Vattenbruket i Sverige kan bli mer hållbart om biprodukter från industriell foderproduktion används istället för vildfångad foderfisk. Det visar studier vid Göteborgs universitet.
En av de viktigaste utmaningarna inom vattenbruket är tillgången på fiskmjöl. Efterfrågan är idag högre än utbudet på grund av den snabba utvidgningen av vattenbruket. I en ny avhandling har odling av de två arterna grå havskatt (ofta kallad kotlettfisk) och europeisk hummer undersökts.
– Dessa två arter uppskattas av konsumenterna och har högt marknadsvärde i Sverige. Målet med studierna har varit att bidra till kunskap om arternas odlingsbiologi. Och samtidigt ha djurens välfärd, en cirkulär ekonomimodell och minimal miljöpåverkan i åtanke, i enlighet med FN:s agenda 2030, säger avhandlingens författare James Hinchcliffe.
Ökar proteinvärdet
Studier från avhandlingen visar att det är möjligt att producera högvärdigt foderprotein från outnyttjade biprodukter. Idag används till exempel inte det fiskkött som finns kvar vid skelettet när fiskfiléer har avlägsnats.
– Med en ny process kan vi ta till vara på det fiskköttet och på så sätt få ett högre proteinvärde på fiskmjölet. Genom att generellt använda foder som i högre utsträckning innehåller biprodukter från sjömatsindustrin kan också bruket av vildfångad foderfisk, som exempelvis anjovis, minska.
Utvecklat särskilt foder för hummerlarver
Genom laboratorieförsök har James Hinchcliffe och hans forskarkollegor även utvecklat ett artspecifikt foder för att matcha hummerlarvers behov av lämplig näring.
– En av de största utmaningarna med att odla hummer är att öka överlevandet under larvstadierna. Därför tog vi fram kunskap om den mest gynnsamma sammansättningen av foder för de tidiga livsstadierna.
Hummerlarverna växer och överlever bäst när de får äta på sina artfränder och i dagens hummerodlingsindustri syns därför en hög grad av kannibalism.
Ett tiotal olika slags foder med lokala råvaror undersöktes i studierna.
– Vi fann att en diet som innehöll en andel räkor, som kom från lokala biprodukter från industrin, var den bästa källan och mest lovande kandidaten till ett hållbart hummerfoder.
Havskatt bra att odla
Även näringsbehovet för havskatt undersöktes i studier.
– Den andel protein som behövds i fodret för optimal tillväxt visade sig vara relativt hög – minst hälften av innehållet i fodret.
Sammantaget visar studierna att havskatt verkar vara en bra art att odla. Fisken är relativt lätt att hantera och motståndskraftig mot stress.
– Min förhoppning är att resultaten från studierna ska bidra med kunskap och kunna nyttiggöras i samhället för ett miljömässigt hållbart vattenbruk och produktion av nyttig mat i Sverige, säger James Hinchcliffe.
Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen men också ständigt debatterade. Är de livsviktiga? Eller livsfarliga? Eller varken eller?
Mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning har ett förhöjt kolesterolvärde, det som också benämns höga blodfetter. Dessa fetter ansamlas tillsammans med kalk i kärlen som då blir stelare och trängre, varvid blodet får svårt att passera. Tillståndet kallas ateroskleros, eller i dagligt tal åderförkalkning, och är enligt Hjärt-Lungfonden den viktigaste orsaken till kardiovaskulära händelser som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.
Åderförkalkning (också kallat åderförfettning eller ateroskleros) är den viktigaste orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. När fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar, blir kärlen stelare och trängre, och blodet får svårt att passera. När blodkärlet blivit för trångt, eller när en propp har lossnat, kan man få hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller andra besvär.
Ungefär en miljon svenskar äter medicin för hjärt- och kärlproblem – och vanligast är statiner. Denna typ av läkemedel verkar genom att hämma ett enzym, HMG-CoA-reduktas, som är viktigt för produktionen av kolesterol.
Omtvistad nytta av behandlingen
Men nyttan av behandlingen är omtvistad bland läkare. Uffe Ravnskov, numera pensionerad medicine doktor och specialist i internmedicin, är en av dem som under många år hävdat att själva infallsvinkeln är fel. Ett förhöjt kolesterolvärde är inte farligt och dessa patienter är inte mer åderförkalkade än de med ett lägre, säger han. Däremot verkar statinerna ändå hjälpa, enligt Uffe Ravnskov.
– Medicinen har effekt men på något annat sätt än genom att sänka kolesterolet, säger Uffe Ravnskov.
I debatten talar man om LDL respektive HDL. LDL står för low-density lipoprotein – det ”onda” kolesterolet som sänks med hjälp av statiner och HDL för high-density lipoprotein – det ”goda” kolesterolet. (I själva verket är LDL respektive HDL små transportpaket som innehåller kolesterol, se faktaruta.)
Kolesterol är en lipid, alltså ett fettämne. Det är livsviktigt för oss, eftersom det behövs i uppbyggnaden av de membran som finns inuti och runt om våra celler. Kolesterol är också det viktigaste utgångsmaterialet när kroppen ska sätta ihop D-vitamin och könshormonerna progesteron, östrogen och testosteron.
Vi får i oss en del kolesterol när vi äter, men den största mängden producerar kroppen själv. Det sker framför allt i levern, tarmarna, binjurebarken och könsorganen. Därefter transporteras kolesterolet i blodet, i form av lipoproteiner. Lipoproteinerna fungerar som små resväskor. Kolesterol och andra fettämnen är nämligen hydrofoba, det vill säga de löser sig inte i vatten. Ensamma skulle de alltså inte kunna färdas i våra kärl men när de omsluts av vattenlösliga proteiner fungerar det utmärkt.
Det vi i dagligt tal kallar ”ont” respektive ”gott” kolesterol, LDL respektive HDL, är egentligen de små ”resväskorna”. LDL kan fastna i redan skadade kärl och på så sätt orsaka förträngningar. HDL tar i stället upp överskott av kolesterol som annars kan ansamlas i de stora artärerna och för det tillbaka till levern.
Vid till exempel viktnedgång och motion minskar mängden LDL till förmån för HDL, vilket då brukar anses positivt. Men enligt Uffe Ravnskov kan hälsovinsterna i stället bero på annat.
– När vi ökar i vikt blir våra celler mindre känsliga för insulin och vi kan drabbas av diabetes som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt, på grund av åderförkalkning och andra kärlproblem. Fysisk aktivitet vidgar i stället kranskärlen så att de inte täpps till lika lätt.
Omfattande biverkningar
Till sist, säger Uffe Ravnskov, minskar statiner visserligen både incidensen, alltså hur många i en population som under en avgränsad tid blir sjuka, och mortaliteten, det vill säga dödsfallsfrekvensen, men så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om de ofta diskuterade biverkningarna viktiga.
– De är omfattande och spänner från muskelproblem och leverskador till diabetes, störda hjärnfunktioner, idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar, och till och med cancer.
Men Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid Karolinska institutet, har en helt annan syn på statiner.
