2018 infördes programmering som ett nytt innehåll i grundskolans läroplan. Det kopplades till flera ämnen – matematik, teknik, slöjd och samhällskunskap – för att eleverna skulle få en bred förståelse i vad programmering är och hur tekniska föremål styrs med kod.
Programmering:
Datorer och digitala tjänster styrs genom kod. Koden är en instruktion eller en algoritm (lista med instruktioner) på ett språk som datorn kan förstå. Att programmera är alltså bland annat att ge instruktioner för hur program eller tjänster ska fungera och se ut.
Källa: Internetstiftelsen
– Många av de tekniska föremål vi använder dagligen och är beroende av är programmerade. Teknikundervisningen har en viktig roll att spela för att eleverna ska få en allmänbildning i hur tekniken fungerar och att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till den. Om vi inte har den allmänbildningen hamnar våra liv lätt i händerna på de som har kunskapen och utvecklar tekniken, säger Anne-Marie Cederqvist, doktorand vid Göteborgs universitet.
Många lärare är dock osäkra på hur de ska undervisa i programmering och den ämnesdidaktiska forskningen är också begränsad. Anne-Marie Cederqvists avhandling är en av de första studierna om undervisning i programmering inom svenska grundskolans teknikämne.
Elever jämförde egna lösningar med vardagsföremål
Anne-Marie Cederqvist har genomfört studier med elever i åldrarna 10–14 år. Hon har använt det pedagogiska materialet BBC micro:bit. Det används av många skolor, och är ett mikrokontrollerkort som kan kopplas ihop med olika komponenter och styra dessa med programmering.
Micro:bit – så funkar det:
Micro:bit är ett pedagogiskt verktyg i form av en “mini-dator” som utvecklats av BBC. Den programmeras enkelt via verktyg som finns på webben och har ett antal funktioner och sensorer som gör att den kan styra och samverka med andra elektroniska komponenter och system.
Källa: Vetenskapens hus
Eleverna i studierna fick konstruera egna tekniska lösningar med BBC micro:bit, och analyserade och jämförde sedan hur såväl de konstruerade föremålen som programmerade vardagsföremål är uppbyggda och hur de fungerar.
– Eleverna verkar förstå de egna konstruktionerna på ett sätt och vardagsföremål på ett annat sätt. Överföringen av förståelse är inte så självklar som vi tror. Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade vardagsföremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggda och fungerar säger Anne-Marie Cederqvist.
Nyckelelement i undervisningen
För att utveckla undervisningen har Anne-Marie Cederqvist identifierat nyckelelement som behöver lyftas fram av läraren. Dessa är:
Programmeringsbegrepp och hur man skriver kod.
Kunskap om materialet eleverna arbetar med.
Struktur och funktion i den tekniska lösningen. Det vill säga hur olika komponenter samverkar (struktur), men också hur dessa samverkar med koden för att få lösningen att fungera (funktion).
Kontexten. Eleverna behöver lära sig att kunna se, analysera och jämföra tekniska lösningar i både en vardagskontext och i relation till ett programmeringsmaterial.
I sin avhandling har religionssociologen och gymnasieläraren Anna Wrammert undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang. Avhandlingen intresserar sig också för vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.
Det sekulära är normen
Tidigare forskning har uppmärksammat att nyhetsmediers framställningar av religion riskerar att återges i skolan, att en sekulär hållning ofta utgör normen i klassrummen samt att religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne av elever och lärare.
– Det var också min verklighet och vardag när jag arbetade som lärare. Samtidigt väcktes ett intresse för att sitta ner och prata med eleverna om hur de reflekterade kring religion när de inte satt i helklass tillsammans med andra. Jag blev också nyfiken på vilka mediebilder av religion de stötte på och var, säger Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.
Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner.
– Ungdomarna ger uttryck för en medvetenhet om och en kritik mot förenklade framställningar av religion i nyhetsmedier och i film och tv-serier, framför allt när det kommer till islam och kristendom. Sociala medier beskrivs som både ett problem med desinformation och hat men också som en resurs med hög grad av representation och inifrån-perspektiv, när det kommer till information och kommunikation om religion.
Finns ett intresse
Avhandlingen visar hur autonomi, tolerans, kritik och valfrihet aktualiseras i hur ungdomarna pratar om religion. Det illustrerar hur övergripande samhällsvärden avspeglas på individnivå. Digitala medier, skola, familj och vänner utgör sammanhang som både tillåter och begränsar ungdomarnas handlingsutrymmen när det kommer till samtal om religion tillsammans med andra. Forskningsresultaten bekräftar tidigare studier som har visat hur religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne men utmanar samtidigt bilden av att ungdomar helst låter bli att tala om eller intressera sig för religion.
– Didaktiskt bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv och att detta lärande präglas av både kritisk och kulturell medvetenhet om hur religion framställs och förstås i det samtida Sverige, i och utanför medier, säger Anna Wrammert.
Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, anna.wrammert@teol.uu.se
I sin rapport sammanfattar Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19 internationella resultat om vaccinernas skyddseffekt och beskriver speciellt sårbara grupper som man anser bör prioriteras, inte minst på grund av den snabba spridningen av den mycket smittsamma deltavarianten. Dessutom, skriver man, sjunker antikroppsnivåerna med tiden varför äldre och särskilt utsatt vårdpersonal bör erbjudas en tredje dos av vaccin mot covid-19 inom nio månader efter den andra dosen.
– Det kan vara viktigt att särskilt prioritera dem som fick Astra Zeneca-vaccinet tidigt i våras som visat sig ge lägre antikroppsnivåer. En påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin i denna grupp har visat sig öka antikroppsnivåerna avsevärt, säger Jan Holmgren vaccinforskare vid Göteborgs universitet.
5 sätt att minska smittspridningen
Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 rekommenderar följande fem åtgärder för att minska smittspridningen av coronaviruset SARS-CoV-2:
Äldre personer och smittutsatt vårdpersonal bör erbjudas en påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin inom nio månader efter dos två
Vaccination bör erbjudas immunbristpatienter och deras familjemedlemmar ner till 12 år, och i särskilda fall även till patienter under 12 år
Om smittspridningen fortsätter att öka, bör vaccination även erbjudas unga mellan 12 och 15 år, och därefter en tredje dos till övriga befolkningen
Ytterligare ansträngningar bör göras för att nå ovaccinerade i samhället
Sverige bör fortsätta sitt engagemang i de internationella vaccinfrågorna för att öka vaccinationsfrekvensen globalt
Vaccinera personer med immunbrist
Även vissa grupper av patienter med immunbrist, som därmed är extra känsliga för covid 19-infektion, ner till 12 års ålder och i vissa fall ännu yngre, bör erbjudas vaccination.
