– Det här är första studien som kan förklara hur en probiotisk bakterie som normalt inte finns i tarmen och som utgör en väldigt liten och temporär del av den totala mängden tarmbakterier, kan förbättra tarmhälsan trots att den egentligen enbart är en droppe i tarmbakterie-havet, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet.
I tarmen interagerar immunceller med tarmens mikroorganismer, vilket är viktigt för immunsystemets många funktioner och även för effekten av olika läkemedel.
Immuncellerna ansamlas i lymfoid vävnad, så kallade Peyerska plack, där de exponeras för tarminnehållet och samarbetar med tarmens bakterier. Tidigare studier har visat att genom att använda probiotika, det vill säga bakterier med hälsofrämjande egenskaper, har man kunnat förändra tarmens mikroorganismer och minska symptomen på inflammation i tjocktarmen. Men hur det kommer sig att väldigt små mängder probiotiska bakterier, som intagits via munnen, kan påverka tarmen under den korta tid de passerar mag-tarmkanalen har hittills varit okänt.
Bild: Uppsala universitet
Men den nya studien gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med SLU och SciLifeLab, visar att B-celler i de Peyerska placken känner av, förstärker och sänder vidare signaler från de probiotiska bakterierna.
Forskarna såg att i friska möss som fick behandling av Limosilactobacillus reuteri via munnen, ökade mängden B-celler i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt (IgA ger skydd mot infektion i slemhinnorna i kroppen, som i luftvägarna och mag-tarmkanalen).
Det här resulterade i att en stor mängd B-lymfocyter i tarmens slemhinna producerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroorganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom.
– Det här är betydelsefullt vid utvecklingen av nya läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom, och kan även öka effekten av vissa cancerbehandlingar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.
Kontakt:
Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet samt co-director för SciLifeLab, mia.phillipson@mcb.uu.se
– Resultaten talar starkt för att vaccination inte bara är viktigt för att skydda sig själv, utan också för att minska smittspridningen, inte minst inom familjen som är en av de miljöer där viruset sprids mest, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Hur påverkar vaccinet smittspridningen?
Att vaccin ger individer ett gott skydd mot att riskera bli sjuka i covid-19 har visats i ett flertal studier. Däremot har det inte varit lika välstuderat hur detta kan påverka smittspridningen, i synnerhet i familjer som är en av de miljöer där viruset i huvudsak sprids. Detta har forskare vid Umeå universitet undersökt i en ny studie.
Resultaten visade att familjemedlemmar utan tidigare egen immunitet mot covid-19 löpte mellan 45 och 97 procent lägre risk att bli infekterade och allvarligt sjuka, utifrån hur många övriga i familjen som var immuna från antingen en tidigare genomgången infektion eller från två doser vaccin. Ju fler familjemedlemmar som var vaccinerade eller hade haft covid-19, desto mindre var risken att bli smittad.
Minskad risk för nya mutationer
Studien omfattar över 1,8 miljoner personer från mer än 800 000 familjer och bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, och Statistiska Centralbyrån. I studien analyserade forskarna hur sambandet såg ut mellan antalet familjemedlemmar som hade immunitet mot covid-19 och risken för covid-19 bland dem i familjen som saknade immunitet. I analyserna tog forskarna hänsyn till bland annat ålder, kön, socioekonomisk status, samt flertalet diagnoser som forskarna i en tidigare studie identifierade som riskfaktorer för covid-19 i den svenska befolkningen.
– Genom att vaccinera sig och därmed hålla tillbaka smittspridningen minskar man inte bara risken att fler blir allvarligt sjuka, utan också risken att nya mutationer av viruset ska uppkomma och få fäste. Att många vaccinerar sig är därför viktigt inte bara lokalt och nationellt, utan även globalt, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare till studien.
Peter Nordström, professor och överläkare, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se, Marcel Ballin, doktorand, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, marcel.ballin@umu.se, Anna Nordström, adjungerad professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicine, avdelningen för hållbar hälsa, Umeå universitet, anna.h.nordstrom@umu.se
Forskare vid Karolinska Institutet har följt över 2 500 personer, samtliga över 60 år, under tolv års tid. Ingen av studiedeltagarna hade någon demensdiagnos när studien inleddes, men 700 av dem hade kognitiv svikt, alltså en tidig fas av demens. Resten, drygt 1 800 personer, hade ingen kognitiv nedsättning. Via blodprov mättes bland annat långtidsblodsocker, HbA1C, samt CRP, som är en inflammationsmarkör (läs mer om blodproven längre ner, redaktionens kommentar). När studien inleddes hade 8,6 procent av studiedeltagarna typ 2-diabetes och ungefär var tredje hade prediabetes.
Kognitiv svikt
Vid kognitiv svikt har man en försämrad förmåga att lära, förstå och minnas. En sådan försämring kan ha många orsaker.
Större risk vid dåligt kontrollerad diabetes
Efter tolv år hade nära 30 procent utvecklat kognitiv svikt. Av dem som redan vid studiestarten hade preklinisk demens, hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarna har kunnat göra nyanserade analyser av vilken roll typ 2-diabetes spelade för sjukdomsutvecklingen. Det visade sig att det viktiga var hur välkontrollerad diabetessjukdomen var, inte huruvida studiedeltagarna hade diabetes eller inte. Enligt behandlingsriktlinjer för äldre individer betraktas HbA1C på över 7,5 procent som bristfälligt kontrollerad diabetes. I studien hade personer med bristfälligt kontrollerad diabetessjukdom en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom, allt i jämförelse med personer som inte hade diabetes.
Risken ökar med hjärtsjukdom
Forskarna undersökte också risk för försämrad kognitiv hälsa hos dem som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom, i det här fallet förmaksflimmer, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom. Hjärtsjukdom kan vara en komplikation vid typ 2-diabetes och tala för allvarligare diabetessjukdom. De som hade både typ 2-diabetes och hjärtsjukdom hade en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att ha antingen typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.
Viktigt att behandla diabetes
– Vi ser inte att typ 2-diabetes per se innebär en ökad risk för att utveckla kognitiv svikt eller för att kognitiv svikt ska försämras och övergå i demens. Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Eftersom demens i dag inte går att bota är det mycket viktigt att förebygga och här har vi stöd för att det kan göras genom att kontrollera diabetessjukdomen väl. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
CRP-värdet hade betydelse
Vid typ 2-diabetes är det vanligt med pågående inflammation i kroppen. Samma gäller vid många hjärt-kärlsjukdomar samt vid demens. Forskarna hade i den här studien tillgång till inflammationsmarkören CRP. De kunde se att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.
