Trots pågående utveckling av befintliga och nya behandlingsprinciper finns det idag patienter som utvecklar så svår astma att de inte blir riktigt hjälpta av de läkemedel de får, så kallad okontrollerad astma. Forskare världen över fortsätter därför att studera de bakomliggande sjukdomsmekanismerna.
I den nu publicerade studien har professor Anders Lindéns forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med professor Leif Bjermers forskargrupp vid Lunds Universitet, undersökt förekomsten av cytokinen interleukin(IL)-26 hos vuxna patienter med astma. Arbetet är en fortsättning på tidigare studier av IL-26, där Anders Lindéns forskargrupp bland annat kunnat visa på högre nivåer av IL-26 lokalt i luftvägarna hos vissa barn med okontrollerad astma.
Lägre lokal nivå av interleukin-26
De aktuella resultaten visar att det ser ut på ett liknande sätt hos vuxna som hos barn, det vill säga en i genomsnitt påtagligt förhöjd nivå av IL-26 lokalt i luftvägar i gruppen okontrollerad i jämförelse med gruppen kontrollerad astma. Fyndet är tydligt trots att båda patientgrupperna behandlas med antiinflammatoriska och luftrörsvidgande läkemedel enligt de senaste internationella riktlinjerna.
– Samtidigt visar vi att alla patienter med astma, oavsett sjukdomsgrad, i genomsnitt har en lägre lokal nivå av IL-26 än friska kontroller. Det senare fyndet finner vi intressant eftersom vi i en tidigare studie kunnat visa att IL-26 bidrar till mobilisering av viktiga antibakteriella celler, så kallade neutrofiler, vid en infektion. Det är sedan länge är känt att alla patienter med astma har en ökad känslighet för bakteriella infektioner, säger Anders Lindén.
Skyddande effekt
Inom patientgruppen med okontrollerad astma kunde forskarna också notera att de patienter som har allra sämst sjukdomskontroll utmärktes av en låg lokal nivå av IL-26, något som forskarna menar kan tala för att IL-26 har en skyddande effekt och att just dessa patienter saknar förmåga att reagera med adekvat produktion av IL-26. I hela gruppen av patienter med astma konstaterade forskarna en negativ korrelation mellan lokal nivå av IL-26 och lungfunktion respektive förekomst av andra inflammatoriska celler än neutrofiler.
– Dessa fynd skulle i ljuset av befintlig experimentell litteratur kunna tolkas som att lokalt IL-26 normalt sett ökar som en konsekvens av svår astma och de facto har en skyddande effekt mot inflammation. Den generellt sett lägre nivån jämfört friska skulle i så fall kunna bero på den långvariga kortisonbehandling som flertalet patienter med astma normalt erhåller. Sammantaget är våra nya forskningsresultat förenliga med att IL-26 kan vara en användbar biomarkör för okontrollerad astma hos vuxna likväl som hos barn, något som skulle vara till nytta för framtida sjukvård, säger Anders Lindén, som även arbetar som överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Om IL-26 kan vara ett användbart mål för ny läkemedelsbehandling återstår enligt Anders Lindén att undersöka.
Anders Lindén, överläkare, professor, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institute, anders.linden@ki.se
Kronisk virushepatit (hepatit B och C) är svåra tillstånd med ökad risk för levercancer. Hepatit B kan idag behandlas och hepatit kan C botas, men det saknas behandling som kan förebygga levercancer hos personer vars lever skadats av hepatit.
På senare år har forskare kommit att intressera sig för om statiner, en läkemedelsgrupp som sänker kolesterolnivåerna och främst används för att förebygga hjärtkärlsjukdom, också kan förebygga levercancer. Statiner är antingen fettlösliga (lipofila) eller vattenlösliga (hydrofila), men det har varit oklart vilken roll denna skillnad spelar för en eventuell cancerförebyggande effekt.
I den aktuella studien identifierades mer än 63 000 patienter med kronisk hepatit B och C. Bland dessa använde 8 334 patienter statiner, varav 6 554 använde fettlösliga statiner (till exempel atorvastatin, simvastatin, fluvastatin, lovastatin) och 1780 använde vattenlösliga statiner (till exempel pravastatin, rosuvastatin).
Färre fick levercancer efter fettlösliga statiner
Under 10 års uppföljning utvecklades levercancer hos 3,3 procent av patienterna med fettlösliga statiner jämfört med 8,1 procent hos patienter utan statiner. Med hänsyn till andra faktorer motsvarade detta en 44 procent lägre risk för levercancer. Patienter med fettlösliga statiner hade också en lägre dödlighet efter tio år än patienter som aldrig använt statiner.
– Tidigare forskning har visat att statiner kan ha en roll för att förebygga levercancer. Nu bekräftar vi det och visar dessutom att det är just de fettlösliga statinerna som ger den största effekten, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Också de som använt vattenlösliga statiner hade lägre dödlighet men däremot inte minskad förekomst av levercancer. Effekten på dödlighet var dessutom större av fettlösliga än vattenlösliga statiner. Forskargruppen kommer nu att studera om fettlösliga statiner kan påverka risken för levercancer och dödligheten även vid andra typer av leversjukdomar.
Jonas F. Ludvigsson, professor, överläkare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet resp. Barnkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, jonas.ludvigsson@ki.se
– Det var som om träningen motverkade många av de förändringar som nikotin orsakat i djurens hjärnor, och hjälpte till att snabbare återställa balansen, säger Louise Adermark, docent i neurobiologi och korresponderande författare bakom studien.
Nikotin är inte en drog som normalt vänder upp och ner på folks tillvaro, och den betraktas inte alltid som så allvarlig. Samtidigt är nikotin något av det mest beroendeframkallande kroppen kan utsättas för.
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Addiction Biology, beskrivs nikotinets effekter på försöksdjurens hjärnor. Steg för steg förändrades aktiviteten i hjärnregioner kopplade till motivation, vanebildning och slutligen belöning, allt enligt ett specifikt mönster.
Hjärnan repade sig
De motoriska övningarna i studien genomfördes på djur som fått nikotin under tre veckor. Forskargruppen har tidigare visat att tre veckor av nikotinexponering räcker för att ge livslånga effekter på råttornas hjärnor.
