Genom att använda det redan godkända läkemedlet på råttor kunde hjärnans vattenkanaler manipuleras med positivt resultat. Den nya studien ger hopp till de miljontals människor som varje år drabbas av hjärn- och ryggmärgsskador, menar den internationella forskargruppen bakom studien.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, drabbas cirka 75 miljoner människor i världen årligen av hjärn- och ryggmärgsskador till följd av fall, trafikolyckor, sportaktiviteter och stroke. Skadorna är ofta dödliga eller leder till livslånga funktionsnedsättningar. Nuvarande behandlingsmöjligheter har en begränsad effekt och medför ofta stora risker för patienten.

– Våra resultat öppnar för ett helt nytt behandlingsalternativ. Det är första gången som ett läkemedel har visat sig kunna användas för att påverka aquaporiners aktivitet. Alla tidigare försök att utveckla läkemedel som blockerar aquaporiner har misslyckats, säger Susanna Törnroth-Horsefield, kemiprofessor vid Lunds universitet.

Syrebrist i centrala nervsystemet

Vid hjärn- och ryggmärgsskador uppstår syrebrist i centrala nervsystemet. Under sådana förhållanden höjs salthalten i cellerna vilket medför en inströmning av vatten för att bibehålla saltbalansen. Vattnet gör att cellerna sväller och trycket ökar. Detta orsakar i sin tur skador på den känsliga vävnaden i hjärnan och ryggmärgen vilket hämmar de elektriska signalerna från hjärnan till kroppen och vice versa.

I studien upptäckte forskarna att läkemedlet TFP hindrar ett protein som heter calmodulin att binda till aquaporinerna, något som minskar cellernas genomsläpplighet för vatten och på så sätt begränsar svullnaden.

– Genom att testa behandlingen på skadade råttor kunde vi se att en enstaka dos TFP administrerat på skadestället återställde full rörelse och känsel inom två veckor till skillnad från en kontrollgrupp med råttor som inte fick behandling och visade fortsatt nedsatt rörelse och känsel efter sex veckor, säger Susanna Törnroth-Horsefield.

Läkemedel vid schizofreni

Läkemedlet TFP har traditionellt använts för att behandla patienter med schizofreni och andra psykiska sjukdomar. Eftersom långtidsanvändning är kopplat till biverkningar är upptäckten att en enstaka dos har signifikant och långverkande effekt på hjärnödem extra lovande. TFP är dessutom redan godkänt i USA och Storbritannien vilket gör att läkemedlet snabbt kan komma till användning för behandling av patienter med hjärn- och ryggmärgsskador.

– Våra resultat ger nya behandlingsmöjligheter för de 75 miljoner människor som drabbas av hjärn- eller ryggmärgsödem i världen varje år. Upptäckten är väldigt lovande inför framtiden, säger Susanna Törnroth-Horsefield.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Aston University, Harvard Medical School, Boston Children’s Hospital, University of Mosul, University of Birmingham, University of Calgary, Shaqra University, University of Copenhagen, University of Wolverhampton.

Vetenskaplig artikel:

Targeting Aquaporin-4 Subcellular Localization to Treat Central Nervous System Edema,[/language] Cell

Kontakt:

Susanna Törnroth-Horsefield, professor, Avdelningen för biokemi och strukturbiologi, Lunds universitet, susanna.horsefield@biochemistry.lu.se

För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.

– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit.

Gjort en klimatkalkyl

Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till.

En 2+1väg är en landsväg eller motortrafikled som byggts om för att höja säkerheten. Vägen har omväxlande ett eller två körfält i vardera riktningen.

– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045?

Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045.

Lösning som kräver stora omställningar

Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:

– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten.

Vetenskaplig artikel:

Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project. (Ida Karlsson och Filip Johnsson på Chalmers, samt Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.) Renewable and Sustainable Energy Reviews

Kontakt:

Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, ida.karlsson@chalmers.se

Biomassan är en knäckfråga

På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan.

Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.

– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.

Fler områden för förbättringar

Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid.

– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja.

Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält.

– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.

”Politikerna måste bestämma sig”

Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045.

– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå.

– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad.

Flera stora infrastrukturprojekt pågår just nu, som bygget av Förbifart Stockholm och tunnlar och broar för Götaälv och Mälarbanan. Sveriges ledande betonglabb vid Luleå tekniska universitet utvecklar nu nya betongmetoder, för att redan i år kraftigt kunna minska koldioxidutsläpp och kostnaderna inom svensk betongbransch, inte minst när man bygger i kallt klimat.

– Vi vill förenkla så att betongbranschen – under pågående byggprocess på plats – själv kan undersöka den betong man gjuter. Om byggingenjörerna kan sätta in åtgärder mot sprickor direkt, kan betongen hårdna bättre utan problem. Klarar man att helt undvika sprickbildning blir kvaliteten på betongkonstruktionen högre och förtjänsten är stor, både i pengar och miljö, säger Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Utvecklar metoder för kontroll av sprickbildning

Thysell-laboratoriet vid Luleå tekniska universitet har utfört och utvecklat betongteknisk provning i Sverige sedan 1980-talet, med bland annat betongprovning för Sveriges längsta bro Öresundsbron, och ligger i framkant i Europa. I Thysell-laboratoriet utarbetar forskarna metoder för kontroll av sprickbildning i betong och hållfasthet över tid i konstruktioner för bland annat infrastruktur.

De tittar på hur betongen under hårdnandet reagerar vid yttre belastning och när temperaturen ökar i ett nygjutet betongelement som expanderar och senare kontrakterar. Om betongelementet sitter fast vid gjutningen som i till exempel en tunnel, uppträder spänningar och under avsvalningen kan dragspänningar uppstå som kan spräcka betongen, så kallade avsvalningssprickor. Det är bland annat sådana kritiska skeden som betongbranschen själv nu ska kunna upptäcka och påverka direkt på plats.

Betongens egenskaper mäts under gjutprocessen

– Vi ska förbättra försöksmetoderna för betongbranschen genom att vidareutveckla de modeller vi har tagit fram för analyserar i labbet, så att de fungerar direkt på byggarbetsplatsen. Det handlar om hur man mäter betongens egenskaper under pågående gjutprocess med trådlösa sensorer och hur man väljer lämpliga åtgärder för att till exempel undvika sprickbildning. Förenklingar är viktiga. Vi kallar detta digitaliserat byggande och har lanserat ordet DigiBetong inför framtida arbete inom området, säger Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, som ingår i forskarteamet.

De metoder som Thysell-laboratoriet utvecklar beräknas få stor betydelse för betongtillverkare och byggentreprenörer så att de kan göra prognoser och vidta optimala metoder på bygget, liksom för beställare av planering och byggande av projekt som till exempel Förbifart Stockholm.

Vinst på 30-50 miljoner kronor årligen

– Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras. En annan aspekt är att livslängden blir längre för en ouppsprucken betongkonstruktion, och det i sig är en stor förtjänst i hållbarhet, säger Mats Emborg.

Inom de närmaste tiotals åren har betongbranschen även mycket stora ambitioner att minska miljöbelastningen. Redan nu har forskarna på Luleå tekniska universitet testat betong i labbet med 15 procent lägre miljöbelastning jämfört med tidigare, men målet är högre.

– Innan det här året är slut har branschen tagit fram betong som minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent. Det blir mycket spännande att se hur dessa nya betongsorter uppför sig i vårt laboratorium och hur vi kan förfina betongen, säger Mats Emborg.