– Det verkar som att personer med högre nivåer av CRP hade en snabbare progress i sin kognitiva svikt. Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.
Långtidssocker – HbA1c
HbA1c är en form av hemoglobin som bildas när hemoglobin reagerar med blodsocker.
Halten HbA1c mäts med ett blodprov.
Blodprovet visar nivån av blodsocker under de senaste två till tre månaderna före provtagningen.
Provet kallas ibland för långtidssocker.
Det är vanligt att du får lämna det här blodprovet om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.
HbA1c används också ofta vid en allmän kontroll av hälsan för att upptäcka diabetes tidigt.
CRP är ett protein i blodet som ingår i immunförsvaret.
Koncentrationen av CRP ökar snabbt om du får en infektion som är orsakad av bakterier. Därför kan ett CRP-prov användas för att undersöka om du har en infektion eller en inflammation i kroppen.
Man mäter mängden CRP-protein genom att ta ett blodprov i fingret.
CRP kallas ibland för snabbsänka.
Normal CRP är ofta 3 eller lägre. En virusinfektion som en förkylning ger oftast ingen eller bara liten höjning av CRP.
En kraftig influensa kan ge CRP-värde över 50 medan en bakteriell lunginflammation kan ge CRP på över 100.
Abigail Dove, doktorand, Aging Research Center (ARC), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, abigail.dove@ki.se
Fetma är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem, inte minst bland barn och unga. Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar.
För att vända utvecklingen behövs bland annat mer kunskaper om hur fettceller (adipocyter) bidrar till olika skadliga processer i vävnader och organ.
När fettceller förstoras börjar de avge ämnen som orsakar inflammation i fettvävnaden. Förstoring av fettceller är också associerad med insulinresistens, när celler i kroppen inte svarar på insulin som de ska. Insulinets viktigaste uppgift är att reglera tillgången till energi, glukos, för kroppens celler. När den funktionen störs, som vid insulinresistens, ökar risken för typ 2-diabetes.
Det här sambandet är väl dokumenterat, men det har saknats kunskap om de underliggande mekanismerna bakom förstorade fettceller (fettvävshypertrofi) och utsöndringen av proinflammatoriska ämnen.
Förändrad aktivitet hos fettceller
Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att vid fetma och insulinresistens förändras fettcellernas aktivitet. I takt med att fettcellerna ökar i storlek, ökar också storleken på cellens kärna och kärn-dna.
– Processen där celler inte delar sig utan ökar kraftigt i storlek (endoreplikation) är vanligt förekommande bland växter och djur. Däremot var processen tidigare inte dokumenterad hos mänskliga fettceller (adipocyter) som kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd, säger Qian Li, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.
Den i och för sig naturliga processen att fettceller ökar i storlek får flera negativa effekter på hälsan. Studien visar att förhöjda värden av insulin i blodet orsakar för tidigt åldrande, senescens, hos vissa celler i fettvävnaden.
– Våra resultat visar att senescenta fettceller ökar sin frisättning av proinflammatoriska ämnen, och driver inflammation och patologi i mänsklig fettvävnad. Något som i sin tur påverkar hela kroppens hälsa, säger Carolina Hagberg, forskare vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.
God effekt med vanligt läkemedel
Resultaten bygger på analys av fettvävnad från 63 personer med BMI under 30 som genomgick navelbråcksoperation eller kolecystektomi för gallstenssjukdom, samt 196 personer med BMI över 30 som genomgick bariatrisk kirurgi för fetma i Stockholm.
Med hjälp av ett vanligt förekommande förskrivet läkemedel mot typ 2-diabetes kunde forskarna blockera nybildning av senescenta fettceller och minska utsöndring av fettcellsbaserade proinflammatoriska ämnen.
– De nya insikterna om cellcykelns betydelse för fetma och förhöjda insulinvärden kan bana vägen för nya behandlingsstrategier för samsjuklighet vid fetma, till exempel typ 2-diabetes, säger Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Vetenskaplig artikel:
Obesity and hyperinsulinemia drive adipocytes to activate a cell cycle program and senesce (Qian Li, Carolina E. Hagberg, Helena Silva Cascales, Shuai Lang, Mervi T. Hyvönen, Firoozeh Salehzadeh, Ping Chen, Ida Alexandersson, Eleni Terezaki, Matthew J. Harms, Maria Kutschke, Nahida Arifen, Niels Krämer, Myriam Aouadi, Carole Knibbe, Jeremie Boucher, Anders Thorell, och Kirsty L. Spalding)Nature Medicine
Kontakt:
Kirsty Spalding, forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, kirsty.spalding@ki.se
Qian Li, forskare, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, ariesliq@outlook.com
Carolina Hagberg, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, carolina.hagberg@ki.se
Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad.
Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.
Coronaviruset metabola vägar
De flesta som insjuknar av viruset SARS-CoV-2 får lindriga till måttliga symptom. Men för patienter med metabola störningar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och fetma är risken för svår sjukdom högre.
Alla virus sprider sig genom att ”lifta” med ämnen och processer som är viktiga för cellernas energiförsörjning, de metabola vägarna, i en angripen kropp eller annan organism.
De observationsstudier som gjorts på covid 19-patienter under pandemin tyder på ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och störd ämnesomsättning med höga nivåer av lipider, fetter, i blodet. Samtidigt kan ämnesomsättning vara mycket individuell och över tid påverkas av flera faktorer, bland dem ålder, kön, kost och livsstil.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt vilka delar av cellernas energiförsörjning som är extra viktiga för SARS-CoV-2, och hur dessa påverkar sjukdomens svårighetsgrad hos de som insjuknar.
Mannos förutsäger svår covid
Det är känt sedan tidigare att det aktuella coronaviruset gärna använder sig av den metabola väg som kallas AKT/mTOR/HIF-1. Den nya studien kompletterar bilden. Forskarna har upptäckt att glykolys och glutaminolys är de metabola vägar som viruset ”föredrar” när det angriper lungorna. Båda är nyckelprocesser för cellernas energiförsörjning och funktion.
– Studien visar att när SARS-CoV-2 infekterar lungceller är glykolys och glutaminolys viktiga för virusets spridning och tillväxt. Genom att hämma de här vägarna begränsas produktionen av viruset.
