När digitala textdokument ska arkiveras behövs standardiserade format som är utformade för lång livslängd. Ett sådant exempel är formatet pdf/a-1b.
Dokument riskerar att bli oläsliga
I en studie har forskare undersökt hur svenska lärosäten arkiverat doktorsavhandlingar mellan åren 2007 och 2016. Av totalt 21 611 pdf-filer är det endast omkring sex procent av filerna som hävdar att de överensstämmer med pdf/a-1b. Av dessa är det dock bara 14 stycken som till fullo klarar en kontroll av överensstämmelse med standarden. Därmed är den långsiktiga arkiveringen inte säkerställd och information riskerar att i framtiden gå förlorad.
För organisationer i offentlig sektor är detta en nyckelfråga, menar forskarna bakom studien. Kommer pdf-filer som lagras på lång sikt fortfarande kunna läsas, återges eller bearbetas enligt avsikten från deras skapare när originalprogramvaran inte längre är tillgänglig?
Använda öppen programvara
– En långsiktigt god förvaltning förutsätter användning av format som har implementeras i öppen programvara. Den kompletta källkoden till programvaran behöver finnas tillgänglig under villkor som möjliggör långsiktig förvaltning av såväl dokument som programvara, säger Björn Lundell, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.
Forskningen visar att det finns ett antal brister i analyserade programvaror som till del är en konsekvens av brister i det implementerade formatet. Mycket talar för att tekniskt komplicerade format, på sikt, kommer att leda till oönskade inlåsningseffekter och hinder för att olika system ska kunna fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra.
Rekommendationer till offentliga verksamheter
Baserat på resultaten i studien ger forskarna en rad rekommendationer till offentliga verksamheter. Offentliga organisationer måste öka den interna medvetenheten om vikten av att använda format av god teknisk kvalitet. Formaten behöver uppfylla definitionen av öppen standard enligt statens offentliga utredning 2009:86 och ha implementerats i öppen programvara. Under upphandlingsprocessen behöver även de offentliga verksamheterna ställa krav på bättre stöd för pdf/a-1, menar forskarna.
– Målet måste vara att slutanvändare av olika programvaror korrekt ska kunna skapa filer i öppna format för vilka det existerar en god implementation i öppen programvara, säger Björn Lundell.
– Studierna visar på något av en felande länk i informationskedjan kring ärftlig cancerrisk. Deltagarna upplevde sig ha rätt till sådan information om det fanns i familjen eftersom det skulle kunna vara betydelsefullt för förebyggande kontroller och tidig upptäckt och behandling av cancer, säger Carolina Hawranek, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper på Umeå universitet.
Förväntade sig att få veta om ärftlig cancerrisk?
I den aktuella studien intervjuade forskarna 18 personer, och gick djupare in på deltagarnas attityder och förväntningar på vården. Studien visar att deltagarna har hög tilltro till vårdpersonal som arbetar med genetisk koppling till sjukdomar. Och förväntade sig att sjukvården ska ta huvudansvaret när det upptäcks en ärftlig förändring i släkten. Deltagarna uttryckte förvåning – i några fall bestörtning – över att det idag inte fungerar på det viset.
Som det är idag meddelar inte vården släktingar till personer som har fått cancer med en ärftlig komponent. I stället ligger ansvaret helt på den individ som först har identifierats med en ärftlig cancerrisk att berätta om sin diagnos för alla som skulle kunna ha anledning att testa sig.
Bara de närmaste får veta
Flera deltagare i studien trodde att detta skulle fungera inom den närmaste familjen, men att det är stor risk att de skulle missa mer avlägsna släktingar som också kan vara bärare av samma anlag, men som de av olika skäl inte har samma kontakt med. ”Jag kommer att ringa de fem närmaste, men vad händer med de andra tio?” var en kommentar. Överlag ville deltagarna både ha och dela med sig av sådan information om de själva fick en diagnos.
– Resultaten ligger i linje med vad vi tidigare visat kvantitativt i vår förra enkätstudie. Man kan säga att regler och rutiner inte har utvecklats i takt med de möjligheter till riskförebyggande som forskningen om ärftliga faktorer öppnat. Det bör gå att hitta en bättre balans mellan den enskildes integritet och rätten till information om ärftliga risker, säger Carolina Hawranek.
Ärftlig cancerrisk – forskning om riskinformation
Den aktuella studien är en fortsättning på en tidigare bred enkät bland ett tusen svenskar som visade att nio av tio både vill ha och dela med sig av information om en förhöjd ärftlig risk för cancer. Deltagarna har spridning i ålder, utbildning och bakgrund för att täcka in olika perspektiv. Båda studierna utgör förarbeten till den mer omfattande Direct-studien som undersöker ett nytt sätt att förmedla riskinformation.
Carolina Hawranek, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, carolina.hawranek@umu.se
Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, visar en studie där forskare undersökt Malmös parker.
Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar risken för översvämningar och har positiva effekter på människors psykiska och fysiska hälsa. För djuren erbjuder de en livsmiljö i den annars karga stadsmiljön.
I Sverige – och även utomlands – är det vanligt att plantera icke-inhemska träd i städerna. I Malmös parker är till exempel vart fjärde träd icke-inhemskt. Vissa av de exotiska eller främmande arterna anses vara särskilt tåliga, eller lättskötta, i en hård stadsmiljö. Men nu kan forskare i Lund slå fast att de icke-inhemska trädarterna är betydligt mindre gynnsamma för insektslivet i städerna.
Vanliga träd i svenska städer
Inhemska: ek, bok, björk
Icke-inhemska: platan, ginkgo, gudaträd
Dubbelt så många spindlar
En studie i Malmös parker visade att mängden insekter och spindlar i somliga fall var två till tre gånger högre på inhemska träd jämfört med icke-inhemska. Även om forskarna förväntade sig en skillnad, blev de förvånade att den var så stor.
