Massutdöendet i slutet av tidsperioden Perm, för 252 miljoner år sedan, har kopplats till stora vulkaniska utsläpp av växthusgaser. De ökande halterna av koldioxid och metan i atmosfären ledde till en extrem global uppvärmning, och förlust av nästan alla arter i haven och på land.
Uppvärmning gav algblommning
Nu visar det sig att inte ens sjöar och floder var tillflyktsorter för Permtidens djur. Forskare har identifierar en ny bakomliggande orsak till massdöd under extrem uppvärmning – giftiga växtplankton.
I ett hälsosamt ekosystem bidrar mikroskopiska alger och cyanobakterier med syre till den vattenlevande faunan genom fotosyntesen, men när mikroberna växer okontrollerat använder de stora mängder syre och släpper dessutom ut gifter i vattnet.
Forskarna vid Naturhistoriska riksmuseet i samarbetare med kollegor vid University of Nebraska (USA) har kartlagt skeendena under den värsta massdöden i livets historia, genom att studera fossil avsatta under tiden för utdöendet, längst kusten utanför Sydney, Australien.
Flera dödliga pulser av algblomning
Kemiska förändringar i de bevarat fossil och sediment visade att flera pulser av förödande algblomningar inträffat. De första bevisen på algblomning gick att datera till strax efter de första vulkaniska utsläppen relaterade till Perm-utdöendet.
När de flesta bottenlevande djuren väl dött ut fanns det inget som kunde hålla mikroberna i schack. Sjöar och floder fylldes med alger och bakterier, vilket kunde fördröja återhämtningen av ekosystem i upp till miljoner år.
När skogarna dog fick algerna näring
Huvudanledning till utveckling av den här typen av giftig algsoppa är ökande utsläpp av växthusgaser och höga temperaturer, vilket vulkanerna bidrog med.
Klimatsystemet blev starkt säsongsvarierat med perioder av intensiv nederbörd varvat med perioder av långvarig torka. Studierna visar att medeltemperaturen ökade under kort tid och att det efter katastrofen blev upp till 14 grader varmare. Temperaturökningen ledde också till utbredd torka vilket försenade återhämtningen av biologisk mångfald på land.
Den tredje anledningen till omfattande algblomning är ökat tillflöde av näringsämnen vilket den plötsliga skogsdöden bidrog med. När skogarna dog, forslades näringsämnen från marken ut i floder och sjöar och bidrog på så vis till algblomningen.
Paralleller till dagens uppvärmning
Vi kan dra paralleller till dagens uppvärmning, och enligt årets rapport från Förenta Nationernas Klimatpanel, IPCC, är människans påverkan på klimatet ”otvetydigt”.
Värmen gynnar spridningen av värmeälskande alger och mikrober. I kombination med en tillströmning av näringsämnen från vattenföroreningar, mestadels från jordbruk och avskogning, har detta lett till en kraftig ökning av giftiga alger. Konsekvenserna är: massdöd av fisk, allvarliga hälsoeffekter för människor, husdjur och boskap och en årlig kostnad för samhället räknat i miljarder (USD).
De avgörande resultaten från de aktuella studierna visar att klimatförändringen i slutet av Perm var mycket uttalad och ledde till långa perioder av torka samt att effekterna av algblomning kan vara kvar under extremt lång tid, räknat i tiotusentals år.
– Till skillnad från forntida massutdöenden har vi idag dock en möjlighet att förhindra dessa giftiga algblomningar genom att ta hand om våra skogar samt begränsa utsläpp av näringsämnen och av växthusgaser, säger professor Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet
Under mossan kryllar det av liv som vi sällan ser. Svamparnas mycel och nedbrytarbakterier ska samsas om utrymmet med småkryp, som hoppstjärtar, rundmaskar (nematoder) och fluglarver. Att en tugga av fel svamp kan döda en människa – men inte en ko – beror på att vår ämnesomsättning liknar svampens fiender under markytan.
I den ständiga kampen om utrymme och näring har de allihopa utvecklat olika metoder att försvara sig eller angripa andra. Den ständiga kampen har tvingat svampar till kemisk krigföring. Men att som svamparna, ta till kraftiga nervgifter mot pyttesmå hoppstjärtar och rundmaskar kan ändå tyckas vara höjden av överdrift. Behövs det verkligen?
Svampar står nakna mot fienden
– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.
Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Så det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.
Försvarar sig med kemisk krigsföring
Utöver att skydda sig mot angripare använder svamparna sina kemikalier till att försvara eller utvidga sina territorier. De kan riktas mot andra arter eller mot andra individer av samma art.
Att svampar är individer och har en ”genetisk integritet” började man inse först på 1970-talet, enligt Anders Dahlberg, som på 1990-talet forskade i bland annat hur stora svampindivider kan bli.
En tugga av fel svamp kan bli ödesdiger. Den som ätit vit flugsvamp måste få behandling snabbt.
De fem giftigaste svamparna i Sverige
Vit flugsvamp, Amanita virosa
Innehåller giftet amatoxin, som förstör tarm och lever. Måste behandlas omedelbart när symptom uppträder, vanligen inom 12-24 timmar. Snabb sjukhusvård kan bromsa förloppet, men giftet kan ändå leda till döden.
Lömsk flugsvamp, Amanita phalloides Innehåller också amatoxin.
Gifthätting, Galerina marginata Innehåller också amatoxin. Inga svenska förgiftningsfall är kända.
Toppig giftspindling, Cortinarius rubellus Innehåller giftet orellanin, som skadar njurarna svårt. Växer ibland på samma ställen som trattkantarell.
Orangebrun giftspindling, Cortinarius orellanus Innehåller också orrelanin.
Källa: Giftinformationscentralen
Tittar vi ned under mossan igen och studerar enbart svamparnas mycel skulle vi se ett gigantiskt lapptäcke, om varje art fick sin egen färg. Ett fåtal vanliga svampar skulle breda ut sig i flera kvadratmeter stora lappar, medan ett stort antal andra skulle få små fläckar här och där.
Mycelet fyller hålrum och gångar i olika storlekar som de själva eller småkryp har skapat. Samspelet är ytterst komplext, och enormt i sin utbredning. På liknande sätt ser det ut ovan jord, i till exempel gamla fallna träd, så kallade lågor. Anders Dahlberg har till exempel kartlagt svamplivet i 40 granlågor på olika platser och funnit nästan 2 000 olika arter.
Svamparnas hyfer bygger upp mycel, stora nätverk under markytan.
Hyfer har olika personligheter
Hyfer är långa hypertunna trådar av långsmala celler i enkelrad. De bygger upp en svamp och bildar stora nät, mycel, under marken. Hyfers jobb är att ta upp näring och hjälpa till med förökning.
Vissa mycel växer in i växters levande rötter och lever i symbios (samarbetar) med den andre växten i något som kallas mykorrhiza.
Forskare har också upptäckt att svampar har olika personligheter, och att hyfer beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter – i jakt på föda.
Mykorrhizasvampar, som växer i symbios med träd och hjälper deras rötter att ta upp olika näringsämnen ur marken, kan bli mycket stora. Hur stora de blir beror på en mängd faktorer, som temperatur och fuktighet. Det har försök i bland annat Lund visat.
Många mykorrhizasvampar har också små, små kristaller på sina hyfer – myceltrådar.
– De bildas för att svampen har en förmåga att lösa upp mineraler genom att bilda till exempel oxalsyra. Kristallerna som bildas kan också fungera som växters taggar, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.
Mykorrhizasvamparnas mycel bildar grövre strängar som fäster svampen vid trädens rötter. Om strängarna kapas kan svampen dö, och hos många arter är de därför extra skyddade med kristaller.
Svampgift kan döda en människa
– Svampar är mycket framgångsrika i underjorden. Att de enklare nedbrytarsvamparna evolverat till mykorrhiza betyder att de har utvecklat en massa försvar och blivit ganska bra på det, säger Håkan Wallander.
Några av kemikalierna i svamparnas försvarsarsenal tillhör de giftigaste ämnen vi människor kan få i oss. Detta för att vår ämnesomsättning råkar likna den hos de småkryp som svampen skyddar sig emot.
Lömsk flugsvamp kallas för världens giftigaste svamp. Bild: Archenzo, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons
De allra farligaste svampgifterna är amatoxiner, som finns i bland annat vit och lömsk flugsvamp. Det är ytterst starka cellgifter, som stänger av cellernas syntes av mRNA – en del av arvsmassan som styr produktionen av proteiner. Då börjar cellfunktionen i oss att haverera, vilket märks olika snabbt i olika organ, berättar Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.
Lömsk flugsvamp kan få levern att falla sönder
Känsliga läsare varnas för följande scenario:
– Äter du vit eller lömsk flugsvamp får du en hög koncentration gift i tarmen. Inom 12 till 24 timmar får du vattentunna diarréer. Nästa steg är levern, där giftet i stor utsträckning stannar kvar när levern förgäves försöker neutralisera det. Efter två–tre dagar börjar den falla sönder.
