Det är framförallt det kraftigt minskade bilåkandet till följd av Coronakrisen som ligger bakom den minskade efterfrågan på bensin – och i förlängningen på olja. Sedan i fjol har priset mer än halverats, och efterfrågan minskat med trettio procent.
Prisras på olja har skett tidigare, men den här efterfrågeminskningen är spektakulär, enligt André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och knuten till ett nationellt forskningsprojekt om kopplingar mellan geopolitik och hållbar utveckling.
– I normalfallet brukar efterfrågan ligga still vid ekonomiska inbromsningar. Och annars stiger den en procent per år. Senaste stora efterfrågeminskningen skedde vid början av 1980-talet, men det var både långsammare och mindre, säger han.
Fortsätter pumpa upp för att hålla igång oljekällan
Tappet till trots så fortsätter många producenter att pumpa upp olja eftersom de behöver intäkterna och det annars finns risk för att källorna producerar sämre om de stängs ner en längre tid. Fracking-oljan i USA, där skifferlager sprängs för att frigöra olja och gas, är extra känslig.
Men om efterfrågeminskningen blir långvarig finns till slut inget annat val än att lägga ner produktionen.
Hur ska de politiker som vill gynna en grön omställning agera?
– Det är lättast att säga vad de inte ska göra, nämligen att rädda oljeindustrin. Vissa oljebolag kommer inte klara av de låga priserna med den skuldsättning de har. Så när det kommer krav på att stater ska ta över deras skulder ska de inte göra det.
Samtidigt varnar André Månberger för en backlash – om länder inte ser till att göra sig mindre beroende av oljan.
– Om den krisande oljebranschen inte blir föremål för några räddningspaket, blir det förmodligen färre bolag som klarar sig. Å andra sidan, om Sverige och andra länder inte minskar sitt fossilberoende kan de oljeproducenter som klarar sig ta ut ett högre pris längre fram. Priset stiger oavsett, men inte lika mycket om utbudet är större.
– Många menar att det tar uppemot femton år innan priserna stiger, men förloppen är så pass snabba så jag tror snarare att det handlar om fem till tio år.
För politiker gäller det därför att främja sådant som ger effekt inom en tidshorisont på fem till tio år. Enligt André Månberger är en viktig åtgärd att främja både tillgång till och acceptans för kollektivtrafik, som ju är betydligt mer energieffektivt än bilåkande.
– Elbilar och andra fossilfria bilar behövs också, men här finns en så pass stor tröghet i systemet, att effekten kommer senare.
Mycket importerat biobränsle
Sverige har en nästan fossilfri elproduktion. Men det mesta av det biobränsle som används importeras, trots att inhemsk produktion både kan minska klimatutsläppen och stärka försörjningstryggheten, påpekar Månberger.
– Om fler länder ska minska sitt oljeberoende, kommer konkurrensen om den bioråvara vi importerar öka, säger han.
Efter prisnedgången 2014 ökade oljeutvinningen i USA, varpå riksdagen höjde skatten på bensin för att dämpa konsumtionen.
Eftersom det den här gången istället är efterfrågan som minskat ser André Månberger ingen anledning till justerad moms och skatt, som utgjorde två tredjedelar före prisraset.
Högt oljepris drabbar fattiga länder
Höga oljepriser är visserligen bra för klimatet, men för också nackdelar med sig i form av lägre tillväxt i länder som inte exporterar olja och högre matpriser i alla länder, påpekar Månberger.
– Det används mycket fossil energi inom jordbruket, så när oljepriset stiger så blir det dyrare att producera mat. Olika länder är olika känsliga för detta, värst för fattiga länder som är importberoende av både mat och olja.
En grön omställning är inte högprioriterat för många oljeproducerande länder, eftersom oljeintäkterna står för en stor del av inkomsterna till en redan mager statskassa. Saudi, Kuwait, Venezuela, Nigeria och Irak är exempel.
Vissa av dessa länder styrs dessutom också av auktoritära regimer som kontrollerar intäktsflödena och för vilka oljan blir ett sätt att hålla sig kvar vid makten.
– Men eftersom befolkningen i dessa länder växer i kombination med att oljan för eller senare sinar, använder många styren intäkterna från olja för att finansiera en utbyggnad av förnybara, inhemska energikällor. Export kommer alltså att vara fortsatt prioriterat i flera år framöver.
För USA är efterfrågeminskningen inte riktigt lika besvärlig, eftersom landets ekonomi är mer diversifierad.
För Norge är risken ännu mindre eftersom inkomsterna läggs i en investeringsfond, vilket jämnar ut fluktuationer i konjunkturen och enbart ett mindre uttag till statskassan görs varje år.
Det amerikanska inbördeskriget utkämpades mellan 1861 och 1865, och har sedan dess återberättats många gånger i böcker och på film. Men det lever också vidare bland människor som i vår tid träffas för att återskapa slagen och lägerlivet i verkligheten. Deltagarna klär sig i uniformer och krinoliner, de är indelade i militära förband och lagar mat över lägerelden. Och inte minst: de iscensätter historiska slag, nordstatare slåss mot sydstatare, ofta inför publik. Denna företeelse är ett exempel på historiskt återskapande, eller reenactment.
Använda sin egen kropp för att uppleva det förflutna
Marie Bennedahl har i sin avhandling i under flera års tid studerat två svenska och två danska föreningar som ägnar sig åt historiskt återskapande av det amerikanska inbördeskriget. Syftet var att undersöka vad som händer när kriget tolkas av skandinaviska utövare. Specifikt har hon tittat på hur genus och könsroller påverkar vad vi minns ur det förflutna, och vad det innebär att använda den egna kroppen för att uppleva det förflutna.
– Jag är intresserad av hur det går till när människor utanför skolor, akademi och museum använder och skapar historia. Historia finns inte som en färdig berättelse, det är något som vi skapar hela tiden, säger Marie Bennedahl som är doktor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet.