– Vi kan visa att den här effekten är stark och en viktig faktor att räkna med. Samtidigt är den förhållandevis lättåtgärdad – det räcker att man ökar andelen inhemska träd i staden, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Exotiska träd dåligt för insekter
Att icke-inhemska träd är dåliga för insekter och andra småkryp är känt sedan tidigare, detta då de saknar den evolutionära historik av samexistens som krävs för att arterna ska anpassa sig till varandra.
Vad forskarna däremot inte vetat är hur stark eller viktig den effekten är i stadsmiljö där det finns mycket annat som påverkar insektslivet negativt, så som artificiellt ljus, högre temperaturer och luftföroreningar. Målet med studien var att förstå hur viktigt valet av träd är i en urban kontext.
– Vårt resultat visar att importen av främmande trädarter till staden kan spela en större negativ roll för insektslivet än andra urbana effekter, så som ljus- och luftföroreningar, säger Johan Kjellberg Jensen.
Insekter lika viktiga i staden
Hans förhoppning är att stadsplanerare och andra aktörer tar del av forskningsresultaten så att man kan utveckla metoder för att säkerställa fungerande ekosystem i staden.
Vad är ett ekosystem?
Ett biologiskt system av interagerande organismer och deras fysiska miljö.
– Ett exempel skulle vara en handbok med förslag på arter att använda i staden beroende på kontext, säger han.
Den största osäkerheten i forskarnas studie är att de bara undersökt en stad och under ett år. Johan Kjellberg Jensen hoppas därför att fler och längre studier ska göras, då insektsliv och biologisk mångfald i urban miljö är en viktig fråga i en tid av artdöd och klimatförändringar.
Insekter avgörande för ekosystemet
– Insekter har många avgörande roller i ett ekosystem som vi inte alltid ser. Det handlar om allt från pollination till nedbrytning, och därför är de av stor vikt även i staden.
– Dessutom förlitar sig många andra djurgrupper på dem för föda, till exempel småfåglar. Växter, och inte minst träd, utgör den levande del av ekosystemet som vi bäst kan kontrollera och direkt påverka i staden. Därför är det viktigt att förstå hur planering av grönytor, som till exempel vilka träd vi väljer att plantera, påverkar stadens ekosystem, säger han.
Johan Kjellberg Jensen, doktora i Evolutionär ekologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universtiet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson setts i tv de senaste dagarna skymtas också ofta hennes pressekreterare. Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion, via rundningsmärke till grindvakt. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar. Men deras roll i den politiska vardagen är inte så väl känd. Vad gör statsrådens pressekreterare på jobbet?
− Vår studie har visat att pressekreterarna har en stark position och den är i dag både institutionaliserad och centraliserad på Regeringskansliet. Det är tydligt att de också blivit mer självmedvetna om sin roll. Men deras roll som gatekeeper (grindvakt) har också stärkts. De är inte längre bara den som informerar, utan den som ger tillgång till ministern, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap, som har intervjuat pressekreterare anställda på Regeringskansliet om deras vardag, arbetsuppgifter och rollens utveckling över tid.
Ökad professionalisering och självmedvetenhet
Med i studien är också forskarkollegan Elena Johansson som har studerat hur pressekreterarna använder sociala medier, samt den aktuelle ministerns användning av de samma. Det som sammantaget framkommer av hela studien är att oavsett politisk tillhörighet har arbetet blivit mer enhetligt och koordinerat över tid. Samtidigt har det skett en professionalisering och flera av de svarande ger uttryck för en ökad självmedvetenhet kring sin egen ställning.
Vardagen för en pressekreterare formas mycket utifrån den politiska vardagen; möten, konferenser och resor ger ramverket för arbetsdagen, men också större och återkommande händelser som politiska debatter, budgetförhandlingar, partikongresser och var fjärde år riksdagsvalet. Allt detta kräver detaljerad planering kring resor, vem de ska träffa, var man ska träffa media och vad som ska hända när, berättar en pressekreterare och tillägger att hen alltid måste vara nåbar, alltid uppdaterad och alltid ha kontroll.
− Sedan 2014 är alla pressekreterare anställda centralt vid Regeringskansliet, under Statsrådsberedningen och arbetet koordineras mycket utifrån dagliga möten där. En pressekreterare säger i intervjun att ”med mer intensiv mediebevakning måste vi ha bättre kontroll på vad vi skickar ut”, något som vi ser som ett tydligt erkännande av kravet på central kontroll över vad olika delar gör, säger Karl Magnus Johansson.
En fråga om demokrati
Att ha full kontroll över hur media inkräktar på arbetsuppgifterna och yrkesrollen är en utmaning för pressekreterarna. Det gäller inte minst sociala medier, som styr mycket av arbetet idag, vilket också gör rollen mer mångfasetterad än tidigare. Medielandskapet är i ständig förändring och ny teknik förändrar pressekreterarens roll, liksom behoven och förväntningar från tidningar, radio och tv.
När de första pressekreterarna anställdes för 50–60 år sedan innebar jobbet framför allt att vara en informationskanal. Idag innebär rollen dessutom att personen är med och kontrollerar det politiska budskapet, kontaktvägen till ministern och dennes relation till media.
− Det är i slutänden inte bara en fråga om en professions utveckling och förändring utan en fråga om demokrati. När pressekreteraren fungerar som en gatekeeper som är mer eller mindre omöjlig att komma runt, om allmänheten via media inte har tillgång till politikerna, då kan det vara ett demokratiproblem, säger Karl Magnus Johansson.
