Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.

När ämnesomsättningen inte fungerar normalt, som vid så kallat metabolt syndrom, påverkas många organ i kroppen.

För leverns del kan det innebära att den lagrar allt mer fett. Ungefär var femte vuxen i Sverige har metabolt associerad fettlever, MASLD. Globalt kan så många som en tredjedel av världens vuxna befolkning vara drabbade.

Tillståndet kan i värsta fall utvecklas till levercirros, även kallat skrumplever, där ärrvävnad bildas i levern. Det är relativt ovanligt, men innebär en ökad risk för levercancer och hög dödlighet.

Personer med typ 2-diabetes kan drabbas

Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för fettlever, men hur vanligt det är har tidigare varit oklart. Nu har forskare kartlagt förekomsten av MASLD och levercirros hos diabetespatienter som går på kontroller inom primärvården.

– Det är av stor vikt att hitta de få individerna som har stor risk för allvarlig leversjukdom, för där kan vi göra mycket nytta för patienten. Men det är som att leta efter en nål i en höstack. Förhoppningsvis kommer våra data hjälpa till med att hitta högriskindividerna bland alla patienter, säger Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

Nära 60 procent hade fettlever

Av drygt 300 personer med typ 2-diabetes i studien hade nästan 60 procent metabolt associerad fettlever, enligt undersökning med magnetkamera.

Med en ultraljudsmetod som mäter leverns stelhet såg forskarna förändringar som tyder på begynnande levercirros hos cirka sju procent av deltagarna. Förekomsten var dock lägre än i tidigare studier som gjorts på specialistkliniker, där patienterna ofta har svårare sjukdom.

– Fyndet är viktigt för att kunna avgöra om patienter med typ 2-diabetes bör screenas för sjukdom i levern. Flera internationella organisationer rekommenderar det i sina riktlinjer, men sådan screening har inte införts i Sverige, säger Wile Balkhed, AT-läkare vid Linköpings universitetssjukhus och doktorand vid Linköpings universitet.

Fetma ökar risken för skrumplever

Studien visade också att obesitas, fetma, ökade risken för att fettlever utvecklats till levercirros. Det överensstämmer med tidigare forskningsresultat.

– Personer med både typ-2 diabetes och obesitas är en särskild riskgrupp som vården bör rikta framtida insatser mot. I vår studie hade 13 procent i denna grupp begynnande ärrbildning i levern, vilket var en mycket större andel än de två procent i gruppen med enbart typ 2-diabetes utan obesitas, säger Wile Balkhed.

MASLD är inte nödvändigtvis ett permanent tillstånd – fettet i levern kan minska avsevärt vid viktminskning.

För att bättre kunna identifiera riskpatienter följer forskarna nu upp deltagarna fem år efter den första undersökningen.

Vetenskaplig artikel:

Evaluating the prevalence and severity of MASLD in patients with type 2 diabetes mellitus in primary care, Journal of Internal Medicine.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.

Antibiotika används för att behandla bakterieinfektioner. Men ju mer vi använder läkemedlet, desto snabbare utvecklas resistens – vilket gör att infektioner som tidigare varit enkla att behandla kan bli livshotande.

En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att svenska läkares som uppfattar att deras kollegor är restriktiva med antibiotika också själva i högre utsträckning avstår från att skriva ut läkemedlet.

Studien visar också att de egna vanorna spelar roll. Läkarna som själva undviker att ta antibiotika är också mer återhållsamma i sina yrkesroller, och tvärtom.

– Överanvändning av antibiotika är en viktig drivkraft för antibiotikaresistens. Därför spelar både attityder och läkarnas förskrivningsbeteende roll i kampen mot resistens, säger Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Läkare använder mer antibiotika än allmänheten

Studien visar också att läkare använder mer antibiotika privat än allmänheten i genomsnitt. De är även mindre benägna att avstå från antibiotika när de själva är sjuka, trots att de har bättre kunskap och är mer oroliga för antibiotikaresistens än gemene man.

– Sambandet mellan läkares professionella och privata beteenden är intressant utifrån ett policyperspektiv. Det är bra att vara medveten om att både privata attityder och beteenden bland läkare påverkar antibiotikaförskrivning. Men när man jämför dessa med varandra så verkar den professionella normen, det vill säga förskrivningsbeteendet bland ens kollegor, vara viktigare.

Stärkt kultur kring återhållsamhet

När en läkare överväger antibiotikabehandling måste den omedelbara nyttan för patienten vägas mot de långsiktiga riskerna för samhället. För stor antibiotikaanvändning leder till resistenta bakterier, som är ett växande globalt hot mot folkhälsan.

– Att synliggöra kollegors goda exempel och stärka kulturen kring återhållsamhet kan vara en del i att hitta effektiva vägar framåt för att bromsa antibiotikaresistens. Vår studie visar att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning inom det här området, säger Elina Lampi.

Vetenskaplig artikel:

Beliefs of Peers’ Behavior, Clinical Guidelines, and Private Attitudes to Antibiotics as Drivers of Antibiotic Prescribing, Kyklos.

Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.

Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag, som vår galax Vintergatan, är resultatet av sådana kosmiska kärleksmöten.

Ett viktigt mål för astronomer är att hitta rester efter kollisioner från tiden då universum var ungt eftersom de ger oss viktiga nycklar till vår galax utveckling. Men det är svårt eftersom vi befinner oss mitt inne i Vintergatan och inte kan se alla dess komponenter utifrån.

2018 lyckades dock forskare hitta resterna av galaxen Gaia Enceladus som absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan. Exakt hur det gick till när dvärggalaxen – bestående av stjärnor, gas och mörk materia med en massa motsvarande 50 miljarder solar – gick upp i Vintergatan har man hittills inte känt till.

– Vi kan nu visa att dvärggalaxen inte absorberades på en gång. Gaia Enceladus passerade vid flera tillfällen och lämnade efter sig stjärnor som vi identifierat och studerat. De öppnar ett fönster till en galax liv och död – något som fram till nu bara förutspåtts i simuleringar, säger Heitor Ernandes, postdoktor vid institutionen för geologi på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Stjärnor är som levande fossiler

En studie från Lunds universitet har undersökt de stjärnor som från början kom från Gaia Enceladus genom att titta på grundämnen i dem. Mängden av olika grundämnen i en stjärna beror nämligen på vad som har hänt i galaxen tidigare.

I tunga stjärnor skapas nya grundämnen genom fusion. När stjärnan exploderar kastas dessa grundämnen ut. Nästa generations stjärnor får då en högre mängd av dessa grundämnen och så fortsätter processen. Detta betyder att de stjärnor som skapades först har minst av ett visst grundämne medan de som skapats senare har högre halter.

Stjärnorna från Gaia Enceladus har generellt en lägre sammansättning av järn och magnesium och rör sig på ett speciellt sätt.

– Vi blev överraskade över hur mycket information vi kunde ta reda på om Gaia Enceladus historia tack vare dess stjärnor som idag existerar som levande fossil i vår egen galax. Stjärnorna ruvar på kemiska ledtrådar om var och när de bildades. Det är som att rekonstruera en förlorad civilisation genom de artefakter den lämnade efter sig, säger Heitor Ernandes.

Sammansmältningen var mer utdragen än man tidigare trott

Genom att studera grundämnena i stjärnorna och även titta på deras rörelseenergi kunde forskarna visa att de dragits in i Vintergatan vid minst två olika passager. Stjärnor med högre halter järn och magnesium har sitt ursprung i de inre delarna av Gaia Enceladus, där stjärnbildningstakten var högre.

Genom analysen av grundämnena drar forskarna slutsatsen att processen när Gaia Enceladus smälte samman med Vintergatan var mer utdragen och komplex än vad man tidigare trott.

– Att förstå hur Vintergatan bildades är en del av att förstå var vi kommer ifrån. Studier som denna hjälper oss att avslöja vår galax historia och inspirerar till nyfikenhet kring vår plats i universum. Det är också en kraftfull påminnelse om att även stjärnor bär på minnen från sitt förflutna, säger Heitor Ernandes.

Vetenskaplig artikel:

Evidence of Gaia Enceladus experienced several passages around the Milky Way, The Astrophysical Journal Letters.

Användningen av AI och chatbotar som ChatGPT ökar snabbt i Sverige, både privat och i arbetslivet. Samtidigt växer oron för teknikens samhällspåverkan – främst när det gäller risken att AI kan påverka demokratiska val.

Svenskarnas vanor och attityder till artificiell intelligens, AI, har studerats av SOM-institutet under de senaste två åren.

Den senaste rapporten visar att allt fler använder AI-chatbotar som ChatGPT, både privat och i arbetet. Mellan 2023 och 2024 har andelen regelbundna användare fördubblats.

Stort åldersglapp

Trots ökningen har tekniken ännu inte slagit igenom brett. 78 procent av svenskarna använder aldrig chatbotar i jobbet, och 68 procent använder dem aldrig privat.

– Ökningen följer väntade åldersmönster. Användningen bland de som är 65 år och äldre är i princip obefintlig, men i gruppen 16 till 29-åringar använder redan 20 procent AI varje vecka i sitt arbete, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare vid SOM-institutet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

De tar mest hjälp av AI

  • Hög- och låginkomsttagare använder chatbotar på jobbet i högre utsträckning än medelinkomsttagare.
  • Även utbildningsnivå spelar in – högutbildade använder chatbotar i högre grad än lågutbildade.
  • Yrkesgrupper inom ekonomi, utbildning, IT, teknik och ingenjörsyrken sticker ut som flitiga användare.

Oro för demokratin

Parallellt med ökad användning växer dock befolkningens skepsis till AI:

– Bara de senaste månaderna har AI-genererad video tagit stora steg framåt, och utvecklingen lär fortsätta till valet 2026. Svenska partier och myndigheter bör förbereda sig på att fientliga aktörer kan använda tekniken för valpåverkan. Medborgarnas oro för just detta gör förberedelser avgörande för valets legitimitet, säger Marcus Weissenbilder

Många tror att AI tar jobben

Förtroendet för AI:s ekonomiska nytta minskar också. Endast 29 procent tror att AI-utvecklingen skapar fler jobb än den tar bort.