– Dödligheten minskar absolut. Ingen ifrågasätter mediciner mot till exempel högt blodtryck och diabetes, vilket också är helt riktigt. Statiner är faktiskt ännu mer verkningsfulla.
Ärftlig kranskärlssjukdom kräver medicin
Själv jobbar han med patienter som lider av så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH. Det är en genetisk sjukdom hos cirka 50 000 svenskar, men bara ungefär 2 000 har fått diagnosen. Personer med FH har ett förhöjt LDL redan från födseln och vid 45-50 års ålder har hälften av männen insjuknat i allvarlig kranskärlssjukdom medan motsvarande ålder för kvinnorna är 55-60 år. Alla i den här gruppen måste helt enkelt äta statiner och ofta också en annan typ av kolesterolsänkare, PCSK9-hämmare, för att inte dö alltför tidigt. Ändå händer det ibland att någon avbryter sin behandling på grund av att den ifrågasätts både inom läkarkåren och ute i samhället.
– Jag tycker att det är bra att vi läkare diskuterar inbördes och är kritiska mot forskningsresultat men just de här fallen är tragiska, säger Bo Angelin.
Egentligen finns det inget LDL som är för lågt, menar han. Hittar man bara måttligt förhöjda värden bör statiner sättas in. Och att de som behandlas ofta upplever muskelproblem, som smärta, myalgi, eller blir svaga och får svårt att röra sig, myopati, är ju inte så konstigt eftersom de personerna ofta är äldre med helt normala krämpor.
– När man i studier givit en grupp patienter statiner och en kontrollgrupp placebo har man nästan aldrig kunnat påvisa några skillnader i biverkningar mellan dem. ”Noceboeffekten” är stor vid statinbehandling.
Synd med svartvit bild av statiner
Ute i den praktiska verkligheten befinner sig Jörg Carlsson, hjärtläkare på Länssjukhuset i Kalmar och adjungerad professor i hälsovetenskap på Linnéuniversitetet. Han tycker att det är synd att bilden av statiner ofta är så svartvit och ser två huvudsakliga grupper med olika behov. Precis som Bo Angelin säger han att den ärftliga dispositionen för höga kolesterolvärden, den familjära hyperkolesterolemin (FH), gör valet enkelt – de patienterna måste äta statiner för att inte dö i förtid. Och de som redan blivit sjuka, till exempel haft en hjärtinfarkt eller stroke, behöver medicinen som en sekundärprevention, för att förhindra ett återfall.
– För resten av oss är i stället primärprevention som råd om goda levnadsvanor bättre, till exempel att sluta röka, dricka lagom mycket alkohol, äta rätt samt motionera regelbundet och försöka att inte stressa.
Tips för att undvika hjärt- och kärlproblem
Motionera regelbundet, helst minst tre gånger per vecka. Har du inte möjlighet att träna så, rör dig så mycket du kan i vardagen. Till exempel ta trappan i stället för hissen, och gå en bit i stället för att åka buss.
Ät rätt och drick lagom. Undvik kött men också för mycket kolhydrater, som snabbt lägger sig kring magen och är farligt. Satsa i stället på fet fisk som sill, lax och makrill. Och en vuxen bör få sig minst 500 gram frukt och grönt per dag. Ett glas vin någon gång kanske kan motverka hjärtinfarkt, men forskarna vet bestämt att en hög alkoholkonsumtion ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Stressa inte! Vid stress stiger blodtrycket, vilket försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett förhöjt blodtryck en längre tid ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt.
Men forskningen kring statiner är ibland svår att tolka, menar Jörg Carlsson. Till exempel har kvinnor före menopausen ett naturligt skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar genom könshormonet östrogen, vilket leder till att de blir alltför få i statistiken och underlaget därmed för litet för att det ska gå att dra generella slutsatser av det
Att statiner skulle utgöra en risk för cancer avfärdar han dock bestämt.
– Det har ibland hävdats att ett högre kolesterolvärde hos äldre snarast skulle vara positivt, att det skulle leda till ett längre liv. Men förklaringen i stället är att låga kolesterolvärden i den specifika patientgruppen kan tyda på cancer och andra kroniska sjukdomar. Så nej, statiner ger inte cancer men bland annat cancer kan ge låga kolesterolnivåer.
Bör jag äta statiner eller inte?
Har du bara måttligt förhöjda kolesterolvärden kommer läkaren att i första hand ge dig livsstilsråd.
Du som haft en infarkt eller andra diagnosticerade hjärt- och kärlproblem bör äta statiner om det kan ske utan biverkningar.
Har du anlag för höga kolesterolvärden, så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH, ska du inte tacka nej till statiner. Personer med den här ärftligheten dör i förtid utan behandling.
Text: Carina Östman på uppdrag av forskning.se
Statiner är ett samlingsnamn för kolesterolsänkande läkemedel som innehåller de verksamma ämnena simvastatin, atorvastatin, pravastatin, fluvastatin eller rosuvastatin – vilket ofta återspeglas i själva läkemedlets namn. De tas i tablettform och hämmar enzymet HMG-CoA-reduktas, som katalyserar kroppens egen nybildning av kolesterol.
När aktiviteten hos HMG-CoA-reduktas hämmas, bildas mindre kolesterol i kroppen. De kolesterolreceptorer som finns i levern noterar då ett kolesterolunderskott, och fångar istället upp ämnet från blodet där det annars skadar kärlen.
Det finns också andra typer av kolesterolsänkande läkemedel. En är så kallade PCSK9-hämmare. De verkar precis som statiner genom en ökad koncentration av LDL-receptorer på levern men är antikroppar som måste injiceras en till två gånger i månaden. Dessutom är de mycket dyra och ges subventionerade bara till vissa patientgrupper. Effekten är dock större, reduktionen av LDL i blodet ligger mellan 50 och 60 procent jämfört med kring 40 procent för statiner.
Källa: Jörg Carlsson, hjärtspecialist vid länssjukhuset i Kalmar
Nanny, au-pair eller barnflicka. Att betala någon för att ta hand om barnen är ett växande fenomen internationellt och även i Sverige sedan avdrag för denna typ av hushållsnära tjänster infördes år 2007.
Men hur påverkas föräldrarna, barnen och de anställda?
I en nyligen avslutad vetenskaplig studie har sociologerna Sara Eldén och Terese Anving vid Lunds universitet gått till botten med frågorna vars svar presenteras i en ny bok, Nanny Families: Pracites of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden.
– Vi menar att när välfärdsländer som Sverige bestämmer sig för att uppmuntra en privat marknad för denna typ av tjänster, så skapar det ojämlikheter mellan de familjer som har råd och de som inte har råd. För trots RUT-avdraget är detta alternativ fortfarande för dyrt för stora grupper.
Barnflicka löser livspusslet
När barnflickor eller au pairer tar hand om barn och hushållssysslor minimeras stress och konflikter hos föräldrarna som känner sig som ”bättre föräldrar”. De blir också mer jämställda, i bemärkelsen att båda kan fokusera på karriär och självförverkligande.
