Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.
Ungefär 85 procent av landets fyraåringar har ingått i en studie där forskarna tittat på data över barnens vikt under 2018, 2020 och 2022. Det motsvarar över 300 000 barn.
Resultatet visar att övervikt eller obesitas, fetma, nu har minskat till samma nivå som före coronapandemin, det vill säga 11,4 procent. Det kan jämföras med 13,3 procent av fyraåringarna under pandemin.
– Vi var oroade när vi såg toppen under pandemin, hur ska det här gå? Men det är en bra nyhet att det är tillbaka på samma nivå som före pandemin – det är vi glada för. Övervikt hos barn är dock fortfarande så klart ett bekymmer som vi behöver jobba vidare med, säger Charlotte Nylander, forskare vid bland annat Uppsala universitet.
Regionala skillnader
I flera regioner, däribland Västernorrland, Gävleborg och Värmland, är dock siffrorna betydligt högre än rikssnittet. Övervikt bland barn i dessa regioner kopplas till fler ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, lägre inkomst och hög barnfattigdom.
– Under och efter pandemin ser vi en större skillnad mellan regionerna när det gäller barns vikt. Det ser till och med ut som att den har spätt på olikheter i hälsa, säger Charlotte Nylander.
Övervikt hos barn har minskat till samma nivåer som före pandemin, det vill säga drygt 11 procent. Regionerna i Halland och Örebro ingår inte studien eftersom data saknas för 2022. Illustration: Region Sörmland
Fler insatser behövs
Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne. Kopplingen till socioekonomisk utsatthet på regional nivå är oroande, enligt forskarna.
– Det handlar om att uppmärksamma socioekonomiskt utsatta barn i hälsovården och tidigt ge råd kring levnadsvanor som kan hjälpa. Men vi måste också lyfta ansvaret från individen till samhället, där stora insatser behövs för att förbättra situationen, säger forskaren Mariette Derwig som är barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne.
Forskare har tagit fram en ai-baserad gps som navigerar baklänges. I stället för att lotsa vilsna personer till rätt destination kan verktyget avslöja var någon befunnit sig tidigare. Det görs genom att spåra mikroorganismers geografiska ursprung. Den här typen av gps kan bli en hjälpreda för att identifiera smittkällor och säkra bevis i brottsutredningar.
Mikroorganismer, till exempel bakterier och virus, är osynliga för de mänskliga ögat men finns överallt. För att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö används ordet mikrobiom.
Att fastställa den geografiska källan till ett mikrobiom-prov är dock en utmaning. Men i en ny studie presenterar ett forskarlag, som letts från Lunds universitet, ett ai-baserat instrument som fått namnet Microbiome Geographic Population Structure, förkortat mGPS.
Med hjälp av detta verktyg kan mikroorganismer som bakterier lokaliseras till specifika vattenområden, länder och städer.
Bakterier spåras till platser
Forskarna upptäckte att många platser har sin unika bakteriepopulation. När någon till exempel rör räcket på en tågstation plockas bakterier upp som kan användas för att spåra att personen befunnit sig på just den platsen. Det kan ge ledtrådar om både smittsamma sjukdomar och bli ett redskap vid brottsutredningar.
– Till skillnad från mänskligt dna förändras människans mikrobiom ständigt när vi kommer i kontakt med olika miljöer. Genom att kunna spåra var dina mikroorganismer nyligen har befunnit sig kan vi förstå sjukdomsspridning, identifiera potentiella smittkällor och lokalisera uppkomsten av mikrobiell resistens. Men också få forensiska nycklar som kan användas i kriminalundersökningar, säger biologiforskaren Eran Elhaik vid Lunds universitet.
Prover från olika miljöer
Att bakterier kan användas för att avgöra om du varit på en strand, eller stigit av tåget i stadens centrum, beror på att de uppvisar vissa geografiska spår. Bakterier kan alltså fungera som mikroskopiska fingeravtryck.
– Vi analyserade omfattande dataset med mikrobiom-prover från urbana miljöer, jord och marina ekosystem och tränade en AI-modell att identifiera de unika proportionerna av dessa avtryck och koppla dem till geografiska koordinater, säger Eran Elhaik.
– Resultatet blev ett mycket kraftfullt verktyg som med imponerande precision kan förutsäga ursprungsplatsen för ett mikrobiom-prov, fortsätter han.
Platser kunde identifieras
Forskarna har samlat in stora mängder data om mikrobiom från olika miljöer. Här ingår över 4 000 prover från kollektivtrafik i över 50 städer. De har också samlat in jordprover i 18 länder och tagit marina prover från nio vattenområden.
Med hjälp av mGPS lyckades forskarlaget förutsäga ursprunglig plats för drygt 90 procent av proverna som togs i städer.
I till exempel Hongkong kunde forskarna förutse, med 82 procents noggrannhet, från vilken tunnelbanestation proverna kom. I New York kunde mGPS särskilja mikrobiomet på en kiosk från ett trappräcke bara en meter bort.
Kan underlätta polisarbete
Med allt fler datamängder över mikrobiom i framtiden kan detta vara början på en helt ny era inom forensik, alltså kriminaltekniska utredningar för säkra och analysera brottsbevis, enligt Eran Elhaik.
– Vi har bara börjat förstå relationen mellan mikroorganismer och miljön. Nu planerar vi att kartlägga mikrobiomet i hela städer, vilket kan förbättra forensiska utredningar och låta oss lära känna organismerna som finns på våra gator, trädgårdar och kroppar, säger han.