Det är skillnad på det förflutna och historia, menar hon. Det förflutna är allt det som verkligen har hänt, medan historia är vår tolkning av det som har hänt.
– Och vi tolkar olika beroende på vilka vi är och vilken situation vi befinner oss i. Det gör att vi minns vissa saker, och andra inte. Så man kan säga att historia utgår från minnena av det som hänt. I min forskning använder jag begreppet kollektiva minnen, det vill säga att en grupp skapar en gemensam tolkning av vad som hänt.
Marie Bennedah använde en ovanlig forskningsmetod för historieämnet, autoetnografi, som innebär att forskaren själv är en del av materialet. För henne innebar det att hon gick med i föreningarna och studerade sitt eget deltagande. Hon testade olika roller, till exempel infanterist, artillerist och matlagerska, på både syd- och nordstatssidan. Hon gjorde också intervjuer med deltagare och analyserade bilder.
Männen har tolkningsföreträde
Militära händelser, som det amerikanska inbördeskriget, hänger traditionellt ihop med män. Det gör att männen ses som mer självklara i det historiska återskapandet, menar Marie Bennedah. De har tolkningsföreträde i uppfattningen om det förflutna, alltså är det de som formar historien. Könsrollerna är tydliga. Män förväntas bära uniform och vara soldater, medan kvinnor förväntas ha klänning och sköta hushållet. Om en person går emot det här uppstår förvirring. När till exempel en kvinna deltar på slagfältet i uniform ses hon som avvikande.
Olika bilder av det förflutna
Men det är inte hela bilden. I sitt material såg hon att olika grupper kan minnas det förflutna på olika sätt, även om de ingår i samma gemenskap. Hos vissa finns en tydlig minnestradition som betonar just traditionella värderingar och tydliga könsroller mellan kvinnor och män. Det här minnet har sina rötter från inbördeskrigets dagar, och det används som en kritik mot dagens samhälle.
I andra grupper, främst på sydstatssidan, finns en annan minnestradition. Den betonar sydstaternas strävan mot frihet, kampen om ett eget land. Man bygger en bild av sydstaterna som progressiva och moderna, där kvinnor mycket väl kan ha varit soldater. Det blir en anpassning till samtida normer. På så vis förändrar deltagarna de gemensamma minnena i en annan riktning, så att det blir lättare att inkludera kvinnor.
– Det här är en adaption av vad som hände, egentligen var väldigt få kvinnor soldater. På det här sättet ändrar man historien, säger Marie Bennedahl.
Hon menar att hennes forskning visar att ”vanliga” människor också påverkar historien, det är inte bara institutioner som har den makten.
– Den visar också att både genus och kroppslighet påverkar vår bild av det förflutna, till exempel vilka som får vara med och vad som lyfts fram. Och detta är faktiskt något vi kan påverka.
Marie Bennedahl, institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet marie.bennedahl@lnu.se
Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och totalt drabbas 5-10 procent av befolkningen under sin livstid. Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar.
Den aktuella studien omfattar data om 1 639 838 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1969-2005. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år. Individerna följdes upp via patient- och dödsorsaksregister.
Under uppföljningstiden, med ett medianvärde på 28 år, registrerades blodpropp i ben eller lunga hos en dryg procent, 18 665 av studiedeltagarna. Det fanns en tydlig koppling mellan body mass index (BMI) vid mönstring och senare risk för blodpropp.
Ökade risker för blodpropp
Den stegvis ökade risken för VTE var märkbar redan i den grupp som låg i mitten och övre delen av normalintervallet (BMI 20-25) jämfört med dem i den lägre delen av normalintervallet (18,5-20).
Risken fortsatte sedan att öka i de två högre BMI-grupperna, fetma och grav fetma, där totalt drygt 36 000 av studiedeltagarna ingick.
För gruppen med fetma (BMI 30-35) låg risken på faktor 2,93 jämfört med referensgruppen i studien. Risken var alltså mer än fördubblad. För dem med grav fetma (BMI 35 och uppåt) var motsvarande faktor 4,95, en nästan femfaldigad risk för blodpropp i ben eller lunga under uppföljningstiden.
Viktigt studera fetma hos unga
Katarina Glise Sandblad är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens förstaförfattare.
– Kopplingen mellan VTE och fetma är tidigare främst studerad i populationer där BMI mätts senare i livet. Eftersom studiedeltagarna då kan ha hunnit utveckla fetmarelaterade sjukdomar som också påverkar risken för blodpropp, som vissa former av cancer, riskerar man att underskatta risken av fetma. I takt med att fetma och grav fetma bland unga ökar, blir det allt viktigare att studera de långsiktiga risker detta medför, konstaterar hon.
Även om den aktuella studien enbart omfattar män är mönstren och sambanden troligen liknande för kvinnor, menar forskargruppen, som leds av Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet.
Gruppen har tidigare gjort studier på fetma och andra utfall än VTE, exempelvis hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdom, där man sett liknande mönster hos både män och kvinnor.
Katarina Glise Sandblad, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, katarina.glise.sandblad@vgregion.se
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar. Första gången Vårkollen genomfördes var 2015. Varje år sedan dess har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.
Tidigare år har det visat sig att till exempel björkarnas lövsprickning har hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren. Finns det trender som tyder på att klimatförändringar gett bestående skillnader från förr?
– Vi är glada att det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi fått tidigare år. Dessa medborgarforskare som är våra vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Tidig vår kan ge bakslag
Eftersom vårtemperaturer uppmättes redan i januari på många håll i landet blir det blir extra spännande att se hur vårens växter har reagerat på detta i landets olika delar. När våren startar tidigt är det inte ovanligt att det kommer bakslag som kan komplicera bilden. En del växter kanske hinner börja blomma medan andra vackert får vänta till nästa värmebölja. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön. Därför är det viktigt att få in rapporter från alla delar av landet. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt våren har hunnit hemmavid just kring Valborg i år.
Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så det finns fortfarande anledning att göra observationer av detta. De senaste åtta åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. I år kanske det är ännu tidigare?
