Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Men i laboratorieförsök kan forskare från Chalmers visa att antibiotika kan få hjälp på traven att döda även resistenta bakterier – om behandlingen kombineras med en speciell gel som innehåller peptider.
Under flera år har forskare vid Chalmers tekniska högskola studerat ett nytt material som kan bli ett komplement vid antibiotikabehandling. Materialet består av en specialdesignad hydrogel som innehåller peptider, en sorts molekyler som är byggstenar för proteiner. Gelen har visat sig kunna döda många olika typer av bakterier, även antibiotikaresistenta.
Men för att peptidgelen ska kunna användas i kombination med antibiotikabehandling har forskarna behövt säkerställa att materialet inte påverkar antibiotikan negativt.
Antibiotikan fick mer kraft
En studie har nu visat överraskande positiva resultat, enligt forskarna. Det visade sig att antibiotikan blev mer verkningsfull tillsammans med materialet. Kombinationen förstärkte dessutom effekten mot vissa resistenta bakterier. Detta har inte visats tidigare.
– När partiklar av hydrogelen kom i nära kontakt med bakterierna försvagades de och blev mer mottagliga för antibiotikabehandlingen. I vissa fall återfick antibiotikan sin effekt mot bakterier som tidigare varit resistenta, säger Annija Stepulane, doktorand i tillämpad kemi på Chalmers.
Störst effekt vid MRSA
Peptidmaterialet undersöktes genom bakterieodlingar ihop med två olika antibiotikum, oxacillin och vancomycin. Bakterierna som ingick i försöken var två typer av stafylokocker. En av dem var den multiresistenta varianten MRSA.
Enligt studien var effekten störst med MRSA, särskilt när hydrogelen kombinerades med oxacillin, som bakterierna normalt är resistenta mot. Kombinationen visar att antibiotikan kunde få 64 gånger högre bakteriedödande effekt jämfört med om den används ensam.
Gel kan användas lokalt
Forskare har försökt använda antimikrobiella peptider tillsammans med antibiotika tidigare, men hittills bara i form av en lösning. I denna form blir peptiderna mycket känsliga och slutar fungera när de kommer i kontakt med kroppsvätskor, till exempel blod. När peptiderna däremot binds till en hydrogel blir de betydligt mer stabila och kan vara aktiva längre.
Med hydrogelen har Chalmersforskarna kunnat uppmäta bakteriedödande aktivitet under flera dygn, jämfört med några timmar i lösning. De ser många fördelar med materialet.
– Det nya peptidbaserade materialet kan appliceras lokalt, alltså på en begränsad del av kroppen så att inte hela kroppen påverkas. Materialet är giftfritt och ger inga oönskade biverkningar, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor i tillämpad kemi på Chalmers.
Kan underlätta behandling av sår
Enligt forskarna har hydrogelen, som också skulle kunna användas i form av en sprej, potential att höja både säkerheten och effekten när patienter får en antibiotikakur. Ett exempel är vid behandling av sår.
– Ofta vet man inte om bakterien som orsakat en sårinfektion är resistent mot ett visst antibiotikum när man inleder en behandling. Om peptidmaterialet används på såret samtidigt så ökar sannolikheten för att antibiotikasorten ska fungera mot bakterien. Då har man möjlighet att bota infektionen utan att behöva sätta in ytterligare typer av antibiotika, säger Martin Andersson.
Materialet skulle också kunna användas för att förebygga sårinfektioner.
– Materialet skulle kunna användas på det sättet både inom sjukvården, till exempel efter operationer – en möjlighet som redan finns för veterinärvård i vissa länder – och i hemmiljö. Det skulle kunna fungera som ett vanligt plåster, särskilt om man är orolig för infektioner, säger Martin Andersson.
– Detta kan vara särskilt intressant i områden med hög förekomst av resistenta infektioner, som vissa delar av Afrika och Asien, där man bör vara extra försiktig vid sårskador, fortsätter han.
Mer om peptider och forskningen
Antimikrobiella peptider finns naturligt i våra kroppar och deras goda bakteriedödande egenskaper har varit kända sedan lång tid tillbaka. Bakteriecellerna dör eftersom peptiderna skadar deras cellmembran.
Så kallade synergieffekter mellan peptider och antibiotika har visats tidigare, men då har det handlat om fria peptider i lösning. Men det har varit svårt att få dem att fungera för klinisk användning eftersom fria peptider bryts ner snabbt. Den aktuella studien är den första som har visat effekt även när peptiderna är bundna till ett material.
Chalmersforskarna har tidigare visat att peptidmaterialet i sig dödar 99,99 procent av bakterierna på skadefri hud och behåller sin bakteriedödande förmåga i över två dygn. Det här innebär att materialet skulle kunna användas i många olika produkter, till exempel i sårvårdsmaterial och ytbeläggningar på medicintekniska produkter som förs in i kroppen, menar forskarna.
Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.
Så kallade antiepileptiska läkemedel används vid epilepsi och vid vissa psykiatriska tillstånd. Men vissa av dessa läkemedel, till exempel läkemedel med substansen valproat, är kända för att påverka foster negativt.
Den aktuella studien omfattar data från över tre miljoner barn i Storbritannien och Sverige. 17 495 av barnen hade exponerats för antiepileptiska läkemedel under fostertiden.
Ökade risker för barnen
Som forskarna hade väntat sig hade barn som exponerats för läkemedel med valproat högre sannolikhet att få diagnosen autism, intellektuell funktionsnedsättning eller adhd jämfört med barn som inte hade exponerats för antiepileptiska läkemedel.
Barn som exponerats för läkemedel med topiramat hade 2,5 gånger ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, medan de som exponerats för karbamazepin hade 25 procents ökad risk att få en autismdiagnos och 30 procents ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning.
De studerade läkemedlen kan i Sverige ha produktnamn som Tegretol, Absenor och Topimax.