Kontakt:

Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet, mats.emborg@ltu.se
Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, martin.nilsson@ltu.se

Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer, och har en tydlig inverkan på dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada, visar en en internationell studie som letts av Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL). Jörg Brunet från SLU har bidragit med data från skånska lövskogar.

Under krontaket skapas klimatförhållanden som varierar från lokal till lokal, vilket är mycket viktigt för livet i skogen. Här syns vitsippor på en av de svenska undersökningslokalerna, Linnebjers naturreservat öster om Lund. Foto: Jörg Brunet

I vetenskapliga studier anses ”klimatuppvärmning” vara den uppvärmning som uppmäts av tusentals standardiserade väderstationer jorden runt, och de är vanligtvis belägna på öppna ytor och mäter temperaturen 1,5 till 2 meter ovanför markytan. Ändå lever merparten av alla landbaserade arter i skogar, med många som lever i underbestånd och i jord. Till följd av detta har klimatdata som samlas in från öppna ytor endast begränsat värde för skogens arter.

Det internationella forskarlaget som nu kommer med de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, visar också hur uppvärmningen i skogen skiljer sig från den på öppna ytor. För att få fram dessa uppgifter har Florian Zellweger från WSL och hans kollegor mätt temperaturen i skogens inre på 100 platser i Europa och kombinerade dessa mätningar i en datormodell med upp till 80 års data om krontakens täthet. Denna senare serie omfattade data från nästan 3 000 platser – inklusive vegetations- och temperaturdata från lövskogar i Skåne, tillhandahållna av Jörg Brunet vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Fördröjd klimatanpassning

I studien framhållet forskarna att de mätningar av klimatuppvärmning som har gjorts på öppna ytor inte ger en tillräckligt bra bild av de temperaturförändringar som uppstår under trädkronorna. Om krontaket är tätare buffrar det klimatuppvärmningen för de organismer som bor under det. Om det blir glesare ökar temperaturen under det snabbt.

– Denna kunskap är viktig för förståelsen av klimatförändringarnas inverkan på skogens biologiska mångfald, förklarar Jörg Brunet.

Krontaket buffrar klimatuppvärmningen för de organismer som lever nedanför, här på en av de platser där vegetations- och temperaturmätningar kombinerades: Duckarp, väster om Kristianstad. Foto: Jörg Brunet

Alla organismer har en optimal temperatur vid vilken de trivs bäst. När klimatet blir varmare breder värmeälskande arter ut sig, medan arter som är anpassade till svalare temperaturer eventuellt kan sprida sig till högre belägna områden. Den optimala temperaturen för skogsorganismer är emellertid betydligt lägre än de faktiska uppmätta temperaturerna; dessa organismer släpar därför efter när det gäller klimatanpassning.

– Med tanke på den globala klimatförändringen kan man säga att många arter lever under temperaturförhållanden som blir allt mindre optimala, konstaterar huvudförfattaren Florian Zellweger på WSL.

Värmegynnade arter tar över

Om det skyddande krontaket försvinner – vare sig det sker naturligt eller genom mänskligt ingripande – utsätts alltså växterna som bor därunder för ytterligare en drastisk uppvärmning som de är dåligt förberedda för. Deras tidigare svala, skuggiga och vanligen fuktiga livsmiljö utsätts plötsligt för intensiv värme mycket oftare och under längre perioder, och jorden torkar också ut.

Många arter kan inte anpassa sig tillräckligt snabbt, ersätts av värmegynnade arter och kan dö ut lokalt. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet sommarvärmeböljor i Europa kommer detta sannolikt att förändra skogens biologiska mångfald och innebära problem för enskilda arter, enligt Zellweger. Skogsförvaltare bör därför ta hänsyn till hur olika skogsskötselåtgärder kan påverka klimatförhållandena i skogens inre och därmed den biologiska mångfalden.

Vetenskaplig artikel:

Forest microclimate dynamics drive plant responses to warming Science.  Florian Zellweger m.fl.

Kontakt:

Jörg Brunet, professor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, jorg.brunet@slu.se

ForestREplot – en databas för permanenta provytor i fältskiktet av tempererade lövskogar i Europa och Nordamerika, som förvaltas av Gents universitet i Belgien.

Människor och lantbrukets djur konkurrerar om de proteinfoder som jorden kan producera. Johanna Karlsson har i sin avhandling vid SLU undersökt möjligheterna att utfodra mjölkkor helt utan spannmål, soja och andra fodermedel som kan användas till människor, och istället utnyttja proteinrika biprodukter från livsmedelsindustrin och från bioenergiproduktion i kombination med gräs/klöver-ensilage.

– Min slutsats är att kor kan producera mycket mjölk även när de utfodras sådant som människor inte äter, och att detta bidrar till en hållbar livsmedelproduktion, säger Johanna Karlsson.

För mycket kraftfoder är inte produktivt

Korna visade sig alltså producera mycket mjölk även när spannmål och soja inte ingick i fodret. Kraftfodret bestod av biprodukter från tillverkning av socker, etanol, rapsolja och mjöl istället för potentiella livsmedel såsom vete, korn, havre och bönor. Och korna kunde alltid äta hur mycket ensilage de ville.

Mängden biprodukter som passar som ko-foder kommer dock inte att räcka till om vi fortsätter att utfodra korna med mycket kraftfoder. Ett annat sätt att öka nettoproduktionen av livsmedel är därför att begränsa kraftfodergivan, och låta mjölkkorna äta mer gräs och klöver.

Gräs och klöver som foder är bra för miljön

– Mjölkkor som utfodrades med lägre givor av biprodukter och mycket ensilage producerade mycket mjölk utan att vikt och hull påverkades negativt, säger Johanna Karlsson. Vi såg heller inga tecken på att fruktsamheten blev sämre.

Vallodling (gräs och klöver) är bra för miljön på flera sätt, då det ökar kolinlagringen i marken och därmed är bra för klimatet och jordens bördighet. Det är också en gröda där det används lite bekämpningsmedel mot skadedjur och ogräs.

– Med minskade mängder kraftfoder ställs högre krav på ensilaget. Ensilage innehåller mycket fibrer och ofta mindre energi och protein än kraftfoder, men om man skördar vallen tidigt är det möjligt att få ett ensilage som innehåller mycket energi och protein, säger Johanna Karlsson.

– Det vi främst har jämfört är nettoproduktionen av protein och energi, men vi har även beaktat näringsmässiga skillnader i proteinkvalitet mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel. Även då var det mer gynnsamt att utfodra biprodukter.

Avhandling:

Milk production from grass and byproducts – for improved sustainability of dairy

Kontakt:

Johanna Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala johanna.karlsson@slu.se 

Martin Nordströms forskning handlar om penningpolitik, och i sin avhandling har han valt att undersöka effekten av de metoder som centralbanker använder för att pengar ska behålla sitt värde över tid. I sin avhandling från Handelshögskolan vid Örebro universitet har han fokuserat på de alternativa metoder som använts när centralbankerna inte kunnat använda sitt vanliga vapen – räntan – eftersom denna inte kunnat sänkas lägre.

Köpa obligationer och berätta om framtida ränteförändringar

– Egentligen är det två verktyg jag har fokuserat på: obligationsköp och det som kallas ”forward guidance”, berättar Martin Nordström .

Obligationsköp innebär att centralbanken köper statsobligationer för att på så sätt öka efterfrågan på obligationer och därmed sänka räntan. Forward guidance innebär att centralbanken försöker påverka förväntningarna på den framtida räntan genom att berätta om framtida ränteförändringar.

