Det som var tänkt att vara inkluderande, kan istället skapa hinder för demokratiska offentliga samtal, menar Malin Holm, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
– Ofta talar man om hur marginaliserade grupper har lyckats göra sig hörda genom att använda nätet. Jag ville istället studera hur priviligierade grupper använder sig av nätet för att påverka och förändra det offentliga samtalet. Jag vill visa på riskerna med den så kallade inkluderingen, att det blir en ojämlik inkludering som blir ett hot mot demokratin.
– Min forskning visar hur utformningen av online-plattformar på olika sätt gynnar priviligierade grupper, däribland de som framför antidemokratiska eller icke-jämlika politiska åsikter och krav, och att makten på nätet är en reproduktion av hur det ser ut i övriga samhället, säger Malin Holm vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Kanal för röststarka
Det var de växande framgångarna för högerextrema, antifeministiska och klimatskeptiska rörelser på det man brukar kalla för inkluderande plattformar på nätet, tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter, som gjorde att Malin Holm började forska om hur utformningen av dessa forum.
Hur kunde de kanaler som var tänkta som inkluderande för röstsvaga grupper, istället bli en kanal för de redan röststarka?
Genom tre olika empiriska studier har Malin Holm undersökt hur de demokratiska möjligheter som internet ger marginaliserade grupper, också ger historiskt priviligierade grupper nya vägar att hitta varandra. Tillsammans kan de ifrågasätta dominerande tankar och idéer i offentligheten, genom bildandet av så kallade ”motoffentligheter”, counterpublics.
Begreppet har tidigare varit en viktig del i den feministiska kritiken mot att den klassiska offentlighetsteorin saknar ett maktperspektiv. Vanligtvis har forskning om motoffentligheter fokuserat på historiskt marginaliserade grupper.
Förr gjorde redaktionen ett urval
I en av studierna undersöker Malin Holm hur utformningen av kommentarsfälten i etablerade dagstidningarnas digitala utgåvor, på både lokal och nationell nivå, motiveras av de som är ansvariga för dessa forum.
– Tidigare när all debatt och alla insändare fanns i papperstidningarna, tvingades redaktörer att göra ett urval eftersom det var ett begränsat utrymme. Allt fick inte plats. När debatt och insändare har flyttat ut på nätet har tidningarna tagit mycket mindre ansvar för urvalet, de har mer eller mindre släppt ordet fritt. Det har indirekt gett priviligierade grupper med åsikter som tidigare varit marginaliserade inom mainstreammedia, till exempel högerpopulistiska och klimatskeptiska, ett mycket större utrymme att göra sina röster hörda.
– Jag ville förstå motiven bakom att man utformade plattformarna på det sättet. Vad var det som redaktörerna ville med satsningarna?
Malin Holm intervjuade 27 olika chefredaktörer och redaktörer på 14 olika tidningar, både rikstäckande och lokala. Resultaten visar att från början hade medierna ingen medveten strategi i relation till kommentarsfälten. Redaktörerna hänvisar till att de ville ha ökad kontakt med sina läsare och att digitaliseringen av offentligheten ställde nya krav på deras affärsmodeller.
– Redaktörerna ville ha trafik till sina sidor för att tjäna mer pengar på annonser. I jämförelse med till tidigare liknande forum, såsom debattartiklar och insändare, är inkludering här alltså mycket mer starkt kopplad till ekonomiska incitament.
Antifeministisk motoffensiv
I en annan delstudie undersökte Malin Holm framväxten av en antifeministisk motoffentlighet på 62 svenska politiska bloggar. Dessa valdes ut på grund av sitt idémässiga innehåll, det vill säga att de politiska åsikter och krav som fördes fram på bloggarna kunde definieras som antifeministiska i enlighet med tidigare forskning om liknande politiska rörelser. Av de bloggar som Malin Holm undersökte var två tredjedelar anonyma och/eller använde sig av pseudonymer.
I sin analys har Malin Holm utgått från hur de beskriver sig själva på bloggarna när de berättar om sina utbildningar och vilken sorts arbete de har. Det är män, och en del kvinnor, med höga utbildningar, en del halvkända, alla med en position i samhället. Gemensamt är att de beskriver sig själva som framgångsrika, att de har rätt i sin omvärldsanalys och att alla borde få höra den.
Blev hotad på nätet
När hon ganska tidigt i sin forskning skulle berätta om vad hon hittat och presentera delresultat vid en forskarkonferens, publicerades en del av resultaten också på internet. Efter bara ett par dagar/timmar kunde hon se att några av de anonyma bloggare hon undersökte hade hittat materialet, och laddat ner och läst det. Strax efter det började hon bli omskriven, och kommenterad och få hot skickade till sig.
– Det var väldigt obehagligt att läsa det de skrev, och att få hotfulla mejl och anonyma sms till min privata mobiltelefon. Om jag, som i aktivistsammanhang är en obetydlig person, blir bemött och behandlad på det här sättet, kan jag bara föreställa mig vad de som verkligen kämpar för exempelvis feminism och klimatfrågor får vara med om. Det var både intressant och skrämmande att se hur bloggarna använder anonymiteten mot sina motståndare, säger Malin Holm.
Högutbildade män med makt
Samtidigt såg hon det som ett bevis på att hon hade rätt. Att bloggarna hade hittat och läst ett vetenskapligt paper inför en konferens visade på både tillgång till verktygen och en vana att ta del av forskning och teoretiska resonemang. Det ledde till att hon kunde använda sig av både bloggarnas reaktioner och sin egen erfarenhet av att vara utsatt i forskningen. Hon beskriver hur bloggarna attackerade henne och dissekerade hennes material. Att hon blev utsatt för det här stärkte den tes hon redan hade: att det är en priviligierad grupp som driver bloggarna, däribland högutbildade män med makt i samhället
– De är inte socioekonomiskt marginaliserade som de ofta framställs i debatten. Det är en priviligierad grupp. De tycker själva att de har rätt i sak, att de har rätt att bli mer lyssnade på, men att de blir tystade i den offentliga debatten.
– Högutbildade män är en grupp som historiskt sett har tagit mycket plats. När de i dag i samhället tvingas dela med sig av makten till kvinnor och till etniska minoriteter känner de sig kränkta av att de grupperna har tagit något som är deras. Och för att kunna bli av med något måste man ansett sig ha rätt till det från början, säger Malin Holm.
Inkludering à la online-plattformar
Malin Holm vill med sin avhandling visa på hur den specifika typ av inkludering som karaktäriserar online-plattformar för med sig problem för strukturellt marginaliserade grupper att göra sina röster hörda.
– Inkludering har setts som något odelat positivt och exkludering som något odelat negativt. Men det krävs en viss exkludering för att alla ska få komma till tals. Det behövs ett större fokus på hur demokratisk exkludering skulle kunna utformas för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för jämlika offentliga samtal. Att fler får säga sitt betyder det inte att fler grupper kommer till tals. På det sättet har de rätt, männen bakom de anonyma bloggarna. De behöver bli politiskt marginaliserade eftersom de är skadliga för det demokratiska samtalet.
Vid förlossningar där barnet föds andningspåverkat är rutinen idag att navelsträngen klipps direkt. Barnet förs sedan till ett bord där åtgärder sätts in, bland annat för att få igång andningen.
Ola Andersson, neonatolog på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, och hans kollegor undersöker nu vad som händer om navelsträngen inte klipps direkt, utan först efter tre minuter.
– Andningsåtgärderna utförs av samma team och med samma utrustning, men i mammans säng i stället för vid ett bord en bit bort. Under denna tid får barnet extra tillförsel av blod från navelsträngen, säger Ola Andersson.
Metoden baseras på positiva resultat i tidigare, mindre studier, bland annat en som Ola Andersson gjort i Nepal. Forskarteamet som nu ska pröva metoden på Skånes universitetssjukhus har förberett sig under ett års tid.
