Mer än en fjärdedel av nuvarande samt tidigare aktiva i cheerleading uppger att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten. Skador och missnöje med ledarskap anges också som problem – och som skäl till att en del slutar. Det framgår av en studie från Linköpings universitet.
I Sverige växer sporten cheerleading. Runt 18 000 utövare finns och många av dem är barn och ungdomar.
Uppgifterna om övergrepp och andra problem kommer från en enkät som i fjol gick ut till runt 800 personer som är, eller har varit, aktiva inom cheerleading i Sverige. 211 aktiva och 73 före detta tävlingsaktiva deltog i enkäten. De svarade på frågor om psykologiska, fysiska och sexuella övergrepp och på frågor om sin egen hälsa.
Utfrysning och nedvärdering
Av dem som svarade i enkäten uppgav 29 procent att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten.
– Det liknar vad vi ser internationellt inom andra sporter: att det främst är psykologiska övergrepp som sticker ut, säger Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Det kan handla om att bli utfryst ur gemenskapen, förminskas eller nedvärderas, manipuleras eller uppleva hot. Hur allvarliga övergreppen upplevdes vara mättes inte.
Ett annat problem, enligt enkäten, är brist på stöd när någon i ansvarsposition har känt till trakasserier eller övergrepp men inte vidtagit åtgärder. Cirka fem procent av de aktiva och en dryg fjärdedel av de före detta aktiva uppgav att de har varit med om det.
Många slutar under gymnasiet
Många slutar med cheerleading i gymnasieåldern, enligt Svenska Cheerleadingförbundet. I enkäten ombads före detta aktiva att beskriva varför de slutade.
Ungefär en tredjedel angav att de slutade med sporten på grund av tränarnas ledarskap. En ungefär lika stor andel angav skador som orsak.
Runt en fjärdedel av de före detta aktiva angav hög press som orsak till att ha slutat med idrotten. Drygt en femtedel angav dålig sammanhållning och dålig stämning i laget.
Svårt att larma
Forskning har visat att det ofta är först efter karriären som idrottare berättar om övergrepp. Carolina Lundqvist vid Linköpings universitet säger att det kan finnas flera skäl till det. Ett är att attityder och beteenden normaliseras i idrottsmiljön. Först efteråt inser en del vad de har varit med om. Ett annat skäl är att aktiva idrottare kan låta bli att larma utifrån en oro att i så fall råka ännu mer illa ut.
Studien pekar på vikten av att utbilda ledare på alla nivåer och aktivt jobba med insatser som säkerställer att idrottsmiljöer är trygga, hälsosamma och utvecklande, säger Carolina Lundqvist.
– Det som jag tror hindrar är gamla normer och en inställning som sätter prestation före hälsa.
Cheerleadingförbundet har utifrån studiens resultat börjat ett arbete med att ta fram utbildningar för tränare och har infört en ny uppförandekod för ledare, enligt Linköpings universitet. Eftersom många före detta aktiva inom cheerleading angav skador som en orsak till att ha slutat vill förbundet också öka tränares kunskap om hur skador kan förebyggas.
Cheerleading kom till Sverige på 1980-talet. Svenska Cheerleadingförbundet, som har finansierat studien, bildades 1995 och är medlem i Riksidrottsförbundet sedan 2019.
Enkäten som ingår i studien gick ut till cirka 800 aktiva eller före detta aktiva under oktober till november 2023. Svarsfrekvensen var drygt 35 procent.
Förändringar i moderkakan kan öka risken att barn tidigt utvecklar astma och allergier. Det visar en studie från Örebro universitet.
– Vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger forskaren Maria Lodefalk.
Det är känt sedan tidigare att astma och allergier i vissa fall börjar utvecklas redan under fosterstadiet. Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt om moderkakan kan ha betydelse för risken att utveckla dessa sjukdomar. Forskningen bygger på en genomgång av 19 tidigare studier med omkring 13 000 barn.
Den nya studien visar att om det finns en inflammation i fosterhinnor och moderkaka, har barn som föds för tidigt cirka tre gånger så hög risk att drabbas av astmarelaterade problem. Detta gäller utöver den ökade risken för lungsjukdom som är kopplad till för tidig födsel.
Orsakssamband kan inte påvisas
Även för barn som vuxit färdigt i magen såg forskarna ett samband mellan ovanligt tunga moderkakor och ökad förskrivning av astmaläkemedel under barnets första levnadsår.
Sambanden är statistiskt säkerställda, men forskarna vet ännu inte säkert att det är förändringarna i moderkakan som direkt, eller indirekt, ger upphov till astma eller allergi hos barnet.
– Det är nästan omöjligt att göra sådana studier som krävs för att bevisa orsakssamband när det gäller gravida kvinnor. Men med tanke på resultatet tycker jag att vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger barnläkaren Maria Lodefalk som även är docent i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Kan leda till nya rutiner
Enligt forskarna är en rimlig förklaring till de nya fynden att det rör sig om en inflammation i moderkakan och fosterhinnorna. Det triggar i sin tur en inflammation om finns kvar hos fostret och riskerar att skada barnets lungor eller påverka immunsystemet även efter födseln.
Det är kunskap som vården redan nu kan dra nytta av, menar Maria Lodefalk.
– Om vi vet att förändringar i moderkakan kan innebära en högre risk för astma, kan vi följa upp barn som föds både för tidigt och efter inflammation i fosterhinnor och moderkaka mer noggrant. Att väga alla moderkakor och skicka dem för analys vid oklarheter kan också vara en enkel och effektiv åtgärd, säger Maria Lodefalk.
Hon betonar att fler studier behövs för att förstå hur förändringar i moderkakan kan påverka barnets hälsa.
– Det skulle också vara intressant att undersöka om specifika behandlingar efter födseln kan minska risken att barn som föds med inflammation utvecklar astma, säger Maria Lodefalk.
Mer om moderkakan och allergier
Moderkakan är ett tillfälligt organ som utvecklas i livmodern under graviditeten. Den förser fostret med syre och näring, transporterar bort avfallsprodukter och fungerar som en barriär mot vissa infektioner. Den producerar även hormoner som är viktiga för graviditeten, kvinnan och fostret.
