Bandbredden vi använder i dag för trådlös dataöverföring utnyttjas snart till sin fulla kapacitet. Om mängden data ska kunna fortsätta öka, behöver bandbredden ökas med fler frekvenser. Kanske kan materialet indiumnitrid vara en del av lösningen.
– Eftersom elektroner rör sig väldigt lätt genom indiumnitrid, innebär det att man kan skicka elektroner fram och tillbaka genom materialet i mycket hög hastighet och skapa signaler med väldigt hög frekvens. Det gör indiumnitrid lämpligt att använda i högfrekvenselektronik, exempelvis för nya frekvenser för trådlös dataöverföring, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.
Indium och kväve
Indiumnitrid består av metallen indium och kväve. Det är ett halvledarmaterial, och kan därför användas för att göra transistorer, vilka är grunden för all elektronik. Problemet är att det är svårt att göra tunna filmer av indiumnitrid. Tunnfilmer av liknande halvledarmaterial skapas ofta med den beprövade metoden CVD (chemical vapour deposition), där temperaturer mellan 800 och 1 000 °C används. Men om man värmer indiumnitrid över 600 °C bryts det ner i sina beståndsdelar, indium och kvävgas.
Forskarna bakom den aktuella studien har i stället använt en variant av CVD-metoden som kallas atomlagerdeponering (ALD), som fungerar vid lägre temperaturer. De har utvecklat en ny molekyl, en så kallad indiumtriazenid. Ingen hade forskat på sådana indiumtriazenider tidigare och LiU-kemisterna fann snart att triazenidmolekylen har stor potential som startmaterial vid tillverkning av tunnfilmer.
Jämfört med tidigare testade molekyler bytte forskarna ut kolatomer mot kväveatomer, och fick en molekyl med en indiumatom i mitten, omgiven av tre molekylfragment, där tre kväve bildar en ”brygga” (triazenid). Karl Rönnby
Ren från föroreningar
De flesta elektronikmaterial måste skapas genom att tunnfilmen växer på en yta som styr hur strukturen på kristallen i elektronikmaterialet blir, så kallad epitaxiell tillväxt. Forskarna visar att det är möjligt med epitaxiell tillväxt av indiumnitrid om kiselkarbid används som substrat, något som inte visats tidigare. Dessutom är indiumnitriden som de skapar på det här sättet mycket ren från föroreningar och bland den bästa indiumnitriden i världen.
– Molekylen som vi har skapat, en indiumtriazenid, öppnar upp för att använda indiumnitrid i elektronik. Vi har visat att man kan göra indiumnitrid på ett sätt som gör att den blir tillräckligt ren för att man verkligen ska kunna prata om den som ett riktigt elektronikmaterial, säger Henrik Pedersen.
Dessutom gjorde forskarna en annan upptäckt. Den rådande synen inom ALD-fältet är att molekylerna inte ska reagera eller sönderdelas på något sätt i gasfasen. Men när forskarna varierade temperaturen under beläggningsprocessen upptäckte de att det fanns inte bara ett, utan två temperaturintervall där processen var stabil.
Mindre fragment i gasfasen
– Indiumtriazeniden bryts ner till mindre fragment i gasfasen vilket ger en bättre ALD-process. Det är ett paradigmskifte inom ALD att använda molekyler som inte är helt stabila i gasfasen. Vi visar att om vi låter vår nya molekyl brytas ner lite i gasfasen blir slutresultatet bättre, säger Henrik Pedersen.
Forskarna utforskar nu liknande triazenidmolekyler med andra metaller, vilket gett lovande resultat för att skapa molekyler för ALD även med dessa metaller. Studien har genomförts tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och Carleton University i Ottawa, Kanada.
– I olika tider har vi hanterat sjukdom på olika sätt. Det är viktigt att komma ihåg att folk inte var dummare då än nu, men det samlade kunskapsläget såg annorlunda ut, säger Hans Nilsson, historieprofessor vid Linköpings universitet.
Under nära 25 år har han forskat om socialhistoria, bland annat historisk demografi samt medicin- och hälsohistoria. Särskilt har han tittat på det folkhälsoarbete som började komma igång i Sverige på 1800-talet. Med andra ord har han god insikt i hur både individ och samhälle påverkats när olika farsoter drabbat Sverige.
Hans Nilsson menar att det finns flera skillnader i hur vi bemöter covid-19 jämfört med tidigare sjukdomar. Förutom att vi idag har helt andra medicinska förutsättningar finns det skillnader som har med vår inställning till sjukdom att göra. Den ena är hur mycket uppmärksamhet vi väljer att ge sjukdomen.
– På 1950–60-talen härjade asiaten och Honkonginfluensan. Men, man hade absolut inte det perspektiv vi har idag med att redovisa saker i tidningen hela tiden. Sjukdomarna fick inte lika mycket uppmärksamhet, säger han.
Vivalliusskolan i Örebro 1957. Asiaten härjar och bara en elev är frisk i klassen. Asiaten upptäcktes tidigt 1956 i Kina och fick stor utbredning över hela världen fram till 1958. Och räknas som en av de tre pandemierna under 1900-talet. I Sverige hade influensan sin kulmen i oktober 1957, med cirka 312 000 smittade.
Den andra skillnaden handlar om att vi inte längre accepterar sjukdom och död. På 1920-talet var dödligheten en del av livet och i nästan alla familjer fanns någon som dött i exempelvis tuberkulos.
– Vi har hela tiden haft klart för oss att covid-19 inte är av digerdödens mått. Men vi är så ovana vid att människor dör att vi tar väldigt allvarligt på det här. I vår tid är det inte moraliskt riktigt att låta folk dö. Varje dödsfall räknas, säger Hans Nilsson.
Epidemier har alltid drabbat städer värre
Städer har genom tiderna varit hårt ansatta av sjukdomar. Liksom nu är det där epidemier fått fäste och spridits snabbt. På 1750-talet dog så många stockholmare av infektionssjukdomar att staden hade svårt att upprätthålla sin befolkningsstorlek. Tätt befolkade och utan vare sig vaccin, antibiotika eller en välutvecklad hälsoapparat hade man i städerna ofta inget annat att göra än det man gör nu – försöka skilja de sjuka från de friska. På 1850-talet byggde man särskilda epidemisjukhus utanför städerna och på 1950- och 60-talet då asiaten och Hongkonginfluensan bredde ut sig införde man besöksförbud på ålderdomshem och sjukhusinrättningar.