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Många påverkas av våren
Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen. Därmed är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Exempelvis är skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker direkt beroende av samspelet i och med naturen. Därför behövs också kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 4 maj.
– Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi.
Några frågor om hälsan
Det tar runt en minut om dagen att svara på enkla frågor om din hälsa, men det kan bidra till minskad spridning av covid-19. Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Appen används i Storbritannien och USA, och snart även i Indien. Den utvecklades ursprungligen av läkare och forskare vid King’s College i London och Guys and St Thomas’ sjukhus i samarbete med ZOE Global Ltd, ett företag som analyserar hälsodata.
Kan ge inblick i hur smittan sprid
När coronaepidemin bröt ut såg man möjligheten att snabbt anpassa appen så att allmänheten ska kunna rapportera sina symtom och därmed ge en samlad överblick av hälsotillståndet i landet. Tack vare ett pågående forskningssamarbete, fick forskarna vid Lunds universitet också möjligheten att snabbt anpassa appen så att den kan användas i Sverige.
Professor Paul Franks tror verktyget kan ge beslutsfattarna värdefull inblick i hur smittsamt viruset är och hur det sprids.
– Eftersom det hittills är så få som testas för viruset i Sverige är det svårt att få en uppfattning om hur utbredd smittan är. Vi har därför erbjudit Folkhälsomyndigheten att ta del av de resultat som vi får utifrån appen, och som kan utgöra framtida beslutsunderlag, säger han.
Fler symptom än de vanliga
Informationen som samlas in när appen används ger en uppfattning om vilka symtom som är förknippade med covid-19.
– Vi vet sedan tidigare att feber, hosta och andningssvårigheter är symtom man ska vara uppmärksam på. Men uppgifter som samlats in med appen i andra länder visar att huvudvärk, muskelvärk och nedsatt lukt- och smaksinne samt diarré också kan vara symtom på smittan, säger Maria Gomez, professor i fysiologi och som tillsammans med Paul Franks har varit drivande i arbetet med att lansera appen i Sverige.
Inget diagnosverktyg
Det är viktigt att betona att appen inte ställer någon diagnos, menar forskarna.
Appen erbjuder inte sjukvårdsrådgivning och man kan inte få kontakt med sjukvårdspersonal via appen. Appen samlar inte in information om deltagarnas namn, personnummer, gatuadress eller telefonnummer. Deltagarna anger sitt postnummer som geografisk hemvist, men enbart de två första sifforna i postnumren används i sammanställningar över regional smittspridning. Appen samlar inte någon GPS-data alls, och appen kan inte på något sätt spåra deltagarnas rörelsemönster eller vilka personer som de träffar.
All information hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och kommer endast att användas för forskning och inte för kommersiella ändamål. Användande av appen och därmed deltagande i forskningsstudien är helt frivilligt och studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Använd appen dagligen
Forskarna uppmanar så många som möjligt att använda appen dagligen tills pandemin är över.
– Allt man gör är att rapportera saker som är relaterade till dina symtom och din situation. Är man frisk vill vi veta det också! Ju fler som använder appen desto bättre, säger Maria Gomez. Vi är glada att ha forskare från Uppsala universitet i vårt team och hoppas att detta kan snabbt bli en gemensam nationell ansträngning för att bekämpa covid-19.
Om appen:
Datainsamlingen är avslutad och appen COVID Symptom Tracker finns inte längre tillgänglig (redaktörens kommentar).
Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter. Enligt en ny studie från SLU och Stockholms universitet är det bättre för ängsväxterna ju äldre vägarna är.
Forskarna inventerade växter på 100 m långa sträckor längs 36 olika vägkanter i Södermanland. Hälften fanns med på häradskartan från 1901. Andra hälften syns först på ekonomiska kartan från 1950-talet eller på flygbilder från 1975.
Fler arter på gamla vägkanter
– Trots att de ”moderna” vägkanterna var mer än 50 år gamla så fanns det oftast fler arter på de äldre vägkanterna, säger Alistair Auffret, forskare i landskapsekologi på SLU och huvudförfattare till artikeln, som nyligen publicerades i tidskriften Ecological Solutions & Evidence.
Vägkant med gulmåra och andra gräsmarksväxter. Bild: Alistair Auffret
Den högre mångfalden på äldre vägar tros bero på att det kan ta lång tid för gräsmarksväxter att sprida sig till nya habitat och etablera sig där. Äldre vägkanter var också en del av ett mycket annorlunda jordbrukslandskap med flera och mer frigående betesdjur. Nyare vägar drogs däremot ofta genom åkrar.
Vägledning för naturvården
Skillnaden i antal arter mellan äldre och moderna och yngre vägkanter är dock inte jättestor, men resultaten kan ändå ge vägledning när naturvården ska prioritera insatser där de sannolikt gör störst nytta.
– Eftersom det verkar som att äldre vägkanter kan hysa flest gräsmarksarter kan vi lätt använda oss av historiska kartor för att identifiera de som har högst naturvärden. Där kan vi anpassa skötseln med till exempel senare slåtter där växtmaterialet förs bort, säger Alistair Auffret.
Forskarna hittade emellertid gott om olika växtarter på både äldre och moderna vägkanter. Upp till en fjärdedel av ett helt landskaps gräsmarksspecialister visade sig kunna växa på en förhållandevis kort vägsträcka. Några exempel är prästkrage, jungfrulin, brudbröd, rödklöver och gulmåra.
Brudbröd (Filipendula vulgaris) är en gräsmarksspecialist som hittades i studien. Bild: Alistair Auffret
Ersätter inte naturbetesmarker
De undersökte också om det fanns en effekt av hur mycket naturbetesmark som fanns i landskapet runt vägkanten, men det verkade inte påverka floran särskilt mycket.
Det är viktigt att komma ihåg att vägkanter, oavsett skötsel, inte kan ersätta naturbetesmarker som livsmiljö för dessa arter.