Forskarna fann inga belägg för att antiepileptiska läkemedel med lamotrigin, om de tas under graviditet, ökar risken för neuropsykiatriska diagnoser hos barnet.
Resultaten stöder tidigare fynd från mindre studier som funnit kopplingar mellan antiepileptiska läkemedel under graviditet och risk för neuropsykiatriska diagnoser hos barnet. En skillnad är att den nya studien inte fann något statistiskt signifikant samband mellan topiramat eller levetiracetam och adhd hos barnet.
Viktigt att få råd
Forskarna poängterar att den absoluta risken för att barnet ska få en neuropsykiatrisk diagnos är låg och att det kan finnas risker även med att inte medicinera vid epilepsi som gravid. Många kan behöva fortsätta sin behandling för att få en hälsosam graviditet, säger Viktor H. Ahlqvist, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av den nya studiens författare.
– Därför rekommenderas fertila kvinnor som tar dessa läkemedel att tidigt informera sin läkare om planer på graviditet. Tillsammans kan man då optimera behandlingen för att säkerställa att kvinnan får den medicin hon behöver, samtidigt som risken för barnet minimeras.
Det kan till exempel innebära att man byter till ett läkemedel med en lägre risk för barnet. Om det är möjligt kan man även prova att trappa ner eller avsluta behandlingen långt i förväg och under noggrann övervakning, säger Viktor H. Ahlqvist.
– Det behöver alltid göras i samråd med sjukvården. Sedan är det inte alltid möjligt att informera sin läkare i god tid, eftersom många graviditeter inte är planerade. För dem som medicinerar och blir oplanerat gravida är det viktigt att de snabbt informerar vården om läkemedelsanvändningen. Då kan man övervaka behandlingen noggrant, justera doser och så vidare.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar så kallade kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur det går till inuti kalciumkanalerna när en smärtsignal kommer. Kunskapen kan enligt forskarna användas för att utveckla bättre läkemedel mot kronisk smärta.
I vårt nervsystem leds signaler om smärta och annan information främst i form av elektriska impulser. Men vid vissa avgörande tillfällen omvandlas signalerna till biokemiska signaler i form av specifika molekyler. För att kunna utveckla nya läkemedel mot smärta måste forskare förstå exakt det som sker när smärtsignaler omvandlas från en form till en annan.
När den elektriska signalen når slutet av en nervcell omvandlas den till en biokemisk signal i form av kalcium. Kalciumsignalen gör så att signalämnen frigörs. Denna biokemiska signal i sin tur tas emot av nästa nervcell, som omvandlar signalen tillbaka till elektricitet.
Små molekylära maskiner
Längs denna kedja av informationsöverföring i nervsystemet är en typ av proteiner särskilt intressanta: spänningsberoende kalciumkanaler. Dessa kanaler är som små molekylära maskiner som känner av elektriska signaler och då öppnas för att låta kalcium flöda in i nervcellen.
I den aktuella studien har forskarna fokuserat på en specifik typ av kalciumjonkanal som finns längst ut i änden på känselnervceller. Vid kronisk smärta är dessa kalciumkanaler mer aktiva.
Läkemedel är inte optimala
Läkemedel som dämpar aktiviteten i kalciumkanalen tystar smärtsignalerna från känselnervceller till hjärnan. Sådana läkemedel finns i dag. Men det finns en hake, nämligen att ett läkemedel som blockerar den här kalciumkanalen ger så svåra biverkningar att den måste ges direkt i ryggmärgsvätskan.
Andra läkemedel som minskar antalet kalciumkanaler lindrar inte kronisk smärta särskilt effektivt. Ytterligare en typ av läkemedel som drar nytta av en naturlig mekanism för att sänka kalciumkanalens förmåga att svara på smärtsignaler är opioider, som morfin och heroin. De tar bort smärta effektivt, men är också kraftigt beroendeframkallande.
– Kalciumkanaler är mycket attraktiva mål för läkemedel mot kronisk smärta, men dagens lösningar är otillräckliga, säger Antonios Pantazis, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Så gör opioiderna
Forskarna studerade mekanismen som opioider utnyttjar för att dämpa aktiviteten hos den studerade kalciumkanalen. Det har varit känt länge att opioider frisätter molekyler som kallas G-proteiner. De binder till kalciumkanaler och gör dem ”motvilliga” att öppnas. Men hur går det till?
– Det är som om G-proteinsignalering gör så att kanalen behöver mer ”övertalning”, i termer av starkare elektriska signaler, för att öppnas. I vår studie beskriver vi på molekylär nivå hur det går till, säger Antonios Pantazis.
I kalciumkanalen finns fyra så kallade spänningssensorer som känner av elektriska nervimpulser. När spänningen är tillräckligt hög flyttar spänningssensorerna sig och kanalen öppnas så att kalcium kan flöda genom. Forskarna använde molekyler som avger ljus för att se hur spänningssensorerna rör sig när de utsätts för olika elektriska signaler. De upptäckte att G-proteiner påverkar funktionen hos några typer av spänningssensorer och gör dem mer ”motvilliga” att känna av elektriska signaler.
Chanser till bättre behandling
– Vårt fynd pekar ut en väldigt specifik del av den stora kalciumkanalen som nästa generations läkemedel kan riktas mot för att ge smärtlindring på liknande sätt som opioider. I stället för att blockera kalciumkanalen helt, vilket är ett väldigt grovyxat tillvägagångssätt, kan framtida läkemedel designas så att de finjusterar kalciumkanalens aktivitet vid smärtsignalering, säger Antonios Pantazis.
Den studerade kalciumkanalen går under namnet CaV2.2. Förhoppningen, enligt forskarna, är att i framtiden få fram läkemedel som ger bättre smärtlindrande effekt och har mindre biverkningar.
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
Sjöfåglar kan häcka i mycket stora kolonier, ibland flera hundra tusen par. Ekologer som studerar sjöfåglar har länge varit intresserade av hur storleken på sådana kolonier regleras.
