 vattenkraftverk planeras eller byggs. De planeras och byggs ofta som enskilda projekt vilket gör det svårt att bedöma deras verkliga påverkan över hela avrinningsområden.
60 000 stora dammar i världen
Endast 37 procent av världens längsta floder strömmar ännu fritt
Det finns nästan 60 000 stora dammar i världen, och mer än 3 700 planeras eller byggs
Klimatförändringar är ett växande hot mot floders hälsa globalt, beroende både på direkt påverkan och på att länder i allt högre grad förlitar sig på vattenkraft som ett förnybart energialternativ.
– Vår unika karta gör det möjligt att prioritera och skydda världens återstående fritt strömmande floder eftersom dessa är livlinor för växt- och djurliv och människor världen runt. Floder erbjuder många nyttor som ofta förbises och undervärderas. Beslutsfattare måste ta hänsyn till det totala värdet hos floderna när de planerar ny infrastruktur, säger Michele Thieme, sötvattensforskare vid amerikanska världsnaturfonden.
Avbrott i floder hämmar ekosystemet
Välmående floder stöder bestånd av sötvattensfisk som förbättrar livsmedelsförsörjningen för flera hundra miljoner människor, de för med sig sediment som håller deltaland ovanför de stigande havsnivåerna, de lindrar effekterna av extrema översvämningar och torrperioder, hindrar erosionsförluster för infrastruktur och jordbruksmark, och stöder en rikedom av biologisk mångfald. Avbrott i floders konnektivitet minskar ofta och till och med utraderar sådana viktiga ekosystemtjänster.
Skydd av återstående fritt strömmande floder är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden i sötvattenssystem. En nyligen gjord global analys av 16 704 bestånd av ryggradsdjur visade att sötvattensarter minskat mest under de senaste 50 åren, med en genomsnittlig minskning på 83 procent sedan 1970.
Hotas även av klimatförändringar
Studien noterar också att klimatförändringar utgör ett ytterligare hot mot världens floder. Ökande temperaturer påverkar redan flödesmönstren, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Under tiden, medan länder runt om i världen byter till ekonomier med låga utsläpp av koldioxid, accelererar planeringen och utbyggnaden av vattenkraft, vilket gör det än mer bråttom att utveckla energisystem som minimerar miljömässig och social påverkan.
– Medan vattenkraft oundvikligen har en roll att spela i det förnybara energilandskapet måste vi också överväga andra förnybara alternativ. Väl planerad vind- och solkraft har vanligen mindre skadlig påverkan på vattendrag och de samhällen och det växt- och djurliv som är beroende av dem, säger Christer Nilsson.
Det internationella samfundet har åtagit sig att bevara och restaurera floder under Agenda 2030 som kräver av länder att följa de vattenanknutna ekosystemens mängd och tillstånd. Denna studie tillhandahåller metoder och data som är nödvändiga för att länder ska kunna behålla och återställa fritt strömmande vatten världen över.
Vetenskaplig artikel:
Mapping the world’s free-flowing rivers. (G. Grill et al.) Nature. 09 May 2019
Häromåret kom en rapport som menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är ett viktigt skäl till de nya rekommendationerna.
Ett av projekten har tagit fram den första jämförelsen av näringshalten i musslor som odlats i bräck- respektive saltvatten, och har dessutom utnyttjat nya odlingstekniker som är särskilt anpassade till små musslor, som de i Östersjön.
– De tidigare rekommendationerna byggde på teknik för stora musslor, som de på västkusten, förklarar professor Anders Kiessling från SLU.
Musselodling – skörd av liten mussla i S:t Annas skärgård. Bild: Lena Tasse, Region Östergötland
Den övergripande slutsatsen i rekommendationen är att det är ekonomiskt försvarbart att odla musslor i Östersjön och att det kan vara en åtgärd för återvinning av kväve och fosfor. På grund av de nya uppgifterna anser författarna att äldre rekommendationer om musselodling i Östersjön bör ersättas med nya. För att ta odlingen av musslor ett steg vidare, menar forskarna att det krävs ytterligare förbättringar av odlingstekniken, större odlingar och ny kunskap om hur skördade musslor på ett effektivt sätt kan återföras till livsmedelskedjan.
Bakgrund
I mars 2018 publicerade Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet en rekommendation att inte ge miljöstöd till musselodling i Östersjön. Man menade att mycket tydde på att det skulle vara en ineffektiv metod och att man därmed riskerade att slösa med samhällets resurser. Samtidigt pågick flera projekt som syftade till att ta fram ett bättre beslutsunderlag kring musselodling som miljöåtgärd i Östersjön, och det är dessa forskningsprojekt som nu börjar bära frukt.
I rapporten ger författarna – Anders Kiessling, Martyn Futter och Aleksandar Vidakovic från SLU och Katarina Elofsson från SLU och Södertörns högskola – flera exempel på nya resultat som motsäger slutsatserna i den äldre rapporten. Försöksodlingar med ny teknik för små musslor i Stockholms skärgård och i S:t Annas skärgård har till exempel gett 3–4 gånger större skördar än de som uppnåtts i äldre studier. Dessutom visar de nya resultaten att produktionskostnaden, och därmed kostnaden för återvunnet fosfor och kväve, i enskilda odlingar närmar sig den i saltvatten.