Situationen leder till att jämlikhet mellan familjer minskar när möjligheten att förverkliga ideal om jämställdhet och ett gott föräldraskap blir en fråga om ekonomi.
– Att anställa en barnflicka eller en au pair blir en övre medelklass-lösning på livspusslet som lämnar de flesta familjer utanför, samtidigt som det reproducerar ett livsstilsideal med ”kvalitetstid” och ”jämställdhet” som ses som eftersträvansvärt för de flesta, säger Terese Anving.
Traditionell kvinnoroll återskapas
Parallellt med att föräldrarna blir mer jämställda ökar en annan typ av ojämlikhet inom familjen, visar studien. Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och i fallet med au pairer, ofta migrantposition.
Arbetet förväntas vara enkelt men är i själva verkar ofta både komplext och emotionellt krävande. Föräldrarna behöver exempelvis inte panikhandla med hungriga och skrikande barn i släptåg.
Ändå tycker många av föräldrarna att barnflickornas arbete är enkelt och vill att de ska vara flexibla projektledare som ser familjens behov utan att de påtalas. Därtill är det ofta oklart för barnflickorna vilken position de har i familjerna, ibland ses de som anställda och ibland som ”en-i-familjen”.
Så gick studien till
26 barnflickor och au pairer, 28 föräldrar, och 19 barn intervjuades i projektet. I vissa fall har deltagarna intervjuats vid flera tillfällen. För att fånga omsorgens komplexitet har olika innovativa kvalitativa metoder använts, så som djupintervjuer baserade på dagböcker med de vuxna deltagarna, och koncentriska cirklar och rita-din-dag metoder med barnen.
Därtill har barnpassnings- och au pairmarknaden studerats genom intervjuer med barnpassnings-företag/au pairförmedlingar, kyrkor som anordnar aktiviteter för au pairer, Skatteverket och Migrationsverket.
Studien är en av få på området som inkluderar barnperspektivet. Många av barnen i studien berättar om positiva erfarenheter av att ha barnflicka eller au pair. Men barn som växer upp med många olika barnflickor och au pairer vittnar också om jobbiga uppbrott och efterföljande svårigheter att ta till sig en ny barnflicka eller au pair.
– Barnens berättelser visar på omsorgens inneboende komplexitet, när man befinner sig i vardagliga omsorgssituationer tillsammans uppstår nära relationer som bygger på ömsesidighet och att man ser det specifika i varandra. Det gör uppbrotten svåra, säger Sara Eldén.
Vetenskapliga artiklar:
Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden; (2019) Bristol University Press
New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au pairs in Sweden; (2016) Sociological Research Online
Precarious Care Labor: Contradictory Work Regulations and Practices for Au Pairs in Sweden; (2016) Nordic Journal of Working Life Studies
I Sverige finns ett hundratal virkesterminaler som vanligtvis är lokaliserade på avskilt belägna platser vilket försvårar en effektiv bemanning av terminalerna. I projektet ska en demonstrator av en fjärrstyrd virkeslastare utvecklas och testas på en eller flera av SCA:s virkesterminaler.
− Vi gör det här för att undersöka hur tekniken skulle kunna öka tillgängligheten på virkesterminaler, vilket i sin tur kan leda till kostnadseffektivare logistik säger Lars Nolander, logistikchef Virke, SCA Skog.
I projektet kommer teknik som 5G och kamerateknik för fjärrstyrda virkeslastare att demonstreras och testas för att identifiera ytterligare utvecklingsbehov. Dessutom tas beslutsunderlag fram om när fjärrstyrning är lämpligt utifrån en ekonomisk modell som inkluderar de faktorer som är specifika för virkesterminalen.
− Lösningen måste vara robust och ha hög tillförlitlighet för att möta industrins hårda krav. Projektet gör att vi kan utvärdera 5G-tekniken och vår kompetens inom Internet of Things på allvar, säger Mikael Gidlund, professor vid forskningscentret STC på Mittuniversitetet.
− Vi ska genomföra studier och analyser av hur 5G-teknologin kan möta de hårda kraven på korta svarstider och hög tillförlitlighet som fjärrstyrning på virkesterminaler kräver så det finns en hel del utmaningar att ta sig an, säger Mikael Gidlund.
Sköta flera virkesterminaler samtidigt
Målet med forskningsprojektet är att samma operatör ska kunna ta hand om lastning och lossning på flera virkesterminaler. Förutom en kostnadseffektivare logistik, pekar de inblandade parterna på möjligheten att fjärrstyrda fordon kan skapa en säkrare arbetsmiljö för operatören och mer flexibla lösningar för industrin i stort. Och minska de övergripande transporterna. Projektet startade den 1 november och är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, SCA, Skogforsk, Volvo, Biometria och Telia.
Kontakt:
Mikael Gidlund, professor vid forskningscentret STC på Mittuniversitetet, mikael.gidlund@miun.se
Uppskattningsvis 1,5 procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning, som i de flesta fall orsakas av genetiska förändringar. Det kan röra sig om alltifrån små punktmutationer (ett eller några få baspar) inne i enskilda gener eller upprepning av några baspar, till större strukturella kromosomförändringar som omfattar en eller flera gener.
Olika genetiska avvikelser bakom intellektuell funktionsnedsättning
Idag erbjuds de flesta personer med intellektuell funktionsnedsättning en klinisk utredning, som innefattar genetiska analyser med så kallad gendos-array och DNA-analys avseende så kallat Fragilt X-syndrom. Med dessa tester får cirka 12 procent en molekylär orsaksdiagnos. Utifrån den kliniska bilden beställs sedan andra genetiska tester – från analys av enstaka gener till analys av hela arvsmassan (helgenomsekvensering).
– Tekniksprånget inom genetisk diagnostik har gjort att man under de senaste åren har funnit många nya genetiska avvikelser som orsakar intellektuell funktionsnedsättning. I dagsläget finns mer än 800 olika diagnoser beskrivna i litteraturen vilket gör att det kan ta lång tid att ställa diagnos, säger Anna Lindstrand, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och specialistläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Hon har lett en studie vid Karolinska Institutet där forskarna utvecklat egna analysverktyg. I kombination med helgenomsekvensering kan de upptäcka både punktmutationer, strukturella kromosomavvikelser och genetiska upprepningar.
Forskarna genomförde parallellt både gendos-array och helgenomsekvensering för 100 individer och kunde då visa att mer än dubbelt så många patienter (27 procent) kunde få en orsaksdiagnos med deras egenutvecklade helgenomanalys jämfört med array-tekniken.
Billigt och allsidigt test
– Helgenomsekvensering har på kort tid blivit så pass billigt att det nu kan användas som ett allsidigt test för att hitta olika genetiska förändringar. Kostnaden för att sekvensera en människas hela arvsmassa är nu bara marginellt dyrare än andra genetiska analyser som används idag för att hitta genetiska avvikelser, säger Anna Lindstrand.
