Hos arter med sexuell fortplantning finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation.
För viktiga egenskaper såsom livslängd och ämnesomsättning kan könens intressen skilja sig åt. Hos många arter föredrar hanar en ”lev-snabbt-och-dö-ung-livsstil” medan en betydligt långsammare livstakt är bäst för honor. Denna biologiska könskonflikt kan leda till att olika varianter av gener gynnas hos hanar och honor, vilket kan leda till en balans där båda varianterna av genen, en som är bra för hanar och en för honor, bibehålls i populationer.
Ett forskarteamet från Uppsala universitet analyserade DNA-sekvensen hos tusentals gener i detalj och fann ett tydligt avtryck för denna typ av balans hos de skalbaggar de undersökte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
– Vi blev förvånade över att så många gener uppenbarligen är involverade i könskonflikter. De flesta gener som uppvisade denna form av balans var gener som är aktiverade mer hos honor än hos hanar och var gener vi sedan tidigare vet påverkar ämnesomsättning och fortplantning, säger professor Göran Arnqvist som ledde forskarteamet.
– Många av dessa gener är av grundläggande betydelse för hanliga och honliga livshistorier, så denna form av genetisk konflikt mellan könen verkar på ett viktigt sätt bidra till upprätthållandet av genetisk variation. Skillnader mellan hanar och honor hjälper uppenbarligen till med att skapa genetisk mångfald.
Modern genteknologi gör det möjligt att snabbt och billigt introducera tusentals olika DNA-förändringar i mänskliga celler eller i bakterier. På så vis går det att skapa hela bibliotek av genetiskt olika celler. CRISPR/cas9-systemet, eller ”gensaxen” som den också kallas, kan modifieras och användas för att justera det genetiska receptet för tusentals olika proteiner. Genom att förse varje modifikation med en genetisk streckkod, kan man hålla reda på vilken cell som bär på vilken förändring.
Samtidigt har utvecklingen inom optik och bildanalys gjort det möjligt att undersöka de kemiska processerna inuti cellen med oerhört hög precision. I princip är det möjligt att ”filma” grundläggande biologiska förlopp som proteinuttryck eller celldelning inuti en levande cell på molekylnivå.
Kombinerar metoder
Tänk dig nu att det vore möjligt att kombinera de avancerade optiska metoderna med storskalig genteknik. Om vi är intresserade av en viss biologisk process skulle vi i teorin kunna identifiera samtliga inblandade gener genom att observera den biologiska processen i ett genetiskt bibliotek. Studier som hittills tagit flera år i anspråk skulle kunna genomföras i ett enda experiment – i teorin.
De utmaningar som hittills hindrat forskare från att omsätta teorin i praktiken har i stort sett varit tekniska. Hur gör man för att hålla reda på tusentals olika celler så att man först kan undersöka deras biologi och sedan läsa av den genetiska streckkoden?
En grupp Uppsalaforskare tog sig an utmaningen och presenterar nu metoden ”DuMPLING” (Dynamic u-fluidic Microscopy-based Phenotyping of aLibrary before IN situ Genotyping) som gör det möjligt att undersöka hela biblioteket av levande celler i ett enda mikroflödeschip.
– Metoden är oerhört kraftfull och gör att vi kan länka genetisk information till komplexa cellbeteenden på en helt ny nivå, säger Johan Elf, professor i molekylär systembiologi vid Uppsala universitet, som lett studien som nu publicerats i Nature Methods.
Studera processerna i cellcykeln
Johan och hans team är bland annat intresserade av vad som styr cellcykeln i bakterier. I alla celler, även mänskliga, är det viktigt att allt DNA kopieras exakt en gång innan varje celldelning, annars riskerar cellen att förlora genetiskt material, alternativt att ackumulera DNA med lika förödande konsekvenser. Trots att cellcykelreglering har studerats i decennier är det fortfarande oklart hur cellerna åstadkommer den strikta kontroll som krävs.
– Vi kan ta fram modeller som fungerar, men eftersom vi inte ens känner till alla spelarna, är det väldigt svårt att avgöra om modellerna är biologiskt relevanta. Med hjälp av den nya metoden hoppas vi kunna fiska fram de okända komponenterna, säger Daniel Camsund, forskare i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
Identifierat regulatoriska komponenter
Forskarna skapade ett genetiskt bibliotek där de vridit ner uttrycket av olika kända cellcykelreglerare, samt ett antal okända gener, och använde sedan DuMPLING för att studera hur cellcykeln påverkades av dessa modifikationer. Och nu kommer det finurliga. När all cellcykeldata är insamlad, byts näringslösningen i chippet ut mot en vätska som fixerar cellerna och bevarar dem i sina positioner. Den genetiska streckkoden kan nu läsas av med hjälp av mikroskopi och färgkodade DNA-snuttar.
– Det är fascinerande att se hur färgkoden växer fram. Men lyckligtvis är det inte jag som sköter avkodningen. Vi har mjukvara som tar hand om den biten, säger Jimmy Larsson, forskare i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
Resultatet är uppmuntrande. Från den data som samlats in kan forskarna identifiera de flesta av de kända regulatoriska elementen, vilket betyder att metoden fungerar, men eftersom DuMPLING producerar tidsupplöst data kan man också säga på vilket sätt cellcykeln påverkats av de olika förändringarna. Nästa steg är att utöka biblioteket till att omfatta samtliga gener i bakteriegenomet; förhoppningsvis kommer detta att innebära ett steg närmare en fullständig beskrivning av bakteriecellcykelns kontrollmekanism.
Johan Elf, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet, johan.elf@icm.uu.se
Språkutveckling anges som ett vanligt skäl till att läsa skönlitteratur, liksom möjligheten att genom läsningen skapa sammanhang och bakgrund för andra skolämnen.