Efter avslutad nikotinexponering fick råttorna balansera på en roterande stång, en så kallad rotarod, vilket de blev duktigare på allt eftersom. Parallellt fanns en kontrollgrupp som inte tränades.
– Det vi kunde se var att djuren som hade fått träning inte uppvisade några kvarstående rubbningar i hjärnan efter nikotinet. Även nervcellernas formbarhet, plasticitet, som var kraftigt minskad i kontrolldjuren, var återställd i djur som tränats, säger Louise Adermark.
Louise Adermark har tidigare forskat om den starka kopplingen mellan nikotinberoende hos människa och de motoriska greppen vid rökning: att ta fram en cigarett, tända och dra ett bloss.
Associerar rörelsen med känslan
Hjärnan lär sig helt enkelt att associera det motoriska beteendet med den känsla nikotinet ger. I den aktuella studien var det därför viktigt att göra en inbrytning efter nikotinexponeringen och lära djuren ett helt nytt motoriskt mönster.
– Vi vet väldigt lite av vad som händer i hjärnan när vi lär oss motoriska saker, men om vi spekulerar utifrån resultaten i studien skulle rökavvänjning kunna kompletteras med att man satsar på att lära sig något helt nytt, en modern dans eller tennis, som man inte gjort tidigare, säger Louise Adermark.
– Det är svårt att sluta röka, de flesta som försöker återfaller. Därför är det viktigt att hitta nya sätt för att underlätta rökstopp, avslutar hon.
Vetenskaplig artikel:
Nicotine‐induced neuroplasticity in striatum is subregion‐specific and reversed by motor training on the rotarod
– Om bilen används vid dagens första resa är sannolikheten stor att bilen används för samtliga resor den dagen. Därför är det viktigt att alternativa mobilitetslösningar finns tillgängliga vid just boendet, säger Åsa Aretun, forskningschef vid VTI och projektledare för projektet GoMate som har studerat användningen av elfordonspooler.
Förtätning av innerstäder är en pågående stadsbyggnadstrend med syftet att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer. Här ska bilen ta mindre plats till förmån för mer hållbara mobilitetslösningar som gång, cykel och kollektivtrafik. Samtidigt är många arbetsplatser, handel, sport- och fritidsaktiviteter lokaliserade i bilanpassade lägen utanför innerstaden.
Vägnäten i och omkring innerstäder är hårt belastade. Små ökningar av biltrafik leder till betydande problem med trängsel, buller och försämrad luftkvalitet. Det är därför viktigt att förtätningen av innerstäder följs av betydande insatser för minskad bilanvändning.
Fler elcyklar för mindre pendling med fossilbil
I projektet byggdes två elfordonspooler i två förtätningsområden upp och testades. Resultaten visar på en minskad användning av bil i vardagen bland de boende som nyttjade poolen vid till exempel arbetspendling till förmån för framför allt elcykel.
– Om den egna bilen används mer sällan kan det på längre sikt leda till minskat bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster. Men för att verksamheten ska ge väsentliga effekter avseende bidrag till olika hållbarhetsmål krävs en betydligt högre andel av de boende som nyttjar elcyklar. Det medför i sin tur att antalet fordon i poolerna behöver öka ganska dramatiskt om de ska ha kapacitet att försörja de boendes resande, säger Åsa Aretun.
– Det är inte förrän användningen av elfordonspoolen ökar kraftigt, och på bekostnad av minskad användning av fossilbil, som positiva effekter skapas i någon betydande omfattning.
Projektet GoMate är finansierat av Energimyndigheten och Trafikverket. Det har bedrivits i samverkan mellan VTI, RISE, Cykelpoolen i Sverige AB, Tolust AB, Vätterhem AB, Energikontor Norra Småland, Riksbyggen, Kommunal och Jönköpings kommun.
Det är Umeåforskarna Lars Nyberg och Anders Wåhlin som har skapat förklaringsmodellen, som börjar med hjärtats slag och via de största ådrorna i kroppen ut till de finaste kärlen i hjärnan.
– Vi föreslår en händelsekedja över hur hjärnans och kärlens åldrande hänger ihop, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet.
Blodkärl styvnar med åldern
Att minnet försämras med stigande levnadsålder är något som de flesta förr eller senare upplever, även bland dem som undgår sjukdomar som Alzheimer. Likaså är det känt att det finns någon form av samband mellan kroppens och hjärnans åldrande. Däremot har det inte varit helt klart hur det egentligen går till.
Vartefter kroppen åldras, styvnar stora blodkärl, exempelvis stora kroppspulsådern, aortan, och förlorar en stor del av sin förmåga att absorbera kraften vid hjärtslagen när hjärtat skickar ut blod i artärerna.
Trycket i hjärtslagen, pulsationerna, fortsätter då istället ut till mindre blodkärl i bland annat hjärnan. De minsta blodkärlen, kapillärerna, i hjärnan får ta emot en ökad belastning som gör att celler i och kring kapillärväggen tar skada. Dessa celler är viktiga för att reglera kapillärens blodflöde. Om de skadas, skadas också förmågan att öka blodförsörjningen till hjärnan när det behövs för att klara krävande mentala processer.
Hippocampus nära de stora kärlen
Enligt forskarnas modell är Hippocampus i hjärnan särskilt utsatt. Det är en struktur som är viktig för det episodiska minnet, det vill säga förmågan att komma ihåg händelser från det förflutna.
Hippocampus utsatthet hänger samman med att det är beläget nära de stora kärlen och därmed tidigt i kedjan blir utsatt för den ökade belastningen. I en ung och frisk person är pulsationerna mjuka, men i en åldrande person kan de bli så kraftiga att de påverkar hjärnvävnaden och kan skada blodförsörjningen till minnesprocesser.
Umeåforskarnas modell baseras på en rad tidigare studier från de fem senaste åren.
– Vi har satt ihop pusselbitar från aktuell och verifierad forskning inom olika fält till en bredare och samtidigt mer detaljerad bild av händelseförloppet. Det blir en utgångspunkt för framtida forskning för att förstå och på sikt kanske också kunna bromsa förloppet, säger Anders Wåhlin, forskare vid Umeå universitet.