Förutom Lunds universitet har Sheffield-universitetet och Marine Biological Laboratory USA medverkat i arbetet.
Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
De allra flesta som får palliativ vård är personer som drabbats av en obotlig cancersjukdom.
Jämfört med andra länder har denna form av lindrande vård kommit långt i Sverige, men enligt en rapport från Cancerfonden finns fortfarande stora brister. Till exempel märks stora variationer i tillgången till palliativ vård, som dessutom ofta sätts in sent.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livet slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symtomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger läkaren Anders Bojesson som är doktorand vid Lunds universitet.
Han har lett en forskningsstudie där totalt 118 patienter med obotlig mag- och tarmcancer deltog. De flesta fick avancerad sjukvård, ASIH, i hemmet innan de avled.
Livskvalitet ökade
I studien mättes patienternas livskvalitet var sjätte vecka. Den undersöktes utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
Den grupp deltagare som fick palliativ vård direkt vid diagnostillfället – och som vårdades hemma ett halvår innan de avled – hade bättre livskvalitet och mindre behov av akutvård på sjukhus. Detta jämfört med en kontrollgrupp där patienterna bara fick palliativ vård under de sista 39 dagarna i livet.
Patienterna som fick palliativ vård i ett senare sked hade tre gånger fler besök på akuten. De låg på sjukhus under i snitt elva dygn.
– Det är så här det i regel ser ut i Sverige idag, med palliativ vård endast den sista månaden i livet och många akutinläggningar. Palliativ vård är, troligtvis, en underutnyttjad möjlighet inom svensk sjukvård, säger Anders Bojesson.
Symtom kan övervakas bättre
Om palliativ vård sätts in tidigare finns alltså bättre möjligheter till kontroll av sjukdomssymtom och förbättrad livskvalitet, enligt avhandlingen.
Kontroll av symtom kan behövas tidigt vid en avancerad tumörsjukdom – även om patienten har flera år kvar att leva. När symtomen är under kontroll kan det palliativa teamet tillfälligt backa, för att sedan återuppta kontakten med patienten om symtomen förvärras.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter utvecklas i Sverige och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster av den, säger Anders Bojesson.
Mer om forskningsstudien
Avhandlingen ingår i forskningsstudien ALLAN, förkortning för tidig palliativ anslutning. Det är en randomiserad klinisk studie som pågick 2014-2021 i samarbete med Skånes onkologiska klinik och Palliativ vård med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, samt den specialiserade palliativa vården i Lund och Malmö.
Ett av flera syften var att studera effekten på patientens livskvalitet när palliativ vård integreras tidigt med onkologisk behandling. I den aktuella studien var ungefär hälften kvinnor och hälften män. Medelåldern var 71,5 år.
Är du utmattad eller deprimerad riskerar du att få sämre stöd på jobbet om chefer och kollegor har en negativ eller okunnig inställning till psykisk ohälsa. Hjälpinsatser som skulle kunna förebygga en sjukskrivning uteblir. Det framgår av en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Utgångspunkten för studien är att det är fullt möjligt för chefer att förebygga sjukskrivningar hos medarbetare för sådant som depression, ångest och utmattning. Åtminstone minskar risken för sjukskrivningar, med rätt insatser.
– Om chefer agerar i ett tidigt skede behöver en medarbetares mående kanske inte utvecklas till en sjukdom och en sjukskrivning. Det finns en rad åtgärder som chefer tidigt kan sätta in för att förebygga sjukskrivningar, säger Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Åtgärder kan till exempel vara att göra förändringar i arbetsmiljön, hjälpa till att strukturera och anpassa arbetsuppgifter eller bistå med hjälp från expertresurser, exempelvis från företagshälsovården.
Men huruvida detta görs eller inte varierar. Det, i sin tur, tycks hänga ihop med attityder kring psykisk ohälsa hos chefer och på företaget i stort. Det framgår av studien där nära 2 800 chefer på olika nivåer i privat sektor har svarat på enkätfrågor. De svarade på hur de själva tänker kring medarbetare med depression, ångest och utmattning – och hur de upplever att chefskollegor och arbetskollegiet överlag tänker i samma frågor.
Chefer vittnar om attityder
Frågorna bestod av påståenden som cheferna i varierande grad kunde instämma i. De kunde lyda så här:
”I vårt företag är det accepterat att prata om utmattning, depression och ångest.”
”Min arbetsgrupp accepterar att jag tar upp frågor kring utmattning, depression och ångest.”
”Det är stressande att arbeta med människor med utmattning, depression eller ångest.”
”Medarbetare med utmattning, depression eller ångest kan ta sig ur detta om de själva vill.”
”Jag skulle inte anställa någon som jag visste hade haft utmattning, depression eller ångest.”
Chefer som hade svarat på frågorna fick i studien titta på video med ett fiktivt arbetsplatsscenario. I videon berättar en medarbetare om svårigheter att klara jobbet på grund av psykiska besvär och undrar om hen behöver sjukskrivas. Därefter fick samma chefer frågor om vilka åtgärder de ville sätta in i det beskrivna fallet, i syfte att förhindra en sjukskrivning. Ett flertal åtgärdstyper fanns som förslag.
Negativt klimat = mindre hjälp
– Vi såg ett tydligt samband. Finns negativa attityder om psykisk ohälsa hos chefer och i företaget svarar cheferna att de har sämre möjligheter att förebygga en sjukskrivning. De svarar i mindre utsträckning att de kan sätta in olika åtgärder, säger Monica Bertilsson.