I en studie med fokusgrupper bland gymnasielärare i svenska framgick det att instrumentalitet präglar lärares syn på skönlitteratur. Från resultaten gick även att utläsa att undervisningen av skönlitteratur är övervägande lärarcentrerad, vilket bland annat yttrar sig i att läraren styr vad, var och hur eleverna ska läsa.
Ett instrumentellt värde betyder att något har ett värde i kraft av de effekter som det ger upphov till, till skillnad från inneboende värde.
– Det är karakteristiskt för resultaten att en del lärare talade om sin egen roll i klassrummet som att agera polis, säger Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. I det avseendet finns det forskning som lyfter fram den pedagogiska vinsten med att i större utsträckning utgå från den enskilda elevens intressen och förutsättningar.
Tryckta böcker ger mer prestige
En annan tydlig tendens var hur både lärare som elever betraktar tryckta böcker som mer prestigefyllt än ljud- och e-böcker. En direkt följd av den synen på olika medier är att många elever avböjer lässtöd trots att de skulle vara hjälpta av det.
Samtalen i fokusgrupperna handlade i stor utsträckning om praktiska aspekter, medan syfte och mål med läsningen utelämnades. Särskilt tydlig var avsaknaden av de estetiska dimensionerna av arbetet med skönlitteratur.
– Lärarnas fokus på det mätbara kan kopplas till såväl styrdokument som internationella skolmätningar, fortsätter Spoke Wintersparv, och menar att en starkare betoning på elevernas läsupplevelser kan bidra till en ökad läslust och därmed spela en betydelsefull roll i arbetet med att vända de sviktande läsvanorna hos svenska gymnasieelever.
Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, spoke.wintersparv@umu.se
Redan vid 1600-talets mitt började granen användas som tuktad trädgårdsväxt i Sverige.
– Det sägs att den franske trädgårdsmästaren André Mollét, som kom till Sverige för att arbeta hos drottning Kristina, insåg att den härdiga granen var ett alternativ till de växtarter som användes för formklippning i Frankrike. Men eftersom de franska växtarterna inte tålde det svenska klimatet så behövdes andra alternativ, säger Tina Westerlund, universitetslektor vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, en av författarna till skriften Skötsel av historiska trädgårdar: Granhäckar, som fokuserar på granhäckars skötsel och kulturhistoriska betydelse.
Sedan dess har gran i flera århundraden klippts som häck för att skapa rum i parker och trädgårdar, på kyrkogårdar och begravningsplatser. Gran har också formklippts till koner eller andra skulpturala former.
Ständigt grön och trivs i svenskt klimat
Den vanliga granen (Picea abiaes) med sina ständigt gröna barr trivs bra i stora delar av landet. Den är härdig och lätt tillgängligt material för häckar.
– Granen passar som häck på många olika sätt. Växtsättet med tätt sittande barr gör det möjligt att klippa plantorna till jämna ytor och tydliga former.
Det finns många exempel på att gran har använts som häckväxt och utnyttjats för att skapa prydnader med formklippta figurer.
– Häckar av gran har också använts för att förbättra odlingsklimatet i nyttoträdgårdar och plantskolor eller för att skapa skydd mot vind eller djur. Och granhäckar är fortfarande en stark tradition i vissa trädgårdsmiljöer i Sverige.
Avstampet till den nya skriften var att länsstyrelsen i Värmland uppmärksammade att granhäckar i kulturreservat och byggnadsminnen började bli gamla och fula. Därför valdes de i många fall bort eller ersattes med andra häckväxter, som till exempel tuja.
– Det fanns ett behov av kunskap om odling och skötsel av granhäckar. I en första sammankomst på Mårbacka, där Selma Lagerlöfs gamla granhäck från 1913 fortfarande finns kvar, deltog ett flertal trädgårdsmästare och några personer verksamma inom kulturmiljövård. Det blev utgångspunkt för att undersöka granhäckar lite närmare och för den här skriften, säger Tina Westerlund.
Aktuell även för framtiden
Gran är inhemskt och hållbart häckmaterial. Häckarna är tåliga och med rätt skötsel kan de bli hundra år och fortfarande vara fina. Häckarna ska stå öppet, ljust och helst solexponerat för att bli långlivade och klippas årligen.
Det finns flera botaniska trädgårdar, som exempelvis Bergianska trädgården, som har granhäckar och de finns också vid kyrkogårdar. Och historiska källor och bilder visar granhäckar klippta i ovanliga och roliga former.
Men även idag är granhäckar aktuella.
– Med kunskap om odlingsförutsättningar och skötsel kan granhäck utgöra vackra gröna väggar i våra trädgårdar.
Den är en del av en skriftserie som tagits fram av Hanverkslaboratoriet i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Författarna är två trädgårdsmästare, Tina Westerlund och Hans Nilsson, Bergianska trädgården. Skriften bygger på samlade erfarenheter från olika personers kunskap i att sköta granhäckar.
– Om våra fynd bekräftas, bör behandlande läkare vid typ 2-diabetes utreda om patienten har inslag av autoimmunitet och då vara beredd att påbörja insulinbehandling snart, säger Olov Rolandsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Diabetes delas in i två stora undergrupper, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes kallas ibland också för barndiabetes eftersom sjukdomen ofta debuterar tidigt i livet. Vid typ 1-diabetes förstör kroppens eget immunförsvar de celler i bukspottskörteln som producerar insulin. Sjukdomen är därför så kallat autoimmun.
Vid typ 2-diabetes är det istället övriga kroppsorgan som har tappat en del av sin känslighet för insulin. Typ 2 debuterar vanligen senare i livet och kallas därför ofta även för vuxendiabetes. Den vanliga förklaringen till typ 2-diabetes är att vi rör oss för lite, äter fel kost och går upp i vikt.