I normalfallet används forward guidance när en centralbank vill sänka räntan, men Martin Nordström tittade på en situation där Riksbanken i stället flaggade för kommande höjningar av räntan.

– Mellan 2010 och 2014 kan man se att Riksbankens räntebana – alltså prognosen för hur reporäntan ska utvecklas – var osedvanligt oprecis. Under den här perioden var Riksbanken orolig för hushållens höga skuldsättning och jag menar att man därför använde räntebanan för att försöka få marknaden att tro på högre räntor i framtiden. Högre korta räntor i framtiden skulle innebära högre långa räntor idag, och man ville nog på det sättet motverka en hög skuldsättning.

Dåliga prognoser kan skada förtroendet

Problemet är, enligt Martin Nordström, att Riksbanken bara kunde ändra förväntningarna genom att sätta räntebanan högre än marknadens förväntningar.

– Och när till och med marknadens förväntningar var för höga, så satt man där med en väldigt dålig prognos under flera år i rad.

Martin Nordström tror att samma problem kan uppstå idag. Han menar att viljan att sänka räntan gör att centralbankens prognos måste avvika från marknadens, vilket i långa loppet antagligen gör det till en sämre prognos.

– Risken är att marknaden börjar misstro Riksbankens prognos, och det skulle kunna vara mycket skadligt för penningpolitiken.

Obligationsköp inget effektivt styrmedel

I sin avhandling drar Martin Nordström också slutsatsen att Riksbankens köp av obligationer sedan 2015 inte tycks ha påverkat konsumtionstillväxten. Detta till skillnad mot i USA, där man kan se att den amerikanska centralbankens köp av obligationer har bidragit till en ökad tillväxt.

– Om inte konsumtionen påverkas så är det osannolikt att obligationsköpen påverkat den reala ekonomin.

Däremot visar avhandlingen att obligationsköpen har påverka priserna på kommunobligationer, vilket är intressant, menar Martin Nordström.

– Om obligationsköpen sänker priset på upplåning och andra finansiella tillgångar, men inte påverkar konsumtionen och de reala tillgångarna, innebär det stora problem för penningpolitiken. I värsta fall kan obligationsköpen då leda till ökade risker på finansmarknaden utan att man får genomslag på inflationen i konsumtionspriser.

Bättre kunskap kan minska risk för negativa effekter

Martin Nordström tror dock inte att den slutsatsen gäller för de stödköp av obligationer som Riksbanken gör just nu, under corona-krisen.

– De stödköp vi ser nu genomförs för att förse företag med likviditet, alltså pengar, under en kris, vilket inte var fallet när man köpte statsobligationer.

Martin Nordström hoppas att hans avhandling ska leda till bättre kunskap om vilka effekter olika penningpolitiska åtgärder får på samhällsekonomin.

– Om centralbanker kan undvika att använda ineffektiva instrument som dessutom riskerar att ha oönskade negativa effekter på finansmarknaden eller skada centralbankens förtroende är antagligen en del vunnet, säger han.

Avhandling:

Unconventional Monetary Policy at the International, National and Local Level

Kontakt:

Martin Nordström, Handelshögskolan vid Örebro universitet, martin.nordstrom@oru.se

– En slutsats är att man skulle kunna använda smaktest eller gentest för att identifiera personer som är i riskgrupp och som kan behöva särskilda kostråd för att minska kariesrisken, säger Linda Eriksson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Linda Eriksson i fyra studier under fyra år studerat sammanlagt nästan 300 personer i åldern 17 – 23 år. Uppgifter om saliv, bakterieflora i munnen, karies och livsstil har samlats in. I en av studierna gjordes även smaktester, undersökning av gener och enkäter.

Flera olika bakterier bakom karies

Resultaten visar att det inte är så enkelt som att karies, det som ofta kallas hål i tänderna, bara orsakas av en enda sorts bakterier. Den vanligaste kariesbakterien, ”tandtrollet”, Streptococcus mutans saknades i bakteriefloran hos vissa av personerna som ändå uppvisade tecken på karies. De personernas munnar hade istället koloniserats av en mer spridd syraproducerande sammansättning av olika bakterier.

Ett annat resultat handlar om ärftliga egenskaper. Det visade sig att en variation i en specifik gen innebär att personen som har denna variation både har mindre känsla för söt smak och ökad förekomst av karies. Detta dubbla samband är inte tidigare känt. En förklaring till den ökade kariesen skulle kunna förmodas vara att personerna med denna variation i genen SL2CA4 behöver sockra mer för att uppnå samma upplevelse av sötma som andra.

Test av sötsug

Om detta resultat kan upprepas i fler studier, skulle en framtida förebyggande åtgärd kunna vara att via smaktest och/eller gentest identifiera personer som har denna risk för extra sötsug och redan i ett tidigt stadium sätta in extra informationsinsatser för dem om möjligheter att hålla nere sockret.

– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftliga faktorer, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi givetvis inte påverka men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien, säger Linda Eriksson.

Avhandlingen:

Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries

Kontakt:

Linda Eriksson, linda.eriksson@umu.se

För att hitta ett effektivt läkemedel som kan stoppa det nya coronaviruset från att orsaka sjukdomen Covid-19 behöver forskarna förstå hur virusets förmåga att föröka sig kan blockeras. Viruset kommer då att ”dö ut” eftersom det misslyckas med att kopiera sin arvsmassa (replikera sitt RNA) inne i värdcellen och därefter göra infektiösa partiklar. Ett sätt att få denna kunskap är att använda intensiv röntgenstrålning som ger en detaljerad bild av strukturen hos de proteiner som är involverade i replikeringsprocessen.

16 proteiner för förökning

Det finns 16 så kallade icke-strukturella proteiner (Nsp:er) i SARS CoV-2, vilka spelar en viktig roll i den virala replikationen och transkriptionen, de första stegen i virusets förökning. Att störa virusets förmåga att replikera sig, och därmed kunna fortsätta att producera ett livskraftigt virus, är i fokus för många internationella forskare. Högupplösta kristallografiska och andra strukturbiologiska undersökningar spelar en viktig roll för att antingen hitta nya virushämmare eller för att studera hur befintliga läkemedel kan användas för att blockera det nya coronaviruset.

Replikation: Förökning av arvsmassan genom kopiering av DNA eller RNA inuti cellkärnan. Virus, som inte har ett eget replikationssystem, snyltar på värdcellens maskineri.

Transkripition: Översättning till proteiner, efter receptet i arvsmassan (DNA- eller RNA-koden). Virus, som inte har något eget transkriptionssystem, använder även här värdcellens maskineri. Proteinerna är nödvändiga för att bygga nya virus-molekyler.

Det finns flera proteiner involverade i kontrollmekanismen som viruset har för att skydda sin arvsmassa.

Ett internationellt samarbete mellan UCL School of Pharmacy, Lund Protein Production Platform (LP3) och ESS DEMAX Laboratory fokuserar på tre av dessa: Nsp10, Nsp14 och Nsp16, i syfte att identifiera små kemiska molekyler som kan ändra dessa proteiners funktioner.

Proteinkristaller led i utveckling av läkemedel

En viktig metod i läkemedelsutveckling heter Fragment-based ligand discovery (FBLD). Strategin med denna teknik är att man vill hitta flera små molekyler, fraktioner av ett möjligt komplett läkemedel, som binder eller hindrar proteinet man studerar. Dessa kan sedan sättas ihop till ett färdigt läkemedel. En viktig del i den här metoden är att få fram kristaller av proteinerna, och med hjälp av röntgenstrålning få strukturell information om hur de ser ut. Därefter kan man söka efter de små molekylhämmarna och förbättra dem med målet att blockera virusets möjligheter att föröka sig.