De vill också veta hur olika havsfågelarter, som häckar på samma isolerade ö, kan samexistera. Enligt en grundläggande ekologisk teori konkurrerar olika arter ut varandra när resurserna är begränsade.
Jagar på olika avstånd
Forskarna har utvecklat en matematisk modell som studerar hur sjöfåglarnas val av plats för att fånga sin föda påverkar fördelningen av fisk runt en häckningskoloni, och hur det i sin tur påverkar fågelpopulationernas storlek.
– För alla arter skulle det vara mest fördelaktigt att fiska nära ön eftersom det skulle kosta dem minst energi. Men fågelarter skiljer sig åt i egenskaper som vinglängd och hur djupt de kan dyka. Vår modell visar att olika arter, som alla maximerar sitt energiintag, automatiskt använder olika avstånd från kolonin, säger Claus Rüffler, docent i djurekologi vid Uppsala universitet.
Modellen utgår från att sjöfåglar delar upp vattnet runt en koloni i olika zoner. Varje art använder sin egen zon för att fiska.
– Vår modell visar att samexistens sker naturligt när arter skiljer sig åt i sin förmåga att fånga fisk och att effektivt flyga långa sträckor till det område där de fångar fisk, säger Claus Rüffler, docent i djurekologi vid Uppsala universitet.
Förståelse viktig för naturvård
Enligt forskarna handlar modellen om både samexistens och biologisk mångfald. Den ökar förståelsen för hur naturen fungerar, men kan också vara viktig för naturvårdsstrategier i hotade ekosystem.
– Vi tror också att våra resultat bidrar till ekologin mer generellt eftersom den mekanism för samexistens som upptäckts i vår modell sannolikt gäller för andra system än sjöfåglar, säger Claus Rüffler.
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen och överlag ovanliga i politiken jämfört med andra. En ny studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet har undersökt möjliga förklaringar till det. Den visar att arbetarnas frånvaro inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
Under de senaste 50 åren har kvinnor, unga och utrikes födda människor ökat sin representation inom politiken. Samma utveckling syns dock inte för arbetarklassen. Gruppen är fortsatt underrepresenterad på alla politiska nivåer, med större bortfall på högre positioner.
Bild: Anthony Fomin, Unsplash.
Arbetarklass, vad är det?
Arbetarklass i studien definieras utifrån yrke och bransch, baserat på registerdata. Gruppen inkluderar främst arbetare med manuella arbetsuppgifter, kvalificerade som okvalificerade. Män inom denna grupp arbetar ofta inom bygg- och tillverkningsindustrin, medan kvinnor oftast arbetar inom vård och omsorg. Samma resultat fås även när man använder alternativa definitioner baserade på inkomst och utbildningsnivå.
Källa: Stockholms universitet
Andelen personer från arbetarklassen var tämligen konstant på olika politiska positioner mellan 1973 och 2018, enligt den nya studien. Under dessa år utgjorde gruppen ungefärligen 50 procent av väljarna, men bara 34 procent av kandidaterna i kommunvalen, 28 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, 17 procent av listettorna i kommunerna och 13 procent av riksdagsledamöterna.
– Trots att arbetarklassen står för halva väljarkåren återspeglas det sällan på ledande politiska positioner, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Högst andel i SD
Arbetarklassens representation minskar på högre positioner inom alla riksdagspartier. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet underrepresenterar sina väljare från arbetarklassen i lika hög grad som andra partier. Undantaget är Sverigedemokraterna, som har högst representation.
I den nya studien avvisas flera vanliga förklaringar till arbetarnas frånvaro i politiken. Väljarna, visar det sig, är lika benägna att personrösta på politiker från arbetarklassen som på politiker från andra samhällsgrupper. Arbetarklasspolitikerna, visar studien vidare, uppvisar liknande nivåer av ärlighet, vilja att tjäna allmänintresset och vilja att lägga tid på politiken.
Handlar inte om kompetens
Inte heller skillnader i andra kvalifikationer förklarar att arbetarna faller bort ur politiken. Även om personer från arbetarklassen generellt har lägre skolbetyg och resultat på kognitiva tester från mönstringen förklarar det inte deras sämre möjligheter att avancera i politiken.
– Karriärgapet beror uppenbart inte på att arbetarna har sämre kompetens, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Högre tröskel för arbetare
Vad beror då underrepresentationen på? En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att arbetare har en jämförelsevis lägre vilja att ge sig in i politiken på kommunal nivå. Färre från arbetarklassen känner någon som redan tagit steget in i kommunpolitiken jämfört med andra grupper, vilket skulle kunna förklara den lägre viljan.
Däremot finns inget gap i karriärambitioner bland dem som redan har tagit steget in i politiken.
Arbetsvillkor kan avgöra
En stor majoritet av politikerna i Sverige är fritidspolitiker och har sina politiska uppdrag vid sidan av jobb eller studier. En sak som vore intressant att forska om framöver handlar om arbetsvillkor, säger Johanna Rickne.
– Arbetaryrken är ofta mindre flexibla i tid och rum. Det är något som kan göra det svårt att påbörja en politisk karriär och lägga ner tid på den. Andra orsaker står sannolikt att söka inom de politiska partierna, exempelvis i personliga nätverk.
Många kommer från facket
Många politiker från arbetarklassen inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har en bakgrund som fackliga representanter.
– Fackets inflytande inom dessa politiska partier är en sannolik förklaring till att Sverige ändå har fler arbetare inom politiken än nästan alla andra länder, säger Johanna Rickne.
Bra munhälsa är viktigt för att äldre personer ska slippa smärta, kunna tugga mat och inte gå ner i vikt. Men det är inte helt enkelt för personal på särskilda boenden att hjälpa till med munhygienen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En förklaring är otydliga rutiner.
Problem med munhälsan är vanligt bland äldre på särskilda boenden, speciellt vid funktionsnedsättning eller kognitiva sjukdomar som demens. Det är därför viktigt med strategier för att undvika smärta och tuggsvårigheter, som leder till sämre hälsa och livskvalitet.