Har du ätit riktigt mycket flugsvamp kan inte levern skydda resten av kroppen. Giftet svämmar ut i blodet, skadar samtliga organ och du dör i multiorgansvikt, förklarar han.
Amatoxin finns även i gifthätting, en av våra fem farligaste giftsvampar. Mellan 5 och 10 fall av förgiftning av ämnet bekräftas varje år av Giftinformationscentralen. Levern tar skada, men oftast inte så allvarligt att den behöver transplanteras.
Gifthätting innehåller samma gift som finns i vit och lömsk flugsvamp. Bild: Lebrac, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons
De senaste 20–30 åren har det utförts ett par transplantationer per decennium på människor som ätit vit eller lömsk flugsvamp i Sverige. Det senaste dödsfallet av amatoxin inträffade 2010. Den som fått i sig giftet kan få vård på alla sjukhus i landet, men vid svår leverskada flyttas patienten alltså till en transplantationsenhet.
Det är viktigt att snabbt få i gång urinproduktionen, eftersom diaréerna gör att patienten blir undervätskad och njurarna inte kan utsöndra giftet.
Aktivt kol binder svampars gift
– Giftet går i ett kretslopp via gallan som utsöndras i tarmen och tas upp till levern igen. Med aktivt kol kan giftet bindas, bli kvar i tarmen och utsöndras med avföringen. Det finns också mediciner som skyddar levern och ett motgift som hindrar levern från att ta upp giftet, säger Erik Lindeman.
Ett annat riktigt farligt svampgift är orellanin. Det finns i toppig giftspindling som oerfarna plockare kan förväxla med trattkantarell eller av misstag få med i korgen eftersom de växer i samma miljö. Till skillnad från amatoxin angriper orellanin enbart njurarna, som tar mycket svår skada.
Det märks dock inget förrän tidigast efter tre dagar, då man kan blir illamående och få influensaliknande symptom. Man får ont i flankerna och producerar allt mindre urin.
– Skadan på njurarna är ofta irreversibel, du måste genomgå dialys resten av livet eller transplantera njurarna, säger Erik Lindeman.
Toppig giftspindling växer i samma miljöer som trattkantarell.
Skivling innehåller små mängder arsenik
Vid sidan av de akut giftiga svamparna finns sådana som skadar på längre sikt, som den cancerogena stenmurklan eller ametistskivling, vilken innehåller små mängder arsenik.
Stenmurklan som har omvärderats från läckerhet till giftig innehåller ämnet gyromitrin. Det kan också orsaka akut förgiftning, i svåra fall med neurologiska symptom som huvudvärk och epileptiska kramper. Det har orsakat dödsfall.
En annan art som tidigare betraktats som ätlig är riddarmusseron. Men efter fall i bland annat Frankrike där ett dussintal personer insjuknade och tre av dem avled hissas nu varningsflagg för arten. Giftet har en muskelupplösande effekt. Dock hade personerna ätit stora mängder av svampen i flera dagar. Hur farlig den är vid måttligt intag har inte studerats vetenskapligt.
Champinjoner kan orsaka cancer
Även helt vanliga champinjoner som köps i butik kan orsaka cancer vid för stort intag under längre tid. De innehåller ämnet agaritin, som vid försök på möss visat sig orsaka cancer. Även om mycket försvinner vid upphettning rekommenderar Livsmedelsverket att inte äta mer än ett hekto per månad. Och avråder helt från att äta svamparna råa. Konserverade champinjoner innehåller lägre halter agaritin.
Arterna snöbollschampinjon och kungschampinjon, plockade i naturen, kan innehålla förhöjda halter av kadmium, som även finns i andra livsmedel, till exempel banan. Tungmetallen samlas i njurarna, som kan ta skada vid för stor konsumtion. Och bör ätas högst ett par gånger per år, enligt en sammanställning av svampars hälsoeffekter från Nordiska ministerrådet.
En annan kategori är de så kallade psykedeliska svamparna, som toppslätskivling. De plockas för sina hallucinogena effekter och används som drog, men kan ge symtom som kräver sjukhusvård. Dessutom finns förväxlingsrisk med den mycket giftiga toppig giftspindling.
Däremot finns det forskning som tyder på att ämnet psilocybin i toppslätskivlingen kan vara en kandidat för behandling av depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.
Andra giftsvampar tillhör kategorier som nervpåverkande eller mag- och tarmretande. De orsakar inte permanenta skador, utan illamående i olika grad som går över när svampen är ur kroppen. Exempelvis är röd flugsvamp nervpåverkande, och skadar inte cellerna som vit och lömsk flugsvamp.
Men den vanligaste orsaken till ”svampförgiftning” är att man plockat dåliga svampar av vanliga ätbara arter, eller förvarat dem instängda, för varmt eller för länge före tillagning.
Ytterligare ett skäl är att svampen inte tillagats tillräckligt väl, förklarar Michael Krikorev, mykolog vid SLU i Uppsala, och en landet främsta experter på storsvampar. Han är bland annat Giftinformationscentralens jourhavande svampexpert.
Plocka inte! Orangebrun giftspindling är en av våra fem giftigaste svampar. Innehåller liksom Toppig giftspindling det njurnedbrytande ämnet orellanin.
Hantera svampen rätt:
Plocka bara svampar du är helt säker på.
Använd bara svampar som är fräscha. Kassera om den börjar lukta illa, eller känns sladdrig eller slemmig.
Hantera svamp som all färsk mat så den inte blir dålig. Plocka i korg i stället för plastpåse. Rensa och koka in så snart möjligt.
Tillaga alltid svamp väl, hetta upp den i minst 20 minuter.
Svampar bör inte ätas för mycket och för ofta. Hur mycket varierar mellan arter. Livsmedelsverkets riktlinje för champinjoner är högst 100 gram/månad.
Se inte svamp som mat, utan en krydda.
Källa: Giftinformationscentralen, Michael Krikorev m fl.
– All svamp är mer eller mindre hårdsmält. De innehåller bland annat kitin, som ger stadga åt både mycel och fruktkroppar. Det är samma ämne som bygger insekters och skaldjurs skal. Det kan inte kroppen bryta ned, utan det går rakt igenom.
Ännu en orsak till illamående kan vara oro för att man ätit en giftig svamp. Det är en inte alls ovanlig anledning till att människor hör av sig, enligt Giftinformationscentralen.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Sex vanliga missuppfattningar om svamp:
1
Om svampen är maskäten är det lugnt. NEJ! Också dödligt giftiga svampar kan vara insektsangripna.
2
Om svampen är god är den ätlig. NEJ! Flera av de mest giftiga svamparna smakar bra.
3
När rådjur eller kor äter av svampen kan också jag göra det. NEJ! Vit flugsvamp är dödligt giftig för människor, men kor kan äta den utan att ta skada.
4
Svampgift försvinner om jag kokar svampen. NEJ! Svampgifter är oftast inte vattenlösliga. De finns kvar i svampen även om har kokats.
5
Det går fint att äta Röd flugsvamp bara jag flår den, eftersom giftet sitter i hatthuden. NEJ! Giftet finns i hela fruktkroppen.
6
Det går att testa om svampen är ätlig genom att lägga en silversked i den färdiglagade svamprätten. Om silvret svartnar är svampen giftig. Annars går den att äta. NEJ! Många har blivit förgiftade efter att ha följt detta råd.
– Våra resultat visar att de nuvarande riktlinjerna för luftkvalitet inte ger tillräckligt skydd, säger Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Det forskarna undersökte var om det finns ett samband mellan stroke eller akut kranskärlssjukdom och långvarig exponering för små partiklar i luften, kvävedioxid, sotpartiklar och ozon.
Mer luftföroreningar – fler sjukdomar
Det man fann var att en ökning av små partiklar i luften vid bostaden ledde till en ökning i risken att drabbas av stroke. Även kvävedioxid och sotpartiklar kunde kopplas till ökad risk för stroke. Kvävedioxid var också kopplat till ökad risk för kranskärlssjukdom.
Ingen säker nedre gräns
Forskarna kunde inte hitta någon säker gräns för när luftföroreningar är ofarliga för hjärt-kärlhälsan. Även när man tittade enbart på de deltagare som utsattes för halter som är lägre än WHO:s och EU:s gränsvärden kunde man se negativa effekter av små partiklar och kvävedioxid.
– Detta är oroväckande och har stor betydelse för hur aggressivt vi bör eftersträva god luftkvalitet för att förebygga vanliga och allvarliga sjukdomar, säger Petter Ljungman.
Studien kan dock inte fastställa några orsakssamband (det vill säga det är inte säkert att det är luftföroreningarna som var orsaken till att fler människor drabbades av stroke och hjärt-kärlsjukdom, redaktionens kommentar).
Studien är ett stort europeiskt samarbete och omfattar drygt 137 000 deltagare från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland som följdes under i genomsnitt 17 år.
WHO kommer inom kort att presentera nya riktlinjer för luftkvalitet.
Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, petter.ljungman@ki.se
Denna studie visar för första gången på ett statistiskt säkerställt vis att det finns ökad risk för återfall i brottlighet för personer som har låg puls. Studien visar också för första gången att lågt blodtryck också medför en ökad risk.
– Ingen har tidigare forskat på blodtrycket och risken för återfall i brott. Resultatet ger oss en bredare förståelse, men låg puls är mer intressant, säger Sofi Oskarsson.
Tidigare forskning har visat att personer med låg vilopuls löper en förhöjd risk att begå brott. Denna studie visar alltså att den ökade risken även finns för återfall i kriminalitet.
Sofi Oskarsson är försiktig i sin tolkning av riskökningen. Hon ser resultatet av denna studie som ett steg mot att göra ännu bättre riskbedömning.
– Det är inte så att om du har en låg vilopuls så återfaller du i kriminalitet. Men det kan vara så att låg puls och lågt blodtryck kan vara ytterligare faktorer som kan användas i de riskbedömningar för återfall som bland annat görs av kriminalvården och inom rättspsykiatrin. Puls och blodtryck skulle kunna vara en del i att identifiera personer som löper högre risk att begå nya brott, säger Sofi Oskarsson.
Förebyggande behandling hjälper inte mot nya brott
Låg puls är alltså sedan tidigare känt som en egenskap hos personer som begår brott. Samma låga puls har många av dem som väljer att söka sig till jobb som medför risker. Sofi Oskarsson exemplifierar med bombdesarmerare. Eller för den delen personer som hänger sig åt extremsporter, som fallskärmshoppning och bungyjump.
– De söker efter situationer som får upp pulsen eftersom den låga pulsen ger ett kroppsligt obehag, säger hon.
Vad är puls?
När du tar pulsen räknar du hjärtats slag. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i blodkärlen, utvidgas kärlen lite. Det är den pulsvågen du känner när du tar pulsen. En vuxen person som vilar brukar ha en puls på mellan 60 och 70 regelbundna slag per minut. Källa: 1177 Vårdguiden
Som grupp är alltså personer med låg puls benägna att ta risker, och för dem som begår brott kan denna egenskap medföra att traditionell behandling för att förebygga återfall inte har önskad effekt.
– Dessa redan dömda kan sakna förmågan att lära av sina erfarenheter, inte se konsekvenserna av sina handlingar och inte bry sig om att de kan straffas, säger Sofi Oskarsson.
Uppgifterna om puls och blodtryck från män som mönstrat, födda mellan 1958 och 2010, har samkörts med uppgifter om dömda män. Analysen visar att det finns en riskökning på 23 procent att återfalla i brott för dem som har en låg puls, mellan 35 och 60 slag i minuten.
– En riskökning på 23 procent är tillräckligt mycket för att gå vidare och se hur låg puls kan användas tillsamman med väletablerade riskfaktorer för återfall i brott som till exempel tidigare kriminalitet, missbruk, civilstånd och arbetslöshet, säger Sofi Oskarsson.
I studien är puls och blodtryck två separata mått. Det går alltså inte att se om en person har både låg puls och lågt blodtryck.
Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat. Den övre gränsen för vad som räknas som hälsosamt ligger kring 140/90 mmHg.
Lågt blodtryck har du som vuxen om blodtrycket är under 90/60 och du känner av symtom. Men om blodtrycket ligger strax under 90/60 och du inte har några symtom anses det inte vara för lågt. Källa: 1177 Vårdguiden
Arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag påverkar arbetsmiljön för både inhyrd och ordinarie personal. Det visar en avhandling som undersökt regelverk för inhyrd personal i Sverige och Polen.
Två arbetsplatser inom ett multinationellt företag i Polen och Sverige studerades. Polen och Sverige använder olika regelverk för inhyrd personal: Det polska regelverket syftar till att begränsa användningen av inhyrd arbetskraft medan Sverige har en liberal reglering.
Studien visar att regleringarna får effekter på arbetsförhållanden och arbetsmiljö på arbetsplatsen − inte bara för de bemanningsanställda utan också för dem med fast anställning.
Kollektivavtal underlättar i Sverige
En av studiens slutsatser är att det svenska regelverket (som bygger på kollektivavtal) har gjort det lättare att integrera den inhyrda personalen på arbetsplatsen. Det har till exempel medfört att inhyrd och ordinarie personal utför liknande arbetsuppgifter och att även bemanningsanställda får möjligheter till kompetensutveckling.
− Den ordinarie personalen uttrycker samtidigt en orättvisa över att deras kollegor sedan många år, som utför samma arbetsuppgifter, inte har trygga anställningsvillkor, säger Pille Strauss-Raats.
Restriktiv lag i Polen
Studien visar att den restriktiva lagstiftningen i Polen inte har förhindrat inhyrning utan snarare lett till att bemanningsanställda används som en flexibel buffert, segregerad i lågkvalificerade uppgifter i organisationens utkant. I Polen är den inhyrda personal utestängd från formella sociala arrangemang och saknar möjlighet till kompetensutveckling.
− När de som är inhyrda endast är avsedda för att utföra enkla uppgifter ökar belastningen på den fasta personalen och kan påverka deras hälsa negativt på lång sikt.
Otrygghet för bemanningsanställda
Bemanningsanställda i både Polen och Sverige vittnar om en större osäkerhet kring inkomst, anställning och arbetsuppgifter än övrig personal. Osäkerheten gör det svårare att tacka nej till nya arbetsuppgifter, i rädsla av att uppfattas som ”problematisk”. I de fall då bemanningsanställda tar mer risker påverkar det hela organisationen.
Pille Strauss-Raats uppmanar beslutsfattare och arbetsgivare att begrunda vilka långtgående konsekvenser dessa typer av anställningar får. Inte bara för att det kan skapa osäkerhet bland anställda, utan också för hur användning av flexibla arbetsformer påverkar arbetsmiljön som helhet.
– Som forskare har vi ett moraliskt ansvar. Detta måste dokumenteras, annars går minnet av olika ursprungsbefolkningars sätt att leva förlorat, säger Guy Jackson, postdoktor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Han är en av författarna till en litteraturstudie som belyser hur klimatförändringar riskerar att radera inhemsk kunskap och kulturarv hos olika, redan utsatta grupper och ursprungsbefolkningar världen över.
Kulturarv är mer än historiska byggnader
Litteraturstudien, som omfattar 100 vetenskapliga artiklar, varav de flesta baseras på Nordamerika eller norra polcirkeln, visar att kulturarv i första hand ses som något med materiellt värde, som en arkeologisk lämning eller en historisk byggnad. Vidare ses det som något som kan bli ett problem i framtiden, trots att vi vet att mycket av detta pågår redan idag.
– Forskningen måste helt klart breddas vad gäller geografisk omfattning. Det är talande att så få studier tittar på förlust av kulturarv på små önationer, som ju riskerar att helt försvinna i och med havsnivåhöjningarna, säger Guy Jackson.
Han fortsätter:
– Vi måste ifrågasätta hur vi värderar, och i förlängningen dokumenterar, förlust av kulturarv och inhemsk kunskap. Det är problematiskt att det fortfarande är det materiella kulturarvet som är i fokus inom akademin. En alltför snäv syn riskerar dessutom att missa hur traditioner och kunskapssystem formar både individuell identitet och gruppidentitet.
Tradition är tätt sammankopplat med naturliga miljöer
Studien visar också på en tydlig koppling mellan förlust av ursprungsbefolkningars immateriella kulturarv och förändringar i den naturliga miljön. Exempelvis förändras sånger och arbetssätt när grupper inte längre kan ägna sig åt traditioner kopplade till en fysisk plats. En vetenskaplig artikel lyfter fram att för inuiterna i Kanada, är kunskap och kulturell identitet tätt sammankopplat med miljön: ”Vi inuiter är havsismänniskor. Om det inte finns mer havsis, hur kan vi då vara havsismänniskor?”
Enligt Guy Jackson är utvecklingen oroväckande av många anledningar. Dels kan förlust av inhemsk kunskap leda till minskad social sammanhållning, dels kan det leda till att ursprungsbefolkningar blir sämre rustade att hantera klimatförändringar eftersom de förlorar kontakten med sina traditionella sätt att leva.
– Vår studie visar hur snabbt inhemsk kunskap kan förändras eller gå förlorad, och hur starkt den påverkas av förändringar i den fysiska miljön. Bortsett från att enskilda gruppers kultur hotas att utraderas av klimatförändringarna, lyfter det frågan om i vilken utsträckning vi kan förvänta oss att ursprungsbefolkningar ska kunna fortsätta att skydda och bevara regnskog och andra viktiga ekosystem.
Forskning med ursprungsbefolkningar behövs
Guy Jackson och hans medförfattare hoppas att litteraturstudien kan mana både till eftertanke och mer riktad forskning i nära samarbete med ursprungsbefolkningar. Speciellt vill de se ett större forskningsfokus på hur dessa grupper kan hantera, minimera och motverka framtida förluster.’