Negativa attityder kan yttra sig som exempelvis en ovilja att anställa människor med tidigare psykisk ohälsa, eller brist på acceptans eller intresse i företaget för frågor som rör psykisk ohälsa.
Resultaten har justerats för sådant som forskarna vet kan påverka svar, som chefernas kön och företagens storlek.
– Det vi ville veta är om ett negativt klimat på arbetsplatsen påverkar chefers möjligheter att förebygga sjukskrivningar. Svaret är ja. Detta är en hyfsat bra förklaringsmodell, säger Monica Bertilsson.
Kan förklara skillnader
Kunskap och attityder kring psykisk ohälsa skulle alltså delvis kunna förklara varför det förebyggande arbetet fungerar olika bra på olika arbetsplatser. Och det är alltså inte bara individuella chefers attityder som tycks spela roll, utan även klimatet i organisationen, som det beskrivs av de tillfrågade cheferna på olika nivåer.
Att okunnighet och negativa attityder försvårar bra förebyggande hjälp är ett problem, säger Monica Bertilsson.
– Vår utgångspunkt är att en sjukskrivning startar på arbetsplatsen, inte hos en läkare som sätter en diagnos och sjukskriver. Allt börjar genom en successivt sämre arbetsförmåga. När det märks, det är då chefer behöver agera.
Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.
En avhandling har undersökt och jämfört litteraturundervisning i Norden under första året i högstadiet. Forskningen bygger på videoobservationer från drygt 70 klassrum och en webbenkät som besvarats av cirka 700 lärare.
Avhandlingen visar att läsning av skönlitterära texter spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning, men att fokus inte främst ligger på att utveckla elevernas kunskaper om litteratur.
Litteratur ett medel
Snarare framhöll lärare i alla nordiska länder – särskilt i Sverige, Island och Finland – utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitteratur i undervisningen.
– Litteraturen används ofta som ett medel för att uppnå något praktiskt eller för att förmedla kunskap snarare än att eleverna ska läsa litteratur för litteraturens egen skull. Sedan vilken kunskap som ska förmedlas, det skiljer sig lite mellan länderna, säger Anna Nissen som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.
Resultaten visar att svensklärare i årskurs sju ägnar ungefär 35 procent av undervisningstiden åt skönlitteratur. Det är något mindre jämfört med Danmark, där eleverna läser mest i Norden.
Fokus på läsförståelse i Sverige
I de svenska klassrummen ligger fokus framför allt på läsförståelse, det vill säga att eleverna ska utveckla sin förmåga att tolka och förstå texten. Det kan jämföras med Norge där lärarna i högre utsträckning använder skönlitteratur för att ge eleverna kunskaper om olika genrer och litterära begrepp.
– Jag har själv arbetat som lärare på gymnasienivå. Jag tyckte mig märka att allt fler elever hade det svårt med läsförståelsen och därför tyckte jag att det var intressant att fördjupa mig mer inom detta. Min forskning visar att svenska lärare absolut verkar jobba med att utveckla elevernas läsförståelse. Det är något som de lägger ner tid på i klassrummet, säger Anna.
Hon hoppas att forskningen kan ge nya perspektiv till lärare.
– Men jag hoppas också att den kan ge en lite mer nyanserad bild av hur undervisningen ser ut till makthavare och debattörer, säger Anna Nissen.
Nära hälften av alla som avlidit efter överdosering av opioider hade minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Det visar en studie från Skåne.
– Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor, säger Björn Johnson, forskare vid Lunds universitet.
För några år sedan gjorde forskare vid Malmö universitet och Lunds universitet en studie som tydde på att en majoritet av personer som överdoserat narkotika och avlidit var kända av vårdgivande myndigheter i Skåne.
Enligt den tidigare studien hade 90 procent haft kontakt med sjukvård, socialtjänst eller kriminalvård under sitt sista år i livet. Resultaten tolkades som att det fanns goda möjligheter att nå denna målgrupp.
Men nu har samma forskare använt en annan analysmetod och kommit fram till en ny, mindre positiv, slutsats.
Nära hälften sökte inte vård
I studien ingick 191 personer som dött efter överdosering av heroin eller andra opioider. Forskarnas nya analys visar att en stor grupp, 48 procent av de avlidna, sällan hade haft kontakt med vårdgivare. Om de hade sökt vård handlade det främst om kroppsliga besvär, inte drogproblematik.
– Vi hade på känn att denna grupp fanns. Vad som förvånande oss var storleken på den. Nästan hälften av alla som dött i överdos tillhörde denna grupp. Det innebär att vår tidigare analys, även om den inte var felaktig, gav en missvisande bild av möjligheterna att nå fram med insatser till personer i riskzonen för överdos, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Gruppen utmärkte sig inte bara för bristfälliga vårdkontakter. De hade ofta ett stabilt boende och färre hade försörjningsstöd.
– Det kan vara så att de har undvikit att söka vård eftersom de trott att de haft kontroll över sitt drogbruk. Det kan också handla om att personerna känt att de riskerar mer genom att söka hjälp på grund av det stigma som följer, säger Björn Johnson.
Trösklar behöver sänkas
Han menar att nya grepp delvis krävs för att rädda drogberoende personer från att dö i överdoser. Den grupp som forskarna identifierat i studien fångas inte upp på olika platser som erbjuder hjälp, till exempel beroendeenheter.