Jämfört med på 1950- och 60-talen så är restriktionerna idag dock mycket större, då tilläts livet pågå parallellt med pandemin.
– Då tyckte man inte att det var ett problem att folk trängdes i korvkön när man var på fotboll. Problemet man såg då var att manfallet i laget var så stort att man inte fick ihop fulla lag så att man kunde spela. Allt handlar om perspektiv!
Dålig beredskap genom tiderna
168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F 21 i Luleå, 1957.
Samhällets beredskap för att hantera covid-19 har fått kritik, bland annat för att beredskapen varit dålig och för att de äldre inte har skyddats bättre, att vårdplatserna är för få och att skyddsmateriel saknas. Hur har beredskapen för sjukdomar sett ut i ett historiskt perspektiv?
– Vår beredskap för covid-19 har varit bristfällig på många sätt, men ändå är det en kolossal skillnad på hur samhället agerar idag, och kan agera. Idag har vi ett förebyggande hälsoarbete och ett mycket mer välorganiserat samhälle. Man kan bli imponerad över hur vården ställt om. När det gäller de äldre tror jag att vi dras med systemfel: många lågutbildade, flera olika huvudmän och korttidsanställningar.
För hundra år sedan när spanska sjukan härjade var läget ett annat. Första världskriget hade just upphört och i centrum för debatten stod försvarsfrågan, inte en sjukdom som var svår att greppa. Människor var trångbodda och många ur den manliga befolkningen trängdes på regementen.
Hans Nilsson menar att vi idag tjänar på att informationen om covid-19 kommer från en centralt styrd myndighet och rekommendationerna gäller alla. När spanska sjukan härjade togs många beslut lokalt.
– Regementschefen kunde bestämma att soldaterna inte fick skickas hem. Det ledde såklart till att många blev smittade och jättesjuka. Liksom i corona dog många män, men då berodde det främst på att de bodde trångt på regementen samt kroppsarbetade nära varandra.
Pandemier, urval
Digerdöden 1350-talet
Pestepidemier 1500–1700-tal
Kolera 1800-tal
Spanska sjukan 1918–1920
Asiaten 1957
Hongkonginfluensan 1968–1970
Pandemi: En infektionssjukdom som sprides över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.
Epidemi: När ett enskilt land drabbas av en infektionssjukdom.
Går man ännu längre tillbaka i tiden, till 1800-talet, var det ännu svårare med organiseringen av samhället när epidemier uppstod. Det som då fanns att tillgå var kyrkan, dit alla var tvungna att gå. Där kunde församlingsmedlemmarna få information om hur de skulle ta hand om sig.
– Kyrkan höll också koll på vilka som blivit smittade, det kan man läsa i gamla kyrkböcker. Och skulle man vaccinera sig fick man gå till klockaren.
Vid ett flertal gånger har man genom historien varit förberedd på att olika sjukdomar varit i antågande. Ändå har samhället inte hunnit rusta sig. Både på 1950-talet då asiaten härjade och 1960-talet då det var Hongkonginfluensa såg man hur sjukdomarna bredde ut sig i andra länder. Ändå fanns det inte tillräckligt med vaccin.
– Vaccin tar lång tid att få fram och vår ekonomi bygger på små lager. Det är också svårt att ha beredskap, när man i förväg inte vet för vad.
Text: Therese Ekstrand Amaya
Kontakt:
Hans Nilsson, Professor, Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) Avdelningen för filosofi, historia, konst och religion (FHKR) hans.nilsson@liu.se
Från tid till annan har antalet rasolärkor på ön varit så litet som 50 individer. Det lilla antalet är ett hot i sig, ett annat hot mot artens överlevnad är att antalet hanar är långt fler än antalet honor.
Nu finns cirka tusen rasolärkor på ön och i den färska studien har forskare från Lunds universitet tillsammans med kollegor i Cambridge i Storbritannien undersökt immunförsvarsgenerna hos 122 individer.
Mängder av genkopior
Resultaten visar att det är extremt låg variation i dessa så kallade MHC-gener inom populationen som helhet jämfört med andra småfåglar. På individnivå är det tvärtom, varje rasolärka har hög genetisk variation. Enligt forskarna beror det på att det finns mängder av genkopior som var och en ser olika ut i varje individ.
Ringmärkt hanne av den akut hotade rasolärkan (Alauda razae) Bild: Justin Welbergen at the English Wikipedia / CC BY-SA
– Den totala variationen i populationen är inte mycket större än den som finns i varje individ, säger Helena Westerdahl, Lunds universitet.
Hon exemplifierar:
– Tänk att varje MHC-gen är ett bilmärke, då har rasolärkan bara en modell av varje bilmärke medan andra fågelarter har många olika modeller. Det vill säga rasolärkan har få modeller men relativt många märken.
– Med denna enkla uppbyggnad av immunförsvaret i rasolärkan har vi nu en idé om hur MHC-generna förändrats evolutionärt över tid, och hur förklaringen till varför sångfåglar har så variabla MHC-gener jämfört med oss människor.
Vetenskaplig artikel:
High MHC gene copy number maintains diversity despite homozygosity in a Critically Endangered single‐island endemic bird, but no evidence of MHC‐based mate choice.Molecular Ecology.
Kontakt:
Helena Westerdahl, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, helena.westerdahl@biol.lu.se
Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, kan orsakas av ansamlingar av proteiner i hjärnan som i sin tur leder till skador på nervcellerna och ger minnessvårigheter. Sjukdomsförloppet ser dock olika ut hos olika patienter vilket gör det svårt att förutse hur symtomen för varje enskild individ kommer att utvecklas. För runt 30–50 procent av patienterna kan tillståndet vara stabilt under många år, särskilt i sjukdomens tidiga stadier, medan andra försämras snabbt.
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom.
– Moderna hjärnavbildningstekniker erbjuder nya möjligheter att kunna förutse sjukdomsförloppet. Detta har stor betydelse både för att underlätta diagnostisering och optimera vårdinsatser för den enskilda patienten och för utvecklingen av läkemedel, säger studiens försteförfattare Konstantinos Chiotis, läkare och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Förutser ett snabbt eller långsamt sjukdomsförlopp
KI-forskarna har under handledning av professor Agneta Nordberg tidigare visat att metoden positronemissionstomografi (PET) kan användas för att avbilda spridningen av proteinet tau i hjärnan hos levande individer. Ansamlingar av tau kopplas till Alzheimers sjukdom.