Nästan 40 procent av alla i Sverige lider av astma eller någon form av allergi. Astma och allergier kan orsakas av en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer. Att undvika rökning och luftföroreningar är ett sätt att minska risken för astma och allergier.
Sociala medier bidrar till gemenskap och underlättar kontakten med vänner och familj. Men allt på nätet får oss inte att må bra. Utseendehets kan få unga kvinnor att känna sig misslyckade och tonårspojkar utsätts för mycket hat. Det visar en rapport.
Varje år tar Internetstiftelsen tempen på svenskarnas nätvanor. Årets rapport lyfter fram fördelar och nackdelar med sociala medier.
– Årets rapport kastar ljus på det ibland tuffa klimatet på nätet, vilket syns i resultaten för hur sociala medier får oss att må och vad gäller utsattheten för näthat. Vi ser också att många fortfarande behöver hjälp med något på nätet, ett behov som ökar ju längre uppåt i åldrarna man kommer, säger Internetstiftelsens vd Carl Piva i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att 6 av 10 svenskar som deltog i undersökningen tycker att sociala medier underlättar kontakten med nära och kära. 3 av 10 upplever att umgänge på sociala medier ger en större känsla av gemenskap.
Men sociala medier kommer inte bara med fördelar. 4 av 10 tycker att de ofta slänger bort för mycket tid.
Utseenden jämförs
Rapporten visar också att främst yngre kvinnor jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier. Det leder till att en del känner sig mindre attraktiva. Jämförelsen med andras liv kan också framkalla en känsla av att vara misslyckad.
– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikationsansvarig på Internetstiftelsen i pressmeddelandet.
Näthatet frodas
Det råder även ett hårt klimat för unga på nätet. Mest utsatta för näthat är ungdomar mellan 12 och 19 år. Var fjärde tonårspojke har utsatts för näthat. Det är en ökning jämfört med 2023.
– Vi ser just nu ett hårt klimat där kommentarsfälten fylls av både personangrepp och rena hot. Det är en skrämmande utveckling som riskerar att påverka både barnens digitala liv och det demokratiska samtalet. Det finns stora risker med att sakliga diskussioner och öppenhet byts ut mot spekulationer och rena lögner, säger Jannike Tillå.
Många läser nyheter
Sociala medier spelar också en viktig roll för att ta del av nyheter – även om de flesta inte vill betala för nyhetstjänster. Varannan svensk har det senaste året granskat om en samhällsnyhet på nätet är sann, till exempel dubbelkollat innehållet mot andra källor
– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.
Siffror från rapporten:
95 procent av svenskarna använder internet, ofta varje dag.
Bland sociala medier är Youtube, Facebook och Instagram mest populära. Tiktok-användandet minskar markant bland barn på låg- och mellanstadiet, medan plattformen Roblox ökar bland tonåringar.
Var femte ungdom har drabbats av näthat. Störst ökning finns bland tonårspojkar där var fjärde har utsatts.
Mer än 60 procent av svenskarna använder bara kostnadsfria nyhetsmedier för samhällsnyheter. Drygt 50 procent följer rikstäckande nyhetsmedier för samhällsnyheter på sociala medier.
En tredjedel av vuxna i åldern 18–84 år har testat ett AI-verktyg. Bland unga mellan 12 och 19 år har däremot 70 procent testat.
Många behöver teknisk hjälp
Rapporten visar också att de allra flesta svenskar använder internet, men var femte person behöver hjälp med det digitala livet.
– Hjälpbehoven varierar men det handlar framför allt utmaningar med själva tekniken, för svårt och tekniskt språk, förändringar och nyheter vid uppdateringar i system och appar, och att föra över information från en gammal enhet till en ny. Vi ser också att många äldre känner en oro för att göra fel och ställa till det, säger Jannike Tillå.
Enligt rapportens författare tycks inte AI-verktyg ha slagit igenom på bred front. De som använder AI, främst unga vuxna, tar främst hjälp av verktygen för studier och arbete.
Datainsamlingen till studierna gjordes av Novus under januari 2024. Deltagarna är slumpvis rekryterade och speglar Sveriges befolkning med hänsyn till kön, ålder, utbildning och geografi.
Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,
Kalla regioner i norr och områden på hög höjd värms upp i snabb takt. Här är uppvärmningen upp till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Fenomenet hotar inte bara enskilda ekosystem, det leder också till utsläpp av stora mängder växthusgaser som koldioxid till atmosfären.
Mer fokus på växthusgaser på land
Bedömningar av hur den så kallade kolcykeln reagerar på klimatförändringar har mest fokuserat på utbytet av växthusgaser uppe på land. Mindre hänsyn har tagits till den stora kolexporten från land till alla inlandsvatten, det vill säga bäckar, älvar och sjöar, som finns i dessa regioner.
Enligt forskare bakom en ny studie kan detta leda till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan.
– De data och tillvägagångssätt som används idag är sannolikt otillräckliga för att fånga både nuvarande och framtida kolflöden som äger rum över land- och vattensystem, säger Jan Karlsson, professor inom ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Sjöar och floder i kalla områden
I studien har forskarna gjort en storskalig bedömning och analys av utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten. De har tittat på utsläpp från över 3 000 sjöar och floder över norra halvklotet. Studien visar att sjöar och floder i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare förstått.
Kunskapen kan få stor betydelse, menar forskarna.
– När de globala temperaturerna fortsätter att stiga kan kalla regioners roll för utsläppen av växthusgaser bli allt viktigare, säger Jan Karlsson.
Studien avslöjar också regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser mellan floder och sjöar. Floder i regioner med mycket permafrost anses ha särskilt stor betydelse.
– Detta fynd är särskilt alarmerande, eftersom det tyder på att upptining av permafrost släpper ut betydande mängder lagrat kol i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna.
Vad är en kolcykel?
Kolcykeln är ett kretslopp där kol vandrar, och omsätts, mellan lagringsplatser i biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. I atmosfären märks kolet som koldioxid.