– I blodplasma från de sjukaste patienterna observerade vi också flera toxiska nedbrytningsprodukter (metaboliter) som laktat och glutamat, säger Ujjwal Neogi, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Ett av studiens viktigaste fynd är en biomarkör för hur allvarlig sjukdomen blir.
– Vi har identifierat en kolhydrat, mannos, som biomarkör för svår covid-19, säger Shuba Krishnan, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Blockera virus via cellernas energiförsörjning
Nu behövs ytterligare kunskaper om de förhöjda nivåerna av toxiska metaboliter hos svårt sjuka covid-patienter, enligt forskarna.
– Förändringar i dessa metaboliter kan ha långsiktiga effekter på insulinresistens, neurokognitiva störningar och organsvikt. Den förhöjda nivån av mannos kan potentiellt ha ett samband med risken att drabbas av typ 2-diabetes efter att ha varit sjuk i covid-19, säger Carl Johan Treutiger, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.
Den möjliga behandlingsstrategin att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning och på så sätt svälta ut det skulle kunna vara en effektiv behandling mot Krim-Kongo blödarfebervirus och funktionellt botemedel mot HIV-1, två andra virus som forskarna studerar.
Resultaten bygger på blodprover från 41 patienter med covid-19 som analyserats med bland annat plasmametabolomik. Forskarna har också på olika sätt studerat den molekylära vägen för SARS-CoV-2 in i lungvävnad.
Antalet kvinnor som leder företag ökar i världen. Men sett genom den ekonomiska historien är det männen som dominerar historieskrivningen.
– Osynliggörandet av kvinnors företagande har berott på att man stirrat sig blind på ägarskapet. Ser vi till mängden kvinnor som drivit företag, ändras denna bild. Man har inte sett att entreprenörskapet ofta varit inbäddat i ett gemensamt familjeföretagande, där kvinnan varit aktiv, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi vid Linköpings universitet.
Historien är full av änkor som tagit över sina mäns företag, men inte av änkemän som tagit över efter sina fruar. Anledningen till det är att fler män än kvinnor äger företag, att medellivslängden är kortare för män och att kvinnan i partnerskapet ofta är yngre än mannen.
Kaffe, tidning och champagne – änkorna har tagit företagen vidare
Många kvinnor har god inblick i företaget när deras make dör. För andra innebär makens frånfälle att de får ett företag i knät, som de inte vet något om. I boken Änkor med makt analyserar Hans Sjögren ledarskapet hos några av de kvinnor som fått axla rollen som företagsledare när mannen dött. Boken undersöker bland annat hur ledarskapet förändrats i och med maktskiftet och vilka roller de nya ägarna väljer att ta.
Boken har sin bas i Hans Sjögrens forskning om familjeföretag och innehåller bland annat intervjuer med kvinnor som ärvt företag. Han skriver också in dem i historien genom att porträttera dem och deras företagande, i medgång och motgång.
– Exemplen på affärsdrivande änkor är många och de bör lyftas fram i ljuset, som starka förbilder för andra ledare i samhället. De har, under sorg, tagit sig an företag som ofta varit i typiskt manliga branscher och i många fall gjort det framgångsrikt. Forskningen har visat att de har skaffat sig den kompetens de behövt för att leda och de har agerat med stor förändringskraft, säger Hans Sjögren.
Självtillit och anställdas förtroende viktigt för änkans framgång
Han visar att för att lyckas göra det företag man ärver framgångsrikt finns vissa gemensamma nämnare. Dels en övertygelse hos kvinnan själv att hon kommer att lösa utmaningen hon har framför sig, dels ett förtroende från de anställda. Möjligheten att lyckas är också större om kvinnan sedan tidigare haft ett engagemang i företaget, och om mannen har hunnit börja lämna över ansvar innan han går bort.
En av de änkor som tagit över makens arbete, med bravur, är Maria Zoéga, vars kaffe finns i många svenskars kopp. En annan är Katharine Graham som efter makens självmord 1963 tog över Washington Post, genomförde ett förändringsarbete, och sedan framgångsrikt drev tidningen. Världens kanske mest kända affärsdrivande änka, Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin, är för svenskarna känd som Gula änkan. Med ett litet barn vid sin sida, kämpade hon sig genom makens död, Napoleonkrig, världskrig, rysk ockupation – och lyckades ändå bygga upp firman och inta en världsledande position.
Företagsledarens fem olika roller
Hans Sjögren identifierar fem roller hos de nya företagsledarna som de iklär sig för att klara av sin nya yrkesroll. Ofta går kvinnorna ut och in ur de olika rollerna över tid.
Rollen som ersättare för maken innebär att kvinnan aktivt driver företaget vidare som ledare med mandat att ta strategiska beslut, medan rollen som entreprenör innebär att hon tar plats i den operativa ledningen och utvecklar nya värden eller ett nytt företag. Som brobyggare förvaltar hon värden som hennes make byggt upp, med målet att företaget ska ärvas och drivas vidare av hennes barn. Medan avvecklaren helt enkelt beslutar sig för att inte driva företaget vidare, och avyttrar det. Utöver dessa roller finns filantropen, som driver en icke-vinstgivande organisation i familjens namn.
Kvinnorna i Hans Sjögrens exposé har främst intagit rollerna av ersättare, entreprenör och brobyggare, och trots att vissa tagit rollen som avvecklare, är det få som önskat detta.
– Att inte driva företaget vidare är för många inte ett alternativ. Det skulle innebära att man gav efter för ”den dubbla döden”– att makens död också blev familjeföretagets död, säger Hans Sjögren.
Bok:
Änkor med makt. Hans Sjögren (2021). Dialogos förlag
Hans Sjögren, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet,hans.sjogren@liu.se
Schimpansen är vår närmaste levande släkting evolutionärt och forskningen tror att vårt släktskap grundar sig i en gemensam anfader. För cirka fem-sex miljoner år sedan delades våra utvecklingsvägar till det som idag är den nutida schimpansen och Homo Sapiens, människan i det tjugoförsta århundradet.
Stamcellsforskare i Lund har i en ny studie undersökt vad det är i vårt dna som gör att människans och schimpansens hjärnor skiljer sig åt och hittat svar.
– Istället för att studera levande människor och schimpanser har vi använt oss av stamceller som odlats i vårt cellodlingslaboratorium. Stamcellerna har omprogrammerats från hudceller av våra samarbetspartner i Tyskland, USA och Japan. Därefter har vi undersökt stamcellerna som vi odlat fram till hjärnceller, förklarar Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, som lett studien i Lund.