– Deltavarianten ställer nya krav på smittskyddsarbetet och vården och detta är troligen inte den sista varianten vi ser. De vacciner vi har i dag fungerar bra mot delta och de måste nå ut till så många som möjligt, säger Gunilla Karlsson Hedestam, vaccinimmunolog vid Karolinska Institutet.
Vaccin till barn mellan 12 och 15 år
Om smittspridningen fortsätter att öka under hösten, menar expertgruppen vidare att ungdomar mellan 12 och 15 år bör erbjudas vaccination, något som redan sker i grannländerna. Experterna anser också att det är viktigt att arbeta aktivt med att öka vaccinationstäckningen generellt, såväl i Sverige som internationellt, där Sverige kan ha en viktig roll att spela.
– Pandemin är global och det som händer i andra länder påverkar oss i Sverige. Hög smittspridning ökar risken för uppkomsten av nya virusmutationer. Vi behöver bevaka de olika varianterna, särskilt de som visar sig ha nya biologiska egenskaper, säger Gunilla Karlsson Hedestam.
Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19:
Staffan Normark (ordförande), professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet, Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi, tidigare rektor för Uppsala universitet, Ari Helenius, professor i biokemi vid ETH Zürich, Schweiz, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, Annika Linde, virolog, adjungerad professor och tidigare statsepidemiolog, Maria Masucci, professor i virologi vid Karolinska Institutet. Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska Institutet, gunilla.karlsson.hedestam@ki.se, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi, Göteborgs universitet, jan.holmgren@microbio.gu.se
– Detta är ett viktigt fynd som kan förhindra onödiga undersökningar av friska personer, säger David Lundgren, doktorand vid Umeå universitet.
För många patienter som fått besked om att ett avföringsprov haft förhöjda värden av kalprotektin, visar en så kallad koloskopiundresökning att tarmarna är i helt normalt skick.
Koloskop är ett instrument som består av en cirka 1,5 meter lång mjuk slang som förs in via ändtarmsöppningen, för att upptäcka om det finns inflammation, sår, tumörer eller andra problem i tarmen.
Undvika onödiga undersökningar
Så många som var tredje patient med normal tarmstatus hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte heller någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen, visade studien.
För att undvika onödiga undersökningar och minska oron för patienterna är det viktigt att hitta sätt att utesluta magtarmsjukdom hos dessa patienter, menar David Lundgren.
– Man kan fortfarande använda kalprotektin som en faktor vid bedömning av om det finns anledning till fler undersökningar. Men det bör inte vara den enda faktorn utan måste kombineras med en bedömning av om det finns symtom eller annat skäl att misstänka sjukdom i mage och tarm, säger David Lundgren.
De aktuella studierna visar att om det saknas symtom eller annan misstanke om sjukdom i magsäck eller tunntarm, behöver ingen ytterligare undersökning utföras i denna patientgrupp enbart med kalprotektinfyndet som grund, visar studierna.
Magsårsmedicin höjer kalprotektinvärdena
De visar också att exempelvis läkemedel med protonpumpshämmare, som är vanligt i läkemedel mot magsår och magkatarr, kan orsaka stegrade kalprotektinvärden. Det är sedan tidigare känt att även ålder och antiinflammatoriska läkemedel också kan leda till förhöjda kalprotektinvärden, men det gick nu att se att det fanns en ännu starkare koppling mellan förhöjda värden och protonpumpshämmare.
Fler fynd om magtarmsjukdom
Personer med tarmsjukdomen ulcerös coli har inte mer av irritabel tarm jämfört med friska, när slemhinnan väl är läkt, visar en av studierna för för avhandlingen.
Kalprotektin i avföring är en bra markör för läkt slemhinna, men även lätt förhöjda kalprotektinvärden korrelerar med diarré. Därför är det viktigt att förstå att IBS-symtom kan vara orsakade av låggradig inflammation och behandlingen då kan behöva intensifieras, är en annan slutsats.
I studien upptäcktes även förhöjda inflammatoriska markörer i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom 1 – 15 år före diagnos. Det kan leda till att man i framtiden kan hitta och sätta in behandling tidigare i denna patientgrupp och på så sätt få en bättre prognos.
Tre av studierna för avhandlingen är baserade på data från 1263 patienter som genomgått koloskopi vid endoskopienheten i Umeå. Förutom koloskopiundersökningen har deltagarna lämnat fekalt kalprotektin, besvarat frågor om aktuell medicinering och fyllt i självskattningsskalor avseende till exempel funktionella tarmbesvär. Den fjärde studien är en observationsstudie med data från Västerbottenprojektet och mammografiscreeningkohorten. Blodprov sparade i biobanken från patienter som finns med i dessa två kohorter och som senare utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom har analyserats avseende CRP (protein i blodet som kan användas för att undersöka om det finns en infektion eller en inflammation i kroppen), albumin (blodets vanligaste protein) och kalprotektin.
– Trots att hjälm är en självklarhet drabbas många av hjärnskakningar i sitt idrottsutövande. I vår forskargrupp tittar vi på vad det är som orsakar hjärnskakningar i ishockey. Vi behöver veta mer om det för att kunna sätta in rätt åtgärder och få ner antalet hjärnskakningar, säger Mikael Swarén, forskare i idrotts- och hälsovetenskap vid Högskolan Dalarna.
De specialutvecklade tandskydden har spelare haft på sig under träningar och matcher i högsta herr- och damserien i Sverige. Tandskydden skickar signaler till en dator och forskarna kan observera hur mycket våld huvudet utsätts för och i vilka situationer det sker.
– Vi kunde bland annat se att målvakter var särskilt drabbade. Det bidrog till en ny regel som förbjuder andra spelare och deras klubbor från att befinna sig i målgården. Efter det kunde vi se en dramatisk nedgång i antalet hjärnskakningar, säger Mikael Swarén.