– Blivande föräldrar till 8 000 barn kommer att tillfrågas om de kan tänka sig ingå i studien. Vi bedömer att ungefär 600 av dessa kommer att bli aktuella, säger Ola Andersson.
Väntar med att klippa navelsträngen i tre minuter
Var tionde barn är omtöcknat när det föds. Dessa barn behövs tas om hand, och få andningsstöd. I studien vid Skånes universitetssjukhus undersöker förlossningsteam om hjärnskador på grund av syrebrist kan minska om navelsträngen inte klipps direkt.
– Vår tanke är att låta navelsträngen vara i fred på de här barnen, säger Ola Andersson, neonatalog vid Skånes universitetssjukhus i ett filmklipp publicerat på Vetenskap & hälsa.
Idag klipper man navelsträngen direkt och bär barnet till ett bord, placerat en bit från mamman, där man ger barnet andningsstöd.
– Vad vi vill göra nu är att låta barnet ligga kvar hos mamman. Och låta navelsträngen var i fred. På det sättet kan navelsträngen och moderkakan hjälpa barnet att återhämta sig, medan vi i personalen också hjälper barnet, säger Ola Andersson.
– Vi är ett team av barnläkare, barnmorskor, förlossningsläkare och undersköterskor som under ett år gått igenom alla moment i studien, för att få den så säker för föräldrarna och barnen och som gör det så enkelt som möjligt för oss på golvet att genomföra studien.
– Förhoppningen är att barnen som har en orörd navelsträng återhämtar sig snabbare. Att de slipper hamna på neonatalavdelningen, och i stället får stanna hos sina föräldrar. Och att de slipper få skador framöver i livet, de få barn som annars skulle fått det, säger Ola Andersson.
Hypotesen är att barnet får mer syre men också mer blod i kroppen, vilket har mycket positiva effekter men det finns en oro att det extra blodet skulle kunna göra att barnet får det jobbigare att andas, samt mer gulsot.
– Detta kommer vi att undersöka extra nog, säger Ola Andersson.
Djur behöver syre för att i sina celler omvandla föda till användbar energi. Syrets fundamentala betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter syretillgänglighet förblev länge okänt.
William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning identifierade ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på varierande syrenivåer.
Nobelpristagarna banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga. De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.
Vårt livsviktiga syre
Syre med den kemiska beteckningen O2 utgör ungefär en femtedel av gaserna i vår atmosfär. I djurriket är O2 livsnödvändigt. Alla våra celler behöver O2 för att i en syreberoende process i cellernas energifabriker (mitokondrierna) kunna omvandla födoämnen till användbar energi. Otto Warburg, mottagare av Nobelpris i fysiologi eller medicin 1931, visade att detta är en enzymatisk process.
Under evolutionen har mekanismer utvecklats för att säkra den livsviktiga syretillförseln. Karotiskroppen, belägen i anslutning till halsens stora blodkärl, innehåller specialiserade celler som kan känna av blodets syrenivåer och aktivera de nervbanor som styr vår andning. 1938 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Corneille Heymans belönade upptäckter kring hur blodets syrenivåer kan avläsas och styra vår andningsfrekvens.
HIF intar scenen
Utöver den snabba anpassningen styrd från karotiskroppen vid låga syrenivåer (hypoxi) sker en mer långsam anpassning i kroppens celler. Bland annat ökar nivåerna av hormonet erytropoietin (EPO) som stimulerar nybildning av röda blodkroppar och därmed ökar blodets syretransporterande förmåga. Hormonets betydelse för blodbildning var känd redan i början på 1900-talet men hur nivåerna regleras förblev länge en gåta.
Amerikanen Gregg Semenza studerade EPO-genen och hur den kontrolleras av varierande syrenivåer. Han använde genmodifierade möss och kunde i anslutning till EPO-genen påvisa DNA-segment som behövs för genens aktivering vid hypoxi. Engelsmannen Sir Peter Ratcliffe studerade också EPO-genens reglering och bägge forskargrupperna fann att den syrereglerade mekanismen var verksam i olika vävnader, inte bara i de celler i njuren där EPO normalt tillverkas. Det här var viktiga fynd. Nu förstod man att mekanismen var universell och kunde aktiveras i många olika celltyper.
Semenza ville identifiera de samverkande cellulära komponenterna och i odlade leverceller upptäckte han ett proteinkomplex som binder till DNA-segmentet på ett syreberoende sätt. Han kallade det för hypoxia-inducible factor (HIF). Ett omfattande reningsarbete tog vid och 1995 kunde Semenza publicera sina fynd. HIF visade sig bestå av två olika DNA-bindande proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som nu benämns HIF-1α och ARNT. Nu kunde forskarna börja lägga pusslet för att förstå vilka ytterligare komponenter som påverkar cellernas fysiologi vid hypoxi, och hur maskineriet fungerar.
VHL: En oväntad partner
Vid höga syrenivåer innehåller celler mycket lite HIF-1α. Då syrenivåerna däremot är låga ökar dock mängden så att HIF-1α kan binda till och därmed reglera EPO-genen och andra gener som har HIF-bindande DNA segment (Figur 1). Flera forskargrupper visade att HIF-1α normalt bryts ner mycket snabbt men att proteinet skyddas från nedbrytning och anrikas vid hypoxi. Ett cellulärt maskineri kallat proteasomen, belönat med 2004 års Nobelpris i kemi till Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose, används för att bryta ner HIF-1α vid normala syrenivåer. Under sådana normala betingelser adderas en liten peptid, ubiquitin, till HIF-1α. Ubiquitin fungerar som en adresslapp för de proteiner som ska brytas ner i proteasomen, men hur ubiquitin adderas till HIF-1α i närvaro av syre var en återstående och avgörande fråga.
Svaret kom från ett oväntat håll. Ungefär samtidigt som Semenza och Ratcliffe utforskade EPO-genens reglering studerade den amerikanske cancerforskaren William Kaelin, Jr. ett nedärvt syndrom, von Hippel-Lindaus sjukdom. Sjukdomen leder till förhöjd cancerrisk och orsakas av en genetisk defekt. I ett genombrottsarbete lyckades Kaelin bevisa att VHL-genen kodar för ett protein som hämmar uppkomst av cancer. I ett samarbetsprojekt visade Kaelin att cancerceller som saknar en funktionell VHL-gen producerar onormalt höga nivåer av hypoxi-reglerade gener, men då VHL-genen återinfördes i cancercellerna återställdes nivåerna. Det här var en viktig ledtråd som visade att VHL tycktes vara inblandad i maskineriet som kontrollerar cellernas svar på hypoxi. Ytterligare ledtrådar kom från flera forskargrupper som visade att VHL är en del i ett komplex som märker proteiner med ubiquitin för nedbrytning i proteasomen. Ett avgörande genombrott kom då Ratcliffe och hans forskargrupp visade att VHL behövs för att HIF-1α ska kunna brytas ner vid normala syrenivåer. Därmed hade kopplingen mellan VHL och HIF-1α etablerats.
Syrets centrala roll
Nu hade många av pusselbitarna fallit på plats. Men hur kan O2 reglera kontakten mellan VHL och HIF-1α så att proteinet skyddas från nedbrytning vid hypoxi? Man kände till att en specifik del av HIF-α-proteinet var viktig för dess VHL-beroende nedbrytning. Kaelin och Ratcliffe misstänkte att den regionen innehöll nyckeln till hypoxiregleringen. Deras jakt på en förklaring lyckades och genombrottet kunde 2001 presenteras i två samtidigt publicerade artiklar som visade att en syreatom adderas till två specifika positioner i HIF-1α vid normala syrenivåer (Figur 1). Denna förändring, som benämns prolyl-hydroxylering, gör att VHL kan känna igen och binda till HIF-1α. Upptäckten förklarade hur olika syrenivåer kan styra nedbrytningen av HIF-1α. Ytterligare forskning, bland annat från Ratcliffe, kunde identifiera de ansvariga syre-sensorerna, prolyl-hydroxylaserna. Det visades också att den genaktiverande funktionen i HIF-1α regleras genom en syreberoende hydroxylering. Nobelpristagarnas upptäckter hade därmed klarlagt det syrereglerade maskineriets byggstenar och funktion.