Jämförde hjärnstamceller mellan människa och schimpans
Från stamcellerna har forskarna specifikt odlat fram hjärnceller från människa och schimpans och jämfört de två celltyperna. Forskarna fann då att människa och schimpans använder en del av sitt dna på olika sätt, vilket tycks spela stor roll för våra hjärnors utveckling.
– Den del som skiljer sig i vårt dna var oväntad, det är så kallade strukturella varianter av dna som tidigare benämnts som ”skräp-dna”, en lång dna-sträng som upprepar sig och som man länge bedömt vara utan funktion. Vanligtvis har vi forskare sökt efter svar i den del av dna där de proteinproducerande generna finns – något som bara utgör cirka två procent av hela vårt dna – och undersökt själva proteinerna för att hitta exempel på skillnader.
Skillnaderna ligger i vårt skräp-dna
De nya fynden tyder alltså på att skillnaderna tycks ligga utanför de proteinkodande generna; i det ”skräp-dna” som man trott saknat funktion och som utgör majoriteten av allt vårt dna.
– Detta kan förklara att det som ligger till grund för den mänskliga hjärnans evolution antagligen är mycket mer komplicerade genetiska mekanismer än man tidigare trott, då man tänkte sig att svaren fanns i de två procenten genetiskt dna. Våra resultat pekar på att det som varit viktigt för hjärnans utveckling istället kanske gömmer sig i de förbisedda 98 procenten, som tycks vara viktiga. Detta är överraskande resultat.
Den stamcellstekniken som forskarna i Lund använt är revolutionerande och belönades 2012 med Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Det var den japanska forskaren Shinya Yamanaka som upptäckte att specialiserade celler kan omprogrammeras och utvecklas till kroppens alla vävnader. Och i Lundaforskarnas fall, till hjärnceller. Utan denna teknik hade man inte kunnat studera skillnaderna mellan människa och schimpans med etiskt försvarbara metoder.
Letar svar på vad som gör en människa till människa
Varför ville då forskarna undersöka skillnaden mellan människa och schimpans?
– Jag tror att hjärnan är nyckeln till att förstå vad det är som gör en människa till en människa. Hur det kommer sig att människan kan använda sin hjärna på ett sådant sätt att hon kan bygga samhällen, utbilda sina barn, utveckla avancerad teknik? Det är fascinerande!
Johan Jakobsson tror att de nya fynden i en framtid också kan komma att bidra till genetiska grundade svar på frågor om psykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni, en sjukdom som tycks vara unik för människan.
– Men vägen dit kan vara lång, då man istället för att forska vidare på de två procenten kodat dna, nu kan bli tvungen att gräva djupare i alla de 100 procenten, en avsevärt mycket mer komplicerad uppgift för forskningen.
Hård konkurrens har kännetecknat gymnasiesektorn sedan länge. Men skolornas strategier för att nå ut med sina budskap har blivit mjukare och mer emotionellt laddade med åren, visar en studie som Cia Gustrén, Umeå Universitet, gjort – för sin avhandling om hur gymnasieskolor presenterar sig själva på webben.
När gymnasieskolor kommunicerar sig själva och sin utbildning på webben, har omtanke och kärleksfulla budskap blivit ett sätt att konkurrera om elever, visar studien.
– Snarare än att försöka locka så många elever som möjligt med uppseendeväckande löften och budskap, satsar nu gymnasieskolorna på att kommunicera ett meningsfullt utbyte och ansvarsfulla relationer, till sina elever, menar Cia Gustrén.
Cia Gustrén har undersökt hur 64 svenska gymnasieskolor presenterar sig själva på webben, under rubriker som Om oss/Om skolan, Vision, Uppdrag, Pedagogik, och så vidare. Syftet är att öka förståelsen kring hur gymnasieskolor bygger sina identiteter i kampen om elever.
Det sena nittiotalets tre stora skolreformer; kommunalisering (1991),
friskolereform (1992), och det fria skolvalet (1992), gjorde att svenska skolor gick från statlig till lokal styrning. Och att privata huvudmän kunde starta och driva skola på
samma villkor som kommunala – och med stöd av den statliga skolpengen
konkurrera om elever – samt att elever kunde välja skola oberoende av bostadsort.
Skolval mer än att välja utbildning
– Det är såklart bra att skolor lägger vikt vid att kommunicera att elever ska välja skola utifrån sina intressen, säger Cia Gustrén.
För elevers del är det viktigt att välja en gymnasieutbildning som motsvarar deras egna intressen och behov, och för skolor är det lika viktigt att rekrytera motiverade elever som lever upp till förväntningarna och som därmed bidrar till att ge en så fördelaktig bild som möjligt av skolorna.
– Samtidigt handlar skolval om så mycket mer än att välja utbildning, åtminstone om man ser till det emotionella språkbruk som skolor – i hög grad – använder sig av för att vädja till elevers känsla av tillhörighet.
Budskapen om tillhörighet kan vara problematiska så till vida att utbildning till stor del då blir en fråga om att identifiera sig med skolan och visa lojalitet med den. Bakom de omtänksamma budskapen finns alltså en vilja att elever ska känna igen sig och vilja ingå i gemenskapen, det vill säga välja att söka sig till skolan.
Konkurrerar på andra sätt
Sättet att kommunicera med ”snälla budskap” kan ses i ljuset av en utveckling där omtanke och konkurrens vävs samman och blir synonyma. Skolor har inte slutat att konkurrera, men konkurrerar på ett annat sätt än tidigare. Detta blir särskilt uppenbart i en tid då skola och utbildning också befinner sig i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse, menar Cia Gustrén.
Cia Gustrén, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
– Det har pratats om självkörande bilar i tio års tid. Hela tiden får man höra att de kommer vara i bruk ”om två år”. Jag tror snarare att det rör sig om 30–40 år.
Det sa professor Barry Brown, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet, när han ledde ett seminarium i nätverket Digital Futures regi.
– Technology in vivo. Det är ett tjusigt sätt att beskriva min forskning – och det betyder att jag intresserar mig för hur folk använder teknik. Ofta använder jag mig av film för att se hur de faktiskt gör och vad som funkar för dem, sa Barry Brown.