Tio kulturarv som hotas av klimatförändringarna
Begravningsplatser, exempelvis i Mikronesien, som försvinner på grund av havsnivåhöjningar.
Waraofolkets territorium och kulturella resurser försvinner på grund av havsnivåhöjningar i Orinocodeltat i Venezuela.
Förlust av skogar i det indianska territoriet Diné Nation i USA på grund av minskad nederbörd, ökande temperaturer och bränder.
Förlust av glaciärer och våtmarker – bofedales – i de bolivianska Anderna. Aymara-samhällen som bor nära är beroende av dessa.
Havsnivåhöjning, fler stormar och ökad kusterosion har påverkat möjligheterna för Gullah Geechee-samhällena i sydöstra USA att leva på sitt hantverk.
Förändrade säsonger och väder påverkar kunskap och kulturell identitet i ö-samhällen i Torresundet, Australien.
Förlust av havsis i Arktis påverkar identitet, lokal kunskap och jaktmönster bland inuiter.
För kazakiska herdar i Altai-bergen i västra Mongoliet har kulturella traditioner – musik, konsthantverk, arbetsmetoder och ceremonier – störts på grund av klimatförändringarna.
Ofrivillig migration i Stilla havet leder till förlust av kulturell identitet, se exempelvis byar i Vunidogoloa, Fiji.
Många materiella kulturarv påverkas av havsnivåhöjningar, ökad luftfuktighet och skiftande nederbördsmönster i Europa, till exempel Dublin Castle på Irland och ruiner på Cypern.
Litteraturstudien omfattar 100 vetenskapliga artiklar som belyser hur klimatförändringar har orsakat förlust av inhemsk kunskap och kulturarv hos olika ursprungsbefolkningar. Dessa grupper är redan sårbara för stigande temperaturer, smältande glaciärer, havsnivåhöjningar, torka och översvämningar – på grund av historisk kolonialisering, samt pågående industrialisering och ofrivillig migration.
Den vetenskapliga artikel är författad av Jasmine Pearson, Leuphana University Lüneburg, Guy Jackson, LUCSUS, och Karen McNamara, University of Queensland.
Kontakt:
Guy Jackson, postdoktor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, guy.jackson@lucsus.lu.se (talar engelska)
I en ny internationell studie har över 5 000 ungdomar i fem länder tillfrågats hur de har klarat av restriktionerna under covid-19. Svaren överraskar forskarna:
– Resultatet visar att farhågorna och varningarna om de allvarliga negativa konsekvenserna för psykisk hälsa, riskbeteenden och utsatthet på grund av de strikta covid-19-restriktionerna inte fanns hos majoriteten av ungdomarna, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, på Högskolan Väst och ansvarig för studien.
Studien bygger på data som samlades in hösten 2020 med syfte att mäta långvariga covid-19-restriktioners påverkan på ungdomars mående och psykosociala funktion. Ungdomarna som svarat på en enkät är mellan 15–19 år och finns förutom i Sverige också i USA, Vietnam, Serbien och Marocko. Enkäten var omfattande och alla data håller nu på att analyseras utifrån olika perspektiv. En första vetenskaplig publikation är gjord som visar den globala bilden och forskarna kan se några utmärkande resultat.
Vana att umgås via sociala medier
– Det är ju den så kallade Generation Z som vi undersökt. De har vuxit upp med sociala medier i sin vardag och är vana att umgås via dem. På så sätt är de rustade för att klara denna anpassning till fysisk isolering och kände sig kanske därför inte lika socialt isolerade som förväntat. Det kan vara en tänkbar förklaring till resultatet, säger Nóra Kerekes.
Resultatet visar att en betydande andel av ungdomarna rapporterade att de lagt mindre tid på skolarbetet, att vistas utomhus och att träffa vänner (”in real life”) men samtidigt ökad tid för att göra saker som de inte hade tid med innan, och mer tid på att använda sociala medier för att hålla kontakten. Ett oväntat resultat var att en tredjedel av ungdomarna ökade mängden fysisk aktivitet och kände att de hade mer kontroll över sitt liv under pandemin.
Ungdomarna använde mindre alkohol men mer läkemedel
Majoriteten av ungdomarna ändrade inte sitt riskbeteende och rapporterade inte förvärrad psykisk hälsa eller ökad utsatthet för mobbing. Dock fanns skillnader mellan könen.
– Vi fann en starkare negativ inverkan av pandemin hos de kvinnliga ungdomarna. Det stämmer väl överens med tidigare studier som visar att unga kvinnor har högre nivå av psykiskt lidande och psykisk ohälsa än jämnåriga män, säger Nóra Kerekes.
Medan alkoholanvändning visade en minskad tendens under restriktionerna, visade användningen av receptbelagda läkemedel en något mer alarmerande tendens. Mer än 60 procent av ungdomarna som rapporterade en förändring av användning av receptbelagda läkemedel rapporterade en ökad användning. Detta är något som Nóra Kerekes vill rikta uppmärksamhet mot:
– Verksamheter såsom skola, vård och sociala instanser ska vara förberedda på att det finns ungdomar som drabbats hårt av den här krisen på ett negativt sätt, även om majoriteten inte har gjort det. Hos dessa finns ökade riskbeteenden, försämrad psykisk hälsa såsom sömnproblem, förstärkt stress, ångest och depression och även ökad utsatthet för mobbning.
Svenskar minst påverkade av pandemin
Vid en jämförelse mellan länderna i studien är resultatet inte heller helt som förväntat. Tidigare forskning visar att ungdomar i mindre utvecklade länder påverkats mer negativt. Men resultatet i den här studien visar delvis något annat.
– Jämför man resultaten mellan de deltagande länderna ser man att de svenska ungdomarna rapporterade den minsta pandemipåverkan på sina liv. Som förväntat rapporteras starkare påverkan på ungdomars liv från Vietnam, Serbien och Marocko medan ungdomar i USA oväntat nog påverkats allra mest negativt, säger Nóra Kerekes.
Hon fortsätter:
– Det kan naturligtvis vara många orsaker till detta och vi ska vara extremt försiktiga med att generalisera detta resultat då det var låg svarsfrekvens från USA. Redan faktumet att det var svårast att rekrytera gymnasieelever till studien i USA, visar att ungdomar där är starkt påverkade av pandemins restriktioner och händelser.
Sammantaget vill Nóra Kerekes ändå framhålla de starka positiva fynden.
– Jag vill ge stort beröm till skolorna och ungdomarnas föräldrar som aktivt och betydelsefullt bidragit till att skapa förutsättningar för att gymnasieungdomarna skulle klara av den här krisen så bra.
Den 26 september går Tyskland till val. Lite överraskande har språkpolitiska frågor fått en framskjuten roll i den politiska debatten. ”Det språkliga förfallet” har seglat upp som en valfråga, där den nationalkonservativa högern vill se ett slut på könsneutrala beteckningar, engelskans inflytande och ”politiskt korrekt” språkbruk.
– Högernationalisterna vill göra språket till en viktig identitetsfråga, där det tyska språket blir en fråga om nationalitet och ursprung, säger Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet och författare till boken ”Den beväpnade freden. Språk och politik i det delade Tyskland”.
Varför har språket blivit en så stor valfråga i Tyskland just nu?
– Könsneutrala beteckningar kom upp på dagordningen när den tyska motsvarigheten till Svenska Akademiens ordlista valde att tydligt lyfta feminina former av ord för första gången. Samtidigt började den så kallade genusasterisken (Student*innen, en svensk motsvarighet är lärar*inna) att användas i muntligt språk.
Knacklaut
Fenomenet kallas för ”Knacklaut” och går ut på att man lägger in en tydlig paus mellan ordets huvuddel och ändelse för att tydliggöra att personbeteckningar också refererar till fler könsbeteckningar än man-kvinna, i skrift markerat av en asterisk (Student *innen).
Asterisken har länge använts i skriftligt språk inom den akademiska världen och den politiskt medvetna journalistiken, men på senare tid har den även börjat markeras i tal i offentliga sammanhang. Bland annat har nyhetskanalen ZDF:s nyhetsankare börjat bruka den.
– Det handlar inte bara om att markera manligt och kvinnligt, utan om ett inkluderande språkbruk där fler synliggörs. Genom nyhetsankarna kom det rakt in i folks vardagsrum och fick många att reagera med ”Oj, vad krångligt. Ska man inte få prata som man har gjort?”. Men många applåderar också utvecklingen.
Riksdagshuset i Berlin, sedan 1999 säte för Tysklands federala parlament förbundsdagen och sedan 1994 för förbundsförsamlingen när den samlas för att välja förbundspresident var femte år. Bild: Cezary Piwowarski/Wikimedia Commons
Förbundsdagsvalet
Förbundsdagsvalet 2021 äger rum den 26 september 2021. Då väljs ledamöter till Förbundsdagen (Bundestag) som är Tysklands federala parlament.