– Elitsatsande idrottare är ungdomar och unga vuxna som har ambitionen att prestera på internationell nivå i sin idrott. De ska inte behöva välja mellan att säkra sin framtid genom studier och att satsa på en ofta osäker idrottskarriär. Genom dubbla karriärer kan vi främja att fler kan fortsätta längre, oavsett om det gäller idrott eller studier. Det ena borde inte utesluta det andra utan snarare sammanföras för att gynna varandra, säger Lukas Linnér, doktor i hälsa och livsstil inriktning idrottspsykologi.
Stödmodell ska hjälpa idrottsstudenter
Hans avhandling har utmynnat i en stödmodell som är till för att hjälpa elitidrottande studenter att utveckla och upprätthålla en balanserad livsstil. På så sätt kan man främja strävan mot en hälsosam, framgångsrik och långvarig karriär inom idrotten och livet som helhet.
– Den centrala utmaningen med dubbla karriärer är en balanserad livsstil, det vill säga en kombination som gör att man når sina mål i både idrotten och studierna, lever ett tillfredsställande privatliv och upprätthåller hälsa och välbefinnande, säger Lukas Linnér.
När ”krockar” studier och idrott?
I avhandlingen beskrivs hur två perspektiv från forskningen sammanförs för att främja en balanserad livsstil. Dels handlar det om utmaningarna som personer med dubbla karriärer möter, dels vad individerna behöver vara bra på för att möta utmaningarna. Poängen är att se idrottare först och främst som individer som utvecklas och behöver hantera utmaningar i relation till olika delar av livet.
– Det har varit viktigt att förstå hur de olika delarna av elitidrottande studenters liv ”krockar” med varandra, till exempel när idrottstävlingar och examinationer infaller samtidigt. Hur kan de leva ett givande socialt liv samtidigt som de hanterar idrott och studier? säger Lukas Linnér.
Miljön runt eleven viktig
Å andra sidan handlar det om att flytta fokus från individen till hela miljön som finns runt individen. Forskarna har studerat ledande utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer med fokus på hur miljön är strukturerad och organiserad samt vilka värderingar som styr hur stöd ges.
– Det kan till exempel handla om hur ett lärosäte, specialidrottsförbund och kommun kan samarbeta för att skapa förutsättningar för kombinationen samt hur stödpersoner inom idrott och studierna arbetar tillsammans för att stödja elitidrottande studenter. Här visar forskningen på vikten av en tydlig struktur och koordinering genom ett dedikerat stödteam för dubbla karriärer och ett stöd som präglas av en helhetssyn på individen. Fokus måste vara att stärka individens egen förmåga att hantera sin situation. Tränarnas roll är också viktig för att främja balansen, eftersom de träffar individerna på daglig basis, säger Lukas Linnér.
Idrottsgymnasier i Sverige sedan 1972
I Sverige finns en lång historik av att stödja kombinationen idrott och studier på gymnasienivå, till exempel genom idrottsgymnasier, vilket etablerades redan 1972. År 2015 inrättades Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten av Riksidrottsförbundet för att stödja möjligheten till dubbla karriärer, alltså idrott och studier i kombination även på högskolenivå.
Lukas Linnér, doktor i hälsa och livsstil inriktning idrottspsykologi, lukas.linner@hh.se
Neuroblastom är en cancersjukdom som drabbar nervsystemet hos barn. De flesta är under 2 år när de får sjukdomen.
– I en del fall kan sjukdomen självläka och försvinna av sig själv, men den aggressiva formen har en mindre bra prognos. Den nuvarande behandlingen är väldigt tuff för barnen att gå igenom, och dess bieffekter ger konsekvenser för resten av livet, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskargrupperna bakom den nya studien.
Neuroblastom
Neuroblastom är en form av barncancer som drabbar det perifera nervsystemet, alltså den del av nervsystemet som inte är hjärna eller ryggmärg. I Sverige diagnostiseras 20 till 30 barn per år med neuroblastom. Cancerformen kan exempelvis starta i binjurarna, men tumörer kan uppstå i hela kroppen.
Källa: Göteborgs universitet
Tumörer försvann i möss
Studien visar att en behandling som kombinerar två olika precisionsläkemedel, som ingår i läkemedelsgrupperna ATR-hämmare och ALK-hämmare, eliminerar neuroblastomtumörers tillväxt i möss.
– Efter 14 dagars behandling hade tumörerna försvunnit helt i två oberoende musmodeller. Efter 200 dagar fick en av mössen återfall, vilket är mycket lång tid för en mus, medan övriga möss förblev tumörfria, säger Dan Emil Lind, forskare i gruppen.
– Vi är förvånade över det mycket positiva resultatet. Det är anmärkningsvärt att ett tvåveckors protokoll som kombinerar dessa två precisionsläkemedel kan leda till fullständig tumörregression hos två oberoende musmodeller för neuroblastom, säger Joanna Szydzik, som var doktorand i gruppen när arbetet gjordes.
Cancerceller bröts ner
Exakt varför kombinationsbehandlingen fungerat så bra i studien vet inte forskargruppen ännu, men deras hypotes är att mössens immunförsvar fick signaler om att tumörcellerna påbörjat programmerad celldöd, och att de naturliga immuncellerna därför bröt ned tumörcellerna.
– Våra resultat är över förväntan. Vi har nu startat en uppföljning med andra ATR-hämmare för att undersöka hur de påverkar mössens immunförsvar. Vi vill veta varför denna kombinationsbehandling av precisionsmediciner mot ATR och ALK blir så bra, säger Ruth Palmer.
Orsaken till neuroblastom delvis okänd
De molekylära mekanismerna till varför neuroblastom uppstår är bara delvis kända. Troligtvis uppstår fel i utvecklingen av perifera nervsystemet, som ger en felbalans av de proteiner som uttrycks i cellen, vilket leder till att neuroblastom uppstår. Det bakomliggande felet i cellen kan vara att en gen har försvunnit, att det finnas ett överuttryck av ett specifikt protein, eller att ett specifikt protein eller en gen har blivit muterad.