I den aktuella studien genomgick 20 patienter en omfattande utredning med alla befintliga kliniska markörer för Alzheimers sjukdom på Kognitiva Mottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset. De fick också genomgå positronemissionstomografi för att avbilda tau-protein i hjärnan. Forskarna följde sedan patienterna i över fyra år för att bedöma om deras kognitiva funktioner försämrades med tiden. Syftet var att undersöka om mängden tau kunde förutse vilka patienter som skulle få ett långsamt eller snabbt sjukdomsförlopp.
De patienter som hade en liten mängd tau-protein initialt visade stabil funktion under uppföljningen, medan patienter med stora mängder tau försämrades snabbt kognitivt. Mängden och spridningen av tau-protein i hjärnan kunde skilja de olika patientgrupperna åt med en precision på över 95 procent, medan precisionen av de befintliga kliniska markörerna var som högst 77 procent. Den exakta mängden av tau-protein överensstämde även väl med den exakta graden av försämring på den kliniska skalan. Denna skala används rutinmässigt på de flesta mottagningar som mäter den kognitiva funktionen hos patienter med minnesbesvär.
– Våra resultat antyder att tau-proteinet har stor påverkan på hjärnans kognitiva funktion. Det innebär att läkemedel som riktar sig mot ansamlingar av tau skulle kunna ha bättre chanser att förändra sjukdomsförloppet än de behandlingar som hittills testats och misslyckats, säger Agneta Nordberg, som lett studien.
Konstantinos Chiotis, läkare och forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, konstantinos.chiotis@ki.se
Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom där hjärnans nervceller, neuronerna, successivt bryts ner och hjärnans funktion rubbas. Detta leder bland annat till skakningar i kroppen och stort lidande hos de drabbande. För att kunna utveckla läkemedel som kan bromsa eller hindra sjukdomsförloppet försöker forskarna förstå de molekylära mekanismerna som ligger bakom nedbrytningen av neuronerna.
Det är känt att mitokondrierna, cellernas energikraftverk, skadas vid Parkinsons sjukdom. Detta sker troligen på grund av så kallade alfasynukleinaggregat, där flera proteiner har klumpat ihop sig, bundit till – och förstört – mitokondriernas membran. Men mekanismen bakom är ännu okänd.
Den nya studien, som nyligen publicerades i tidskriften PNAS, fokuserar på två sorters membranliknande vesiklar, det vill säga kapslar av konstgjorda cellmembran. En av dem har en lipidsammansättning som liknar den i synaptiska vesiklar, som ansvarar för hjärncellers kommunikation med varandra. Den andra sammansättningen efterliknar mitokondriemembran.
Illustration av hur mitokondriehärmande lipidvesiklar angrips av Parkinsonproteinet α-synuklein. Ljusspridningen visar att membranen förstörs redan vid mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet inte aggregerar till klumpar innan de binder. Bild Fredrik Höök
Parkinsonproteinet α-synuklein visade sig binda till båda membrantyperna, men orsakade endast stora strukturella förändringar och skador på de mitokondrieliknande vesiklarna, som deformerades och började läcka ut sitt innehåll.
Går att studera enskilda nanopartiklar
– Nu har vi utvecklat en metod som är känslig nog för att studera proteiners interaktion med enskilda vesiklar. I studien har vi sett att Parkinsonproteinerna binder till − och förstör − mitokondrieliknande membran även i mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet bara finns som monomerer, icke-aggregerade proteiner. Detta har inte kunnat studerats tidigare, men kan vara avgörande för sjukdomsförloppet, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk ologi vid institutionen för biologi och bioteknik.
Den nya Chalmersmetoden gör att enskilda biologiska nanopartiklar kan studeras utan att använda fluorescerande markörer. Det är en stor fördel när man vill spåra naturliga reaktioner, eftersom markörerna ofta påverkar de reaktioner man vill observera. Detta gäller speciellt små proteiner som α-synuklein.
Parkinsonsproteiner med mutationer
– Skillnaden i kemi mellan de två lipidsorterna vi har använt är inte stor. Men vi kunde ändå se dramatiska skillnader i hur Parkinsonproteinet påverkade dem. Vi tror att det inte bara är den kemiska sammansättningen som avgör skeendet, utan att också makroskopiska skillnader hos de två membranerna bidrar till hur proteinet påverkar dem olika, till exempel hur rörliga lipiderna är och hur de växelverkar.
– Detta är ny kunskap eftersom man aldrig tidigare tittat noga på vad som händer med själva membranet när α-synuklein binder till det, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Nästa steg för forskarna är att titta på varianter av α-synuklein med mutationer som associeras med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka lipidvesiklar som i större utsträckning liknar cellulära membraner.
Små variationer med stora konsekvenser
– Vi vill även göra kvantitativa analyser av reaktionerna för att på mekanistisk nivå förstå hur enskilda protein som associerar till ytan av membranet inducerar skador, säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik.
– Visionen är att ytterligare förfina metoden så att vi inte bara kan studera enstaka 100 nm små lipidvesiklar, utan också kunna följa varje protein ett och ett, trots att de bara är 1–2 nm stora. Det skulle leda till en förståelse av hur små variationer i cellmembranets egenskaper kan få så stora konsekvenser som vi nu har observerat.
Så gjorde forskarna
Effekten på vesikelmembranen observerades genom att mäta ljusspridning och fluorescens från vesiklar som bundits till en yta − och studera effekterna när låga koncentrationer av Parkinsonproteinet α-synuklein tillsattes.
Med hög tids- och rumsupplösning kunde bindningen, och de konsekvenser dessa reaktioner hade på vesiklarnas struktur, följas i realtid. Med hjälp av en ny teoretisk analys kunde de strukturella förändringarna i membranerna förklaras geometriskt.
Metoden som utnyttjats i studien är utvecklad av Björn Agnarsson i Fredrik Hööks grupp, och bygger på ljusvågledande sensor som är baserad på en kombination av polymer och glas. Medan glas ger goda förutsättningar för att leda ljuset till sensorer gör polymeren att ljuset inte sprids och ger upphov till bakgrundssignaler.