– Projekten visar även något annat viktigt, nämligen att vi kan nå en betydande produktion ända upp till Norrtälje och i inre vikar nära fastlandet, säger Anders Kiessling. Härigenom kan den välkända effekten av musselodling – att musslorna filtrerar bort partiklar, vilket i sin tur ger klarare vatten och ökat siktdjup – också komma innerskärgårdens lek- och yngelplatser för fisk tillgodo. Det förbättrade ljusgenomsläppet främjar tillväxt av makroalger och bottenlevande växter.
Musselodling i S:t Annas skärgård – bojar. Bild: Lena Tasse, Region Östergötland
De nya rekommendationerna i korthet:
Komplettera minskad näringstillförsel från land med ett återupptag av näring. Trots decennier av landbaserade åtgärder ökar den totala mängden fosfor i Östersjön, vilket visar att åtgärdstakten är för långsam och att effekterna från interngödning är omfattande. Om vi ska nå våra nationella och internationella miljömål för Östersjön krävs därför åtgärder, såsom musselodling, vilka även reducerar den näring som redan har läckt ut. Det är därför vår rekommendation att staterna runt Östersjön och deras gemensamma organisationer, såsom HELCOM, aktivt integrerar musselodling som en delåtgärd.
Satsa på fler och större odlingar för att öka kunskapen om miljöeffekterna. Till dags dato har inga negativa miljöeffekter av betydelse konstaterats från musselodlingar i Östersjön. Däremot har positiva effekter såsom förbättrat siktdjup, minskade näringshalter och ökad biodiversitet konstaterats vid upprepade tillfällen. Dagens musselodlingar är emellertid små och för att försäkra sig om miljönyttan behöver effekterna mätas på fler och större odlingar enligt standardiserade metoder.
Arbeta vidare med teknikutveckling och optimering. Ett antal småskaliga projekt har testat och utvecklat metoder för Östersjöns speciella förhållanden och på mindre än tio år har man bland annat ökat skörden med flera hundra procent. Detta har bidragit till att man idag närmar sig den potential för musselproduktion som förutspåtts. En uppskalning och fortsatt teknikutveckling kan sannolikt bidra ytterligare till högre produktion och sänkta kostnader.
– För att förebygga allvarliga symptom och undvika onödiga läkemedelsbiverkningar är det oerhört viktigt att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen. Det finns ett stort behov av att hitta metoder som tidigt i förloppet kan skilja individer med en god prognos från dem med en sämre, säger Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper istället vävnader i kroppen som om de vore främmande. Oftast är det leder, hud, blodkärl och njurar som blir inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas. Besvären kommer i skov. Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer.
Högriskgruppen var yngre vid diagnos
Genom att kombinera effekten av 57 olika gener kopplade till SLE har forskargruppen i Uppsala lyckats utveckla en metod som verkar kunna förutsäga sjukdomens förlopp redan vid diagnos. Med hjälp av metoden har man räknat ut ett genetiskt riskvärde för patienter inom det svenska SLE-nätverket samt för cirka 3 000 friska personer, och identifierat två grupper med hög respektive låg genetisk risk för SLE.
– Våra resultat visar att risken att få SLE är tolv gånger högre i högriskgruppen. Det är en betydligt större skillnad än man kunnat påvisa i tidigare studier, där man undersökt var och en av de 57 generna för sig, berättar Sarah Reid.
Forskarna fann också att patienterna i högriskgruppen var yngre när de fick sin SLE-diagnos, vilket kan tala för att genetiken har större betydelse hos dem som insjuknar tidigt i livet, medan miljöfaktorer kan spela större roll vid en senare sjukdomsdebut. När de undersökte långsiktiga konsekvenser av sjukdomen, upptäckte forskarna att en hög genetisk risk dessutom var kopplad till sämre prognos, med fler permanenta organskador och sex år kortare överlevnad.
Njurar påverkas vid hög genetisk belastning
Det verkar enligt forskarna framförallt vara njurarna som påverkas vid en hög genetisk belastning. Patienterna i högriskgruppen hade fem gånger så hög risk att behöva dialys eller transplantation, och var i genomsnitt 21 år yngre då behovet uppstod.
Sarah Reid framhåller att studien är den första som påvisar en koppling mellan den genetiska belastningen vid SLE och sjukdomens prognos.
– Detta kan på sikt bidra till ökad förståelse av mekanismerna bakom sjukdomen. Bland de drygt tusen patienter med SLE som ingick i studien, fanns det inte en enda med samma uppsättning riskgener som någon annan. Sannolikt kan detta spegla sjukdomens stora variation, vilket understryker att varje patient är unik och i behov av ett individanpassat omhändertagande i sjukvården.
Förhoppningen är att metoden, som behöver förfinas ytterligare innan den kan komma i klinisk användning, i framtiden kan hjälpa till att styra behandlingsvalet för den enskilda patienten, avslutar Sarah Reid.
SLE är vanligare bland kvinnor
SLE, Systemisk lupus erythematosus är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer.
Forskare i Uppsala har identifierat drygt 25 av drygt 100 gener som man vet är kopplade till ökad risk för SLE. Dock kan dessa gener endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken.
Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen.
Ännu finns ingen bot. Den medicinska behandlingen är inriktad på att lindra symptom/besvär när de uppstår. Ofta får man flera olika läkemedel, vissa för att dämpa smärta och andra för att bromsa immunförsvarets angrepp på kroppen. De vanligaste preparaten är antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, som även kallas NSAID, kortison, malarialäkemedel, cellhämmande läkemedel, cytostatika och biologiska läkemedel.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