Fyra till sex hjärnskakningar i veckan
I högsta herr- och damserierna SHL och SDHL i ishockey drabbas sammanlagt fyra till sex spelare av hjärnskakningar varje vecka under säsong.
– Trots att damer enligt reglerna inte får tacklas är det alltså lika många som drabbas av hjärnskakningar i damhockey som herrhockey per spelad match. I vårt forskningsprojekt vill vi ta reda på om damer är lika mycket utsatta för våld trots att de inte får tackla varandra, säger Mikael Swarén.
I ett kraftvärmeverk eldar man med bland annat träflis för att hetta upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme till bostäder. Men behovet av fjärrvärme har minskat, både till följd av bättre isolering i husen och på grund av klimatförändringar. Samtidigt är Sverige i behov av bioolja som kan bli biodrivmedel för klimatvänligare transporter och som ersättning till fossil olja inom kemikalieindustrin.
Göra bioolja av träflis
Mot den bakgrunden har forskare, tillsammans med det kommunalägda energibolaget Kraftringen i Lund, undersökt ifall kraftvärmeverket i Örtofta kan vidareutvecklas och börja producera bioolja av sitt träflis.
– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.
Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.
– Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger hon.
Kan dubbla mängden biodrivmedel
I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.
I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.
Energibolaget Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.
– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.
Bidrag att söka
De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.
– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.
Levande träd binder betydande mängder koldioxid från atmosfären och spelar därför en viktig roll i klimatregleringen. När träden dör börjar kolet frigöras. I döda träd som finns kvar i skogen, så kallad död ved, går denna process långsamt, speciellt i våra nordliga skogar. Men globalt har processen stor betydelse.
Den mängd kol som finns lagrad i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären.
Döda träd spelar roll för klimatet
Nu har forskare världen över, för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar också att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.
Ansvarig för försöken i det nordligast belägna testområdet är Joakim Hjältén, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
– Trots att nedbrytningen av död ved och omsättningen av de näringsämnen som den innehåller är en av de viktigaste processer som pågår i våra skogar har vi fram till i dag haft väldigt begränsad kunskap om de döda trädens roll i kolets globala kretslopp, säger han.
Snabbare nedbrytning i varmt klimat
I studien har forskarna undersökt nedbrytningshastigheten hos död ved världen över för att få kunskap om hur denna process påverkar klimatet. Död ved från fler än 140 trädarter fördelade på 55 testområden över sex kontinenter har använts i försöket.
Död ved i nordlig skog. Bild: Joakim Hjältén
För att undersöka vilken roll som insekterna som lever av död ved spelar placerades hälften av den döda veden i nätburar för att hindra att insekter koloniserade veden och bidrog till nedbrytningen.
– Globalt är det tydligt att nedbrytningshastigheten hos död ved och insekternas bidrag påverkas av temperatur och nederbörd. I varma områden såg vi att hög nederbörd påskyndade nedbrytningen medan den saktade ned nedbrytningen i kallare områden, säger Joakim Hjältén.
Kolutsläpp från död ved
Frigörelsen av kol från död ved är en naturlig process där ett mycket stort antal organismer är inblandade. Mängden kol som frigörs från död ved årligen världen över beräknas i studien till 10,9 gigaton, vilket motsvarar ungefär 115 procent av utsläppen från fossila bränslen.
– När vi jämför dessa siffror är det viktigt att komma ihåg att nedbrytningen av döda träd är en naturlig process, medan kolutsläpp från fossila bränslen är helt skapade av oss människor, säger Joakim Hjältén.
När kolet frigörs binds delar av kolet i marken medan resterande går upp i atmosfären.
Huvuddelen, 93 procent av kolflödet, kommer från tropiska skogar på grund av de stora volymer död ved som finns i dessa skogar och den snabba nedbrytningen. Nedbrytningen i skogar på kallare breddgrader, som våra, är mycket långsammare och död ved lagrar kol mycket längre i dessa regioner.
Insekter påverkar kolets kretslopp
Studien visar även att insekterna har en stor roll i kolets kretslopp. Globalt bidrar de med nästan en tredjedel av nedbrytningen av död ved, huvudsakligen i tropikerna, medan insekternas bidrag till nedbrytningen i mera nordliga temporala och boreala skogar är litet. Ett förändrat klimat kan alltså påverka både nedbrytningshastigheten och med stor sannolikhet de organismer som är inblandade i processen.
– I en tid då vi redan ser en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden globalt visar den här studien att både klimatförändringar och en förlust av insektdiversitet skulle kunna påverka både kol- och näringsomsättningen i våra skogsekosystem, säger Joakim Hjältén.
Joakim Hjältén, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, joakim.hjalten@slu.se
Enkla och billiga pellets av salt kan enkelt mäta stråldoser vid ofrivillig exponering, och kan även användas inom sjukvården och kärnkraftsindustrin. När saltet pressas samman till pellets förenklas hanteringen och dess egenskaper att mäta strålning förbättras. 102 olika undersökta hushållssalter från 47 länder har visat sig vara lämpliga att använda för att mäta eller beräkna strålning, visar en avhandling vid Lunds universitet.
Dagens alternativ för att mäta stråldoser med så kallade dosimetrar är oftast dyra och komplicerade. I Sverige är tillgången till dosimetrar centraliserad eller hanteras av privata företag, vilket gör det dyrt att tillhandahålla individuella dosimetrar. Att hushållssalt (natriumklorid) är känsligt för joniserande strålning och kan användas för att uppskatta stråldoser vet man sedan tidigare.
– Vanligt hushållssalt är billigt och erbjuder ett enkelt och tillgängligt komplement för att snabbt mäta stråldoser på individer eller i en omgivning. Särskilt användbar kan metoden vara i länder med begränsad tillgång till de dyra kommersiella alternativen, och även i Sverige kan den fungera som ett mer tillgängligt komplement, säger Lovisa Waldner, sjukhusfysiker och doktorand knuten till forskargruppen medicinsk strålningsfysik vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.
Mäter hur farlig strålningen är
Dosimeter, stråldosmätare eller dosmeter är ett instrument som anger hur stor stråldos någon blivit utsatt för, och en uppskattning av hur farlig bestrålningen är för hälsan. Joniserande strålning är ett samlingsnamn för strålning som slår ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning är antingen elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (alfa- , beta-, och neutronstrålning).