Kombinationen av god ljusledning och låg bakgrund gör det möjligt att detektera enstaka lipidvesiklar och mikroskopiskt följa deras dynamik när de växelverkar med omgivningen, till exempel protein som i den här studien. Sandra Rocha i Pernilla Wittung-Stafshedes grupp har stått för expertis runt α-synuklein, ett komplext protein att arbeta med.
Forskarnas kompletterande expertis kring protein, lipidmembran, optisk mikroskopi, teoretisk analys och design av sensorer i Chalmers renrum har varit avgörande för resultaten.
I rapporten undersöker forskaren Martin Nordin skillnader i levnadsstandard mellan land och stad för perioden 1990–2017. Disponibel inkomst, som mäter levnadsstandard, faller tydligt med gleshet (så kallad glesbygd) och för Sveriges mest glesa delar (där 15 procent av befolkningen bor) är den disponibla inkomsten cirka 10 procent lägre än för riket.
Centrala Stockholm sticker ut
Gapet har ökat med cirka 5 procent sedan i början på 90-talet. För förvärvsinkomster är gapet större, omkring 20 procent. För Sveriges mest tätbebodda områden, som uteslutande består av centrala områden i Stockholms län, har de disponibla inkomsterna ökat gentemot riket från 15 procent högre i början av 90-talet till runt 50 procent högre efter 2015.
– Centrala Stockholm sticker verkligen ut. Inte i något annat område i Sverige – varken andra delar av Stockholm eller centrala delar av Göteborg och Malmö – finner man en liknande utveckling, säger Martin Nordin.
Martin Nordin menar att ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm beror på ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvärvsinkomster (under 90-talet) och att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm än i resten av riket (efter 2005).
– Transfereringar såsom sjukpenning och a-kassa har alltid varit låga i centrala Stockholm, men nu är de faktiskt lägre i Sveriges mest glesa områden, fortsätter Martin Nordin.
Agglomerationsvinster i metropolerna
Studier för andra länder visar på en liknande utveckling för världsmetropoler såsom London, New York och Paris.
– Resultaten tyder på att Stockholm tycks ingå i denna exklusiva grupp av metropoler. Utvecklingen beskrivs ofta utifrån agglomerationseffekter. Det betyder att högutbildade individer drar nytta av varandra – och när god infrastruktur och stora kapitalmängder understödjer – uppstår agglomerationsvinster. Dessa kan bäst förklaras med att värde uppstår som är större än individernas, infrastrukturens och kapitalets aggregerade, sammanlagda effekter. Man får alltså mer än bara summan av delarna, säger Martin Nordin.
Rapporten delar in hela Sverige i ett rutnät och rangordnar Sverige utifrån befolkningstäthet. Tidigare forskning som framförallt jämför inkomstskillnader mellan Sveriges kommuner gör inte en renodlad jämförelse av land och stad. När man exempelvis jämför inkomstskillnaden mellan en landsbygdskommun och en tätortskommun så är det främst skillnader mellan tätorterna i de båda kommuntyperna man jämför. På rutnätsnivå kan gleshet/täthet mätas på ett bättre sätt, menar Martin Nordin.
Sverige har, i likhet med många andra länder, inlett en process för att minska och på sikt eliminera användningen av fossila drivmedel som ett led i att minska risken för en fortsatt global uppvärmning. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, och att därefter uppnå negativa utsläpp.
Skatten finansierar offentlig verksamhet
Minskad användning av fossila drivmedel skapar nya förutsättningar för vägtrafiken men får även konsekvenser för statens skatteintäkter.
– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksamhet i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut,VTI.
– Den grundläggande principen för beskattning med syfte att finansiera offentlig verksamhet är att sådana skatter bör snedvrida resursanvändningen så lite som möjligt. Den funktionen har drivmedelsbeskattningen haft fram till nu, men frågan är om det finns motiv för att vägtrafik också fortsättningsvis bör bidra med ett positivt saldo för staten.
Skatt på slitage och buller
En annan princip för beskattning handlar om skatter som tas ut för att minska mängden externa effekter. När trafikanterna anpassar sig efter de högre kostnader som skatten genererar kommer detta att leda till mindre trafik än om skatten inte hade tagits ut. Trafikens utsläpp av växthusgaser minskar därmed liksom andra miljöproblem såsom buller. Även slitage på infrastruktur, olycksrisker och trängsel blir mindre än vad som annars skulle ha varit fallet.
Även om utsläppen från fossila drivmedel minskar orsakar även framtidens fordon externa effekter. Tung trafik påskyndar vägarnas nedbrytning vilket ger anledning att ta ut en högre skatt ju tyngre lastbilarna är. Det kommer också att finnas fortsatta skäl för trängselskatter.
Elskatt drabbar alla elkonsumenter
Men att i framtiden beskatta el som man idag beskattar bensin och diesel tror inte Jan-Eric Nilsson på som en lösning.
– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel. En skatt på el skulle därför vara ett trubbigt instrument för beskattning
Beskattning utifrån olika kriterier
En annan möjlighet är att ta ut en skatt som är kopplad till när och var tunga och lätta fordon körs och fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper.
– Redan idag är det tekniskt möjligt att använda elektroniska plattformar för att kunna ta olika mycket betalt beroende både på när och var olika typer av fordon körs och på fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper. En sådan beskattning skulle åtminstone delvis kompensera för minskade intäkter från drivmedelsskatter.
För hög skatt bromsar omställningen
– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar. En allt för hög skatt på körning skulle då bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det är något vi skulle kunna se de närmaste tio till tjugo åren. Men när omställningen är slutförd och det inte längre finns möjlighet att välja mellan olika tekniker kommer vi inte längre att ha samma begränsningar.
Djurvärldens största byggnadsverk konstrueras av lövsalsfåglar i Nya Guinea och Australien. Varje hane bygger sin egen lövsal som kan vara två meter hög och är utsmyckad med färggranna föremål hämtade från naturen eller till och med från närliggande mänsklig bebyggelse.
Uppträder i lövsalen
Hannarna uppträder för honor vid sin lövsal genom att visa sina finaste föremål och röra sig i särskilda mönster. De befruktade honorna kommer sedan bygga ett eget bo och föda upp ungarna själv.
Det finns två huvudtyper av lövsalar, dels sådana som liknar majstänger, dels sådana med väggar runt fåglarna. Forskare har nu lyckats kartlägga evolution och släktskap bland familjens 28 arter, och kan konstatera att förmågan att bygga dessa båda typer uppkom oberoende av varandra.