Väljarna har två röster varav en går till den kandidat en väljare vill ha direkt invald till Förbundsdagen. Den andra rösten går till ett parti. Rösten på kandidaten och partiet behöver inte vara inom samma parti.
Hur visar sig språkfrågan i den politiska vardagen?
Det högernationalistiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) kom in i parlamentet 2017. Partiet gjorde sig bland annat känt för att använda ett gränsöverskridande språk, bland annat genom att tänja på gränserna för vad man kan säga.
– AfD återupplivar ord som anses nationalsocialistiskt belastade och använder gärna diskriminerande ordbildningar i debatten som: ”vi ska väl inte sponsra knivmän och slöjtjejer med socialbidrag” och talar om ”asylturism”.
– Det sätter en ny metaforisk ram för hela frågan. Säger man ”asylturister”, så lämnar man konceptet asylsökande bakom sig med allt vad det innebär av skyddsbehov och kommer in i en helt annan kontext av lycksökande turister som bara vill åt den tyska välfärden. Våra språkliga val är inte godtyckliga. Vi skapar också verkligheten med de ord vi väljer. Dessutom är språk väldigt historiskt förankrat. Man skapar en kontinuitet med en epok genom språket som när AfD sätter nazistiskt språkbruk och antisemitisk retorik i en ny kontext.
Finns det en höger/vänsterskala när det gäller språk?
Enligt Charlotta Seiler Brylla är inte språk en fråga som går att dela upp i ett självklart politiskt höger och vänster. Språket utnyttjas däremot för att stödja eller föra fram politiska frågor som kan vara höger eller vänster, eller för att driva utvecklingen i en viss riktning.
– På en individuell nivå kan man ha väldigt olika uppfattningar när det gäller vad som är bra för ett språk, oavsett politisk färg. Vissa tycker att det är bra och naturligt att språket utvecklas hela tiden. Andra tycker att man ska protestera när språket förändras på ett sätt man anser är urvattnande eller leder till oklarheter.
Däremot är språket starkt kopplat till frågor om hierarki, status och definierar oss socialt i samhället.
– Hur man talar och vad vi lägger kraften på, vilka ordval vi gör, säger alltid något om den som talar. Den som är emot politisk korrekthet i språket underskattar ofta den dimensionen. Visst kan man uttrycka sig lite vildvuxet och använda ord med rasistisk eller sexistisk laddning, men då får man kanske också räkna med att uppfattas som att man hyser dessa åsikter. Sen kanske vi ibland lägger för stor vikt vid vad som sägs och det är inte heller så konstruktivt.
Hur kopplar det till språkutvecklingen i Sverige?
– AfD går ju mycket längre än svenska motsvarande partier, men den politiska korrektheten har liksom i Sverige varit en fråga som varit aktuell i debatten en längre tid. Framför allt kopplat till frågan om genusasterisken och inkluderande kontra diskriminerande språkbruk.
– Genusasteriskens funktion är att inkludera så många som möjligt i språket, så att de känner sig tilltalande. Men den politiska korrektheten handlar också om att inte dela in befolkningen i grupper. Högerpopulistiska partier vill snarare visa att det finns ett etniskt homogent folk som är hotat av ”de andra”. Den politiska retoriken finns också i Sverige och även viljan att tänja på gränserna för vad som kan sägas i offentligheten.
”Ampel-koalitionen”, det vill säga ”trafikljus-koalitionen” i det tyska valet består av de röda, de gula och de gröna. Bild: Francisco Welter-Schultes/Wikimedia Commons
Kommer vi att se något liknande i Sverige inför nästa val?
– Språkpolitik och prat om språkets roll i politiken tycks generellt ha varit viktigare i Tyskland än i Sverige. Språkpolitiska frågor har hittills inte fått så mycket uppmärksamhet i den svenska valrörelsen. Framför allt beror det nog på att språkfrågorna är gömda inom en massa olika politiska fält som utbildning, migration och socialpolitik, så om man tittar lite närmare finns de där ändå. Språktester är ju en fråga som är under utredning nu. Kravet på språkkunskaper för att få jobba inom äldrevården har diskuterats. Språkkunskaper har även diskuterats i förhållande till samhällsinformationen om covid19.
En annan het fråga är den flerspråkighetspolicy som finns i Sverige, med tillgången till modersmålsundervisning och kravet på information på olika språk och med olika tillgänglighetskrav.
– Även i Sverige finns det röster på högerkanten som inte tycker att vi ska tillhandahålla det av olika skäl. Ett är att det tar resurser, ett annat att det hindrar människor från att lära sig svenska snabbt. Andra menar i stället att flerspråkighet ger en delaktighet som är grunden i demokratin.
På vilket sätt skiljer sig den tyska valdebatten från den svenska?
– En rolig sak är ju beteckningarna på de olika koalitionerna som vi saknar i Sverige. Den nu regerande koalitionen kallas för ”Den stora koalitionen” och består av de stora partierna SPD och CDU. En annan koalition kallas för ”Ampel-koalitionen”, det vill säga ”trafikljus-koalitionen”. Den består av de röda (SPD), de gula (FDP) och de gröna. En tredje variant är ”Jamaica-koalitionen” och består av de svarta (CDU), de gröna och de gula (FDP). Får se vad det blir efter valet, många tippar på en Ampel-koalition.
Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webb.
Att människor skulle behöva äta mer fett kan låta motsägelsefullt. Men i många tätbefolkade delar av världen är det vanligt med för lite fett i kosten. Fett är nödvändigt för en god hälsa, men stora delar av det fett vi äter kommer från animaliska livsmedel, som har stor miljöpåverkan.
Forskare från SLU och KI redovisar nu den första studie där globala fettkonsumtionsmönster har granskats ur hållbarhets- och hälsoperspektiv. Ett viktigt syfte var att undersöka om vi kommer att behöva öka fettproduktionen i världen, och vilken strategi som i så fall är bäst.
Många äter för lite fett
Studien visar att fettkonsumtionen ligger under den rekommenderade nivån i många stora tätbefolkade regioner i världen. Det har en negativ inverkan på befolkningens näringsstatus, och bidrar till en otillräcklig kaloriförsörjning och näringsbrist när det gäller fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror. Å andra sidan konsumerar vissa regioner mer fett än dagens globala rekommendationer förespråkar, även om det är oklart om detta innebär några negativa hälsoeffekter.
– Fett har flera viktiga funktioner i människokroppen, till exempel som strukturella enheter i membran, som energiförråd och som föregångare till metaboliska föreningar som är involverade i immunsvar. Det finns mycket vi ännu inte vet om hälsoeffekter av olika typer av fett och det finns ett brådskande behov av att detta klargörs. Många nya studier verkar bekräfta hypotesen att inte alla mättade fetter har samma effekt på hälsan, säger Federica Laguzzi, forskare på KI och medförfattare till studien.
Minst 45 miljoner ton fett behövs
Enligt forskarnas beräkningar behövs det ytterligare 45 miljoner ton fett för att regioner med underskott på fett ska kunna nå upp till den rekommenderade mängden fett i kosten. När världens befolkning ökar kommer det att behövas ännu mer fett (cirka 110 miljoner ton år 2050) och ytterligare ännu mer ifall man strävar efter att uppnå den fettkonsumtion som förespråkas i till exempel de nya nordiska näringsrekommendationerna eller i EAT-Lancet-rapporten.
Fler sätt att få mer fett
Det finns flera alternativ för att öka tillgången på fett, men alla sätt är inte lika önskvärda. Att till exempel öka produktionen av fläsk och mejerivaror – som är de två största fettkällorna globalt – skulle ge hög miljöpåverkan. Däremot kan man öka människors konsumtionen av ister och talg, eftersom mycket av det som produceras idag används till annat än livsmedel, eller rent av slängs, trots att det är fetter som kan ha vissa hälsofördelar jämfört med till exempel smör.
Växtfetter också problematiska
Att öka produktionen av växtbaserade fetter innebär också utmaningar. Produktionen av soja- och palmolja har till exempel historiskt sett inneburit att skog avverkats.
– Ett starkt skydd av den återstående regnskogen är av största vikt, säger Bojana Bajzelj, som är postdoktor vid SLU och artikelns huvudförfattare. Därefter kan palmoljeproduktionen ökas genom högre avkastning i befintliga plantager. Där finns det fortfarande mycket potential.
Raps drabbas lätt av skador
I tempererade klimat verkar rapsolja vara den starkaste kandidaten för tillförsel av hälsosamt fett. Raps bör dock inte odlas oftare än vart femte till sjunde år i en växtföljd för att motverka angrepp av sjukdomar och skadedjur, vilket begränsar mängden rapsolja som kan produceras.
Det som kan ge störst bidrag till en ökad tillgång på kostfett är enligt forskarna att ta tillvara de stora mängder ätliga oljor som idag används till annat än livsmedel.
– Tyvärr är det svårt att ens uppskatta hur mycket av dessa oljor som används till annat än livsmedel, säger Elin Röös, som är universitetslektor vid SLU. Vi hittade stora variationer i den statistik som finns. Enligt USA:s jordbruksdepartement handlar det om 50 miljoner ton, medan det enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation rör sig om 90 miljoner ton. Detta belyser hur lite detta ämne har uppmärksammats hittills.
