Forskare i Lund har undersökt hur färgen på vattnet i Lyckebyån i Blekinge har förändrats de senaste 79 åren, genom att analysera vattenprover. Det vill säga sedan Karlskrona kommun år 1940 började arkivera data från provtagningarna på dricksvattentäkten. Martin Škerlep, doktorand vid Lunds universitet och den som lett studien, menar att provtagningsfrekvensen (nästan dagligen) och tiden som dataserien löper över (från 1940 till nutid) är det som gör studien unik.
– Det är tack vare den dataserien som vi med större säkerhet än tidigare studier kan förklara vad som faktiskt orsakar att vattendrag och sjöar blivit brunare. Mängden data och längden på serien ger stor tillförlitlighet, säger Martin Škerlep och fortsätter:
– Dataserien innebär att vi vet hur färgen på vattnet förändrades årtiondena innan försurningen var som värst på 1970-talet och 1980-talet. Sådana dataserier har inte publicerats från någon annanstans i världen.
Mer granskog största orsaken
I arbetet har forskarna jämfört dataserien på Lyckebyåns vatten med långtidsdata för klimat, svaveldeposition och volym granskog. Resultaten visar att en förändring i landskapet mot mer granskog är den främsta orsaken till att vattnet blivit brunare, ett resultat som stödjer tidigare studier.
I 100 år har skogsbruket fokuserat på gran, ett trädslag som växer relativt snabbt och är ekonomiskt lönsamt. I granskogar blir jordskiktet med åren tjockt och rikt på organiskt material. När det regnar flyter kol ut i sjöar och vattendrag där vattnet färgas brunt. Störst är läckaget när det kommer mycket regn på kort tid efter torka.
Mycket brunare det senaste halvseklet
– De senaste 40-50 åren har Lyckebyåns vatten blivit mycket brunare, säger Martin Škerlep.
För att se hur mycket granskog det finns i området kring Lyckebyån har forskarna använt data från Riksskogstaxeringen. På så vis har de kunnat se att volymen granskog kring ån ökat med 200 procent sedan 1928.
Förutom granskog visar undersökningen att nederbörd och svaveldeposition i marken också påverkar färgen på vattnet.
Även om studien gäller Lyckebyån i Blekinge i sydöstra Sverige anser Martin Škerlep att slutsatserna är relevanta för att förklara varför vattnet blivit brunt i andra vattendrag och sjöar i norra Europa och Nordamerika. Förutsättningen för att undersökningen ska gå att applicera är att volymen granskog har ökat i markerna runt dessa vattendrag.
Användningen av kvävegödsel i växtodling bidrar till utsläpp av växthusgaser och övergödning i havsmiljöer. Samtidigt kan den också minska växtodlingens miljöpåverkan genom att öka skörden och därigenom bidra till bättre resurseffektivitet- Större så kallade kvävegivor kan till exempel göra att det räcker att bruka mindre åkerarealer för att få fram en viss mängd spannmål. (Med kvävegiva menas hur mycket kväve, oftast från djurgödsel eller mineralgödsel, som tillförs växande gröda.)
Balansen mellan de negativa och positiva effekterna av kvävegödsel beror delvis på odlingsplatsens egenskaper, till exempel jordart och klimat. Att beräkna de sammantagna miljöeffekterna är dock komplicerat, och resultatet påverkas av vilka metoder som används. Sambanden mellan kvävegödsling, skörderespons och utsläpp är nämligen komplexa och därför svåra att beräkna med precision.
Livscykelanalys inte anpassad för jordbruket
Kajsa Henryson har i en doktorsavhandling vid SLU utforskat hur miljösystemanalysverktyget Livscykelanalys (LCA) kan utvecklas för att bättre avspegla de faktiska miljöeffekterna av kvävegödsling i växtodling. LCA har ett vidare perspektiv att bedöma miljöpåverkan än många andra metoder. Detta eftersom LCA väger ihop utsläppen som sker under hela produktens eller aktivitetens livscykel och relaterar dem till olika typer av miljöpåverkan. Däremot är LCA-metodiken i många avseenden inte anpassad för att hantera de komplexa processer som jordbruk innebär, till exempel hur odlingsplatsen påverkar mängden utsläpp.
Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att beräkna den totala miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Metoden tar hänsyn till tillverkningsprocesser, användning och avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
En del av avhandlingen består av fallstudier som bygger på data från långliggande fältförsök, det vill säga väldokumenterade odlingsförsök som har pågått under lång tid i olika delar av landet. Fallstudierna visar att växtodlingens klimatpåverkan och övergödningseffekt varierar kraftigt beroende på var odlingen är belägen. Till exempel ger tyngre, leriga jordar större utsläpp av växthusgasen lustgas, medan lättare, sandiga jordar ger större kväveutlakning som bidrar till övergödning. Den miljömässigt optimala kvävegödselgivan varierade också mellan platserna. Och på flera av platserna var den giva som var bäst klimatmässigt, tydligt skild från den som gav minst övergödning.
Målkonflikt mellan klimatpåverkan och havsmiljö
– Det här innebär att utsläppsmodeller som inte tar hänsyn till odlingens plats riskerar att ge missvisande resultat. Dessutom innebär det att det kan finnas en målkonflikt mellan att minimera klimatpåverkan och att minimera den marina övergödningen genom att justera kvävegivan, säger Kajsa Henryson.
Det är alltså inte säkert att den giva som är bäst för klimatet också är bäst för Östersjön.
Att tillämpa mer detaljerade modeller kan därför vara nödvändigt för att ge relevanta resultat när LCA används till exempel för att utvärdera miljöpåverkan av jordbruksprodukter. Det samma gäller för att bedöma hur anpassade odlingsmetoder kan minska miljöpåverkan. I avhandlingen har Kajsa Henryson använt sina fallstudier just för att demonstrera hur livscykelanalys som metod kan utvecklas för att ge mer relevanta beräkningar av växtodlingens miljöpåverkan.
Kajsa Henryson, civilingenjör, Institutionen för energi och teknik; Lantbrukets teknik och system, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, kajsa.henryson@slu.se
Jordbruksmarken har stor betydelse för människan när det gäller matförsörjning, miljö och klimat. Men idag brukas jorden med metoder som på sikt hotar dessa värden trots de kunskaper som finns om vad som är bäst för miljön och klimatet.