Det finns en snabb och en långsam kolcykel. I det snabba kretsloppet cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. Det kan ta mellan 1 och 1000 år. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären, till exempel berggrunden. Den här så kallade omloppstiden kan ske under miljontals år.
Biosfären: Kan beskrivas på lite olika sätt, till exempel som summan av jordens alla ekosystem eller det tunna skikt som finns kring jordklotet där liv finns.
Geosfären: Här inkluderas fasta delar av jorden, som jordskorpan och alla lager av jordens inre.
Hydrosfären: Samlingsnamn för allt vatten som finns i hav, sjöar och floder, mark- och grundvattnen, is och glaciärer. Här ingår också vatten i biosfären, alltså i växtlighet och andra levande organismer, samt vatten som är bundet i atmosfären.
Atmosfären: Det lager av blandade gaser som omger jorden. Här finns till exempel syre men också växthusgasen koldioxid.
Källa: Wikipedia
Samarbete behövs
I en annan studie betonar forskarna att klimatpåverkan på kolcykeln varierar mycket beroende på specifika klimatförhållanden och landskapets egenskaper. Enligt Jan Karlsson finns stora utmaningarna med att studera land- och vattensystem i relevant skala och i detalj för att göra korrekta bedömningar.
– För att avancera området behöver vi samarbeten över olika vetenskapliga discipliner och förhållningssätt. Helst ska forskningsinfrastrukturer, finansiering och utbildningsprogram utformas för att underlätta de integrerade förhållningssätt som behövs, säger Jan Karlsson.
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle acceptera ransonering.
För att nå klimatmålen krävs åtgärder som effektivt minskar de typer av konsumtion som har stor klimatpåverkan, som konsumtion av kött och bränsle.
Samtidigt är allmänhetens acceptans för sådana förändringar beroende av om åtgärderna uppfattas som rättvisa eller inte. Det konstaterar forskare från gruppen för klimatledarskap vid Uppsala universitet och från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Forskningen på området har hittills främst undersökt ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt. I en ny studie tittar forskarna istället på ransonering. Ransonering är ett system med en begränsad distribution av vissa produkter där människor har ett ”tak”, en ranson, som inte får överskridas. Ransonering har ibland använts i krigstid, till exempel.
Indien och Sydafrika mest positiva
Den nya studien från Uppsala universitet omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA. I dessa länder har forskarna pejlat acceptansen för ransonering av bränsle samt ransonering av så kallad utsläppsintensiv mat, som kött. De har också studerat människors acceptans för skatter på samma produkter.
En slutsats är att människors acceptans för ransonering ligger i nivå med deras acceptans för skatt. Exempelvis är 38 procent av de personer som deltog i undersökningen positiva till ransonering av bränsle. Den motsvarande siffran för bränsleskatt är 39 procent.
Det visar sig också att acceptansen för ransonering av mat och bränsle skiljer sig mellan länder. Förhållandevis fler gör till exempel tummen upp för mat- och bränsleransonering i Indien och Sydafrika. I Tyskland och USA är en stor andel av de tillfrågade starkt emot ransonering.
Unga gör tummen upp
Människor som uttrycker oro för klimatet är mest benägna att acceptera den här typen av åtgärder. Yngre personer har generellt också en mer positiv attityd, enligt studien.
– Ransonering kanske tycks dramatiskt, men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.
Rättvisa är viktigt
En fördel är att ransonering kan uppfattas som en rättvis åtgärd om ransoneringen sker oberoende av inkomst, säger Oskar Lindgren. Rättvisa styrmedel vinner i regel starkast stöd bland människor.
– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen.
Om Sverige drabbas av en kris skulle minskad import slå hårt mot livsmedelsproducenter och konsumenter. Stora anpassningar skulle krävas för att klara den så kallade kriskosten. Värst skulle situationen bli i norra Sverige, visar en studie.
I skuggan av det förändrade säkerhetspolitiska läget har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt hur begränsad handel under en kris skulle påverka jordbruket och tillgången på mat i Sverige.
– Om det uppstår en kris liknande den under andra världskriget skulle det krävas omfattande anpassningar hos både producenter och konsumenter för att klara kriskosten. Vi skulle behöva klara oss på betydligt mindre mängder livsmedel, och maten skulle bli mycket dyrare, säger Hans Andersson, forskare vid institutionen för ekonomi vid SLU.
Halverad import under andra världskriget
Under andra världskriget var Sveriges import av jordbruksprodukter i stort sett halverad. Det här innebar stora ansträngningar för livsmedelsförsörjningen, men situationen kunde ändå bemästras.
Under flera decennier efteråt var det svenska jordbruket kraftigt reglerat för att säkra inhemsk försörjning i händelse av krig. Det här pågick fram till åren efter Berlinmurens fall 1989. Därefter har intresset för dessa ekonomiska frågor varit lite mer begränsat, enligt forskarna bakom studien.
Anpassning till kriskost
Men hur skulle dagens livsmedelssystem klara av att möta olika former av handelshinder kring import av livsmedel och nödvändiga varor till jordbruket? Det har forskarna undersökt i en ny studie som bygger på en etablerad datamodell för jordbrukssektorn.
I studien utgick forskarna från handelsbegränsningarna under andra världskriget. Då halverades importen av livsmedel, men även viktiga varor som mineralgödsel, växtskyddsmedel, bränsle och foder. Även tillgången på utländsk arbetskraft minskade. Samtidigt skulle befolkningen garanteras en så kallad kriskost, som innebär ett minimibehov av energi och protein.
Jordbrukets produktion påverkas om import av nödvändiga varor minskar rejält. Brist på exempelvis drivmedel kan innebära att bördig åkermark läggs i träda.
Mer spannmål, mindre kött
I forskarnas scenario, som utgår från en halverad import, sjunker den totala livsmedelsproduktionen i Sverige med cirka 35 procent. Brist på varor, främst drivmedel, skulle till exempel innebära att stora arealer åker och betesmark lämnas obrukad.
I scenariot minskar även den totala konsumtionen med cirka 30 procent. Människor skulle inte svälta, men matkostnadens andel av inkomsten ökar. Det här kan bli särskilt kännbart för hushåll med låga inkomster.