Joniserad strålning kan gör dig sjuk
All exponering av joniserande strålning ökar risken för framtida hälsoproblem, till exempel cancer. För yrkesverksamma med joniserande strålning på till exempel sjukhus och inom kärnkraftsindustrin finns därför behov av strålskydd och stråldosmätningar för att undvika negativa hälsoeffekter.
För att kontrollera att individernas exponering håller sig inom lagstadgade dosgränser övervakas all personal som arbetar med strålning med dosimetrar. Lovisa Waldner menar att vi ständigt behöver kunna uppskatta stråldoser på bättre och effektivare sätt utöver de kommersiella alternativ som finns i dag.
– Oavsett om det handlar om människor som blivit exponerade för joniserande strålning vid en olycka med radioaktiva ämnen eller för att mäta stråldoser på ett sjukhus skulle vår metod på sikt kunna förbättra strålskyddet, och strålningsmiljön skulle bli säkrare för både personal och patienter.
Mäter riskerna innan strålning
Lovisa Waldner använde sig av metoden optisk stimulerad luminiscens (OSL) för att testa och mäta stråldoser. Mättekniken optisk stimulerad luminiscens innebär att ta hjälp av blått ljus från lysdioder för att bestämma stråldosen, och har tidigare använts för tillämpningar inom retrospektiv dosimetri där stråldoser uppskattas efter en bestrålning.
I avhandlingen har saltpellets fokuserat på att mäta prospektiva, eller planerade, exponeringar. Vid prospektiva mätningar placeras dosimetern ut i förväg, innan strålningsexponeringen, på en plats eller en person där man vill uppskatta en stråldos.
När forskarna mäter stråldoser vill de ha samma respons vid varje mätning oavsett energier, och för att minska osäkerheten vid avläsning kalibrerades varje saltpellet individuellt med ett optimerat utläsningsprotokoll. Dock finns just nu ett begränsat antal avläsningsenheter, menar Lovisa Waldner.
– Så länge saltet har förberetts innan exponeringen visas goda dosimetriska egenskaper för saltpelletter. Vi kunde även se att signalen i saltet vi testade var stabil och behölls över tid, i minst en månad. Pelletternas egenskaper visar sig ha goda förutsättningar för att genomföra långa och kontinuerliga mätningar eller mätningar med fördröjning mellan bestrålning och utläsning av signalen, även vid mycket låga stråldoser, säger Lovisa Waldner.
Strålningsdetektor med hushållssalt
I sitt avhandlingsarbete har Lovisa Waldner tagit fram en egen strålningsdetektor med hushållsalt. För att förenkla hanteringen har saltet pressats samman till små runda pelletter. Resultaten visade att pelletternas egenskaper lämpar sig bra för dosimetri i strålutsatta miljöer som sjukhus och forskarna tror att de även skulle fungera väl inom kärnkraftsindustrin. Avhandlingen undersökte dessutom 102 olika salter som samlats in från olika delar av världen som alla bekräftades vara lämpliga för att mäta stråldoser, oavsett om de hade tillsatser som jod och antiklumpmedel eller om det var ett berg- eller havssalt.
Lovisa Waldner, doktorand vid institutionen för translationell medicin (medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet, och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus, lovisa.waldner@med.lu.se.
Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt.
Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.
– Sedan 1990-talet har det blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet. Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande skola och skolpolitik.
Elever i Sverige mer stressade
Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester också finns frågor som mäter elevernas känsla av tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Skolbarns hälsovanor. Elevers svar från perioden 2000–2010 har jämförts med svar från 2012 och framåt.
– Vi ser då en stark försämring för svenska elever efter införandet av läroplanen LGR 11. Vi jämför svenska elever med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige. Andelen elever som anger att de inte känner att de hör hemma i skolan, eller känner stress över skolarbetet, har ungefär fördubblats under perioden.
Betyg i sexan minskar självförtroendet
När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade för elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Den första gruppen elever som fick betyg i årskurs sex i det nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg i sexan.
– Studien visar att reformen ökade stressen och minskade elevernas självförtroende. Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse med livet, säger Björn Högberg.
Betyg i årskurs sex minskade livsglädjen
Umeåforskarna har undersökt hur betyg i årskurs sex påverkar elevernas välmående.
I denna studie används data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Forskarna jämför elever som går i årskurs sju läsåret 2013 – 2014, som är de första eleverna som får betyg enligt den nya reformen, med elever i årskurs fem och nio som inte fått betyg i sexan.
– Vi ser då att eleverna i sjuan upplever betydligt högre stress och lägre självförtroende än de andra eleverna. Vi jämför också med övriga skandinaviska länder och vi ser bara den här utvecklingen i Sverige, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Eleverna i sjuan har också fler symptom som tolkas som uttryck för dålig psykisk hälsa. Dit hör bland annat sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och nedstämdhet.
– Man vet att symptom på psykisk ohälsa ökar ju äldre eleverna blir, men sedan betyg infördes i årskurs sex är sjuorna nu mer lika dem i årskurs nio. Våra analyser tyder också på att elever som fick betyg i årskurs sex fick lägre tillfredställelse med livet.
Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Elever på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom.
Elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig mest främmande i skolan. Och flickor, oavsett social bakgrund är mest stressade.
– Flickor känner sig betydligt mer stressade än på 90-talet och skolstressen är också mer skadlig för dem än för pojkarna. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på ett annat sätt än vad den gör för pojkarna.
Stress i skolan har fördubblats
1997 kände 23 procent av flickorna sig mycket stressade av sitt skolarbete. 2018 har den gruppen vuxit till 50 procent. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till 31.
Flickor drabbas mer av psykisk ohälsa
I en studie från 2019 undersöker en grupp forskare vilken roll skolan spelar för ungas psykiska ohälsa.
Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. En fråga som ställs är: ”Hur stressad känner du dig av ditt skolarbete?” Andelen elever i årskurs 5, 7 och 9 som svarar att de är ganska eller mycket stressade har sedan 2009/2010 förändrats så här:
– Stressen hos flickorna har alltså fördubblats sedan läroplanen LGR 11, i kombination med att fler nationella prov och tidigare betyg infördes, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete och en av forskarna bakom studien från Umeå universitet.
– Vi anser att den ökande psykiska ohälsan, särskilt hos flickors, delvis beror på ökad skolrelaterad stress, vilket i sin tur kan kopplas till förändringar i skolan. Det är inte den enda orsaken men förklarar en stor del av ökningen.