En förklaring till detta är att ett jordbruk som gynnar klimat och miljö ofta är för kostsamt för den enskilde bonden i det korta perspektivet.
– Det är ett misslyckande som kräver ett politiskt svar, säger Mark Brady, nationalekonom verksam på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund samt på AgriFood/SLU.
Andra metoder skulle ge större värden till samhället
– De jordbruksmetoder som skulle bidra med störst värden till samhället i stort och även till jordbruket används i ganska liten utsträckning. Istället tenderar enskilda lantbrukare att ta beslut som grundar sig på kortsiktiga analyser utan att räkna in ekosystemtjänsterna, säger han.
Att sätta värde på ekosystemtjänster
I studien undersökte forskarna metoden träda och vallodling som miljö- och klimatåtgärd i slättbygd. De tittade på effekterna av att lägga 5, 15 respektive 25 procent av den idag uppodlade jordbruksmarken på den skånska slätten i träda.
De kom fram till att nivån 15 till 25 procent skulle ge störst värde till samhället på tjugo års sikt i form av bevarade ekosystemtjänster, kolinlagring, minskad övergödning av Östersjön och möjligheter till framtida goda skördar, med mera. Samtidigt är det en synnerligen kostsam metod. Ändå blev det samhällsekonomiska värdet så stort att det kan motivera ändrade jordbruksmetoder, menar forskarna.
Forskarnas slutsatser bygger på en modell där de har satt ett ekonomiskt värde på viktiga ekosystemtjänster. I arbetet har de kombinerat naturvetenskap och simulering med ekonomisk värdering och kostnadsnyttoanalys.
Kort sagt finns det en konflikt mellan enskilda lantbrukares beslut, som i regel är baserade på en önskan om lönsamhet och avkastning, och det allmännas bästa.
Men att det är så idag är inte förvånande, säger Mark Brady, eftersom värdet av miljöåtgärderna i första hand skulle tillfalla samhället och inte lantbrukarna själva. I en ny studie som han och hans kollegor publicerat talar siffrorna sitt tydliga språk:
Den undersökta miljöåtgärd som skulle bidra med störst nytta till samhället – odling av vall på 15 till 25 procent av jordbruksmarken, som alltså skulle få ligga i träda – skulle innebära ett inkomstbortfall på 12 till 18 procent för den enskilde lantbrukaren det första året.
Styrmedel som får bonden att välja klmatsmart
– Våra resultat visar att jordbrukare inte kan förväntas införa sådana åtgärder frivilligt, oavsett hur effektiva de är, säger Mark Brady.
Och där menar han att politiken måste komma in. Han vill se mycket bättre ekonomiska styrmedel för lantbrukare att välja ”rätt” metoder.
– Det finns framsynta jordbrukare som redan idag använder mer miljövänliga metoder som exempelvis täckgrödor och minskad jordbearbetning. Men vår studie visar att mycket större insatser är motiverat. Bevarandet av ekosystemtjänster behöver vara lönsamt för lantbrukaren, säger han.
Synliggör ekosystemtjänsternas betydelse
Som ett led i att försöka råda bot på situationen har Mark Brady och hans kollegor tagit fram en modell där ett ekonomiskt värde har satts på ekosystemtjänsterna, för att synliggöra hur viktiga de är. Även kommande generations behov av att kunna odla mat är medräknat. Modellen är tänk att vara ett stöd när politiker och tjänstemän ska ta beslut om förvaltandet av jordbruksmark – en resurs som berör oss alla.
– Fortsätter vi att utarma matjordens produktionspotential som idag övervältrar vi en stor kostnad på framtida generationer. Med miljövänligare metoder säkerställer vi att mat kan produceras även i framtiden, säger Mark Brady.
En webbaserad modell som jordbrukare själva kan använda som beslutsunderlag finns redan sedan två år tillbaka. Genom denna kan lantbrukare lättare se hur olika jordbruksmetoder påverkar jorden och markens bördighet på sikt.
– När det blir lättare att se hur ekosystemtjänster kan bidra till ökad nytta kommer de att bevaras i högre grad. Också jordbrukarna själva förlorar i längden på en alltför intensiv växtodling. Bördigheten minskar, ekosystemtjänsterna påverkas negativt och skördarna blir sämre och mer osäkra, säger Mark Brady.
Vad är ekosystemtjänster och naturkapital?
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel. Organismerna i marken skapar genom sina aktiviteter också en rad ekosystemtjänster.
De delas ofta in i fyra grupper: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. De försörjande ekosystemtjänsterna består av livsmedel, foder, bioenergi och andra produkter. De stödjande tjänsterna är olika funktioner som stödjer och underbygger de försörjande tjänsterna. Exempelvis skapar de stödjande tjänsterna vattenreglering och kontroll av växtsjukdomar bättre förutsättningar för de försörjande tjänsterna livsmedel och foder.
För att värdera ekosystemtjänster behöver vi först mäta produktionen av stödjande ekosystemtjänster. Markens mullhalt är en indikator på mängden liv i marken och därmed på mängden ekosystemtjänster som marken ger. Ju högre mullhalt, ju mer kol i marken och desto mer ekosystemtjänster kan marken ge.
Just nu går diskussionerna om infångning av koldioxid och utveckling av CCS (Carbon Capture and Storage) teknik heta. Stora satsningar och investeringar drivs på från både politiker och industri, för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen tillräckligt snabbt och kunna möta klimatförändringarna.
Än så länge har material och processer varit förknippade med avsevärda negativa bieffekter och höga kostnader. Nu visar forskning att det går att få fram mer hållbara alternativ där en mycket god förmåga att selektivt fånga in koldioxid (CO2) kan ge lägre användningskostnader.
Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av CO2-adsorberande zeoliter, har visat sig ha mycket lovande egenskaper. Materialets porösa, öppna struktur gör förmågan att adsorbera koldioxiden väldigt hög.
Porösa zeoliter adsorberar molekyler
Zeoliter är en grupp vattenhaltiga aluminiumsilikater i kristallform, och ser ut som ett lerigt pulver. Det finns omkring 60 naturligt förekommande sådana mineral och ett hundratal syntetiska motsvarigheter. Zeoliter har en porös struktur med tydliga kanaler som löper genom hela strukturen och bildar hålrum. Dessa hålrum innehåller utbytbara positiva metalljoner, till exempel Na+ och K+. Zeoliter används bland annat i tvättmedel för att göra hårt vatten mjukare, genom att byta ut sina egna Na+-joner mot vattnets Ca2+-joner.