Mobilitet och transporter är det teknikområde som han forskar mest om. Brown har bland annat ett pågående samarbete med Nissans huvudkontor i Palo Alto, USA. Han har studerat hur människor använder sig av GPS, navigerar med hjälp av Iphone, och hanterar elsparkcyklar. För att lära sig mer om trafiksituationen i olika delar av världen delade han ut videokameror till bilförare i Indien, och bad dem att montera kamerorna i kupén.
Forskningsmaterialet finns på Youtube
I den forskning som han presenterade under seminariet har han också använt sig av video, närmare bestämt filmklipp som laddats upp på Youtube. Forskningsmetoden kan tyckas okonventionell, men Barry Brown konstaterade att den har gett honom tillgång till ett rikt datamaterial av hög kvalitet.
– Filmerna som jag har analyserat är mycket professionella. De visar hur självkörande bilar rör sig i trafiken, i vissa fall har 8–9 kameror riggats upp i varje bil.
Under seminariet visade han flera filmklipp, främst från Waymos förarlösa taxibilar som rullar på gatorna i Phoenix , USA. Det var tydligt att fordonen inte alltid kunde hantera det som hände runt omkring dem. Det ledde ofta till att de stannade helt, vilket skapade köer. Och när mänskliga förare försöker ta sig ur köer och manövrera runt stillastående fordon finns alltid en risk för olyckor.
Vägen är en social miljö
De autonoma fordonen har svårt att hålla rätt avstånd till bilen framför eftersom de inte kan läsa av nyanserna i olika trafiksituationer. De uppfattar inte heller subtila signaler från mänskliga trafikanter, till exempel i korsningar. I en av filmerna försökte fotgängare vinka förbi taxibilen, men den stannade ändå. Det slutade med att taxikunden fick veva ner rutan och ropa: ”Sorry! Det är en självkörande bil.”
– Teknikutvecklingen på området har varit häpnadsväckande, bilföretagen har verkligen gjort stora framsteg. Men vägen är en social miljö där vi kommunicerar och interagerar med varandra. Frågan är om vi kan få de självkörande bilarna att förstå det sociala samspelet?
– Jag låter kanske kritisk, men jag ser en del utmaningar. Om man jämför med autopiloter i flygplan, så har ju den tekniken påverkat flygsäkerheten mycket positivt. Där är vi inte än när det gäller självkörande bilar, sa Barry Brown.
Barry Brown, professor vid institutionen för datavetenskap, Stockholms universitet, barry@dsv.su.se
Vad kan få människor att i högre grad ta emot den vaccinering som erbjuds? Runt om i världen finns exempel på olika försök att belöna den som tvekar. Från 5 dollar (cirka 35 kronor, redaktionens kommentar) i betalning i Vancouver i Kanada, till lotterier i amerikanska Ohio och tal från president Joe Biden om ersättningar på upp till 100 dollar (nästan 900 kronor, redaktionens kommentar). Men har det någon effekt? Det ville forskarna ta reda på.
Svaret blev ja.
– Fler svenskar valde att vaccinera sig när de blev erbjudna 200 kronor i betalning. I vår studie steg vaccinationsgraden med 4 procentenheter, säger Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet.
Ålder och utbildningsnivå ingen betydelse
Undersökningen bygger på ett representativt urval av 8 286 svenskar mellan 18 och 49 år, vilka delades in i olika grupper. I en grupp fick deltagarna en betalning på 200 kronor förutsatt att de vaccinerade sig mot covid-19 inom 30 dagar. Vaccinationerna kontrollerades med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister.
Resultatet visar att den grupp som erbjöds pengar uppvisade högre vaccinationsgrad, jämfört med kontrollgruppen. Inom 30 dagar efter genomförd undersökning hade 76 procent av de som erbjöds betalning vaccinerat sig, jämfört med 72 procent av deltagarna i kontrollgruppen. En skillnad på 4 procentenheter.
– Vi upptäckte också, något förvånande, att vaccinationsgraden steg för alla, oavsett kön, ålder och utbildningsnivå. Det indikerar att monetära incitament har potential att öka vaccinationsgraden bland människor oavsett bakgrund. Resultaten visar också att incitamenten ökar vaccinupptagning även i länder med relativt höga vaccinationsnivåer som Sverige, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Kan ge fel signaler
Forskarna menar också att studiens resultat är extra intressanta utifrån att tidigare forskning till viss del är motsägelsefull: den visar både att pengar som lockbete kan uppmuntra till hälsosammare beteenden, samtidigt som ekonomisk belöning ibland kan vara ineffektivt eller få motsatt effekt. I artikeln lyfter de till exempel att man genom belöningar riskerar att signalera att det skulle vara farligt att vaccinera sig eller att man konkurrerar ut folks goda vilja att vaccinera sig för att skydda andra, vilket då skulle kunna leda till att färre, i stället för fler, vaccinerar sig.
– Men i vår studie finner vi att till och med små monetära incitament, som i det här fallet 200 kronor, faktiskt kan öka vaccinationsgraden. Men det är viktigt att komma ihåg att våra resultat inte innebär att vi borde betala människor; vår studie tar inte ställning till om det är etiskt gångbart eller ej att betala folk för att vaccinera sig, säger Pol Campos-Mercade.
Lönsamt för regeringar
I artikeln lyfter forskarna också från om det är kostnadseffektivt för regeringar att betala människor för att vaccinera sig.
– Vi gör ingen djupare kostnadsanalys i studien, men det finns anledning att tro att den här typen av åtgärder är kostnadseffektiva. Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället att betala folk för att vaccinera sig, inte minst eftersom att pengarna inte försvinner. De överförs bara från staten till medborgarna. Dessutom räddar det ju givetvis liv, säger Pol Campos-Mercade.
Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, erik.wengstrom@nek.lu.se, Pol Campos-Mercade, postdoc i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, pcm@econ.ku.dk
Ett moln av röd rök. Och ett par sekunder av ovisshet. Så skulle man kunna beskriva de visuellt kittlande realtidsbilderna när Nasas rymdbil Perseverance, nedsänkt i fallskärm, studsade mot den dammiga ytan på Mars i februari 2021. Applåderna visste inga gränser. Världens astronomer gnuggade händerna inför tanken att Perseverance under flera år ska samla på sig prover för att besvara frågan om det någonsin funnits någon form av liv på den järnoxidröda planeten.