Lars Nyberg, Institutionen för strålningsvetenskaper/Integrativ medicinsk biologi
Umeå universitet, lars.nyberg@umu.se
Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsvetenskaper/Centrum för medicinsk teknik och fysik/Umeå center för funktionell hjärnavbildning, Umeå universitet/ Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, Region Västerbotten, anders.wahlin@umu.se
– Jag har följt två nyanlända flickor, 3 och 5 år gamla. Flickorna kommunicerade på olika sätt när de var nya i sina barngrupper. Treåringen följde efter kamraterna och imiterade och upprepade det som de sa. Den femåriga flickan tog egna initiativ. Hon pekade, hämtade, använde sitt kroppsspråk och använde de få svenska ord hon kunde och hon hittade på ett språk. Det här är ju bara två exempel men de här flickorna visar hur kreativa barn är i sitt kommunicerande, säger Ellinor Skaremyr, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
– Jag vill uppmärksamma att pedagoger bör vara lyhörda och öppna för barns olika sätt att kommunicera när de är nya i förskolan och hur barnen på detta sätt kan integreras i förskolans kultur, och normer och på så vis få den undervisning de har rätt till.
Vill skydda minoritetsspråket finska
Ellinor Skaremyrs avhandling består av två delar. Den ena handlar om hur nyanlända barn kommunicerar med pedagogerna och sina nya kamrater i förskolan. Den andra om hur barn med finsk minoritetstillhörighet enligt lag har rätt till språkstöd på finska för att kunna lära, använda och utveckla språket. Finlands och Sveriges mångåriga förhållande har bland annat bidragit till att finska språket numera är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det vill säga om barnet bor i en kommun som är en del av ett finskt förvaltningsområde.
– Jag följde 17 barn som har rätt till språkstöd i finska. Flertalet av barnen, som tillhör tredje generationen av finlandssvenskar, pratar endast svenska. Pedagogerna som i sin tur ska undervisa i finska träffar endast barnen en och en halv timme i veckan. Min studie visar att det är svårt att få kontinuitet i undervisningen och språkstödet framstår som sårbart. Bland annat skapas olika dilemman i genomförandet och pedagoger i förskolor behöver mer stöd för att kunna hantera de komplexa situationer det ställs inför i det arbetet.
Flerspråkigt arbetssätt viktigt för en likvärdig undervisning
Avhandlingen visar att även om resurser, som flerspråkiga pedagoger finns, måste förskolor bli bättre på det språkutvecklande arbetet med alla språk och låta det bli ett naturligt inslag i verksamheten.
– Jag kan konstatera att svensktalande barn är de barn som gynnas mest i förskolan. Av de barn som kommunicerar på minoritetsspråk gynnas engelsktalande mest eftersom många, pedagoger och barn, behärskar engelska. Barn med finsk bakgrund gynnas av sin rätt till finska språket i förskolan. De barn som gynnas minst är de som talar ett språk så få kan, som till exempel persiska.
– Min förhoppning är att min avhandling kan leda till att förskolornas arbete med språkutveckling får en bättre politisk förankring. Då finns det bättre förutsättningar för att förstärka arbetet med språkstöd och arbetet med andra modersmål än svenska i förskolan, så alla barn får en likvärdig undervisning.
Att vuxna patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) har ökad risk för psykisk ohälsa är tidigare känt. Nu visar en ny studie att även barn med inflammatorisk tarmsjukdom löper en ökad risk för psykiska problem.
Mer än 6 400 barn med inflammatorisk tarmsjukdom, födda mellan 1973 och 2013, ingick i studien. Med hjälp av befolkningsregister jämförde forskarna risken för psykisk ohälsa senare i livet med både friska barn ur den allmänna befolkningen och med patienternas egna syskon. Syskonjämförelser gör det möjligt att ta hänsyn till en mängd så kallade störfaktorer, som socioekonomi, livsstil och arv, faktorer som man vet kan påverka risken för psykisk ohälsa hos barn.
Vanligare med ADHD och autism
Under en genomsnittlig uppföljningstid om 9 år fick cirka 17 procent av barnen med IBD en psykiatrisk diagnos jämfört med nästan 12 procent av de friska barnen och cirka 10 procent av syskonen. Det innebär att barn med IBD löpte en 1.6 gånger ökad risk att drabbas psykisk ohälsa jämfört med svenska barn i allmänhet. På samma sätt sågs en ökad risk jämfört med barnens syskon.
Risken var förhöjd för en rad psykiatriska diagnoser som exempelvis depression, ångestsyndrom, ätstörningar, personlighetsstörningar, ADHD samt autismspektrumtillstånd. I vuxen ålder sågs även en ökad risk för självmordsförsök.
– Studien visar att barn med inflammatorisk tarmsjukdom och deras föräldrar är i behov av psykologiskt stöd och längre uppföljning. Särskild hjälp skulle kunna erbjudas barn som insjuknat i tidig ålder och barn till föräldrar med egen psykisk ohälsa, säger Agnieszka Butwicka, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Störst risk första året med IBD
Högst var risken att få psykiska besvär under det första året med inflammatorisk tarmsjukdom. Barn diagnostiserade med inflammatorisk tarmsjukdom före 6 års ålder samt barn till föräldrar med egen psykisk ohälsa löpte också extra hög risk.
Studien är en observationsstudie som inte säkert kan slå fast orsakssamband. Men enligt forskarna talar resultaten för att det är tarmsjukdomen som bidrar till de psykiska besvären.
– Eftersom risken är förhöjd även jämfört med de egna syskonen är det troligen sjukdomen som påverkar den psykiska hälsan, snarare än andra faktorer som socioekonomi, livsstil eller genetik i familjen, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Agnieszka Butwicka, forskarassistent, överläkare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. BUP Danderyd, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting, agnieszka.butwicka@ki.se
Jonas F. Ludvigsson, professor, överläkare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Barnkliniken, Universitetssjukhuset Örebro jonas.ludvigsson@ki.se
En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet.
Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt. Den enda metod som har stöd i forskningen är läsinlärning som bygger på att eleverna lär sig koppla en bokstavs utseende eller en bokstavskombination till dess ljud. Nästa steg är att sammanfoga ljuden till ord. Ett mödosamt arbete men när det är avklarat, är läskoden knäckt. Metoden har olika namn den kan kallas syntetisk läsning, ljudmetoden eller phonics som är det engelska namnet.