Olja från mikroorganismer
I artikeln tar forskarna även upp mikrobiella oljor som en intressant framtida fettkälla. Vissa mikroorganismer kan nämligen ackumulera stora mängder olja – upp till 70 procent av biomassan – och de har en fettsyrasammansättning som liknar den hos växtoljor.
– Omvandling av restprodukter som halm, flis och sågspån till värdefull olja med hjälp av fettinlagrande jästsvampar testas till exempel vid SLU, säger Elin Röös. Produktionskostnaden och konsumentacceptansen kommer dock att ha stor betydelse för de mikrobiella oljornas framtid.
Bojana Bajzelj, postdoktor, Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, bojana.bajzelj@slu.se, Elin Röös, universitetslektor, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, elin.roos@slu.se
Under studien i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård kartlades hur naturliga dofter framkallar associationer, känslor och fysiska reaktioner hos den som drabbats av stressrelaterad sjukdom.
– Det visade sig att doften av växter, särskilt olika sorter av citrusdoftande pelargon, kan stödja mental återhämtning och bidra till en upplevelse av inre ro, säger Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU.
Doktor Westerlunds hälsoblomma är ett bra exempel – varje gång din hand stryker över pelargonens bladverk uppstår den där välkända, citrusaktiga doften som så många känner igen och associerar med barndom och trygghet. En doft som också skapade en känsla av lugn och ro hos deltagarna i studien som alla var på rehabilitering för stressrelaterad sjukdom.
Studien pågick under fem år och hade sammanlagt 59 deltagare som i 12-veckorsperioder deltog i naturbaserad rehabilitering i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård. I studien beskriver deltagarna hur de upplever trädgårdens dofter. Och hur de uppfattade och interagerade med trädgårdens doftlandskap. Alla deltagare behandlades för stressrelaterad mental ohälsa. Den gjordes i samverkan med forskare från Högskolan Kristianstad.
Dofter framkallar reaktioner
Deltagarna beskrev bland annat hur naturliga dofter från örter, frukt, blommor, barrträd och torrt gräs hade en lugnande inverkan, ökade välbefinnandet och ökade känslan av närvaro. Reaktioner som alla bidrar till att reducera stress.
Resultaten tydliggjorde på vilket sätt naturens dofter framkallade associationer, känslor och fysiska reaktioner hos människor och ger exempel på hur naturdofter fungerar som en katalysator för sensorisk medvetenhet och minnen.
Vad är sensorisk medvetenhet?
Den sensoriska medvetenheten är ett sinnestillstånd som utmärks av att uppmärksamheten inriktas på spänningstillstånd i kroppen, speciellt i muskelpartier. Det engelska uttrycket ”sensory awareness” används också.
Effekt på stressreducering
Forskning har tidigare visat att naturliga element, särskilt naturliga dofter, kan ha en djupgående effekt på stressreducering. Studien på Alnarp har nu ökat förståelsen för hur upplevelsen av växtdofter, i den här studien särskilt pelargon, kan underlätta stressreducering och stödja mental återhämtning.
Resultaten är intressanta för aktörer som utvecklar naturbaserad terapi men även för trädgårdsföretagare som producerar olika sorters växter i växthus och på friland, menar forskarna.
– Växter med dofter är ett intressant segment inom trädgårdssektorn och vi hoppas att våra resultat kan bidra till ett ökat intresse för hur växters dofter kan påverka människor, även i hemmiljön, säger Sara Spendrup, forskare och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU och delaktig i studien om dofter inverkan på människors välbefinnande.
Samband mellan doftämnen och hälsa
Resultaten av studien har gett upphov till vidare forskning och i en ny studie ska doftämne och hur de uppfattas av människan undersökas ytterligare.
– Då kommer vi att specifikt arbeta med Doktor Westerlunds hälsoblomma, en nyttoväxt som är ständigt aktuell. Det ska bli väldigt intressant att fördjupa sig i dofternas betydelse för hälsa och välmående, säger Anna María Pálsdóttir.
Studien i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård gjordes i samverkan med professor Karin Wendin och professor Lennart Mårtensson, båda från Högskolan Kristianstad.
Rosengeranium eller Doktor Westerlunds hälsoblomma
Dr Ernst Westerlund föddes 1839 och arbetade som läkare i Enköping 1868 – 1924. Det sägs att han använde sig av nya och ovanliga metoder för att få patienterna att tillfriskna, till exempel rekommenderade han patienterna att ha en rosengeranium i rummet för att rena luften och göra den friskare. Källa: Programmet för odlad mångfald, POM
Kontakt:
Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor, institutionen för människa och samhälle, SLU, anna.maria.palsdottir@slu.se
Sara Spendrup, forskare och universitetslektor, institutionen för människa och samhälle, SLU, sara.spendrup@slu.se
”Släpp kyrkan fri från partipolitik.” ”Låt kyrkan stå fri från partipolitiken.” ”Hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken.” ”Partierna visar att de ej hör hemma i kyrkan.”
Det här är rubriker från några av de artiklar som har publicerats i svenska tidningar den senaste månaden. Budskapet är detsamma men argumenten kan variera. De handlar om allt från att partipolitiska frågor tränger undan det som handlar om kyrkans vardagliga arbete till mer existentiella frågor. En debattör påpekar att när socialdemokraterna säger sig kämpa för social, ekonomisk och ekologisk rättvisa för att ”rädda världen” går det emot kyrkans bekännelse att den här världen går mot sitt slut och att Jesus ska återvända för att återupprätta en förlorad värld.
Kyrkan ägnar sig åt samhällsproblem
– Kyrkan har allt mer kommit att ägna sig åt samhälleliga problem som klimat, hållbarhet, sociala frågor och genusfrågor, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs Universitet, som har forskat om kyrkovalet.
I årets val ger sig ännu ett politiskt parti in i kyrkopolitiken, Alternativ för Sverige, ett högerextremt parti vars partiledare Gustav Kasselstrand har uteslutits ur Sverigedemokraterna. Partiet driver kampanj under rubriken Rösta för Sverige och anser att kyrkan har ägnat sig för mycket åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor.
Kyrkovalet
Den 19 september 2021 går kyrkans medlemmar till val. Då väljs kandidater till för kyrkomötet (nationell nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå). Vid förra valet 2017 blev valdeltagande rekordhögt med 19,08 procent. Största parti blev socialdemokraterna med 30,34 procent, följt av POSK med 17,06 procent.
För att en grupp som vill delta i valet ska kunna registreras som nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst 10 personer stödja en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.
Källa: Svenska Kyrkan
Bild: Magnus Aronson, Ikon
För 20 år sedan var det ett annat parti på högerkanten, Sverigedemokraterna, då inte mycket större än Alternativ för Sverige är nu, som på allvar drog in partipolitiken i kyrkovalet.
– Det partipolitiska inslaget förstärktes väldigt kraftigt när Sverigedemokraterna gjorde entré. Då gick socialdemokraterna ut med att man måste stoppa Sverigedemokraterna vilka i sin tur sa att socialdemokraternas makt borde minska, säger Jan Strid.
Då hade kyrkan precis skilts från staten, vilket bland annat innebar att kyrkliga organ upphörde att vara myndigheter och kyrkolagen ersattes av en Kyrkoordning som fastställs av Kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ).
Kyrkan äger mycket av landets skog
Men den som hoppades att staten skulle ta partipolitiken med sig ut genom portarna gjorde alltså det förgäves. Och det finns miljoner, för att inte säga miljarder skäl för partierna att stanna kvar. Svenska kyrkan har 5,7 miljoner medlemmar, äger 400 000 hektar skog (landets femte största skogsägare) och 25 000 byggnader (landets största fastighetsägare).
Jan Strid beskriver det som hände som en kompromiss. Relationen ändrades men brytningen uteblev.
Staten och kyrkan
I början av 1500-talet beslutar riksdagen att kyrkans domsrätt över prästerna och kyrkans skattefrihet ska upphävas. Kyrkliga ämbeten får inte heller tillsättas utan kungens samtycke. Under 1600-talet fullbordades äktenskapet mellan stat och kyrka i och med regeringsformen och den nya kyrkolagen.
Frågan om en separation mellan stat och kyrka togs upp i en statlig utredning som startade 1958. Tio år senare föreslog utredningen att relationen skulle ändras, men ingenting hände. Först 1998 ändrade riksdagen grundlagen för att göra en separation möjlig. Två år senare begravdes statskyrkan och Svenska kyrkan återuppstod som ett trossamfund.
Varför blev det ingen brytning?
– Politikerna ville nog inte tappa kontrollen, för vad skulle kyrkan kunna ta sig till då?