Forskargruppen har därför påbörjat studier av dessa tre proteiner från SARS CoV-2.

Tillverkat kristaller av Nsp10

Just nu arbetar forskarna med att ta fram högupplösta modeller av kristallstrukturerna hos de tre proteinerna. Arbetet kommer att kompletteras med biofysiska och biokemiska karakteriseringsexperiment – som termisk stabilitet, interaktionsstudier proteinerna emellan och strukturanalyser med proteinerna i lösning med röntgen- och neutronspridning. Nyligen lyckades forskningsgruppen producera kristaller av ett av dessa proteiner, Nsp10 (se bild nedan).

Till vänster: En droppe som visar många hexagonalformade kristaller av SARS CoV-2 Nsp10. Till höger: Enkelkristall av Nsp10 fryst i en 0,08 mm loop. Fotona tagna vid strålröret BioMAX. Bild: Max IV-laboratoriet

Genom att snabbt få tillgång till strålröret BioMAX på MAX IV, samlades data in till cirka 2.6 Ångström, vilket är måttet på en upplösning där man kan få en detaljerad bild på molekylnivå.

Proteinmodell över SARS CoV-2 Nsp10 i obunden form. Bild: Max IV-laboratoriet

Nu arbetar forskningsgruppen vidare med att få fram kristallstrukturerna även av proteinerna Nsp14 och Nsp16.

MAX IV-laboratoriet gör det osynliga synligt

MAX IV-laboratoriet är en nationell forskningsanläggning med Lunds universitet som värduniversitet. Forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt. De forskar inom bland annat fysik, kemi, geologi, ingenjörs- och materialvetenskap, strukturbiologi, medicin och nanoteknologi.

MAX IV-laboratoriet invigde i juni 2016 en ny anläggning vilken är en världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggningar. Ungefär 270 personer är idag anställda vid MAX IV-laboratoriet.

I nuläget är 16 strålrör, de experimentstationer där forskningen bedrivs, finansierade och i olika stadier av färdigställande eller i drift och tar emot forskare för experiment. Totalt kommer cirka 25 strålrör att kunna installeras på de två lagringsringarna samt i förlängningen av linjäracceleratorn. Fullt utbyggt kommer MAX IV-laboratoriet att kunna ta emot upp mot 2 000 forskare per år.

Kontakt:

Professor Frank Kozielski, UCL School of Pharmacy, f.kozielski@ucl.ac.uk
Dr Wolfgang Knecht, Lunds universitet, wolfgang.knecht@biol.lu.se
Dr Zoë Fisher, ESS, zoe.fisher@ess.eu
Dr Ana Gonzalez, ana.gonzales@maxiv.lu.se
Dr Jie Nan, jie.nan@maxiv.lu.se

Många människor vill, eller måste för sin hälsas skull, ändra sina levnadsvanor och bli mer hälsosamma, till exempel genom att börja motionera, äta mer hälsosamt eller sluta röka. Även om många vill göra en förändring är det ingen enkel uppgift. Forskning visar att motivation och stöd, till exempel från en familjemedlem eller coach, ökar chanserna att lyckas.

– I den här studien undersöker vi hur digital coachning fungerar som stöd i en beteendeförändringsprocess, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF. Tillsammans med Friskvården i Värmland har vi utformat en studie där vi tittar på hur sms påverkar motivationen hos de personer som kommer till Friskvården i Värmland för att få stöd med att förändra sina mat- och motionsvanor. Sms:en är utformade utifrån varje persons behov, det kan vara påminnelser, peppande tillrop eller frågor, och skickas av en hälsokonsulent som personen också har fysiska möten med.

Motivation – en avgörande faktor

Målet med studien är att få mer kunskap om hur digitala tjänster kan komplettera fysiska möten, till exempel med en hälsokonsulent, och förstärka ett förändringsbeteende. Kunskap som kan användas för att utforma en digital coachningstjänst som i sin tur kan vara ett bra komplement inom till exempel hälso- och sjukvård.

– Motivation är ofta en avgörande faktor för framgång och i vårt arbete ser vi att fysiska möten inte alltid räcker till, säger Birgitta Sjökvist, verksamhetschef för Friskvården i Värmland. Därför är vi intresserade av att se om och hur ett digitalt hjälpmedel kan vara ett sätt att stötta den som vill förändra sitt beteende, men också våra medarbetare, i detta arbete.

– Resultat från en tidigare pilotstudie visade att individuellt anpassade digitala lösningar ökade motivationen hos deltagarna. Nu tar vi nästa steg och tittar på hur denna typ av tjänst ska vara utformad för att fungera mest effektivt, avslutar Charlotte Bäccman.

Studien drivs av forskarna Charlotte Bäccman, Linda Bergkvist och Erik Wästlund vid CTF och genomförs i samverkan med Friskvården i Värmland.

Kontakt:

Charlotte Bäccman, CTF vid Karlstads universitet, charlotte.baccman@kau.se  
Birgitta Sjökvist, Friskvården i Värmland, birgitta.sjokvist@ihvarmland.se

Sedan coronaviruset SARS-CoV-2 tvingade land efter land att stänga ner är världen inte längre sig lik. Förutom höga dödstal, ser vi hur oljepriset sparkar bakut och arbetslösheten slår i taket. Samtidigt är luften i städerna bättre än på decennier och den biologiska mångfalden frodas. Frågan är vilka effekter som kommer att bestå och vilka områden som kommer att ha påverkats mest när världen vaknar på nytt efter månader – kanske till och med år – av nedstängning och isolering.

Här är några tänkbara framtida scenarier för ett antal områden.

Produktionen: mer lokala försörjningskedjor

Kraftigt importberoende och utan beredskapslager stod Sverige handfallet när andra länder stängde sina gränser och stoppade sin export. Det dröjde inte länge innan det kom krav på att dels återetablera beredskapslager, dels öka den inhemska produktionen av allt från matvaror till sjukvårdsmaterial för att slippa vara beroende av import. Och många av kraven kommer troligtvis att bli hörda.

Hemflyttad tillverkning av olika komponenter kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige. Bild: Deposit

– När den globala motorn Kina stängde ner blev riskerna med dagens globala försörjningskedjor väldigt tydliga. Det kommer att få företag att se över var de lokaliserar sin produktion och hur de bygger upp sina leverantörsbaser. Vi kommer troligtvis att få till mer lokala försörjningskedjor, åtminstone för samhällskritiska produkter, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan Gävle.

Ökat hållbarhetstänk

Enligt honom hade många svenska företag redan börjat att se över placeringen av sin produktion innan krisen bröt ut, främst på grund av att det inte var lika fördelaktigt att producera i lågkostnadsländer som företagen först trodde. Ökande konsumentkrav på anpassning och hållbarhet är dessutom svårare att tillgodose om produktionen ligger på andra sidan jorden.

– Många företag hade redan innan börjat att titta på att bygga upp regionala och lokala försörjningssystem, men coronakrisen blir en spark i baken. Även tanken på att det kan komma nya virus i framtiden med ännu större konsekvenser kommer att få företag att dra öronen åt sig.