Risken är därför stor att de inte nås av olika insatser, till exempel utdelning av naloxon som är ett läkemedel för att häva en överdos.
– För personer med alkoholproblem finns numera vårdinsatser som är mer öppna mot samhället och som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Men för personer med narkotikaproblem är stigmat starkare. Jag tror att man behöver fundera på hur man ska kunna minska skammen och trösklarna till att söka hjälp, så att personer som har problem med narkotika vågar kontakta vården i ett tidigare skede, säger Björn Johnson.
Mer om studien
Forskarna bakom studien har använt en metod som kallas latent klassanalys (LCA) för att gruppera personer utifrån kontakter de haft med olika myndigheter. Tre grupper framträdde:
Personer som har omfattande kontakter med både socialtjänst och sjukvård, och som verkar bestå av individer med stor psykiatrisk samsjuklighet.
Personer som hade mycket kontakter med socialtjänst och kriminalvård, men få sjukvårdskontakter.
Personer som inte hade några aktuella vårdinsatser för sin drogproblematik. Denna grupp utgjorde 48 procent av de avlidna i överdos. Det handlade om personer som var mer socialt integrerade än de övriga avlidna – 80 procent hade stabilt boende och endast 31 procent hade socialbidrag. De vårdkontakter gruppen hade under året innan de dog handlade främst om sjukvård för kroppsliga åkommor.
Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit – ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
I en studie i doktorsavhandlingen har registeruppgifter från 39 203 personer med diagnosen IBD jämförts med data från personer utan diagnosen.
– IBD-patienter drabbas oftare av spondylartrit, både före och efter att de har fått IBD-diagnos, jämfört med befolkningen i övrigt, säger Sarita Shrestha, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Risken är särskilt hög bland patienter med Crohns sjukdom och hos dem som fick IBD-diagnos som barn.
IBD och spondylartrit
Med IBD avses de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomarna brukar komma i så kallade skov. IBD förekommer hos ungefär 0,8 procent av Sveriges befolkning. Sjukdomsdebut är vanligast i åldern 15 till 35 år. Sjukdomarna kan dock debutera i alla åldrar.
Ungefär hälften av dem med IBD får komplikationer som påverkar leder, hud, skelett, ögon, njurar och lever.
Spondylartrit, även kallat spondartrit, är en grupp sjukdomar i musklerna och lederna och finns hos ungefär 0,5 procent av befolkningen. Den orsakar smärta och stelhet. En av sjukdomarna är ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom. En annan är psoriasisartrit. Regelbunden fysisk rörelse är viktigt vid spondylartrit.
Förutom IBD-patienter inkluderar studien även patienternas makar och närmaste genetiska släktingar, som barn och helsyskon. Det visade sig att risken för spondylartrit var förhöjd både hos makar och de närmaste släktingarna. Det senare var väntat med tanke på den genetiska kopplingen.
– Den ökade risken hos makar var däremot oväntad och tyder på att miljöfaktorer eller gemensamma livsstilsvanor kan spela en roll för utvecklingen av dessa tillstånd, säger Sarita Shrestha.
Dessa fynd, menar Sarita Shrestha, pekar på att vården bör vara observant på IBD-patienters besvär från fler ställen i kroppen än mag-tarmkanalen. Det gäller särskilt för dem som har diagnostiserats i yngre ålder – och även deras familjer.
Värk kvar efter operation
Sarita Shrestha har också studerat hur kolektomi, en operation där tjocktarmen tas bort, påverkar bland annat lederna hos patienter med ulcerös kolit, en IBD-sjukdom.
– Vi upptäckte att ledvärk och hudproblem faktiskt inte minskade efter operationen. Det verkar som att de immunrelaterade problemen som orsakar dessa komplikationer kvarstår även efter borttagandet av den sjuka tjocktarmen.
Tidig upptäckt viktig
Sarita Shrestha säger att hon hoppas att hennes forskning kan bidra till mer effektiva vårdplaner som tar hänsyn till risker för komplikationer, men även till genetiska faktorer och miljöfaktorer.
– Tidigare upptäckt och hantering av komplikationer, särskilt hos yngre patienter, kan leda till bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet för både patienter och deras familjer.
En ny teknik kan få betydelse för att motverka infektioner när olika implantat opereras in i kroppen. Metoden som utvecklats på Chalmers går ut på att belysa och värma upp små guldstavar på implantatens yta. De fungerar ungefär som en stekpanna där bakterierna hettas upp och dör.
Vid kirurgiska ingrepp uppstår lätt infektioner som orsakas av bakterier. Risken ökar när främmande material, till exempel en höft- eller knäprotes, förs in i kroppen.
Närvaron av materialet försvagar kroppens immunförsvar och behandling med antibiotika blir nödvändig. Ofta krävs höga doser och lång behandling. Detta behov kan leda till risk för ökad antibiotikaresistens, som är ett hot mot folkhälsan.
Guldstavar på implantat
Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en metod där värme används för att döda bakterier. Tekniken går ut på att fästa ytterst små stavar, i nanostorlek, av guld på implantatet.
När så kallat nära infrarött ljus, NIR, träffar implantatets yta värms stavarna och fungerar som små värmeelement. Eftersom de är så små blir det en mycket lokal uppvärmning, som dödar bakterierna utan att värma upp omkringliggande vävnad.
– Guldstavarna tar upp ljuset, guldets elektroner sätts i rörelse, och slutligen avger nanostavarna värme. Man kan säga att guldnanostavarna fungerar som en liten stekpanna som steker ihjäl bakterierna, säger Maja Uusitalo, doktorand på Chalmers.