En fjärdedel av alla fall av högriskneuroblastom uppstår när den cancerdrivande genen MYCN är överuttryckt. I många fall uppstår detta överuttryck av MYCN tillsammans med ett påslag av genen ALK. När sådana cancerdrivande gener uttrycks i en cancercell vill den dela sig snabbare, och då kan något som kallas replikationsstress uppstå.
Botar inte cancern
Resultat från denna studie tyder på att patienter med neuroblastom, och då särskilt de i högriskgrupper där kombinationen av generna MYCN och ALK lett till replikationsstress, kan dra nytta av läkemedelsbehandling med ATR-hämmare.
– Läkemedlen bromsar cancertillväxten, men lagar inte det grundläggande felet. Därför behövs ytterligare behandlingsalternativ för högriskneuroblastom som drivs av onkogenerna ALK och MYCN, avslutar Ruth Palmer.
– Föroreningarna ökar varje år. Det är väldigt svårt att testa effekten av alla kemikalier, särskilt blandningar av flera ämnen. Jämfört med klassiska metoder som testar effekter på en biologisk mekanism i taget, tror jag att vår metod kan bidra till att tid och pengar används mer effektivt, säger Veronica Lizano-Fallas, doktorand vid Institutionen för kliniska och biomedicinska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet.
Cocktaileffekten
De finns i vattnet vi dricker, maten vi äter och miljön runt omkring oss – föroreningarna. Över 100 000 olika kemikalier används i tillverkning, lantbruk, industri och förbrukningsvaror. Varje dag under hela livet är vi i kontakt med kemikalier som blandas i våra kroppar. En del av dem kan ha negativa effekter på vår hälsa. Dessutom kan en del ämnen bli mer skadliga tillsammans än vad de är var för sig, något som kallas för cocktaileffekten.
Att försöka förutse effekterna av att vi exponeras för blandningar av många olika kemikalier, har varit en av utmaningarna inom toxikologi (läran om gifter och förgiftningar).
Förutspår skada av kemiska blandningar
Den nya metoden skulle kunna användas till att få tidiga signaler om oönskade biologiska effekter av ämnen. Effekterna kan sedan studeras ännu mer detaljerat med andra tekniker.
– Kemikalier interagerar med proteiner på ett ganska promiskuöst sätt. Vi hittar ofta flera proteiner som påverkas av ämnena vi testar. Vi ser att proteiners funktion påverkas som en följd av interaktioner mellan kemikalier och proteiner. Det stämmer med vad föroreningar och skadliga ämnen gör i cellerna, säger Susana Cristobal, professor vid BKV, som har lett studien.
Hittar samspel mellan kemikalier och proteiner
I studien har forskarna applicerat metoden på fyra scenarion:
en enskild förorening
en blandning av kemikalier
ett nytt bioaktivt ämne
biverkningar av ett nytt läkemedel
Som exempel testade de effekten av ett välstuderat miljögift, TCDD. Forskarna fann flera proteiner som påverkades av TCDD som inte visats i tidigare studier. Fyndet tyder på att genom att studera hela proteomet (alla proteiner i en cell vid en viss tidpunkt) i en organism med den nya metoden kan forskare hitta fler möjliga molekylära interaktioner mellan kemikalier och proteiner.
LiU-forskarnas nya tillvägagångssätt bygger på en teknik som utvecklats för att studera läkemedel, som kallas PISA (eng. proteome integral solubility alteration). I den aktuella studien utvärderar forskarna hur metoden kan användas till att hitta vilka proteiner från en organism som interagerar med föroreningar och andra kemikalier. För att få proteiner från alla typer av celler i en organism, dess proteom, extraherade forskarna proteiner från zebrafiskembryon. De blandade proteomet med ett eller flera ämnen.
Gemensam ekonomi ger färre ekonomiska konflikter för par i de flesta åldrar, i jämförelse med par som har delad eller delvis delad ekonomi. Det visar en studie av sambanden mellan pars ekonomiska konflikter och deras sätt att organisera sin ekonomi utifrån olika livssituationer och åldrar från Stockholms universitet.
– Att ha delad ekonomi kan betyda att man har sämre kommunikation i relationen, eller att en partner har mer behov av ekonomisk självständighet. Gemensam ekonomi kan istället vara ett tecken på stabilitet, kommunikation och så kallad ”team-känsla”, säger Linda Kridahl, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet och en av författarna till studien som publicerades nyligen i tidskriften Journal of Social and Personal Relationships.
Delad ekonomi bättre för unga
Sambandet mellan gemensam ekonomi och färre konflikter är särskilt tydligt bland par med ekonomiska svårigheter, bland äldre par och par som hållit ihop längre än 30 år. Däremot visar studien att gemensam ekonomi inte är det bästa för alla åldrar. För yngre par i åldrarna mellan 20 och 29 år är det tvärtom mer fördelaktigt med delad ekonomi, sett till risken för ekonomiska konflikter.
– Yngre par kanske inte har så många gemensamma utgifter och kanske inte har etablerat sin relation lika starkt än, säger Linda Kridahl.
– Bland äldre par kan det vara mer fördelaktigt att ha gemensam ekonomi eftersom äldre par oftast har begränsade inkomster. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en viss trygghet, något som inte behövs på samma sätt i yngre åldrar.
Det går dock inte att säga säkert om det är hur paren organiserar sin ekonomi som påverkar uppkomsten av ekonomiska konflikter eller tvärtom.
Utsatthet ökar risk för konflikt
Forskarna fann även att par som har svårigheter att få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden, har fem gånger så hög sannolikhet att uppleva ekonomiska konflikter.