Autoimmun faktor vid typ 2-diabetes
På senare år har dock misstankarna vuxit om att det även kan finnas en autoimmun komponent i utvecklingen av typ 2-diabetes, men det har saknats större studier som har bekräftat detta. Det är denna lucka som den nya studien fyller ut. Forskarna har analyserat gener och antikroppar från närmare 28 000 personer i åtta europeiska länder. Av dem fick 12 000 typ 2-diabetes, medan 16 000 utgjorde kontrollgrupp. (De antikroppar det gäller kan analyseras vid alla större sjukhus.)
Resultaten visar att förekomst av antikroppar som är typiska för typ 1-diabetes ökar risken för att senare i livet drabbas av typ 2-diabetes, även då man har tagit hänsyn i beräkningarna till övriga faktorer som övervikt, ärftlighet och livsstil. Studien indikerar därmed att insjuknande i typ 2-diabetes till viss del kan förklaras av en störning immunsystemet.
Hälsosamt liv fortfarande viktigt
– Fortsatt forskning bör fokusera på hur man kan bromsa den autoimmuna processen för att skydda de insulinproducerande celler som finns kvar i bukspottskörteln, men där är vi inte än, säger Olov Rolandsson.
Forskningsresultaten ska dock inte tolkas som att det är lönlöst att leva hälsosamt för den som har eller riskerar att drabbas av denna blandform av diabetes, genom att röra sig och dra ned på socker och följa kostråd från diabetessköterskor och läkare.
– Tvärtom kan det vara extra viktigt för den som har denna störning i immunsystemet att leva hälsosamt för att på så vis minska de riskfaktorer som går att påverka, säger Olov Rolandsson.
Vetenskaplig artikel:
Autoimmunity plays a role in the onset of diabetes after 40 years of age(Olov Rolandsson, Christiane S. Hampe, Stephen J. Sharp, Eva Ardanaz, Heiner Boeing, Guy Fagherazzi, Francesca Romana Mancini, Peter M. Nilsson, Kim Overvad, Maria-Dolores Chirlaque, Miren Dorronsoro, Marc J. Gunter, Rudolf Kaaks, Timothy J. Key, Kay-Tee Khaw, Vittorio Krogh, Tilman Kühn, Domenico Palli, Salvatore Panico, Carlotta Sacerdote, Maria-José Sánchez, Gianluca Severi, Annemieke M. W. Spijkerman, Rosario Tumino, Yvonne T. van der Schouw, Elio Riboli, Nita G. Forouhi, Claudia Langenberg, Nicholas J. Wareham) Diabetologia
Kontakt:
Olov Rolandsson, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, olov.rolandsson@umu.se
Orsaken till astmasprayernas stora miljöpåverkan är drivgasen de innehåller. Denna drivgas har en växthuseffekt som är mer än 1 000 gånger kraftigare än koldioxid (CO2). Användning av sprayinhalator innebär därför ett koldioxidavtryck på 440 kg per år och patient medan motsvarande behandling med pulverinhalator ger ett avtryck på 17 kg CO2. Skillnaden i miljöpåverkan mellan dessa två sätt att behandla astma och KOL är strax under den mellan att vara vegetarian eller huvudsakligen äta en köttbaserad diet.
Mer sprayer i England
År 2017 innehöll 13 procent av alla inhalatorer som användes vid astma och KOL i Sverige sprayer med drivgas, medan motsvarande siffra för England var 70 procent. Baserat på detta räknande forskargruppen ut att man i England teoretiskt sett skulle kunna minska koldioxidavtrycket med 550 000 ton CO2 per år om en lika stor andel av patienterna som i Sverige började använda pulverinhalator i stället. Detta motsvarar cirka 3 procent av den engelska sjukvårdens totala koldioxidavtryck.
Behandling med spray- och pulverinhalator är i de festa fall medicinskt likvärdig. Det finns dock vissa patientgrupper där spray är att föredra, främst bland yngre barn och vissa äldre patienter.
Faktor i valet av inhalator
– I valet mellan spray och pulverinhalator måste faktorer såsom hur lätt en patient har att använda den ena eller andra sorten vara med och avgöra. Vi vill dock lyfta fram att skillnaden i koldioxidavtryck också är något att tänka på när man väljer vilken typ av inhalator som man skall använda vid astma och KOL, säger Christer Jansson, professor inom lung- allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.
I studien arbetade Uppsalaforskarna tillsammans med kollegor från Storbritannien samt med forskare från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline.
Christer Jansson, professor inom lung- allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet, christer.janson@medsci.uu.se
Genom att för första gången systematiskt undersöka alla olika livsfaser för malariaparasiten kunde det stora forskarlaget identifiera lovande områden för nya läkemedel som syftar till att störa parasitens invasion av levern.
Trots stora framgångar inom medicin och vetenskap dör i dag mer än 400 000 människor världen över årligen av malaria. Den smittsamma sjukdomen överförs genom bett av myggor infekterade med malariaparasiten Plasmodium.
De olika arterna av Plasmodium har komplexa livscykler som börjar i myggor innan de fortsätter i däggdjursvärdar, till exempel människor eller gnagare. Cirka 100 parasiter överförs till däggdjursvärden genom ett myggbett, där de sedan flyttar till levern, en metaboliskt rik miljö som fungerar som en inkubator där parasiterna snabbt kan reproducera sig. Efter 7-10 dagar lämnar cirka 10 000 parasiter levern för att invadera röda blodkroppar, där de orsakar symtomen på malaria.
Parasitens arvsmassa är relativt liten med cirka 5 000 gener och genforskares utmaning är att förstå funktionen för varje gen.Till skillnad från mänskliga celler har Plasmodium-parasiter endast en enda kopia av varje enskild gen. Om man tar bort en gen från arvsmassan leder detta därför direkt till en förändring av parasitens observerbara egenskaper. Det internationella forskarteamet har använt sig detta faktum och i ett storskaligt experiment systematisk slagit ut över 1 300 individuella gener i malariaparasiten.