Som ett av de första kliniska laboratorierna i världen kommer Karolinska Universitetslaboratoriet nu att införa helgenomsekvensering som första linjens kliniska diagnostik vid intellektuell funktionsnedsättning.
Fotnot:
Forskningen är ett multidisciplinärt samarbete genom Karolinska Undiagnosed Diseases Program (K-UDP). Syftet med samarbetet har under de senaste åren varit att förbättra diagnostiken av sällsynta syndrom, skelettdysplasier, neuromuskulära sjukdomar, metabola sjukdomar, immunbrister och isolerad intellektuell funktionsnedsättning. Specifikt har fokus varit att utveckla och fördjupa analysen av helgenomsekvenseringsdata för att kunna identifiera fler typer av genetiska avvikelser med detta test.
Anna Lindstrand, docent, biträdande överläkare, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, anna.lindstrand@ki.se
– Det finns en dubbelhet i gruvorganisationerna. Å ena sidan är gruvföretagen moderna high tech-organsiationer med världsledande teknologi och jämställdhet högt på agendan, å andra sidan är organisationerna än i dag dominerade av män. Men vi ser att det är en förändring på gång. Bilden av gruvan som en arbetsplats endast för män är inte självklar längre, säger Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
I arbetet med sin avhandling om kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer har hon intervjuat gruvarbetare och personalchefer från flera olika gruvföretag i Sverige och även genomfört en rad arbetsplatsbesök.
Jargong kan exkludera
Något som visade sig vara karaktäristiskt för arbetet under jord var den hårda jargongen. Av gruvarbetarna själva beskrivs den som ”rå men hjärtlig”, att det är ”högt i tak och en familjär stämning”.
– När det är ”högt i tak” höjs ribban för vad som är okej att säga och inte. Man kan se att vissa personer använder sig av det här utrymmet som ”högt i tak” ger, till att säga lite vad som helst om kvinnor. Eftersom kvinnorna är i minoritet på arbetsplatsen hamnar de i en väldigt utsatt position när de blir utpekade i en grupp av män på det här sättet. Det blir sexistiskt, säger Lisa Ringblom.
Förbud mot kvinnliga gruvarbetare upphävdes 1978
Före industrialiseringen arbetade även kvinnor i svenska gruvor men i slutet på 1800-talet, då gruvbrytningen blev mer kapitaliserad, centraliserad och mekaniserad, skedde också en exkludering av kvinnor i gruvarbetet. Utestängningen av kvinnor i arbetet var en utveckling som drevs på av staten, arbetsgivare och fackföreningsrörelsen. Ett lagstiftat förbud mot kvinnor i underjordsarbete infördes år 1900, en lag som kom att upphöra först 1978.
Från 1980-talet fram till 2005 ökade andelen kvinnor i gruvarbete i Sverige långsamt, från cirka tre till sex procent. Från och med 2005 har kvinnors deltagande dock ökat i snabbare takt och 2018 bestod gruvarbetarkollektivet av 17 procent kvinnor, visar siffror från SGU från i fjol.
Flera av de intervjuade kvinnorna som jobbar i gruvorna beskriver strategier för att hantera när skämtandet går överstyr, så som att gå därifrån eller stänga av öronen.
– Om kvinnorna däremot lyckas använda jargongen till sin egen fördel så kan de skaffa sig inflytande i en miljö där jargongen är en viktig kulturell markör, säger Lisa Ringblom.
Specifika grupper pekas ut
Enligt Lisa Ringblom har jämställdhetsarbetet i gruvorganisationerna länge fokuserat endast på kvinnorna. Man har sett dem både som ett problem (det finns för få kvinnor i gruvorna) och samtidigt också lösningen (om man bara får in fler kvinnor så försvinner problemet). Kvinnorna förväntas tillföra något annat till organisationerna, som att vara mer samarbetsorienterade och bidra till en trevligare atmosfär.
– Problemet är att den här idén bygger på att mannen fortfarande är norm och att kvinnorna anses vara ”något annat”, säger Lisa Ringblom.
Men nu har man även börjat få upp ögonen för männens roll i jämställdhetsfrågan, menar hon.
– Det är dock inte alla män som aktualiseras, utan de som pekas ut som ett problem är arbetarklassmännen från gles- och landsbygden. Synen är att ”vi måste få ordning på de här gubbarna, killarna, männen”, säger hon och fortsätter:
– Forskningen säger att om man ska jobba med jämställdhet på ett bra sätt så kan man inte fokusera på vissa grupper i organisationen och peka ut dem som syndabockar, utan man måste granska organisationen som helhet på alla nivåer. Jag tror att det här är ett strukturellt organisatoriskt problem, inte ett problem på grupp- eller individnivå.
Jämställdhet är viktigt för gruvföretagens framtid ur ett hållbarhetsperspektiv, menar Lisa Ringblom.
– För att kunna skapa moderna och attraktiva organisationer där människor vill arbeta så behöver man mer kunskap om de här frågorna. Man behöver också vara medveten om vilka fallgropar som finns när det gäller jämställdhetsarbete.
Kontakt:
Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, lisa.ringblom@ltu.se.
– De skulle kunna göra stor skillnad inom ålderdomshem, sjukvården och i skolan. De har kunskap om hela måltidsupplevelsen och kan applicera sin kunskap på vilken institution som helst – det behöver inte vara stjärnkrogen som de är associerade med idag.
Sommelierer är experter på drycker och om de inte har titeln sommelier jobbar de ofta som restaurangchefer eller hovmästare. Henrik Scander beskriver hur ett fåtal sommelier som är tonsättande och driver utvecklingen inom restaurangbranschen. Han skulle vilja se en utveckling där sommeliererna även hjälper till att förbättra måltiderna inom den offentliga sektorn.
En sommelier kan arbeta i olika yrkesroller som till exempel hovmästare, restaurangchef eller Food & Beverage Manager.
– Min avhandling är skriven till sommelierna. Genom att förstå konsumtionsmönster och hur människor ser på god smak kan sommelierna hjälpa människor att hitta hälsosamma kombinationer, säger Henrik Scander.
Pröva nya drycker för hälsa och god smak
En godare måltid handlar inte bara om maten på tallriken utan om ljus, ljud och miljö och om vilken dryck man väljer att kombinera maten med. Detta är Henrik Scander extra intresserad av. Han vill hitta nya perspektiv på hur vi kombinerar mat och dryck.
För att kunna göra det tog han först reda på hur vi äter och dricker idag – om det är de traditionella kombinationerna som rött vin till det röda köttet, läsk till pizza och vitt vin till fisk som gäller.
– Det visade sig att människor ofta håller sig till det förväntade. Men frågan kvarstår om människor äter och dricker dessa kombinationer för att de tycker det är gott eller för att de är rekommenderade. Hönan eller ägget helt enkelt, säger Henrik Scander.
Han ser ett behov av att vi måste tänka om för att minska klyftan mellan vad vi borde äta och vad vi äter. Det handlar om att förändra beteenden både för hälsa och god smak.