Fler arbetstillfällen i Sverige

Hemvändande produktion leder till positiva effekter på antalet arbetstillfällen i Sverige. Dock kommer produktionen att se annorlunda ut än tidigare, med mer automation och digitalisering.

– En utveckling mot mer lokala försörjningskedjor är positivt för Sverige och hela världen. Det är viktigt med en stark och välmående tillverkningsindustri och att produktion och konsumtion kommer närmare varandra. Svenska företag ska fortfarande växa och verka globalt, men med lokala lösningar, säger Per Hillertofth.

Politiken: kvinnliga chefer ökar i förtroende

Virusets snabba spridning gjorde att många länder stängde ner sina samhällen blixtsnabbt. Folk förbjöds att ta sig till arbetet och skolan och till och med att gå ut. Det snabba agerandet gjorde att det sällan eller aldrig fanns tid att ta demokratiskt förankrade beslut.

Finlands statsminister Sanna Marin har hyllats för sin hantering av coronakrisen. Bild: Laura Kotila, Valtioneuvoston kanslia

Krissituationer generellt innebär en utmaning för demokratiska beslutsprocesser. Regeringar behöver ofta fatta snabba beslut vilket innebär att det blir svårt att bevara öppenheten och att få en insyn. Det saknas ofta tid för diskussioner och samtal, säger Joakim Johansson, docent i statsvetenskap vid Mälardalens högskola.

Vård och omsorg en ledarskapsfråga

Men inte något ont som inte för något gott med sig. Vanligtvis anses säkerhetsfrågor kräva ett ledarskap som omfattas av handlingskraft, mod och styrka – egenskaper som traditionellt har ansetts vara manliga. Coronakrisen handlar dock inte bara om militära hot mot säkerheten utan också om hälsa, vård och omsorg – egenskaper som traditionellt har förknippats med kvinnor. Vid pandemier verkar dessa egenskaper uppväga kraven som i allmänhet talar emot kvinnliga ledare och till och med vara dem fördelaktiga.

– De länder som har kvinnor som regeringschefer har ökat i förtroende på flera håll.

I jämförelse med andra typer av krisfrågor kan den här typen av kriser alltså till och med leda till att kvinnligt ledarskap premieras och får en skjuts framåt.

Vården: uppvärdering av vårdyrket

Många är överens om att krisens verkliga hjältar är vårdpersonalen som dag efter dag riskerar sina liv för patienter i mer eller mindre improviserade skyddskläder, på mer eller mindre välutrustade intensivvårdsavdelningar.

Den samlade vårdpersonalens larm om ohållbara arbetsförhållanden och bristfälliga löner hörsammades äntligen och sjuksköterskor, städare och biomedicinare hyllades med applåder och gratis mat. Det är dock inget som går att leva på i längden och frågan är om deras status kommer att hålla i sig även på andra sidan krisen? Det hoppas och tror Åsa Engström, intensivvårdssjuksköterska och professor i omvårdnad och vid Luleå Tekniska Universitet.

Förtroendet för vårdpersonalen har ökat ytterligare under coronapandemin, och allt fler söker sig till vårdyrken. Bild: Deposit

– Man har fått en väldig tilltro till vårdpersonalen eftersom man har sett vilken betydelse dessa människor har i vårt samhälle och jag tror att yrket kommer att uppvärderas. Men jag tycker att det är synd att det inte har framgått tidigare och att det krävs en kris och rubriker för att de ska synas.

Trots att mycket tyder på att det mest akuta tror Åsa Engström att det kommer att finnas ett förhöjt behov under lång tid framöver.

Ökad psykisk ohälsa

– Jag är rädd att det kommer att komma efterdyningar, till exempel psykisk ohälsa som har orsakats av bland annat isolering och ensamhet, brist på beröring och även på grund av arbetslöshet.

Samtidigt kommer det att finnas ett behov hos vårdpersonalen att gå igenom vad de har varit med om under arbetet med coronapatienterna.

– Man har inte alltid kunnat bedriva den vård man har önskat. Till exempel brukar intensivvårdspatienterna få ha anhöriga med sig och man brukar ha tid att lära känna varandra. Nu blev kontakten minimal och det kommer att finnas ett behov att bearbeta detta.

Klimatet: tillfälle att ställa om till hållbarhet

Den största frågan innan coronakrisen kom och slog undan benen på alla, var klimatkrisen. Greta Thunberg försökte få världens regeringar att förstå allvaret, men en stigande koldioxidhalt i atmosfären verkade inte vara skrämmande nog för att göra några radikala förändringar. Så kom coronakrisen och många länder stängde ner sina förorenande industrier över en natt. Resultatet: kristallklar luft och minskad nedskräpning.

Miljön kan bli en vinnare. Renare luft och mindre nedskräpning är ett resultat av coronakrisen. Bild: Deposit

Kommer krisen att leda till den gröna revolution som planeten behöver eller kommer människans desperation över förlorade inkomster göra att vi återgår till oljeberoendet?

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, tror dock att frågan är lite mer komplicerad.

Ändra riktning på ekonomin

– Baserat på gamla lågkonjunkturer finns det två alternativ: antingen lyckas man bara fokusera på en sak i taget och därför får klimatfrågan stå tillbaka eller så ser man det som ett tillfälle att se över sin produktion. De som har ett gediget intresse ser kanske möjligheterna att koppla ihop kriserna och förbättra sin verksamhet.

Således kan coronakrisen vara ett gyllene tillfälle att ändra riktning på den rådande fossila konsumtionsekonomin.

– Det går fortfarande att ha välfärd, till och med tillväxt, men vi måste styra om riktningen på den så att den omfattar satsningar på grön ekonomi. Istället för att bara vräka ut pengar på gamla olje-/bil- och flygbolag borde vi satsa på att rädda kollektivtrafiken och nya branscher och tekniker så som förnybar energiproduktion.

De som tror att klimathotet redan är avvärjt i och med den globala samhällskollapsen har dock fel. Bara för att indierna återigen kan se Himalaya tack vare minskad smog betyder det inte faran är över.

Koldioxiden behöver bromsas

– Tiotusentals liv har räddats genom att luften har blivit bättre och då tror man kanske att detsamma gäller för klimatet. Men det är stor skillnad. Lokala föroreningar som exempelvis kväveoxider försvinner efter några dagar. Utsläppen av koldioxid blir kvar länge och halten i atmosfären kommer bara att minska med någon tiondels procent.

Thomas Sterner jämför ackumulationen av koldioxiden i atmosfären med att öka hastigheten på en oljetanker lite varje år. När den väl har fått upp farten tar det lika lång tid att bromsa den.

– Det behövs ännu mer rening än vad vi har nu och det behöver pågå under hela detta sekel. Detta varken vill eller kan vi uppnå med en nedstängning av ekonomin utan med helt ny teknik.

Experterna verkar alltså enade – inget ont som inte för något gott med sig. Trots att det ser mörkt ut just nu kan vi kanske se fram emot att produktionen flyttar hem, vilket leder till fler jobb. att kvinnligt ledarskap premieras, vårdyrkets status förhöjs och att klimatfrågan får ytterligare vind i seglet.

Och förhoppningsvis står världen bättre rustad inför nästa pandemi.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Biomarkörer är proteiner som kan komma från vätskan i tandköttsfickan eller från bakterier som växer runt tänderna under tandköttet. Bakterierna sitter i biofilmer under tandköttet och är en viktig faktor bakom nedbrytningen av benvävnader runt tänderna. I en nyligen avslutad studie, ledd av Gunnel Svensäter, har man lyckats identifiera flera potentiella biomarkörer som kan bidra till denna nedbrytande process: proteinet gingipain från bakterien Porphyromonas gingivalis, som de kunde ringa in via laboratoriestudier, och ubiquitin C, ett mänskligt protein som visade sig finnas i högre halter hos patienter drabbade av tandlossning.