Belysa via huden
NIR-ljus är osynligt för ögat, men har förmågan att tränga igenom mänsklig vävnad. Denna egenskap gör det möjligt att värma upp guldstavarna på implantatets yta inne i kroppen genom att belysa huden.
Guldstavarna är glest fördelade och täcker endast cirka tio procent av implantatets yta. Det innebär att materialets goda egenskaper, till exempel förmågan att fästa vid ben, bibehålls i stor utsträckning.
– Tricket är att skräddarsy storleken på stavarna. Gör man dem lite mindre eller lite större så absorberar de ljus av fel våglängder. Vi vill att ljuset som absorberas ska vara sådant att det kan penetrera hud och vävnad väl. För när implantatet väl sitter inne i kroppen så måste ljuset kunna nå ytan på protesen, säger Martin Andersson, professor och forskningsledare på Chalmers.
Blir antibakteriella
Guldnanostavarna är i sig själva helt passiva på ytan innan NIR-ljuset belyser dem. Först då aktiveras stavarna, de blir varma och den antibakteriella effekten uppstår.
– Vi kan styra när ytan ska vara antibakteriell och när den inte ska vara det, vi skapar den bara när vi vill ha den. När vi stänger av ljuset så är ytan inte antibakteriell längre utan då är den som implantatmaterialets yta ska vara. Det är en fördel eftersom många antibakteriella ytor oftast har negativa effekter på läkning, säger Martin Andersson.
Alla bakterier dör av värmen från guldnanostavarna, men även vanliga celler kan ta skada under behandlingen.
– Fast det är få mänskliga celler som förstörs och kroppen producerar väldigt fort nya, så det påverkar inte läkningen, säger Martin Andersson.
Strax efter operation
Metoden kan användas på många olika implantatmaterial, exempelvis titan eller olika plaster. Forskarnas förhoppning är att i framtiden kunna föra ut tekniken till sjukvården.
– Det vi främst tror på är att belysa med NIR-ljus strax efter att implantatet har placerats i patienten och såret har sytts ihop. Genom att belysa ytan då så kan vi eliminera eventuella bakterier som kan ha hamnat på protesen i operationssalen när förpackningen öppnats och implantatet kommit i kontakt med omgivningen, säger Martin Andersson.
Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig.
– Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.
Jakob Olsson, nybliven doktor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, har i sin avhandling undersökt 249 barn- och ungdomsböcker, utgivna från 2000 till 2019. Fokus har varit på skildringar av ny teknik – som ofta skildras som något hotfullt.
När barn- och ungdomsböcker tar upp sociala medier, till exempel, handlar det ofta om framför allt unga flickor som blir utsatta för hemska saker. Finns tv-spel med i en berättelse kan den handla om att någon spelar för mycket och vill ta sig ur spelandet.
Stort fokus på faror
Det finns en spänning i gestaltningarna, där möjligheter och risker hela tiden ställs mot varandra, säger Jakob Olsson.
– Samtidigt som unga människor behöver omfamna det digitala för att bli väl fungerande, digitala medborgare är det viktigt att de håller tekniken på armlängds avstånd för att undvika dess potentiellt negativa effekter. En stor del av de ungas liv framställs alltså i litteraturen ofta som något hotfullt.
– De problematiserande berättelserna väger helt klart över, och ofta går det mot ganska extrema historier.
Vuxnas syn i böckerna
Något som är intressant med barn- och ungdomslitteratur är att den skrivs av vuxna för barn och ungdomar, säger Jakob Olsson.
– Barn- och ungdomslitteratur är ju vuxna författares bild av ungdomars verklighet. På något sätt är det ju vad vi vuxna vill förmedla till de unga, snarare än ungdomars egen verklighetsbild. Och då blir det ju intressant att böckerna tenderar att varna för teknik snarare än att se möjligheterna.
För högt – eller för lågt – BMI under barndomen kan orsaka försämrad lungfunktion i vuxen ålder. Men med förebyggande insatser kan problemen undvikas, visar en studie vid Karolinska institutet.
Nedsatt funktion i lungorna under barndomen – och att inte nå maximal lungkapacitet i vuxen ålder – kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdom.
Tidigare studier har undersökt om det finns ett samband mellan sämre lungfunktion och BMI, kroppsmasseindex, som utgår från vikt i förhållande till längd. Men resultaten har varierat.
Finns en koppling till BMI
Nu kan dock forskare vid Karolinska institutet visa att det finns en sådan koppling. Den gäller såväl vid för högt som för lågt BMI.
– Vi har i den hittills största studien kunnat följa barn från födseln hela vägen tills de fyller 24 år, säger Gang Wang, forskare vid Karolinska institutet.
I studien delades över 3000 barn in i olika grupper baserat på deras BMI-värden, som började skilja sig åt redan i tvåårsåldern.
Resultatet visar att barn som hade högt BMI, eller om de ökade sin vikt över tid, hade sämre lungfunktion i vuxen ålder jämfört med barn med normala värden.
Lungproblem kan förhindras
Orsaken var främst begränsat luftflöde i luftvägarna, så kallad obstruktion. Men en försämrad lungfunktion kan undvikas, enligt forskarna.