Lövsalsfåglarnas fantastiska konstruktioner har ingen motsvarighet i djurvärlden, säger professor Per Ericson vid Naturhistoriska riksmuseet. Därför har ingen tidigare föreslagit att förmågan skulle kunna ha utvecklats i två grupper av lövsalsfåglar oberoende av varandra.
Trots att lövsalalar är djurvärldens mest extrema byggnadsverk har förmågan utvecklats två gånger i evolutionen. Foto Lars Petersson.
Honorna godkänner bara det allra bästa
Evolutionen av dessa enastående lövsalar och dekorationer drivs av att honorna är extremt kräsna i sina val av partners. De godkänner bara de allra bästa konstruktionerna och endast en handfull av hannarna i ett område ges möjlighet att para sig.
Att bygga och dekorera lövsalarna är mycket tidskrävande. Därför kan beteendet bara utvecklas om fåglarna har mycket tid över från att leta föda, det vill säga i miljöer där tillgången till föda är mycket god. Det är talande att de grupper av fåglar hos vilka de mest komplexa parningsbeteendena utvecklats, t.ex. lövsalsfåglar, paradisfåglar och manakiner, lever i relativt stabila tropiska miljöer och i huvudsak livnär sig på frukt.
Studien är en del av ett större samarbete kring evolution och genetiska anpassningar hos lövsalsfåglar i Nya Guinea och Australien finansierat av Vetenskapsrådet. I projektet ingår forskare från Sverige, Australien och Kina.
Per Ericson, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, per.ericson@nrm.se
Att utbilda sig till frisör handlar inte bara om att lära sig göra olika sorters frisyrer. Det innebär också att lära sig vilka normer och ideal som råder inom yrket. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sitt avhandlingsarbete följt tjejer i två klasser på gymnasieskolans frisörutbildning, för att undersöka vilka förväntningar de möter på hur de ska vara som frisörer. För att komma nära elevernas vardag använde hon sig av deltagande observation, det vill säga hon umgicks med dem på både lektioner och raster. Eva har själv en bakgrund som frisör och yrkeslärare inom frisörutbildning.
– De normer och ideal som vi möter inom olika yrken har även betydelse för hur vi lever våra liv i övrigt. Och vilka vi blir i samhället. Mycket av detta påverkas av föreställningar om kön och klass, säger Eva.
Tänka som en entreprenör
I sin undersökning kunde Eva se att traditionellt feminina områden, som att visa omsorg och bry sig om kunden, är centrala i utbildningen. Men samtidigt förväntas eleverna också vara sådant som historiskt förknippats med maskulinitet, exempelvis att vara tävlingsbenägen, ha självförtroende och ta för sig. Tjejerna pratade mycket om att det är viktigt att visa vilja, passion och engagemang för sitt yrke. De ska lära sig tänka som en entreprenör, oavsett om man ska bli egen företagare eller vara anställd. Och det finns ett fokus på att kunna skapa ekonomisk lönsamhet.
– Tjejerna tränas i att göra sig säljbara för både arbetsgivare och kunder. De lär sig prata om sig själva som ett personligt varumärke och agera som en entreprenör, säger Eva.
Sträva mot medelklassidealet
Bilden av den ideala frisören påverkas också av föreställningar om klass. Yrkesprogram rekryterar ofta elever med så kallad arbetarklassbakgrund, och är tydligt könssegregerade. De flesta elever som utbildar sig till frisörer och florister är tjejer, medan de flesta som läser till fordonsmekaniker och snickare är killar.
Eva menar att de ideal som tjejer i yrkesutbildning har att förhålla sig till, skiljer sig från de ideal som tidigare forskning visat dominerar på yrkesprogram där killar är i majoritet. Killarna kan hämta kraft i sin arbetarklassidentitet. De förväntas skolas in i en traditionell arbetarjargong. Så är det inte för tjejer på yrkesprogram.
– Det finns ett tydligt medelklassideal som dominerar bland tjejerna i frisörutbildningen. De ska avsäga sig sin arbetarklassbakgrund, och istället tränas till att iscensätta medelklassnormer. De förväntas se respektabla ut och ha en respektabel salong, städa och hålla ordning, vara duktiga tjejer. Och alldeles lagom feminina. Det är ett sätt att göra sig attraktiv för en stor kundgrupp, och att bli den framgångsrika entreprenören, säger Eva.
– Tjejer på yrkesprogram har ett helt annat ideal att anpassa sig till, jämfört med killar. De ska sträva mot medelklassidealet. Samtidigt har de svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, har lägre löner och kommer förmodligen ta mer ansvar för hem och familj, säger Eva.
The American Dream
Eva menar att det finns en bild av frisöryrket som potentiell klassresa, jämförbar med ”The American Dream”. Du ska kämpa hårt och visa att du brinner för yrket. Bara du anstränger dig nog hårt kan du bli en av de framgångsrika frisörerna.
– Eleverna hör berättelser om framgångsrika frisörer som beskriver sin yrkesbana som en klassresa. De säger ”Jag började med två tomma händer. Och se på mig nu!”. Flera av dem som eleverna möter på utbildningen uttrycker sig så här. Det blir ett slags ideal som eleverna har att förhålla sig till, säger Eva.
– Samtidigt har frisörelever betydligt sämre ingångslöner än vad elever på mansdominerade yrkesprogram har. Det kan kallas en nygammal könsordning iklädd en förförisk glittrig dröm, där framgång är tillgängligt för alla som är beredda att arbeta tillräckligt hårt, säger Eva.
Hur reagerar då eleverna på dessa ideal och normer? Det ser väldigt olika ut, menar Eva. Vissa anammar idealen, medan andra tar avstånd och gör motstånd på olika sätt.
Eva menar att hennes resultat är viktiga för vi ska förstå de villkor som tjejer i yrkesutbildning formas under. Det gäller till exempel när vi diskuterar vilka värden som lyfts i skolans läroplaner, och hur arbetslivet i stort organiseras.
– Det är viktigt att tjejernas röster kommer fram, och att vi får en större förståelse för vilka normer och ideal de har att förhålla sig till. Dessa har stor betydelse för både kommande arbetsliv och vilka de blir i samhället, säger Eva.
Kontakt:
Eva Klope, Institutionen för didaktik och lärares praktik, eva.klope@lnu.se
De som har problemformuleringsprivilegiet inom skogsnäringen tenderar att hänföra problemet till manlig arbetarklass i glesbygd.