Zeoliterna kan även användas som katalysatorer i kemiska reaktioner och för att sila molekyler genom att adsorbera dem i sin porer. Därför kan de också utnyttjas för intensivtorkning, rening av gaser och vätskor, anrikning av syre ur luft och för avsaltning av havsvatten. Det senaste användningsområdet är nu alltså infångning av CO2-molekyler.
Forskare från Chalmers och Stockholms universitet ville i ett genomensam projekt undersöka kombinationen av ett mycket poröst biomaterial, som kan tillverkas till en låg kostnad, och den specifika funktionen hos zeoliten att adsorbera/fånga in koldioxid.
De upptäckte att mikroporösa zeoliter (med porer mindre än 2 nanometer), tillverkade i låga partikelstorlekar (mindre än 200 nm), erbjuder stor potential som effektiva adsorbenter för koldioxid i atmosfären.
Nyckeln visade sig vara att de mindre partiklarna kunde kombineras med ett poröst bärarmaterial baserat på ett skum av gelatin och nanocellulosa, som då kunde klara att bära mycket höga mängder av zeoliten utan att tappa för mycket av sina starka mekaniska nätverksegenskaper.
Miljövänligt och billigt att tillverka
– I det nya materialet har vi kombinerat zeoliters goda förmåga att fånga in koldioxid med cellulosans starka mekaniska egenskaper vilket ger ett hållbart, lättviktigt och stabilt material med hög återanvändningsgrad. Vi upptäckte att cellulosan inte blockerade zeoliternas porer och därmed kunde zeoliternas kapacitet att adsorbera koldioxid tas till vara fullt ut. Cellulosan och zeoliterna gör materialet miljövänligt och produktionskostnaderna kan hållas nere, säger Walter Rosas Arbelaez, doktorand på Chalmers och en av forskarna bakom studien.
Det nya materialet består av biobaserade hybridskum med högt innehåll av porösa zeoliter som gör att koldioxid kan adsorberas effektivt. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers
Upptäckterna som forskarna nu har gjort ger betydelsefull kunskap för en fortsatt utveckling av hållbar koldioxidinfångning. Idag används ibland aminer i lösning för koldioxidinfångning, men de är i sig miljöovänliga, svårare att hantera, kräver större och tyngre volymer och medför korrosion i rör och tankar. Det krävs dessutom mycket energi för att senare separera koldioxiden från aminlösningen då den skall återanvändas. En tillämpning av det nya material som nu presenteras skulle få bort alla de problemen. I en framtida tillämpning kan filter i olika former lätt tillverkas.
Effektivt för koldioxidinfångning
– Den här forskningen passar väl in i den pågående utvecklingen av CCS och CCU (Carbon Capture and Utilisation) tekniker, som ett hållbart alternativ med stor potential. Förutom att biobaserade material är mer miljövänliga kan ett fast material fånga in koldioxiden och sen avskilja den mer effektivt än aminer i en vätska, säger Anders Palmqvist, forskningsledare för studien på Chalmers.
Zeoliter har länge föreslagits för koldioxidinfångning men hittills har det varit svårt att använda större zeolitpartiklar optimalt, på grund av svårhanterliga egenskaper vid processer och implementering.
Pusselbit för klimatmålen
Det sätt som zeolitpartiklarna nu har framställts på – som mindre partiklar i en lösning – gör att de lätt kan införlivas i och bäras upp av det i hög grad porösa cellulosaskummet. Därmed har forskarna kunnat övervinna det hanteringshindret, vilket är ett viktigt resultat från den aktuella studien.
– Det som överraskade oss mest var att det gick att fylla skummet med en så hög andel zeoliter. När vi kom upp i 90 viktprocent förstod vi att vi hade fått fram något exceptionellt. Vi ser våra resultat som en mycket intressant pusselbit för att hitta en lösning på den komplexa utmaningen vi står inför – att minska mängden koldioxid i jordens atmosfär tillräckligt snabbt för att nå nödvändiga klimatmål, säger Walter Rosas Arbelaez.
Över hela världen går flyttlassen till städerna. I en ny bok som Peter Gladoic Håkansson är redaktör för tillsammans med Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa. Storstäderna ökar och landsbygdsbefolkningen minskar i Kroatien och Serbien, precis som i Sverige.
– Det är inget politiskt beslut att städerna ska växa utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka, säger Peter Gladoic Håkansson.
Missnöje och populism
Många pratar om inkomstklyftor, men den geografiska ojämlikheten är minst lika viktig, menar forskarna. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort drabbas invånarna dubbelt – de förlorar både sitt jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har. De blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
– Dessa ”dubbla förlorare” hamnar på efterkälken och deras missnöje tar sig uttryck i vallokalerna, vilket blivit tydligt med Trump, Brexit och högervindarna som blåser över Europa.
Ett exempel: Om bara London röstat hade det inte blivit någon Brexit.
– Det är tydligt i hela Europa att högerpopulism växer i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning, säger Peter Gladoic Håkansson.
Storstaden lockar
Även om urbaniseringsvågen har uppenbara nackdelar är det varken möjligt eller önskvärt att stoppa inflyttningen till storstäderna, menar forskarna. Företag inom den digitaliserade ekonomin söker sig till storstäder och platser som kan vara kreativa miljöer.
Istället lyfter de vikten av att göra det enklare för personer att flytta och pendla. Vägen dit är minskad byråkrati, större utbud av bostäder, minskade kostnader för flytt, stöd för pendling och bättre tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.
I exempelvis Kroatien och Serbien är det dyrt och omständligt att sälja sitt hus, samtidigt som det kan vara svårt att pendla då det saknas tåg och bussar. Att som i Sverige få överblick på bostadsmarknaden genom en app hör inte till vanligheterna. I många länder krävs mäklarkontakt.
När trösklarna är hög för ökad mobilitet, oavsett om det rör sig om flytt eller pendling, är risken hög att invånarna blir ”inlåsta” i områden med sämre framtidsutsikter.