En halverad import kommer också att förändra kostens sammansättning, enligt studien. Maten skulle bestå av mer spannmåls- och vegetabiliska produkter och mindre kött, jämfört med idag.
Självförsörjningsgraden minskar
Svenskarna kommer alltså äta mer inhemskt producerad mat, men enligt forskarnas beräkningsmodell skulle självförsörjningsgraden minska från 81 till 75 procent vid en halverad import.
– Vid ännu kraftigare begränsningar av importen har det inte gått att hitta något realistisk scenario för att upprätthålla en kriskost med de förutsättningar vi har idag. För att klara ett sådant scenario skulle det behöva finnas beredskapslager och en större produktionskapacitet innan krisen inträffar, säger Hans Andersson.
En krissituation skulle innebära mindre kött på tallriken. Istället kommer mer spannmål att ingå i maten.
Stora skillnader mellan norr och söder
Studien visar också att förutsättningarna att möta en kris skiljer sig betydligt mellan olika delar av landet. Redan idag har södra Sverige en högre självförsörjningsgrad. Lantbrukarnas vinster är även högre i södra delarna av landet jämfört med i norr.
Vid en kraftigt reducerad import skulle överskottet för livsmedelsproducenter i norra och södra Sverige minska med 73 respektive 34 procent. Matkostnaderna för hushåll med låga inkomster skulle också öka mer i norra Sverige, enligt forskarnas beräkningar.
– De allt större produktionsenheterna i lantbruket och förädlingsindustrin och en allt mer högteknologisk livsmedelskedja, med omfattande importberoende av drivmedel, handelsgödsel och protein väcker frågan om det svenska försörjningsläget numera är mer problematiskt än under andra världskriget, säger Hans Andersson.
De allra flesta – med och utan psykiatriska diagnoser – är vaccinerade mot covid-19. Men bland personer som inte tar mediciner mot sin psykiska ohälsa är färre vaccinerade. Det visar en studie från Karolinska institutet.
I en studie har forskare sammanställt data från sju studier som ingår i ett europeiskt forskningsprojekt om coronapandemin. Totalt ingick drygt 325 000 personer i studiegruppen. Forskarna har också tittat på svenska registerdata med över åtta miljoner människor.
Merparten är vaccinerade
Analysen visar att 85 procent av deltagarna tog den första vaccindosen mot covid-19 fram till september 2021. Det fanns ingen tydlig skillnad i vaccinationsnivå hos personer med eller utan en psykiatrisk diagnos, ångest och depressiva symtom.
– Den höga vaccinationstäckningen bland de flesta individer med psykisk ohälsa visar att vaccinationskampanjen mot covid-19 har varit framgångsrik, säger Mary Barker som är forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Högre risk för allvarlig covid-19
Men svenska registerdata visade dock att personer med en psykiatrisk diagnos – och som inte tog ut receptbelagda mediciner mot sin psykiska ohälsa– vaccinerades i nio procent lägre utsträckning med den första dosen. Bland personer med drogmissbruk var vaccinationsgraden 16 procent lägre.
– Mer forskning behövs för att utforska orsakerna bakom dessa samband i syfte att förbättra nuvarande och kommande vaccinationsstrategier och i slutändan säkerställa ett jämlikt skydd mot infektionssjukdomar. Eftersom personer med psykisk ohälsa löper högre risk för allvarliga covid-19-komplikationer är det särskilt viktigt med hög vaccinationstäckning i denna grupp, säger Mary Barker.
I studien ingick data från det så kallade COVIDMENT-konsortiet. Här ingår Sverige, Norge, Island, Estland och Skottland.
Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
Jetströmmar kan liknas vid kraftiga vindar som visar sig som band i den övre atmosfären. De färdas runt jordklotet, men positionen kan variera. Jetströmmarna skiftar som svar på förändringar i läge och intensitet hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar de som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod.
Variationer kan ses över 700 år
Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa.
– När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger Björn Gunnarson, forskare inom naturgeografi på Stockholms universitet.
Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Forskare, bland annat från Stockholms universitet, har nu rekonstruerat variationer i jetströmmar tillbaka till år 1300. Detta har gjorts med hjälp av långa serier av årsringar från träd som fångar temperaturförändringar på olika håll i Europa.
Årsringar från träd kan avslöja historiska temperaturer. Bild: Stockholms universitet
Extrem position under pestens tid
Genom att samtidigt studera historiska data som kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen. Forskarna fann till exempel att när digerdöden slog till mot Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position.
Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt. Svåra levnadsförhållanden gjorde att sjukdomar lättare spreds bland både djur och människor.
– Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.
Klimatmodeller kan bli säkrare
Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas av den globala uppvärmningen.
– Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson.
Hundar kan i det tysta lida brist på aminosyran taurin. Att berika hundmat med taurin kan troligen förebygga sjukdom och lidande hos många hundar i Sverige, enligt en ny studie från SLU.
Studien har gjorts på hundar av rasen engelsk cocker spaniel, en av Sveriges mest populära hundraser. Rasen är överrepresenterad när det gäller förekomsten av hjärtsjukdomen DCM, dilaterad kardiomyopati, se faktaruta.
Hjärtsjukdom hos hundar
Primär dilaterad kardiomyopati, DCM, är en allvarlig hjärtsjukdom hos hundar och innebär att hjärtmuskelns sammandragande förmåga är försämrad. Sjukdomen leder ofta till hjärtsvikt.
Hundar med så kallad primär DCM dör ofta i förtid även om de behandlas med olika mediciner.
En annan variant av DCM, taurinbristresponsiv kardiomyopati, uppstår efter långvarig brist på aminosyran taurin. Till skillnad från primär DCM är detta ett tillstånd som ofta går att vända. Många hundar som får rätt medicinsk behandling och tillskott i maten av taurin kan med tiden återfå ett normalt liv och slippa all medicinsk långtidsbehandling.
Källa: SLU
En variant av denna sjukdom uppstår på grund av brist på aminosyran taurin. Detta tillstånd, som går att vända, har varit känt sedan 1990-talet, men kunskapen har ändå varit begränsad.