– Det är den grupp som påstås ha fel värderingar, som har nakenkalendrar i baracken och ägnar sig åt olämpliga skämt, men man glömmer bort att tala om andra mer subtila uttryck för ojämställdhet. Det finns en strävan hos tongivande inom skogsnäringen att placera problemet hos andra än hos sig själva, säger Maria Johansson, forskare inom genus och teknik vid Luleå tekniska universitet som lagt fram en ny avhandling i ämnet.
Slutavverkat – skogsnäringens Me too
I samband med den så kallade Me too – rörelsen 2017 initierade kvinnor i skogsnäringen kampanjen ”Slutavverkat” där kvinnors upplevelser av diskriminering och sexuella trakasserier i branschen kom till uttryck. Genom deras berättelser växte en bild fram som kom i konflikt med hur skogsnäringens organisationer gör jämställdhet.
– Medan den officiella bilden fokuserade på de positiva konsekvenserna av jämställdhet, till exempel genom affärsfördelar, visade kvinnornas berättelser att jämställdhetsarbete inte bara kan handla om argument kopplat till konkurrenskraft utan också om kvinnors rätt till arbetsplatser fria från diskriminering, säger Maria Johansson.
I sin avhandling undersöker hon vad som händer när skogsnäringen gör jämställdhet, det vill säga dels hur man praktiskt går till väga genom faktiska insatser och policydokument och liknande, men också hur man konstruerar en bild av, eller skapar mening kring begreppet jämställdhet. Maria Johansson menar att skogsnäringen är en väldigt produktionsinriktad bransch med en självbild av att vara effektiv och rationell. Den självbilden gör det svårt för alternativa berättelser och problemformuleringar, som de i ”Slutavverkat” att komma fram.
– Skogsnäringen har svårt för att hantera den här typen av interna konflikter. Det finns inte riktigt utrymme att vara obekväm. Den konsensusinriktade berättelsen, att alla tjänar på jämställdhet är mer lättsmält än den som handlar om sexuella trakasserier där det finns ett offer och en förövare.
Maria Johansson tror att avhandlingens slutsatser går att applicera även på andra mansdominerade basnäringar, till exempel gruvindustrin. Jämställdhetsarbetet och bilden av vad jämställdhet är, är relativt lika trots att det egentligen är näringar med på många sätt olika arbetsprocesser och marknadsmässiga positioner.
– Det indikerar svårigheten med att koppla jämställdhet till den egna verksamheten och de vardagliga organisatoriska skeendena, jämställdhet blir istället något man gör vid sidan av kärnverksamheten, säger Maria Johansson.
Maria Johansson, forskare inom genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, maria.5.johansson@ltu.se
Vad har vi ätit under sommaren i Sverige genom historien?
– Före 1800-talets mitt så lever man i Sverige väldigt sparsamt på sommaren. Det är nästan ett år sedan senaste skörd och förråden är näst intill tomma. En vanlig sommarmat var julskinka – grisen slaktades kring lucia och då saltade man ner skinkan och tog fram till sommaren. Annars så var det lagrat och saltat som gällde för sommaren, snarare än specifika säsongsvaror. Vi har exempelvis ingen historisk midsommarmat. Midsommar var en arbetsam period med slåtter, fäbodarbete och åkerskötsel, snarare än en mathögtid. Midsommarfirandet vi ägnar oss åt nu, det är sedan nationalromantiken gjorde sitt intåg sent 1800-tal.
Slåtterfesten var viktigare än mdsommarfesten i det gamla bondesamhället. Bild: Mathias Klintberg, filen donerad av Nordiska muséet som en del i Europeana Fashion-samarbetet.
Sommarmaten byter skepnad under 1900-talet
Richard Tellström menar att den sommarmat vi känner till nu gjorde sitt intåg relativt sent i Sverige och att färsk mat var en bristvara.
– Man kan säga att sommarmaten ändrar skepnad till primörer och färskpotatis först under 1900-talet. I det gamla bondesamhället var det en synd att skörda något som inte var helt färdigt. Att äta färskpotatis sågs ungefär som att slakta kalvar – det blev mindre kvar över vintern och du förbrukade det för tidigt.
Vad drack man?
– För spritdrycker och alkoholdrycker krävs spannmål, så man behöver till exempel malt. Sånt var man tvungen att ha kvar från föregående årsskörd. Den viktigaste festen var den så kallade slåtterfesten och det var mycket viktigare att spara malten till slåtteröl än till en midsommarfest. Slåtterfesten var en form av ersättning, i det gamla bondesamhället var slåtterfesten betalningen för arbetet – ungefär som att vi nu bjuder på pizza om vi får flytthjälp.
Vad hade vi har för matvanor under semestern förr i tiden?
– Det stora brytningsåret är 1938, då vi får lagstadgad semester i Sverige. Då kommer picknickmaten, mat som ska fungera för de som är ute och campar. Det är övergången från lagrad mat – bröd, saltat kött, mat som ska klara sig utan kyla – till konserverad mat.
– Det som verkligen förändrar matkulturen i stort är kylskåpet och frysen, som kommer in i svenska hem kring 1950-talet. Då får vi möjlighet att äta färsk mat på sommaren istället för konserverad. Men det gör även att små lanthandelsaffärer försvinner på 1970-talet, när folk får kyl och frys till och med i sommarstugorna. Innan dess så var man på landsbygden beroende av lanthandelsaffärerna.
I januari 2020 kom nyheten att forskning vid KTH och amerikanska Harvard University har resulterat i teknik som kan imitera hur bland andra levern, njurarna, hjärnan, hjärtat och lungorna absorberar läkemedel. Syftet med tekniken är att dels kunna minska mängden djurförsök, dels snabba upp processen att ta fram nya läkemedel. Arbetet resulterade då i flera publiceringar i den vetenskapliga tidskriften Nature Biomedical Engineering.
Testade med chilipeppar
Nu har KTH-forskaren Thomas Winkler tillsammans med kollegor listat ut att dubbelhäftande tejp, liknande den du kan köpa i en vanlig hobbyaffär, kan utgöra basen i liknande teknik när det kommer till hur tarmarna tar upp medicin.