I en studie har forskare velat ta reda på vad som underlättar, eller hindrar, personal på särskilda boenden att arbeta med förebyggande munhälsa. De har därför intervjuat sjuksköterskor och undersköterskor på särskilda boenden i två kommuner i Västsverige.
Otydliga rutiner
Det framkom att vård- och omsorgspersonalen använde sig av förebyggande insatser som beskrivs i ett nationellt kvalitetsregister, Senior alert. Här finns verktyg för att kunna bedöma risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. En del av registret omfattar screening med munspegel och ficklampa, men också planering och förebyggande åtgärder för munvård.
Personalen lyfte fram att munhälsan var avgörande för flera andra hälsorisker, till exempel att inte kunna tugga eller svälja ordentligt och därmed förlora i vikt. Samtidigt såg de problem med otydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper på boendena.
Det här kunde leda till att munvård prioriterades ned till förmån för andra arbetsuppgifter. Stora skillnader i utbildning och kunskap om munhälsa gjorde även att riskbedömningar och munvård ibland inte gjordes på rätt sätt.
Flera utmaningar
Studien visar att munvård för sköra äldre är en utmaning, men också att tydliga arbetssätt gynnar kommunikation och medvetenhet om hur viktig god munhälsa är.
– Vi såg att ett strukturerat arbetssätt möjliggör för vård- och omsorgspersonalen att tidigare upptäcka problem i munhålan och därmed sätta in åtgärder innan problemen leder till onödigt lidande. Men en av de största utmaningarna är att få de äldre personerna att vilja delta i vården, särskilt när de har kognitiva sjukdomar, säger Lisa Bellander, tandläkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ledningen behöver hjälpa till
Helle Wijk, sjuksköterska och professor i omvårdnad, tycker att ledningen för särskilda boenden måste ta ett större ansvar. Ett tydligt ledarskap krävs för att arbetet kring munvård ska förbättras, menar hon.
– Ledningen behöver engagera sig i att skapa tydliga rutiner för munvård och ge förutsättningar för att all personal får nödvändig utbildning. Vi såg i vår studie att när ansvar och roller är otydliga, så riskerar de äldres munhälsa att försämras vilket kan få mycket allvarliga följder för hälsan generellt, säger Helle Wijk vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
En studie från Umeå universitet visar att så kallade nanoplaster, som kan komma in i kroppen via luften, kan försämra effekten av antibiotika. En risk finns också att bakterier blir resistenta.
Nanoplaster är plastpartiklar som är små, betydligt mindre än mikroplaster. De är mindre än en tusendels millimeter och inte synliga för ögat. På grund av att de är så små kan nanoplastpartiklar sväva fritt i luften och ta sig in i kroppen.
Den nya studien, gjord av forskare i Umeå, Tyskland och Ungern, fokuserar på hur några av de vanligaste nanoplasterna beter sig ihop med tetracyklin som är ett vanligt bredspektrumantibiotikum. Det visade sig att antibiotika samlas på ytorna av nanoplastpartiklarna. Man kan säga att nanoplasterna suger åt sig antibiotika.
Nanoplasterna som undersöktes kommer från vanliga typer av plast som polyeten, polypropen, polystyren och nylon som är vanliga i förpackningar och textilier. Inomhusluft innehåller ungefär fem gånger så mycket nanoplaster som utomhusluft, bland annat på grund av partiklar som frigörs från textilier.
Medicin riskerar hamna fel
Bindningen till nanoplaster skulle kunna leda till att antibiotika, vid en behandling, ”liftar” med nanoplast i blodet och transporteras till andra ställen i kroppen än de avsedda. Det skulle kunna minska den önskade effekten av antibiotikan.
Nanoplaster i kroppen kan eventuellt också leda till att bakterier blir antibiotikaresistenta, enligt forskarna. Det skulle i så fall ske när antibiotika samlas på fel plats i doser som är för låga för att döda bakterier men tillräckliga för att stimulera bakterier att mutera och gynna mutationer som är resistenta mot antibiotika.
En hälsorisk
Forskarna använde datormodeller för att analysera nanoplasternas bindning till tetracyklin. Det visade sig att bindningen var särskilt stark till nanopartiklar av nylon. Nylon är ett av de ämnen som förekommer rikligast i nanoplaster i inomhusluft.
– Även om det behövs mer forskning för att belysa sambanden och möjliga åtgärder kan vi utifrån våra resultat slå fast att nanoplaster är en hälsorisk som bör tas på större allvar, säger Lukas Kenner, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Sugen på en tångburgare eller en proteinsmoothie från havet? Det skulle nämligen kunna bli framtidens mat. Genom en ny metod har forskare vid Chalmers lyckats utvinna betydligt mer protein från havssallat, som kan bli ett nytt vegetariskt alternativ till kött.
Havssallat är en slags makroalg, eller tång, som växer på klippor och stenar i lugna vatten. Den kan också ses flyta fritt på havsytan.
I ett projekt på Chalmers tittar forskare på möjligheten att utveckla processer för att ta vara på den proteinrika tången och skapa en ny blå-grön näring i Sverige. Den kan bli ett lovande alternativ till andra proteinkällor, till exempel kött och sojaprodukter, menar forskarna.
Tre gånger så mycket protein
I en ny studie kan de nu visa ett nytt sätt att utvinna proteiner från havssallaten. Ett problem har nämligen varit att tångens proteiner sitter hårt bundna. Men genom forskarnas nya metod, se faktaruta, kan tre gånger så mycket protein utvinnas jämfört med tidigare.
− Vår metod är ett viktigt genombrott, eftersom den innebär att det kan bli mer ekonomiskt lönsamt att extrahera proteinerna ur havssallat, något man gör med ärtor och soja idag, säger livsmedelsforskaren João Trigo på Chalmers.