– Intressant nog såg vi att i gruppen som inledningsvis hade högt BMI, men där BMI normaliserades i förpuberteten, var inte lungfunktionen försämrad i vuxen ålder. Det betonar vikten att försöka optimera barns tillväxt, både tidigt i livet men även senare i skolåldern och tonåren, säger Erik Melén, barnläkare och professor i pediatrik vid Karolinska institutet.
Även undervikt spelar roll
Men studien visade att även ett stadigt lågt BMI-värde kunde kopplas till sänkt lungfunktion, orsakad av otillräcklig lungtillväxt. Här normaliserades inte värdet under studiens gång.
– Tidigare har fokus legat på övervikt, men vi behöver även fånga upp barn med lågt BMI och sätta in nutritionsåtgärder, säger Gang Wang.
Så gjordes studien
Forskarna utgick från Bamse-projektet, där drygt 4 000 barn har följts från födseln och 24 år framåt. BMI, kroppsmasseindex, som utgår från längd och vikt, har mätts vid upprepade tillfällen.
I den aktuella studien ingår 3 200 deltagare med fyra BMI-mätpunkter eller fler.
Lungfunktionen mättes med hjälp av spirometri, som mäter lungfunktionen, vid 8, 16 och 24 års ålder. Vid 24 år mättes även funktionen i de mindre luftvägarna via mängden utandat kväve. Då togs också urinprov för att kunna analysera vilka ämnen som brutits ner i kroppen via ämnesomsättningen.
Vill utreda molekylär koppling
I urinprov från deltagare med högt BMI uppmättes förhöjda halter av nedbrytningsprodukter från aminosyran histidin. Andra forskare har tidigare sett att patienter med sjukdomarna astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, även har förhöjda halter.
– Här ser vi nu objektiva biomarkörer för våra samband, även om vi i dag inte vet exakt den molekylära kopplingen mellan högt BMI, histidin och störd lungutveckling, säger Erik Melén.
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
Den skandinaviska fjällrävsstammen fridlystes 1928, men har fortfarande inte återhämtat sig. Runt millennieskiftet var arten nära utrotning i Sverige och Norge. I EU är fjällräven en prioriterad art som som ska ges skydd.
Sedan närmare 50 år tillbaka inventeras årligen den svenska fjällrävsstammen, ett arbete som delvis sker inom Svenska fjällrävsprojektet som leds från Stockholms universitet.
72 kullar i fjällen
I fjol räknade forskarna till 40 fjällsrävskullar i Sverige. Men i år, 2024, tycks kurvan ha vänt uppåt. I samarbete med länsstyrelserna har forskarna i år funnit 72 kullar med fjällrävsungar i den svenska fjällvärlden.
Områdena med flest kullar är Vindelfjällen/Arjeplogsfjällen, Borgafjäll och Helagsfjällen.
– Även om det inte är ett toppår utan snarare ett mellanår, är det ändå ett positivt steg framåt med en stabil ökning av antalet kullar, säger Johan Wallén som arbetar vid Zoologiska institutionen och är verksam i fjällsrävsprojektet.
– Jämfört med tidigare mellanår ser detta ut att vara ett starkt sådant, vilket pekar på ett ännu bättre år nästa år, förutsatt att ökningen av smågnagare som vi såg i slutet av sommarsäsongen fortsätter.
Skabbutbrott ett problem
Mer lokalt hade Norrbottens län, precis som 2023, ett relativt bra år. Forskarna såg också en förväntad ökning från förra årets bottenår i Jämtlands län.
– Vi är särskilt glada över de många kullarna i Borgafjällsområdet, ett delbestånd som har mött stora utmaningar med skabbutbrott under det senaste decenniet, säger Johan Wallén.
Förutom fortsatta bevarandeåtgärder kan årets resultat delvis förklaras av en ökad mängd bytesdjur i de flesta områden.
Dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna, visar en studie. En förklaring är att behandlingen blivit bättre, särskilt för de patienter som har nedsatt funktion i hjärtats vänsterkammare.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt dödligheten i hjärtsvikt i Sverige. Forskarna har tittat på perioden mellan 1997 och 2022. Här märks en positiv utveckling.
– Våra resultat tyder på att de senaste decenniernas framsteg inom hjärtsviktsbehandling har minskat dödlighet i hjärtsvikt, både på befolkningsnivå och för enskilda patienter, säger Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid Karolinska institutet.
– Detta är ett uppmuntrande budskap för fortsatt implementering av befintliga behandlingar, som fortfarande är underutnyttjade, samt för utveckling av nya behandlingar, fortsätter han.
Framsteg för behandling
Studien visade att överlevnaden främst ökar för patienter som har minskad funktion i vänster hjärtkammare. Där har behandlingar som förlänger livet utvecklats under de senaste decennierna.
För patienter med hjärtsvikt, men som inte har försämrad funktion i vänsterkammaren, är behandlingsalternativen mer begränsade.
– Dessa resultat visar på det stora behovet av forskning kring nya behandlingar för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion som utgör ungefär hälften av hjärtsviktspopulationen, säger Felix Lindberg, postdoktor vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Men denna studie ger samtidigt hopp om att de senaste framstegen inom hjärtsviktsbehandling kan fortsätta att förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienter med hjärtsvikt i Sverige.
Allvarlig diagnos
Trots att förbättringar har skett är prognosen för patienter med hjärtsvikt fortfarande oroande, enligt forskarna. 25 procent av alla personer som diagnostiserades 2022 avled inom ett år.
Nästa steg i forskningen är bland annat att använda Svenska Hjärtsviktsregistret för att identifiera patienter som behöver intensivare behandling.