En fråga där kyrkan skulle kunna dra åt ett annat håll om politikerna försvann, är den om vigsel av samkönade par. Nu har prästerna möjlighet att viga samkönade par. Flera politiska partier vill förvandla möjligheten till ett krav, alltså ta bort den så kallade väjningsrätten (prästers rätt att avstå från att viga samkönade par). Vad som skulle hända om politikerna drog sig undan står skrivet i stjärnorna.
– Det här att präster kan viga samkönade, där vet vi inte vad kyrkfolket tycker, säger Jan Strid.
Vigsel av samkönade par en politisk skiljelinje
Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, ser frågan om vigsel av samkönade par som en av de mer känsliga frågor som sätter fokus på skiljelinjen mellan partipolitik och allmänkyrkliga icke- partipolitiska grupper.
– Biskopsmötet har sagt nej till att vigsel av samkönade par ska bli obligatoriskt 2016 och 2017. Redan 2009 när beslutet om att kyrkan skulle viga samkönade par togs sa Kyrkomötet att det inte får omvandlas till en tvingande regel för alla präster. När nu socialdemokraterna och centern, men även Borgerligt alternativ (tidigare moderaterna i Svenska kyrkan), säger att man ska genomföra ett tvång att viga samkönade par bryts de olika ståndpunkterna där det finns en stor grupp som säger att man måste lyssna till kyrkans tradition och på kyrkor i andra länder. Då hamnar frågan om partipolitiseringen i centrum igen.
Biskopsmötet
Biskopsmötet består av Svenska kyrkans biskopar och tar beslut i teologiska och ekumeniska frågor. De skriver också biskopsbrev som pekar ut riktningen i aktuella ämnen. När Ärkebiskopen svarar på remisser sker det i allmänhet efter samråd i biskopsmötet.
Källa: Svenska kyrkan
Det finns flera nomineringsgrupper, kyrkans motsvarighet till partier, som inte har någon förankring i ett parti. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Borgerligt alternativ har positionerat sig som partipolitiskt obundna. I våras bildades Himmel och jord som fokuserar på miljöfrågor, framför allt skogsbruket.
Både POSK och Frimodig kyrka vill förändra Svenska kyrkans valsystem så att ledamöterna i kyrkomötet inte väljs i direkta val utan indirekta där församlingar eller pastorat utser ledamöterna, något som skulle minska de politiska partiernas inflytande.
Risk att kyrkan blir en sluten värld
Marja Lemne är statsvetare med ett förflutet inom regeringskansliet och kandiderar till kyrkovalet för socialdemokraterna. Hon är förvånad över den debatt som har blossat upp.
– Jag tillhör de som tycker att det är bra med en politisk förankring. Kyrkan är en del av samhället, den är till exempel en av landets största skogsägare, så jag har svårt att de hur man ska kunna ställa sig utanför, säger Marja Lemne.
En fördel med partierna är enligt Marja Lemne att de har en tydlig varudeklaration som de som ska rösta känner igen. Ett annat skäl är att kyrkan annars riskerar att bli en sluten värld.
För Marja Lemne är det skogsfrågan som har fått liv i debatten om partiernas inflytande.
– Det är en stor stridsfråga i arbetet med budgeten och frågan är hur kyrkan ska hantera det.
Tror att partierna avgör kyrkovalet
Trots debatten och en växande skara partipolitiskt obundna nomineringsgrupper tror Jan Strid att också det här valet kommer att avgöras av partierna.
– Det är de som har pengarna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Nomineringsgrupperna
Nomineringsgrupperna motsvarar det som i riksdagsvalet kallas partier. De som ställer upp i kyrkovalet 2021 är:
Alternativ för Sverige
Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
Borgerligt alternativ (bildades 2012 av kyrkopolitiker från moderaterna, kallar sig nu partipolitiskt obunden).
Centerpartiet
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
FRIMODIG KYRKA (bildades 2005, partipolitiskt obunden).
Gröna Kristna (bildades 2009, registrerades på riksnivå först 2017).
Himmel och Jord (en nybildad grupp som ställer upp i kyrkovalet för första gången).
Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kyrklig samverkan i Visby stift (regional och partipolitiskt obunden grupp).
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK
Sverigedemokraterna
Vänstern i Svenska Kyrkan ViSK (skilde sig från vänsterpartiet 2004 och kallar sig nu partipolitiskt obunden).
ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) (bildades 2001, partipolitiskt obunden).
Källa: Svenska kyrkan
En särskild gen är inblandad i bildandet av folksjukdomen fettlever. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Upptäckten blev möjlig tack vare den så kallade gensaxen, som belönades med Nobelpriset i kemi, och öppnar för forskning om framtida behandlingar.
Så fungerar gensaxen
Med gensaxen CRISPR/Cas9 kan man hitta gener, och ta bort eller lägga till delar i levande organismers DNA. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för sin upptäckt.
Källa: Umeå universitet
– Upptäckterna ger spännande nya möjligheter att bättre förstå fettmetabolismen och även att förstå en speciell gens roll i uppkomsten av cancer, säger Carl Herdenberg, doktorand vid Umeå universitet.
Våra gener påverkar
Omvandlingen till fett i kroppens celler styrs till stor del av gener. Den grupp av gener det här är fråga om heter LRIG. Dess betydelse för att reglera fett i kroppen sträcker sig långt tillbaka genom evolutionen. Redan den urgamla masken Caenorhabditis elegans, som forskarna studerat, använder LRIG för att lagra fett. LRIG-familjen består av generna LRIG1, 2 och 3.
I sin avhandling visar Carl Herdenberg att varianter av LRIG1 är kopplade till en ökad kroppsmassa men samtidigt mindre risk för typ 2-diabetes. Detta beror på hur fettcellerna ser ut, där små fettceller har samband med bättre metabol hälsa. Den LRIG1-genvariant som ungefär 30 procent av befolkningen bär på ger fler, men mindre och metabolt effektivare, fettceller.
Genen bakom fettlever identifierad
I försök med möss kunde Carl Herdenberg och forskargruppen också se att möss som saknade genen LRIG3 var skyddade mot fettlever, dessutom utan att man kunde se någon ökning av andra sjukdomar. Det ger hopp om att man skulle kunna ta fram läkemedel som är riktat mot LRIG3 för att behandla fettlever, med liten risk för biverkningar.
Fettlever drabbar var fjärde människa
Fettlever är en av de vanligaste leversjukdomarna i världen och drabbar ungefär var fjärde person. Det finns en stark koppling till diabetes och fetma, och fettlevern kan utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever. Idag saknas läkemedel mot fettlever.
Fler upptäckter
Forskarna kunde också se att ett protein, netrin-1, motverkar LRIG:s funktion och hämmar fettomvandling i celler. Detta kunde man se tack vare att man använde gensaxen CRISPR/Cas9.
– Det är fantastiskt hur fort det har gått från upptäckten av gensaxen tills vi har kunnat använda den i vår forskning. Kanske kan den därmed också snart leda fram till behandling av folksjukdomar, säger Carl Herdenberg.
Fortsatt forskning ska närmare klargöra mekanismerna bakom LRIG:s påverkan på fettackumulering med hopp om att kunna utveckla läkemedel mot sjukdomar som diabetes och fettlever.
Eftersom metabola sjukdomar (till exempel diabetes typ 2 och fetma, redaktionens kommentar) är så pass vanliga och ger stora konsekvenser för individ och samhälle finns ett stort behov av att hitta nya behandlingar.
Carl Herdenberg, doktorand, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, carl.herdenberg@umu.se
I studien från Göteborgs universitet, deltog sex ensamkommande kvinnor från Afghanistan i åldrarna 19–24, ett antal som gjorde det möjligt för forskarna att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser. Kvinnorna kom till Sverige 2013−2015 och har levt i flyktingboenden där män och pojkar var i majoritet.
Ensamkommande flickor en bortglömd grupp
– När flickorna kom hit kände de inte till vilka rättigheter kvinnor i Sverige har. De behövde hela tiden förhålla sig till pojkarna på boendet, vilket kunde vara svårt eftersom att de kommer från en bakgrund där pojkar och flickor sällan lever tillsammans, säger forskaren Elisabeth Punzi, som tillsammans med doktoranden Mostafa Hosseini genomfört studien.
Deltagarna i studien menade att mer information om kvinnors rättigheter behövs för både unga och vuxna ensamkommande kvinnor. Dessutom behöver informationen upprepas vid flera tillfällen eftersom att det är svårt att som afghansk kvinna föreställa sig att du har fulla medborgerliga rättigheter i Sverige.
– Ensamkommande flickor är en lite bortglömd grupp och de här tjejerna behöver synliggöras. Något som vi diskuterat utifrån studien är att det behöver finnas både verksamheter och boenden som är riktade till enbart tjejer, säger Elisabeth Punzi.
Kulturella aktiviteter naturlig väg till integration
I studien framkom också att kulturella aktiviteter kan vara en bra och naturlig väg till integration. Att skriva poesi kunde till exempel vara viktigt för kvinnorna, eftersom poesi har en stark tradition i den afghanska kulturen. Kvinnorna började skriva poesi på svenska och lärde sig på så sätt språket, samtidigt som de hanterade svårigheter och uttryckte känslor.