– Bland de positiva aspekter av AI som ändå syns i undersökningen kan nämnas att trots en minskning med sju procentenheter är det fortfarande en majoritet av befolkningen som tror att AI kommer att medföra stor ekonomisk utveckling, säger Marcus Weissenbilder.

Rapport:

Svensk AI-opinion, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Frågorna om synen på AI har ställts i samband med nationella SOM-undersökningarna 2023 och 2024, där drygt 26 000 slumpvis utvalda svenskar har erbjudits att besvara frågor. Svarsfrekvensen var cirka 50 procent.

Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.

Alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som kan förkorta livet med 25 år eller mer för dem som dricker mest. Samtidigt fungerar dagens läkemedel bara för en liten del av patienterna.

En studie från Göteborgs universitet har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet testat en ny behandling mot alkoholberoende genom att öka dopaminhalten* i hjärnan.

Forskarna hade hypotesen att brist på dopamin ökar suget efter alkohol. Därför ville de förstärka dopaminets effekt genom att kombinera två läkemedel. Det ena är vareniklin, som används mot rökning och ökar frisättningen av dopamin, och det andra är bupropion, som hjälper hjärnan att hålla nivån av dopamin uppe.

*Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och spelar en central roll för belöningssystemet.

Minskad konsumtion

Studien pågick i 13 veckor och 384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende deltog. De lottades in i fyra grupper och fick antingen båda läkemedlen, ett av dem eller placebo, en behandling utan verkan. Varken deltagarna eller forskarna visste under tiden vem som fick vad.

Resultaten visar att alkoholkonsumtionen minskade mest hos dem som fick kombinationsbehandlingen, men att även vareniklin hade effekt.

– Vi ser ungefär dubbelt så stor effekt som med de läkemedel som finns i dag, vilket är väldigt lovande. Det behövs dock fler studier för att bekräfta resultaten innan kombinationsbehandlingen kan registreras för alkoholberoende, säger Bo Söderpalm, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Mindre illamående

En viktig upptäckt var att kombinationsbehandlingen gav mindre illamående, vilket annars är en biverkan av vareniklin. De som ändå fick illamående hade det under kortare tid – lika kort som i placebogruppen.

– Illamående är en besvärande biverkan vid behandling med vareniklin. Det var överraskande men väldigt intressant att illamåendet minskade när bupropion lades till. Att kombinationsbehandlingen är mer tolererbar för patienten ökar chanserna för att de fullföljer behandlingen, säger Andrea de Bejczy,  disputerad forskare, knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:

Efficacy and safety of varenicline and bupropion, in combination and alone, for alcohol use disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled multicentre trial, The Lancet Regional Health – Europe.

Forskare har hittat ett sätt att göra kläder av rester från jordbruk. Metoden kräver mindre kemikalier och kan leda till en textilproduktion som är bättre för klimatet.

Klädtillverkning från den vattenkrävande bomullen ger ett stort klimatavtryck. De senaste åren har textilmaterial baserade på cellulosa från andra råvaror därför seglat upp som ett alternativ för en mer klimatvänlig produktion.

Hittills har man mest använt cellulosafibrer från trä, men nu har forskare vid Chalmers tekniska högskola hittat en enklare metod genom att använda jordbruksrester.

I Sverige finns det mycket rester från jordbruk. I sin studie testade forskarna att använda havreskal, vetestrå, potatisskal och pressade sockerbetor. Resultatet visar att havreskal och vetestrå fungerar bäst och smidigast för att skapa den textilmassa som används för att tillverka kläder.

– Med den här metoden, som vi har vidareutvecklat i studien, visar vi att det går att göra textilmassa av vissa jordbruksrester. Det är ett viktigt steg mot att kunna skapa textil av restprodukter i stället för att använda bomull, som inte är klimatvänligt, eller trä: en råvara som vi vill använda till väldigt mycket, samtidigt som den behöver värnas ur klimatsynpunkt, säger Diana Bernin, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande.

Mer hållbar tillverkning med lut

Forskarna använde sig av metoden sodakokning, vilket innebär att råvaran kokas i lut. Det gör tillverkningen mer hållbar.

– Lut innehåller inga gifter eller ämnen som påverkar naturen. Sodakokning fungerar inte för träfibrer, så jämfört med cellulosatillverkning från skogen krävs färre kemikalier när textilmassan skapas från vetestrå och havreskal. Det är också en enklare process, bland annat eftersom det inte krävs bearbetningar som flisning och avbarkning. Dessutom kan det ekonomiska värdet av havre och vete ökas, när det som idag är restströmmar i stället kan användas som råmaterial för cellulosautvinning, säger Diana Bernin.