– Det är viktigt att poängtera att tillväxten som sker i städer inte handlar om landsbygden, utan om de kvaliteter som staden erbjuder. Vi kan inte stoppa inflyttandet till städer utan fundera mer på hur fler kan ta del av utvecklingen, menar Helena Bohman.
Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe
– Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil energi få klara sig på egen hand, men så är det inte alls. Men med större kunskap om deras existens och omfattning kan reformer gå snabbare, tror Jakob Skovgaard, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Siffrorna är ingen hemlighet utan har räknats fram av International Energy Agency (IEA). En orsak till att de inte får någon större spridning i klimatdebatten, tror Skovgaard, är att fenomenet är svåröverblickbart då stödet kan se ut på väldigt många olika sätt.
Så subventioneras fossil energi:
Många länder i framförallt Nordafrika och Asien säljer bensin långt under marknadspriset med motiveringen att fattiga behöver billiga transportmedel, exempelvis minibus eller moped, när det i själva verket är medelklassen som gynnas mest. Rabatten står staten, det vill säga medborgarna, för, via skattsedeln.
Norge och England ger skatterabatt till produktion och även undersökningar av nya olje- och gasfyndigheter i Nordsjön – England till och med ökade sina subventioner nyligen. Också Kanada subventionerar utvinning av gas och olja i sina närområden.
Vid förra årsskiftet upphörde Tyskland och Spanien och ett antal andra EU-länder med subventioner av kolgruvor. Men i Polen stödjer fortfarande staten landets utvinning av kol genom direkt statsstöd och stöd till kolkraftverk.
Också i Sverige subventioneras fossila bränslen i form av skattelättnader på främst diesel.
I Danmark förekommer stöd till forskare som utvecklar effektivare sätt att utvinna olja i Nordsjön.
Sammantaget subventionerar nästan alla länder runt om i världen fossil energi med offentliga medel, även om mängden på beloppet varierar kraftigt. Pengar betalas ut i både producent- och konsumentledet. Finansieringen sker inte sällan via reduktioner i skatt- och avgiftssatser. Medel går också till infrastruktur exempelvis olje- och gasledningar samt forskning- och utvecklingsprojekt.
Dessutom ligger det sällan i länders och berörda företags intressen att basunera ut satsningarna. Undantag kan vara om de uppfattas skapa arbetstillfällen. Ganska ofta skapar fossil industri jobb hos arbetarklassen i områden med stor arbetslöshet. Dessutom finns ofta en politisk dimension, enligt Jakob Skovgaard:
– I USA arbetar exempelvis 53 000 människor i kolgruvor, vilket inte är så mycket på en befolkning på 327 miljoner. Men eftersom många av dem bor i Pennsylvania och andra ”swing states” blir de valpolitiskt viktiga.
Elproduktion som görs av gas och kol tenderar att vara storskalig samt generera billig elektricitet till industrin. Kriterier som ofta tilltalar regeringar och utvecklingsbanker. Ett aktuellt exempel är Världsbankens, liksom de afrikanska och kinesiska utvecklingsbankernas, miljardlån till världens största kolkraftverk, vilken är under konstruktion i Sydafrika.
Hur ska då ett lands regering agera för att lyckas minska stödet? Att höjda bensinpriser inte är populärt vittnar förra årets Bensinuppror 2.0 om och den franska proteströrelsen De gula västarna om.
Så går det till att subventionera det fossilfria
Jakob Skovgaard har studerat både de länder som lyckats, exempelvis Indien och Indonesien, och de som inte har, exempelvis Ecuador. Och det finns några gemensamma drag för när det fungerat, enligt Skovgaard:
När man reducerar ska man ta det steg för steg och inte göra hela sänkningen på en gång.
Timingen är viktig. De som misslyckats med reformer av subventioner gentemot konsumenter har i högre utsträckning gjort det när oljepriset är högt jämfört med när det är låg.
Involvera på förhand intressenter, exempelvis taxi- och bussektoren om det rör konsumtionssubventioner, eller gruvarbetare och representanter för lokalsamhället när det gäller produktionssubventioner.
Kompensera de fattiga/berörda finansiellt, exempelvis genom stöd till hälsa eller nya jobb i områden med kolgruvor.
Glöm inte att också mycket tydligt kommunicera på vilket det sätt de fattiga/berörda kompenseras.
Erbjuda omskolning till de som förlorar deras jobb på grund av reformen, exempelvis gruvarbetare.
Viss fossil energi beskattas med CO2-skatt, eller begränsas genom kvothandelssystem, men dessa hinder berör endast 20 procent av de globala utsläppen och kompenserar därför endast marginellt för subventionerna.
Sammanlagt är den fossila energianvändningen väldigt mycket större än den förnybara. Omräknat per megajoule får den fossila industrin därför betydligt mindre subventioner än den förnybara.
– Men den förnybara energin stöds ju för att påskynda transformation till ett klimatvänligt samhälle. Och på ett globalt plan är man enig om att subventioner till fossil energi hindrar denna transformation, säger Jakob Skovgaard.
– Lärarens centrala roll för elevers lärande och de resurser som funnits tillgängliga för lärare, till exempel lärarhandledningar, har varit enormt eftersatta i Sverige, säger Andreas Ryve professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.
Utbildningsministern håller med. I en kommentar till att regeringen nu tillsätter en särskild utredare lyfter utbildningsminister Anna Ekström fram att bristfälliga läromedel är ett problem i många skolor. Hon pekar bland annat på bristande kvalitetskontroll: medan det i andra länder är vanligt med noggranna kvalitetskontroller för läromedel är detta i hög utsträckning avreglerat i Sverige. Lärare lämnas ofta ensamma i processen att granska och beställa läromedel. Gustav Fridolin får uppdraget att utreda statens roll i relation till läromedel i den svenska skolan.
Läromedel baserade på forskning
Mälardalens högskola har under många år bedrivit forskning som syftar till att ta fram kvalitativa läromedel för grundskolans matematikundervisning. Rik matematik är Sveriges första läromedel i matematik som genomgående baseras på forskning. Det är utvecklat av och för lärare, tillsammans med forskare.
– Det är oerhört viktigt att vi arbetar tillsammans med lärarna ute i klassrummen så att vi får läromedel som fungerar i praktiken, inte bara i teorin. Därför har vi ett nära samarbete med lärare som testar lektioner och verktyg, säger professor Andreas Ryve som forskar om klassrumsundervisning i matematik och speciellt lärarnas roll.