– Skolan betyder mer för flickors identitet och självkänsla, de har högre ambitioner och är mer beroende av goda studieresultat för sina möjligheter senare i livet. Utbildning är flickors möjlighet att slå sig fram i livet, att få ett bra jobb och tjäna pengar, säger Björn Högberg.
Att elever blir mer stressade och oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning. Hon är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och i en studie (som ännu inte är publicerad) jämförs hur elever födda 1998 och 2004 psykologiskt och socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick betyg först i årskurs åtta och hade få nationella prov. Eleverna födda 2004 har betyg från årskurs sex, har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får betyg i det nya systemet.
Skolreformerna har lett till större skillnader mellan eleverna
– Vi har enkätdata från 10 000 elever i årskurs nio. De känner mer oro över att inte klara prov och för att få låga eller underkända betyg och de har sämre självförtroende. Det är tydligt att 04-orna mår sämre både psykologiskt och socialt än eleverna födda -98, säger Alli Klapp.
Precis som Björn Högberg ser hon att skolreformerna också lett till ökade skillnader mellan eleverna.
– Våra data stärker bilden av att barn med lågutbildade föräldrar mår sämst. Kön tycks också vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna.
Finns det någon reform som har haft särskilt stor betydelse för att öka stressen hos eleverna?
– Det är flera förändringar som skett sedan 2011 – 2012 som inneburit ökade krav på elevernas prestationer. Men införandet av betyg i årskurs sex tillsammans med skärpta krav för behörighet verkar vara det som påverkat deras välmående mest, säger Alli Klapp.
Det visar också en forskningsöversikt som Alli Klapp gjort tillsammans med tre andra forskare. Studien är en genomgång av svensk och internationell forskning mellan år 2002 och 2014 om hur elever påverkas av betyg.
– Vi hittar då inte några positiva effekter av betyg i årskurs sex. Och för lågpresterande elever ser vi en negativ effekt: De får en sämre betygsutveckling längre fram i skolan om de fått betyg i årskurs sex.
Ökad konkurrens i jakten på bra betyg
Eleverna själva känner ofta att betygen är livsviktiga. Det har Björn Högberg sett i djupintervjuer med elever.
– Redan när de är tio, femton år säger de att ”om jag inte klarar skolan blir jag ingenting som vuxen. Jag blir en nobody”. Akademisk utbildning uppfattas som avgörande för vilka möjligheter man får i livet. Det är en framtidssyn som skapar svallvågor genom hela systemet.
De högpresterande eleverna är stressade för att det blir större konkurrens i toppen när fler vill in på prestigeutbildningar. Och hos eleverna längst ner i prestationshierarkin finns oron för att hamna i samhällets marginaler.
– Där är stressen och osäkerheten allra störst. Utan tillräckligt höga betyg för att komma in på en utbildning eller utan gymnasieexamen tror eleverna att de aldrig får en plats i arbetslivet, säger Björn Högberg.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
De är sällsynta, utrotningshotade och svårstuderade. Glasögonbjörnen är den enda björnarten på södra halvklotet, och hittills har mycket lite varit känt om den skygga björnen som sägs vara förlagan till sagans Paddington.
Nu har ett forskarteam fått fram tidigare okänd kunskap om björnarten, under en fem månader lång expedition i Anderna i Peru. Det är den första expeditionen som lyckats studera glasögonbjörnar på nära håll i det vilda, under en längre tid.
Gyllenfärgad päls förvånar
Utöver att få fram värdefull information om djurens levnadsmönster och population gjorde forskarna en överraskande upptäckt. Bland glasögonbjörnarna, vars pälsar är svarta eller mörkbruna, upptäcktes en individ med ljust gyllenbrun päls – som därmed var slående lik den populära filmbjörnen Paddington.
– Det är ovanligt med färgförändringar hos björnar och den här nästan gyllenfärgade nyansen har – såvitt vi vet – inte rapporterats hos någon glasögonbjörn tidigare. Det var fantastiskt att se, och den såg precis ut som Paddington i filmerna, säger Wilhelm Osterman, doktorand i biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till forskningsartikeln om expeditionen.
Enligt Wilhelm Osterman går det inte att med säkerhet säga vad som ligger bakom färgförändringen.
– Det kan handla om en genetisk mutation, vilket kan vara ett tecken på inavel – exempelvis på grund av en minskande population. Men det kan också vara en slumpmässig förändring, säger han.
Små ytor kan vara viktiga för björnarna
Under expeditionen såg forskarna betydligt fler björnar än väntat; 64 björnobservationer gjordes under hela studien och ibland observerade forskarna upp till fyra individer samtidigt. Genom att identifiera björnar ifrån foton beräknades tätheten av björnar till cirka 10 per 100 kvadratkilometer, vilket är en betydligt högre täthet än vad tidigare studier visat. Resultaten är förvånande eftersom glasögonbjörnarna vanligtvis lever utspridda över stora ytor, och forskarnas slutsats är att björnarna lockades till området av den goda tillgången på mat.
– Att björnarna använde en liten yta för att söka föda och att det var många björnar där samtidigt tyder på att små områden kan vara avgörande för att skydda arten på lång sikt. Att identifiera sådana ytor och se till att de inte exploateras kan därmed bli en viktig pusselbit i en bevarandestrategi för björnarna, som hotas av avskogning och ett ökat jordbruk, säger Wilhelm Osterman.
Glasögonbjörn i Anderna. Bild: Wilhelm Osterman
Jordbruket hotar glasögonbjörnarna
Glasögonbjörnar lever i Sydamerika och är det största rovdjuret på kontinenten. De är mycket skygga och äter främst växter, men även insekter, fåglar och gnagare.
Glasögonbjörnen klassificeras som hotad (sårbar) av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN). Det finns cirka 20 000 könsmogna individer i världen. Antalet minskar stadigt på grund av att deras livsmiljöer försvinner, bland annat på grund av expansion av jordbruk.
Björnen Paddington ska föreställa en glasögonbjörn från Peru. Till skillnad från Paddington är dock glasögonbjörnarnas pälsar mörka – med undantag från den unika, gyllenfärgade björn som forskarna nu har upptäckt. Glasögonbjörnar har fått sitt namn av att de har vita markeringar i pälsen som liknar glasögon runt bägge ögon.