Redan befintliga industrier skulle kunna användas

Utöver de rester från jordbruk som forskarna undersökte är det troligt att flera andra restprodukter kan användas. Diana Bernin jobbar bland annat med ett internationellt projekt som har kunnat visa att en sorts pressat gräs från åkervall fungerar mycket bra för att skapa textilmassa med metoden sodakokning.

Forskarna tror att det finns goda möjligheter att använda pappersmassaindustrin, där teknik och processer redan finns på plats, för att göra textilmassa från jordbruksrester i framtiden.

– Om vi kan utnyttja vår befintliga industri och justera processerna i stället för att bygga nya produktionsanläggningar är mycket vunnet, säger Diana Bernin.

Vetenskaplig artikel:

Producing dissolving pulp from agricultural waste, RSC Sustainability.

Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.

Sötvattensmusslor spelar en viktig roll i ekosystemet. De renar vattnet, ökar den biologiska mångfalden och skapar livsmiljöer för andra arter. Men deras överlevnad är helt beroende av rätt sorts fiskar, som hjälper dem att sprida sig.

Att organismer parasiterar på andra är inget ovanligt. Nästan 40 procent av alla kända arter i världen är parasiter – och många fyller viktiga ekologiska funktioner.

– Sötvattensmusslor är ett tydligt exempel. Som vuxna rör de sig knappt alls, men deras larver, så kallade glochidier, fäster sig vid fiskars gälar eller fenor. På så vis får de skjuts till nya områden, säger Sebastian Rock som är biologiforskare vid Karlstads universitet.

Fiskar simmar till bra plats

I sin avhandling visar Sebastian Rock att larverna inte bara liftar – de påverkar också fiskarnas beteende. De infekterade fiskarna simmar längre, men söker sig även aktivt till delar av älven där vuxna musslor har störst chans att fortleva och föröka sig.

– Våra resultat visar att larverna aktivt påverkar fiskarnas val av livsmiljö, vilket gynnar musslornas livscykel, säger Sebastian Rock.

Forskningen ingår i två EU-projekt där forskare, myndigheter och energibolag samarbetar för att restaurera vattendrag, förbättra fiskvandring och återställa livsmiljöer för både fiskar och musslor.

Avhandling:

Glochidiosis and behaviour, Karlstad universitet.

Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.

Shigella orsakar den allvarliga tarminfektionen dysenteri och ligger bakom över 200 000 dödsfall årligen i världen. Främst drabbas små barn.

Nu visar en internationell studie, där bland annat Uppsala universitet deltagit, att odlade mänskliga organ kan användas för att kartlägga hur shigella tar sig in i tarmslemhinnan. Det ger forskare en ökad förståelse för hur bakterier beter sig för att göra oss sjuka – något som tidigare varit svårt att studera eftersom djurförsök ofta inte speglar människans fysiologi.

– Det är första gången vi har kunnat kartlägga vilka gener shigella behöver för att orsaka infektion med hjälp av en mänsklig modell som efterliknar tarmvävnad, säger Maria Letizia Di Martino, forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Tarmmodeller av stamceller

Shigella-bakterier använder en arsenal olika ”vapen” för att angripa kroppens vävnader och störa immunförsvaret. För att förstå vilka gener som styr denna vapenproduktion använde forskarna så kallade intestinala organoider – små tarmmodeller odlade från mänskliga stamceller som renats fram från restmaterial vid kirurgiska ingrepp.

Med hjälp av en metod som slumpmässigt slår ut gener kunde forskarna undersöka hur detta påverkade bakteriens förmåga att infektera organmodellen.

Resultatet blev en första heltäckande karta över vilka gener shigella använder för att attackera mänsklig tarmvävnad.

Utveckling av behandlingar

Men metoden som shigella använder är inte unik. Den finns även hos bakterier som infekterar bland annat lungor och urinvägar.

– Shigella har omkring 5 000 gener, men vi såg att det bara är ungefär 100 av dem som är nödvändiga för att bakterien ska kunna invadera vävnad och orsaka aggressiv infektion, säger professor Mikael Sellin vid Uppsala universitet och fortsätter:

– Den här listan är en guldgruva för oss vill förstå infektionsförlopp och utveckla nya behandlingar för att ”stänga av” bakteriers sjukdomsalstrande beteende.

Vetenskaplig artikel:

A scalable gut epithelial organoid model reveals the genome-wide colonization landscape of a human-adapted pathogen, Nature Genetics.

En majoritet av svenskarna tycker att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare, visar en studie. Forskare tycker att debatten om skolan behöver bli mer saklig och mindre fixerad vid betyg och konkurrens.

Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt människors syn på skolans syfte, kvalitet och politiska inriktning. Resultatet visar att många tycker att det är skolans viktigaste uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Betydligt färre tycker att skolan i första hand ska förbereda elever för global konkurrens.

– Jag blev förvånad över att stödet för skolans demokratiska uppdrag fortfarande är så starkt, trots att den offentliga debatten i så stor utsträckning kretsar kring konkurrens, mätresultat och effektivisering, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Två konkurrerande skolideal

I studien tecknas bilden av två skolpolitiska ideal. Det ena är idealet om en nationell välfärdsskola, som betonar jämlikhet, samhällsgemenskap och demokratiskt medborgarskap.