HIF-1α skyddas från nedbrytning vid låga syrenivåer (hypoxi) och bildar istället komplex med ARNT och binder till specifika DNA-sekvenser (HRE) i hypoxi-reglerade gener (1). Vid normala syrenivåer bryts HIF-1α ner i proteasomen (2). Syre reglerar nedbrytningsprocessen genom att ett syreberoende enzym adderar hydroxylgrupper (OH) till HIF-1α (3). VHL kan då känna igen och bilda ett komplex med HIF-1α vilket medför att proteinet bryts ner (4). Bild: Mattias Karlén/Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Syre påverkar fysiologi och sjukdom
Tack vare Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter vet vi nu mycket mer om hur olika syrenivåer reglerar fundamentala delar av vår fysiologi. Regleringen gör det möjligt för celler att anpassa sin metabolism till låga syrenivåer, exempelvis i våra muskler vid hårt arbete. Blodkärlsbildning och produktion av röda blodkroppar är ytterligare exempel på processer som behöver anpassas till olika syrenivåer. Även vårt immunsystem och många andra fysiologiska funktioner finjusteras av det O2-reglerade maskineriet. Syreregleringen krävs också för den normala fosterutvecklingen, bland annat för fostrets blodkärlsbildning och utvecklingen av moderkakan (placenta).
Syreregleringen har även avgörande betydelse vid olika sjukdomstillstånd. Patienter med kronisk njursvikt lider ofta av svår blodbrist (anemi) till följd av minskad produktion av EPO, det hormon som produceras i njuren och kontrollerar nybildning av röda blodkroppar. Det syrereglerade maskineriet har stor betydelse även vid cancer. En snabbt växande cancertumör ställer stora krav på syre- och näringstillförsel. Cancercellerna utnyttjar det syrereglerade maskineriet för att stimulera blodkärlsbildning och också för att ställa om sin metabolism för effektiv tumörtillväxt. Intensiv aktivitet pågår för att utveckla nya läkemedel som kan påverka syreregleringen genom att antingen aktivera eller blockera maskineriet vid ett flertal olika sjukdomstillstånd.
Den prisbelönade mekanismen har fundamental betydelse för vår fysiologi, bland annat för cellernas energimetabolism, för vårt immunförsvar och för hur våra vävnader svarar på träning. Ett flertal patologiska processer är också påverkade. Intensivt arbete pågår för att ta fram nya läkemedel som antingen kan stimulera eller hämma syreregleringen för behandling av anemi, cancer och andra sjukdomar. Bild: Mattias Karlén/Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Denguevirusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bland annat yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt denguevirusvaccin och ingen specifik behandling av patienter med denguefeber.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie studerat 250 denguevirusinfekterade patienter från utbrott i Taiwan 2014 och 2015, och följt dem från de första symptomen till återhämtningsfasen.
1 av 20 som infekteras med dengue blir svårt sjuka
Världshälsoorganisationen (WHO) delar in denguefeber i två typer: okomplicerad och svår. Cirka 80 procent av dem som infekteras med denguevirus visar inga eller lindriga symptom (som vanlig feber). Cirka 5 procent av blir allvarligt sjuka och hos några är sjukdomen livshotande.
Det finns inga godkända vaccin som ger immunitet mot denguevirus. För att förhindra infektion, föreslår Världshälsoorganisationen (WHO) att kontroll av myggpopulationerna och att människor skyddas från myggbett.
Dengueviruset överförs oftast via stickmyggan Aedes aegypti. Ursprumngligen kommer Aedes aegypti från Afrika och kan även sprida virus som orsakar gula feber, chikungunya och zika. Idag finns myggan genrellet i tropikerna.
Den bästa metoden för att begränsa myggbeståndet är att angripa dess livsmiljöer, bland annat genom att undvika stillastående vatten. Källa: Wikipedia
Studien visar att i takt med sjukdomens utveckling ökade serumnivåerna av polysackariden hyaluronan mycket kraftigt hos patienterna. Hyaluronan är en stor molekyl som normalt finns i bindväven.
– Vi fann att serumnivåer på över 70 nanogram/milliliter hyaluronan tidigt under infektionen förutsade ökad risk för utveckling av varningstecken, såsom svår buksmärta, blodiga kräkningar, snabb andning och därmed svår denguevirusinfektion, säger Paraskevi Heldin, gästprofessor i bindvävsbiologi vid Uppsala universitet.
Identifiera patienter i särskild riskzon
Detta fynd kan användas för att använda en biomarkör för att identifiera de patienter som bör observeras noga och erbjudas sjukhusvård.
Forskarna fann också att virusproteinet NS1, som finns i stora mängder i serum hos infekterade patienter, stimulerade produktion av hyaluronan i fibroblaster (en typ av bindvävscell) samt endotelceller (i blodkärlens insida). Den ökade mängden hyaluronan drog till sig vissa typer av immunceller vilket kan bidra till ökad inflammation som ytterligare ökar produktionen av hyaluronan. Dessutom minskade mängden av CD44, en receptor för hyaluronan, på endotelcellernas yta efter stimulering med NS1.
– Kombinationen av ökad mängd hyaluronan och minskad mängd av dess receptor påverkade kontakterna mellan endotelcellerna så att läckaget ökade. Våra fynd öppnar en möjlighet att behandla patienter med svår denguevirusinfektion med hämmare av hyaluronan och därmed minska det livshotande blodkärlsläckaget.
Paraskevi Heldin, gästprofessor i bindvävsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, evi.heldin@imbim.uu.se
I en avhandling från Stockholms universitet gör Louise Dane samspelet tydligare – mellan principen om barnets bästa, barns rätt till familjeliv och privatliv samt intresset av reglerad invandring.
Louise Dane föreslår en modell för bedömning i enskilda ärenden som stöd för rättstillämpare. Hon ger även ett antal rekommendationer till framförallt lagstiftare i syfte att stärka barns rättigheter och öka rättssäkerheten i ärenden som rör barns rätt till familjeliv och privatliv.
Barns mänskliga rättigheter riskeras
I avhandlingen visas att det saknas tydlig ledning i vilka omständigheter den svenska rättstillämparen kan och bör beakta och hur tungt dessa olika omständigheter ska väga. Särskilt otydligt är intresset av reglerad invandring.
– Regelverkets otydlighet rimmar illa med grundläggande rättssäkerhetsprinciper, som att regelverk ska vara tydliga och förutsebara. Rättstillämparna sätts i en mycket svår sits som ytterst riskerar att leda till att barns mänskliga rättigheter inte tillgodoses. Därför bör lagstiftaren bland annat förtydliga vad intresset av reglerad invandring avser i en rättslig kontext, säger Louise Dane.
Under lång tid har svensk utlänningslagstiftning fått skarp kritik för sin otydlighet, bland annat från Lagrådet. Flera tidigare studier visar att beslut och domar är bristfälliga eller obefintliga när det gäller motiveringar om barnets bästa. Även om barnets bästa inte alltid måste bli utslagsgivande juridiskt sett, så bör andra intressen (som exempelvis intresset av reglerad invandring) bara ges företräde framför barnets bästa, om beslutet föregåtts av en korrekt bedömning.
– Den enskilde och allmänheten måste ges möjlighet att förstå beslut. Om rättstillämpare är osäkra på sitt mandat finns en risk att de blir vaga i sina beslutsmotiveringar. Men även utifrån dagens lagstiftning finns utrymme för att göra bedömningarna mer rättssäkra, säger Louise Dane.
Företag som tillverkar produkter får ständigt krav på kortare ledtider, lägre priser och bättre funktionalitet och teknik. Detta gäller särskilt för företag som bygger på så kallade engineer-to-order (ETO), som utvecklar och tillverkar högt kundanpassade produkter där varan börjar utvecklas först när kundordern är lagd.