– Det är viktigt att öka förståelsen för vilka par som är särskilt utsatta. Även om resultaten till en del var förväntade så är kunskapen viktig både på individ- och samhällsnivå, säger Linda Kridahl.
Ekonomiska konflikter ger en indikation på hur väl parets ekonomi fungerar och kvaliteten på relationen, betonar hon.
– Hur par organiserar sin ekonomi är också centralt då det ofta tas för givet att par har gemensam ekonomi när man till exempel bedömer hushållets inkomster vid beslut om bostadsbidrag eller liknande, säger Linda Kridahl.
I studien undersökte forskarna sambandet mellan ekonomiska konflikter och hur par organiserar sin ekonomi. I studien analyserades svar från 4 939 respondenter i åldrarna 20 till 80 år som är gifta eller samboende och som bor i Sverige.
Studien är baserad på en enkätundersökning, Generations and Gender survey, från 2012/2013. Undersökningen ingår i ett stort internationellt nätverk som heter Generations and Gender Programme där 27 länder deltar i dagsläget.
Hur farliga är de levande ljusen?
– Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Men jag har forskat länge om förbränning och luftburna partiklar och vi försöker undvika förbränning för att det skapar föroreningar som kan leda till andnings- och hjärtproblem. När vi bränner ljus vet vi att det bildas små partiklar – vilken typ beror på vad ljusen är gjorda av och hur vi bränner dem.
Vad är det som gör dem farliga?
– Det är ljus som brinner med en fladdrande låga som är farliga. Då produceras mer sotpartiklar som ibland syns, ibland inte. Utsläppen varierar mycket med vilken ljusmassa och veke som används. Det handlar också om hur man kombinerar ljusmassa och veke, så det kräver stor erfarenhet och kunskap för att få fram rätt kombination. Vissa ljus ökar utsläppen ju längre de brinner.
Hur många kan man ha tända samtidigt utan att riskera hälsan?
– Eftersom det beror på vilket material som används, och hur ljusen brinner, är det svårt att svara på. I vår senaste studie undersökte vi föroreningar från ljus som brann med fladdrande låga i en kammare och beräknade vad som skulle hända om de brann i en normalstor lägenhet I september 2021 sänkte WHO gränsvärdena kraftigt på grund av hälsorisker. Vi gjorde några beräkningar: vad händer när fem ljus brinner i 3,5 timmar i en normalstor lägenhet? När man räknar om det till dygnsmedel halter och lägger till andra föroreningar som förekommer inomhus kan halterna hamna över gränsvärdet, speciellt när lågkvalitetsljus används.
Vilka ljus ska man välja för att minska föroreningarna?
– Jag kan inte säga att man ska använda stearin eller paraffin. Det beror på hur materialet kombineras med veken, vilket gör att det brinner långsammare, snabbare eller mer fullständigt. Det kräver stor erfarenhet och kunskap att få fram rätt kombination. Det bästa man kan göra är att se till att man inte har den här fladdrande lågan. Att ljus har lukt eller färg innebär fler tillsatser så det är bra att välja ett vitt ljus utan doft.
Vad behöver forskarna undersöka mer?
– Idag vet vi vilka föroreningar som ljusen orsakar, men inte så mycket om hur de påverkar människors hälsa.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Levande ljus består oftast av stearin eller paraffin
Nej, det är inte de levande ljusen som orsakar flest bränder i juletid. Enligt en undersökning av SOS Alarm och försäkringsbolaget If tror nästan alla svenskar, 96 procent, att det är så. Endast 13 procent av de tillfrågade gissade på rätt orsak: matlagning.
Levande ljus kan tillverkas av flera olika material. De vanligaste är stearin och paraffin, ibland kombineras de två. Stearin tillverkas av fett från växter eller djur medan paraffin är en oljeprodukt.
Stearinljus uppfanns på 1800-talet av en fransk kemist. När elektriciteten kom minskade konsumtionen av levande ljus kraftigt men ökade igen under 1960-talet när de fick en ny funktion som stämningsskapare.
Föroreningar som brinnande ljus kan ge ifrån sig: Sotpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (förkortas PAH), kväveoxid, ultrafina partiklar i nanostorlek.
Aneta Wierzbicka, Universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.
– Det här kan leda till en vidareutveckling av en hämmare mot covid-19, även om mycket jobb återstår innan det går att säga säkert, säger Ylva Ivarsson, professor i biokemi vid Uppsala universitet, som har koordinerat studien.
Virus förökar sig med våra cellers maskineri
SARS-CoV-2 är liksom alla virus intracellulära parasiter – de invaderar våra celler och gör om dem till virusfabriker. SARS-CoV-2 som orsakar covid-19 måste alltså, liksom andra virus, använda sig av cellers maskineri för att ta sig in i dem och få dem att producera mera virus. För att producera flera viruspartiklar måste cellen först fås att producera nytt genetiskt material, RNA. Detta nya virus-RNA sveps sedan in i ett skyddande hölje som släpps ut från cellen för att infektera flera celler i kroppen.
Viruset kan inte åstadkomma allt detta helt på egen hand, utan dess proteiner binder till mänskliga proteiner (humanproteiner) och ”lurar” dem att hjälpa till med virusproduktion.
Coronaviruset kartläggs för att hitta läkemedel
Sedan covid-19-pandemins start har det pågått en intensiv kartläggning av vilka humanproteiner som SARS-CoV-2-proteiner binder till. Förhoppningen är att hitta nyckelinteraktioner som kan hämmas med befintliga – eller helt nya – läkemedel.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram och använt en ny metod för att i stor skala kartlägga interaktioner mellan humanproteiner och coronavirusproteiner, som har gett ny värdefull information.