Dåligt betyg för helhetsmetoden
– Det finns mycket forskning som visar att barn som lär sig läsa med hjälp av ljudning lär sig snabbare än barn som lär sig med hela ord, säger Anna Eva Hallin som forskar om språk-, läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn vid Enheten för logopedi på Karolinska Institutet.
Det visar också en stor kunskapsöversikt som gjordes av Vetenskapsrådet 2015, som bygger på 70 metaanalyser av studier om läs- och skrivundervisning för elever mellan sex och 12 år. Metastudierna inkluderar i sin tur cirka 4000 forskningsstudier.
(En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, alltså en studie av studier).
En av slutsatserna där är att helhetsmetoden, som utgår från att eleverna lär sig läsa genom att de möter språket som en helhet, har svag effekt på läsinlärningen. Den kan vara användbar för äldre elever men absolut inte för elever som håller på att lära sig läsa.
Ljudning förebygger dyslexi
I början av läsutvecklingen är det viktigast för eleverna att lära sig att koppla ihop hur bokstäverna låter med hur de ser ut, det som också kallas avkodningsförmåga
Systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar har större positiv effekt på barns läsutveckling än osystematisk undervisning. Undervisningen ger bäst resultat om den ges i förskoleklass eller i årskurs ett
Systematisk undervisning om kopplingen mellan bokstav och ljud kan förhindra läs och skrivsvårigheter. Den kan också hjälpa äldre elever som har svårt att läsa.
Unga elever med risk för läs- och skrivsvårigheter bör till att börja med öva upp förmågan att urskilja olika ljud i språket – så kallad fonologisk medvetenhet – och därefter systematiskt lära sig kopplingen mellan bokstävernas utseende och deras ljud
Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning
Den så kallade helhetsmetoden som utgår från att eleverna lär sig läsa genom att de möter språket som en helhet, har svag effekt på läsinlärningen. Kunskapsöversikten konstaterar att metoden kan vara användbar för äldre elever men absolut inte för elever som håller på att lära sig läsa.
Det finns alltså ett ganska gediget stöd i forskningen för att systematisk undervisning i hur en bokstav ser ut och hur den låter kan förhindra läs- och skrivsvårigheter.
Börjar med ljuden i solarm
– Sedan mitten av 80-talet har evidensen varit solid för att läs och skrivsvårigheter kan förebyggas med rätt träning. Först ska barnen utveckla fonemisk medvetenhet, det vill säga förstå att ord består av enskilda ljud. Därefter ska de lära sig att koppla ihop dessa språkljud med bokstäver för att sedan kunna ljuda, säger Anna Eva Hallin.
Men det räcker inte att barnen lär sig ljuda bokstäverna. Ord och bokstäver ska läras ut strukturerat och systematiskt och språkliga knepigheter som sj-ljud och dubbeltecknade konsonanter introduceras allt eftersom läsförmågan förbättras.
– Ofta börjar man med ljuden som ingår i ordet solarm. Det är ljud som går att hålla ut och som är vanliga på svenskan. Sedan bygger man på med fler bokstäver, säger Anna Eva Hallin.
Alla som läser ljudar
En vanlig missuppfattning är att det blir mekaniskt och tråkigt men det flesta läsinlärningsmaterial som bygger på ljudmetoden utgår från korta texter där ljuden successivt introduceras för eleverna, påpekar Anna Eva Hallin.
En annan felaktig föreställning är att bara svaga läsare ljudar. Alla ljudar när vi läser, men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.
– När vi möter ett främmande ord kommer vi att ljuda oss fram för att förstå hur ordet ska uttalas, men den ljudningen är automatiserad så vi tänker sällan på det säger Anna Eva Hallin.
Särskilt viktig är undervisning i hur man ljudar för barn med läs – och skrivsvårigheter/dyslexi. Det finns belagt i flera stora studier bland annat i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) från 2014, Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser.
– Det jag tycker är viktigast att konstatera är att det finns ganska få randomiserade studier om läs och skrivsvårigheter/dyslexi, säger Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet som ledde arbetet med forskningsöversikten.
– Men går man igenom den forskning som finns och som håller de stränga krav som SBU ställde upp, går det att konstatera att den enda metoden för tidiga läs- och skrivsvårigheter som har vetenskapligt stöd är phonics.
Intensiv träning varje dag
För elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi ska insatser sättas in så fort det konstaterats att eleverna behöver hjälp. Det går att upptäcka redan i första klass, menar Stefan Samuelsson och därför är höstterminen i tvåan en bra tidpunkt att börja. Eleverna ska träna kopplingen mellan bokstav och ljud men inte med nonsensord, utan det bästa är att utgå från riktiga ord som gradvis blir svårare. Så behöver eleverna träna intensivt.
– En variabel som verkar ha betydelse är att lästräningen för de här eleverna genomförs med en hög intensitet. Till exempel att ha en riktad specialpedagogisk insats varje dag fem dagar i veckan under 20 minuter till en halvtimme. Allra bäst är om man kan genomföra det med en lärare och en elev.
Redan efter tre månader kan en sådan träning ge goda resultat. Det pekar flera studier på.
Följer den alfabetiska principen
– Eleverna följdes upp omedelbart efter intentionen och då hade 80 procent nått en läsförmåga som motsvarar deras ålder. När eleverna testades igen efter ett år var 60 procent kvar på en läsnivå som stämde överens med åldern. Sedan är det väldigt få studier som har gjort uppföljningar ännu längre fram i tiden men antagligen sjunker andelen som är kvar på en normal läs- och skrivnivå. Det krävs kontinuerlig träning för att upprätthålla en god läsnivå om man har det här grundproblemet.
Vad är det då som gör att läsinlärning genom ljudning fungerar? Anna Eva Hallin menar att det beror på att den följer den alfabetiska principen.
– För att läsa en text måste man kunna läsa tio tusentals ord. Att lära in de orden en och en som en bild är väldigt ansträngande och belastande för arbetsminnet jämfört med att behärska 28 bokstäver. Inlärningen blir också mycket mer korrekt än om hela ordbilden tränas in, säger Anna Eva Hallin.