I den traditionella synen på produktlivscykeln kommer kunden in i bilden först i försäljnings- och distributionsfasen. ETO-branschen skiljer sig i att kunden redan är involverad i offertstadiet och att en betydande mängd ingenjörsarbete behöver utföras för varje kundorder. Det är inte ovanligt att produkter utvecklas i gemensamma projekt med kunden och att projekt drivs under flera år under vilka krav tenderar att ändras.
ETO-företag utvecklar varan först när ordern är lagd
Konstruera-mot-order (Engineer-to-order) är en tillverkningstyp som betyder att produkterna i ett företag till stor del konstrueras och tillverkas mot kundorderspecifikationer. Oftast är också en stor del av komponent- och råmaterialanskaffningen kundorderinitierad.
– Företag med kundorderstyrd produktion måste möta sina kunders krav mer eller mindre fullständigt för att få sälja några produkter alls. ETO-företag har inte lyxen att inte ge kunden exakt vad den vill ha, jämfört med många andra sektorer. Istället tvingas de att utveckla specialanpassade produkter för sina kunder varje gång, vilket borde kunna effektiviseras, säger Samuel André.
Behöver flexibla processer
Han tar som exempel en affär där en biltillverkare köper en förarstol av det andra företaget. Då måste det företag som utvecklar och tillverkar förarstolen anpassa sig till biltillverkarens krav. Annars får kanske en annan stoltillverkare uppdraget.
Samuel André har just skrivit en avhandling vid Tekniska Högskolan i Jönköping om hur underleverantörer beskriver resultatet av sin teknikutveckling och hur de teknikerna ska kunna användas för att stödja kundanpassning och bygga upp en produktplattform.
– ETO-företag måste ha processer som gör dem flexibla eftersom det är svårt att standardisera produktutbudet för att effektivisera verksamheten.
Ny plattformsmodell
Så kallade plattformsstrategier har accepterats inom industrin för att effektivt kunna hantera ett brett produktsortiment samtidigt som företagets effektivitet upprätthålls. Men plattformsmetoder tenderar att kräva en fokuserad utveckling av plattformen, vilket i sin tur kräver viss kunskap om vilka framtida varianter som ska skapas från plattformen.
Plattformsstrategi producerar utifrån en och samma källa
Kärnan i så kallad plattformsstrategi är att fokusera på kundens behov genom förmågan att tillfredsställa dem från en och samma källa. Moduler anses ofta vara basen i produktplattformar och möjliggör nya produktvarianter där egenskaper och funktionalitet kan varieras genom att byta en modul till en annan. Modularisering och plattformsstrategier har blivit allt viktigare för industrin, eftersom dessa metoder utnyttjar resurserna effektivt genom skalfördelar.
Samuel André har undersökt teori och praktik vad gäller utmaningar, behov och användning av plattformar inom industrin.
För att svara på de behov han identifierat, föreslår han en plattformsmodell och metod, DP-modellen (Design Platform), som breddar den traditionella produktplattformen och stödjer utvecklingen av höganpassade produkter när fysiska moduler eller skalbara komponenter inte räcker till.
Tillvägagångssättet bygger på att identifiera och modellera den generiska produkten och processen som är produktens generiska byggstenar, till exempel struktur och material.
– Min forskning kan leda till ökad effektivitet, snabbare ledtider och bättre lönsamhet för företag med kundorderstyrd produktion och design/konstruktion, säger Samuel André.
Avhandling:
The Design Platform Approach – Enabling Platform-Based Development in the Engineer-to-Order Industry.
Kontakt:
Samuel André, Jönköping university, samuel.andre@husqvarnagroup.com
–Tidigare har undersökningar av hur mycket man sitter på jobbet byggt på självskattning, men våra rörelsemätare visar att det inte ger rättvisande resultat, säger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.
Forskarna kan nu med modern teknologi, som små mätinstrument på låret i enklaste fall, mäta stillasittande och fysisk aktivitet, och på så sätt komma närmare sanningen.
– När de med fysiska arbeten själva fått rapportera, säger de sig inte sitta särskilt mycket, men den nya tekniken visar att de sitter mycket mer än de vet om.
Felskattning åt bägge hållen
Svend Erik Mathiassen säger att det också finns de som tror sig sitta 90 procent av dagen, och att det efter mätning visar sig att de sitter stilla mycket mindre än så.
– Det som är intressant är att man själva ofta tror att det är annorlunda än vad det verkligen är och att vi nu får vi mer fakta, och inte bara tro och tyckande, säger Svend Erik Mathiassen som bland annat forskar om strategier för insamling av data om fysisk arbetsbelastning.
Med faktiska mätningar av fysisk aktivitet går det att få ett mycket bättre underlag för att skapa hälsosamma arbeten för människor. Omfattningen av stillasittande på jobbet skiljer sig enormt från yrke till yrke.
– Det är jättestora skillnader, allt från lastbilschaufförer som i princip sitter ner hela tiden, till städare eller flygplanslastare som inte sitter särskilt mycket alls, säger Svend Erik Mathiassen.
Samma teknologi som aktivitetsarmband
Den tekniska utvecklingen har gjort mätningar på många personer möjlig, en accelerometer som för 20 år sedan kostade 200 000 kronor, kostar idag 1000 kronor. Och mäter på samma vis som ett aktivitetsarmband. De mäter rörelser och hastigheter och kan också ge rekommendation som ”du gått för lite steg”, eller ”idag är det ok”, eller ”nu ska du lägga dig och vila”.
Det är därför ganska lätt att få människor att delta i forskningsprojekt som handlar om fysisk aktivitet på jobbet, menar Svend Erik Mathiassen.
– Människor tycker det är rätt kul med sådana här mätapparater. När vi klistrar på mätapparater som deltagarna ska gå med i fem dygn, så tycker de att det är roligt efteråt att få se hur de fem dygnen faktiskt sett ut för dem.
Accelerometer
En accelerometer mäter acceleration av kroppens rörelser i en, två eller tre riktningar och ger mer komplexa mätningar än antal steg från en stegräknare. Accelerometrar kan förutom total fysisk aktivitet även ge mått på intensitet, duration och frekvens, det vill säga mönstret av aktiviteten.
Handlar om att hjälpa människor
Att röra sig för lite är numera en väl känd riskfaktor för diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, vissa former av cancer, för tidig död. Men att röra sig för mycket, i tunga fysiska yrken, och inte få tillräcklig mycket tid för återhämtning, det innebär också en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.
– Det är till och med så att man i tunga fysiska yrken är i sämre fysisk form än de i lättare fysiska yrken. Sämre muskelstyrka och sämre kondition, helt i motsats till vad man vanligtvis går runt och tror.
– Med hjälp av den moderna tekniken kan vi mycket bättre avgöra vem som sitter så mycket att de behöver åtgärder för att minska sittandet, och vem som tvärtom kan behöva mera utrymme för att sitta ner och återhämta sig, säger Svend Erik Mathiassen.
Svend Erik Mathiassen professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Dagens resurskrävande produktionsprocesser för tryck på textilier kan snart vara historia. Med en ny metod framtagen vid Högskolan i Borås kan flera led i processen skalas bort.
Det kan göras genom att med en 3D-skrivare direkt på textilierna skriva ut det som idag trycks med screen- eller Inkjet-teknik. Detta är särskilt intressant vid produktion av smarta och funktionella textilier.
Razieh Hashemi Sanatgar, Högskolan i Borås, har i sitt doktorandprojekt utvecklat ett nytt polymert material med elektriskt ledande egenskaper som används som filament till 3D-skrivaren. Det handlar om en nanokomposit, en blandning bestående av en polymer i vilket hon blandat en elektriskt ledande nanofiller bestående av kolnanorör och kolpulver. Hon har också gjort en systematisk undersökning av hur olika blandningar av dessa nanokompositer fäster på textilen och vilka egenskaper som uppnås.