– Även om det är positivt att gräsmarksväxter kan trivas i vägkanter är det viktigt att de naturbetesmarker som finns kvar i landskapet hålls öppna, för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, biträdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, alistair.auffret@slu.se
Cormac McCarthys produktion spänner över lång tid, från 1960-talet fram till början av 2000-talet och hittills har det blivit tio romaner. Författaren är även känd genom bröderna Cohens prisbelönta filmatisering No Country for Old Men.
I sin avhandling ”Ideology and Symbolism in the Novels of Cormac McCarthy” lyfter Fredrik Svensson, doktor i engelska vid Karlstads universitet, fram författarens motsägelsefulla sätt att beskriva människan.
– Cormac McCarthy är en författare som har förvirrat många av sina läsare. Han började skriva under kalla kriget, som ju var en tid då insikten om människans förmåga att ödelägga hela planeten växte fram. Han beskriver människans plats i universum ur ett kosmiskt perspektiv, med stort fokus på vår påverkan på omgivningen och vårt ansvar för miljön, säger Fredrik Svensson.
Det motsägelsefulla, menar han, är att Cormac McCarthy beskriver människan som en medveten individ med förmåga att påverka den globala utvecklingen, men som helt obetydlig och utan ansvar när saker och ting går snett.
– Tidigare forskare och kritiker har valt antingen det ena eller det andra perspektivet. Jag menar att denna motsättning, dubbelheten, utgör en nyckel till att förstå McCarthys verk och att det här är något som gör hans böcker i högsta grad relevanta idag.
Förstå med hjälp av ideologikritiskt ramverk
Fredrik Svensson har fokuserat på fem av McCarthys romaner: Debutromanen The Orchard Keeper från 1965, Suttree från 1979, Blood Meridian från 1985, Städerna på Slätten från 1998 (på engelska Cities of the Plain; boken är en del i Gränstrilogin) samt Vägen från 2006 (The Road på engelska).
– De är alla täta texter och jag fick begränsa mig i urvalet för avhandlingen. Därför har jag valt en roman från varje decennium.
Hans favorit är Suttree, som utspelas i Tennessee på 1950-talet, i kalla krigets USA. Den handlar om en karaktär som vänder sin rika familj ryggen och lever på gatan.
– Det här är en formmässigt intressant text där kalla-kriget-ångesten verkligen spökar mellan raderna. Eftersom jag hade möjlighet att besöka McCarthy-arkiven i San Marcos, Texas, har jag kunnat se hur den här ångesten över mänsklig destruktivitet har bearbetats i tidiga utkast och i viss mån maskerats i den färdiga romanen.
I sin avhandling utvecklar Fredrik Svensson ett ideologikritiskt ramverk för att erkänna och förstå den motsättning som finns i McCarthys verk.
– Det är något som jag gärna skulle vilja ta vidare framöver för att undersöka kopplingen mellan estetik, etik och politik även hos andra författare. De möjliga kulturella konsekvenserna av det egna skrivandet är något som man ofta ser erfarna författare fundera kring.
Hans huvudsakliga intresse är amerikanska författare, men han har även sett den här självreflexiva hållningen hos till exempel brittiska Virginia Woolf, E.M. Forster och D. H. Lawrence.
– Ofta är det extremt njutbart att läsa litteratur som hjälper oss få syn på hur hela universum hänger ihop och ibland till och med harmoniserar, men det är värt att fundera på om den här njutningen också skulle kunna göra oss mindre benägna att ta ansvar för de problem som vi människor har orsakat mer eller mindre på egen hand, menar Fredrik Svensson.
– Förpackningar målas ofta upp som en stor miljöbov, men är nödvändiga för att transportera och skydda maten. Vi borde i stället fokusera på att förpacka maten så att mindre mat slängs då matsvinnet har större påverkan på klimatet, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem och ansvarig för studien som genomförts av forskare vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE.
– Att uppmuntra till mer portionsförpackat, i en tid när många vill ta bort förpackningar helt, är kontroversiellt. Men forskning visar att livsmedel som förpackas bättre, exempelvis i mindre portioner, och kan ätas upp i större utsträckning är bättre för klimatet även om mer förpackningsmaterial används.
I en ny studie från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har forskarna kartlagt matsvinn hos svenska hushåll. Syftet med studien var att få svar på varför konsumenterna slänger olika typer av livsmedel, och vilken roll förpackningen har för det uppkomna matsvinnet. Forskarna har kartlagt matsvinn, ända ner på produktnivå, med hjälp av 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som under en veckas tid fick mäta sitt matavfall och föra dagbok samt delta i intervjuer.
Förpackningen styr konsumenters beteende
Resultatet visade att förpackningens utformning spelar större roll än vad tidigare forskning visat. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till då olika livsmedel har olika krav på skydd under transport och lagring och på grund av att konsumenters beteenden och prioriteringar kring hantering varierar.
– Utformningen var särskilt viktigt för mejerivaror, kött och fisk, bröd samt matvaror med lång hållbarhet. För mejerivaror orsakade förpackningens utformning nästan 70 procent av det uppkomna svinnet, och för kött- och fiskprodukter 50 procent, säger Helén Williams. Produkter med lång hållbarhet behöver uppmärksammas då när de öppnas förvandlas till en produkt med kort hållbarhet. Flera hushåll slängde exempelvis såser, tomatprodukter och oliver då förpackningen innehöll för stor mängd och osäkerheten kring hållbarheten var stor.
Storleken behöver anpassas och märkningen förbättras
Viktiga förpackningsfunktioner som behöver utvecklas, enligt forskarna, är att minska osäkerheten kring datummärkning och hållbarhet, samt anpassa fler förpackningar till konsumenternas behov så att de inte lockas att köpa mer mat än de hinner äta upp.
– 16 procent av maten slängdes för att datumet gått ut eller på grund av osäkerhet kring hållbarhet. 8 procent slängdes för att konsumenten inte kunnat förbruka allt innehåll då förpackningen var för stor. Dessutom relaterades ytterligare 21 procent av slängd mat till mat som blivit dålig i öppnad förpackning, vilket kan betyda att förpackningen varit för stor. 5 procent av matsvinnet var relaterat till förpackningar som var svåra att tömma, detta gällde främst mejerier, säger Helén Williams.