För att visa att den tejpbaserade budgettekniken verkligen fungerar har forskarna använt kapsaicin, det aktiva ämnet i chilipeppar som ger en brännande känsla vid intag. När tejptekniken serverades lika mycket kapsaicin som motsvarar en habanerofrukt reagerade den.
Thomas Winkler säger att tekniken främst vänder sig till laboratorium med begränsade resurser. På det sättet kan forskarna här få samma möjligheter att utveckla nya läkemedel och avancerade, personaliserade mediciner som kollegorna på betydligt mer avancerade lab.
Demokratiserar organ-on-chip-tekniken
Den avancerade tekniken som KTH-forskarna offentliggjorde i januari, en plattform som kallas multiple organ-on-chip, är ett antal mindre genomskinliga plastbitar som innehåller små kanaler. Bitarna är ungefär lika stora som usb-minnen och kräver avancerad tillverkningsteknik, lim, packningar och andra delar.
Thomas Winklers version kräver i princip bara den dubbelhäftande tejpen, lite plastfolie, ett genomträngligt membran och i utrustningsväg en automatisk skärmaskin för cirka 1 000 kronor.
– Tejpen ersätter alla nödvändiga strukturella element i den dyrare tekniken, och man kan säga att detta demokratiserar organ-on-chip-tekniken eftersom den blir tillgänglig för många fler, säger Thomas Winkler, som till vardags jobbar som forskare på avdelningen mikro- och nanosystem vid KTH.
I sin doktorsavhandling i nationalekonomi undersöker Melissa Rubio, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hur de stora rasrelaterade skillnaderna i det amerikanska rättsväsendet har formats av det slavbaserade arbetssystem som rådde i USA fram till 1865. De fyra miljoner slavarna i början av inbördeskriget var billig arbetskraft, som gjorde jordbruket i södern oerhört lukrativt. Slaveriets avskaffande förstörde denna ekonomi, och de flesta plantageägare hade stora svårigheter att få tag i arbetskraft.
”Slaveri” som straff för brott
Slaveriet har länge intresserat samhällsvetenskapliga forskare som bland annat har dokumenterat slaveriets långsiktiga inverkan på ekonomisk ojämlikhet. Detta är dock det första försöket att från ett ekonomiskt perspektiv studera ursprunget till de rasrelaterade skillnaderna i fängelsesystemet. Historiker har hävdat att vita sydstatare utnyttjade det 13:e författningstillägget som avskaffade slaveri men godkände ”slaveri” eller ”ofrivillig tjänstgöring” som straff för brott.
– Hittills har bevisen för detta påstående varit anekdotiska. Min studie är den första som empiriskt, med nationella data, utvärderar de historiska rötterna till det stora antalet fängslade svarta i USA, säger Melissa Rubio.
Genom att kombinera folkräkningsdata från 1860 till 1940 med nyligen digitaliserade historiska fängelsedokument samt dokumentation av vilken typ av arbete fångarna i USA utförde och hur lönsamt det var, visar studien att omedelbart efter avskaffandet av slaveriet skedde en oproportionerligt stor ökning i fängslandet av svarta, utan några jämförbara effekter för vita.
Afroamerikaner får längre straff
I dagens USA döms afroamerikaner för samma brott ofta till längre fängelsestraff än vita och de är överrepresenterade i fängelsepopulationen. Svarta män utgör 6,5% av den amerikanska befolkningen men 40% av internerna.
– Ett sätt att tolka mina resultat är att afroamerikaner för 150 år sedan greps för mindre brott och dömdes till arbetsläger för att arbeta på bomullsplantager, och att detta kan ha skapat en syn på svarta människor som potentiellt kriminella, som lever kvar än i dag. En nyckelfråga för vidare forskning är hur historisk diskriminerande politik som Jim Crow-lagarna, som inte längre finns, kan ha haft en djupgående inverkan på de sociala orättvisa som vi ser i USA i dag, säger Melissa Rubio.
– Jag tror att historien kan hjälpa oss att förstå nutida diskriminering av svarta inom rättsväsendet.
− En teknik som gör att man kan se hur grannens WiFi sänder och anpassa det man själv sänder så att signalerna inte krockar, säger Mikael Gidlund, professor vid Institutionen för informationssystem- och teknologi på Mittuniversitetet.
Det är doktoranden Simone Grimaldi som i sin avhandling tittat närmare på hur olika radiobaserade system, till exempel WiFi och Bluetooth och industriella trådlösa system (IoT) som sänder på samma radiofrekvens, ska kunna samverka på ett bra sätt utan att störa varandra.
Dessa system använder olicensierade frekvenser på 2,4 GHz, vilket innebär att vem som helst får sända i frekvensbandet.Mobilkommunikation som 4G och 5G till exempel, är licensierade frekvensband där operatörerna har betalat för att endast köra 4G/5G på den givna frekvensen.
Signaler krockar och systemen laggar
− Trenden att fler IoT-enheter kopplas in på dessa frekvenser för att mäta och förbättra industriella processer ökar även risken för att signalerna ”krockar”, som gör att systemen laggar och i värsta fall får man stanna produktionen med ekonomisk förlust eller annan skada, säger Mikael Gidlund.
− Ibland kan det finnas flera hundra eller tusen olika IoT-enheter som skickar data samtidigt och det gör att det blir ”trångt” och svårt att få fram data i rätt tid. I avhandlingen presenterar jag en omfattande samling metoder för analys av radiomiljön, utformad för att fungera på IoT-radioplattformar, och jag har bland annat använt metoder inom till exempel maskininlärning för att lösa delar av problemen, säger Simone Grimaldi, forskare vid Institutionen för informationssystem- och teknologi.
Mattias O’Nils, professor och centrumledare för STC Forskningscenter, mattias.onils@miun.se
Mikael Gidlund, professor vid Institutionen för informationssystem- och teknologi, mikael.gidlund@miun.se
Simone Grimaldi, forskare vid Institutionen för informationssystem- och teknologi, Simone.Grimaldi@miun.se
– De flesta säger sig vilja agera mer hållbart när det handlar om kläder, men trots det fortsätter klädindustrins klimatavtryck att växa. I dag är det mode- och textilindustrin som släpper ut mest efter oljeindustrin, och som även använder enorma mängder fossila bränslen, säger Magdalena Petersson McIntyre, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.
Hon leder det nyligen avslutade forskningsprojektet ”Hållbara garderober” och menar att det finns flera förklaringar till varför klädkonsumtionen fortsätter att öka.