Sju vägar att föröka sig i levern
Teamet hittade 461 gener som är nödvändiga för effektiv överföring av parasiter till myggor och genom leverfasen tillbaka till blodet hos möss. Utifrån dessa data skapades en modell av leverstadium-metabolism hos Plasmodium berghei som gjorde det möjligt att fastställa sju metaboliska vägar som är viktiga för parasitens förmåga att växa snabbt i levern.
– Att vi har identifierat dessa vägar som är väsentliga för en Plasmodium-parasits förmåga att reproducera sig i värdlevern är oerhört spännande! Våra resultat kommer att göra det möjligt för malariaforskare över hela världen att fokusera på dessa väsentliga gener för att utveckla effektiva läkemedel och vacciner för att motverka malaria, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Läkemedel som riktar sig mot levern
De flesta läkemedel mot malaria riktar sig till blodstadiet i parasitens livscykel, men mycket få riktar sig mot levern. Växande resistens mot malarialäkemedel i blodet, så som artemisinin, gör att möjligheten att framställa nya leverfasläkemedel blir allt viktigare.
– Världen har uppnått stor framgång i att bekämpa malaria genom att rikta sig mot blodstadiet av Plasmodium-parasiter och halverat antalet dödsfall i malaria på mindre än två decennier. Men Plasmodium-parasiter har upprepade gånger, och snabbt, utvecklat resistens mot tillgängliga läkemedel i blodet. Leverfasparasiter är en viktig infektionsbehållare, men det finns mycket färre av dem, vilket gör att resistensutvecklingen är mindre trolig. Upptäckten av nya läkemedelsmål i leverfasen är därför både aktuell och viktig, säger Oliver Billker, professor vid Umeå universitet och en av forskningsledarna bakom studien.
En ytterligare fördel för läkemedel som riktar sig mot Plasmodium-parasiter i levern kan vara deras effektivitet mot varianter av malaria, såsom Plasmodium vivax, som kan ligga vilande i levern och orsaka återfall av symtom år efter den första infektionen.
Ellen Bushell och Oliver Billker har nyligen startat forskargrupper vid Umeå universitet, där de använder de kraftfulla genetiska verktyg som de utvecklat vid Wellcome Sanger Institute i Cambridge för att undersöka malariaparasiter och hur de orsakar sjukdom.
Oliver Billker, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, oliver.billker@umu.se
Ellen Bushell, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, ellen.bushell@umu.se
Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har han rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert.
”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda:
– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar.
Demokratins kris
När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.
Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid. Inte heller är propaganda något nytt fenomen.
– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.
Censur inte svaret
Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten.
– Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid, säger Johan Farkas.
Han betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin:
– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.
Bok:
Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood (Routledge)
I nära sex års tid har ett instrument på NASA:s mobila forskningsfarkost Curiosity tagit prover och analyserat sammansättningen av luften vid Gale-kratern på Mars. Nu presenteras resultaten i Journal of Geophysical Research: Planets. Två av de involverade forskarna är Luleå tekniska universitets professorer i atmosfärsvetenskap, Javier Martín-Torres och Maria-Paz Zorzano.
Enligt den nya studien varierar mängden syre som tillförs Mars atmosfär över tid. Detta indikerar att något producerar syret – men att halten sedan sjunker. Enligt forskarna finns en ”betydande säsongs- och mellanårsvariabilitet, vilket antyder en okänd atmosfärs- eller ytprocess”.
Atmosfären på Mars består till 95 procent av koldioxid, men innehåller också låga halter kvävgas, argon, syre och kolmonoxid.
Stiger med 30 procent
Under ett marsår (drygt två jordår) varierar lufttrycket beroende på att koldioxid fryser vid polerna om vintern och avdunstar under våren och sommaren. På grund av detta följer halterna av kvävgas och argon ett förutsägbart mönster – men detsamma gäller inte för syre.
Enligt den nya forskningsstudien stiger syrehalten i atmosfären på Mars med så mycket som 30 procent på våren och sommaren, för att sedan sjunka under hösten.
Tidigare i år överraskades världens rymdforskare av upptäckten att utsläpp av metangas på Mars kan ha skett relativt nyligen. Nu är det alltså de fluktuerande syrenivåerna som förbryllar och fascinerar.
– Mätningarna visar att det fortfarande finns fotokemiska processer i atmosfären på Mars som är okända. Vi vet inte vad som producerar överskottet av syre på våren och sommaren. För närvarande är den mest troliga källan till överskottet den martianska jorden, men vi har ännu ingen aning om vad det i så fall är i jorden som släpper ut så mycket syre i atmosfären, säger Javier Martín-Torres.
Noggrann kartläggning krävs
Han konstaterar att de nya forskningsfynden väcker många frågor, som förhoppningsvis kan besvaras genom ytterligare mätningar och observationer gjorda med hjälp av instrument på Mars.
– Ännu en gång visar detta att vi behöver mer forskning på plats innan vi kan skicka astronauter till Mars. Du släpper ju inte iväg dina barn på en omfattande expedition utan att ha någon vetskap om platsen de ska till. Vi behöver en gedigen kartläggning av miljön på Mars innan vi skickar människor dit.
HABIT – svenskt instrument till Mars
Forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet har byggt och utvecklat instrumentet HABIT, som nästa år skickas till Mars med Europeiska rymdorganisationens expedition ExoMars 2020.
HABIT, som blir det första svenska instrumentet som används på Mars yta, ska bland annat undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det: tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall.
Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, javier.martin-torres@ltu.se
Just nu pågår förberedelserna för fullt inför den stora avtalsrörelsen på arbetsmarknaden. Sverige anses ofta vara ett land som kännetecknas av samförstånd och kompromisser, inte minst på arbetsmarknadens område, ofta kallat ”den svenska modellen”. Men så har det inte alltid varit. Under 1900-talets början var den svenska arbetsmarknaden präglad av strejker och lockouter, även i ett internationellt perspektiv. Bara under året 1919 utbröt 440 strejker och lockouter.