Vidare tyder experimentella studier på att vissa proteiner, som bidrar till att förstärka infektionsförsvaret, finns i för låg halt då risk för tandlossning föreligger.

– Våra resultat antyder att vissa potentiella markörer som ubiquitin C och gingipains finns oftare hos sjuka personer medan andra nyttiga inflammationsprotein saknas. Vi kan alltså inte säga att de kan förutsäga tandlossning förrän vi gjort kliniska studier som visar vilka som får sjukdomen och vilka som inte får det, säger Gunnel Svensäter.

Prover ska tas från hundratals patienter

Därför inleds nu kliniska studier med provtagning i tandköttsfickor hos hundratals patienter från specialistkliniker hos Folktandvården i Skåne och i Blekinge. Som jämförelse tittar man på en grupp högrisk- och en grupp lågriskpatienter. Börje Sellergren, professor i biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet, har tagit fram en sensor som förenklar mätningen av gingipain. Denna studie beräknas bli klar under året. Dessutom görs en gedigen analys av alla idag kända inflammationsproteiner.

Hypotesen är att det krävs ett urval av ett tiotal biomarkörer för att kunna få fram ett resultat som visar vilka som kan förutsäga tandlossning, om förekomsten av vissa bakterier kan berätta något om framtiden eller inte.

Följer patienter under lång tid

För att kunna validera resultaten krävs fortsatta undersökningar där forskarna fortsätter att följa ett urval av cirka 500 patienter under tre till fyra år.

– Nu mäter vi hundratals proteiner. Om vi testar 500 patienter måste vi skala ner och mäta de markörer vi hittat för att det ska vara genomförbart och gå att validera resultatet, säger Gunnel Svensäter.

Allvarlig parodontit, det vill säga att man förlorat en tredjedel av benvävnaden runt en tand, drabbar 7-10 procent av svenskarna. Målet med forskningen på sikt är att kunna hitta riskpatienter på ett tidigt stadium och kunna sätta in hjälp tidigt. Det är också en fråga om var tandvården sätter in sina resurser, menar Gunnel Svensäter.

– Vi behöver satsa mer på dem som verkligen behöver vård, säger Gunnel Svensäter.

Kontakt:

Gunnel Svensäter, forskare i odontologi, Malmö universitet, gunnel.svensater@mau.se

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

– Studien är unik då det är den första direkta jämförelsen som har gjorts av KBT öga mot öga och KBT via internet för hälsoångest. Resultaten visar att det med en behandling som helt och hållet förmedlas online går att åstadkomma de tuffa beteendeförändringar som krävs.

– Detta är särskilt relevant i nuläget då coronaviruspandemin begränsar möjligheterna till fysiska möten, samtidigt som oro för att drabbas av sjukdom diskuteras i allt högre utsträckning, säger Erik Hedman-Lagerlöf, professor i psykologi och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Plågsam oro för allvarlig sjukdom

Hälsoångest, som tidigare kallades hypokondri, innebär att en person överdrivet och återkommande oroar sig för att drabbas av allvarlig sjukdom, samt att oron för med sig stort lidande och hindrar normalt fungerande i vardagen. Omkring 3,5 procent av befolkningen beräknas lida av hälsoångest. Upp emot 20 procent av patienterna vid medicinska specialistkliniker beräknas ha hälsoångest, vilket innebär en stor belastning på sjukvårdssystemet.

Behandling med KBT, med veckovisa möten med en psykolog eller psykoterapeut, hjälper två av tre drabbade. Men eftersom tillgången till KBT är låg, och köerna ofta är långa, ville forskarna undersöka effekten av behandling via internet. Patienten tar då del av ett omfattande informationsmaterial via internet och har kontakt med sin behandlare via e-postliknande textmeddelanden. Patienten gör också beteendeförändringar i sin vardag, precis som i KBT öga mot öga.

I studien lottades 204 vuxna med hälsoångest till att under tolv veckor få KBT antingen öga mot öga eller via internet. Resultatet mättes genom att deltagarna varje vecka under behandlingen skattade sin upplevda hälsoångest utifrån det standardiserade frågeformuläret Health Anxiety Inventory.

Online-behandling fungerade nästan lika bra

Enligt forskarnas resultat fungerade KBT via internet i stort sett lika bra som när behandlingen gavs öga mot öga. Detta trots att den genomsnittlige internet-behandlaren bara lade ner 10 minuter per patient och vecka, jämfört med drygt 45 minuter i sedvanlig KBT.

– En stor fördel är att behandlaren kan hjälpa fler patienter på samma tid, men också att behandlingen kan ges oavsett var personen befinner sig geografisk, exempelvis till personer i glesbygd. Att det går att tillgodogöra sig information och kontakta en behandlare vid vilken tidpunkt som helst innebär också att behandling kan komma dem till del som har svårt att ta ledigt från arbetet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Han lyfter ytterligare en positiv aspekt med KBT via internet: att även patienter som normalt undviker psykologisk behandling på grund av ett upplevt stigma kan få effektiv hjälp.

Studien bedrevs 2014-2020 som ett samarbete mellan Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska Institutet. Internet-KBT för hälsoångest finns nu tillgängligt via Internetpsykiatrin inom Region Stockholm, som även välkomnar patienter bosatta i andra regioner. Studien finansierades av Karolinska Institutet, Region Stockholm och Psykiatrifonden. Några av författarna har rapporterat intressekonflikter i form av författandet av en självhjälpsbok samt innehav av aktier i ett företag som bedömer psykiatriska symtom via internet.

Vetenskaplig artikel:

Effect of Internet vs Face-to-Face Cognitive Behavior Therapy for Health Anxiety: A Randomized Noninferiority Clinical Trial. language lang=’en’]JAMA Psychiatry.[/language] Erland Axelsson, Erik Andersson, Brjánn Ljótsson, Daniel Björkander, Maria Hedman-Lagerlöf och Erik Hedman-Lagerlöf.[

Kontakta:

Erik Hedman-Lagerlöf, psykolog, professor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.hedman-lagerlof@ki.se
Erland Axelsson, psykolog, postdoktorInstitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erland.axelsson@ki.se

Årets upplaga av rapporten Statusrapport – digital mognad i offentlig förvaltning  innehåller redovisningar av 29 svenska offentliga organisationers (myndigheters, kommuners och regioners) förmåga att tillgodogöra sig nyttan med digitaliseringen. En jämförelse med 2019 visar att den digitala mognaden i offentlig sektor har ökat med sex procentenheter till 47 procent under 2020.

−  Generellt ser vi en stark ökning inom området digital förmåga. Det betyder att offentlig sektor sedan förra mätningen har arbetat målinriktat med att ta kontroll över olika digitala projekt. Därmed har de också skapat förutsättningar för att öka nyttan med digitaliseringen vilket är särskilt viktigt i tider av omställning på grund av covid-19, säger Johan Magnusson, docent vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom rapporten.

Tydliga skillnader mellan olika typer av förvaltningar

I rapporten finns även en fördjupad analys av hur kommunala förvaltningar utvecklats digitalt och i förlängningen hanterar digitaliseringen. Forskarna kunde identifiera tydliga skillnader mellan olika typer av förvaltningar. Sämst förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter hade socialförvaltningar och utbildningsförvaltningar.