Samexistens mellan björn och människa möjlig
Han betonar att det är en stor fördel om det ibland kan räcka med att skydda mindre, särskilt viktiga ytor för björnarna, eftersom större reservat inte alltid är en möjlighet.
– För lokalsamhället blir det lättare att acceptera att ett mindre område skyddas, vilket ökar möjligheten för samexistens mellan glasögonbjörnen och människan, säger Wilhelm Osterman, som understryker att hotet mot den minskande björnpopulationen måste tas på allvar.
– Glasögonbjörnen är otroligt viktig för ekosystemet, den är en effektiv fröspridare och har stor betydelse för vegetationen. Jag hoppas att vår studie kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med att bevara glasögonbjörnarna, säger han.
Expeditionen: spanade på glasögonbjörnar från en platå
Forskningsexpeditionen genomfördes i regionen Copal i Anderna i norra Peru, där forskarna kunde studera glasögonbjörnarna från en platå med överblick över ett område dit glasögonbjörnarna kom för att söka mat. Expeditionen leddes av Wilhelm Osterman vid Göteborgs universitet, i samarbete med en forskargrupp från Martin Luther University Halle-Wittenberg och Stony Brook University. Forskarna samarbetade också med en lokal NGO (non-governmental organisation) som bidrog i arbetet med att studera björnarna.
Kontakt:
Wilhelm Osterman, doktorand vid Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap, wilhelm.osterman@bioenv.gu.se
Göran Nygren är forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och har nyligen disputerat med avhandlingen Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker.
– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, säger han.
Lägger mycket tid på skolarbetet
3 resultat ur avhandlingen ”Jag vill ha bra betyg”:
Skolan handlar om att prestera, bli bedömd och få höga betyg – enligt eleverna
De elever som får höga betyg lägger mycket tid på skolarbetet hemma och får omfattande stöd från sina föräldrar
Skolsystemets utformning ger elever från familjer med akademiska traditioner ett nästan ointagligt stort försprång
I sin avhandling presenterar Göran Nygren tre huvudresultat:
1. Att prestera och få höga betyg är det viktigaste med skolan enligt eleverna
För de flesta elever handlade skolan om att bedömas – inte om lärande eller att få kunskaper.
Elever med höga betyg hade fler och mer sammansatta strategier för skolarbetet än sina klasskamrater. De ansåg att språkliga färdigheter var viktiga och de lade ner mycket tid och kraft på skolarbete i skolan och i hemmet. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlade skolan om att prestera genom att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga examinationsresultat och betyg som kvalificerade dem till önskvärd gymnasieutbildning. Deras skolvardag innebar att ständigt prestera, examineras, bedömas och betygsättas.
Rädsla för att misslyckas
Andra kännetecknande drag var individens ansvar, självständighet, disciplin och konkurrens. Många var rädda för att misslyckas med examinationerna och betygen och flera av dem hade erfarenheter av arbetstoppar med ohälsa som stress, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter.
– Det är allvarligt att de flesta elever utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till skolan och kunskap – att det bara handlar om att få höga betyg för att bli antagen till önskvärt gymnasium och program. Det var endast en mindre grupp elever som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid. Det här är alarmerande för ett samhälle som vill vara en kunskapsnation, säger Göran Nygren.
2. Att plugga mycket hemma och få stöd från föräldrar är avgörande för höga betyg
Nästan alla elever med höga skolresultat i studien hade gemensamt att de hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska traditioner. Föräldrarna hade akademiska ämneskunskaper och färdigheter och flera även pedagogiska, vilka var viktiga resurser i elevernas skolgång. Eleverna fick ett omfattande föräldrastöd i skolarbetet och föräldrarna kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Helhetsbilden är att det omfattande hemarbetet i kombination med de resursstarka föräldrarnas stora och sammansatta engagemang i sina barns skolgång fick effekten att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser.
– För att förstå och förklara elevers höga skolresultat är det nödvändigt med ett helhetsperspektiv på elevers skolarbete, både i skolan och i hemmet, och på deras utbildningsresurser. Avhandlingen visar vikten av att uppmärksamma hur sociala, ekonomiska och utbildningsrelaterade resurser och villkor inverkar på elevers skolgång och betyg, säger Göran Nygren.
3. Utifrån hur skolarbetet är organiserat idag ger det elever med akademisk bakgrund stort försprång
Skolan ger inte en likvärdig utbildning, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregationen.
Göran Nygrens avhandling visar hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem, och hur andra missgynnas. Effekten blir social reproduktion av elevers utbildnings- och livsbanor och aktualiserar skolans svårigheter att verka för likvärdig utbildning, likvärdiga livschanser och social rättvisa. Skolans elevideal, kunskapsnorm och organisering av skolarbetet fick effekten att övre medel- och medelklasseleverna med akademiska traditioner i familjen och släkten hade en fördel som var nästintill ointaglig för de övriga eleverna.
– Den här studien visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser, den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, konstaterar Göran Nygren.
Så gick forskningen till:
I sin avhandling undersöker Göran Nygren hur högstadieelever uppnår höga betyg på skolor som också har högre resultat än genomsnittet. Undersökningsperioden är 2000–2020. Studien är etnografisk och bygger på observationer, intervjuer och samtal. Forskningsmaterialet är i huvudsak insamlat under åren 2000–2010 i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare.
Göran Nygren, institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet, goran.nygren@etnologi.uu.se
Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk.
– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på autoimmunitet uppstår, säger Markus Lundgren överläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet som leder den svenska delen av Sint1a-studien.
Tecken på typ 1-diabetes syns i blodet
Autoimmunitet innebär att kroppens immunsystem, vars uppgift är att skydda oss mot främmade bakterier och virus genom att upptäcka och förstöra dem, istället vänder sig mot kroppens egna vävnader. Autoantikroppar är markörer som bildas som en reaktion på detta.
Diabetesautoantikroppar (öcellsautoantikroppar) förekommer i blodet i ett förstadium till typ 1-diabetes och är ett tecken på att immunsystemet börjat förstöra kroppens egna insulinproducerande celler.