Tomma kalorier i drycken
– Det är synd att de bästa kombinationerna på restauranger nästan alltid innehåller alkohol. En av mina studier visar att framför allt män dricker för många tomma kalorier ofta i form av alkohol.
Vi dricker fler kalorier än vi tänker på och det är tom energi i stort sett utan näringsämnen.
– Det finns många andra möjligheter. Tänk te och sushi till exempel. Det går att använda maten för att omvärdera drycken.
En lyxig maträtt som kombineras med en enklare dryck. Eller det motsatta – maten omvärderas för att kvaliteten på drycken är hög.
– Utvecklingen går åt rätt håll. Det är alkoholfria alternativ som ökar mest just nu och framför allt alkoholfria ölsorter. Jag hoppas att framför allt sommelierna har nytta av min avhandling eftersom de kan spela en avgörande roll för utvecklingen.
Vetenskaplig artikel:
Sommeliers’ Food and Beverage Combinations: Social Conventions and Professional Identity, Henrik Scander, Nicklas Neuman, Richard Tellström, Journal of Gastronomy and Tourism, 4 (1), 29-39.
Kontakt:
Henrik Scander, Universitetsadjunkt, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet, henrik.scander@oru.se
Forskare vid Karlstads universitet har studerat hur appars tillgång till privat data har ändrats sedan införandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) i maj 2018.
– Vi har sett förändringar i appars beteende som pekar på en positiv effekt av GDPR, säger Lothar Fritsch, docent i datavetenskap vid Karlstads universitet. Många leverantörer har arbetat med att göra sina appar mer GDPR-kompatibla.
Kontroll över information om oss själva
Studien visar dock att det fortfarande finns många brister relaterat till den personliga integriteten. Många appar har till exempel åtkomst till kameran, mikrofonen och kontaktlistan, trots att de egentligen inte har någon nytta av den informationen för att fungera. Lothar Fritsch menar att det är för lite transparens om vilken typ av data som tas ut, när den tas ut och till vilket syfte.
– Som det ser ut idag har individen ingen eller väldigt lite kontroll över den information som samlas in. Vi har sett att appars intresse av att kartlägga vilka vi träffar och var vi befinner oss har ökat. Men vill vi verkligen att träningsappen ska följa med oss till läkaren, psykologen, eller älskarinnan? Varför ska appen ha privilegiet att samla in data bara för att den kan? Här behöver både konsumenter och myndigheter ställa hårdare krav på appleverantörerna för att återta kontrollen över den information som sprids om oss själva.
Forskarna Lothar Fritsch och Nurul Momen vid Karlstads universitet, genomförde tillsammans med Majid Hatamian vid Goethe-universitetet i Frankfurt, mätningar av 50 populära appar i november 2017, dvs före införandet av GDPR i maj 2018. Under december 2018, upprepade de sina mätningar för att undersöka om apparna hade förändrats efter GDPRs införande. Forskarna tittade på de behörigheter för dataåtkomst som var kodade i apparna. Sedan installerades och kördes apparna medan de mätte vilka behörigheter apparna faktiskt använde.
Insamlingen av spillningsprover från björn i Västerbottens län är nu avslutad och har samlats in av många olika personer, däribland jägare, samebyar, länsstyrelsen och allmänhet. Under perioden augusti till oktober skickades fler än 1200 prover in till Naturhistoriska riksmuseet som är den myndighet som koordinerar björninventeringen.
– Vi är glada över att så många personer har samlat in prover, det är 25% fler prover än vid den senaste insamlingen år 2014, säger Jessica Åsbrink vid Naturhistoriska riksmuseet. Ju fler prover, desto säkrare uppskattning kan vi göra.
Björnspillning med mycket blåbär. Med prover från björnspillning som DNA-analyseras kan antalet björnar i ett område beräknas. Bild: Jessica Åsbrink.
Att det är fler prover behöver inte betyda att antalet björnar är fler. Målet med insamlingen är att få en uppskattning av björnpopulationens storlek som ett underlag till länsstyrelsens rovdjursförvaltning.
DNA-analys av spillningen
Vid den senaste inventeringen, år 2014, beräknades populationen uppgå till 362 björnar i Västerbotten, med en viss osäkerhet i skattningen (95 % konfidensintervall: mellan 310 och 459 björnar). Detta var på samma nivå som 2009. Antalet björnar i ett län påverkas framför allt av de beslut som tas i förvaltningen.
Nu när insamlingen är färdig kommer varje prov att DNA-analyseras på Naturhistoriska riksmuseet för att se vilka som går att analysera för björn och vilka prover som är från samma individ. Detta är redan påbörjat och kommer vara färdigt till våren 2020. Analysen kan följas på denna sida som uppdateras kontinuerligt.
Den här typen av inventering är möjlig tack vare ett mycket stort antal engagerade personer runt om i landet som rör sig i skog och mark. Nästa år är det björninventering i Jämtland och Västernorrland. Planeringen för inventeringen har redan börjat.
Kontakt:
Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventering, Naturhistoriska riksmuseet
Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan.
År 2015 genomförde forskaren Sofia Serholt en tre månader lång fältstudie med en empatisk humanoid (människoliknande) robot på en mellanstadieskola i Västsverige. 46 elever i årskurs 4–6 deltog i studien. 2018 återvände hon till eleverna, som nu går i högstadiet (årskurs 7–9), för att återigen undersöka elevernas föreställningar av relationen elev-robot. Samtidigt hade nya ungdomar tillkommit i klassen vilket gav henne möjlighet att se hur elever från första gruppen, som alltså tidigare träffat empatiska robotar, upplever dem jämfört med nya elever i klassen som inte stött på en robot i klassrummet på samma sätt.
Mer kritiska andra gången
– Resultatet var mycket tydligt. Elever som tidigare träffat roboten var mer kritiska till att robotar läser av och analyserar deras känslor. En trolig förklaring är att eleverna inte kände att robotens empatiska drag tillförde något till deras inlärning, vilken kanske blev tydligt då interaktionen havererade många gånger. Det kan också vara så att nyhetens behag för de erfarna eleverna falnat. De fann inte idén om en empatisk robot i klassrummet särskilt spännande andra gången och intog därmed en kritisk ståndpunkt, säger Sofia Serholt.
En av tankarna med pedagogiska robotar är att de ska bidra till att lära ut kunskap på ett engagerande sätt, samt att de förväntas interagera med barnen på liknande sätt som lärarna.
Negativa till att ersätta läraren med robot
– I båda grupperna var en majoritet av eleverna positiva till att ha en människoliknande robot i skolan. Eleverna kunde se sig själva prata med roboten samtidigt som den skulle kunna bistå med hjälp när eleverna ställde frågor. Å andra sidan var en majoritet av eleverna negativa till att låta roboten sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna och ta beslut, säger hon.
En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten. Vissa elever trodde att själva förekomsten av en robot skulle kunna skapa distraktioner, medan andra spekulerade i att med bara en robot i klassrummet skulle alla elever försöka få robotens uppmärksamhet, och därmed minska möjligheten att interagera med den en och en.