Det andra är det globaliserade konkurrensskole–idealet, där valfrihet, marknadstänkande och internationella jämförelser dominerar.

Resultatet visar att opinionen tydligt lutar åt välfärdsskolan. Hela 65 procent vill förbjuda vinstdrivande företag att driva skolor. Många upplever att den svenska skolans kvalitet har försämrats över tid, samtidigt som en majoritet tycker att skolan i den egna kommunen fungerar ganska eller mycket bra.

– Det tyder på att bilden av skolan påverkas starkt av media och missbruk av internationella jämförelser som PISA. Men när medborgarna ser till egna erfarenheter är uppfattningen mer nyanserad, säger Sverker Lindblad.

Stödet för välfärdsskolan starkt bland äldre

Forskarna har analyserat människors åsikter om skolan i olika grupper. En dominerande grupp stödjer välfärdsskolan och är skeptiskt till marknadsmodellen. En mindre grupp förespråkar konkurrensskolan och en tredje har blandade känslor.

En särskilt intressant grupp är enligt forskarna de som är negativa till både vinstdrift och skolans demokratiska uppdrag. Där återfinns främst väljare på högerkanten.

– Vår analys visar att åsiktsskillnaderna inte bara följer partilinjer, utan också ålder. Stödet för välfärdsskolan är särskilt starkt bland äldre, medan yngre och medelålders väljare är mer splittrade, säger Sverker Lindblad.

Forskare efterlyser mer saklighet

Sverker Lindblad är kritisk till hur skoldebatten förs i dag och menar att det lyfts för få sakliga argument.

– Skolan reduceras ofta till en fråga om betyg och konkurrenskraft. Vi forskare har ett ansvar att bidra med perspektiv som nyanserar debatten. Vi behöver också lyfta fram att skolan har andra viktiga uppgifter för samhälle och individ som bildning, och att utbilda aktiva och kunniga medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Han tycker att forskare måste bidra mer med sakliga argument och kritisk prövning, i en tid när ytliga prestationskrav och ogenomtänkta åtgärder verkar ta över dagordningen i debatten om skolan.

Nu ska forskarna gå vidare med att analysera hur uppfattningar om skolan har förändrats över tid, från 1960–talet och framåt.

– Vi vill också förstå hur olika partiers syn på skolans uppdrag har förändrats. Det är avgörande för att kunna föra en mer konstruktiv skolpolitisk diskussion, säger Sverker Lindblad.

Rapport:

Spänningsfält i svensk skolpolitik – medborgarna mellan nationell välfärdsskola och globaliserad konkurrensskola, Göteborgs universitet.

Den viktigaste mineralen i elbilsbatterier är litium, men Kina dominerar litiummarknaden och ingen utvinning sker i Europa. En studie visar nu att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion – vilket skulle kunna mer än halvera EU:s importberoende i framtiden.

Den europeiska biltillverkningen står i dag för sex procent av EU:s BNP. Den riskerar dock att bli ett minne blott om inte Europa kan börja tillverka egna elbilar och batterier. I dag är 20 procent av nytillverkade bilar i Europa elbilar. Samtidigt har EU som mål att förbränningsmotorer i fordon ska vara utfasade fram till 2035.

I dagens elbatterier är litium den viktigaste mineralen. Den som har mest utvinning och raffinering av metallen sitter alltså på ett starkt kort. Och det gör Kina.

– Den kinesiska staten har i många år gått in med strategisk stödfinansiering till kinesiska företag inom grön teknik. EU, som har som mål att stärka egen produktion, kan behöva göra liknande för att komma i kapp. För enskilda länder är investeringskostnaden och risken för stor, säger André Månberger, forskare och expert på kritiska metaller vid Lunds tekniska högskola, i ett pressmeddelande.

Utvinning i Europa kan halvera importberoendet

En studie från Lunds tekniska högskola har kartlagt världens handelsberoenden av litium. Resultatet bekräftar Kinas dominans.

– Risken med Kinas dominans är inte bara att Europa tappar inhemsk fordonsindustri och därmed välfärd, utan också att vi kan bli måltavla för utpressning i händelse av globala konflikter, säger André Månberger.

Forskarna har också sammanställt platser som geologer hittat i Europa, Kina och USA där litium skulle kunna utvinnas.

För Europas del är några få är redan på gång, men ingen kommersiell utvinning sker i dagsläget. Platserna där litiumgruvor skulle kunna byggas finns i huvudsak i Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike, Serbien och Finland.

Forskarna har jämfört vad EU:s behov av litium på 2030-talet kommer att vara med hur mycket gruvorna skulle kunna producera vid samma tidpunkt. Deras slutsats är att om gruvorna tas i bruk kan EU mer än halvera sitt framtida importberoende.

Flera utmaningar på vägen

Det finns dock utmaningar på vägen till storskalig litiumutvinning i Europa. Det handlar om investeringskostnader, motstånd från närboende, risken för läckage av kemikalier till grundvattnet, påverkan på naturen och ansvarsfrågor av olika slag.