Typ 1-diabetes: kroppen förstör sin egen insulinproduktion
Typ 1-diabetes är en livslång sjukdom utan bot. Sjukdomen är autoimmun vilket innebär att kroppen förstör de egna insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Insulin är ett hormon som öppnar cellerna så att de kan ta upp näring (glukos) från blodet efter att man ätit. Utan insulin stannar glukosen kvar i blodet vilket leder till skador på ögon, njurar och hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Hälsosam tarmflora stärker immunförsvaret
Barnen i Sint1a är bara sex veckor när de går med i studien. Hälften lottas att få ett tillskott av probiotika Bifidobacterium Infantis (B. infantis EVC001) att blanda ut i maten och hälften får placebo (en verkningslös substans).
– Tidigare studier har visat att en hälsosam tarmflora minskar graden av inflammation och att det hjälper immunsystemet att skilja på farliga och ofarliga inkräktare, säger Markus Lundgren.
Studien som heter Sint1a (Supplementation with B. Infantis for Mitigation of Type 1 Diabetes Autoimmunity) startar i slutet på augusti och är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Polen och Sverige som erbjuder screening av nyfödda.
Gener ökar risken för typ 1-diabetes
Barn som visar sig ha specifika riskgener har en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes och kan medverka i kliniska studier med målet att fördröja eller förhindra sjukdomen (se faktaruta om GPPAD). Hittills har 245 000 nyfödda screenats runtom i Europa. I Sverige utförs screeningen i Skåne.
Sint1a är en systerstudie till Point-studien där forskarna inom GPPAD undersöker om insulinpulver som ges via munnen kan träna immunsystemet att känna igen insulin så att attacken mot de egna insulincellerna undviks.
– Eventuellt skulle vi i framtiden kunna kombinera dessa båda strategier för att optimera de förebyggande insatserna, säger Markus Lundgren.
Kan probiotika förebygga en autoimmun reaktion?
Syftet med Sint1a är att undersöka om probiotika (B Infantis EVC001) kan främja en hälsosam tarmflora och på så sätt stärka immunsystemet så att det förhindrar utvecklingen av diabetsautoantikroppar. Barn som i screening visat sig ha specifika riskgener kan delta. Studien är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Storbritannien, Polen, Belgien och Sverige och finansieras av en amerikansk stiftelse; Leona M and Harry B Helmsley Charitalbe Trust.
– Min forskning bygger på data som samlats in under ett års tid från patienter som vårdats på akutvårdsavdelningen i Kalmar för akuta buksmärtor. I samband med vårdtillfället fyllde patienterna i instrument för personlighet och för psykiska tillstånd som till exempel depression. Journaldata om medicinering, fysiska diagnoser och vårdtider har också samlats in, säger Erik Lexne som är ST-läkare inom allmänmedicin vid Färjestadens hälsocentral, specialist inom psykiatri och doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet.
Patienternas diagnoser delades in i tre grupper;
buksmärtor utan organisk förklaring
buksmärtor med organisk förklaring
och organisk dyspepsi det vill säga magsår, refluxbesvär och magkatarr.
Forskaren har också data samlats in från 10-15 år efter vårdtillfället, om receptförskrivning av läkemedel mot depression och ångest.
– Designen på forskningen gör det möjligt att studera skillnader i psykiatriska faktorer, som personlighet och psykiska symptom, mellan de diagnostiska grupperna och långtidsuppföljning, säger Erik Lexne.
Magsmärta förutsäger behov av psykofarmaka
Analyser av alla data visar på skillnader i personlighet, psykiska symptom och självupplevd hälsa, personlighetens och diagnosens betydelse för upplevd hälsa samt förskrivning av läkemedel mot depression och ångest, mellan grupperna.
Studien visar att patienter med buksmärta som söker akutvård ofta har psykiska symptom, ångestrelaterade personlighetsdrag och sämre uppfattad hälsa.
Denna trend är särskilt tydlig hos patienter med diagnosen syraberoende organisk magsår, refluxbesvär och magkatarr. Och i mindre grad patienter med en diagnos av ospecifik buksmärta. Dessa faktorer förutsäger också framtida recept på depression och ångestläkemedel.
– Resultaten tyder på att patienter som kommer till akutvård med akut buksmärta eventuellt kan dra nytta av psykiatrisk konsultation, säger Erik Lexne.
Erik Lexne, ST-läkare allmänmedicin, specialist inom psykiatri och doktorand i biomedicinsk vetenskap, erik.lexne@regionkalmar.se
Antibiotika påverkar bakteriefloran i tarmen, vilket tros vara en orsak till den ökade cancerrisken.
– Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är i många fall nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig, säger Sophia Harlid, cancerforskare vid Umeå universitet..
– Detta framförallt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens men också för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer, som den här studien visar.
Ökad cancerrisk i den högra delen av tjocktarmen
Forskarna kunde se att både män och kvinnor som använt antibiotika under sammanlagt mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att få cancer i den högra delen av tjocktarmen dit maten når först efter tunntarmen, jämfört med personer som inte fått någon antibiotika alls.
För vänstersidig tjocktarmscancer sågs däremot ingen förhöjd risk. Inte heller risken för ändtarmscancer påverkades av antibiotika hos män, medan kvinnor som ätit antibiotika hade något minskad förekomst av cancer i just ändtarmen.
Den förhöjda risken för tjocktarmscancer kunde ses fem till tio år efter antibiotikaanvändningen. Även om riskökningen var störst för de som använt mest antibiotika, gick det att se att också enstaka antibiotikakurer gav en visserligen mindre men statistiskt säkerställd ökning av cancerrisken.
Registerstudie
Den aktuella studien är en registerstudie där forskarna har studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm, i det svenska kolorektalcancerregistret under åren 2010 – 2016. De har jämförts med en kontrollgrupp om 200 000 matchande cancerfria individer i totalbefolkningen. Uppgifterna om personernas antibiotikaanvändning är hämtade från läkemedelsregistret från 2005 – 2016. Den svenska studien bekräftar i stort resultaten från en tidigare något mindre brittisk studie.
För att närmare förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen, studerade forskarna även ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte är antibiotika och som inte påverkar tarmfloran.
Det fanns ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer hos personer som använt läkemedlet vilket talar för att det är just antibiotikans påverkan på tarmfloran som ökar risken för cancer. Studien gäller enbart antibiotika som intas oralt, men även om antibiotikan tas intravenöst direkt i blodet, kan bakteriefloran i tarmsystemet påverkas.