Tränar på orsaken till lässvårigheterna
Att den är effektiv för elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi beror helt enkelt på att eleverna tränar på det som är orsaken till deras svårigheter, menar Stefan Samuelsson.
– Problemen för de här eleverna beror på att de inte kan koppla ihop hur en bokstav ser ut med hur den låter. När de har lärt sig det, har de sedan svårt att göra det automatiskt. I phonics övar de just den saken. Jag tror inte att det är konstigare än så.
Men oavsett metod lär sig ungefär 80 procent av alla elever till sist att läsa och de allra flesta har alla möjligheter att bli goda läsare.
– Majoriteten elever kommer att knäcka koden även om de inte fått undervisning i ljudmetoden, även om det kan ta längre tid. Men med fel metod är det fler som inte kommer att knäcka läskoden och det är just här som forskningen blir viktig, säger Anna Eva Hallin.
Mor ror, far är rar
Hur var det då med den gamla läsundervisningen? Där eleverna plitade ”sol” och ”os” och stavade sig igenom ”mor ror”.
– Den var nog inte så dum. De jobbade mycket med koden och med den alfabetiska principen. På många sätt är det ett bra sätt att lära sig läsa, inte minst för de elever som löper risk att utveckla läs och skrivsvårigheter, säger Stefan Samuelsson.
Fonemisk medvetenhet hjälper vid dyslexi
2014 gav Statens beredning för medicinsk utvärdering ut en sammanställning av svensk och internationell forskning som utvärderar tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Där slås bland annat fast att om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt så förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmågan att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad.
Det finns mycket starkt stöd för att specialpedagogiska insatser som är riktade mot fonemisk medvetenhet hjälper elever med läs – och skrivsvårigheter/dyslexi. Metoden har vetenskapligt beprövad effekt som har visats i många olika studier. Det säger Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet och ordförande för den forskargrupp som arbetade med rapporten.
En annan metod som är vanlig i skolan är helhetsmetoden där eleverna lär sig läsa genom att arbeta med hela texter och där orden finns i ett sammanhang. Men det är inte en metod som Stefan Samuelsson förordar.
Det saknas evidens för att helhetsmetoden skulle hjälpa elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi. Om de eleverna får arbeta med helhetsmetoden gör man dem en otjänst, säger Stefan Samuelsson.
Det är doktoranden Antonios Tsertsidis som tittat närmare på faktorer som påverkar inställningen till teknik hos människor som är äldre än 60 år.
– Fokus har legat på redan implementerad digital teknik som möjliggör att fler bor hemma längre. Några exempel är sensorer som känner av fall, elektroniska kalendrar och GPS-larm, säger han.
Det Antonios Tsertsidis har kommit fram till är att det finns 36 acceptansfaktorer som påverkar äldres inställning till tekniska hjälpmedel. Dessa är indelade i sex grupper och omfattar bland annat teknikproblem, positiva erfarenheter, social påverkan, teknikbehov och fördelar med teknik.
Falska alarm och systemfel oroade
– De äldre upplevde exempelvis ofta att den tekniken de testade var lätt att använda och de var inte oroliga över att teknikanvändningen påverkade deras integritet, säger Antonios Tsertsidis.
Å andra sidan var tekniska problem som falska larm och systemfel ett av de vanligaste bekymren äldre hade vid användning av teknik.
Studiens resultat visar också att äldres inställning förändrades efter att de har fått testa tekniken. Vissa farhågor ändrades till positiva erfarenheter när tekniska hjälpmedel väl var på plats.
Såg fördelar i vardagen
– De äldre inser att de tekniska lösningarna har många fördelar och kan påverkar deras liv på ett positivt sätt.
Antonios Tsertsidis konstaterar även att det i dag fortfarande finns få studier som rör acceptansfaktorer hos äldre efter att de har fått testa tekniken. Dessutom är majoriteten av dessa studier genomförda i Västeuropa och USA.
– En annan intressant sak är att många studier handlar om teknik som är under utveckling, men vi behöver mer forskning om färdigutvecklade produkter som redan finns på marknaden, säger han.
Äldre med demens och teknik
Antonios Tsertsidis är en av 16 doktorander inom Newbreed som är en del av Örebro universitets strategiska satsning på forskning om åldrande ur olika perspektiv – Successful ageing. I nästa steg är han intresserad av att undersöka hur resultaten från denna studie stämmer överens bland äldre med demens.
– Jag vill bidra med kunskap om hur ny teknik kan anpassas bättre till äldres behov och jag hoppas att både företag och forskare som utvecklar ny teknik ska använda sig av acceptansfaktorer som riktmärke, säger han och tillägger:
– Beslutsfattare inom hälso-och sjukvården och äldreomsorgen kan också ha nytta av studien för att kunna införa nya tekniska lösningar på ett framgångsrikt sätt.
Våra geners uttryck och beteende kan förändras, trots att vårt DNA är intakt. Det finns olika sätt det här kan ske på, exempelvis genom DNA-metylering, en kemisk process som stänger av gener och andra delar av vårt genom, till exempel transposoner – hoppande gener.
Mer än hälften av vårt genom består av transposoner, DNA-sekvenser som påminner om gamla, utdöda virus. Transposonerna är normalt sett nedtystade av en process som kallas DNA-metylering, under fosterutvecklingen, men om de aktiveras kan det leda till allvarliga sjukdomar.
Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener, Genomet är ärftlig information kodad i organismens fullständiga DNA-sekvens.
DNA-metylering är en typ av kemisk modifiering av DNA som innebär att en metylgrupp adderas till en eller flera nukleotider i DNA-molekylen.
Transposoner kallas ibland för den mörka delen av vårt genom och består av rörliga DNA-sekvenser som kan åstadkomma genetiska förändringar, till exempel om de integreras i en gen.