– Världens livsmedelsproduktion står i dag för en tredjedel av klimatpåverkan. Att utveckla förpackningar som gör att vi slänger mindre mat är nödvändigt för att vi ska kunna nå de globala klimatmålen och i detta arbete behöver livsmedels- och förpackningsbranschen ta ett större ansvar i att skapa en förståelse för konsumenternas behov och beteende, avslutar Helén Williams.
Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet, helen.williams@kau.se
Sverige avvek länge från den generella trenden i Europa. Före 2015 hade Sverige varken begränsat sin asylpolitik eller asylsökandes rättigheter. Tvärtom hade den rödgröna regeringskoalitionen insisterat på att åtminstone hålla kursen, enligt den nyutkomna boken ”Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values?”. För Miljöpartiet har det varit något av en hjärtefråga.
I april 2015 var statsminister Stefan Löfven tydlig med att det inte fanns någon gräns för antalet asylsökanden. I september det året sa han att ”mitt Europa bygger inga murar”.
Ändå infördes senare samma år gränskontroller, begränsad familjeåterförening och ökning av tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta.
Omständigheter, inte värderingar
Men även om politiken vände, så var värderingarna desamma – det var bara omständigheterna som förändrades. Så lät den officiella hållningen från svenska regeringen. Men värderingar och verklighet brukar komma i ett och samma paket, menar Christian Fernandez, docent vid Malmö universitet, vars studie presenteras i boken.
Å ena sidan kosmopolitisk gästfrihet, å andra sidan nationellt bevarande. Sedan har vi den svenska självbilden: humanism, öppenhet, tolerans och social inkludering. Vad hände egentligen den där hösten 2015?
– Det som framförallt har normaliserats i den offentliga debatten är avvägningen mellan hur många flyktingarna som ska tas emot och vilka rättigheter de ska ha. Detta kommer troligtvis inte att vända inom en snar framtid. Politikerna kommer att lockas av att anpassa sina värderingar till den nya, nationella verkligheten, för att göra hela paketet mer sammanhängande och tillgängligt, säger Christian Fernandez.
Civilsamhället värnar asylrätten
Men medan regeringen ändrade sin politik, försökte civilsamhället fortfarande upprätthålla samma värderingar som innan. Brigitte Suter, redaktör för boken och universitetslektor vid Malmö universitet, har analyserat civilsamhällets hållningar genom att studera olika organisationers remissvar. Det handlar till exempel om Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.
– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger Brigitte Suter som studerat detta med Roberto Scaramuzzino vid Lunds universitet.
Över hela Europa lyser civilsamhällets flyktingengagemang starkt, som i storstäder som Paris och Barcelona. Men även i Polen, som fått kritik av EU för att ha vägrat ta emot asylsökande, finns det ett civilsamhälle med en välkomnande retorik, menar Brigitte Suter:
– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket.
När vi blir äldre ökar sårbarheten och förmågan att hantera ansträngda situationer kan vara nedsatt, samtidigt som viljan att klara sig själv är stark. När det blev tydligt att coronaviruset utvecklades till en pandemi, och att det krävdes extrema åtgärder för att hindra smittspridning, bestämde sig forskare vid Karlstads universitet att samla in information under pågående kris.
Johanna Gustavsson, Centrum för samhällsrisker, CSR och Linda Beckman, folkhälsovetenskap har även innan krisen intresserat sig för hur äldre personer tar till sig information om risker.
Viktiga lärdomar för framtiden
– Andelen äldre personer blir allt fler och budskapet från samhället är att det finns allt att vinna på att hålla sig pigg och klara sig själv så länge som möjligt. Samtidigt behöver det också finnas stöd att få, säger Johanna Gustavsson, CSR. I det här fallet handlar det om rätt information och råd om hur man ska gör för att minska smittspridningen.
Det är viktigt för framtiden att få veta mer om hur de äldre löser sin vardag när de ska hålla sig hemma.
– Risken är att den psykiska hälsan påverkas och det är angeläget att beskriva detta för att veta vilket stöd som kan behövas, säger Linda Beckman, folkhälsovetenskap.
De tycker även att det är intressant att se om krisen även kan ha positiva följder, något de redan ser tecken på efter att ha gjort några inledande intervjuer.
Äldre lär sig nya saker
– ”Nöden har ingen lag” brukar det ju heta och just nu verkar det vara en tid när äldre lär sig nya saker, som att till exempel beställa mat på nätet, säger Johanna Gustavsson. Kanske tar man också tag i att kontakta vänner och bekanta som man vet är ensamma och det kan ge en känsla av mening trots dystra tider.
Forskarna vänder sig till alla över 70 år i Sverige.
– Vi söker fler som vill svara på enkäten eller ställa upp på intervju, säger Linda Beckman. Hittills har intresset för att delta varit väldigt stort och det verkar vara ett ämne som engagerar. De flesta som svarat är kvinnor, så det vore önskvärt om männen också kan göra sin röst hörd.
Här finns enkäten
Det finns både en enkät att fylla i och deltagarna kan även ange att de vill medverka i en intervju och då ringer forskarna upp.
– Vi har en dialog med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så att den kunskap som vi samlar in kan komma till nytta för att nå ut till riskgruppen personer över 70 år, säger Johanna Gustavsson.
Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna.
– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation, vid Chalmers tekniska högskola. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.
– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.
Snabbt, robust och kraftfullt
5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etcetera.
– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens.
För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras.
Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.
Banar väg för större hållbarhet
– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.
5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.
Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra.
Många användningsområden
– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.
Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.
– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.
E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.
I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. Bild: Pernilla Börjesson
Behöver hanteras med omdöme
Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.
– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.
Följs av nya generationer
I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år
För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.
– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.