Ordlista:
Filament – en massa i form av en tråd som matas in i 3D skrivaren
Filler – fyllnadsmaterial
Nanokomposit – ett blandmaterial som innehåller nanopartiklar för att förstärka eller få fram vissa egenskaper
Polymerer – plastmaterial
Vinst för miljön
De konventionella tryckprocesser som används idag, som screen- eller med Inkjet-teknik, kräver stora mängder energi, vatten och kemikalier. Den metod som nu tagits fram öppnar för stor flexibilitet i produktionsprocessen.
– Målet med min forskning är att utveckla en integrerad och skräddarsydd produktionsprocess för smarta och funktionella textilier som samtidigt använder mindre mängd vatten, energi, kemikalier, ger mindre mängd avfall och därmed lämnar så lite avtryck i miljön som möjligt. Det är samtidigt positivt ur produktionssynpunkt, då metoden är både kostnads- och resurseffektiv, berättar Razieh Hashemi Sanatgar.
– Ytterligare en vinst är att det går att anpassa produktionen genom att skriva ut nanokompositen direkt på det textila materialet exakt på den plats där det behövs, förklarar hon.
Lyckad blandning av polymer och kolnanopartiklar
En utmaning i projektet var att uppnå och bibehålla de önskade egenskaperna hos elektriskt ledande filament till 3D-skrivaren jämt fördelade, efter att filamentet har passerat genom 3D-skrivaren.
– I projektet har vi lyckats optimera egenskaperna hos nanokompositen före och efter 3D-utskrift, vilket är viktigt för att kunna kontrollera egenskaperna och hur dessa förändras efter utskrift.
Ytterligare en utmaning var att se hur pass väl polymerer och nanokompositer fäster på olika textila material. Resultaten från denna del i projektet fyller en viktig lucka inom forskningsområdet.
– Eftersom 3D-tryck är en ny teknik, så har inte vidhäftningen av polymerer och nanokompositer på textila material utforskats grundligt. Det vi nu har gjort är en systematisk studie där vi har undersökt effekten utifrån olika processparametrar för hur polymerer och nanokompositer fäster på textila material, berättar hon.
Möjliga tillämpningsområden
Exempel på möjliga tillämpningsområden för den nya processmetoden är vid produktion av smarta bandage, VR-handskar, plagg med sensor- och värmeegenskaper, räddningsutrustning, sportplagg som känner av kroppstemperatur, medicinsk utrustning, bil-, flyg- och rymdbranschen, med mera, där du vill styra exakt var det ledande materialet ska placeras på det textila materialet och hur den ledande egenskapen ska fungera.
Fotnot:
Doktorandprojektet har genomförts vid Högskolan i Borås inom SMDTex (Sustainable Management and Design in Textiles), ett doktorandprogram inom Erasmus Mundus om hållbart management och textildesign, i samarbete med University Lille 1, Frankrike, och Soochow University, Kina.
Razieh Hashemi Sanatgar, Högskolan i Borås, razieh.hashemi_sanatgar@hb.se
Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna.
Doktoranden Henrique Correa da Cunha undersöker hur utländska dotterbolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.
Viktigt känna till andra länders spelregler
Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter i utvecklingsländer minskade blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.
– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.
I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner. Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.
– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett resultaten i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.
Fokus på effekterna av de formella institutionerna
Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.
– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll i affärer. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner.
– Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.
Resultat som motsäger traditionella åsikter
När de formella institutionerna på utvecklingsmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.
– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.
Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.
– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:
– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.
Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder.
I en ny forskningsrapport från AgriFood Economics Centre vid SLU har företagen för första gången kartlagts.
– Sälsafarier arrangeras framför allt av mindre företag hos vilka sälen är ett av många erbjudanden. Andra verksamheter är till exempel fisketurism och guidade skärgårdsturer, säger Staffan Waldo som är en av forskarna bakom rapporten.
Sälturism erbjuds längs hela den svenska kusten, men flest företag finns längs västkusten där man framför allt kan se knubbsäl. I Östersjön är gråsäl den vanligast förekommande arten. Totalt hade näringen runt 25 000 besökare 2017 varav 8 000 utländska turister. Omsättningen för sälsafari var runt 10 miljoner kronor.
Nöjda med sälstammen
– Det är en liten näring, menar Staffan Waldo, men de företag som är aktiva planerar att fortsätta sin verksamhet och är överlag nöjda med den sälstam som finns idag.
Resultaten bygger på en enkätstudie som skickats till företagen i branschen under våren 2019.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.
Kontakt:
Staffan Waldo, FD, utredare, AgriFood Economics Centre/Institutionen för ekonomi; Analysgruppen, Sveriges lantbruksuniversitet staffan.waldo@slu.se
– Resultaten reser frågan om ifall elever generellt väljer skola baserat på sin förmåga att bedriva kvalitativ undervisning, men även frågan om hur skolor på en konkurrensutsatt skolmarknad har agerat för att möta elevernas preferenser, säger Mikael Thelin vid institutionen för kulturgeografi, som undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola.
En av de största politiska reformerna inom den offentligt finansierade sektorn har varit skapandet av en skolmarknad som kännetecknas av valfrihet och konkurrens. En reform som tog sin utgångspunkt i ett antagande om att människan har preferenser som innebär att hon väljer det bästa alternativet.
Valfrihet skulle skapa en skola i världsklass
Eftersom syftet med att gå i skolan är att utveckla olika ämnesrelaterade förmågor antogs från politiskt håll att skolorna skulle fokusera på kunskap och att eleverna skulle välja utbildningsproducent baserat på deras förmåga att bedriva god och kvalitativ undervisning. Eleverna skulle med andra ord välja de skolor som var bäst på att utveckla deras kunskap och på så vis skulle valfrihet och konkurrens skapa en skola i världsklass, menar Mikael Thelin.
Men resultaten i Mikael Thelins undersökning visar att blivande gymnasielever lägger vikt både vid utbildningsrelaterade faktorer och faktorer som inte kan kopplas till skolornas kvalitet. Och att det finns ett samband mellan hur eleverna värderar olika faktorer och deras individkaraktäristika.
Elever med låga betyg (i jämförelse med elever med höga betyg) visar starkare preferenser för faktorer som egentligen är utbildningsmässigt irrelevanta, såsom att få en Ipad, avstånd till skolan eller att få gå tillsammans med kompisar. Till exempel.
Risk för glapp mellan intention och verklighet
– Elevernas val, i samverkan med utbildningsproducenternas agerande på en konkurrensutsatt skolmarknad, har i detta sammanhang stor betydelse för kunskapssamhällets utveckling. Felaktiga antaganden om elevernas preferenser – och en förenklad bild av hur utbildningsproducenterna bemöter konkurrens – riskerar att skapa en skolmarknad där det råder stor skillnad mellan intention och verklighet, säger Mikael Thelin
Så genomfördes studien om elevernas preferenser
Datainsamlingen bygger på cirka 1500 elever i årskurs 9 som genomfört en conjointundersökning. Conjoint är en experimentell metod som tidigare främst använts inom marknadsundersökningar då man vill undersöka vilka preferenser människor har för skilda faktorer som tillsammans utgör en produkt. Det innebär att de som deltar i undersökningen får värdera olika hypotetiska produkter och genom en conjointanalys kan man därefter belysa hur mycket enskilda faktorer värderas. I den svenska skolvalsforskningen utgör metodvalet ett nytt bidrag.
Toppslätskivlingen ser inte mycket ut för världen där den växer vilt på svenska ängar och i kohagar. Men den lilla bruna svampen innehåller ett av de mest potenta ämnen vi känner till. Psilocybin.
Psilocybin är en psykedelisk substans som påverkar 5HTA2-receptorn i hjärnan. Likt andra psykedeliska substanser förstärker den sinnesintryck och förändrar perceptionen kring hur en person upplever sin omgivning, sitt stämningsläge och sina kognitiva förmågor. I värsta fall kan substansen även utlösa psykoser.