Så försvann vatten från Mars
I den första vetenskapliga artikeln baserad på insamlade data från Perseverance kan ett internationellt forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, kartlägga den geologiska utvecklingen vid en krater som kallas Jezero. I studien kan forskarna avslöja nya fakta om hur en livskraftig sjö och dess meanderformade floddeltan torkat ut.
– Vi kan se en radikal förändring i den våta miljön. Att området gått från potentiellt beboelighet till motsatsen. Bilderna har gett oss ny kunskap om Mars geologiska klimat, säger Sanna Alwmark, geologiforskare vid Lunds universitet.
Med hjälp av avancerad analys av ett urval av totalt 150 000 bilder har forskargruppen skapat sig en uppfattning av den förhistoriska sjöns utveckling från kluckande till knastertorr. Vad som ligger bakom torkan, som inleddes för cirka 3,6 miljarder år sedan, är för tidigt att säga.
– Någonting drastiskt har hänt på Mars. Vad och när är oklart, säger Sanna Alwmark.
Letar spår av liv i flodbankar på Mars
Det är inte bara den fördjupade insikten i att Mars klimat förändrats snabbt och påverkat sjösystemet och floddeltat vid Jezerokratern som forskarna vill lyfta fram i studien. En annan upptäckt är att bankar av finkornigt sediment nu kunnat lokaliseras. Det är i detta sediment man hoppas kunna hitta spår av liv, så kallade biosignaturer.
– Det hade naturligtvis varit önskvärt att hitta faktiska fossil, men man måste koncentrera sig på väldigt små grejer, biosignaturer och organiskt material. Och då måste vi leta i material där förutsättningarna för att små grejer bevaras är som störst, säger Sanna Alwmark.
Förutom Lunds universitet har ett tjugotal lärosäten och organisationer deltagit i arbetet.
Det visar en avhandling av Alexandra Franzén, nybliven doktor i sociologi vid Lunds universitet.
– Det var först när Håkan Isacson berättade för Peter Bratt och Jan Guillou om IB, eller när Edward Snowden avslöjade uppgifter om NSA:s massövervakning till en grupp journalister på The Guardian, som dessa underrättelseorganisationers kräkningar av sina medborgares rättigheter uppmärksammades och korrigerades. När man läser de forskningsstudier som finns kring säkerhets- och underrättelsetjänster i västerländska demokratier ser man att detta är ett genomgående mönster. I praktiken är det enbart visselblåsare i samarbete med grävande journalister som utövat någon reell kontroll av dessa institutioner, säger Alexandra Franzén.
Maktmissbruk avslöjas av individer med insyn
Hon menar att ett grundläggande problem i demokratier är att säkerhets- och underrättelsetjänsters verksamhet präglas av en mycket låg grad av insyn. Samtidigt är det känt att säkerhets- och underrättelsetjänster gång på gång missbrukat sin makt. Exempel på maktmissbruk är ”IB-affären” 1973 då en provokatör skickades in i de svenska Palestinagrupperna som försökte få medlemmar av solidaritetsrörelsen att begå brott. Ett annat exempel är amerikanska NSA, som utfört en form av massövervakning av världens digitala trafik där människor fick sina uppgifter registrerade och lagrade trots att de inte misstänktes för någon kriminell verksamhet.
– Visselblåsare löser dilemmat mellan underrättelseorganisationernas behov av att omges av en hög mur av sekretess och den västerländska demokratins lika legitima behov av att se till att dessa mäktiga institutioner lever upp till sina juridiska, politiska och moraliska förpliktelser. Genom att tillfälligt skapa insyn i säkerhets- och underrättelsetjänstens verksamhet kan visselblåsaren, i samarbete med grävande journalister, se till att uppmärksamma missförhållanden och se till att det görs något åt dem. Samhället är beroende av att enskilda individer inom säkerhets- eller underrättelsetjänsten, som Håkan Isacson och Edward Snowden, slår larm när de observerar exempel på maktmissbruk, säger Alexandra Franzén.
Alexandra Franzén har undersökt förhållandet mellan det statliga underrättelseväsendet och grävande journalistik i västerländska demokratier. Studien består intervjuer, tidigare forskning, arkivmaterial samt analys av domar och andra juridiska dokument.
Alexandra Franzén, doktor i sociologi, Sociologiska institutionen, Lunds universitet., alexandra.franzen@soc.lu.se
Rörelse är en mycket komplicerad process som omfattar miljontals nervceller i olika delar av hjärnan, där motorbarken har en central roll. Signalerna skickas sedan från hjärnan till ryggmärgen och vidare ut till musklerna. För att öka kunskapen om hur detta fungerar har de olika celltyperna i motorbarken hos människa, mus och silkesapa nu kartlagts in i minsta detalj.
Bakom satsningen finns ett stort konsortium av hundratals forskare sammanförda i BRAIN Initiative Cell Census Network, BICCN, som startades av amerikanska National Institutes of Health (NIH) år 2017.
Cellatlasen beskrivs i ett specialpaket med totalt 17 vetenskapliga artiklar publicerade i Nature, inklusive en sammanfattande högnivåanalys som beskriver hela atlasen. Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit med data om den mänskliga hjärnan i den evolutionära jämförelsen mellan arter, ledd av Allen Institute for Brain Science, som varit en viktig del i uppbyggandet av cellatlasen.
Miljontals nervceller i motorbarken
Atlasen finns fritt tillgänglig och representerar den hittills mest omfattande och detaljerade datainsamlingen av någon del av däggdjurshjärnan. Forskarna delade in de miljontals nervceller och andra typer av hjärnceller som finns i motorbarken i olika kategorier. Många olika metoder användes för att mäta en mängd egenskaper hos enskilda celler, inklusive den fullständiga uppsättningen gener som cellen aktiverar, cellens tredimensionella form, dess elektriska egenskaper och hur cellen sammankopplas med andra celler.
– För att förstå hur hjärnan fungerar och vad som går fel när vi drabbas av sjukdom måste vi börja med att titta på hjärnans viktigaste byggstenar, cellerna. När vi har skapat en katalog över alla celltyper som tillsammans bygger upp våra hjärnor kan vi lära oss mer om hur de samverkar med varandra i ett system, säger Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som är medförfattare till flera av artiklarna.