Dessa konflikter har i allmänhet studerats på samlad nivå, för landet som helhet. I en ny artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt sammanfattar ekonomihistorikerna Kerstin Enflo och Tobias Karlsson från Lunds universitet, samt Jakob Molinder från Uppsala universitet, sitt forskningsprojekt om övergången från konflikt till samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. I stället för att studera utvecklingen på nationell nivå har forskarna utgått från konflikternas geografiska variation. Inom ramen för projektet har de digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.
Strejker i Sverige – regionala skillnader
Strejkbenägenheten ökade under 1880-talet för att växa i styrka under 1900-talets början. Efter storstrejken 1909, där arbetarrörelsen led ett kraftigt nederlag, minskade både antalet fackföreningsanslutna och strejker under en period. Under inflationsåren i samband med första världskriget ökade antalet strejker igen för att kulminera i strax över 600 konflikter per år 1920. När Socialdemokraterna först kom till makten 1932 hade strejkernas antal redan minskat under ett decennium. Strax innan Saltsjöbadsavtalet var de nere på färre än 50 strejker om året.
– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv på den svenska modellens ursprung. Framtida forskning kan dra stor nytta av den data som vi samlat in. Nu går det till exempel att studera vilka faktorer som driver fram strejker på lokal nivå och hur de spred sig geografiskt över landet, säger Jakob Molinder.
Strejkerna handlade om lön – inte teknikrädsla
En delstudie i projektet handlar om betydelsen av en genomgripande teknologisk förändring, elektrifieringen, som startade i början av 1900-talet. Resultaten överraskade forskarna.
– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger projektledaren Kerstin Enflo. Resultaten är intressanta mot bakgrund av den pågående debatten om möjliga sociala konsekvenser av att jobb försvinner på grund av automatisering.
Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sin om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om lönefrågor. Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag.
Lokalpolitik viktig för att bygga tillit
Den geografiska dimension har forskarna också använt i en delstudie som handlar om samspelet mellan politik och arbetsmarknad på lokal nivå. Här undersöker de vad som hände när arbetarrörelsens politiska gren, det socialdemokratiska partiet, tog över makten i en stor del av landets städer under 1920- och 1930-talen. Följden blev färre strejker. Forskarna tror att detta hängde samman med att lokalpolitiken kom att fungera som en arena där företrädare för arbetsgivare och arbetare mötte varandra och där social tillit kunde byggas.
– Våra resultat ifrågasätter den etablerade bilden av modern svensk historia. För att förklara övergången från konflikt till samförstånd på arbetsmarknaden kan vi inte bara studera vad som hände i Stockholm utan måste också rikta sökljuset mot andra platser, exempelvis stadsfullmäktige runt om i landet, säger Tobias Karlsson.
Vanligt att konflikt slutade i kompromiss
I förhållande till tidigare forskning pekar projektet också mot att viktiga förändringar inträffade långt innan det berömda Saltsjöbadsavtalet 1938. Detta lyfts fram i en delstudie som publiceras i tidskriften European Review of Economic History och som handlar om en ofta förbisedd aspekt av den svenska arbetsmarknadens historia: den höga andelen konflikter som slutade i kompromisser.
Den svenska modellen på arbetsmarknaden
Det som brukar kallas ”den svenska modellen” har sitt ursprung i det system med kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare som etablerades under mellankrigstiden och som innebar att staten undvek inblandning i lönebildningen. Modellen fick en stadig grund med Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Svenska arbetsgivarföreningen (nuvarande Svenskt näringsliv) som undertecknades den 20 december 1938. Då reglerades bland annat rätten att utlysa strejker och lockouter. Efter detta avtal utvecklades samarbetet mellan fack och arbetsgivare på flera områden, exempelvis när det gäller arbetsmiljö och yrkesutbildning. Under 1950- och 1960-talen, då den svenska modellen anses ha varit som mest utvecklad, kom löneförhandlingarna att centraliseras och samordnas i hög utsträckning.
Forskarna menar att den höga kompromissandelen delvis hade en förklaring i att statliga förlikningsmän 1907 började verka för att lösa arbetsmarknadskonflikter. De kunde inte tvinga parterna att komma överens, men deras närvaro kunde bryta dödlägen och göra det enklare för någon av parterna att backa från sina ursprungliga krav. Den organisation som infördes 1907 går i dag under namnet Medlingsinstitutet.
Vetenskaplig artikel:
Från Sundsvall till Saltsjöbaden: ett regionalt perspektiv på den svenska arbetsmarknaden. Ekonomisk Debatt
Årets rapport understryker riskerna med klimatförändringen för barnens situation, både under uppväxten och senare i livet som vuxna. Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av arbetsgrupperna bakom rapporten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Barn hör till de mest sårbara för ökad spridning av infektionssjukdomar som vi redan kan se effekter av med höjda temperaturer och extremväder. Barnen är också särskilt känsliga för luftföroreningar och brist på rent vatten, säger Maria Nilsson vid Umeå universitet.
Det är Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som leder arbetsgruppen om anpassning, planering och motståndskraft för hälsa med professor Peter Byass och docent Maria Nilsson, i samverkan med professor Joacim Rocklöv vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Det är en av fem arbetsgrupper i det internationella forskningssamarbete som The Lancet Countdown utgör.
Rekordmånga drabbades av värmeböljor
Totalt deltar 35 institutioner runt om i världen i arbetet med ”nedräkningen”. Den är en genomgripande utvärdering av tillståndet i världen enligt 41 olika indikatorer om hälsa och miljö. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030.
Rapporten visar att redan har 152 av totalt 196 länder drabbats av en ökning av antalet som drabbas av stora bränder. Även äldre påverkas starkt av fler och hetare värmeböljor. År 2018 drabbades rekordmånga, 220 miljoner personer över 65 år, av värmeböljor i världen.