Blockering hämmade infektion av humanceller
Informationen användes för att visa att blockering av en av dessa interaktioner hämmade SARS-CoV-2-infektion av humanceller. Arbetet är gjort i samarbete med en forskargrupp vid Umeå universitet.
Tillsammans med forskare vid Köpenhamns universitet bekräftade forskarna interaktionen mellan virusproteinet och humanproteinet i ett mer komplext system. Detta har fördjupat förståelsen för vad som sker i cellen när viruset tar över interaktionen.
Det här kan leda till en vidareutveckling av en hämmare mot covid-19. Mycket jobb återstår dock innan det går att utvärdera om hämmaren, som forskarna hittat, kan utvecklas för behandling mot virusinfektion.
Snabb och samlad forskning under pandemin
– Det har varit ett intensivt arbete med projektet under pågående pandemi. Det har varit fantastiskt att se hur snabbt forskningen kan gå framåt när forskare från olika universitet och länder slår sig samman och arbetar mot samma mål, säger Ylva Ivarsson.
Forskarna har dessutom kunnat visa ett stort antal interaktioner med andra coronavirusproteiner, som till exempel SARS-CoV och MERS-CoV. Och även med mer vanligt förekommande coronavirus. Sammantaget ger detta en bred inblick i vad som skiljer olika coronavirus åt, och kan i förlängningen bidra till en bättre beredskap för hantering av nya typer av virus.
Ylva Ivarsson, professor i biokemi vid institutionen för kemi – BMC, Uppsala universitet, ylva.ivarsson@kemi.uu.se
På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har ett agrivoltaiskt forskningsprojekt pågått sedan början av året, där man kombinerar solceller med odling på jordbruksmark. Nu kan forskarna avslöja de första lovande resultaten: bland annat ökad skörd vid torrare väderlek.
– Under året har vi kunnat ta in och analysera tre skördar av vall från provrutor på marken. Storleken på skördarna har påverkats av olika väderlekar, men vi har bland annat kunnat konstatera att vid torrare väderlek blev skörden i våra provrutor större än i referensytan, säger forskaren Bengt Stridh, en av drivkrafterna bakom det agrivoltaiska forskningsprojektet.
Tidigare forskning visar att det bildas mikroklimat med lägre avdunstning under de agrivoltaiska systemen. Den högre luftfuktighet gör att plantorna stressas mindre av hetta och torka, än de utanför.
Tillsammans med kollegan och projektledaren Pietro Campana har han undersökt effekterna av att använda solcellssystem, för att kombinera elproduktion och jordbruksverksamhet på samma markyta.
Solenergin behöver nationell strategi
Intresset för projektet har varit stort från jordbrukare, solcellsinstallatörer och media, berättar Bengt Stridh, som nu efterlyser nu en nationell strategi för solenergi och solcellsparker.
– En kritisk fråga är vilken mark som kan utnyttjas för solcellsparker. Om man tittar på markanvändningen i Sverige så ligger jordbruksmark bra till. Där blir det billigast att bygga solcellsparker, och man får inte heller några problem med skuggning.
I Sverige har vi 63 procent skog, 9 procent inlandsvatten och 7 procent öppen myrmark som alla är olämpliga marker. Slutsatsen blir att de lämpligaste ytorna med någorlunda storlek är jordbruksmark, vilken utgör 7 procent av Sveriges yta, menar Bengt Stridh.
– Idag är Miljöbalken och dess värdering av olika samhällsintressen ett hinder för en utbyggnad av solcellsparker på jordbruksmark. Livsmedelsproduktion ställs mot solelproduktion och då vinner nästan alltid livsmedelsproduktionen. Med tanke på det stora framtida elbehovet bör även produktionen av solel börja betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Särskilt som jordbruk och solceller kan samsas på samma mark, säger Bengt Stridh.
Genererar mer el än Sveriges behov
Den solenergi som stråla in mot jordens landyta är ungefär tusen gånger högre än världens sammanlagda energianvändning. Enligt en teoretisk beräkning från forskarna vid Mälardalens högskola, skulle solcellsparker på jordbruksmark ensamt generera mer el än Sveriges hela årliga behov, och detta med enbart små effekter på jordbruket.
– Även om vi bara skulle använda mindre än en tiondel av vår jordbruksmark till agrivoltaiska system skulle det ge en hög andel solel i Sveriges elmix, konstaterar Bengt Stridh.
Forskare från Lunds universitet har upptäckt en så kallad epigenetisk förändring hos tvillingar med typ 2-diabetes. Epigenetiska förändringar sker bland annat genom dna-metylering, en kemisk process som styr genernas funktion.
Processen påverkas av olika miljöfaktorer, som kost, motion och stress.
– Enäggstvillingar har samma genetiska bakgrund, kön och ålder och därför är de intressanta att studera för forskare som vill förstå mekanismer bakom sjukdomar. Vi hittade en epigenetisk förändring hos tvillingar med typ 2-diabetes som ger oss nya ledtrådar om sjukdomen, säger Emma Nilsson, forskare i epigenetik och diabetes vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC).
Epigenetik, dna-metylering och mikroRNA:
I kroppens celler finns vår arvsmassa, dna, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På dna:t sitter så kallade metylgrupper som styr uttrycket av generna, det vill säga hur aktiva generna är. Epigenetiska förändringar uppstår till följd av miljö- och livsstilsfaktorer och påverkar genernas funktion. Dna-metylering är en epigenetisk process som går att påverka med träning, kost och livsstil.
MikroRNA är små icke-kodade RNA-molekyler som reglerar produktionen av proteiner. Ett enda mikroRNA kan reglera många proteiner i en cell eller signaleringsväg. Generna som kodar för mikroRNA kan påverkas av dna-metylering.