– Det finns lovande tekniker som testas i Tyskland där utvinning av litium görs geotermiskt. När varmt vatten pumpas upp för användning av bergvärme kommer litium från urberget med ”på köpet”. Detta kan filtreras bort med nya membrantekniker och användas. Metoden minskar åverkan på natur och risken för konflikt med närboende, men tyvärr utgör dessa fyndigheter bara en mindre del av projekten och även konventionella gruvor kommer behövas om Europa ska minska sitt importberoende.

Forskarna hoppas att studien ska visa på den potential som utvinning inom Europa har.

– Den betydande potentialen inom Europa kan innebära att alla fyndigheter inte behöver utvecklas och förhoppningsvis kan denna kunskap bidra till en diskussion om hur olika målsättningar kan prioriteras.

Litium kan återvinnas i framtiden

Litium är en reaktiv metall och ett grundämne med hög ledningsförmåga. Metallen finns i många bergarter. Vissa kopplar litium till medicin, och metallen är fortfarande viktig vid behandling av bipolär sjukdom. Den har också använts vid tillverkning av smörjolja.

Sedan John Bannister Goodenough upptäckte och utvecklade litiumjonbatteriet – vilket han också fick Nobelpriset i fysik för år 2019 – så har grundämnet i stället börjat användas mer i uppladdningsbara batterier.

Om några år, när allt fler elbatterier börjar bli oanvändbara, kan litium också börja återvinnas. Detta kräver ny teknik som ännu inte finns på plats men som förväntas tar fart när ”sopberget” växer och efterfrågan ökar. Behovet av nyutvinning kommer dock finnas kvar även om en del litium kan återvinnas.

Vetenskaplig artikel:

Long on expectations, short on supply: Regional lithium imbalances and the effects of trade allocations by China, the EU, and the USA, Cell Reports Sustainability.

De hushåll som drabbades av höga elpriser under energikrisen är mer negativa till klimatpolitik, visar en studie. Prisskillnaderna mellan de svenska elområdena leder också till missnöje och en känsla av orättvisa.

Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt 4 000 hushåll som bor nära en av Sveriges elområdesgränser för att ta reda på deras inställning till koldioxidskatt. Studien visar att ett fördubblat elpris ökade motståndet mot koldioxidskatt med 20 procent.

Studien visar också att högre elpriser ledde till att många fick en överdriven uppfattning om hur dyra och orättvisa skatterna är, särskilt för hushåll med lägre inkomster.

– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Elområden upprör

Sveriges fyra elområden infördes 2011. Fram till 2022 var det inga större skillnader i pris mellan områdena, men efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige.

Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda om systemet med elområden ska tas bort.

– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald.

Sverige ett föregångsland

Sverige var först i världen med att införa koldioxidskatt 1991 och har sedan dess varit ett föregångsland. Men valet 2022 ledde till ett trendbrott, när flera partier gick till val på sänkta bensinpriser.

– Koldioxidskatter möter ofta politiskt motstånd, trots att de är viktiga verktyg i klimatarbetet. De undantag och skattelättnader som införts under senare år är det första tydliga hacket i kurvan, och innebär att den effektiva koldioxidskatten har sänkts, vilket försvagar Sveriges klimatpolitik, säger Jens Ewald.

Avhandling:

Opposition to Carbon Pricing: Beliefs, Revenues, and Protesters, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Antalet konflikter och krig var rekordmånga under 2024, enligt en rapport från UCDP. Samtidigt har våldet mot civila ökat kraftigt.

Antalet väpnade konflikter i världen nådde en ny topp under 2024, enligt Uppsala Conflict Data Program, UCDP. Totalt registrerades 61 aktiva konflikter – det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Elva av konflikterna klassas som krig.

Trots den kraftiga ökningen minskade antalet dödsfall något. Omkring 160 000 människor beräknas ha dött i organiserat våld under 2024.

− Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året senast folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Många civila offer

Kriget i Ukraina fortsätter att vara världens dödligaste konflikt med cirka 76 000 dödsfall kopplade till strider under 2024. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till omkring 26 000 döda – där 94 procent av offren var civila eller av okänd identitet, enligt UCDP.

− Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld såsom flygbombningar används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.

Våld som uttryckligen riktar sig mot civila ökade med 31 procent jämfört med föregående år. En stor del av offren för riktade attacker finns i Demokratiska republiken Kongo.

Mellanstatliga konflikter har ökat

Antalet konflikter där stater är inblandade har nästan fördubblats sedan 2010. Dödssiffrorna har femfaldigats – trots tillfälliga nedgångar vissa år. Samtidigt har de mellanstatliga spänningarna ökat kraftigt.

− Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, säger Shawn Davies.

Rapport:

Organized violence 1989–2024, and the challenges of identifying civilian victims, Journal of Peace Research.

Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.