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
Det finns en stark vetenskaplig konsensus om att förlusten av natur fortsätter och att den kommer att påverka människor i allt högre grad. En biologisk mångfald är till exempel nödvändig för matproduktion och för en begränsning av klimatförändringarna.
– De flesta människor drar nytta av naturen och förlorar på denna förstörelse, säger Garry Peterson, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Viktigt med finansiering
Han och kollegor deltar i det internationella mötet COP16 i staden Cali i Colombia. Mötet handlar om att hitta gemensamma sätt att mäta förluster av biologisk mångfald, men även mäta framsteg som görs.
Det handlar också om att hitta finansiering för att skydda mångfalden. Det är en avgörande punkt, enligt Juan Rocha, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Utan tillräckligt med pengar till åtgärder blir det ännu svårare för framtida generationer att hantera de kriser som väntar.
Farliga sjukdomar lär öka
En annan fara med klimatförändringar i kombination med förlust av biologisk mångfald är att zoonotiska sjukdomar sannolikt kommer att öka snabbt under kommande årtionden. Zoonotiska sjukdomar är sådana som sprids mellan djur och människor, exempelvis rabies.
– Zoonotiska sjukdomar kan, som covid-19-pandemin visade, ha förödande effekter på människors hälsa och samhällen. Investerare som pensionsfonder och utvecklingsbanker har ett ansvar att bidra till att mildra effekterna genom sitt aktiva ägande och genom god hållbarhetspraxis, säger Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre.
COP16 pågår mellan 21 oktober och 1 november 2024.
Om COP16
COP16 ses som ett kritiskt möte för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Syftet med mötet är att löften från FN-mötet i Montreal 2022 ska övergå i konkreta åtgärder.
Det globala ramverket för biologisk mångfald antogs vid mötet 2022 och består av fyra mål för 2050 och 23 mål för 2030. Deltagarna i årets möte förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
Källa: Stockholms universitet
En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.
Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.
För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.
I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.
Svårigheter påverkar betygen
Resultatet visar att framför allt skrivande, men även läsförmåga, spelar stor roll för gymnasieelevers betyg. En förklaring är att läsning och skrivande är integrerade i många ämnen.
– Utfallet var även att elever med lässvårigheter som studerat svenska och engelska endast i ett år riskerade låga betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och historia, säger Pär Sehlström som skrivit avhandlingen vid Umeå universitet.
– Däremot verkar inte lässvårigheter påverka betygen i dessa ämnen om eleverna har läst svenska och engelska i två år, fortsätter han.
Kämpar med sina skolresultat
Att gruppen elever med lässvårigheter kämpar med sina skolresultat kan bero på att de inte fullt ut kan använda läsning och skrivande som verktyg i sitt lärande, menar Pär Sehlström.
Han beskriver hur läsning är en resurs för skrivande, som i sig kan vara en utmaning för elever med lässvårigheter. Dessa elever har därför dubbel utmaning i sitt skolarbete.
Avhandlingen visar att läsförmåga både spelade roll för argumenterande textkvalitet på svenska som modersmål, men också på engelska som andraspråk.
– Även en del elever utan lässvårigheter hade ganska låga resultat vilket visar på att argumenterande skrivande kan vara en utmaning för många elever på gymnasiet.
Behov av extra stöd
Resultatet vittnar om att elever med lässvårigheter har behov av mer lärarstöd i skrivande på svenska, men också på engelska. Detta är särskilt viktigt om eleverna bara studerat svenska och engelska i ett år.
– Vad beträffar pedagogiska implikationer, visar avhandlingen på vikten av att explicit inkludera både skrivundervisning och läsundervisning i gymnasiegemensamma ämnen för att eleverna ska få bättre skolresultat, säger Pär Sehlström.
Den dag Ryssland inledde sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina utsattes landets it-nätverk för omfattande attacker. Ryssland har av många setts som en stark cybermakt, men cyberförsvaret har visat sig vara oväntat sårbart, enligt forskare på FOI.
Efter att den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 skedde en våg av cyberattacker mot Ryssland. Landet tycktes märkligt oförberett.
– Ryssland har eventuellt inte reflekterat på allvar över att det vapen som man själva har använt kunde vändas mot dem, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI och författare till en ny rapport om Rysslands digitala beredskap.
Håller tyst om brister
Ryssland och västvärlden har troligen överskattat den ryska cybersäkerheten, enligt rapporten. Det hänger ihop med att Ryssland undviker att rapportera om brister och att landet håller fast vid retoriken om att bygga ett ”suveränt internet” – en vision som inte speglar verkligheten.
– Samtidigt drar sig tjänstemän i auktoritära system för att komma med dåliga nyheter, så alla hjälps åt att upprätthålla bilden om Rysslands suveräna internet. Det kan också ligga i Rysslands intresse att hålla tyst om verkligt framgångsrika och avancerade cyberattacker, till exempel sådana som skulle kunna komma från USA, som är i en klass för sig när det gäller cybersäkerhet, säger Carolina Vendil Pallin.
Experter har flyttat
Ett problem för Ryssland är att landet till stor del har varit beroende av västerländska programvaror och säkerhetslösningar som man inte längre har tillgång till. Samtidigt råder stor brist på kompetens inom it-området, eftersom många inom it-sektorn har lämnat landet sedan krigsutbrottet.
Det är svårt att exakt spåra varifrån cyberattackerna mot Ryssland kommer, men det handlar troligen om Ukraina, hackaktivister och kriminella nätverk. Kina och Nordkorea är också kända för cyberspionage och cyberattacker mot Ryssland, bland annat för att stjäla pengar.