Kontakt:
Tommy Svensson, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, tommy.svensson@chalmers.se
– Både coronapandemin och klimatkrisen visar, på ett dramatiskt sätt, både på planetens skörhet och vår egen utsatthet som art, säger hon.
Hur påverkar coronapandemin barns rädslor?
– Det är tydligt att det inte kommer att finnas några gränser, staket eller murar som kan stoppa varken pandemier eller klimatförändringar framöver. Det gör rädslan mer skrämmande.
– Dessutom påverkar de ovissa framtidsutsikterna, i kombination med en dystopisk medielogik med fokus på hot, kriser och katastrofer, vad som är möjligt att känna inför framtiden. Vad är egentligen meningen med skolan, det sociala livet och med kärleken om det ändå inte finns någon framtid att se fram emot?
Vad brukar barn vara rädda för?
I de intervjuer jag har gjort med barn mellan 7 och 18 år visar det sig att många framför allt är rädda för vissa djur, att misslyckas i skolan, terrorattentat, mörker och klimatförändringar. Men rädslorna varierar med barnens ålder, kön och sociala bakgrund.
Hur påverkar sociala medier den information som når barn?
– Som förälder går det idag inte att skydda barnen från att ta del av det enorma nyhetsflödet som kommer över oss, ung som gammal, via mobiltelefoner, tv och datorer.
– Dessutom når informationen barnen utan att först filtreras genom vuxenvärlden i form av föräldrar, lärare och statlig media. Många barn tar del av det som händer via medier som varken lärare eller föräldrar har tillgång till. Risken finns att rykten och falska påståenden om corona sprids men man får inte glömma att barn idag är betydligt mer tränade att granska information och medier än många vuxna är.
Hur har barns rädsla varierat historiskt?
– Oro och rädsla är ju inga nya mänskliga fenomen. Att känna rädsla inför krig, naturkatastrofer, naturfenomen, djur, natur, sjukdomar och död har med stor sannolikhet präglat varje generation även om sättet vi förstår känslan och oss själva har förändrats. Men över tid har rädslorna blivit alltmer diffusa och flytande och mer oros-, osäkerhets och ångestbetingade.
Har mönstret förändrats av coronapandemin?
– Barns liv är idag präglas av säkerhetstänkande och förväntningar om absolut trygghet, åtminstone för en stor grupp barn i den välmående västvärlden. Samtidigt styr oro och rädslor mer och mer vår vardag och våra livsval.
– När ett hot eller en reell fara kommer så pass nära som coronaviruset nu har gjort händer något med rädslan. Det farliga, hotet, blir plötsligt verklighet. Rädslan för terrorattentat var till exempel inte lika tydlig hos unga jag har intervjuat innan terrorattackerna i Norge 2011. Efteråt förändrades det. Om det kunde hända i Norge, kan det lika gärna hända i Sverige. Våldet och döden kom nära ungdomarna på ett sätt som de tidigare varit förskonande från här. Samma sak händer nu när coronaviruset är något som inte bara händer i Kina. När det otänkbara händer i en annars trygg miljö förändrar det i grunden hur vi förstår och tolkar vår värld och våra känslor.
Varför blev du intresserad av barn och rädslor?
– Jag började min forskning om barn och rädslor kopplat till klimatförändringar. Ingången var bland annat likheter mellan statligt påverkansarbete under 1930 och 40-talet och nutiden. Då var det kunskaper om hygien man ville nå ut med till befolkningen, nu är det kunskaper om klimatfrågor. Både då och nu skedde kunskapsförmedlingen via barnen, som fick föra kunskapen vidare till familjerna.
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera av hjärnans områden, vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck från både sinnena och omgivningen. Till en början förstörs cellernas utskott och dess kontaktpunkter med andra celler, men med tiden dör hela nervcellen.
I hjärnan hos en person med svår Alzheimers finns dels plack, som består av klumpar av proteinet beta-amyloid, dels fibriller, som består av nystan av proteinet tau. Men där finns även mindre klumpar av beta-amyloid, så kallade oligomerer. Det är dessa som nu undersökts i en stor studie där forskare från Lunds universitet deltagit. I artikeln, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry, har teamet lyckats mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.
Förstör nervceller
– Oligomererna är giftiga och förstör nervceller. Men innan den här studien hade man inte lyckats samla data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något man bara gjort för de större och mer ofarliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.
Tidigare trodde man att det framför allt är placken som driver på Alzheimers. Men under de senaste två årtiondena har forskarvärlden fått upp ögonen för oligomerernas betydelse. En av de viktigaste upptäckterna i den nya studien är hur instabila oligomererna är, samt att bara en bråkdel av dem, några få procent, omvandlas till fibriller.
Instabila molekyler
– Vi visste att oligomererna var instabila, men inte i den här omfattningen. En annan viktig upptäckt vi gjorde var att de flesta löses upp i sina beståndsdelar, peptider, som därmed ges nya chanser att bilda farliga oligomerer, säger Sara Snogerup Linse.
Alzheimers är en snabbt växande sjukdom som skapar stort lidande både för de drabbade individerna och deras anhöriga. Att bättre förstå mekanismerna bakom demenssjukdomen kan bli avgörande för att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.
– För att kunna begränsa Alzheimers sjukdom måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger Sara Snogerup Linse.
Fotnot:
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: University of Cambridge, Harvard University, University College London, University of Maribor, ETH Zurich.
I början av april skickade forskare vid Handelshögskolan i Stockholm ut en enkät för att ta reda på hur svenskarna ser på eventuella ytterligare åtgärder för att motverka coronavirusets spridning och dess negativa konsekvenser för folkhälsan och samhällsekonomin. Av resultaten framkommer bland annat att:
Tre av fyra vill se fler åtgärder för att minska virusets spridning,
Två av fem är positiva till tillfälligt utegångsförbud i städer,
Fyra av fem önskar skattelättnader för småföretag som förlorat intäkter.
Stödet är högre för mjuka metoder som informationsgivning, som varningsinformation via hemsidor och appar, och skattelättnader än för hårda metoder som förbud, böter och ordergivning.