Gen för mikroRNA-30 mindre aktiv
Forskarna analyserade dna-metylering och mikroRNA i fettbiopsier från tvillingpar där den ena hade utvecklat typ-2diabetes. De ville förstå mer om varför bara den ena hade fått sjukdomen. MikroRNA reglerar tillverkningen av proteiner i cellerna.
Analyser visade att en gen som tillverkar ett specifikt mikroRNA, mikroRNA-30, var mindre aktiv hos tvillingarna med typ 2-diabetes. Det ledde till att de hade lägre nivåer av mikroRNA-30 i fettvävnaden än sina syskon.
Samma mönster fanns i en kontrollgrupp, som bestod av 28 personer med typ 2-diabetes och 28 personer utan sjukdomen, där deltagarna inte hade biologiskt släktskap med varandra.
– Vi kunde bekräfta våra resultat i individer utan tvillingsyskon och det visar att våra resultat är relevanta för alla människor och inte bara för enäggstvillingar, säger Emma Nilsson.
Fjorton tvillingpar från Sverige och Danmark rekryterades för studien. Hos syskonparen var det bara en av enäggstvillingarna som hade fått typ 2-diabetes. Genomsnittsåldern var 68 år, och de tvillingar som hade utvecklat diabetes hade något högre bmi jämfört med sitt syskon.
Mekanismerna bakom typ 2-diabetes
Forskarna utförde även experiment där de minskade mängden mikroRNA-30 i odlade fettceller, för att se hur det påverkade cellernas förmåga att ta upp glukos.
Vid typ 2-diabetes blir kroppen sämre på att ta hand om blodsockret. Det beror delvis på att cellerna har blivit mindre känsliga för insulin. Insulinresistensen får blodsockervärdet att öka. Det visade sig att celler med minskad mängd mikroRNA-30 också hade sämre förmåga att ta upp glukos.
– Det är samma mönster som vi ser hos personer med typ 2-diabetes. Studien är en viktig pusselbit i arbetet med att förstå mekanismerna bakom typ 2-diabetes. Ju fler pusselbitar vi får, desto bättre läkemedel kan vi utveckla, säger Emma Nilsson.
Nya läkemedel mot typ 2-diabetes
Många patienter får biverkningar eller har svårt att uppnå en bra blodsockerkontroll med de läkemedel som finns i dag. Ökad kunskap om mekanismerna bakom sjukdomen kan leda till effektivare behandling av typ 2-diabetes, menar forskarna som planerar att följa upp sina resultat i kommande studier.
– Vår studie kan vara ett steg på vägen mot nya behandlingsalternativ där mikroRNA används som aktiv substans i läkemedel för att behandla patienter med typ 2-diabetes. Det finns redan pågående kliniska studier där mikroRNA testas som ett läkemedel mot till exempel cancer, säger Emma Nilsson.
Flera av forskarna bakom studien är verksamma inom EXODIAB (Excellence of diabetes research in Sweden), som är ett strategiskt forskningsområde inom diabetes vid Lunds universitet, med målsättning att utveckla nya behandlingar och läkemedel för patienter med diabetessjukdomar.
Emma Nilsson, forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet: emma_a.nilsson@med.lu.se
De molekylära mekanismerna som ligger till grund för hur en cell styr energikonsumtion och lagring är ännu inte helt kända.
– Vår studie presenterar nya rön för en välkänd enzymatisk reaktion i cellen. Studien bidrar till den generella förståelsen av hur proteiner förändrar sin struktur för att utföra sin biologiska funktion, säger Magnus Andersson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Proteiner förändras enligt särskilda mönster
Ett proteins struktur är mycket dynamisk. De strukturella förändringar som ett protein kan genomgå är inte slumpmässiga, utan omsorgsfullt koordinerade att följa en viss ordning och mönster. Den här typen av dynamik är inkodad i proteinets struktur och har alltså evolverat för att utföra en viss funktion så bra som möjligt. Man kan likna det vid en förbränningsmotor där de olika delarna måste röra sig i en förutbestämd ordning, och vid specifika tidpunkter.
För att få en djupare förståelse för en biologisk funktion behöver man studera den aktuella mekanismen i realtid.
Filmade proteinets kemiska reaktion i realtid
Magnus Andersson och hans kollegor har ”filmat” reaktionen med hjälp av snabba röntgenpulser i ESRF-synkrotronen i Grenoble i Frankrike. På så vis kunde de studera rörelser i proteinet adenylatkinas med bakterien E. coli som modellsystem.
Enzymet hushållar med cellens energi
Adenylatkinas är ett enzym som hushållar med våra cellers energi. Detta protein katalyserar omvandlingen mellan den energirika molekylen ATP (adenosin-tri-fosfat) och molekyler med lägre energiinnehåll, ADP (adenosin-di-fosfat). Genom att konstant hålla koll på fosfat-nukleotiderna inuti cellen, spelar adenylatkinas en viktig roll för energibalansen.
Tidsupplösta experiment kräver att man kan starta den eftersökta reaktionen på ett sätt så att tillräckligt många proteinmolekyler reagerar på samma gång. Här använde sig forskarna av en laserpuls för att frigöra den energirika molekylen ATP från en ljuskänslig inaktiv ATP-förening. På så vis kunde de följa när proteinet slöt sig kring ATP i närvaro av en AMP (adenosin-mono-fosfat).
– Det sker mycket spännande forskning inom området för den här typen av ljuskänsliga föreningar som i princip möjliggör liknande experiment för ett stort antal viktiga proteiner, säger Magnus Andersson.