Nao och Pepper i klassrummet
Robottyperna Nao respektive Pepper. Bilder: Creative commons
Första studien genomfördes med en robot av typ Nao. Andra studien genomförde med en robot av typ Pepper. För att Nao-roboten skulle kunna läsa av elevernas känslor utgick den framförallt ifrån deras ansiktsuttryck och röstlägen. Eleverna bar även armband som mätte hudledningsförmåga (skin conductance), som eleverna fick veta kunde mäta stress. Eleverna fick även fylla i formulär och svara på frågor om upplevelsen där de bland annat fick uppge om de tyckte att roboten var empatisk gentemot dem.
– Eleverna var kloka i sina farhågor och funderingar. Även om vi inte kan generalisera dessa resultat till andra studier med barn och robotar gör vi bäst i att fortsätta den här utvecklingen med försiktighet tills dess att mer grundliga undersökningar av effekterna finns. Att introducera robotar i större skala skulle medföra en signifikant förändring i vad det betyder för barn att gå i skolan och genom utbildningssystemet, säger hon.
Proteinet Myc reglerar många viktiga funktioner i friska celler. Men Myc är ofta kraftigt överaktiverat i aggressiva tumörer, där det fungerar ungefär som en gaspedal som fastnat. Mekanismerna för hur Myc utövar sina funktioner i celler är till stor del outforskat. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför ta reda på hur transkriptionsfaktorn Myc interagerar med ett annat protein, TBP (eng. TATA-binding protein). TBP fungerar som en startknapp för uttrycket av en stor mängd gener i celler.
Myc är en transkriptionsfaktor. Transkriptionsfaktorer är proteiner som styr uttrycket av gener, det vill säga vilka gener som ska vara aktiva respektive inaktiva i en cell. Transkriptionsfaktorn Myc upptäcktes 1979 som en av de första så kallade onkogenerna, det vill säga gener som normalt stimulerar celldelning men som – om de muterar eller förändras på andra sätt – kan leda till olika tumörsjukdomar.
Men Myc är ett gäckande protein för forskare inom strukturbiologi. Det är nämligen ett så kallat oordnat protein, som ständigt skiftar mellan olika strukturer på ett mycket dynamiskt sätt. Myc kan binda till mer än 300 olika proteiner i cellen. Nyckeln till att Myc lyckas interagera med så många andra proteiner på kort tid ligger troligtvis i att Myc är så anpassningsbart och har förmågan att blixtsnabbt ändra struktur.
Svårt att studera Myc
Runt 70 procent av proteinerna som är inblandade i cancer hör liksom Myc till gruppen av oordnade proteiner. Om det vore möjligt att störa dessa proteiners funktioner i tumörceller, skulle det kunna utgöra grunden för nya behandlingar av cancer. Men först måste vi förstå i detalj hur de fungerar. En av utmaningarna för forskarna är att de måste hitta förhållanden där Myc är tillräckligt stilla för att de ska kunna titta på proteinets struktur på atomnivå.
Nu har forskare vid Linköpings universitet och Princess Margaret Cancer Center i Toronto, Kanada, lyckats fånga en ögonblicksbild av när Myc är bundet till TBP och kunnat studerat proteinerna med metoder som kristallografi och kärnmagnetisk resonans (NMR).
– Vi hade aningar om att det kunde finnas ett bindningsställe på ovansidan av det sadelformade TBP-proteinet. Men med kristallografi hittade vi först ett annat bindningsställe på ”sadelns” undersida, vilket var helt oväntat, säger Maria Sunnerhagen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Hittade viktiga bindningsställen
Nästa steg var att ta reda på om strukturen som de hittat är relevant för proteinets biologiska funktion. Forskarna skapade mutationer i Myc, så att olika detaljer i bindningsställena togs bort. Sedan undersökte de hur proteinets funktion och cellens tillväxt och överlevnad påverkades.
– Vi visar att båda bindningsställena är funktionellt viktiga för Myc:s aktivitet, och påverkar celltillväxten på olika sätt. När vi bröt interaktionen mellan Myc och TBP hämmades cellernas överlevnad markant, säger Maria Sunnerhagen.
Det bindningsställe som visade sig ha störst biologisk funktion är så rörligt att forskarna inte kunnat avbilda det med upplösning på atomnivå ännu. De kombinerade därför data från olika metoder och gjorde avancerade beräkningar i superdatorer för att modellera möjliga interaktioner mellan de båda proteinerna. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, ringade de in vilken struktur som stämmer bäst med observerade data. På så sätt identifierade de ännu ett bindningsställe som inte varit känt tidigare. Forskarna tror att MycC hjälper till med att öka genuttryck genom att underlätta processen när TBP placeras på rätt ställe vid dna:t tumörcellens kärna.
Vetenskaplig artikel:
Multiple direct interactions of TBP with the MYC oncoprotein. (Yong Wei, Diana Resetca, Zhe Li, Isak Johansson-Åkhe, Alexandra Ahlner, Sara Helander, Amelie Wallenhammar, Vivian Morad, Brian Raught, Björn Wallner, Tetsuro Kokubo, Yufeng Tong, Linda Z. Penn och Maria Sunnerhagen, 2019). Nature Structural and Molecular Biology, publicerad online 4 november 2019
Kontakt:
Maria Sunnerhagen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), Linköpings universitet, maria.sunnerhagen@liu.se
– Jag vill visa att handlingskapacitet alltid är kringskuren, i detta fall också av föreställningar om kvinnors sexualitet, säger Monika Edgren, professor emerita i genushistoria vid Malmö universitet, som lett ett forskningsprojekt som studerat berättelser om våldtäkt i Sverige 1990 till 2013. Senast har hon studerat svenska domar under perioden 1990 till 2014.
Sällan både aktör och utsatt
Ett av fallen från 1997 handlar om en ung kvinna som våldtogs av flera män i Södertälje. I tingsrätten bedömdes hon vara ett offer, svag och oskyldig. Men i hovrätten beskrevs hon som en person med handlingskraft som hade kunnat säga nej, som hade kunnat lämna platsen, men genom att inte lämna, också samtyckte. Först ett offer, sedan en person med handlingskapacitet. Sällan både och.
– Kvinnor som är sexuellt aktiva genom att till exempel ta egna initiativ, bedöms som ansvariga för sina handlingar även när de blir utsatta för våld. I motsatt riktning blir de som ses som oskyldiga förklarade svaga. Detta gör att kvinnor när det kommer till sexualitet inte tillskrivs både handlingskapacitet och att vara offer för makt och våld, säger Monika Edgren.
I Södertälje-fallet avgjordes det senare i högsta domstolen att kvinnan var i en hjälplös situation. Domen blev prejudicerande. I ett annat fall från 2007 beskrivs hur en kvinna följde med två män hem och inledningsvis samtyckte till sex. Sedan ändrade hon sig. Men eftersom hon samtyckt ansågs hon ha handlingskraft, vilket återigen var motsatsen till att ses som ett offer för våld. Männen friades i tingsrätten. Hovrätten gjorde en annan bedömning, men då sågs hon inte längre som en aktör i sitt liv utan beskrevs istället som svag och utsatt.