Kvar blir ett mörkt grönt pulver som är ett koncentrat av proteiner.
− Det smakar umami med en viss sälta trots att det inte innehåller så höga halter vanligt salt. Jag skulle säga att det är en bra smakförstärkare i fisk- och skaldjursrätter, men möjligheterna att utforska är oändliga. Varför inte i proteinsmoothies eller som havsburgare? säger João Trigo.
Havssallat kan bli komplement
Förutom livsnödvändiga proteiner innehåller havssallaten flera andra viktiga näringsämnen, till exempel vitamin B12, som är viktig för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. Tången har också samma omega-3-fettsyror som finns i fet fisk, som lax.
En annan fördel, jämfört med proteiner som finns i växter på land, är att havssallat inte behöver vattnas, gödslas eller besprutas med insektsgifter. Den är tålig och växer bra under många olika förutsättningar, till exempel varierande salthalt och tillgång till kväve.
− Vi kommer att behöva hitta och kombinera intag av många fler olika proteinkällor än vad som finns i vår kost idag för att uppfylla krav på hållbarhet och näringsmässiga behov. Alger är ett bra komplement till många av de produkter som redan finns på marknaden, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.
− Vi behöver alla dessa lösningar och hittills har de havsbaserade möjligheterna, de så kallade blå proteinerna, varit förbisedda, fortsätter hon.
Fler användningsområden
Förutom den nya utvinningsmetoden som ökar mängden protein, tittar Chalmersforskarna på möjligheten att öka proteinhalten i själva tången. Här samarbetar de med forskare vid Göteborgs universitet och flera lyckade odlingsförsök har gjorts på Tjärnö marina laboratorium i norra Bohuslän.
Genom att odla havssallat i processvatten som blir över från sjömatsindustrin, kan proteinhalten i havssallaten öka markant, samtidigt som förlorade näringsämnen förs tillbaka till livsmedelskedjan, menar forskarna.
− Framöver vill vi också kunna ta tillvara de delar av algen som inte är protein, och som skulle kunna användas i livsmedel, material eller för medicinska tillämpningar. Målsättningen är att inga molekyler ska gå till spillo, för att uppnå både hållbarhet och kommersiella möjligheter, säger Ingrid Undeland.
Så utvinns fler proteiner
Havssallaten innehåller proteiner som är vattenlösliga, men även rikligt med fettlösliga så kallade membranproteiner. Det innebär att algproteinerna är mer komplexa att utvinna än exempelvis soja- och ärtprotein.
I den nya processen öppnas membranen i havssallatens celler för att komma åt de fettlösliga proteinerna. Därefter utvinns de olika typerna av proteiner med vatten med högt pH-värde.
I ett nästa steg görs lösningen sur och proteiner fälls ut och samlas. De kan sedan avskiljas från vattnet och tas till vara som en proteinrik ingrediens. Forskarna såg också att marina omega-3-fettsyror anrikades i proteiningrediensen. I en uppföljande studie kunde de bekräfta att samma sak gällde för vitamin B12.
Den nya algprotein-ingrediensen kan därmed bidra till att fylla fler näringsmässiga behov än till exempel sojaprotein, enligt forskarna.
Projektet Cirkalg, som leds från Chalmers, syftar till att utveckla processer som kan skapa en ny, blå-grön näring i Sverige.
Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskare vid Lunds universitet att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt.
Kustpiparen som var på väg mot sina sibiriska häckningsområden hade troligen inte en chans. En varm vårdag i slutet av maj gick en pilgrimsfalk till attack tre kilometer upp i luften, ovanför sin boplats i Skåne, och dödade flyttfågeln.
Händelsen upptäcktes av en ren slump. Kustpiparen hade nämligen några månader tidigare försetts med en sändare av ett nederländskt forskarlag som ville följa dess rutt. Sändaren hittades senare i närheten av pilgrimsfalkens bo.
– Tidigare har det inte funnits några bevis för att rovfåglar regelbundet jagar på så höga höjder. Nu vet vi att pilgrimsfalk kan jaga framgångsrikt på riktigt hög höjd och då måste flyttfåglar, som redan flyger väldigt högt, flyga ännu högre för att undkomma, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Här är spåren efter kustpiparen som mötte döden under en flygtur på hög höjd. Sändaren och några ringar hittades nära en pilgrimsfalks bo i Skåne. Bild: Arne Hegemann
Rovfåglar kan spela roll för flyghöjd
Forskarna har tidigare kunnat fastställa att en del flyttfåglar under dagen flyger på extremt höga höjder. De kan flyga över 5 000 meter över havet.
De mest troliga teorierna för att förklara varför de flyger på så hög höjd är att fåglarna behöver reglera sin värmebalans, men möjligen också för att undkomma dagaktiva rovfåglar. Den nya studien talar för att rovfågelteorin kan spela större roll än vad forskarna tidigare trott.
– Studien hjälper oss att förstå varför flyttande fåglar ofta flyger på väldigt hög höjd. Det gör oss samtidigt ödmjuka över hur mycket det återstår att lära sig om välstuderade djur som fåglar. Där är teknikutvecklingen av mycket stor betydelse, säger Arne Hegemann, biologiforskare vid Lunds universitet.
Fler bitar behövs till pusslet
Nu fortsätter arbetet med att kartlägga faktorerna bakom flyttfåglars val av flyghöjd. Det svensk-nederländska forskarlaget hoppas kunna göra fler viktiga upptäckter. Teknisk data om attackerade flyttfåglar är avgörande för att kunna lägga det avancerade pusslet.
– Naturen är fascinerande. Redan att en flyttfågel som kustpiparen flyger hundratals mil non-stop på flera tusen meters höjd är spektakulärt. Att pilgrimsfalkar under häckningen gör sig besväret att ta sig upp till så höga höjder för att jaga dem är också häftigt, säger Åke Lindström.
Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
– Det pekar på ett demokratiskt problem. Unga får inte samma chans att påverka trots att de kommer att beröras av de här besluten under lång tid framöver, säger universitetslektor Jonathan Josefsson vid Linköpings universitet.
Sedan 2009 har ungdomar rätt att vara med på FN:s klimatkonferenser. Deras medverkan har ansetts viktig eftersom den yngre generationen kommer att drabbas mest av klimatförändringarna. Det ses också som ett tillfälle för unga att bidra till lösningar på problemen.
Men en studie visar att ungdomar möter en mängd svårigheter under klimatmötena, som dessutom få lyckas ta sig till.
Snårig väg till toppmöten
Jonathan Josefsson och en forskarkollega har intervjuat unga inför och under toppmötena COP26 i Glasgow 2021 och COP27 i Sharm el-sheik 2022. De har också gjort observationer på plats.
Byråkrati och ekonomiska hinder för att ens kunna delta är de allvarligaste problemen, enligt forskarna. Detta drabbar särskilt dem med sämre resurser och unga med längst avstånd till toppmötena.
Vägen till FN:s klimatkonferenser kan gå via fristående organisationer eller nationella delegationer. Men för att nå fram krävs betydande kunskap, utbildning och ekonomiska resurser.
– Det blir ju i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till de här mötena, säger Jonathan Josefsson.
Snäv åldersgräns
Ett annat hinder är att deltagarna måste ha fyllt 16 år. Bara runt fem procent av deltagarna vid klimatkonferenserna är under 26 år. Med tanke på att en tredjedel av världens befolkning är under 18 år blir representationen skev, menar Jonathan Josefsson.
Men även ungdomar som lyckasta sig till klimatkonferenserna stöter på hinder. De upplever mötena som hierarkiskt organiserade och mycket få har tillgång till de rum och förhandlingar där avgörande beslut fattas. Dessutom kommer de yngre deltagarna ofta in sent i beslutsprocesserna. Unga vittnar också om att de möter fördomar från vuxenvärlden och att deras närvaro ofta bara blir symbolisk.
Bryter mot normer
Samtidigt gör de yngre mötesdeltagarna motstånd, konstaterar forskarna.Det kan ske via protestaktioner eller genom att medvetet bryta mot diplomatiska normer för hur man tar kontakt med delegationer. Sedan några år tillbaka finns även en särskild ungdomspaviljong dit unga kan söka sig. Där kontrollerar de sin egen agenda och har en trygg punkt i den svårnavigerade konferensmiljön.
Med tanke på hur klimatmötena är organiserade är alltså ungdomars möjlighet att påverka beslut som rör deras egen framtid mycket liten, menar forskarna. I stället blir deltagandet mest ett sätt för unga att skaffa sig erfarenheter och bygga nätverk.
– Den här studien bidrar med kunskap om hur unga upplever klimatkonferenserna och vad ojämlika villkor får för konsekvenser. Men jag tycker också att den sätter fingret på hur illa de här institutionerna är anpassade för att ta hänsyn till ungas åsikter och politiska intressen, säger Jonathan Josefsson.
Tänkbara lösningar för att förbättra villkoren för unga är till exempel sänkt åldersgräns för deltagande. FN borde även ha en rejäl pott pengar för att finansiera resor och boende, enligt Jonathan Josefsson.
Ett avföringsprov inför läkarbesöket kan få många att rygga tillbaka, men framöver kanske det går att slippa. Forskare vid Örebro universitet kan visa att även enklare topsning kan spegla bakterier i tjocktarmen.
Bakterier kan vara inblandade i kroniska inflammationer i tarmsystemet, men också andra sjukdomar.
För att ta reda på vilka bakterier som finns i tarmen har forskare och läkare länge använt avföringsprover. Men det har varit svårt att bevisa att proverna även speglar de bakterier som finns längre in i tjocktarmen.
Provtagning kan också göras genom koloskopi, då en slang förs in i tarmen. Före undersökningen görs normalt en tarmsköljning eller lavemang, men då spolas även en stor mängd bakterier bort.
Mäter bakterier längre in
Forskare vid Örebro universitet har nu hittat att sätt att mäta bakterier långt in i tjocktarmen – utan att störa dem med rengöring. Metoden bygger på enklare topsning.
– Man kan säga att vi har lyckats bygga en sorts dammsugare för att ta prover i tarmen utan att kontaminera den. Det var helt nytt för oss och det var ett riktigt stort pussel att sätta ihop, säger forskaren Julia Rode vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Studien visar att topsning av tarmen ger liknande resultat som andra metoder som används idag.
Provtagning kan förenklas
Resultaten tyder på att undersökningar som i nuläget görs med hjälp av avföringsprover skulle kunna förenklas. Det skulle kunna innebära att patienter i framtiden slipper ta med sig prover till läkaren.
– Många tycker inte om att bära runt på avföring eller vara tvungna att förvara det i kylskåpet. Det är mindre tabubelagt att komma in och göra ett prov med en tops, säger Julia Rode.
Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.
Enligt uppskattningar från forskare finns cirka 8,7 miljoner olika arter på jorden. Drygt två miljoner av dem lever i haven.
Många arter kan identifieras på klassiskt vis genom att titta på morfologin, det vill säga deras utseende. Men botanister och zoologer kan numera även använda så kallad dna-sekvensering för att säkrare avgöra vilken art det rör sig om.
Hittills har forskarna valt ut ett enstaka ställe i dna:t, eller arvsmassan, som är typiskt för arten. Men detta riskerar ibland att slå fel.
– Det finns tillfällen då olika växtarter är svåra att artbestämma utifrån en mindre dna-sekvens. Men nu har dna-sekvenseringen tagit flera kliv framåt och då har vi kunnat identifiera helt nya arter genom att analysera en större del av arvsmassan, säger Zaynab Shaik, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Korgblommiga växter i Sydafrika
I en avhandling har Zaynab Shaik fokuserat på en grupp av 66 bekräftade arter av korgblommiga växter som tillhör asterfamiljen, och som finns i Kapprovinsen i Sydafrika. Men en grupp av växterna har varit svår att artbestämma för botanikerna.