Många hundar kan lida brist
I den nya studien inkluderade forskarna 180 svenskägda hundar. 13 av dem visade vid studiens början tecken på DCM och hjärtsvikt. 167 av hundarna var till synes helt friska.
Det visade sig emellertid, efter blodprover, att så många som 53 av alla de undersöka hundarna hade låga nivåer av taurin. Samtliga hundar med hjärtsvikt hade mycket låga taurinvärden. Fem av dessa hundar uppvisade dessutom näthinne-förändringar som kan kopplas till taurinbrist.
Tydliga samband med maten
Forskarna undersökte även halterna av aminosyrorna metionin och cystein i hundarnas foder. Dessa två aminosyror kan omvandlas till taurin i kroppen på hunden. Forskarna ville se om det fanns samband mellan förekomsten av dessa ämnen i hundmaten och halterna av taurin i hundarnas blod.
De såg ett tydligt samband. Forskarna kunde även påvisa ett tydligt samband mellan vissa foderkomponenter och låga taurinvärden i foder. Foder som innehöll rött kött som huvudsaklig proteinkälla hade generellt lägre taurinnivåer än foder som hade vitt kött som huvudsaklig proteinkälla.
– Vår studie visar att många till synes friska cocker spaniels har låga taurinhalter i blodet, och därmed löper ökad risk att utveckla allvarlig hjärtsjukdom och andra sjukdomslidanden om detta inte uppmärksammas i tid, säger Karin Kriström, doktorand och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Forskare: Foder bör berikas
Forskarna menar att merparten av alla fall av hjärtsjukdomen DCM och hjärtsvikt hos engelsk cocker spaniel skulle kunna botas eller helt undvikas. Det som behövs, menar forskarna, är ökad kunskap om taurin hos djurägare, uppfödare, veterinärer och foderbolag.
All kommersiell kattmat ska sedan 1990-talet vara berikad med syntetiskt taurin, vilket har bidragit till att vissa sjukdomar numera är sällsynta hos katter. Forskarna hoppas på en liknande utveckling för hundfoder.
– Vi hoppas att våra resultat kommer att bidra till en rekommendation om att även hundmat bör berikas på ett adekvat sätt framöver, säger Karin Kriström.
Några av de hundfoder som analyserades i studien hade, enligt forskarna, anmärkningsvärt låga nivåer av taurin, metionin och cystein. Det här tyder enligt forskarna på att många hundar, både i Sverige och globalt, kan utveckla allvarliga sjukdomar som sannolikt hade kunnat förhindras med ett annorlunda näringsinnehåll i maten.
Kan gälla många hundraser
Forskargruppen har även nyligen kartlagt hundar med misstänkt taurinbrist-relaterad hjärtsjukdom vid tre stora djursjukhus i Mälardalen. Bland dessa fanns hundar av över 25 olika raser representerade.
– Vi kommer att arbeta vidare med att utforska bakomliggande orsaker till taurinbristinducerade sjukdomstillstånd hos hundar, och problemets omfattning inom olika raser. Vi hoppas dock, såklart, att vårt arbete inte ska behövas framöver, om det görs lämpliga förebyggande åtgärder för att motverka förekomst av taurinbrist hos hundar, säger Ingrid Ljungvall, docent och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Det finns ingen tydlig fördel med påfrestande syrgasbehandling dygnet runt. Enligt en studie kan det räcka med kortare tid.
– Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar forskaren Magnus Ekström vid Lunds universitet.
Varje år påbörjar cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmet. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, något som många tycker är både begränsande och påfrestande. Gasen är dessutom kall och torr. Det kan orsaka besvär som torrhet, sår och inflammation i luftvägarna.
Syftet med syrgasbehandlingen är att förlänga livet, men det vetenskapliga stödet för behandlingen har varit bristfälligt.
Behandling i 15 eller 24 timmar
I en stor studie har nu forskare undersökt hur syrgasbehandling påverkar patienter med lungsjukdomar. Drygt 240 patienter vid 20 kliniker i Sverige lottades till två olika grupper. Ungefär hälften behandlades med syrgas dygnet runt. Den andra gruppen fick syrgas under 15 timmar per dygn. De följdes sedan under ett års tid.
Resultatet visar att det inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gäller sjukhusvistelser eller risk att dö.
– När vi jämför självrapporterad livskvalitet och fysisk aktivitet, symtom och trötthet hos patienterna ser vi inte heller skillnader eller tecken på fördelar om man använder syrgas under längre tid än 15 timmar per dygn, säger specialistläkaren Magnus Ekström som forskar i lungmedicin vid Lunds universitet.
Går att minska ner tiden
Gruppen som behandlades under färre timmar fick syrgas nattetid, då syresättningen oftast är sämre.
– Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger Magnus Ekström.
Speglar patientgruppen bättre
Resultaten skiljer sig från tidigare studier som genomfördes på 1970-talet. Där antyddes att dygnet-runt-behandling skulle öka överlevnaden. Men de äldre studierna var små och innefattade bara patienter med lungsjukdomen KOL.
– Styrkan med den här studien är att vi lyckats inkludera dubbelt så många patienter, och som representerar hur det ser ut i dag då många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, har även hjärtkärlsjukdomar och är kvinnor, säger säger Josefin Sundh, lungläkare och docent vid Örebro universitet.
Forskarna vill nu undersöka om behandling med ett högt flöde av uppvärmd, och mindre torr syrgas, nattetid kan förbättra prognos och leda till att patientgruppen mår bättre.
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
Varje år ökar mängden plast i världens hav med flera miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mikro- och nanopartiklar som är osynliga för ögat.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur partiklar av nanoplast påverkar organismer som ingår i viktiga ekosystem i våra vatten.
Djurplankton slås ut
Det visade sig att vissa arter av betande djurplankton, daphnier, som är viktig föda för fisk var speciellt känsliga för nanoplasten. De pyttesmå partiklarna tar sig nämligen in genom deras cellmembran.
Även kiselalger drabbades hårt av nanoplasten. Andra typer av alger var däremot opåverkade. Ett exempel är blågrönalger, det vill säga cyanobakterier, som bidrar till algblomning.