Testas av lärare
Forskningen som ligger till grund för läromedlet Rik matematik har pågått i 15 år. Projektet Framtidens läromedel, som är en gemensam satsning av Sparbanken Rekarne, Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun, har hela tiden haft som fokus att skapa ett läromedel som stödjer lärare att bedriva rik matematikundervisning, varje lektion.
– Det räcker inte att läraren själv förstår matematiken. För att lyckas måste läraren också förstå hur eleverna tänker och agera därefter. Det kräver ett läromedel som bygger på forskning och tillhandahåller smart designade lektioner, säger Andreas Ryve.
Konceptet är i första skedet utvecklat för årskurs 1–3, med ambitionen att utöka till 4-6. Läromedlet lanseras för försäljning i hela landet 2020, men testas redan nu av lärare på skolor i Eskilstuna.
– Vi är äntligen på rätt väg med forskningsbaserade läromedel och fokus på lärarens arbete i klassrummet, säger Andreas Ryve.
Kontakt:
Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, andreas.ryve@mdh.se
PCOS drabbar mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av höga nivåer manligt könshormon, ägglossningsrubbningar och svårigheter att bli gravid. Syndromet är även förknippat med psykisk ohälsa och en kraftigt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och fetma som förvärrar symtomen ytterligare. Orsakerna bakom PCOS är inte klarlagda men miljön under fosterlivet är en viktig faktor.
Den nya studien om PCOS bygger på registerbaserade och kliniska studier samt djurstudier i tre generationer. Forskarna har kombinerat studier på människor och möss för att ta reda på hur och i hur stor utsträckning syndromet förs vidare till nästkommande generationer.
Registerstudierna är så kallade fall-kontrollstudier och visar att döttrar till kvinnor med PCOS har en femfaldigt ökad risk att utveckla syndromet i vuxen ålder; de har högre nivåer av manligt könshormon och oregelbundna menstruationer samt bukfetma, högre BMI och högre blodtryck.
Möss fick mat med mycket fett
I djurstudierna matades dräktiga möss med en högfettkost och exponerades för höga nivåer av manligt könshormon, för att efterlikna graviditeten hos kvinnor med PCOS. Avkommorna matades sedan med vanlig kost och följdes till vuxen ålder då honornas reproduktiva och metabola funktion testades.
För att studera om PCOS-liknande symtom förs vidare till nästkommande generationer parades några grupper av dessa möss för att studera reproduktiv och metabol funktion i andra generationens avkomma. Samma procedur upprepades sedan för en tredje generation för att ta reda på om PCOS kan överföras över flera generationer.
– På detta sätt har vi kunnat visa att kombinationen av höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten och högfettkost hos ”mormor” påverkar andra generationens fosterutveckling negativt och leder till tillväxthämning och missfall, vilket är i linje med tidigare observationer hos kvinnor med PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Qiaolin Deng, docent vid samma institution.
Manliga könshormoner påverkar könscellerna
Resultaten visar att det framför allt är höga halter av manligt könshormon som bidrar till att PCOS-symtom förs vidare i flera generationer.
– Detta är en tidigare okänd biologisk mekanism som får oss att vilja undersöka mer i detalj hur manliga könshormoner påverkar könscellerna och gör så att döttrar till kvinnor med PCOS utvecklar reproduktiva och metabola störningar i vuxen ålder, säger Qiaolin Deng.
Genanalyser av mössens könsceller visade att de bar på förändringar i gener som bland annat är involverade i cellers stressrespons, typ 2-diabetes och DNA-stabilitet och som fördes vidare till nästkommande generationer. Några av dessa gener kunde också identifieras i serum från döttrar till kvinnor med PCOS och skulle därför kunna fungera som biomarkörer för att förutse om det finns en ökad risk att föra syndromet vidare, menar forskarna.
Vetenskaplig artikel:
Prenatal androgen exposure and transgenerational susceptibility to polycystic ovary syndrome. Nature Medicine. Sanjiv Risal, Yu Pei, Haojiang Lu, Maria Manti, Romina Fornes, Han-Pin Pui, Zhiyi Zhao, Julie Massart, Claes Ohlsson, Eva Lindgren, Nicolas Crisosto, Manuel Maliqueo, Barbara Echiburú, Amanda Ladrón de Guevara, Teresa Sir-Petermann, Henrik Larsson, Mina A. Rosenqvist, Carolyn E. Cesta, Anna Benrick, Qiaolin Deng, Elisabet Stener-Victorin.
Kontakt:
Elisabet Stener-Victorin, professor, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, elisabet.stener-victorin@ki.se
Qiaolin Deng, docent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, qiaolin.deng@ki.se
I en stor VM-studie konstaterar forskarna att den totala ekonomiska effekten av världsmästerskapen i alpint och skidskytte för Jämtlands län vårvintern 2019 beräknas uppgå till minst 176 miljoner kronor. Beräkningarna visar också att den turistiska efterfrågan ökade med motsvarande 166 personers årsarbete.
− Man ska ha klart för sig att det är komplext att beräkna ekonomiska effekter av just evenemang. Våra beräkningar bygger på den konsumtion som besökare från övriga delar av landet och världen har genererat när de besökt länet, eftersom det innebär nya pengar in till regionen, säger Martin Wallstam, doktorand i turismvetenskap på ETOUR vid Mittuniversitet, som genomfört studien tillsammans med kollegan Kai Kronenberg.
Några slutsatser i rapporten (i korthet):
Turister som besökte VM i Åre spenderade i genomsnitt 1 557 kronor per dag på bland annat mat, boende, resor, aktiviteter och inköp − motsvarande siffra för VM i Östersund var 1 552 kronor/dag.
Medvetenheten bland besökarna om att regionen arrangerade två världsmästerskap på kort tid var stor, men relativt få, bortsett från länsbor, besökte båda evenemangen.
De som besökte Jämtlands län för att, i första hand, uppleva tävlingarna stannade i regel kortare tid än de som uppgav att VM-tävlingarna bara var en av flera reseanledningar.
9 av 10 besökare i både Åre och Östersund var nöjda eller mycket nöjda, framför allt med atmosfären, som fick högst betyg, medan mat och dryck fick lägst betyg.