– Det finns absolut ingen anledning till oro bara för att man har ätit antibiotika. Riskökningen är måttlig och den absoluta risken för individen påverkas ganska lite. Sverige är även på väg att införa allmän screening för kolorektalcancer. Precis som vid andra screeningprogram är det viktigt att delta så att eventuell cancer kan upptäckas tidigt eller till och med förebyggas eftersom även förstadier ibland kan tas bort, säger Sophia Harlid.
Sophia Harlid, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sophia.harlid@umu.se
För den som har förmaksflimmer, en form av rytmrubbning i hjärtat, är risken att få en stroke fem gånger högre. Symtomen blir dessutom ofta svårare eftersom extra stora blodproppar kan bildas i hjärtat, lossna och riskera att täppa igen större blodkärl i hjärnan. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke.
När man i vården upptäcker att någon har förmaksflimmer sätter man in förebyggande behandling, men det sker ingen screening av befolkningen för att hitta dessa personer.
– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger Emma Svennberg, som är specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet.
Symtom på förmaksflimmer
En del märker inte att de har förmaksflimmer, medan andra får stora besvär.
Vanliga symtom:
Hjärtat slår hårt och fort
Pulsen slår oregelbundet
Du kan känna dig andfådd och svag vid minsta ansträngning
Alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland, inkluderades i studien. Deltagarna slumpades till att antingen bli inbjudna till screening eller till kontrollgrupp, som fick sedvanlig vård. Av dem som bjöds in till screening valde 7 165 personer att delta. De fick fylla i en hälsodeklaration och registrera så kallad tum-EKG, där tummarna placeras på en EKG-dosa som mäter hjärtats elektriska aktivitet.
De som inte hade förmaksflimmer fick med sig dosan hem i 14 dagar och mätte sitt EKG morgon och kväll. Om dosan registrerade rubbningar i hjärtats rytm fick deltagarna träffa en kardiolog och initiera blodförtunnande behandling om det saknades kontraindikationer. Samtliga 28 000 individer följdes därefter i minst fem år.
Minskad risk för stroke, blödning och död
Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats och denna grupp hade även lägre förekomst av död, stroke och allvarlig blödning än kontrollgruppen.
– 31,9 procent av dem i screeninggruppen fick en negativ händelse (ungefär: händelse som medfört något oönskat, redaktionens kommentar) jämför med 33 procent i kontrollgruppen. Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog och det är möjligt att vi hade sett en tydligare skillnad om fler personer hade dykt upp för screening. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, adjungerad lektor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Minst 2 300 fall av stroke eller död kan undvikas per år i Sverige om den studerade screeningen tillämpas nationellt, enligt forskarna.
Screeningen är kostnadseffektiv
Forskarna gjorde också en hälsoekonomisk analys som presenterats på den europeiska hjärtkongressen ESC och som visar att screening är kostnadseffektivt.
– Resultaten betyder att beslutsfattare nu kan gå vidare med att ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka hur det ser ut i andra sjukvårdssystem i andra länder och olika etniska befolkningsgrupper, och även om andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.
Emma Svennberg, forskare och specialistläkare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, emma.svennberg@sll.se, Johan Engdahl, adjungerad lektor och överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, johan.engdahl@sll.se.
När en Airbus slår eld strax efter start fattar kapten Chesley Sullenberger ett blixtsnabbt beslut, att landa i Hudson River i New York, och räddar samtliga passagerare.
– Det handlar inte om tur, vissa piloter har en förmåga att tänka snabbt under extrem stress och vårt test visar vilka de är, säger Eduardo Rosa, neurokognitiv forskare vid Högskolan i Gävle.
När man inte kan följa följa fasta procedurer
Piloter är tränade att gå till väga på ett visst sätt och för nästan varje tänkbar situation finns det ett protokoll att följa för att lösa de problem som uppkommer. Men det finns situationer där det inte finns någon fast procedur, eller om det finns så kanske det inte finns tid att följa en hel procedur.
Ett känt fall handlar om landningen i Hudsonfloden i New York. I det fallet förlorades båda motorerna på en väldigt låg höjd och det fanns ingen tid för piloten att fatta ett beslut genom att följa de normala procedurerna.
– Jag hade ingen tid köra alla beräkningar för att se om jag skulle klara det, men jag visste av erfarenhet att det inte skulle gå, så jag valde den enda platta platsen runt New York, förklarade Chesley Sullenberger efteråt.
– För detta mycket sällsynta scenario, där förutsättningarna ändras under processens gång, finns det ingen träning. Piloten hade mindre än fyra minuter från det han förlorade motorerna tills han landade, säger Eduardo Rosa.
Test visar vilka piloter som har möjlighet att rädda dig
Det är omöjligt att täcka in alla tänkbara scenarion som skulle kunna inträffa i en flygsituation, men nu gör enkla och billiga simulatorer det möjligt för piloter att öva på ett sätt som inte är begränsat av flyguppgifterna som de är vana att utföra.
Efter att ha testat nära 500 mycket erfarna piloter, verksamma vid ett stort flygbolag, kan Eduardo Rosa nu visa vilka som förmår känna igen den information som behövs för att fatta ett beslut under en väldigt kort tid.
Forskarna fann att 30 procent av de aktiva piloterna troligtvis skulle kunna göra om det som kaptenen gjorde i New York. Vidare 35 procent som också kan, men som är så försiktiga att de förlorar tid, och sedan en mindre grupp där det inte alls är troligt att de skulle kunna hantera detta.
– Det handlar om mycket erfarna piloter, de flyger nu, och vissa av dem skulle inte kunna fungera i en sådan situation som i New York. Att fatta ett snabbt beslut om något de inte alls är tränade att göra.
Förmågan går att träna upp
Eduardo säger att det går att förbättra vissa delar av hur vi uppfattar och reagerar på information och att piloter alltid försöker förbättra dessa specifika delar i att flyga.
– Vi kan se i denna typ av simulering att det är möjligt att träna igenkännande delen av en beslutsprocess, så piloter kan se hur mycket de förmår känna igen och därmed kan respondera på.
Han poängterar att detta är en del av en verktygslåda, som inte ska ersätta utan tillföra något som nu inte finns där.
– Man kan säga att det blir en signal till flygbolagen att försöka förbättra detta hos piloten, eller att kanske inte använda den piloten, säger Eduardo Rosa.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