Kvinnor vill ha mer åtgärder än män
Kvinnor är något mer positiva till ytterligare åtgärder än vad män är. Ideologiska uppfattningar om hur stor makt staten bör ha över individen tycks inte förklara hur positiv någon är till ytterligare åtgärder.
– Hittills är stödet störst för de mjukare metoderna, samtidigt som många efterfrågar fler åtgärder. Men det är en ögonblicksbild. Opinionen kan förändras. Situationens allvar blir förmodligen avgörande för hur långt allmänheten kommer att anse att vi bör gå, säger Gustav Almqvist, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.
Lära av hur människor agerar i kris
Studien är särskilt intressant i ljuset av den förhållandevis unika svenska strategin för att bekämpa covid-19.
– Den pågående krisen är naturligtvis först och främst en tragedi, såväl mänskligt som ekonomiskt. Men ur ett forskningsperspektiv kan den samtidigt lära oss en del om både individens och samhällets riskbedömningar och beslutsfattande. Kunskap som kan vara användbar vid liknande situationer i framtiden, säger Patric Andersson, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Studien har utförts inom ramen för ett pågående forskningsprojekt om så kallad nudging – små knuffar på svenska. Nudging omfattar en samling metoder förankrade i psykologisk forskning som har till syfte att påverka människors beteende i rätt riktning utan att begränsa deras valfrihet.
Så gjordes undersökningen:
Undersökningen genomfördes i samarbete med Norstat. Datainsamlingen skedde mellan den 30 mars och 6 april 2020. Totalt genomfördes 595 intervjuer via en webbenkät. Målpopulationen var den svenska allmänheten i åldrarna 18 till 70 år. Svarsfrekvensen uppgick till 37 procent. Urvalsramen bestod av Norstats slumpmässigt rekryterade Sverigepanel.
Åldersförändringar i gula fläcken och diabetesretinopati gör att läckande blodkärl växer till i ögat vilket leder till skadlig svullnad och gradvis synförlust. De behandlingar som används idag blockerar en molekyl som kallas VEGF. Det är en tillväxtfaktor både medverkar till nödvändig tillväxten av nya blodkärl i ögat, och medverkar till kärlläckage. Denna dubbla roll för VEGF gör att behandlingen kan förhindra skadlig svullnad men samtidigt ge biverkningar i form av att blodkärl tar skada och dör.
– Under våren undersökte vi om det skulle vara möjligt att blockera effekten av VEGF bara på blodkärlsläckaget, utan att blodkärl och nervceller skadas, säger artikelns försteförfattare Ross Smith, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Undersökte hur läckage orsakas
För att göra det undersökte forskarna steg för steg på vilket sätt VEGF orsakar läckage i ögon hos möss med sjukdomar som efterliknar åldersförändringar i gula fläcken och diabetesretinopati. Djuren hade förändrats genetiskt så att de hade mutationer i de proteiner i ögat som påverkas av VEGF. Genom att studera dessa möss kunde forskargruppen identifiera exakt på vilket sätt VEGF orsakar att kärlen läcker.
– Vi tillsatte fluorescerande partiklar till blodet och använde mikroskop för att hitta dem i eller utanför kärlen. Om läckaget hade stoppats av en mutation hittade vi inga partiklar utanför kärlen, säger Ross Smith.
De båda effekterna kunde separeras
Försöken visade att effekten av VEGF på läckage kunde skiljas åt från effekten på bildandet av nya blodkärl.
– Våra fynd ger svar på frågan om hur blodkärl läcker och visar att läckaget kan stoppas utan att döda blodkärlen. Utifrån denna kunskap har vi börjat testa läkemedel som selektivt skulle kunna blockera det läckagepåverkande steget i processen. Om det är ett effektivt tillvägagångssätt skulle det kunna leda till nya behandlingar för att stoppa läckaget utan de skadliga biverkningarna hos befintliga läkemedel, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
Kontakt:
Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, lena.welsh@igp.uu.se
Mat är mer än näring, vilken roll spelar maten för oss idag?
– Mat har blivit ett sätt att visa upp vår förmåga till njutning. Att söka njutning är idag norm, tidigare var den ett problem som skulle regleras. Man kan säga att vi gått från en hushållningsrationalitet till en gastronomirationalitet. Om Instagram hade funnits på 1970-talet hade ett inlägg mitt i veckan med snyggt upplagd mat och vin inte fått några likes.
Vilket matinlägg hade fungerat på 1970-talet?
– Något enkelt och utan åthävor, exempelvis en bild på en lättöl och smörgås. Alkohol hade kopplats till alkoholberoende och ett slöseri med hushållskassan. Man kanske hade fått en kommentar om att upprätta kassabok och tips på alkoholbehandling.
Men det är först när äldre tiders matkulturer inte längre är en del av vardag som de plockas upp. Associationen till fattigdomsmarkör har försvunnit.
Vad ligger bakom vurmen för dagens raffinerade smak- och matupplevelser?
– Gastronomiseringen har varit ett sätt att hantera och integrera nya ideal där njutning, internationalisering och jämställdhet kunnat förhandlas och integreras i vardagen. Den har faktiskt främjat ett mer jämställt förhållande mellan män och kvinnor. Män som lagar mat är inte längre mindre manliga utan snarare mer manliga.
Bild: Jay Wennington on Unsplash
– I botten finns den framväxande upplevelseindustrin som en förklaring. Kapitalet söker sig ständigt till nya arenor att expandera på och eftersom en marknad för upplevelser växte fram under 1980-talet fanns möjlighet att göra inbrytningar. Att göra om den nödvändiga men lite tråkiga vardagsmaten till en upplevelse gav upphov till många nya produkter och koncept som det gick att ta bättre betalt för.
– I kölvattnet av den här utvecklingen har vi sett en ny typ av medelklass ta över det offentliga rummet. En ny medelklass med bas i den växande mediesektorn, personifierat av hipstern som gärna identifierar sig som matnörd. Fast nu är nog hipsteridealet också på väg ut. Precis när livsmedelssektorn har anpassat sig till foodie-generationen kommer nästa med nya förväntningar…
Vilka matideal kan vi förvänta oss härnäst?