Kvinnorna i studien lyfte också vikten av att ha vuxna svenskar omkring sig som kan ge stöd, förklara och bryta ensamheten.
– Samtidigt som det var svårt att vara ensam såg kvinnorna och flickorna nya möjligheter. De behövde inte längre anpassa sig till förväntningar eller krav från familjemedlemmar. De visade på en enorm beslutsamhet och förmåga och de hade framtidsplaner, säger Elisabeth Punzi.
– En deltagare sa att där de kom ifrån behöver en kvinna en man, sedan sa hon att ”Här i Sverige kan du vara din egen man”.
Sex afghanska ensamkommande kvinnor i åldrarna 19-24 deltog i intervjuerna. Kvinnorna hade kommit till Sverige mellan 2013 – 2015. Vid intervjutiden hade de bott i Sverige mellan fyra-sex år och samtliga deltagare studerade på gymnasienivå.
Vilka effekter kommer klimatförändringarna få på jordens ekosystem? Ett sätt att bilda sig en uppfattning om det är att göra simuleringar med hjälp av avancerade matematiska modeller. Den modell som forskare vid Linköpings universitet, har utvecklat innehåller ovanligt många aspekter.
– Trots vår modells komplexitet har vi lyckats utveckla metoderna så man kan göra en fallstudie utifrån modellen på en vanlig dator på ett par minuter, säger György Barabas biträdande universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Arter kan flytta, anpassa sig eller dö ut
Arter i olika delar av världen är anpassade till temperaturen i det område där de lever. När klimatet förändras genom att temperaturen ökar på en plats kan arter antingen flytta på sig, anpassa sig till de nya förutsättningarna eller dö ut. Forskarna modellerar olika arter som är spridda över jordklotet i en gradient från pol till ekvator. Varje art har ett temperaturintervall som den arten är bäst anpassad för att leva i, dess temperaturoptimum, och interagerar med andra arter i sin närhet. I den aktuella studien använder forskarna sin modell för att simulera klimatets påverkan på ekosystem, genom att utsätta ekosystemen för en gradvis och realistisk temperaturökning under 300 år. Därefter följer en längre period då klimatet stabiliserats med högre temperaturer och modellen simulerar de långsiktiga effekterna på ekosystemen.
– När klimatet blir varmare kan arter till viss del följa sitt temperaturoptimum genom att förflytta sig norrut. Vi ser att arterna som redan finns vid polerna ofta blir utkonkurrerade av de inflyttande arterna, som redan är anpassade till den nya högre temperaturen. Arter dör ut längs med hela gradienten från söder till norr men många av de ursprungliga arterna vid polerna drabbas särskilt hårt, säger Anna Åkesson, doktorand vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
– Vi ser det här hända i dag i naturen. Ekosystemen längst norrut är pressade på många sätt, dels av att förändringarna sker snabbast där, men också genom att arters utbredningsområden flyttas norrut. Exempelvis trängs fjällräven, som är anpassad till det arktiska klimatet, undan när rödräven flyttar norrut, säger Anna Eklöf, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Viktigt att titta på ekologi och evolution samtidigt
Modellen innehåller flera ekologiska processer, som att rovdjur äter byten, arter konkurrerar med varandra och kan förflytta sig till nya områden. Forskarna har också tagit hänsyn till att arters egenskaper kan förändras över tid genom evolution. Dessa faktorer påverkar varandra, men andra modeller av ekosystem har i mångt och mycket tittat på antingen ekologiska processer eller arters evolution var för sig.
Till modellen la forskarna också att det finns temperaturberoende interaktioner mellan arter. Om arter på en plats är väl anpassade för att frodas i samma temperaturintervall blir konkurrensen mellan dem hög. När samexisterande arter däremot skiljer sig mer åt i temperaturoptima minskar konkurrensen mellan dem – dock är några arter då sämre anpassade till den lokala miljön och kan ha svårare att överleva.
Det visade sig i forskarnas simuleringar att den temperaturberoende konkurrensen mellan arter hade stor påverkan på hur ekosystem påverkades av klimatförändringar. I alla simuleringar ledde klimatförändringarna till att många arter dog ut. Men de temperaturberoende interaktionerna mellan arter bidrog till att något fler arter överlevde. Detta tack vare att de kunde hitta nya nischer och lyckades samexistera i högre grad på en plats, så att den negativa effekten av klimatförändringarna mildrades något.
– I den här modellen kan vi visa att de två stora aktuella frågorna klimatförändringar och biologisk mångfald är tätt kopplade till varandra. Vi ser att om arterna har en större variation i sina egenskaper och mångfalden är större, klarar ekosystemet som helhet av klimatförändringen bättre, säger Anna Eklöf.
Forskarna lyfter fram att det är mycket viktigt att i prediktionsmodeller av storskaliga konsekvenser av klimatförändringar på den biologiska mångfalden inkludera relevanta interaktioner mellan arter, och att titta på både ekologi och evolution samtidigt.
Koden till modellen är öppen, så att andra forskare kan använda den och utveckla den vidare.
Anna Eklöf, universitetslektor vid Linköpings universitet, anna.eklof@liu.se
Anna Åkesson, doktorand vid Linköpings universitet, anna.akesson@liu.se
Fotnot:
Forskningen har finansierats med stöd av Formas och Vetenskapsrådet.
– Barn som kommer till ett nytt land, med ny kultur och språk får genomgå stora förändringar. Vi vet att förändringar skapar otrygghet för barn. Att studera deras lek kan bli ett sätt att se hur de mår och anpassar sig till de nya miljöerna. Genom leken lär sig barn, inte bara språket utan även att förstå och känna sig trygg i de nya miljöerna de befinner sig i, säger Nadezda Lebedeva som är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Svårt för vuxna att förstå barnens lek
Men det är inte helt enkelt att som vuxen leka eller förstå lek på barns villkor. Lek innehåller flera olika dimensioner av känslor, relationer och aktiviteter. Den är under ständig förändring och det kan därför som vuxen vara svårt att hänga med.
– För att förstå, uppmuntra och ge stöd till barn behöver pedagoger ha kunskap om hur man kan observera och interagera i leken. Jag har undersökt vilka faktorer det finns i leken som pedagoger och lärare kan arbete med för att hjälpa barn leka, lära och umgås. Det kan handla om barnens spontanitet, färdigheter, förväntning och planering inom leken, säger Nadezda Lebedeva.
Tidigare studier om månens cykel och sömn har delvis visat motstridiga resultat. En del har visat på ett sammanhang, medan andra inte kunnat se någon sådan koppling. Det finns många olika möjliga förklaringar till de här skiftande resultaten, till exempel att en del av dem var slumpmässiga fynd. Många tidigare studier kontrollerade inte sina analyser för sammanblandning av orsaksfaktorer som är kända för att påverka människans sömn, så som sömnapné eller insomni.
Sömnapné innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. Oftast beror det på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna.
Insomni är de medicinska termen för sömnlöshet. Antingen att inte kunna somna på kvällen, att vakna under natten och få upphackad sömn eller att vakna för tidigt på morgonen och inte kunna somna om. Eller blandningar av de här tre varianterna. När problemen är långvariga och påverkar vardagen mycket brukar det handla om insomni.
Källor: 1177 och Wikipedia
Under månens kommande fas ökar mängden upplyst månyta sett från jorden och tidpunkten som månen korsar en plats meridian skiftar gradvis till sena kvällstimmar. Under månens avtagande fas minskar däremot den upplysta ytan och tidpunkten för när månen passerar en plats meridian rör sig mot dagtid.
Hjärnaktivitet mättes under sömnen
Forskarna använde polysomnografi för att mäta sömnkvaliteten hos 492 kvinnor och 360 män som sov hemma i sina egna sängar. Genom elektroder som fästes på huvudet mättes bland annat elektrisk aktivitet i hjärnan och ögonrörelser. Personerna vars sömn registrerades visste inte att det var kopplingen till månens rörelser som forskarna var intresserade av.
– Vi kunde se att män vars sömn mättes under månens första faser hade sämre sömnkvalitet och vaknade oftare under natten jämfört med män vars sömn mättes under månens avtagande faser. Hos kvinnorna var sömnen i stort sett opåverkad av månens cykel. Våra resultat var robusta för justeringar för kroniska sömnproblem och sömnapné, berättar Christian Benedict, docent och sömnforskare vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Hans hjärna kanske mer känslig för omgivande ljus
En möjlig mekanism som kan förklara månens inverkan på sömn är mängden solljus som reflekteras från månen runt tiden då människor vanligtvis går och lägger sig. Dessutom har en nyligen publicerad studie visat att mäns hjärnor kan vara mer mottaglig för omgivande ljusförhållanden än kvinnors, berättar Christian Benedict.
– Vår studie kan dock inte slå fast om det är månens cykel som påverkar sömnen hos män eller om måncykeln samvarierar med någon annan faktor som påverkar sömnen, säger Christian Benedict.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