Hopp finns
Men rapporten är ändå inte nattsvart för barnen. Redan när dagens spädbarn blir vuxna kan de få uppleva att det inte längre eldas med kol eller säljs några fossildrivna bilar, med både bättre luft i städerna och minskad klimatpåverkan som följd. Och ett barn som föds idag kan vid sin 31:a födelsedag uppleva en värld helt utan utsläpp av koldioxid, förutsatt att länderna följer Parisavtalets klimatmål och minskar utsläppen 7,4 procent per år från och med nu fram till år 2050.
Maria Nilsson, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, maria.nilsson@umu.se
Joacim Rocklöv, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, joacim.rocklov@umu.se
Peter Byass, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, peter.byass@umu.se
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Han och kollegorna Maria Engström och Stefan Seipel vid Högskolan i Gävle har fått medel för att utveckla en teknik som ska hjälpa äldre och funktionshindrade att träna upp sin balans. Sven Blomqvists forskning handlar om hur fysisk aktivitet kan anpassas för att passa dessa grupper.
AR-teknik
AR står för augmented reality, eller förstärkt verklighet. Tekniken fungerar genom att öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten, till skillnad från virtuell verklighet (VR) som ersätter den verkliga världen med en simulerad.
Gör träningen lekfull
De AR-glasögon som används tar aldrig bort verkligheten utan förstärker den lite grann med hologram. De upplevs ungefär som ett par solglasögon. Med dessa glasögon kan fysioterapeuten komma hem till patienten och visa den hologrambaserade träningen, och även spela in den person som ska göra träningsprogrammet.
– Många äldre kan ha svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själv göra övningen; kanske att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Förbättra balansen i vardagen
Fallolyckor är ett stort bekymmer för äldre och då handlar det mycket om balansen, säger Sven Blomqvist. Det går att göra om rummet, ta bort mattan och ta bort tröskeln, men samtidigt är det viktigt att vara aktiv i sitt liv, man kan ju inte ta bort allting.
– Detta är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel att nå en förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Positiva i förstudien
Forskarna har nu i en förstudie, med åtta äldre som hade problem med balansen, testat att träna med AR-glasögon. Enligt Sven Blomqvist har de överlag varit väldigt positiva och såg möjligheter med denna teknik att kunna träna hemma, både för egen och för andras del.
– Egentligen vet vi jättemycket hur vi ska träna balansen, det intressanta är hur vi kan tillämpa den här nya tekniken tillsammans med det vi vet om träning, säger Sven Blomqvist.
Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, sven.blomqvist@hig.se
I dag överlever fyra av fem barn som får en hjärntumör. I den vuxna svenska befolkningen har 1 av 600 personer behandlats för cancer i barndomen och cirka en tredjedel av dem har haft hjärntumör. Många av dem lever med skador från strålbehandlingen, som kan ge begränsningar i minne och inlärning.
Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att minneskapaciteten och inlärningsförmågan hos möss förbättras om litiumbehandling ges efter strålbehandling mot hjärnan. Möss som strålbehandlats tidigt i livet och sedan fått litium från tonårsperioden fram tills de var unga vuxna presterade lika bra som möss som inte strålbehandlats. Forskarna såg en ökad nybildning av nervceller i ett område som är viktigt för minnet (hippocampus) under den period då de fick litium, men utmognaden fram till färdiga nervceller skedde först när läkemedlet inte längre gavs.
Skyddar mot skador och motverkar celldöd
– Vi drar slutsatsen att litium, givet enligt denna modell, kan bidra till läkning av skador efter strålbehandling, även långt efter att de uppkommit, säger studiens försteförfattare Giulia Zanni, forskare vid Columbia University och tidigare forskarstuderande i Klas Blomgrens grupp vid Karolinska Institutet.
Forskargruppen har redan i tidigare studier visat att litium skyddar mot skador på hjärnan om det ges i samband med strålbehandling, då det kan motverka celldöd, apoptos. Forskarna vill nu starta kliniska prövningar i förhoppning om att få fram den första läkemedelsbehandlingen mot skador efter strålbehandling mot hjärnan.
Många får kognitiva problem
– Barnonkologin har under de senaste åren blivit bättre på att rädda liv, men det sker till ett högt pris. I princip alla barn som strålats mot hjärnan får större eller mindre kognitiva problem. Det kan leda till svårigheter i skolan eller i sociala sammanhang och senare även i arbetslivet. Nu måste vi bli bättre på att ta hand om de skador vi åstadkommer och det är vad den här forskningen syftar till, säger Klas Blomgren, överläkare samt professor i barnmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet i Solna.
Litium är ett läkemedel som redan i dag ges till både vuxna och barn vid bipolär sjukdom. Det är dock fortfarande oklart hur läkemedlet egentligen fungerar. Inom ramen för den här studien lades dock några nya pusselbitar på plats. Forskarna såg att litium påverkar proteinet Tppp, som är viktigt för cellernas skelett samt proteinet GAD65, som påverkar det så kallade GABA-systemet, vilket är viktigt för nervcellernas utmognad.
– Vi är fortfarande bara i början av förståelsen av litiums effekter på hjärnans förmåga att reparera sig. I den här studien såg vi att endast strålade celler påverkades av litium. De som var friska lämnades relativt opåverkade. Det är ett intressant och lovande resultat, säger Ola Hermanson, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet i Solna.
Klas Blomgren, överläkare, professor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, klas.blomgren@ki.se
I Sverige finns många små och medelstora företag som är duktiga på produktion. Framför sig har de nu en stor utmaning i det som brukar kallas Industri 4.0, eller Smart Factories, som handlar om att använda olika IT-lösningar för att effektivisera och automatisera verksamheten.