− Vi är medvetna om att rapporten röner stort intresse, inte bara i Jämtlands län och Sverige utan även utanför landet. Vår förhoppning är så klart att turismnäringen, övrigt näringsliv, evenemangsaktörer och förtroendevalda ska kunna hämta kunskap för sitt framtida arbete i de resultat som vi presenterar, säger Robert Pettersson, centrumledare på ETOUR.
5 000 sms-svar
Syftet med studien har varit att granska vilka sociala och ekonomiska effekter två stora idrottsevenemang kan ha på en region. I sitt arbete har forskarna bland annat genomfört en unik sms-enkät som skickades ut till drygt 36 000 boende i Jämtlands län. Målet var att också fånga in de som valde att inte besöka evenemangen och närmare 5 000 länsbor svarade på enkäten.
− Det är första gången någonsin som den här metoden används för att mäta hur invånarna upplever olika effekter av idrottsevenemang. De fick bland annat värdera hur VM:en påverkade deras vardag. Svaren visade bland annat att ju närmare evenemangen man bor och verkar, desto större positiv eller negativ påverkan upplever man, säger Martin Wallstam.
I sms-enkäten framkommer att de största entusiasterna till evenemangen fanns i Bergs, Krokoms och Östersunds kommun. Svaren visar också att få länsbor var kritiska, men av de som var kritiska var jämförelsevis en större andel bosatta i Åre kommun. Svaren indikerar också att stoltheten över att bo i en VM-region verkar öka med avståndet då bosatta i Härjedalens och Strömsunds kommuner visade sig vara mest stolta.
4 000 e-postsvar
Forskarna har också samlat in data via arrangörerna och analyserat drygt 4 000 e-postsvar från de som valde att besöka tävlingarna. Summeringen av den gångna vinterns dubbla VM i Jämtlands län landar i en 100-sidig rapport.
− Att ha två världsmästerskap under en kort period inom samma region gav oss en unik möjlighet att genomföra den här typen av studie. Trots ett brett och djupt anslag finns många aspekter på evenemangseffekter. Exempelvis behövs mer forskning kring miljömässiga effekter, säger Martin Wallstam.
Två VM i Jämtland 2019
Alpina-VM i Åre genomfördes 5-17 februari och skidskytte-VM i Östersund genomfördes 7-17 mars 2019.
Det porösa nanomaterial som kallas COFs (Covalent Organic Frameworks) är en bred familj av polymerer bestående av endast lätta grundämnen. Frånvaron av metallatomer i sin struktur gör att COFs distinkt skiljer sig från de besläktade MOFs (Metal-Organic Frameworks).
COF är en ny klass av polymerer och ansågs vara mycket viktig upptäckt vid den tidpunkt då den publicerades i vetenskapliga tidskriften Science 2005.
Den första COF-strukturen (benämnd COF-1) bestod av bensenringar sammanlänkade med B3O3 till hexagonformade tvådimensionella skikt som staplas i en skiktad struktur, som i detta avseende liknar strukturen av grafit sammansatt av grafenlager. I analogi med grafen kan skiktet av COF-material benämnas COFen eftersom det representerar ett genuint tvådimensionellt material sammansatt av kol, väte, bor och syre.
Lovande för energilagring
Till skillnad från grafit är COF-1 ett mycket poröst material med relativt stor ytarea vilket gör det lovande för exempelvis energilagring, som sorbenter för gaslagring eller som membran. Det finns också ett generellt grundläggande vetenskapligt intresse för COF-1-lager som är riktiga tvådimensionellt material.
Lite är emellertid känt om de mekaniska egenskaperna hos COFs eller av tvådimensionella COF-skikt förutom några få teoretiska uppskattningar. Till skillnad från grafit eller MOFs fanns heller inga högtrycksstudier tillgängliga för COFs.
Forskarna använde synkrotron-röntgendiffraktion och Raman-spektroskopi för att undersöka vad som händer med strukturen för detta material vid tryck upp till 30 GPa. Det visade sig att strukturen för COF-1 är oväntat stabil och överlever även efter kompression upp till 10-15 GPa. Vid högre tryck genomgår strukturen irreversibel förändring.
Porer med exakt diameter
– Vi såg en anmärkningsvärd stabilitet vid höga tryck hos en så pass porös struktur som COF är. Det var förvånande eftersom porösa MOF-strukturer kollapsar vid lägre tryck, säger Alexandr Talyzin, universitetslektor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Resultatet som forskarna fick för COF-1-strukturen kan betraktas som representativ för hela familjen av COF-material. Materialet skiljer sig helt från grafen, grafen har i princip inga porer. COF-1 är porös och gaser, joner, molekyler med viss liten storlek kan tränga igenom tvådimensionella lager. Det finns ingen viss praktisk tillämpning för COF för tillfället, men ett potentiellt användningsområde är genom sin struktur som membran. Porerna har en mycket exakt diameter och alla större molekyler kommer att stoppas men mindre en rörelse över membranet.
– Gaslagring och gasseparation har testats. Men jag måste säga direkt – hittills finns det ingen tillämpning i verklig industri. Men nya strukturer läggs till familjen varje år och kanske en dag …, säger Alexandr Talyzin.
Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. När proteinet alfa-synuklein klumpar ihop sig till aggregat i hjärnan, blir hjärnfunktion sämre och sjukdomen utvecklas.
Nu visar forskare vid Göteborgs universitet och universitet i Basel och Zürich i en studie hur en viss klass av proteiner kan reglera och förhindra att friska cellers proteiner, under inverkan av alfa-synuklein, bildar proteinfällningar till olösliga aggregat.
Alfa-synuklein är ett protein som finns naturligt i alla nervändar men som ansamlas onormalt i vissa nervceller i hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och vissa andra sjukdomar.
– I varje cell finns molekylära ”hjälpproteiner” som kallas chaperoner. Dessa tar hand om de nygjorda proteinerna för att hjälpa dem i processen med proteinveckning och därmed kunna förhindra fel, säger Björn Burmann, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Studerade hur proteinet viks och aggregerar
Proteinveckning kallas den process där ett protein får sin specifika tredimensionella form genom vilken proteinet kan fylla sin funktion.