– En självpåtagen begränsning och en ökad tolerans, fascination skulle jag säga, för fabriksmat, halvfabrikat och tekniskt modifierad mat, bland annat. En ökad klimatmedvetenhet och en större förändringstakt i omvärlden och därmed upplevd större stress i vardagslivet är två bakomliggande förklaringar.
– Den här teknikoptimismen hur vuxit sig stark på kort tid, det är väldigt slående, faktiskt. Bara för fem år sedan var inställningen snarast den omvända, ju mindre teknik och industri som varit inblandad i maten, desto bättre.
– Smakpreferenserna ändras också, vad som anses vara välsmakande handlar till stor del handlar om associationer och förväntningar. En yngre generation kan ställa sig oförstående inför hur vissa kan tycka att sojabiff smakar kartong och artificiell kryddblandning. Det är lätt hänt att man sätter sig som smakdomare.
Är vegetarisk mat en ny företeelse?
– Även om köttkonsumtionen minskat fyra år i rad är det från redan höga nivåer. Tidigare var andelen kött i en rätt mycket mindre. Ta ärtor och fläsk, det var inte mycket kött i den soppan. Eller kålpuddingen som mest består av kål och korngryn.
– Det finns också många rätter som man inte tänker som vegetariska, som tidigare var väldigt vanliga. In på 1970-talet kunde riksdagsledamöter beställa kvällsgröt i riksdagshusrestaurangen till exempel.
Photo by Louis Hansel on UnsplashPhoto by Louis Hansel @shotsoflouis on Unsplash
Är det också utmärkande för vår tid, och kanske i synnerhet för oss svenskar, att anamma andra länders matkulturer?
– Det stämmer, vi har på förhållandevis kort tid blivit mycket öppnare för att stoppa i oss sådant som tidigare betraktades som tämligen otänkbart. Rå fisk, starkt kryddad mat och sjögräs är numera vardagsmat. Vi behöver inte gå tillbaka längre än till tidigt 90-tal då många trodde att det var en skröna att äta rå fisk.
– Tendenserna finns på hela jordklotet, men det ingår i den svenska självbilden att vara världens modernaste land. Det är få länder där mångkultur utgör en så viktig del av självbilden som i Sverige. Inget är mera svenskt än viljan hos en stor del av befolkningen att vara ”osvensk”, och mat och dryck är de områden där det är allra finast att vara osvensk.
Samtidigt finns en vurm för det lokala och traditionella, eller hur? Att äta ogräs är ett exempel.
– I den väldiga öppenheten ingår en vilja att ständigt hitta variation. När det kom en viss trötthet att plocka in influenser började man blicka bakåt mot den egna historien.
– Men det är först när äldre tiders matkulturer inte längre är en del av vardag som de plockas upp. Då blir helt plötsligt surdegsbröd och inlagda grönsaker intressanta att återupptäcka. Associationen till fattigdomsmarkör har försvunnit.
Samma kanske gäller för rätter som först anses fula men sedan fina. Det måste gå lite tid?
– Nja, det är faktiskt ett ganska nytt fenomen att tweaka och pimpa gamla tiders rätter. Att vi gjort det på senare tid med till exempel pizza och hamburgare är uttryck för den postmoderna oviljan att göra en distinktion mellan fin- och folkkultur. Och så är det ju inte så att rätternas kopieras rakt av. När det gäller hamburgarens omvända klassresa ska det vara rätt sorts högrev, istället för ketchup ska det vara chilimajonnäs och picklad rödlök. Annars anses det som skräpmat trots att näringsinnehållet inte nödvändigtvis skiljer sig nämnvärt.
Vad kommer vi se i matväg framöver?
– Vi är bara i början av att använda vattnet som åkrar, det vill säga fisk- och algodling. Sjömat av olika slag kommer att bli vanligare. Det är lite ironiskt att det tog 10 000 år till att tillämpa jordbruksidén i större skala till sjöss.
– Vidare kommer vi inte att se en avmattning på bekväma måltidslösningar och växtbaserad kost. Vår begränsade biomassa kommer att användas på ett mer effektivt sätt än idag. Det finns mycket som idag går till spillo eller till djurfoder som vi kan äta. Vassle är proteinrikt och har på bara några år gått från att vara grisfoder och bageriingrediens till att säljas till häpnadsväckande priser till gymmande ungdomar.
– Andra exempel är broccolin som vi bara äter en tredjedel av, trots att hela växten är ätbar, eller rapskakan som blir över efter pressning av oljan och som är full av högvärdigt protein. Det går till och med att göda bakterier på metangas och omvandla dessa till foder! Det är exempel på hur mycket som kan göras för att förhindra livsmedelsbrist i framtiden.
Du är numera också anställd på livsmedelstekniska institutionen på LTH. Vilken roll spelar livsmedelstekniken i utvecklingen?
– Den spelar en viktig roll. Det pågår massor av intressant forskning och på LTH och andra tekniska fakulteter finns en tyst kunskap och många koncept som av olika anledningar inte har slagit igenom. Kunskapen behöver kompletteras med perspektiv som sätter människan och måltidens kulturella dimensioner i centrum.
Vad ska du som etnolog göra på LTH?
– Jag skulle vilja göra en byrålådesforskning på lovande innovationer. Man ska komma ihåg att vad som slår till stor del handlar om tajmning. Algburgare lanserades på 1950- och 60-talen i USA under etiketten Chlorella Cuisine men blev en flopp när hippierörelsen ville återvända till det traditionella och lokala. Men nu ser vi liknande produkter igen.
Håkan Jönsson har arbetat som kock och skolade sedan om sig till etnolog. Han är anställd på etnologiska institutionen vid Lunds universitet och sedan 2018 även deltidsanställd på livsmedelstekniska institutionen på Lunds tekniska högskola, LTH.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