Kristens Gudfinnsson är doktorand i informationsteknologi på Högskolan i Skövde, och forskar inom området Business Intelligence (BI). Hans forskning syftar till att hjälpa företag öka sin effektivitet genom att fatta bättre beslut med hjälp av insamlad data.
– Både min egen och tidigare forskning visar att chefer ofta inte riktigt vet var i verksamheten de ska börja använda Business Intelligence eller vad BI kan göra för dem, säger Kristens Gudfinnsson.
Kunskapsbrist kan bli dyrt
När ansvariga har dålig förståelse kan det resultera i att företaget köper ett nytt IT-system, med förhoppningen att det ska lösa många av problemen. Finns det inte kunskap inom företaget kring vad systemet ska stödja eller vilka aktiviteter och processer som behöver förändras, riskerar det att bli en kostsam affär med många konsulttimmar.
– Det är väldigt mycket fokus på produktion, med all rätt då det är produktionsföretag. Det finns dock även andra aspekter av verksamheten som också kan dra nytta av BI, exempelvis lager, inköp eller förbättrad kundkontakt. Så frågan är hur vi kan hjälpa företag att tillämpa BI inom sin verksamhet, utifrån ett helhetsperspektiv, säger Kristens Gudfinnsson.
Pekar ut behoven i verksamheten
För att stötta företagen i att bättre kunna ta till sig och använda BI har Kristens Gudfinnsson tagit fram ett ramverk. I första hand ska företagen kunna nyttja sina befintliga IT-system. Genom att följa ramverket och utföra de aktiviteter som rekommenderas kommer företagen att kunna identifiera områden där BI kan stödja verksamheten och sedan avgöra om de nuvarande IT-systemen fungerar. Har företaget inte rätt mjukvara utifrån de behov som identifierats blir företaget en bättre beställare då de redan i förväg vet vad som krävs av ett nytt system.
I sitt arbete med att ta fram ramverket har Kristens Gudfinnsson samarbetat med fyra små och medelstora tillverkningsföretag i Skaraborg och ett i Norge. Nästa steg är att få fler företag att delta i arbetet. De nya företagen kommer att kunna tillföra mer information utifrån sina egna erfarenheter och på så sätt vidareutveckla ramverket.
– Det är just informationen från företagen som är så viktig – att kunna dra lärdom av hur de upplever att det är att jobba med och följa ramverket. Det ger mig insikter om vilka riktlinjer jag kan lägga till så att andra bolag i andra branscher också kan använda det här ramverket för att få högre effektivitet i sin verksamhet, säger Kristens Gudfinnsson.
Avhandling:
Towards Facilitating BI Adoption in Small and Medium Sized Manufacturing Companies
Kontakt:
Kristens Gudfinnsson, doktorand i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, kristens.gudfinnsson@his.se
Psykiatrin är en egen specialitet inom sjukvården. Medan man i den somatiska vården kan utläsa mycket information från ett blodprov eller en bildundersökning så saknar psykiatrin i stort sett dessa mätmöjligheter.
– Gränsen mellan somatiskt och psykiskt är inte lika tydlig som vi tidigare trott, vi har insett alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, specialistläkare i psykiatri vid Region Skåne och doktorand vid Lunds universitet.
Som exempel lyfter han en infektion. Den avspeglar sig i kroppen som ett inflammatoriskt svar med kanske feber och svullnad men den påverkar också hur vi känner oss. Vi kan känna oss ”låga”, dra oss undan socialt, röra oss långsammare. Samma symtom som kan ses hos patienter med depression.
Genesen är central
Den västerländska somatiska medicinen bygger på antagandet att det finns en genes, en sjukdomsorsak, och kommer man bara åt att behandla orsaken då försvinner symtomen.
– Riktigt så fungerar det inte inom psykiatrin, sambanden mellan orsak och symtom är mer komplexa och svårare att komma åt.
Det är inte heller ovanligt att när genesen för en psykiatrisk diagnos blir känd så upphör den att klassas som psykiatrisk. Ett sådant exempel är epilepsi som tidigare hörde hemma i psykiatrin men som, sedan den bakomliggande sjukdomsorsaken blivit känd, numera klassas som en somatisk neurologisk sjukdom.
Psykisk sjukdom eller psykiska besvär
En annan indelning som kan vara viktig att hålla ordning på är psykiska besvär respektive psykisk sjukdom. Begreppen brukar samlas under den övergripande termen psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten definierar psykisk sjukdom som ett tillstånd där man kunnat fastställa en diagnos.
De tre vanligaste psykiatriska sjukdomsdiagnoserna är depression, ångestsyndrom och personlighetssyndrom. Med det sistnämnda menas att en person har så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att det leder till nedsatt förmåga att hantera relationer.
Med psykiska besvär menas lättare symtom som exempelvis oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, men som inte är så omfattande att det går att ställa en diagnos. Ibland kan detta vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och utmaningen för sjukvården är att dra gränsen mellan friskt och sjukt.
Arv och miljö – vad vet vi?
Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg.
Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö och dessa väger olika tungt vid de olika diagnoserna.
Vid exempelvis schizofreni och autism finns en ganska hög genetisk koppling. Men det rör sig inte om bara en gen, många olika gener tycks vara inblandade och långt ifrån alla med genetisk risk utvecklar sjukdomen. För att en sjukdom ska bryta ut krävs en utlösande faktor. För depression, som sannolikt är flera olika sjukdomar, är den genetiska kopplingen ganska svag och här är det istället olika miljöfaktorer som väger tungt.
Källa: 1177 och Johan Fernström
Att ställa diagnos
Fram till början av 1980-talet präglades psykiatrin av ett psykoanalytiskt tänk som faller tillbaka på Freuds idéer och som ger möjlighet till många olika tolkningar. Det fanns därför ett behov av att standardisera och likrikta diagnostiken vilket utmynnade i den kriteriebaserade diagnostiken som används idag. Den bygger på att det för varje sjukdom beskrivs ett antal framträdande symtom, kriterier. För att en diagnos ska kunna fastställas måste ett visst antal, men inte alla, av dessa kriterier vara uppfyllda. För depression finns nio kriterier listade varav fem ska vara uppfyllda för att någon ska få diagnosen depression.