– Vi vet ännu inte varför somliga kollapsar medan andra fortsätter sina liv som vanligt. Det troliga är dock att om koncentrationerna av nanoplast ökar så kommer även de som klarar lite partiklar också att stryka på foten, säger biologiforskaren Lars-Anders Hansson vid Lunds universitet.
Studien har gjorts i konstgjorda våtmarker, men enligt forskarna gäller resultaten sannolikt även för naturliga ekosystem.
Ekosystemen kan störas
Att organismer påverkas olika mycket av nanoplaster leder till stora förändringar i näringskedjan och andra processer i ekosystemen. Det kan leda till färre betande djurplankton och mer omfattande algblomningar.
– De koncentrationer av nanoplast vi använde är låga, ganska nära de koncentrationer som redan idag finns i våra vatten, säger Lars-Anders Hansson.
Forskarna gjorde sina experiment i artificiella våtmarker. Koncentrationen av nanoplastpartiklar var jämförbar med förekomsten i våra sjöar och våtmarker. Bild: Mikael Ekvall
Forskarna kommer nu att gå vidare med sina experiment för att ta reda på hur de förrädiska nanoplastpartiklarna påverkar olika arter i sjöar och vattendrag.
– I ett bredare perspektiv bidrar vår studie med kunskap och beslutsunderlag för hur vi i framtiden ska hantera de uppenbara problem som plast medför, även om det ju också är ett förträffligt material i vårt vardagliga liv, säger Lars-Anders Hansson.
Försämringar i konditionsnivån under livet kan kopplas till risk för sådant som depression, ångest, stroke och demens. Det är slutsatsen i en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Studien baseras på uppgifter från det svenska mönstringsregistret, i kombination med uppgifter från hälsoprofilbedömningar i företagshälsovård. Det skriver GIH i ett pressmeddelande.
25 år mellan mätningar
Studien sträcker sig över nästan fem decennier, från 1972 till 2020. Konditionen mättes vid mönstring, vid cirka 18 års ålder, samt i vuxen ålder, med hjälp av cykeltest. I genomsnitt gick 25 år mellan mätningarna.
Efter mätningen i vuxen ålder följdes deltagarna i snitt i åtta år med hjälp av olika medicinska register. Syftet var att se om personerna utvecklade depression eller ångest, eller sjukdomar som stroke och vaskulär demens.
Minskad risk för sjukdomar
Högre kondition, vid varje enskilt tillfälle både i tonåren och vuxen ålder, hade enligt studien ett samband med lägre risk för att utveckla dessa hälsoproblem senare i livet.
En ökning i konditionen mellan de två mätningarna hade samband med en lägre risk för depression, ångest, stroke och demens.
En minskning i konditionen under samma tidsperiod kopplades till en ökad risk för depression och ångest. Riskerna ökade med cirka 25 procent, enligt studien.
Två mätningar
Unikt med studien är att det fanns konditionsmätningar vid två olika tillfällen i livet för samma person, säger Elin Ekblom Bak, professor på GIH.
− Därigenom har vi kunnat undersöka sambandet mellan förändring i kondition mellan dessa två tidpunkter och risken att drabbas av de studerade hälsoproblemen. Dessutom visade alla olika sätt att beräkna förändring i kondition på liknande samband med utfallen, vilket är en styrka.
Svårt att veta vad som avgör
I den här typen av forskning är det dock svårt att säkert fastställa orsak och verkan, säger Camilla Wiklund, forskare vid GIH.
− Dessutom vet vi inte vad som skett mellan de två testerna, utan mätningarna beräknar bara konditionen vid respektive tillfälle. För att mäta verklig förändring behövs oftast fler än två mätpunkter. Utöver det finns det fler faktorer som vi inte har kunnat studera, som genetik, som kan spela stor roll för sambanden. Populationen vi studerat består dessutom enbart av män, vilket gör det svårt att dra slutsatser för hela befolkningen.
Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.
Granbarkborrar är redan ett problem, men med klimatförändringarna kan situationen bli ännu värre. Varmare och torrare livsmiljöer i skogarna spås leda till ännu fler angrepp i framtiden.
En studie har därför undersökt hur skogen kan bli mindre känslig för granbarkborrar.
– Vi simulerade fem olika skötselstrategier och såg då att det bästa sättet att bemöta angreppen är att minska antalet stora granar i landskapet. Det här beror sannolikt på att granbarkborrarna föredrar att bygga sina bon i granar med större diameter så att de får större svängutrymme att lägga ägg och larverna lättare kan utvecklas, säger Teresa López-Andújar Fustel som är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Blandskog motar barkborren
Forskarnas simuleringar, som gjorts med hjälp av datamodellering, undersöker hur skogen kan utvecklas med olika skötselmetoder under kommande 70 år. Förutom att rikta in sig på att minska granbarkborrarnas framfart undersöktes även effekter på virkesproduktionen.
Resultaten visar att kortare omloppstid, det vill säga tid mellan skogsplantering och avverkning, samt blandskog var bäst för att minska skogens känslighet för skalbaggarnas angrepp. För att samtidigt maximera avverkningen var en blandning av övriga tre strategier den bästa metoden, se faktaruta.
Beredskap för klimatförändring
– Utöver risken för granbarkborreangrepp finns mycket annat att ha i åtanke vid skogsskötsel, inte minst när det gäller risk för den typ av skador som väntas öka i takt med att klimatet förändras. Det är alltså viktigt att tänka framåt kring skogsbrukandet och finns mycket forskning som visar att just variation är en nyckelfaktor för det, säger Jeannette Eggers, skogsforskare vid SLU.
Mer om skogsskötsel
Sverige brukas nästan all skog med så kallat trakthyggesbruk. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, ungefär som inom jordbruket men med betydligt längre faser. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra bland plantorna. Därefter avverkas träden när de är i genomsnitt mellan 85 år i södra Sverige och 104 år i norra Sverige.
I forskarnas studie simulerades olika skötselstrategier på skogar:
Blandskog: Trakthyggesbruk där löv gynnas i röjningar och gallringar för att skapa blandskog.
Kortare omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är upp till 10 procent lägre än vad Skogsvårdslagen kräver, inga gallringar.