− En orsak är det stora digitala förändringstryck som kommer utifrån med effektivisering, automatisering och nya tjänster gentemot medborgarna, vilket förvaltningarna i nuläget har svårt att leva upp till, säger Johan Magnusson.

Rapporten bygger på en modell för att mäta digital mognad som tagits fram på uppdrag av regeringskansliet. I modellen – som kallas Dimios (Digital mognad i offentlig sektor) – sammanställs faktorer som visat sig vara värdefulla för organisationers förmåga att realisera nyttan med digitaliseringen.

Ett antal rekommendationer om hur offentliga organisationers fortsatta arbete bör se ut för att klara av transformationen till fler digitala tjänster lyfts fram i rapporten.

– Svensk offentlig sektor saknar fortfarande förutsättningar för det som krävs för att leva upp till regeringens högt ställda mål om att bli bäst i världen på att dra nyttan ur digitaliseringen. Men utvecklingen är lovande och vi har tagit ett steg i rätt riktning, säger Johan Magnusson.

Rapport:

Statusrapport ­– digital mognad i offentlig förvaltning

Kontakt:

Johan Magnusson, docent vid institutionen för tillämpad informationsteknologi,  Göteborgs universitet, johan.magnusson@ait.gu.se

Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) är ett forskningscentrum bestående av forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm: www.scdi.se

Att röra vid en älskad familjemedlem, eller att ta ögonkontakt, är omöjligt via nätet. Trots detta är det möjligt att känna sig nära. Forskarna Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden vid Linköpings universitet har undersökt de sociala och känslomässiga utmaningar som geografisk distans kan skapa hos familjemedlemmar som är utspridda i olika länder och hur längtan uttrycks via videosamtal. Deras studie har publicerats i Journal of Multilingual and Multicultural Development.

– Vår studie visar att via videosamtal kan ett samspel uppstå som gör att man upplever närhet. Detta samspel sker via kroppen och sinnena samt exempelvis kameran och tekniken. Forskningen blir extra intressant i ljuset av corona när många av oss tvingas kommunicera digitalt, säger Anna Martín Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Närhet kan återskapas online över landsgränser

Forskarna har studerat hur tre flerspråkiga barnfamiljer som flyttat till Kina kommunicerar med sina anhöriga i Europa. De har analyserat familjemedlemmarnas verbala och kroppsliga samspel i fyra videosamtal och ser hur det fysiska avståndet och det digitala gränssnittet innebär olika utmaningar, men att närhet ändå etableras på kreativa och till viss del nyskapande sätt. Forskarna har använt sig av inspelningar av de faktiska videosamtalen via mobilen eller datorn liksom separat uppställda kameror i de rum där samtalen förts. På så sätt har de kunnat fånga in samtalsdeltagarna även då de inte är synbara i videosamtalet på skärmen.

Tidigare forskning på området har diskuterat om det går att bygga närhet och samhörighet digitalt. Forskningen har också visat att förändrade kommunikationsmönster påverkar hur vi rör vår kropp såväl som hur vi rör oss över landsgränser. I den nya studien visar Linköpingsforskarna att närhet inte är en självklarhet, men till viss del faktiskt kan både återskapas och omskapas via videosamtal online. Studien visar också att närheten främst byggs med hjälp av kroppen och sinnena, även om det talade språket också spelar roll. I videosamtal får rummet stor betydelse, vad som är närvarande på skärmen samt hur kroppen koordineras i förhållandet till kameralinsen. I studien ser man att detta passar små barn utan ett väl utvecklat språk bra. Deras deltagande underlättas när kroppen och rummet kan få en större betydelse än talet.

Humor, kreativitet och minnen skapar närhet

En faktor som kan etablera känslomässig närhet är humor. Kamerans närvaro i samtalet bidrar till detta, bland annat genom att olika kroppsdelar kan zoomas in och andra uteslutas vilket ger upphov till skämt och skratt. Men närhet byggs också genom deltagarnas förmåga att vara kreativa och förhålla sig till de situationer som uppstår mellan dem själva, deras samtalspartner och tekniken. Ett exempel på detta är den high five som en treåring i Kina och hennes morföräldrar på andra sidan jorden gör mot varandra. Men istället för att handflata möter handflata ersätts upplevelsen av hud mot synintryck, tal, och muskelminnets upplevelse av en high five. På så sätt skapas ändå en high five och samhörighet personerna emellan.

I samtalen mellan barnen och deras släktingar förs också minnen in, som de gemensamt kan relatera till. I ett samtal nämner mormor en väska som hon gett till sitt barnbarn, något som påverkar barnet så pass att hon springer ut ur samtalet för att hämta den. Efter samtalet håller barnet kvar mormor både i minnet och i kroppen genom att hålla väskan.

– Vår studie bidrar med insikter om hur teknologiska lösningar används för vardaglig kommunikation för att överbrygga avstånd i familjer med rötter i flera länder. Familjernas kommunikation påverkas av tekniken, vilket skapar specifika förutsättningar för hur närhet kan uppstå, säger Linnéa Stenliden, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Forskarna tar med sig resultatet från studien in i arbetet med sitt nya projekt. I det undersöker de nya utmaningar, exempelvis obekväm tystnad, som gymnasielärare ställs inför, i och med distansundervisning i coronatider.

Vetenskaplig artikel:

Closer to far away: transcending the spatial in transnational families’ online video calling. (Anna Martín-Bylund & Linnéa Stenliden, (2020).) Journal of Multilingual and Multicultural Development

Kontakt:

Anna Martìn Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, anna.martin.bylund@liu.se
Linnéa Stenliden, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, linnea.stenliden@liu.se

Den kommunala budgeten är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa kommunens roll som en långsiktig leverantör av välfärd. Budgeten består av två delar, en driftbudget och en investeringsbudget. Driftbudgeten anger hur mycket pengar som ska gå till löpande verksamhet. Investeringsbudgeten anger hur mycket pengar som ska satsas på till exempel fastigheter och teknisk utrustning.

Digital nattövervakning kräver investeringar

I en pågående studie om finansiering av digitala satsningar i svenska kommuner uppmärksammade docent Johan Magnussons forskargrupp ett mönster inom Sundsvalls kommun som de kände igen.

– Vi såg att kommunen uteslutande använde driftmedel för att hantera digitaliseringen, det vill säga övergången från analoga till digitala tjänster. Genom att inte använda investeringsmedel för det arbetet blir processen långsam och kortsiktig eftersom mycket annat i kommunen, exempelvis löner och bidrag, bekostas av driftmedel. Då blir det inte mycket pengar kvar till digitala satsningar det året, säger han.

Som exempel nämner Johan Magnusson initiativet med nattövervakning inom hemtjänsten. Inom många kommuner pågår ett generationsskifte där digitala tjänster och verktyg inom hemtjänsten blir alltmer vanliga och accepterade. En stor fördel med digital övervakning är att nattronderna uteblir och att de äldre får ihållande sömn. Dessutom frigör det personal och öppnar upp för digitala tjänster riktade mot anhöriga.

– Ett sådant projekt kräver olika typer av digital infrastruktur som kameror och wifi, något som i dagsläget bekostas av verksamhetens driftbudget. Genom att inte se infrastrukturen som en långsiktig investering, hamnar kostnader för material som kameror och sensorer också som drift.