Liknande celltyper styr rörelser hos olika däggdjur
I jämförelsen mellan möss, människor och silkesapor fann forskarna att de flesta celltyper i motorbarken har liknande motsvarigheter i alla tre däggdjursarter. Det som varierade mellan arterna var främst cellernas proportioner, former och elektriska egenskaper samt enskilda gener som slås på och av. Forskarna studerade även i detalj de elektriska signaler som skickas från mänskliga Betz-celler, stora nervceller som kommunicerar med ryggmärgen och som angrips vid sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros).
– Kartläggningen av motorbarken kan leda till en bättre förståelse för sjukdomar där nervceller som styr våra rörelser angrips, som ALS. Men projektet tar inte slut här. Vi kommer nu tillsammans att fortsätta kartlägga andra områden i hjärnan till dess att vi har en fullständig cellatlas över hela den mänskliga hjärnan, säger Sten Linnarsson.
Fotnot:
Forskningen har i huvudsak finansierats av National Institute of Mental Health (NIMH) i USA som är en del av NIH. Potentiella intressekonflikter finns listade i de vetenskapliga artiklarna.
Sten Linnarsson, professor, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, sten.linnarsson@ki.se
– Vi uppmuntras att minska vår klimatpåverkan, men sanningen är att vissa människors handlingar har större effekt än andras. De som är rika har bättre möjligheter, och ett större ansvar för att agera för klimatet, men även du som är medelklass kan göra stor skillnad, säger Kimberly Nicholas, forskare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.
– Tjänar du över 330 000 SEK per år, är högskoleutbildad och har ett bra jobb anses du nämligen ha en hög socioekonomisk status sett ur ett globalt perspektiv.
Hög socioekonomisk status definieras i studien som att ha ett bra jobb, god utbildning, relativt hög inkomst, samt bo i ett välmående område. Definitionen omfattar alltså alla som har en inkomst på mer än 330 000 SEK per år eller högre, det vill säga ett bredare spektrum än endast de allra rikaste.
Rika orsakar mer klimatföroreningar
Enligt studien, som är publicerad i tidskriften Nature Energy av klimatforskaren Kimberly Nicholas tillsammans med miljöpsykologen Kristian Steensen Nielsen vid Cambridges universitet och forskarkollegor i USA och Tyskland, orsakar cirka 1 procent av de med inkomster över cirka 950 000 SEK per år lika mycket klimatföroreningar som de fattigaste 65 procenten globalt – vilket motsvarar 4,5 miljarder människor.
Medelklassen, som utgör cirka 10 procent av jordens befolkning, står i sin tur för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp från hushåll. Det är därför kritiskt att mobilisera, motivera och inspirera dessa grupper för att driva på omställningen, både genom personliga val och genom att påverka på olika nivåer, menar forskarna.
Fem områden där rika och medelinkomsttagare kan göra skillnad för klimatet
Konsumtion: Minska din konsumtion. Majoriteten av utsläppen som kopplas till konsumtion kommer från långdistansflyg och bilresor, följt av hushåll. 50 procent av de globala utsläppen av växthusgaser från flygresor orsakas av bara 1 procent av världens befolkning.
Investeringar: Omplacera dina investeringar och ditt privata pensionssparande från bolag som bidrar till globala utsläpp och investera istället i fossilfria alternativ. Särskilt de med stora förmögenheter kan göra stor skillnad eftersom de största investeringarna i aktier och obligationer görs av den rikaste 1 procenten av världens befolkning.
Verka som förebild: Nyttja dina sociala nätverk och din sociala status för att driva igenom hållbara förändringar, förändra normer och kulturella och sociala beteenden. Genom att göra mer klimatvänliga val – och prata om dem med andra – kan man verka som förebild och påverka andra i samma riktning. Det kan handla om att minska flygresandet, resa mer klimatsmart och äta vegetariskt. Till exempel förstärktes populariteten för hybrid- och sedan helelektriska fordon genom att kändisar började använda dem och även marknadsförde dem.
Organisatoriskt inflytande: Bidra till att företag, styrelser och civilsamhällesorganisationer arbetar aktivt för att driva klimatfrågan och minska sina utsläpp. Personer med hög socioekonomisk status innehar oftare ledarskapspositioner inom företag och organisationer. Exempelvis har oproportionerligt många av de som arbetar i USA:s mest framgångsrika företag gått på elitskolor och universitet. Denna grupp kan verka för att minska organisationens utsläpp och klimatpåverkan, genom att exempelvis förändra företagskulturen, byta leverantörer och se över investeringar. Även donationer till organisationer som arbetar för omställningar kan leda till positiva effekter för klimatet.
Medborgarengagemang: Använd din ekonomiska, politiska, och sociala status för att påverka beslutsfattare och politiker, samt stötta och engagera dig i sociala rörelser och politiska partier som arbetar aktivt för att minska våra utsläpp och driva omställningen till ett mer hållbart samhälle. Lobbying har ett stort inflytande på politiken, och ofta är det ett litet antal inflytelserika personer som står för det största inflytandet, antingen genom direkta lobbyingaktiviteter, eller genom de roller de innehar i privata eller ideella organisationer. Därför kan påtryckningar från personer med stort lobbyinflytande bli en stark kraft för att få igenom politik som kan begränsa klimatförändringarna.
– Om vi kan få fler människor, både rika och medelinkomsttagare i länder som Sverige, att engagera sig kan det få stora positiva effekter för klimatet. På sikt kan det ge ringar på vattnet och leda till både politiska och samhälleliga förändringar, säger Kimberly Nicholas.
Studien syftar till att flytta fokus från att ändra den breda befolkningens beteende till att istället motivera personer med hög socioekonomisk status att göra andra val – eftersom denna grupps beteende har en betydligt större påverkan på växthusgasutsläppen.
Den är en syntes av befintliga forskningsstudier och använder dessa för att presentera nya forskningsperspektiv. Den syftar till att förstå befintliga data och information och utifrån det ta fram ny kunskap och rekommendationer.
Kontakt:
Kimberly Nicholas, Universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, kimberly.nicholas@LUCSUS.lu.se
– Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårdare tag från politiskt håll. Störst ansvar för att ta itu med problemen lägger befolkningen på industrin, men även individer och EU:s institutioner ses som viktiga spelare, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
I undersökningen – som genomfördes av SOM-institutet – fick de som deltog ta ställning till 18 förslag på hur plast kan regleras. Resultaten visar att samtliga förslag, oavsett hur långtgående de var, har stöd i opinionen. Emellertid – och kanske inte så överraskande – fick mjukare förslag som standardiserad information på förpackningar, att nya produkter ska kunna återvinnas, och statlig subvention av miljövänligare materialproduktion ett högre stöd.