Forskare på Karolinska institutet har undersökt över två miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2002 och 2021. Ungefär 49 000 av dem hade allvarliga hälsoproblem när de var nyfödda. Det handlade bland annat om andningsproblem, neurologiska besvär eller svåra infektioner.

Barnen överlevde de första fyra veckorna efter förlossningen och med hjälp av nationella register kunde forskarna ta reda på hur många som dog senare i livet och vad de dog av.

Resultaten visar att 863 av de barn som hade svåra hälsoproblem som nyfödda dog senare i livet – och att de löpte en nästan sex gånger högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn utan sådana problem.

De allra flesta överlever

Risken att barnen som var allvarligt sjuka som spädbarn skulle dö var störst under det första levnadsåret, men var förhöjd även under de följande åren. De barn som haft neurologiska hälsoproblem hade störst risk att dö i förtid – nästan 18 gånger högre risk jämfört med friska barn.

– Vår studie visar att allvarliga hälsoproblem hos nyfödda kan påverka barnets överlevnadschanser under många år framåt. Därför är det viktigt att dessa barn följs upp under hela barndomen och tonårstiden och att deras familjer får ett långsiktigt stöd av hälso- och sjukvården, säger Hillary Graham, doktorand vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

– Samtidigt är det viktigt att framhålla att även om risken för död är flerfaldigt ökad, så överlever de allra flesta barn med allvarliga hälsoproblem i nyföddhetsperioden till vuxen ålder.

Fler flickor än pojkar dog

Resultatet visar också att fler flickor än pojkar dog bland dem som hade allvarliga hälsoproblem. Det var även fler för tidigt födda barn som dog, men det kunde inte helt förklaras av för tidig födsel.

Jämfört med friska, fullgångna barn hade fullgångna barn med svåra hälsoproblem en sjufaldigt ökad risk att dö. Vanliga dödsorsaker var infektioner, neurologiska eller metabola sjukdomar och andnings- eller cirkulationsstörningar.

När forskarna jämförde barnens risk att dö med syskon i samma familj var den förhöjda risken densamma. De kunde inte undersöka äldre tonåringar fullt ut, eftersom bara en del av deltagarna hade nått den åldern vid studiens slut. De undersökte inte heller tvillingar eller andra flerfödslar.

– Nästa steg i vår forskning är att utöka studierna om hur dessa tidiga hälsoproblem hos spädbarn kan påverka barns långsiktiga utveckling, särskilt bland barn med neurologiska besvär, säger Neda Razaz, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.

Vetenskaplig artikel:

Severe Neonatal Morbidity and All-Cause and Cause-Specific Mortality Through Infancy and Late Adolescence, JAMA Pediatrics.

Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.

Har du någon gång kikat ner i en damm eller kanske sänkt ner en håv i sötvatten? Då har du troligen stött på dykarskalbaggar som funnits på jorden ändå sedan dinosauriernas tid.

Dykarskalbaggar är världens mest artrika grupp av vattenlevande skalbaggar – med över 150 arter i Sverige och fler än 4 500 globalt. Trots att de länge varit en modellorganism inom forskningen har deras evolutionära släktskap förblivit okänt. Nu har forskare vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet kartlagt skalbaggarnas ursprung.

Släktträdet har ritats med hjälp av helgenomsekvensering, det vill säga studier av hela arvsmassan.

Äldre forskning hade rätt

Resultaten visar både nya och ”nygamla” släktskap, där tidiga forskningsstudier med enbart anatomiska detaljer ibland hade mer rätt än moderna dna-analyser.

– Dagens sekvenseringsteknik av hela arvsmassan har utgjort ett kvantumsprång i vår förmåga att härleda djupa släktskap, och i den här studien lyckas vi förstå nästan alla de äldsta släktskapen från Krita-tiden, säger Johannes Bergsten, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.

– Men en intressant lärdom är att ibland verkar vi ha blivit lurade av mellanperioden när vi analyserade mindre gendataset, fortsätter han.

Vanliga dykare är nära släkt

Ett exempel är de största dykarskalbaggarna – ofta kallade gulbandade dykare – som är vanliga sommargäster på bilar, gräsmattor och i pooler. De tillhör underfamiljerna Dytiscinae och Cybistrinae. Tidigare genetiska analyser med mindre dataset tydde på att de två grupperna inte var nära släkt, trots att både larver och vuxna skalbaggar har flera anatomiska likheter.

– Nu visar våra analyser med hela arvsmassan att visst hade de tidiga systematikerna rätt – de är varandras närmaste släktingar, stödet är robust och otvetydigt i detta fall, säger Johannes Bergsten.

Enligt forskarna är studien ett stort steg på vägen för ökad kunskap om dykarskalbaggarnas tidiga släktskap och evolution – något som kan ligga till grund för framtida forskning om en världens artrikaste rovdjursgrupper i sötvatten.

Vetenskaplig artikel:

Whole genome shotgun phylogenomics resolve the diving beetle tree of life, Systematic Entomology.

Innehållet i ingefära varierar med odlingsplats – särskilt i färsk ingefära skiljer sig halterna av både viktiga näringsämnen och tungmetaller som bly och kadmium. Det visar en studie vid Örebro universitet.