Fortsatt fokus på offret
Sverige har de högsta siffrorna vad gäller anmälda våldtäkter i Europa, vilket dels beror på hur våldtäkt definieras och dels på att brott i högre utsträckning anmäls. Men antalet fällda domar är få.
– Synen på utsatthet är mycket begränsad i lagstiftningen och i den rättsliga praktiken. Allmänna maktstrukturer som inverkar på offrens handlingskapacitet beaktas inte, menar Monika Edgren.
Under de senaste två decennierna har synen på våldtäkt genomgått snabba förändringar i Sverige, nu senast med den nya samtyckeslagen från 2018. Den nya lagen gör det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att hen inte vill delta.
Tidigare har det krävts att gärningspersonen använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation. Monika Edgren tror dock inte att den nya lagstiftningen påverkar den snäva rollen för våldtäktsoffret.
– Jag tror inte lagstiftningen påverkar bevisningen. Som min kollega Ulrika Andersson, docent i straffrät, framfört, är fokus i de stater som har en sådan lagstiftning lika mycket på offret som tidigare, säger Monika Edgren.
Kontakt:
Monika Edgren, professor emerita i genushistoria vid Malmö universitet, monika.edgren@mau.se
Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.
Under slutet av 1800-talet var fröutställningar ett mycket populärt inslag på lantbruksmässor, och på Nordiska Museet finns en del av de frön som ställdes ut fortfarande bevarade. Fröna är en fantastisk forskningsresurs som gör att vi kan förstå de grödor man under majoriteten av vår historia varit beroende av för att överleva.
Intresserade av missväxten
I en studie, som publicerats i tidskriften Heredity, analyserade forskare vid Linköpings och Stockholms universitet 1800-talsfrön av korn från Norrbotten. De var egentligen intresserade av att studera konsekvenserna av den omfattande missväxt som skedde i Norrbotten under 1800-talet, och om den nödhjälp som gavs under svältåren kom i form av utsäde från andra platser. Hur hade den genetiska sammansättningen hos kornet i området påverkats av nödåren? Men de upptäckte något oväntat.
Fröburk med korn från Kvikkjokk, med namnet Laestadius på etiketten. Bild: Matti Leino
– När vi analyserade fröerna upptäckte vi att vissa fröer från helt olika platser var helt genetiskt identiska. Där ingick korn insamlat på olika gårdar i Tornedalen men också korn från Norrlands fjällvärld, fågelvägen mer än 30 mil bort. Varför det fanns genetiskt identiska frön på dessa helt olika platser kunde vi inte förstå alls, berättar Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet.
– En av de fröburkar vi hade använt innehöll korn odlat i Kvikkjokk 1867, och när vi såg vem som donerat fröna fick vi en första ledtråd. Donatorn var Kvikkjokks kyrkoherde Johan Laestadius, brorson till Lars-Levi Laestadius, säger Matti Leino vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Laestadius intresserad av lantbruk
Lars-Levi själv var intresserad av lantbruk och botanik. Han skrev under 1820-talet om bland annat kornodling i Kvikkjokk, där han bodde under barndomsåren. Senare verkade han som kyrkoherde både i Karesuando och i Pajala, och det var i fröburkar från dessa två platser som forskarna hittade flest frön som var identiska med Kvikkjokkfröna.
– Vi kommer förstås aldrig att veta säkert, men vi tror att det är möjligt att Lars-Levi, eller någon i hans familj, har tagit med sig utsäde när de flyttat mellan olika orter och att Lars-Levi inte bara sörjt för traktens själsliga välfärd utan också påverkat möjligheterna till att nära de kroppsliga behoven, säger Jenny Hagenblad.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Hem i Sverige-fonden, CF Lundströms stiftelse och forskningsrådet FORMAS.
Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det egentligen att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna?
Michele Farisco, är docent i moralfilosofi vid L’orientaleuniversitetet i Neapel och har nu doktorerat i neuroetik vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. I sin avhandling utforskar han de mer filosofiska aspekterna av den här frågan kring hjärnan och medvetandet.
Ökad kunskap om hjärnan
Tack vare ny teknik och forskning har kunskapen om hjärnan ökat mycket, bara de senaste åren. Hjärnforskare och filosofer har länge tänkt på hjärnan och medvetandet som två självständiga enheter. Eller sett medvetandet som något som hjärnan skapar.
– Men det här sättet att förstå relationen mellan hjärnan och medvetandet kanske inte stämmer. De senaste åren har hjärnforskare snarare beskrivit hjärnan som ett i sig aktivt organ, som spontant analyserar och skapar modeller av världen utanför. Både när vi är medvetna och när vi är omedvetna, säger Michele Farisco.
I sitt arbete har han utvecklat en ny modell för att förstå medvetandet, som bygger på att det inte går att skilja hjärna och medvetande åt. Medvetandet är alltså inbäddat i hjärnan, eller som han kallar det: den levande hjärnan är ”intrinsically conscious”.
Behövs ett ramverk som förenar
För att utvärdera de viktiga frågor som väcks i samband med utvecklingar inom hjärnforskningen måste vi kombinera empiriskt och begreppsligt arbete. Jag är filosof, inte naturvetare. Men för att fylla de kunskapsluckor som finns mellan hjärnforskningens fynd och vår förståelse av medvetenhet som begrepp så behöver vi ett ramverk som förenar dem, säger han.
Enligt hans modell är medvetandet inget som hjärnan producerar, utan något som skapar länkar inuti den. Med andra ord är medvetandet vår hjärnas förmåga att modellera världen omkring oss och att använda tillgänglig, relevant information för att se till att vi överlever.
Michele Fariscos avhandling har särskilt fokus på svåra medvetandestörningar, och han ser tydliga kliniska konsekvenser för patienter med hjärnskador. Enligt honom har en skadad hjärna fortfarande medvetande, om den, även utan extern stimuli, har en sådan inbäddad aktivitet och aktivitet i viloläge – det som på engelska kallas för resting state activity. Om än på en väldigt grundläggande nivå.
Känslor kan finnas även utan medvetande
Vad betyder det för komapatienter och patienter i vegetativt tillstånd? Enligt Michele Farisco behöver vi tänka om. För det kan vara så att de faktiskt inte är medvetslösa. Hjärnan är aktiv både när vi är medvetna och när vi inte är det. Vissa patienter kan fortfarande känna positiva eller negativa känslor, på medveten eller omedveten nivå. Och några av dem kan fortfarande uppfatta vad som händer omkring dem. Med hjälp av datorsimuleringar och andra verktyg kanske några av dem kan få tillbaka rester av sitt medvetande eller kommunicera på basal nivå, vilket också gör frågan relevant ur ett etiskt perspektiv.