– Något som framgår tydligt i våra studier är det komplexa förhållande vi har till kläder, och det faktum att kläder har så många funktioner i våra liv.
Många kläder blir hängande
Magdalena Petersson McIntyre har tillsammans med etnologen Elias Mellander samarbetat med Science Park Borås för att undersöka klädkonsumtionens betydelse. Totalt 20 personer har deltagit i två olika typer av studier.
Det handlar dels om en grupp på tio personer som djupintervjuats kring sitt förhållande till kläder, dels en grupp på tio modeintresserade personer som deltagit i en pilotstudie där de haft en köpfri period och deltagit i workshops om hur de kan uppdatera innehållet i sin garderob utan att köpa nytt. Syftet har varit att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns för att få till en mer hållbar klädkonsumtion.
– Det vi ser i våra intervjuer är att många köper väldigt mycket kläder som sedan bara blir hängande. Beteendet triggas igång av alla försäljningstekniker som utvecklats och genom att modeindustrin tar fram produkter som är skapade för själva säljögonblicket och inte för att användas, säger Magdalena Petersson McIntyre.
Samtidigt uppger många att det tar emot att lämna ifrån sig misslyckade klädinköp. Istället finns det en risk att man fortsätter handla.
– Många tänker att om jag köper ett plagg till så kanske det passar ihop med de kläder jag redan har. Det skapar den paradoxala situationen där konsumtionen ökar och garderoben bara växer, samtidigt som vi upplever att vi inte har något att ta på oss.
Även etnologen Elias Mellander menar att drömmen om den perfekta garderoben är just en dröm.
– Problemet är att kroppen förändras, livsvillkoren förändras och modeindustrin kommer att alltid erbjuda nya saker, så det alltid kommer att finnas incitament att handla lite till, säger han.
Komplexa sociala och kulturella mekanismer
För att komma åt det här beteendet menar Magdalena Petersson McIntyre att samhällets hållbarhetssatsningar bör utgå från en medvetenhet om de komplexa sociala och kulturella mekanismer som påverkar oss så starkt både i själva köpögonblicket, men även när det handlar om att lämna ifrån oss kläder som bara samlar damm i garderoben. Hon talar om vad som kan göra det så svårt att skiljas från kläder som vi ändå inte använder.
– Det kan till exempel handla om de här byxorna som jag ska komma i när jag har gått ner fem kilo eller börjat träna. Ska man släppa ifrån sig byxorna, så behöver man också släppa ifrån sig tanken på att lyckas bli den personen. Det här måste vi komma åt för att kunna skapa en mer cirkulär klädindustri utan överkonsumtion.
Magdalena Petersson McIntyre betonar dock att mode i sig inte behöver vara ett problem.
– Vi kan uttrycka oss med hjälp av kläder på sätt som inte innebär en så stor miljöbelastning. Mindre slit och släng och mer lappa och laga. Samtidigt bör vi tänka på vad kläderna som vi vill ha egentligen fyller för behov, och om det här behovet går att tillfredsställa på något annat sätt.
Fakta om klädkonsumtion
Den svenska konsumtionen av kläder och hemtextil uppgår till cirka 13,5 kg per person och år. Huvudsakligen produceras de kläder och hemtextil som säljs i Sverige i andra länder. Produktionen är resurskrävande både vad gäller vatten och energi och de kemikalier som används i produktionen kan påverka både miljö och hälsa. Cirka 7,6 kilo/person och år återfinns i restavfallet som går till förbränning med energiåtervinning.
Även om familjen picornavirus är uppkallade efter sin litenhet inkluderar de ett stort och varierat utbud av virus. Den kanske mest beryktade virussläktingen, polioviruset, kan spåras hela vägen tillbaka till antika Egyptens register över epidemier.
Tyvärr är picornavirusen lika aktuella idag och de orsakar en rad mer eller mindre allvarliga sjukdomstillstånd och har stor medicinsk och socioekonomisk påverkan i vårt samhälle.
Hur picornavirus sprids, smittar och interagerar
I avhandlingen Infection, early entry events and replication processes of picornaviruses tittar Helena Vandesande på hur olika virus i picornafamiljen sprids, hur lätt de smittar och hur de interagerar med cellerna i kroppen. Den omfattar studier i fyra projekt som vart och ett bidrar till en ökad förståelse för hur picornavirus replikeras i sina värdceller. Studierna innehåller också information om hur picornavirus sprids i vårt samhälle och deras benägenhet att orsaka sjukdom. Specifika patogener i virusfamiljen som undersökts inkluderar echovirus 30, coxsackievirus B5, rhinovirus C34 och saffold virus.
Echovirus 30, ett picornavirus i gruppen enterovirus, är ett virus som trots dess roll som den främsta orsaken till viral hjärnhinneinflammation inte tidigare blivit undersökt.
– I avhandlingen har vi undersökt hur echovirus 30 tar sig in i och tar över metabolismen i den infekterade målcellen och vi har sett att echovirus 30 agerar på liknande sätt vid infektion som andra typer av enterovirus, säger Helena Vandesande.
Förutom echovirus 30 har hon undersökt coxsackievirus B som kan orsaka allt från matsmältningsproblem till hjärtsäcksinflammation, rhinovirus C som är den vanligaste typen av virus vid förkylning men kan också leda till lunginflammation och astma, samt saffoldvirus, som upptäcktes så sent som 2007, och som påverkar mag-tarmkanalen och andningsorganen.
Proteiner som påverkar virusets effektivitet
– Vid infektion med coxsackievirus B bestämmer specifika proteiner förhållandet mellan aktiva viruspartiklar och inaktiva ”tomma” viruspartiklar vilket påverkar hur pass effektivt viruset kan föröka sig, säger Helena Vandesande. Vidare visar vi i avhandlingen att rhinovirus C34 visar på en begränsad tillväxtpotential i cellkulturer. Slutligen har vi också verifierat förekomsten av saffoldvirus i Sverige och visar för första gången förekomsten av detta virus hos äldre patienter med diarré.
Sammanfattningsvis bidrar Helena Vandesandes avhandling till en fördjupad förståelse för hur olika picornavirus kidnappar värdcellen samt hur förändringar i det genetiska materialet kan påverka virusinfektionspotentialen. Den ökar också den allmänna kunskapen om picornavirusbiologi och möjliggör de första noggranna stegen mot en bättre behandling och vård.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