Men det är inte bara toppslätskivlingen som har denna förmåga. Runt om i världen återfinns psykedeliska ämnen i svampar och växter, och användningen kan spåras långt tillbaka i historien. Från grottmålningar i Algeriet till Antikens Grekland.
Undangömd i en grotta i Bolivia hittade arkeologer tidigare i år en 1 000 år gammal tygväska. Där fanns spår av bland annat DMT, dimetyltryptamin, en kraftigt psykoaktiv substans som kan ge upphov till hallucinationer.
DMT är även en av nyckelkomponenterna i ayahuasca. En psykedelisk brygd som förknippas med Amazonas djungel och som fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren.
Ayahuasca
Djurförsök och nyare klinisk forskning antyder att ayahuasca har en antidepressiv effekt. I en brasiliansk studie från 2015 medverkade 30 patienter som led av depression, där varken läkemedel eller traditionell terapi hade lyckats råda bukt på problemen. Hälften fick dricka ayahuasca vid ett tillfälle och hälften fick placebo. En vecka senare visade de som fått ayahuasca en dramatisk förbättring i mående jämfört med placebogruppen.
Fyndet av DMT i grottan i Bolivia är det första beviset för att befolkningen i Sydamerika blandade växter för att få fram psykoaktiva substanser. Den historiska användningen har dock varit starkt förknippad med religiösa och kontrollerade ceremonier.
Möblerar om i hjärnan
I mitten av 1900-talet forskades det för fullt på olika psykedeliska substanser, med mer eller mindre lyckade resultat. Men sedan psykedeliska substanser narkotikaklassades i början av 1970-talet avstannade forskningen. I Sverige fick psykedeliska droger klassificeringen 1, vilket innebär att de saknar medicinskt värde.
Under årtionden som följde viftades psykedeliska droger bort som en kvarleva från 1960-talets hippiekultur.
Men nya studier har visat på potential vid bland annat PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och terapiresistenta depressioner. Patienten får i försöken en dos av den aktuella substansen vid några enstaka tillfällen, med ett antal månader mellan. Ibland även i samband med en terapisession.
– Teorin bakom är att psykedeliska substanser möblerar om i kopplingarna mellan nervcellerna och ökar hjärnans förmåga att bygga om sig själv, säger Pär Halje, vid Lunds universitet, som forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.
LSD blev aldrig till medicin
LSD framställdes för första gången av den schweiziske kemisten Albert Hofmann 1938, som förväntat sig att substansen skulle fungera som ett analeptikum (medel som stimulerar andning och blodcirkulation, och ges vid förgiftning). Vid tester visade det sig att försöksdjuren blev rastlösa, även om de var narkospåverkade, och att det orsakade sammandragningar i livmodern, men substansen ansågs inte ha tillräckligt användbara farmakologiska egenskaper för fortsatta tester. Fem år senare framställde Hofmann LSD igen, och blev under syntetiseringen av misstag påverkad av substansen. Han beskriver i sin bok LSD – Mein Sorgenkind (LSD – mitt sorgebarn) hur han upplevde ett ”oändligt flöde av fantastiska bilder, extraordinära former med intensiva, kalejdoskopiska färgmönster”. När han i ett senare experiment avsiktligt intog substansen återfick han upplevelserna, som snabbt vände till en levande mardröm. Han fick horribla hallucinationer, och trodde att han skulle bli tokig och/eller dö.
Källa: Wikipedia
I bland annat England och Schweiz pågår studier där man främst tittar på de antidepressiva effekterna av psilocybin. Tanken är att det ska kunna användas vid terapiresistenta depressioner. Men det forskas även på psykedeliska droger som behandling vid alkoholbrukssyndrom, autism hos vuxna och vid tvångssyndrom, OCD.
Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, beviljade hösten 2018 psilocybin en status som snabbar på processen att få den godkänd inom klinisk användning. Även en storskalig fas 3-studie på MDMA, mer känt som ecstasy, och PTSD pågår just nu i USA.
– Det är jättespännande det som har hänt det senaste årtiondet, att det har visat sig ha så mycket terapeutiska effekter, säger Pär Halje.
Teorierna bakom MDMA-terapi
Teorin bakom vad som kallas “MDMA-assisterad terapi” är att substansen försvagar överaktiva försvar i hjärnan. Patienten kan då, tillsammans med en utbildad terapeut, gå in och bearbeta de traumatiska upplevelserna som i vanliga fall är svåra att nå. Studierna som presenterat sina resultat har hittills varit små, och därför svåra att dra några större slutsatser från. Men de har antytt bättre resultat än något annan behandling för PTSD som finns idag.
– Man har ju slagit fast att det här är några av de mest potenta substanserna som finns, men läkemedelsindustrin har inte brytt sig om det särskilt mycket på grund av den psykedeliska aspekten.
Svårigheten har varit hur man ska få in de psykedeliska substanserna i det traditionella sjukvårdssystemet.
Behandling bör ske på klinik
– Det är inget man kan ta hemma utan man åker in till en klinik och tar det några gånger. Men det är inte så främmande egentligen, det är så man gör med ECT, elschocksbehandling.
Psykedeliska substanser är också en av de få saker som kan skapa bestående förändringar på hjärnan i vuxen ålder. Det enligt Alexander Lebedev, psykiatriker och postdoktor vid Karolinska institutet i Stockholm.
– Studier har visat att en session med LSD ledde till att personlighetsegenskapen öppenhet ökade, säger han.
Sedan 2015 har han ett pågående samarbete med Psychedelic Research Group vid Imperial College London, som bland annat resulterat i en artikel om hur LSD-inducerad hjärnaktivitet bidrar till förändringar av satta personlighetsdrag.
Förändring av satta personlighetsdrag
Alexander Lebedev forskar på “ego-disturbence” en form av depersonalisation som förekommer vid schizofreni, men som även har setts under påverkan av psykedelika.
Imperial College var 2016 först med att publicera bilder på människohjärnan påverkad av LSD. Ett 20-tal försökspersoner deltog i en studie där hjärnan avbildades med hjälp av magnetröntgen, både utan och under påverkan av LSD. Resultaten visade bland annat hur drogen skapar ett slags tillfälligt kaos i hjärnan. Olika delar börjar att kommunicera med varandra i en mycket större utsträckning. Framför allt är det syncentrum som når ut till andra delar av hjärnan, vilket kan förklara hallucinationerna som uppstår.
Men oredan tros även vara det som öppnar upp för nya sätt att tänka, och teorin är att det i längden ger en ökad självförståelse. Dock är upplevelsen varierande från person till person, den formas av miljön man befinner sig såväl som ens sinnestillstånd.
– Jag började intressera mig för det då jag inte kunde förstå varför de här potenta substanserna inte användes. Jag undersökte vilka faror som fanns med dem och försökte verkligen hitta bevis på risker med psykedelika, säger Alexander Lebedev.
Ecstasy kan bli godkänt som medicin
Psykedeliska preparat (serotonergic hallucinogens) innehåller kraftfulla psykoaktiva substanser. Gemensamt för psykedeliska preparat är att de stimulerar en undergrupp av våra serotoninreceptorer i hjärnan, 5HTA2-receptorn. De kan skapa kraftfulla hallucinogena upplevelser, ändrar sinnestillstånd och hur man upplever sin omvärld.
Här återfinns: Psilocybin, DMT, LSD, Meskalin. MDMA (ecstasy) befinner sig i gränslandet till klassiska psykedelika och tillhör gruppen hallucinogena amfetaminpreparat. I nuläget är MDMA det psykedeliska preparat som i USA ligger närmast att godkännas som medicin.
Olika risker med psykedelika
På Karolinska Institutet har han nu precis avslutat en studie där 400 personer screenades för symptom på psykiatrisk problematik, cirka hälften hade en bakgrund av att ha använt psykedelika.