Stora skillnader mellan män och kvinnor
Mer tvingande insatser, som skatt på engångsprodukter, förbud mot fossilbaserad plast år 2030, samt att butiker som säljer produkter av plast också ska erbjuda reparation fick däremot mindre stöd.
Undersökningen visar dock på stora, signifikanta skillnader mellan grupper. Kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Även vänster- och högerväljare skiljer sig åt – vänsterväljare ställer sig bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de till höger.
Vissa förslag sticker dock ut i undersökningen, såsom ett utökat pantsystem. Trots att konsumenten betalar mer för produkten i affären får denna reglering högt stöd i alla samhällsgrupper. Det är också den typ av åtgärd som pekas ut som mest effektiv för att komma åt plastproblemen. Även tull på importerad fossilbaserad plast har ett starkt stöd hos svenskarna.
– I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning, säger Karl Holmberg.
Karl Holmberg och hans forskarkollegor ser olika vägar framåt för att skynda på omställningen och undvika onödig polarisering av plastpolitiken på basis av ideologi och kön. Dels är ”best practice” viktigt för att lära av lyckade exempel på annat håll. I Australien används ett enhetligt system för att märka upp hur förpackningar ska återvinnas och därmed underlätta återvinningen för konsumenter.
I tyska staden Freiburg används återanvändbara koppar i ett lokalt system som nästan har ersatt engångskoppar. Dels bör insatser göras stegvis – via regleringar med mycket högt stöd, eftersom de kan bidra till att skapa goda förutsättningar, och successiv acceptans, för mer långtgående politiska åtgärder.
Dystopiska berättelser kan göra susen
Sist men inte minst kan utopiska eller dystopiska berättelser om framtiden spela en avgörande roll för att skapa en vision om vad vi arbetar för eller till varje pris vill undvika.
– Det är inte en naturlag att kvinnor och vänsterväljare prioriterar plastproblemen högre. Berättelser kring en mer hållbar användning av plast, som tilltalar olika grupper, även en manlig publik som står till höger, kan här vara viktiga verktyg för att åtgärder ska uppfattas som effektiva och välriktade, säger Johannes Stripple, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.
– På sikt måste vi höja ambitionsnivån, och då kommer mer långtgående förändringar som bygger på resurssmart användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster att krävas, avslutar han.
Så får vi bukt med plasten – forskarnas råd:
Det finns i allmänhet ett stort stöd för att ta itu med de problem som är kopplade till plast. Beslutsfattare bör inte vara rädda för att reglera bort plastens avarter.
Tillämpa stegvis förändring och best practice. Börja med policies med mycket högt stöd och lär av lyckade exempel på andra platser, men kommunicera också visionen om en mer långtgående hållbar plastanvändning i en närstående framtid.
Det finns ett klart stöd för ett utökat pantsystem. Pantprincipen har stor potential då den resulterar i att värdet av förpackningen indirekt bibehålls efter dess användning -således kan en expansion av pantsystemet till fler kategorier av förpackningar vara ett effektivt steg framåt.
Svenskar stöder en tullsats på importerad fossilbaserad plast. Inkluderandet av petrokemiska produkter i EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) har sannolikt allmänhetens stöd.
I längden är plastanvändning kopplad till en större fråga kring en ohållbar konsumism. Återanvändning, utlåning, delning och i vissa fall minskad konsumtion är nödvändigt. Berättelser kring framtidens hållbara materialanvändning kan spela en viktig roll i detta skifte.
Undersökningen:
Syftet med undersökningen, som inkluderade enkätsvar från 1069 personer, och genomfördes med hjälp av SOM-insitutet, var att undersöka hur svenska folket ställer sig till diverse regleringar av plast. Intervjupersonerna fick bland annat ta ställning till en blandning av 18 förslag – som omfattade allt från ”mjuka” uppmuntrande åtgärder, styrmedel baserade på ekonomiska incitament till mer reglerande och befallande påbud. En rapport har tagits fram baserat på undersökningen: The future of plastics? Swedish public opinion on plastics policies. Den är skriven av Karl Holmberg, Sara Persson and Johannes Stripple.
Kemi och fysik är ämnen som ofta förknippas med lektioner på högstadiet eller gymnasiet. Men enligt förskolans styrdokument ska även förskolebarn kunna ta del av kemiska processer och fysikaliska fenomen.
– Barnen är nyfikna och vill förstå sin omvärld, säger Andreas Redfors, professor i fysik vid Högskolan Kristianstad.
Han ingår i den forskargrupp som under tre år följt drygt 140 pedagoger på olika förskolor i nordöstra Skåne, när de undervisat barnen i kemi och fysik. Lärarna har också deltagit i föreläsningar och workshops för att själva bli bättre på att förmedla dessa ämnen.
Utgå från fenomen i vardagen
Ett av knepen har varit att lägga ribban på en rimlig nivå och utgå från fenomen som finns i vardagen, på förskolan. Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården?
– Man måste stanna upp, laborera, pröva. Sedan gäller det att sätta ord på vad man pratar om, så att samtalet verkligen blir ömsesidigt. Läraren kanske vet vad vattenrening innebär, medan barnen tror att det handlar om att tvätta stenar med hjälp av vatten, säger Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik.
Experiment med lera och lego
Genom att dra nytta av den digitala tekniken – också detta ett målområde i den senaste läroplanen – har förskollärare och barn bland annat fått återskapa kemiska experiment i lera eller lego, som dokumenterats med datorplattor.
Forskargruppen har varit mån om att engagera samtliga pedagoger i verksamheterna och även försökt ge rektorer och vårdnadshavare aktiva roller. De kan konstatera att lärarnas intresse för kemi och fysik vuxit under projektets gång, och att de också upplever sig ha blivit bättre på att förmedla kunskaperna och entusiasmera barnen.
– Lärarna har insett att detta är något helt annat än lektionerna i kemi och fysik de själva haft på högstadiet. Detta är något de faktiskt kan göra tillsammans med barnen, säger Susanne Thulin.
Andreas Redfors, projektledare och professor i fysik inriktning fysikdidaktik vid Högskolan Kristianstad, andreas.redfors@hkr.se, Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, susanne.thulin@hkr.se, Marie Fridberg, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad, marie.fridberg@hkr.se, Agneta Jonsson, biträdande professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, agneta.jonsson@hkr.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