Michele Fariscos modell kan också hjälpa oss förstå orsaker till drogmissbruk. Den erkänner interaktionen mellan medvetna och omedvetna processer i hjärnan. Om beroendet uppkommer som resultat av både medvetna och omedvetna påverkansfaktorer i den externa miljön kan man börja prata om ett socialt ansvar för beroende. Om inte i termer av etik, så åtminstone inom offentligt beslutsfattande.
Jättestjärnan befinner sig omkring 10 000 ljusår från solen. Den är 30 gånger så stor som vår sol och tre till fem gånger så tung. Sådana jättestjärnor finns det gott om i vår galax. Men just det här exemplaret är speciellt. Eftersom stjärnan rör sig i en cirkelbana med en period på 83 dygn måste det finnas en annan kropp vars gravitation motverkar centrifugalkraften i banan. Men någon sådan har inte kunnat observeras.
Enligt en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, talar allt för att det rör sig om ett svart hål.
Studerat jättestjärnans rörelsemönster
– Svarta hål av den här storleken är inget nytt. Men i de flesta fall befinner sig hålet tätt intill en stjärna. Gas från stjärnan faller in mot hålet, hettas upp till extrema temperaturer och avger röntgenstrålning. Det är normalt så de svarta hålen upptäcks, men inte i det här fallet, säger Lennart Lindegren, astronomiprofessor vid Lunds universitet och en av författarna till artikeln.
Istället har forskargruppen studerat den röda jättestjärnans rörelsemönster under lång tid. Eftersom den rör sig med varierande hastighet har forskarna försökt slå fast vad det är som påverkar dess bana. En viktig pusselbit är avståndet till jättestjärnan, som uppmätts av den Europeiska rymdorganisationens satellitteleskop Gaia. Tack vare Lennart Lindegrens långvariga arbete med Gaia kunde tänkbara felkällor uteslutas.
Solitt stöd för ett svart hål
– Slutsatserna i artikeln bygger delvis på en specifik Gaia-mätning och vi behövde gå till botten med hur pålitlig denna var. Mina datorsimuleringar visar att mätningen ger solitt stöd åt slutsatsen att det rör sig om ett svart hål, säger Lennart Lindegren.
Det här är första gången som ett troligt svart hål upptäcks genom att studera banrörelsen hos stjärnan i ett så kallat dubbelsystem. Lennart Lindegren tror att den nya metoden kommer att leda till att många fler svarta hål upptäcks i Vintergatan.
– Sedan vi publicerade våra Gaia-mätningar 2018 har det kommit ut över tusen artiklar där resultaten använts för de mest skilda studier. Att Gaia kunde bidra till den här upptäckten var oväntat, men ytterst fascinerande, säger Lennart Lindegren.
Solen blir en röd jätte om 5 miljarder år
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. Källa: Wikipedia, Bild: Oona Räisänen, CC BY-SA 3.0
Kontakt:
Lennart Lindegren, professor vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, lennart.lindegren@astro.lu.se
– Plastproduktion är otroligt komplext och svårt att förstå eftersom det involverar så många olika sektorer och företag. Samtidigt finns det ett stort behov av investeringar inom området, säger Fredric Bauer, forskare vid Miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och en av författarna till rapporten, vars syfte är att informera om utvecklingen inom plastsektorn.
Rapporten innehåller forskningsbaserad information för förvaltare eller investerare som vill investera i företag som producerar eller använder mycket plast i sin verksamhet.
Rapporten beskriver bland annat tekniska möjligheter som handlar om alternativa sätt att producera plast, till exempel genom att använda biobaserade råvaror, och kemisk återvinning, där plasten bryts ner till molekyler som sätts ihop till ny plast. Även policier och EU-direktiv som påverkar plastsektorn tas upp.
– Den finansiella sektorn behöver kunskap om vilka trender som är på gång för att ha möjlighet att göra hållbara investeringar över tid. Fram tills nu har plasttillverkningen varit helt beroende av fossila råvaror, och under de senaste decennierna har det varit en stark tillväxt, men man har inte tänkt på risker: vad händer när vi går ifrån att använda olja? Är det då en bra investering att investera i tillverkning av oljebaserad plast?
Kapitalförvaltare, tänka på detta:
Produktion av plast
Har företaget en plan för att kunna producera plast på ett hållbart sätt?
Kan återvinning bli en del av företagets plan att minska användandet av fossila råvaror?
Plastdesign
Är plasten återvinningsbar?
Bidrar designen till hållbarhet?
Förpackningar
Vilken typ av plaster används i förpackningarna?
Används engångsplast?
Kan man använda återvunnen plast i produkterna?
Information
Vilken information ger förtaget till sina kunder vad gäller hanteringen av deras produkter?
Avfallshantering
Vad gör företaget för att minimera avfall i produktionen?
Vet företaget vad som händer med produkten efter det att den är kasserad?
Hög tid för investerare att börja intressera sig för plast
– Plast- och kemikalieindustrierna har ganska länge varit svagt reglerade. Men nu ser vi att det börjar hända mycket på EU-nivå. Utöver EU:s plaststrategi och Sveriges plastutredning har vi till exempel EU:s ekodesigndirektiv som troligtvis kommer att utökas till att omfatta inte bara energianvändning men även krav på material och design för att förenkla återanvändning och återvinning.
Enligt Fredric Bauer har den finansiella sektorn stor möjlighet att påverka eftersom förvaltare kan driva på utvecklingen i företag som de äger aktier i genom att ställa krav och frågor om hur plasten till exempel är producerad, designad, förpackad och hur den kan återvinnas.
Samtidigt är plastsektorn väldigt komplex och Fredric Bauer säger att det är för enkelt att säga att kapitalförvaltare helt ska sluta investera i industrier som använder sig av fossila råvaror för att tillverka plast eller andra produkter. Här är bilindustrin och den petrokemiska industrin, som använder olja för att tillverka plast, talande exempel.
– Bilindustrin producerar bilar som använder fossila bränslen men samtidigt utvecklar och producerar de elbilar. Samma sak gäller den petrokemiska industrin som är en stor användare av fossila bränslen men som även investerar i anläggningar och ny teknik för återvinning av plast. Därför tror vi i längden mer på att upplysa förvaltare och företag om vilka alternativ och trender som finns och stötta dem i att driva på utvecklingen i dessa sektorer.
Politiska beslut måste till för att driva förändring
Men Fredric Bauer och medförfattaren Tobias D Nielsen poängterar att det krävs fler politiska beslut för att få till stånd de faktiska förändringar som behövs för att göra plastproduktion, användning och återvinning av plast mer hållbar. Speciellt tre utmaningar måste lösas: det stora beroendet av fossila råvaror, dålig avfallshantering samt låg återvinningsgrad.
– Vi behöver investeringar inom många olika sektorer. Det kan handla om kompetens, teknik, upphandling och så vidare. Kapitalförvaltare själva kan inte skapa ett tillräckligt tryck för att driva på en förändring, säger Tobias D Nielsen vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten är ett samarbete mellan det Mistrafinanisierade forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, och MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Den är skriven av Tobias D Nielsen, verksam vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Fredric Bauer vid LTH, Lunds universitet
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