– Vi ville ha en klar bild över riskerna med psykedeliska men hittade inga. Efter att ha screenat för symptom hittade vi inga belägg för att det skulle finnas en koppling, säger han.
Men när det kommer till risker är det är en ganska komplicerad fråga.
– Man får skilja på fysiologisk risk, alltså toxicitet, psykologisk risk och risk för omgivningen. Dessutom måste man ta hänsyn till hur beroendeframkallande de är. I motsats till vad många tror är de klassiska psykedeliska drogerna inte särskilt toxiska eller beroendeframkallande, säger Pär Halje.
Kan trigga potentiella psykoser
En oreglerad användning utanför kliniska miljöer avråds dock. För personer i riskzonen kan psykedelika trigga psykoser, vilket i sig är ett tillstånd som ökar risken för självmord och olyckor markant. Men även en av tio av de som tar psykedeliska droger uppger att de fått en negativ upplevelse, som utan behandling kan leda till mer psykisk problematik.
Den största kliniskt relevanta risken är att det finns goda data på att användningen av psykedeliska substanser kan tidigarelägga en schizofrenidebut. En psykossjukdom som eventuellt inte behöver bryta ut överhuvudtaget.
– Sen får man se upp, även om det inte är giftigt betyder det inte att det är ofarligt om man inte gör det under kontrollerade omständigheter, säger Pär Halje.
Forskningen på psykedeliska droger sker inte utan kritik. Studierna anses fortfarande vara för små för att dra några större slutsatser från samt att som utför dem tolkar resultaten överdrivet positivt. I år publicerades så den första dubbelblinda studien på depression och psykedelika.
– Den visade fortfarande på väldigt starka effekter och i övrigt förtroendeingivande god metodik, även om antalet patienter i studien är förhållandevis lågt, säger Pär Halje.
Text: Mette Carlbom på uppdrag av forskning.se
Forskarna har bedömt bevis från 45 meta-analysstudier, som kombinerat resultaten från många studier, och har inte funnit bevis för att negativa hälsoeffekter är kopplade till användning av antidepressiva läkemedel.
Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt runt om i världen. Dessa läkemedel ligger på tredje plats av läkemedel som skrivs ut på recept och på fjärde plats av sålda läkemedel. Men säkerhetsprofilen för antidepressiva har varit omdiskuterad länge. Meta-analyser kombinerar resultaten från många forskningsstudier, och några meta-analyser har funnit starka samband mellan antidepressiva och vissa negativa hälsoeffekter, medan andra analyser inte har gjort det.
– Vi fann att alla de negativa hälsoeffekterna, som rapporterats i observationsstudier och som stöttats av starka bevis, antagligen berodde på de underliggande psykiatriska tillstånden för vilka antidepressiva läkemedel ordinerats som behandling, snarare än de antidepressiva medlen i sig själva. I de flesta av dessa studierna fanns bias, till exempel att deltagarna inte fördelats slumpmässigt mellan olika behandlingsgrupper, säger Marco Solmi, psykiater från University of Padova, Neurosciences Department, och gästforskare vid Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience vid King’s College London, Psychosis Department, EPIC Lab, som har varit med och lett studien.
Negativa effekter övervakas kliniskt
Forskarna bakom studien gjorde en systematisk utvärdering av bevisen från 45 meta-analyser som inkluderade mer än 1 000 observationsstudier. Det är studier som observerar om det finns skillnader mellan individer som exponerats för en behandling jämfört med dem som inte exponerats, utan att forskare gjort någon aktiv åtgärd. Studierna som ingick i analyserna täckte olika åldersgrupper, underliggande psykiatriska tillstånd och möjliga negativa hälsoeffekter.
– Såvitt vi vet är detta den första studien som bedömer säkerheten och negativa hälsoeffekter som associerats med användning av antidepressiva i så stor skala med data från verkligheten. Men det är viktigt att tänka på att vår studie inte bedömde läkemedlens effektivitet, säger studiens huvudförfattare Elena Dragioti, adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.
– Även om vi har visat att antidepressiva läkemedel på det hela taget är säkra, måste negativa effekter övervakas kliniskt under behandling med antidepressiva läkemedel. Vi har dessutom bara begränsade bevis om negativa hälsoeffekter på längre sikt från randomiserade kliniska prövningar. Vi har inte heller kunnat bedöma flera nyare antidepressiva läkemedel eftersom tillgängliga data är begränsade, säger Evangelos Evangelou, epidemiolog från University of Ioannina i Grekland och Imperial College i Storbritannien, som är senior författare till studien.
Studien har finansierats med stöd av bland annat NIHR Biomedical Research Centre at South London och the Maudsley NHS Foundation Trust vid King’s College, London. Redovisning av potentiella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln.
Artikel:
Association of Antidepressant Use With Adverse Health Outcomes – A Systematic Umbrella Review, Elena Dragioti, Marco Solmi, Angela Favaro, Paolo Fusar-Poli, Paola Dazzan, Trevor Thompson, Brendon Stubbs, Joseph Firth, Michele Fornaro, Dimitrios Tsartsalis, Andre F Carvalho, Eduard Vieta, Philip McGuire, Allan H Young, Jae Il Shin, Christoph U Correll, Evangelos Evangelou, (2019), JAMA Psychiatry
– Tandlossning är en lika tydlig riskfaktor som hjärt- och kärlsjukdomar eller stor konsumtion av alkohol, säger specialisttandläkare Helena Nilsson som nu disputerar vid Malmö universitet.
Hennes forskning ingår den nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg, The Swedish National study on Aging and Care – SNAC. Syftet är att kartlägga vilka faktorer – medicinska, psykologiska, sociala – som gynnar ett gott åldrande.
Förutspå kognitiv försämring
Helena Nilsson har undersökt om tandförlust och parodontit (tandlossning) hänger samman med kognitiv försämring, som kan vara tecken på begynnande demens, genom en klinisk och radiologisk undersökning på 1147 individer. Hon har använt samma instrument som används när man undersöker personer vid misstanke om demenssjukdom.
– Jag ville se om tandlossning kunde förutspå en kognitiv försämring hos personer som i första omgången karaktäriserades som kognitivt friska. Vilka faktorer som kan förutsäga att man får en sådan försämring, säger Helena Nilsson.
Tandlossning stor riskfaktor
Personerna följdes under sex år. Även med hänsyn taget till riskfaktorer som hög ålder och låg utbildningsnivå visade sig tandlossning ha en signifikant betydelse för kognitiv försämring.
Sambandet mellan tandlossning och demens kan handla om att man på grund av sjukdomen inte kan sköta sin tandhälsa. Det finns hypoteser om andra förklaringar till ett samband: bland annat en gemensam inflammatorisk komponent och nedsatt tuggfunktion.
I en av avhandlingens delstudier gjorde Helena Nilsson en tolvårsuppföljning bland äldre som visade att parodontit ökar risken för förlust av flera tänder. Hennes resultat visar på vikten av att diagnostisera och behandla parodontit även bland de äldre.
– Det är viktigt att tandvården upprätthåller kontakten med äldre patienter, säger Helena Nilsson.
Synen på att föda vaginalt efter att tidigare ha fått barn genom kejsarsnitt skiljer sig stort inom vården i olika länder, visar en europeisk studie. De berörda kvinnorna själva tänker dock ganska lika, oavsett land.
Globalt ökar andelen kejsarsnitt men det är stora skillnader mellan länderna, från någon enstaka procent till över hälften av förlossningarna. Inom OECD tillhör Sverige med 17,3 procent de länder som har låg andel kejsarsnitt.
Länder med hög kejsarsnittsnivå har också lägre andel vaginala förlossningar hos kvinnor med tidigare kejsarsnitt, det som betecknas VBAC (vaginal birth after C-section), medan länder med låg andel kejsarsnitt har högre andel VBAC.