DNA-metylering används som cancerterapi
– Men ibland störs DNA-metyleringen och studier har visat att detta har betydelse vid vissa cancertumörer och vid en del neuropsykiatriska sjukdomar. DNA-metylering används därför som terapi vid vissa cancertyper, exempelvis leukemi, men fortfarande saknar vi kunskap om varför det har effekt och vi vet inte heller varför det endast fungerar i vissa cancertyper, säger Johan Jakobsson, professor vid Lunds universitet som lett studien där även forskare från Max Planck Institute for Molecular Genetics och Karolinska institutet medverkat.
Man vet egentligen väldigt lite om vad transposoner har för roll i vårt DNA. En teori som forskarna i Lund har är att DNA-metylering tystar de delar av genomet som inte används, men det är först nu man kunnat studera vad som sker när man tar bort den här processen från mänskliga celler.
Hoppande gener
Kallas ibland för hoppande gener och består av rörliga DNA-sekvenser som kan fogas in i våra kromosomer och på så vis åstadkomma störningar. De är ofta nedtystade av DNA-metylering, en kemisk process som styr genernas funktion, men kan påverkas av exempelvis miljöfaktorer. Även om transposoner kan ställa till problem beroende på var de infogas, så kan de även medföra förändringar i vårt DNA som främjar de gener som kodar för våra proteiner.
Forskarna lyckades med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken, den så kallade gensaxen, stänga av DNA-metyleringen i mänskliga nervceller i laboratorium.
Överraskande aktivering i mänskliga celler
– Resultaten var mycket överraskande. Stänger man av DNA-metylering i celler från möss överlever de inte. Men när DNA-metyleringen stängdes av i de mänskliga nervstamcellerna, överlevde dessa och transposoner aktiverades. I sin tur påverkade transposonerna många gener som är viktiga i nervcellernas utveckling, säger Johan Jakobsson.
Johan Jakobsson menar att resultaten öppnar upp för en helt ny förståelse för hur en förlust av DNA-metylering påverkar vårt genom i olika sjukdomar, men poängterar också att studien är utförd på odlade celler i laboratorium. Nu vill forskarna gå vidare och se vad som sker om de stänger av metyleringen i cancerceller som påverkas av DNA-metylering, till exempel i glioblastom.
Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet, johan.jakobsson@med.lu.se
Både arv och miljö anses spela roll för utvecklingen av typ 1-diabetes, en allvarlig autoimmun sjukdom som ofta uppkommer i barndomen eller tonåren och kräver livslång behandling med insulin. En förhöjd ärftlig risk är inte tillräcklig för att orsaka sjukdomen, utan miljöfaktorer spelar en avgörande roll för sjukdomsutvecklingen. Bakterierna i tarmen är en sådan miljöfaktor som intresserat forskare när det gäller autoimmuna sjukdomar, bland annat för att tarmfloran påverkar immunförsvarets mognad.
Den aktuella studien är baserad på ABIS-studien (All Babies in Southeast Sweden) vid Linköpings universitet, vars syfte är att öka kunskapen om varför barn får immunmedierade sjukdomar, främst typ 1-diabetes. Totalt ingår 17 000 barn som föddes i sydöstra Sverige under åren 1997–1999. Olika prover togs på barnen vid födelsen och under uppväxten.
Skillnader i tarmfloran
I den aktuella studien på 403 av dessa barn ville forskarna undersöka om det finns samband mellan ärftlig risk och sammansättningen av bakteriefloran i tarmen. Barnens ärftliga risk studerades med genetiska analyser, närmare bestämt genetisk variation i HLA-gener, som spelar en viktig roll för immunförsvarets funktion och är den största genetiska riskfaktorn kopplad till diabetes typ-1. Forskarna analyserade också bakteriefloran i avföringsprover som samlats in när dessa barn var ett år gamla. Det visade sig att det fanns skillnader i tarmflorans sammansättning mellan grupper med olika genetisk risk.
– Vissa bakteriestammar ser vi inte alls hos individer med hög risk, medan de finns hos individer med låg genetisk risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det är mycket intressant, eftersom det skulle kunna innebära att dessa bakteriestammar har betydelsefulla positiva effekter och kanske en dag kan bli användbara i behandlingar för att förhindra uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Det kan också vara så att den höga genetiska risken leder till att dessa bakteriestammar inte förmår överleva i tarmen, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare vid H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Sambandet gäller även vid låg risk
Tidigare studier som har undersökt om tarmbakterier är kopplade till utvecklingen av typ 1-diabetes har bara studerat individer med hög ärftlig risk. Den aktuella studien är den första som undersökt ett eventuellt samband i en generell population där såväl låg, neutral och hög ärftlig risk finns representerade.
– ABIS-kohorten är utomordentligt värdefull och nödvändig för att kunna göra vissa studier av miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av typ 1-diabetes. ABIS-kohorten är unik, den enda i världen där man följer en generell befolkning, vilket gör att vi kan studera hur genetiken påverkar miljöfaktorer, som tarmfloran, säger Johnny Ludvigsson.
Fortsatt forskning behövs för att ta reda på hur samspelet mellan ärftlig risk och bakteriefloran i tarmen ser ut vid typ 1-diabetes. Fynden kan också ha betydelse för andra autoimmuna sjukdomar där HLA-genvariation är en viktig genetisk riskfaktor, som celiaki och reumatoid artrit.
Johnny Ludvigsson, senior professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, johnny.ludvigsson@liu.se
Tidigare internationella studier har visat att dagvattendammar kan ha en hög biologisk mångfald och nu ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om det stämmer också i Sverige.
I Sverige finns hundratals dagvattendammar i våra samhällen och längs de större vägarna, men hittills har studierna fokuserat helt på dammar längs motorvägar. I den nya studien har forskarna undersökt samtliga 18 dagvattendammar i Uppsalas stadsmiljö.
– Det är både viktigt och intressant att miljöer som i första hand är anlagda för ett annat ändamål, också kan bidra till en ökad biologisk mångfald säger Frank Johansson, professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Fokuserade på trollsländor
Dagvattendammar är anlagda för att kontrollera flödestoppar och för att förbättra dagvattnets kvalitet innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. Dagvatten är regn- och smältvatten från gator, parkeringsplatser och andra hårdytor i bebyggd miljö och längs våra större vägar.