Hög risk med konsulter
Ukraina är mycket bra på cybersäkerhet samtidigt som ryska företag och myndigheter har lagt ut en stor del av cybersäkerheten på konsulter, bland annat på Cypern. Dessa konsulter anlitar i sin tur underleverantörer varav många har kommit från Ukraina.
Intressant i sammanhanget är en attack mot Rutube, Rysslands försök att bygga en konkurrerande lösning till Youtube, säger Carolina Vendil Pallin.
– Det verkar som om hackarna hade tillgång till källkoden. Det tyder på att angriparna hade varit med och utvecklat själva källkoden.
Lärdomar för Sverige
Sverige kan dra nytta av Rysslands erfarenheter, enligt rapporten. En viktig lärdom är att beroendet av underleverantörer skapar sårbarheter, särskilt när underleverantörerna i sin tur tar in extern arbetskraft. Det understryker vikten av att vara ytterst noga med leverantörer och ha insyn i hela leverantörskedjan.
– Något annat som är oroande är de kriminella nätverken och tillgången på känsliga koder som finns att köpa på Darknet. Cyberkriminalitet känner dessutom inga gränser, säger Carolina Vendil Pallin.
Byter ut produkter
Nu arbetar Ryssland för fullt med att lära av tidigare misstag, bland annat genom att fasa ut västerländsk programvara och brandväggar och istället skaffa ryska och kinesiska produkter, trots en skepsis inom den ryska säkerhetstjänsten mot Kina, säger Carolina Vendil Pallin.
– Man försöker även få tillbaka it-expertis. Det är ofta svårt för ryssar att få jobb utomlands eftersom de betraktas som en säkerhetsrisk, men de kan även vara misstänkliggjorda inne i Ryssland när de återvänder.
När AI skapar bilder av hur ungdomar ser ut, och beter sig, gestaltas en tillvaro helt utan bekymmer. Alla är vackra med perfekt hy, klär sig likadant och utstrålar framgång.
– Tjänster som Dall-E utlovar oändliga möjligheter, men erbjuder ett mycket begränsat och ideologiskt laddat visuellt språk, säger forskaren Gustav Westberg vid Örebro universitet.
Hur ser bilden av typiska tonåringar ut, enligt AI? Det har forskare tagit reda på i en studie där bilder tagits fram med hjälp av Dall-E, ett bildverktyg som är inbyggt i ChatGPT.
För att få ett representativt urval använde forskarna allmänna textkommandon, så kallade promptar, som ”skapa bilder av tonåringar”. Verktyget fick också instruktioner att själv ta fram egna promptar för att generera bilder. Båda fallen gav samma resultat.
Vackra med likadana kläder
I bilderna som genererades är ungdomarna vackra, har tjockt hår och perfekt hy. Alla har jeans och samma sorts skor. Ungdomarna har dock ofta blandad etnisk bakgrund. Enligt forskarna beror detta troligen på att OpenAI, som äger Dall-E och ChatGPT, har tagit till sig kritiken om bristande mångfald i tidigare versioner.
Ett annat gemensamt drag är att bilderna bara visar lyckliga tonåringar – med prylar som signalerar välstånd och framgång. Alla ser ut att tillhöra en övre medelklass.
– Det är slående hur Dall-E å ena sidan är fokuserad på etnisk och könsmässig variation, medan bilderna å andra sidan är så lika varandra. Bilderna visar alla upp unga, framgångsrika, vackra tonåringar, säger Gustav Westberg, kommunikationsforskare i svenska språket vid Örebro universitet.
Inbäddade ideal och normer
Forskarna gav även Dall-E uppdrag att ta fram bilder på vad ungdomar vanligtvis ägnar sig åt.
– Vi fick bilder på ungdomar som studerar på biliotek, har picknick, spelar instrument och tv-spel tillsammans, idrottar, lagar mat och ägnar sig åt konst, aktiviteter som värderas högt i vår kultur, säger Gustav Westberg.
Han lyfter fram hur normer och kroppsideal finns inbäddade i tekniken.
– Alla är smala, och inte ens specifika promptar som efterlyste mer varierade kroppar kunde ändra på detta.
Ger en känsla av äkthet
Ett tredje kännetecken är att bilderna på olika sätt ger sken av att skildra äkta scener från verkligheten. Det görs genom att använda fotografiska uttryck som skärpedjup, ljuskontraster och under- och överexponering.
Men AI-bilder kan även visa situationer som hämtats från fantasin. Ett av exemplen är ungdomar som åker skateboard inuti en snöglob på Nordpolen. Realistiska bilder är dock standard hos Dall-E 3, konstaterar forskarna.
Utslätad kommunikation
Bildgeneratorer har blivit väldigt effektiva och tillgängliga för alla. Enligt forskarna kan AI-tjänsterna komma att få en stark påverkan på vår visuella kultur och vilka värderingar som kommuniceras.
– Generativ AI måste betraktas som lika revolutionerade som fotografiet och televisionen. Masskommunikation är till sin natur upprepande och vi bör kritiskt fråga oss vilka följderna blir när vår visuella kommunikation blir alltmer utslätad, trots de tillsynes oändliga möjligheter som generativ AI erbjuder, säger Gustav Westberg.
Han har gjort studien i samarbete med Gunhild Kvåle, professor vid universitetet i Agder i Norge.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