Växterna är lite kryptiska. De ser identiska ut med likadana blad och blommor. De har även samma växtsätt och utbredning. Men trots likheterna skiljer de sig markant åt genetiskt.
– Det är viktigt att vi får bättre koll på växternas släktskap och den biologiska mångfalden på jorden. Det är lätt att tänka sig hur fel det kan bli om vi upptäcker att en växt är lämplig att använda som bas i ett läkemedel, och så plockar vi en annan, snarlik, art i stället som kanske inte alls har samma egenskaper, säger Zaynab Shaik.
Misstagits för andra arter
De genetiska analyserna av dessa kryptiska växter har resulterat i att forskarna har upptäckt fyra nya arter.
– När jag får frågor om det här så blir det något av en antiklimax när jag förklarar att det inte är så att jag har hittat en ny växt på en avlägsen plats som ingen har sett tidigare. Dessa har varit kända länge, men de har misstagits för en annan art, säger Zaynab Shaik.
Genom metoden som Zaynab Shaik använt kommer forskare att upptäcka nya arter i en högre omfattning än vad som tidigare har förväntats.
– I Kapprovinsen har man trott att det bara är en procent av den botaniska mångfalden som återstår att upptäcka. Mina resultat pekar på att det kan vara mycket mer än så. Och samma sak borde rimligen gälla för andra områden på jordklotet, säger Zaynab Shaik.
Metoden som upptäcker arter
Metoden som forskaren Zaynab Shaik använder sig av när hon artbestämmer kallas för ”integrative taxonomy”. Det innebär att traditionella observationer av växternas utseende och växtsätt kompletteras med dna-sekvenser från flera ställen i arvsmassan. Tillsammans skapar metoden en bättre förståelse för gränsdragningen mellan olika arter.
Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på sajten minPension, enligt en rapport från Jönköping University. Rapporten visar också att de flesta väljer bort att få tjänstepension livet ut, vilket oroar forskarna.
Webbplatsen minPension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Där kan svenska pensionssparare få en samlad överblick över hela sin pension, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. Användarna kan även göra pensionsprognoser för att förstå hur olika beslut påverkar den framtida pensionen.
Sedan fem år tillbaka finns på minPension en tjänst som kallas Uttagsplaneraren och som är tänkt som ett stöd till den som vill planera pensionsuttagen.
Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid. Användaren kan också få en checklista på saker som behöver göras och instanser som ska kontaktas för att pensionen ska betalas ut.
Fyra av tio har använt tjänsten
Nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension och fyra av tio har använt Uttagsplaneraren. Det framgår av en rapport från Jönköping International Business School vid Jönköping University. Analysen bygger på data från minPension och Statistiska centralbyrån.
Uttagsplaneraren används oftare av personer med högre utbildning och inkomster än personer med låg utbildning och inkomst, visar det sig. Många loggar också in en gång utan att återkomma, enligt rapporten.
Väljer bort livslånga uttag
Rapporten visar vidare att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.
– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi.
Analysen visar också att användning av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.
– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren, säger Johannes Hagen.
Forskare har utvecklat en ny typ av antikropp som framöver skulle kunna användas vid cancerbehandlingar. Antikroppen underlättar målsökning av cancerceller och levererar ett paket i form av läkemedel. Målet är att underlätta skräddarsydd immunterapi.
Den speciella antikroppen är resultatet av många års forskning vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH.
– I snart 15 år har vi forskat på precisionsmedicin, och hur vi med antikroppar kan påverka ett viktigt nyckelprotein, CD40, i immunförsvaret. Nu kan vi visa att vår nya antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin för cancer, säger Sara Mangsbo, professor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.
Hjälper immunförsvaret att hitta rätt
Läkemedlet styr om immunsystemet för att det ska kunna söka upp vissa mutationer och genförändringar som bara finns hos cancercellerna, så kallade neoantigen. Med hjälp av antikroppen kan även immunförsvarets t-celler förstärkas för en bättre effekt på cancertumören.
Resultaten från forskarnas studie visar att metoden fungerar på flera sätt. Den aktiverar rätt typ av immunceller i mänskliga blodprover, men forskarna har även sett att behandlingen förlänger överlevnaden hos cancersjuka möss. I högre doser kunde även mössen räddas från cancer.
Skräddarsydda behandlingar
Målet har varit en mer flexibel, snabbare och säkrare behandling mot cancer än de behandlingar som finns idag. Studien har redan visat att metoden har potential att skräddarsys för varje patient och därmed stärka immunförsvaret mot cancer.
Skräddarsydda precisionsläkemedel kan vara både kostsamma och ta tid att ta fram.
– Fördelen med vårt läkemedel är att det går lätt att tillverka i större skala men kan ändå med lätthet anpassas helt för patientens sjukdom eller specifika tumör, säger Johan Rockberg, professor på Institutionen för proteinvetenskap vid KTH.
Nästa steg är att förbättra produktionsprocessen för att kunna tillverka läkemedelskandidaten. Forskarna ska även göra fler studier för att se att läkemedlet är säkert, därefter kan det testas på människor.
Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.
Hur har spannmålsodlingar och skördar utvecklats i Sverige sedan 1960-talet? Det har doktoranden Hanna Sjulgård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat i en avhandling.
Resultaten visar att i södra delarna av landet har spannmålsskördarna successivt ökat. I norra Sverige har skördarna varit mer stabila genom decennierna.
– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård vid SLU.
Extremväder ett hot
Klimatförändringar påverkar skördarna på olika sätt.
– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger Hanna Sjulgård.
Avhandlingen visar också att grödors sårbarhet för extremväder varierar geografiskt. Grödor i norr påverkas mer negativt av kraftiga regn, men gynnas av en högre medeltemperatur. I söder är grödor mer känsliga för torka.