Otaliga proteiner i däggdjursceller saknar en stabil proteinveckning, trots att de har viktiga funktioner i cellen. Ett av dessa proteiner är just alfa-synuklein. Forskargruppen har i den nya studien kunnat se den grundläggande process som påverkar hur proteinet alfa-synuklein viks och aggregerar, och hur chaperoner i levande däggdjursceller kan förhindra en feltolkning av alfa-synuklein.
– En stor pool av olika chaperoner förhindrar att alfa-synuklein bildar proteinaggregat i friska celler. Genom att studera däggdjursceller har vi funnit att en hämning av chaperoner leder till aggregering av alfa-synuklein på aminosyranivån.
Att störa alfa-synuklein-chaperon-interaktion kan vara det länge eftersökta första steg som initierar utvecklingen av alfa-synuklein-relaterade sjukdomar, enligt Björn Burmann och hans forskarkollegor.
Fotnot:
Forskningsstudien leddes av Dr. Björn Burmann och professor Sebastian Hiller från Biozentrum vid University of Basel samt professor Roland Riek från ETH i Zürich.
Björn Marcus Burmann, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi och Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine, Göteborgs universitet, bjorn.marcus.burmann@gu.se
I en ny avhandling vid Malmö universitet har Ola Sollenius, övertandläkare och doktorand, undersökt kostnadseffektiviteten av behandlingar på barn med enkelsidigt korsbett. 110 barn i åldern 8-9 år lottades till fyra olika grupper där de fick behandling med fastsittande tandställning respektive expansionsplåt, av allmän- respektive specialisttandläkare. I snitt tar behandling med fastsittande tandställning 7-8 månader, med expansionsplåt ett år.
Stora pengar att spara hos specialist
Skillnaden i resultat hos allmän- respektive specialisttandvård har visats i tidigare forskning men inte för just den typen av behandling. Ola Sollenius studie visar att det finns stora pengar att spara genom att barn kommer till en specialist och får fast tandställning istället för expansionsplåt.
– Det är generellt dyrare hos specialist, men i och med att resultatet blir bättre och går snabbare blir det ändå billigare än hos allmäntandläkare, säger Ola Sollenius, som arbetar som specialisttandläkare i Halmstad.
Skillnaden motsvarar 40 miljoner kronor per år. Man räknar med att cirka tio procent av barn i den här åldern har korsbett, och det betyder 12 000 barn i varje årskull nioåringar, menar han.
I en annan delstudie jämförde Ola Sollenius den munhälsorelaterade livskvaliteten mellan barn med enkelsidigt korsbett, barn med stort överbett och barn med normalbett. Resultatet visar att stort överbett påverkar barns livskvalitet medan korsbett inte har någon negativ inverkan på livskvaliteten hos 8-9-åringar.
Ganska enkelt att behandla korsbett
Ola Sollenius har också kunnat visa att patienter med korsbett och en smalare överkäke kan behandlas ganska enkelt. Detta oavsett val av tandställning eller tandläkare. Jämförelsen gjordes med hjälp av 3D-scanning av hela munhålan.
– Med behandling kan bettet normaliseras och gommen får samma storlek och volym som hos normalbarn som inte har korsbett, säger Ola Sollenius.
För få specialister
Forskningen visar alltså att barn med bettavvikelser borde skickas till specialist. Problemet är att specialisterna är för få och har svårare fall inom andra områden som måste tas om hand.
– Vi är för få redan i dag och följden skulle då bli ännu längre köer. Samtidigt är det svårt att försvara att inte använda den bästa och billigaste behandlingen för att kötiden ökar. Antingen får vi bli fler specialister eller så får allmäntandläkare tränas upp mer inom tandreglering, säger Ola Sollenius.
Ola Sollenius, specialisttandläkare i Halmstad och forskare, osollenius@gmail.com
Adventivrot är en rot som utgår från en annan del av växten än själva roten. Den kan utgå från till exempel stamdelar eller bladdelar. Adventivrötter är viktiga för så kallad vegetativ (könlös) förökning hos många växtarter, till exempel med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar.
Jordgubbar kan föröka sig med adventivrötter
Många växtarter bildar naturligt adventivrötter, till exempel gräs, spannmål och lökväxter men också björnbär och jordgubbar för att kunna sprida sig utan frön. Men adventivrötter kan också bildas som en följd av skador, vid höga vattennivåer eller temperaturförändringar. Vegetativ förökning av växter används i stor utsträckning inom skogsbruk och jordbruk för att genom kloning få nya sorter.
Växthormoner spelar en viktig roll vid tillväxt och reglering av adventivrotsbildning. Doktoranden Abdellah Lakehal har i en ny avhandling bidragit med kunskap om flera molekylära pusselbitar i denna komplexa process.
Han utförde sina studier på modellväxten backtrav, Arabidopsis thaliana. För att sätta igång bildandet av adventivrötter, lät han först plantorna växa i mörker i tre dagar. Sedan exponerades plantorna för ljus för att stimulera utvecklingen av adventivrötter på hypokotylen – den stamliknande vävnad som förbinder roten med växtens gröna delar.
Ämnen som styr tillväxten
Det är känt att växthormonerna auxin, jasmonat och cytokinin interagerar med varandra för att kontrollera denna process. Auxin främjar bildningen av adventivrötter, medan jasmonat och cytokininer hämmar bildningen.
Abdellah Lakehal identifierade två så kallade auxin-co-receptorer, proteiner som finjusterar auxinresponsen. Han visade också hur jasmonat kontrollerar nedbrytningen av auxin genom att reglera uttrycket av ett annat protein. Han drog slutsatsen att detta protein gör det möjligt att stabilisera interaktionen mellan auxin och jasmonat.
Abdellah Lakehal har även identifierat ytterligare komponenter som förhindrar bildandet av adventivrötter genom att reglera cytokinin-signaleringen.
Abdellah Lakehal, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, abdellah.lakehal@umu.se
Många män vet att godartad prostataförstoring kan påverka livskvaliteten. Prostatan, som normalt är stor som en valnöt, kan svullna upp och orsaka smärta samt ständiga toalettbesök. Idag finns olika behandlingsmetoder, men historiskt har det sett annorlunda ut.
Elin Björk, historiker vid Linköpings universitet har i sin avhandling riktat strålkastaren mot den behandlingsmetod som var dominerande från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet – kastrering.