Det kriteriebaserade diagnossystemet som infördes på 1980-talet har haft stor inverkan på psykiatrin, diagnostiken har blivit mer strömlinjeformad och mindre godtycklig. Johan Fernström menar att psykiatrin idag, i likhet med övriga vården, strävar mot att göra vården mer individanpassad och skräddarsydd. För detta behövs mätbara markörer och några sådana, med koppling till inflammation och depression, studeras intensivt.
Skräddarsydda behandlingar
Psykiatrins diagnostiksystem kom på 1980-talet och går ut på att patienter som uppfyller ett visst antal kriterier får en viss diagnos.
– Det finns mycket bra med systemet men det tar inte hänsyn till att exempelvis patientgruppen som lider av depression är heterogen, det vill säga består av många undergrupper. I stället klumpar man ihop patienter. Det finns många olika orsaker till diagnosen depression och därmed även flera olika behandlingar som kan fungera, säger Daniel Lindqvist, ST-läkare inom psykiatri och docent vid Lunds universitet, som tillsammans med forskarkolleger undersöker kopplingen mellan inflammation och depression.
– CRP, vardagligt kallat snabbsänka, är ett mått på inflammation, och diskuteras mycket just nu. Förhoppningen är att den snart ska kunna tas i kliniskt bruk även inom psykiatrin. Den skulle då kunna användas för en första grovindelning av patienter med depressioner: de med respektive utan inflammatorisk reaktion. Gruppen med inflammation skulle då kunna behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.
För depression är inte bara något som händer i hjärnan, det är mer komplext än så och påverkar hela kroppen, menar Johan Fernström.
Om framtiden
Tidigare brukade depression förklaras som en brist på signalsubstansen serotonin men idag vet vi att detta inte är den fullständiga förklaringen. Forskning har visat att de olika systemen i kroppen hänger ihop och påverkar varandra. Till exempel är det känt att stressystemet hänger ihop med inflammation, kanske också med magtarmkanalen och att cellernas energifabriker förmodligen också påverkas.
Systemen är normalt i balans med varandra men när kroppen utsätts för stress börjar de kompensera på olika sätt för att bibehålla jämvikten, den så kallade homeostasen. (Homeostas är kroppens förmåga att hålla sig stabil trots förändringar i den omgivande miljön.) På sikt kan obalansen bli skadlig för hela organismen.
Som tidigare nämnts går även psykiatrin mot en ökad kunskap om vilka bio-markörer som är viktiga att följa hos patienter med olika psykiatriska diagnoser.
– Jag tror att vi i framtiden i allt större utsträckning kommer att frångå det kriteriebaserade diagnossystemet och titta mer på symtom kopplat till förekomsten av vissa biomarkörer och styra behandlingen efter det, säger Johan Fernström och fortsätter:
– Den psykiska ohälsan, och i första hand de lättare psykiska besvären, ökar framför allt hos unga. Vi har ett samhälle som går allt fortare och som ställer krav på oss som vi inte är anpassade för att möta. Vi måste rusta våra unga på olika sätt, med till exempel avslappningstekniker, mindfulness eller liknande, för att hantera psykisk stress. Det behövs preventiva insatser, psykiatrin kommer aldrig att kunna hantera all psykisk ohälsa. Vi behöver i första hand fokusera på de tyngre psykiatriska sjukdomarna.
Text: Eva Bartonek Roxå
Psykisk hälsa enligt WHO
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hon eller han lever i.
– Resultaten tyder på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare, säger Viktoria Wahlström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.
Viktoria Wahlström har analyserat resultat från två studier i sin avhandling. Den första studien följde tjänstemän som flyttade till två olika kontorstyper – antingen rum i så kallat cellkontor, eller till en öppen aktivitetsbaserad flexkontorsmiljö. Parallellt med flytten genomfördes ett hälsofrämjande program på båda kontoren för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten på arbetstid och fritid.
I denna studie gick de som flyttade till flexkontoret mer på jobbet, jämfört med gruppen som flyttade till cellkontor. En liten ökning av aktivitet kunde ses i båda grupperna även under fritiden.
Gåband vid arbetsplatsen
I den andra studien lottades hälften av försökspersonerna, 40 personer, att få ett gåband installerat vid sitt skrivbord. De uppmanades att använda gåbandet minst en timma per arbetsdag. Den andra hälften arbetade som vanligt vid sina höj- och sänkbara skrivbord.
I studien gick gruppen med gåband mer på arbetet vid alla uppföljningar jämfört med kontrollgruppen, men samtidigt minskade gåbandsgruppen sin medel- och högintensiva fysiska aktivitet under fritiden.
I båda studierna mättes fysisk aktivitet, stillasittande och kroppsmått regelbundet. Deltagarna fick också svara på enkätfrågor om sin hälsa och sitt arbete. Som avslutning genomfördes intervjuer bland de anställda.
Den sammanfattande bilden av rörelsemätningarna, enkätdata och intervjuer visar att rörelse på kontoret påverkas av många faktorer. Åtgärder för att minska sittande bör innefatta både arbetstid och fritid, samt vara skräddarsydda så att de passar i organisationen.
– Det är viktigt att erbjuda olika möjligheter till ökad fysisk aktivitet så att var och en kan välja det som passar en bäst utan att störa verksamheten, säger Viktoria Wahlström som är utbildad Fysioterapeut vid Vårdhögskolan i Göteborg.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Psykiatrins diagnostiksystem kom på 1980-talet och går ut på att patienter som uppfyller ett visst antal kriterier får en viss diagnos.