Hanna Sjulgård betonar vikten av specifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.
– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.
Odling av majs och höstvete
Avhandlingen visar att möjligheterna att odla olika typer av grödor har ökat sedan 1960-talet. Exempel på denna utveckling är majsodling i södra Sverige och ökad odling av höstvete i Dalarna.
– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Hanna Sjulgård.
Resultaten visar också att klimatförändringarnas effekter – som högre medeltemperatur och längre växtsäsong – kan bana väg för odling av värmekrävande grödor längre norrut. Nya grödor kan även introduceras i södra Sverige.
Julen rycker allt närmare och för många ökar oron för ekonomin. Oväntat nog kan denna stress leda till att vi köper ännu fler julklappar – ofta på ren impuls.
– Det är ett sätt för människor att hitta kortvarig lindring från negativa känslor kring sin ekonomi, säger Jalal Ahamed, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Enligt branschorganisationen Handelns utredningsinstitut, HUI, väntas året julhandel omsätta 93 miljarder kronor, något som skulle innebära ett nytt rekord.
Vissa kanske ser fram emot att köpa julklappar, andra känner en växande klump i magen när den ekonomiska pressen ökar. Och enligt en översiktsstudie vid Högskolan i Skövde riskerar sådan oro att leda till en ännu sämre ekonomisk situation.
Studien har gått igenom tidigare forskning om så kallad finansiell ångest och stress, något som kan trigga tvångsmässiga och impulsiva köp.
– Julen förstärker ofta finansiell ångest genom att öka förväntningarna på konsumtion. Det kan leda till fler impulsiva köp som fungerar som en form av tillfällig lindring från ångesten. Det riskerar att skapa en negativ spiral där ytterligare ekonomisk stress leder till ännu fler impulsköp, säger Jalal Ahamed, docent i företagsekonomi på Högskolan i Skövde.
Julen gör oss extra sårbara
Finansiell ångest handlar om hur vi känner och tänker kring pengar. Detta påverkas ofta av vår ekonomiska situation och tidigare erfarenheter. Låg inkomst, många barn och hög skuldsättning är faktorer som ökar ångesten. Dålig vana att hantera pengar och vissa personlighetstyper kan förvärra situationen.
Under julsäsongen kan många av dessa faktorer samspela. Det kan därför bli en tuff tid för många när både stress och krav på konsumtion ökar. Och enligt Jalal Ahamed är impulsköp bara en av flera negativa effekter av finansiell ångest. Forskningen visar att den också påverkar vår mentala hälsa, relationer och livskvalitet.
– Den skadar familjerelationer och vår hälsa, samt försvagar social sammanhållning, vilket ofta leder till ökad isolering. Sammanfattningsvis har finansiell ångest en djup påverkan på individer, familjer och hela samhället, säger han.
Kan liknas vid en fobi
Men att ta tag i sin ekonomi kan vara en utmaning. Många hanterar problemen genom att stoppa huvudet i sanden. Jalal Ahamed förklarar att den finansiella ångesten kan liknas vid en fobi.
– Vi undviker ofta våra fobier. Det kan ge en tillfällig känsla av trygghet, men i längden kan det begränsa våra möjligheter. På samma sätt kan finansiell ångest leda till att vi undviker att kolla på vår ekonomi eller ta itu med ekonomiska problem, vilket kan skapa ännu större problem på sikt. Att konfrontera våra fobier, även om det känns obehagligt, kan vara en viktig del av att övervinna dem, säger Jalal Ahamed vid Högskolan i Skövde.
Ha inte för bråttom med stora inköp. Tänk igenom om prylarna verkligen behövs. Det är ett av flera tips för att plånboken inte ska bli för tunn i jultider.
Tipsen för att minska ekonomisk julstress
Finansiell ångest, där impulsköp kan vara en tillfällig lindring, riskerar bli en ond cirkel av ekonomiska bekymmer. Men det finns sätt att hantera situationen.
Här delar forskaren Jalal Ahamed med sig av fem strategier, som enligt forskning har verklig effekt och kan hjälpa oss att navigera genom julstressen – utan att tömma plånboken.
Sök stöd från nära och kära
Att prata om ekonomiska bekymmer med vänner och familj kan ge både stöd och perspektiv. Att ha någon att luta sig mot kan minska stressen och göra det lättare att hantera ekonomiska utmaningar. Prata öppet med en vän eller familjemedlem om din julbudget. Dela med er av sätt att hantera ekonomin.
Strategier mot stress
Att ha enkla strategier för att minska stress kan hjälpa till att hantera ångesten utan konsumtion. Det kan handla om aktiviteter som att läsa, ta en promenad i naturen eller utöva mindfulness. Gör en lista över aktiviteter som får dig att känna dig avslappnad och nöjd. Ta fram listan när köpbegäret visar sig.
24-timmarsregeln
Att ställa sig frågan ”Är det här köpet verkligen nödvändigt?” kan göra det lättare att avstå från impulsiva beslut och i stället göra genomtänkta val. Denna enkla fråga kan ofta vara ett kraftfullt verktyg för att minska överkonsumtion. Ha som vana att vänta minst ett dygn innan större köpbeslut. Reflektera över om varan verkligen fyller ett behov.
Bättre koll på privatekonomi
God hantering av ekonomin är en viktig grund för att minska finansiell ångest. Ju mer du vet om budgetering, sparande och smarta inköp, desto lättare blir det att undvika onödig konsumtion. Använd något digitalt verktyg eller en app för budget för att få bättre kontroll över utgifter, eller gå en kort kurs i privatekonomi för att stärka kunskaperna.
Överväg professionell rådgivning
En ekonomisk rådgivare kan hjälpa till att identifiera sätt att minska kostnader och planera långsiktigt för att undvika framtida stress. Många kommuner erbjuder gratis ekonomisk rådgivning där du kan få tips om att skapa en hållbar budget eller hjälp med att hantera skulder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