Längre omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är minst 20 procent högre än vad Skogsvårdslagen kräver.
Kontinuitetsskogsbruk: Inga slutavverkningar. Skogen sköts istället med återkommande gallringar.
Grafen är lovande material i kampen mot bakterier och antibiotikaresistens, men en utmaning har varit att kunna styra effekten. Nu har forskare vid Chalmers löst problemet genom att använda samma teknik som finns i kylskåpsmagneter. Resultatet är en ultratunn spikmattelik yta som kan fungera som beläggning på vårdutrustning – och förhindra att bakterier får fäste.
Infektioner som uppstår i samband med sjukvård är ett stort problem. Förutom att infektionerna orsakar lidande och höga vårdkostnader kan de leda till utveckling av antibiotikaresistens.
De flesta infektioner uppstår när medicintekniska produkter används, till exempel katetrar, höftproteser, knäproteser och tandimplantat.
Vassa piggar tar kål på bakterier
Vid Chalmers pågår forskning om hur grafen, som är ett supertunt tvådimensionellt grafitmaterial, kan bidra i kampen mot antibiotikaresistens och infektioner inom vården.
Ett forskarlag har tidigare kunnat visa hur stående grafenflagor bildar en slags spikmatta som gör att bakterier inte kan fästa på underlaget. De skärs i stället sönder på de vassa flagorna och dör.
– Vi utvecklar tunna ytor som görs antibakteriella med hjälp av grafen och som kan appliceras på biomedicinsk utrustning, kirurgiska ytor och implantat för att stänga ute bakterier. Eftersom grafen stör bakterier från att fästa rent fysiskt så har det fördelen att man inte riskerar att öka antibiotikaresistensen, till skillnad från med kemiska alternativ, säger Ivan Mijakovic, professor i systembiologi på Chalmers.
Problemet är löst
De bakteriedödande egenskaperna har kunnat visas i laboratoriemiljö, men forskarna har tidigare inte lyckats kontrollera grafenflagornas effekt. Grafenets bakteriedödande egenskaper har nämligen bara kunnat styras i en specifik riktning. Därför har materialet inte kunnat användas på ytan av medicinsk utrustning inom vården.
Nu har dock ett genombrott skett.
– Vi har lyckats hitta ett sätt att styra grafenets effekter i flera olika riktningar, oberoende av flödet i tillverkningsprocessen, och med en mycket hög enhetlighet i orienteringen, säger Roland Kádár, biträdande professor i reologi på Chalmers.
Dödar nästan alla bakterier
Den nya metoden gör att forskarna kan infoga grafenets nanoplattor i medicinsk utrustning och få en antibakteriell yta. Då dör 99,99 procent av bakterierna som försöker få fäste, visar experiment.
– Det här banar väg för en betydligt större flexibilitet när man vill tillverka medicinsk utrustning som innehåller grafen för att döda bakterier, fortsätter Roland Kádár.
Metoden kallas ”Halbach-array” och bygger på kontroll av magnetiska fält. Tekniken kan liknas vid en vanlig kylskåpsmagnet, se faktaruta.
– Nu när vi har sett resultaten vill vi förstås att de här grafenplattorna ska komma ut på marknaden så att vi kan få ner antalet vårdrelaterade infektioner, minska lidandet för patienter och motverka antibiotikaresistensen, säger Viney Ghai, forskare vid Chalmers.
Sammansatt illustration av en så kallad Halbach-matris med magnetfält. De röda och vita pilarna visar riktningen för de enskilda magneterna. Bild: Roland Kádár/Chalmers
Mer om metoden
Forskarna kan nu rikta grafenets effekter i önskad riktning– och därmed få en hög bakteriedödande effekt oavsett ytans form. Det görs genom att arrangera magneter i ett cirkelmönster och få magnetfältet inuti magneterna att verka i en enhetlig riktning.
Metoden kallas ”Halbach-array”. Den innebär att magnetfältet förstärks och blir likformigt inuti magneten, samtidigt som det försvagas på andra sidan. Tekniken kan liknas vid den som används i en vanlig kylskåpsmagnet.
Så testades materialet på bakterier
I laboratorieexperiment utsatte forskarna olika bakteriekulturer för grafenytor vars magnetfält hade manipulerats.
För att kunna beräkna hur effektiv metoden var mättes den bakteriella överlevnaden med hjälp av verktyget CFU, coloni-forming unit, som kan mäta antalet mikroorganismer i en bakteriekoloni.
Med hjälp av så kallad svepelektronmikroskopi kunde forskarna skanna bakteriekolonier för att visualisera och bekräfta grafenets störning på bakteriecellerna.
Enligt forskarna skulle den nya tekniken med grafen även kunna användas inom andra områden, till exempel i batterier, superkondensatorer, sensorer och hållbara förpackningsmaterial som står emot vatten.
Det händer att sjuksköterskor med autism eller adhd håller tyst om sin diagnos inför chefer och kollegor, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. De kan vara rädda att stämplas som mindre dugliga. Men många av sjuksköterskorna upplever tvärtom att de har särskilda styrkor i jobbet – inte minst i kontakten med patienter.
Det beräknas att ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige har adhd och runt två procent har autism. En del har båda.
Det finns dock mycket lite forskning om sjukvårdspersonal med dessa diagnoser. Därför bestämde sig två forskare vid Högskolan i Gävle att studera sjuksköterskor med adhd och/eller autism.
Kunskap saknas
– Det är uppenbart på till exempel sociala medier att det finns många sjuksköterskor med adhd eller autism. Men det finns ingen kunskap om hur det fungerar för dem i arbetslivet, så vi tänkte att det var dags att ta reda på det, säger Åsa Hedlund, doktor i vårdvetenskap.
Ämnet är intressant, säger Åsa Hedlund, eftersom egenskaper som förknippas med sjuksköterskeyrket – empati och god förmåga till kommunikation, organisation och planering – ofta anses brista hos personer adhd eller autism.
– En psykiater jag har träffat sa till och med att på grund av detta existerar inga sjuksköterskor med adhd och autism. Det går inte. Men nu har vi visat att de existerar och att det visst går, säger Åsa Hedlund.