Forskare vid Örebro universitet har undersökt elva produkter med färsk och torkad ingefära. Produkterna inhandlades i vanliga matbutiker i Sverige och Kroatien. Ursprungsländerna för den tropiska örten var Kina, Indien och Nigeria. 

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av viktiga näringsämnen som kalium, kalcium och magnesium – men också att spåra giftiga ämnen som bly, kadmium och arsenik.

Varierade halter i färsk ingefära

Totalt analyserades 29 olika grundämnen i proverna.

– Vi använde starka syror för att avlägsna allt organiskt material tills vi endast hade kvar lösta metaller och halvmetaller som joner, säger Michaela Zeiner, universitetslektor i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna upptäckte att halterna av de olika grundämnena skilde sig mer i färsk ingefära jämfört med torkad.

– Det beror på att vissa ämnen minskar under torkning och malning genom homogenisering, säger Michaela Zeiner.

Fingeravtryck från växter

Forskarnas modell skulle kunna användas för att bygga en databas över innehållet av grundämnen i olika växter. Metoden skulle även kunna bli ett viktigt verktyg för att upptäcka bedrägerier med ursprungsmärkning inom livsmedelsindustrin, menar forskarna.

– Man kan jämföra det med fingeravtryck inom kriminalteknik. Växternas fingeravtryck avslöjar deras ursprung, säger Michaela Zeiner.

Värden inom riktlinjer

Även om halterna av de giftiga ämnena varierade mellan proverna låg samtliga värden under de gränser som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO. Förutom det geografiska ursprunget påverkas innehållet av grundämnen i ingefäran även av faktorer som jordmån och odlingsförhållanden.

Forskarna undersökte även om ingefäran hade kontaminerats av giftiga ämnen från förpackningarna.

– Vi fann ingen överföring av toxiska ämnen från förpackningsmaterialet, säger Michaela Zeiner.

Vetenskaplig artikel:

Elemental composition of ginger (Zingiber officinale L.) – Analytical approach and assessment of 29 analytes according to classification approaches, Microchemical Journal.

 

Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.

Ett internationellt forskarlag har analyserat fossilfynd från över 3 000 stora växtätare under 60 miljoner år.

– Vi fann att ekosystemen för de stora växtätarna var anmärkningsvärt stabila under långa tidsperioder, även när arter kom och gick. Men två gånger under de senaste 60 miljoner åren var miljötrycket så stort att hela systemet genomgick en global omorganisation, säger Fernando Blanco, tidigare forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Två stora globala skiften

Den första stora förändringen inträffade för cirka 21 miljoner år sedan, då kontinentalplattorna hade rört sig så att Tethyshavet stängdes och det bildades en landbrygga mellan Afrika och Eurasien. Den nya landkorridoren utlöste en våg av migrationer av djur och växter som omformade ekosystemen över hela världen. 

Bland resenärerna fanns förfäderna till de moderna elefanterna, som hade utvecklats i Afrika och nu började sprida sig över Europa och Asien. Men även hjortar, grisar, noshörningar och många andra stora växtätare flyttade in i nya områden och förändrade den ekologiska balansen.

Det andra globala skiftet kom för cirka 10 miljoner år sedan – när jordens klimat blev kallare och torrare. Växande gräsmarker och färre skogar ledde till en utveckling av betande arter med hårdare tänder, medan många skogslevande växtätare gradvis försvann. Det blev början på en lång, stadig nedgång i den mångfald av ekologiska roller de spelade.

Färre arter – samma struktur

Trots stora förändringar fann forskarna att den övergripande ekologiska strukturen hos växtätarnas samhällen förblev förvånansvärt stabil. Även om många av de största arterna, som mammutar och jättenoshörningar, har utrotats under de senaste 129 000 åren, bestod det grundläggande ramverket av roller inom ekosystemen.

– Det är som när ett fotbollslag byter spelare under en match, men ändå behåller samma formation. Nya arter kom in i bilden och samhällena förändrades, men de fyllde liknande ekologiska roller, så den övergripande strukturen förblev densamma, säger Ignacio Lazagabaster, forskare vid CENIEH i Spanien, i pressmeddelandet.

Förändringar går snabbare

Den här motståndskraften har hållit i sig under de senaste 4,5 miljoner åren och har klarat av istider och andra miljökriser ända fram till i dag. Forskarna varnar dock för att den pågående förlusten av biologisk mångfald, som drivs på av mänsklig aktivitet, så småningom kan överväldiga systemet.

– Våra resultat visar att ekosystemen har en fantastisk förmåga att anpassa sig. Men förändringstakten är så mycket snabbare den här gången. Det finns en gräns, om vi fortsätter att förlora arter och ekologiska roller kan vi snart nå ett tredje skifte, en som vi hjälper till att påskynda, säger forskaren Juan Cantalapiedra vid MNCN i Spanien, i pressmeddelandet från Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:

Two major ecological shifts shaped 60 million years of ungulate faunal evolution, Nature Communications.