Digitalisering kan bidra till öka välfärd

Eftersom en övergång till digitala tjänster tar tid och resurser måste kommunerna bli bättre på att använda investeringsmedel. På så sätt frigörs pengar till utvecklingen av de digitala projekten över tid.

– Det finns ett stort kunskapsglapp i kommunerna kring digital omställning. Men om kommunerna lär sig att tänka rätt kring finansiering och får ett långsiktigt perspektiv kommer digitaliseringen bidra till ökad välfärd för invånarna, säger Johan Magnusson.

Vetenskaplig artikel:

Den kommunala investeringsbudgeten som instrument för ändamålsenlig digitalisering

Kontakt:

Johan Magnusson, docent vid institutionen för tillämpad informationsteknologi Göteborgs universitet, johan.magnusson@ait.gu.se

Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) är ett forskningscentrum med forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Ingen hade nog räknat med att inleda det nya decenniet med en världsomspännande pandemi. Regeringar har angripit problemet på olika sätt. Många länder har infört karantän och beordrat befolkningen att stanna hemma – i vissa fall upprätthållet av polis. Andra länder – som Sverige – har valt bort tvångskarantän och istället fokuserat på rekommendationer om social distansering och hygien, samt ett förtroende till att allmänheten ska kunna arbeta tillsammans för att platta till kurvan.

Även om de flesta nu är väl medvetna om farorna med viruset och hur lätt det sprids kan man se många exempel på att människor inte håller ett säkert avstånd. Detta sker inte bara i kön i mataffären, utan även när det gäller att träffa vänner och familj, gå på fest – eller protestera i stora grupper. Varför är det så? Socialpsykologi har en del av förklaringen, menar Wiley Wakeman och Mark Conley, båda forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Pluralistisk okunnighet

– Det kan vara så att alla personligen tror på att individer bör utöva social distansering – stå två meter ifrån varandra i offentliga utrymmen – men eftersom de inte ser andra utöva social distansering så tror de att andra helt enkelt inte känner på samma sätt. Med andra ord kanske vi alla är överens om att social distansering är rätt sak att göra, men eftersom vi inte ser någon utöva det så tror vi, felaktigt, att andra inte håller med oss och vi blir själva ovilliga att säga ifrån, förklarar Wiley Wakeman.

Psykologerna Dale Miller och Cathy McFarland beskrev detta sociala fenomen och kallade det “pluralistiskt okunnighet”.

– De menar att individer kan ha gemensamma trosuppfattningar och förkasta hur saker vanligtvis görs offentligt. Men eftersom de känner sig för generade för att föra fram sina åsikter, särskilt när det känner att andra kanske inte delar dessa åsikter, så ändrar de inte sitt beteende. När det gäller svenskar är det förmodligen inte en överdrift att säga att de undviker konflikt och pinsamma situationer, särskilt offentligt, så det kanske inte är så att vi inte håller med om att social distansering är viktigt, men vi kan inte effektivt samordna våra åsikter på sätt som reglerar beteende, säger Wiley Wakeman.

Åskådareffekten

På ett liknande sätt blir det ofta svårare att göra rätt när andra är passiva. ”Åskådareffekten” uppstår när individer bevittnar en överträdelse eller tragedi men inte agerar på sina instinkter just för att andra är i närheten.

Mark Conley förklarar fenomenet:

– Åskådareffekten uppstår specifikt på grund av att andra människor samtidigt bevittnar samma fenomen.

Om man ensam ställs inför samma situation skulle man som individ agera, menar Mark Conley. Men eftersom andra också bevittnar händelsen och de förmodligen också skulle kunna hjälpa till, legitimerar detta att du själv inte gör rätt.

– Och eftersom andra åskådare inte agerar, klandrar man istället andra för deras dåliga beteende eller gör antagandet att andra hanterar situationen på ett sätt som de inte kan se – något som hjälper dem att glömma det faktum att de själva ännu inte har gjort något och att det kan finnas betydande konsekvenser av deras passivitet.

Motiverad exceptionalism

Pluralistisk okunnighet och åskådareffekten utgår ifrån att vi objektivt och korrekt förstår det hot som covid-19 utgör – men det är kanske att vara lite väl optimistisk. Den snabba spridningen och de omfattande konsekvenserna av viruset är oroande. I slutändan hotar denna pandemi nästan alla, och både vårt beteende och vårt omdöme är inte samma under normala omständigheter som när vi lever med en hotbild.

Vi tenderar att ha en positiv bild av våra egna förmågor, och specifika hot mot vår egen existens stärken den bilden. Vår objektiva förståelse av information kan rubbas när vi står inför större hot. Forskare som Shelley Taylor menar att de här positiva föreställningarna i själva verket kan vara bra för vår mentala hälsa eftersom de skapar en psykologisk trygg hamn som skyddar oss mot de tumultartade händelserna som hotar att ta över.

– Vårt psykologiska immunförsvar kan dölja riskerna med att smittas eller sprida covid-19, och vi känner att vi har någon slags superimmunitet eller motståndskraft mot sjukdomen som hjälper oss att anpassa oss till detta specifika hot, säger Wiley Wakeman.

Denna självskyddande illusion har dokumenterats hos cancerpatienter som tror att de kan kontrollera sin egen cancer eller har större chans att överleva än diagnosen antyder, trots att det är statistiskt osannolikt.

– Sådana positiva illusioner kan hjälpa till på kort sikt med att anpassa sig till en hotfull situation och skydda våra egon från den direkta effekten av hotet som pandemin utgör. Emellertid kan dessa illusioner också bidra till det dåliga beteendet kopplat till spridningen av covid-19.

Så kan vi förbättra vårt beteende?

Med tanke på psykologin, vad kan och bör vi alltså göra? Conley och Wakeman beskriver tre lösningar:

1) Erkänna våra fördomar och illusioner:
Om vi vet hur och när vårt beteende sannolikt kommer att skilja sig från det rekommenderade kan vi vidta åtgärder för att förändra det. Det handlar om att förstå våra fördomar och illusioner, förstå när de kommer att påverka vårt beslutsfattande och vidta åtgärder för att bli mer medvetna om hur vårt beteende skiljer sig från det vi borde göra.

2) Visa mod:
Att visa mod är svårt. Det kommer dock att vara nödvändigt om du ska vidta åtgärder för att förändra ditt beteende, även om andra inte gör det. Kanske betyder det att handla på tider då andra inte gör det eller flytta sig när andra kommer för nära. Du har ingen kontroll över hur andra beter sig, men genom att själv vidta åtgärder kan du ändra din egen påverkan på andra. På så sätt kan du signalera vad du tänker om vad som behöver göras, och kanske bidra till att fler följer ditt exempel.

3) Luta oss mot det civila samhället:
Kanske behöver inte regeringen diktera vad man måste göra som individ, utan snarare påminna om vad vi borde göra. Verksamheter på alla nivåer, från lokala kommuner till butiker och kollektivtrafik, kan alla hjälpa till att ge oss en knuff i rätt riktning. Detta kan innebära att man begränsar antalet personer i en butik eller restaurant, eller sätter upp visuella påminnelser för att hålla avstånd. Ett exempel är Irland, vars kommuner har målat upp två meters avstånd på parkvägar som en påminnelse för att man som fotgängare enkelt ska kunna hålla ett säkert avstånd. Eftersom våra psyken belastas av alla de bekymmer som den här pandemin medför kan det vara så att vi helt enkelt behöver lite hjälp för att komma ihåg vad vi behöver göra under dessa besvärliga tider.