För att kunna mäta och få en uppfattning om den biologiska mångfalden har forskarna koncentrerat sig på trollsländor. Trollsländors biologiska mångfald är ofta korrelerad med övrig biologisk mångfald av vattenorganismer och kan därför sägas representera den total biologiska mångfalden i dammarna. Totalt i Sverige finns ett sextiotal olika arter av trollsländor, varav 51 finns regelbundet i Uppland.
Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense). Foto: Frank Johansson
I studien hittades sammanlagt 31 olika trollsländearter i dammarna, vilket alltså motsvarar 61 procent av arterna i Uppland.
– Dammar av den här typen som är anlagda av människan kan därför bidra till att höja den biologiska mångfalden i allmänhet och särskilt i stadsmiljö. Det är jätteviktigt nu när urbaniseringen är snabbare än någonsin. Ett flertal studier har faktiskt visat att vissa arter trivs utmärkt i stadsmiljöer om vi skapar tillräckligt med gröna ytor i staden, säger Frank Johansson.
Dammar kan öka biologisk mångfald i stan
Resultat av undersökningen visar också att dammstorlek och mängden växtlighet i dammarna är viktiga faktorer som påverkar den biologiska mångfalden. Lagom mycket växter resulterade i högre biologisk mångfald. Att växtlighet och miljöns storlek påverkar den biologiska mångfalden är välkänt, med det är första gången som det kan visas för dagvattendammar i stadsmiljö.
Dagvattendamm, Uppsala. Foto: Paul Coiffard
– Eftersom det största hotet mot den biologiska mångfalden är habitatförstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur och växter försvinner, är det viktigt att kunna återskapa miljöer. En typ av nya miljöer är dagvattendammar, och med rätt design på dessa dammar kan de bidra till att öka den biologiska mångfalden av vattenorganismer i stadsmiljö, säger Frank Johansson.
Frank Johansson, professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, frank.johansson@ebc.uu.se
Pappersfiltret har visat en utmärkt kapacitet för borttagning av virus och bakterier både i labbet och i verkliga tester. Forskarna tror att med vidareutveckling kan pappersfiltret som produceras från Pithophora-alger (eller ”Shewla”[শেওলা]), bli ett prisvärt och effektivt botemedel för att förhindra många potentiellt dödliga vattenburna infektioner.
– Pithophora-alger har tidigare i stort sett förbisetts som en värdefull råvara. Det är med stor tillfredsställelse att vi nu kan dokumentera utmärkta resultat av patogenborttagning för både vattenburna bakterier och virus med effektivitet över 99,999 procent. Det kan rena även de minsta viruspartiklarna på 27-28 nanometer, säger Albert Mihranyan, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, som leder studien.
Algfilter. En lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling. Foto: Uppsala universitet
Växande befolkning i Bangladesh
Bangladesh är ett land med en befolkning på över 168 miljoner människor, vilket är större än Rysslands (144,5 miljoner). År 2050 beräknas befolkningen i Bangladesh nå 200–225 miljoner människor. I delar av de största städerna i Bangladesh, som Dhaka och Chittagong, är befolkningstätheten så hög som 205 000 invånare/km2, vilket är nästan 58 gånger högre än i Stockholm och nästan 20 gånger högre än i New York.
År 2018 levde cirka 15 miljoner människor under den extrema fattigdomsgränsen på 1,90 US Dollar (18 SEK) per dag. Extremt hög befolkningstäthet, dålig hygien och brist på rent vatten ökar risken för spridning av vattenburna infektioner. Städerna Dhaka och Chittagong är de enda städerna med omfattande rörledningar och avloppssystem, men även där är vattnet tillgängligt högst några timmar per dag och kan fortfarande vara förorenat med smittsamma patogener på grund av läckage i rörledningar. Med Dhakas befolkning, som växer med över 300 000 personer per år, är tillgången till rent vatten avgörande för ett hållbart liv.
Filtrering tar bort vattenburna patogener
För att förhindra spridning av vattenburna infektioner behövs överkomliga vattenreningsstrategier som kan vara effektiva mot alla typer av vattenburna patogener. Kokning, pastörisering i solljus eller kemisk desinfektion är några av de metoder som för närvarande används. Ett utmärkt sätt att rena vatten för att fysiskt ta bort alla typer av patogener är filtrering. Därför är det stor efterfrågan på nya typer av prisvärda filter för användning som kan ta bort alla typer av patogena bakterier, sporer och virus. Tack vare de gemensamma insatserna från det svenska och bangladeshiska teamet har en ny källa för lokalt växande råmaterial upptäckts som kan användas för tillverkning av pappersfilter för vattenreningsapplikationer.
– Tillgång till rent vatten kommer att bidra starkt till förbättrad hälsa och därmed minska fattigdomen. Vi är optimistiska och tror att genom framtida utveckling av anordningar kommer filterpapper som produceras från de lokalt växande algerna att vara användbara för att förhindra potentiellt livsfarliga sjukdomar och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Khondkar Siddique-e-Rabbani, hedersprofessor vid University of Dhaka och projektkoordinator i Bangladesh.
– Proteinet SOD1 finns i normala fall i alla celler i kroppen, men barnet har nästan enbart symtom från motoriska nervsystemet och särskilt från de delar som finns i hjärnbarken. Detta skulle kunna betyda att motoriska nervsystemet är mer känsligt än övriga nervsystemet och mycket mer känsligt än andra organsystem, säger professor och överläkare Peter M Andersen vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, och en av forskarna bakom studien.
Amyotrofisk lateral skleros, ALS, är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr kroppens skelettmuskler dör. I Sverige drabbas årligen 200 personer av ALS.
Ofullständigt SOD1-protein
Barnet, en flicka som i dag är 2 år och 9 månader, är världens yngsta patient med ALS-liknande symptom. Forskarna i Umeå har hittat orsaken till hennes sjukdom, ett ofullständigt SOD1-protein, en av alla levande organismers viktigaste antioxidanter. Eftersom barnets fosterutveckling, förlossning och första sex månader i livet var normala, kan detta ge stöd för teorin att det även kan finnas andra mekanismer som kan ta hand om fria radikaler.
– En alternativ förklaring är att det är en åldersfråga. Kanske måste det motoriska nervsystemet ha en viss mognadsnivå för att bli känsligt för skador från ett felaktigt SOD1-protein, säger Peter M Andersen.