Kastreringen innebar att testiklarna opererades bort i syfte att få bukt med problemen kring prostataförstoringen. Men risken för komplikationer efter ingreppet var stor.
Manlig kastrering med kvinnan som norm
Den medicinska vetenskapen har länge utgått ifrån mannen som norm. Ett exempel är att läkemedel designas efter den manliga kroppen. Men genom att studera kastrering som behandlingsform mot godartad prostataförstoring upptäckte Elin Björk att den rådande föreställningar om mannen som måttstock inom medicin, inte helt stämmer.
– Visst har mannen varit norm inom medicinhistorien, men bilden kan nyanseras. Avhandlingen visar att när det kommer till kastrering av män så har kvinnokroppen varit norm. Mannens testiklar och prostata antogs vara motsvarigheten till kvinnans äggstockar och livmoder, säger Elin Björk, nybliven doktor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Kunskaper om hur kvinnokroppen fungerade överfördes alltså till den manliga kroppen, och i förlängningen användes kunskap om kvinnors kroppar som argument för att kastrera män.
Mäns kroppar som objekt
Materialet i Elin Björks avhandling består av texter som läkare skrivit från åren 1893–1910, och som publicerats i medicinska tidskrifter som The Lancet, British Medical Journal, Annuals of Surgery och The Journal of the American Medical Association. Genom texterna har hon kunnat ta del av berättelser om vad prostatan ansågs vara, varför kastrering ansågs fungera – och varför inte.
Tidigare forskning har visat att det fanns en mycket restriktiv hållning mot att kastrera män, trots att alternativen var få. Elin Björks avhandling menar att detta är felaktigt och att kastrering sågs som en lösning av läkarkåren. Många läkare övergav inte behandlingen förrän det visade sig att den inte fungerade och att problemen med förstorad prostata återkom.
– Att man utgick från kvinnokroppen när man behandlade män visar att vi bör komma ihåg att det som vi tar för ”sanning” en viss tidsperiod, inte är sant för andra tidsperioder. Inte bara kvinnors könsorgan och kroppar varit objekt för den medicinska vetenskapen, säger Elin Björk.
Det är forskare från VTI, Chalmers och TPmod AB har studerat hur olika styrmedel kan bidra till att Sverige når målet med minskade koldioxidutsläpp, och vilka fördelningseffekter de kan ha. I studien har de tre styrmedlen skatteökning på bränsle, ökad inblandning av biodrivmedel samt det så kallade bonus malus-systemet studerats.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
Biodiesel av palmolja
En ökad andel inblandning av biodrivmedel fungerar också för att minska utsläppen i Sverige. Men biodiesel tillverkas av palmolja och EU och Riksdagen anser inte att en ökad import av palmolja är rätt väg att gå.
Som ett led i att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta infördes bonus malus-systemet för nya fordon inköpta från om med 1 juli 2018. Systemet har lanserats som ett smart sätt att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.
– Systemet kan bidra till en ökad andel elbilar men påverkar inte användningen av det stora antal fossildrivna bilar som beräknas finnas kvar 2030. Därför blir bidraget av en intensifierad variant av bonus malus blygsam, säger Staffan Algers, teknologie doktor, TPmod AB.
Mindre effekt på höginkomsttagarna
Forskarna har även studerat vilken effekt olika styrmedel ger på olika inkomstgrupper i olika delar av landet. I mellaninkomstgrupperna har bränsleskatt en svagt progressiv effekt, det vill säga att de med högre inkomster betalar en högre andel av sin inkomst. Men om även gruppen med allra högst inkomst räknas med blir effekten istället svagt regressiv; gruppen med högsta inkomster betalar inte högst andel av sin inkomst i bränsleskatt. Det innebär att höjda bränsleskatter har en mindre relativ effektiv på de högsta inkomsttagarna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Det Japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, är ursprungligen från västra Stilla Havet. Det är det viktigaste odlade ostronet, i volym och ekonomi, i Europa och världen.
– Det japanska ostronet klarar relativt stora variationer i salthalt och temperatur och det har gjort att det har kunnat sprida sig med vattenströmmarna över världen. I många länder, som till exempel Sverige, har jätteostronet etablerat sig och räknas här som en invasiv art, säger avhandlingens författare, Kirsikka Sillanpää.
Ostronen berörs av klimatförändringarna
De globala klimatförändringarna innebär att salthalten i haven förväntas förändras.
– På vissa ställen kommer salthalten att öka, till exempel genom avdunstning, medan andra havsmiljöer kommer att få lägre salthalt på grund av högre nederbörd och mer tillrinning av sötvatten från land. Störst påverkan kommer det troligen att bli i kustområden där ostronen lever och odlas, säger Kirsikka Sillanpää.
Kalciumkarbonat bygger skalet
Ostron karakteriseras av sitt tjocka skal, som till största delen är gjort av kalciumkarbonat. Kalcium, som behövs för att bygga upp och underhålla skalet, transporteras från det omgivande havsvattnet in i och igenom djuret. Transportens mål är manteln, den vävnad som omger djuret och separerar det från skalet, där kalcium lämnas till det område där skalet bildas.
– Skalet är viktigt och skyddar ostronet från fiender. Därför är det viktigt att förstå hur ostronet bildar sitt skal och vilka faktorer i omgivningen som kan påverka skalbildingen. Men mekanismerna bakom dessa kalciumtransportmekanismer är väldigt dåligt kända.
Salthalten påverkar skalet
I studierna har bland annat undersökts hur salthalten i havsvattnet påverkar uppbyggnaden av jätteostronets skal. Två havsmiljöer granskades, en med en salthalt som motsvarar den på svenska västkusten och en havsmiljö med hälften så hög salthalt.
– Vi fann att ju mindre salthalt ju mindre kalciumjoner transporterades. Troligen leder det till ett tunnare skal för ostronet.
De nya studierna visar även att kalcium huvudsakligen tas upp i jon-form. Avhandlingen ger också en ökad förståelse för hur kalcium förflyttas från havsvattnet till det nybildade skalet och presenterar en ny modell för hur detta sker.
– Studierna visar dessutom att en allvarlig skada i ostronets skal, där en hel bit av skalet har avlägsnats, repareras snabbt och börjar läka genom påverkan av kalciumkarbonat. Det sker redan efter sju dagar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