– Studien visar tydligt hur skillnader i andelen VBAC i huvudsak beror på professionellas olika syn på ämnet. Det kan inte vara rätt att kvinnornas vård beror på vilken professionell hon möter och inte på bästa evidens. Länder med låg andel VBAC behöver se över sin praktik och sträva efter att öka andelen för att förbättra vården under graviditet och förlossning, säger professor Ingela Lundgren vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Resultaten visar att kulturen hos vårdorganisation och vårdprofessionella varierar stort mellan länder med hög eller låg andel VBAC.
Olika vårdkultur i europeiska länder
I länderna med hög andel VBAC (Finland, Nederländerna och Sverige) är vaginal förlossning ett förstahandsalternativ, något som ingår i vanlig vård, och där det slutgiltiga beslutet tas av läkare. Dessa länder har en homogen kultur för VBAC, både inom vården och hos de professionella och kvinnorna.
I länderna med låg andel VBAC (Irland, Italien och Tyskland) ses vaginal förlossning som något speciellt och ett val som kvinnan gör. Kulturen är heterogen, både för och emot VBAC, och såväl professionella som kvinnor behöver engagera sig för att komma till rätt sjukhus och professionell om kvinnan önskar en VBAC.
Ingela Lundgren, professor i reproduktiv och perinatal hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är förstaförfattare bakom studien, som baseras på EU-projektet OptiBIRTH. Syftet med projektet har varit att öka andelen vaginala förlossningar för kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt. Att vaginal förlossning är säkraste alternativet för de flesta kvinnor är ett känt faktum.
– För att öka andelen vaginala förlossningar behövs förändringar i huvudsak på organisatorisk och professionell nivå. Alla måste anamma en kultur som är för VBAC, och där kan Sverige, Nederländerna och Finland ses som goda exempel, konstaterar hon.
Kvinnor har samma behov efter kejsarsnitt
– Kvinnorna i alla de länder som deltog uttryckte samma behov av stöd under graviditet; Att följas upp tidigt efter första kejsarsnittet, att kunna lämna första förlossningen bakom sig, att få stöd i beslutsprocessen om förlossningssätt, att möta en kultur som stödjer vaginal förlossning, att möta trygga och stödjande professionella under förlossningen och att överenskommelser som beslutas under graviditeten följs under förlossningen, säger Ingela Lundgren.
– I länder med låg andel VBAC har kvinnan ett val som uppskattades av kvinnorna men svårigheten låg i att de mest fick information om riskerna med vaginal förlossning. I länderna med hög andel var kvinnorna med i beslutsprocessen om förlossningssätt och uppskattade att det slutgiltiga beslutet togs av expertis, fortsätter hon.
Projektet OptiBIRTH har koordinerats av professor Cecily Begley vid Trinity College Dublin, Irland, som nyligen avslutat en gästprofessur vid Göteborgs universitet.
I studien har sex europeiska länder – Finland, Irland, Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland – studerats med fokus på att undersöka VBAC-kulturen. Studien, som publiceras i tidskriften Women and Birth, baseras på intervjuer med 115 professionella och 73 kvinnor.
Infertilitet och prostatacancer är tillstånd som drabbar vardera cirka en av tio män. Tidigare forskning har med motsägelsefulla resultat studerat sambandet mellan infertilitet och prostatacancer.
I den nya studien har forskarna velat jämföra risken för att utveckla prostatacancer hos tre grupper: de som blir föräldrar genom IVF- respektive ICSI-assisterad befruktning och de som får barn genom naturlig befruktning.
– Tidigare studier har oftast varit små i urvalsunderlaget, haft kort uppföljningstid och en del bygger på självrapporterade diagnoser. I studier som använt spermieparametrar som markör, till exempel spermiernas koncentration och rörlighet, för mannens infertilitet råder det dessutom en osäkerhet eftersom dessa kan variera hos samma man om man mäter vid olika tillfällen och även kan skilja sig åt från laboratorium till laboratorium, förklarar Yvonne Lundberg Giwercman.
Studien har letts av Yvonne Lundberg Giwercman och Yahia Al-Jebari, doktorand vid reproduktionsmedicin vid Lunds universitet. Den grundar sig på insamlade uppgifter från det medicinska födelseregistret på de 2,1 miljoner barn som föddes mellan åren 1994 och 2014, som forskarna sedan har matchat med uppgifter ur det nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning och det svenska multigenerationsregistret.
De har även undersökt och samkört all data med uppgifter ur cancerregistret, utbildningsregistret och dödsorsaksregistret. Rapportering av alla fertilitetsbehandlingar i svensk sjukvård, privat och offentlig, är obligatorisk och kvalitetsregistret för assisterad befruktning är så gott som heltäckande.
För att undvika att inkludera fäderna mer än en gång uteslöt forskarna barn i födelseregistret som inte var förstfödda. Efter denna borträkning fanns totalt 1 181 490 fäder och lika många barn. Av dessa fäder hade 20 618 fått barn med hjälp av provrörsbefruktning (IVF), 14 882 med intracytoplasmisk spermainjektion (ICSI) och 1 145 990 med naturlig befruktning.
– När vi jämförde dessa tre patientgrupper kunde vi se att de fäder som fått behandling med IVF och ICSI hade 30 respektive 60 procent högre risk för att få prostatacancer i jämförelse med fäder som fått barn utan assisterad befruktning. Av männen som fick prostatacancer var det 76 som behandlats med IVF, 54 med ICSI och 3 216 som fått barn genom naturlig befruktning, säger Yahia Al-Jebari, försteförfattare till studien.
Högre risk att få prostatacancer som unga
Männen som hade fått infertilitetsbehandlingar hade även en högre risk (IVF 1,33 gånger högre risk och ICSI 1,64 gånger högre risk) för att drabbas av prostatacancer i relativt ung ålder innan de hade fyllt 55, än de utan assisterad befruktning.
Studien saknar uppgifter om de män som under tidsperioden inte lyckades bli föräldrar alls, och forskarna har heller inte kunnat koppla uppgifterna till PSA-värden. Yvonne Lundberg Giwercman menar att deras resultat är viktigt för att sjukvården noggrannare bör följa upp de män som får assisterad befruktning. Forskarna välkomnar fler studier som undersöker risken för prostatacancer hos män som behandlas för infertilitet.
Studier på fördelar och effektivitet med PSA-screening för denna riskgrupp på samma sätt som vården för närvarande erbjuder andra högriskgrupper, som till exempel där det finns ärftlig belastning.
Risken för prostatacancer över längre tid
För registerstudier är de nationella kvalitetsregistren av stort värde, en tillförlitlig källa eftersom de har stor täckningsgrad och lång uppföljningstid. Även om forskarna i denna studie inte kan påvisa orsakerna till sambandet och saknar PSA-data, menar Yvonne Lundberg Giwercman att resultaten indikerar att infertila män är en högriskgrupp för prostatacancer och att PSA-testning är lika motiverat för denna patientkategori som för vilken annan högriskgrupp som helst.
– Framöver vill vi närmare även studera risken för cancern över längre tid än det var möjligt i denna studie, eftersom ICSI bara funnits som metod sedan 90-talet. Dessutom vore det intressant att hos de män som söker för assisterad befruktning undersöka faktorer som till exempel socioekonomi, hälso- och livsstilsrelaterade faktorer, säger Yvonne Lundberg Giwercman.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Var tionde barn är omtöcknat när det föds. Dessa barn behövs tas om hand, och få andningsstöd. I studien vid Skånes universitetssjukhus undersöker förlossningsteam om hjärnskador på grund av syrebrist kan minska om navelsträngen inte klipps direkt.
Psykedeliska preparat (serotonergic hallucinogens) innehåller kraftfulla psykoaktiva substanser. Gemensamt för psykedeliska preparat är att de stimulerar en undergrupp av våra serotoninreceptorer i hjärnan, 5HTA2-receptorn. De kan skapa kraftfulla hallucinogena upplevelser, ändrar sinnestillstånd och hur man upplever sin omvärld.