Internationellt samarbete
Vid Umeå universitet pågår sedan 1992 forskning om ALS. Målet är att genom nya kunskaper om mekanismerna bakom sjukdomen utveckla behandling av ALS. Det är i synnerhet molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1och andra gener som studeras. Förhoppningen är att man genom att identifiera likheter och skillnader mellan olika typer ALS-sjukdomar och andra hjärnsjukdomar får ny kunskap som kan användas till utveckling av mer effektiva läkemedel och så småningom till förebyggande åtgärder.
I många år har samarbete pågått med forskargrupper i bland annat Tyskland och ett stort antal blodprov har insamlats och studerats vid Umeå universitet. 2018 kontaktades forskarna i Umeå av barnkliniken på universitetssjukhuset i Eppendorf-Hamburg som försökte hitta orsaken till det då sex månader gamla barnets sjukdom.
– Fallet illustrerar betydelsen av internationellt samarbete, säger Peter M Andersen. Fallet visar också att ibland kan prov från en enskild patient leda till ny kunskap av betydelse för många.
Vetenskaplig artikel:
Phenotype in an infant with SOD1 homozygous truncating mutation, Peter M. Andersen, Ulrika Nordström, Konstantinos Tsiakas, Jessika Johannsen, Alexander E. Volk, Tatjana Bierhals, Per Zetterström, Stefan L. Marklund, Maja Hempel, René Santer. New England Journal of Medicine, 2019
Kontakt:
Peter M Andersen, professor och Wallenberg Clinical Scholar, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, överläkare, neurologiska kliniken, Neuro-, huvud-, och halscentrum Västerbotten, Norrlands universitetssjukhus, peter.andersen@umu.se och ALSforskning@umu.se
Nyligen deltog hon och tre kollegor i sociologi på två musikfestivaler i England. Men inte som vilka deltagare som helst. På plats intervjuade de 60 festivaldeltagare lät 250 personer svara på enkäter.
– Alla som varit på en festival vet att det hör till att vara lite småskitig i några dagar. Men våra resultat visar något djupare, nämligen hur fort deltagare anpassade sig efter den nya normen, även de som inte var en del av den från början.
I intervjuarna framkom att många packade ner tvål, schampo och handdukar som sedan blev liggande ouppackade. Personerna hade alltså en förväntan att duscha och tvätta sig när de kom till festivalen men accepterade sedan snabbt att inte göra det – även om det fanns möjligheter att tvätta sig.
Vattenförbrukningen måste minska
Enligt Tullia Jack tenderar beslutsfattare att betrakta vatten- och energiförbrukning som ett fast konsumtionsmål per capita. Men till följd av klimatförändringen måste den totala vattenförbrukningen minska. I vissa länder är läget akut, såsom i Indien, men även i delar av Sverige börjar vattenbristen bli kännbar.
– Vår studie, tillsammans med ett ökande antal andra vetenskapliga artiklar, avslöjar att det finns en ganska stor anpassningsbarhet i renlighetspraxisen. Människor kan ställa om till att duscha, tvätta och diska mindre. Renlighetskonventioner är socialt betingande och därmed flexibla. Här finns en stor potential, säger hon.
I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 180 liter per person och dag, men i många andra länder är förbrukningen mycket lägre.
– På 1950-talet var konsumtionen betydligt lägre. Jag tror vi kan hitta tillbaka till ett annat beteende och fortfarande vara hygieniska. ”Lort-Sverige” är så klart inget alternativ.
Resultaten av intervjuerna har sammanställts och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geoforum.
Resultaten som publiceras i tidskriften Nature Communications förklarar något som länge varit en gåta för forskarna.
Den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, har en unik arkitektur vilken medger en funktionell interaktion mellan olika celltyper. Hormonet somatostatin frisätts från deltacellen och fungerar som en effektiv hämmare av insulinfrisättande betaceller och glukagonfrisättande alfaceller. Deltacellen kan därigenom indirekt påverka blodsockerregleringen under normala betingelser och vid sjukdom.
– Det har länge varit ett mysterium hur deltacellerna så effektivt kan reglera funktionen hos alfacellerna och betacellerna trots att dessa celler endast utgör en minoritet av öcellerna, säger professor Per-Olof Berggren vid Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, Karolinska Institutet och gästprofessor vid Lee Kong Chian School of Medicine i Singapore.
Långsmala deltaceller
De flesta deltaceller är långsmala och har definierade utskott. Genom att använda specifika experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har Per-Olof Berggren och hans kolleger visat att de aktuella utskotten utgör dynamiska strukturer som innehåller hela det sekretoriska maskineriet som gör att somatostatin kan frisättas och effektivt nå alla de hormonfrisättande cellerna i den Langerhanska ön. Utskottens dynamik regleras genom IGF-1 och VEGF-A-medierad signalering.
Vid pre-diabetes förändras deltacellens form vilket utgör en kompensatorisk förändring för att kunna vidmakthålla en effektiv reglering av betacellen. De nu publicerade resultaten visar enligt forskarna hur deltacellen kan fungera som en effektiv modulerare av insulin- och glukagonfrisättningen från den Langerhanska ön.
– Detta är en banbrytande upptäckt som förklarar hur den viktiga strukturen och funktionen hos deltacellerna i relation till de andra hormonfrisättande cellerna i ön möjliggör en effektiv reglering av blodsockerkoncentrationen, säger Per-Olof Berggren.
Vetenskaplig artikel:
Structural basis for delta cell paracrine regulation in pancreatic islets. Rafael Arrojo e Drigo, Stefan Jacob, Concha F. García-Prieto, Xiaofeng Zheng, Masahiro Fukuda, Hoa Tran Thi Nhu, Olga Stelmashenko, Flavia Letícia Martins Peçanha, Rayner Rodriguez-Diaz, Eric Bushong, Thomas Deerinck, Sebastien Phan, Yusuf Ali, Ingo Leibiger, Minni Chua, Thomas Boudier, Sang-Ho Song, Martin Graf, George J. Augustine, Mark H. Ellisman, Per-Olof Berggren, Nature Communications.
Kontakt:
Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, per-olof.berggren@ki.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