Rättvisa är viktigt
17 sjuksköterskor från olika håll i Sverige, samtliga med autism och/eller adhd, har intervjuats i den nya studien.
En slutsats är att de flesta av de intervjuade sjuksköterskorna upplever att de har vissa egenskaper som framträder starkare än hos många andra. Sjuksköterskor med autismdiagnoser, till exempel, anger sådant som noggrannhet och rättspatos. Dessa egenskaper ser de också som viktiga tillgångar i arbetet, säger Malin Jordal, doktor i vårdvetenskap och medförfattare.
– De har en vilja att göra ett ordentligt arbete till punkt och pricka, ett slags rättrådighet som är extra viktig för dem. De berättade också att de säger vad de tycker och inte är konflikträdda.
Kan snabbt pejla stämning
Studien understryker också, menar forskarna, att det är en myt att personer med autism saknar empati och förmåga att kommunicera med andra. Autistiska personer kan ibland ha annorlunda sätt, jämfört med icke-autister, att uttrycka exempelvis empati. Men det betyder inte att empati saknas. Autistiska personer kan tvärtom ibland ha en ökad känslighet för andra människors sinnesstämningar och uppleva en stor inlevelseförmåga.
– Sjuksköterskor med autism beskrev att de har en stark känsla för hur folk mår i ett rum som yttrar sig genom att de snabbare upptäcker om en patient mår dåligt, säger Malin Jordal.
Kontakten med patienterna är inget problem i arbetet, enligt de intervjuade sjuksköterskorna.
– Den delen av det sociala som har med patienter att göra tyckte alla fungerade bra, säger Åsa Hedlund.
Däremot kan det sociala samspelet med kollegor, i till exempel fikarum, upplevas som svåra att hantera för sjuksköterskor med autism.
Höga ljud kan stressa
Sjuksköterskorna med adhd, visar studien, tycker sig ofta arbeta bäst på akutmottagningar eller vid ambulansen. Där är arbetsuppgifterna ombytliga, vilket passar deras sätt att fokusera.
Men det finns också hinder i arbetslivet, för hela gruppen. Gemensamt för dem med adhd och autism är att redan existerande problem i arbetsmiljön kan upplevas som extra besvärliga. Många sinnesintryck, plötsliga och höga ljud samt starka eller blinkande ljus kan vara mycket störande för personer med adhd och autism. Röriga och oförutsägbara dagar beskrivs också som jobbiga.
Chefer behöver anpassa
På grund av detta behöver chefer anpassa arbetsmiljön efter de anställdas individuella behov, menar forskarna. Det minskar risken för sjukskrivningar.
Exempelvis kan det handla om att ge någon möjlighet att arbeta ostört vid läkemedelshantering och journalföring. Det kan också handla om att att stödja en anställd så att hen inte kastar sig in i för många projekt och riskerar utmattning.
Vissa hemlighåller diagnosen
Flera sjuksköterskor i studien berättar att de inte har sagt något på jobbet om sin diagnos.
– Det är vanligare med öppenhet i samhället i stort nu. Men bland anställda inom vården är autism och adhd stigmatiserat, säger Åsa Hedlund.
På vilket sätt? Varför håller de tyst?
– Sjuksköterskorna som håller diagnosen hemlig antar att kunskapen om adhd och autism är låg bland chefer. De befarar att chefer kan ha en stereotyp bild av personer med adhd eller autism. Och att chefer därmed skulle kunna ha åsikten att en sjuksköterska med en sådan diagnos är ”dålig” och inte passar för yrket. De kan vara rädda för fördomar som att människor med adhd är impulsiva slarvers och autister saknar empati, ungefär.
Sjuksköterskor kan också vara rädda för att diagnosen ska bli ”en stor grej” och att eventuella misstag i arbetet kommer att skyllas på diagnosen.
– De kan också ha hört talas om andra som har blivit illa bemötta på arbetsplatsen när de har berättat. Men det finns också de som tycker att de fungerar på jobbet. Och då ser de ingen poäng med att berätta, säger Åsa Hedlund.
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
Är kor mer kräsna än getter? Den frågan ville den världsberömda botanikern Carl von Linné gärna ha svar på. Han samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter i ett experiment.
Ett stort antal försök beskrivs i avhandlingen Pan Svecicus som publicerade 1749. Den översattes till tyska och engelska och var känd bland samtida botaniker i Europa. Men resultaten analyserades aldrig. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet sammanställt och analyserat all data från avhandlingen.
– Det kan vara det första experimentet inom det som först i slutet av 1800-talet skulle komma att bli ämnet ekologi. Med dagens mått mätt är det ett enormt experiment med ett imponerande antal växter, säger Håkan Rydin som är professor i växtekologi vid Uppsala universitet.
Sida med resultat från Linnés avhandling Pan Svecicus från 1749. Här finns uppgifter olika växtarter och vilka djur som åt dem. Bild: Uppsala universitet
Grisar mest petiga
Resultatet visar att grisar var mest kräsna. De åt bara 32 procent av drygt 200 växtarter som testades på alla djur. Därefter följde hästar, kor och får. Getter var minst kräsna. De mumsade i sig 85 procent av växterna. Djuren föredrog i allmänhet ärtväxter och gräs.
– Att grisar var mest kräsna beror nog på att de är allätare och inte äter enbart växter. Det var något förvånande att djuren inte var speciellt bra på att undvika de giftiga växterna. Kor och hästar var bäst på det, säger Håkan Rydin.
Noggrann med data
I avhandlingen finns nummer och referenser till Flora Svecica, som är Carl von Linnés förteckning över den svenska floran. Enligt forskarna var det en av de första gångerna Linné använde de numera etablerade växtnamnen. Detta gjorde det möjligt att identifiera vilka arter som ingick i experimenten.
– Carl von Linné lade grunden för framtida forskare att kunna analysera det här. Det är ungefär 200 år innan biologerna började använda statistik. Det som också är helt fascinerande är att alla data finns dokumenterade. Hade det gjorts i senare tid hade forskarna förmodligen inte sparat rådata, säger Håkan Rydin.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