Enzymet förändrades på 4,3 millisekunder
Adenylatkinas-proteinet slöt sig halvvägs runt ATP- och AMP-molekylerna på 4,3 millisekunder och visade tydliga tecken på att vecka upp sig – det vill säga tillfälligt förlora sin stabila struktur. Denna typ av lokal uppveckning har föreslagits vara en generell mekanism för hur proteiner kan genomgå strukturella förändringar enligt en så kallad ”cracking”-modell.
Professor Magnus Wolf-Watz’ forskargrupp vid Umeå universitet bekräftade synkrotronmätningarna med kompletterande mätningar med kärnmagnetisk resonans, NMR. Dessa forskare visade också att den ATP-bindande delen av (en destabiliserad variant av) adenylatkinas-proteinet genomgick en betydande uppveckning före ATP-bindning.
Forskarna menar att det är möjligt att den observerade stängningsmekanismen är beroende av ett specifikt mönster av kemiska interaktioner. Det är dessa interaktioner som synkroniserar rörelser som de observerade hos proteinet.
Nu kan forskarna designa tidsupplösta röntgenspridningsförsök för att identifiera alla komponenter i detta känsliga energireglage i våra celler.
Utvecklingen av synkrotronanläggningen MAX IV i Lund visar stor potential för att den här typen av experiment ska kunna utföras också i Sverige inom en snar framtid.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. I dag står tusen sådana äppelfröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen som har tillräckligt med bitterämnen för att ge en bra cider.
Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.
– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.
Fröplantor från korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. Bild: Kimmo Rumpunen, SLU
Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem. Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.
Nya smaker i korsade äpplen
När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.
– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.
Så skapas äppelfröplantor (som sen kan ge nya äpplesorter)
En moderplanta och en faderplanta väljs ut, båda med intressanta egenskaper att föra vidare till nästa generation. Det kan till exempel vara en extremt härdig sort, som går att odla långt norrut i landet, och en cideräpplesort med önskvärda bitterämnen i aromen. Nya metoder är under utveckling för att välja ut bra moder- och faderplantor baserat på deras genetiska förutsättningar (dna).
Pollen från ståndaren på fadersplantans blomma förs manuellt över till pistillen på moderplantans blomma. För att undvika oönskad naturlig pollinering tas kronbladen på moderplantans blomma bort, vilket gör att bin och andra pollinerare får svårt att hitta den. I forskningssyfte kan man också skydda moderplantans blomma från oönskad pollinering med en nätpåse.
Ett äpple växer fram från den befruktade blomman. Fröna plockas ur och sås i växthus och plantorna sätts sedan ut i täta rader för tillväxt och selektion. Fröplantorna är lika olika varandra som helsyskon hos oss människor.
Nästa steg mot cideräpplen:
När fröplantorna utvärderas kommer de flesta att gallras bort beroende på mottaglighet för skorv och mjöldagg. De kvarvarande mest friska plantorna planteras sedan ut i fält, och börjar blomma och bära frukt när de är 4-8 år gamla. Då kan urval göras för fruktegenskaper. Är frukterna tillräckligt bra förökas de utvalda plantorna för att kunna utvärdera de potentiella nya sorternas egenskaper över några år med varierande väderlek och sjukdomstryck. Så småningom kan en ny äpplesort komma ut på marknaden.
När får vi dricka cider på svenska äppelsorter?
När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.
– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se nedan). Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äppelfröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.
Forskningsprojektet Framtidens äpple bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. Det finns två kompletterande projekt: ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppelodling i framtiden” och ”Konkurrera med kvalitet 2: nya äpplesorter för färskkonsumtion, must och cider”.
Äpplen av sorten Ingrid Marie. Bild: Pjotr’k, CC BY-SA 4.0
Hur många äppelträd finns i Sverige
Äpplen är den frukt som odlas allra mest i Sverige. Och under 2010-talet ökade den yrkesmässiga odlingen med 38 procent. Det innebar 3,6 miljoner träd på sammanlagt 1660 hektar (cirka 840 fotbollsplaner).
Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Drygt hälften av alla äppleträd bar sorterna Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Nyare sorter som Rubinola, Frida, Elise och Santana ökade påtagligt, och äldre sorter
Cox Orange och Gravensteiner minskade. Siffrorna gäller yrkesmässig odling.
Sexuellt våld mot kvinnor har utförts av alla väpnade grupper i Colombia. Det har använts med avsikt att skrämma och förnedra kvinnor och hela samhällen, skada fiender och i syfte att få värdefull information.
– Sexuellt våld i krig är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet på internationell nivå. Men fokus har legat på det våld som utförs av väpnade grupper som en form av krigsvapen, medan sambandet mellan våld i nära relationer och konflikt glömts bort, säger Signe Svallfors, doktor på Sociologiska institutionens demografiska avdelning på Stockholms universitet.
Värre vid intensiv konflikt
Resultaten från hennes forskning visar att ju mer intensiv konflikten är i kvinnors närområde desto större risk löper de att utsättas för såväl emotionellt, fysiskt som sexuellt våld av sina partners eller före detta partners.
– En av de viktigaste policyrekommendationerna är därför att fredsprocesser också måste titta på det våld som äger rum i den privata sfären och inte bara den offentliga, menar Signe Svallfors.
Stannar trots misshandeln
Bland kvinnor som utsatts för partnervåld finns det även ett samband mellan mer exponering för konflikt och sannolikheten att vara i en relation. Det tyder, enligt Svallfors, på att kvinnor som drabbas av konflikt i högre utsträckning stannar kvar i våldsamma relationer.
Även tidigare studier annat Peru och Rwanda har visat att det finns ett samband mellan väpnad konflikt och mäns våld mot kvinnor.
– Det finns däremot, vad jag vet, ingen tidigare forskning som visar att kvinnor som lever i konfliktområden och som utsatts för våld i nära relationer i högre grad stannar kvar i relationen, så det var ett ganska oväntat resultat, säger Signe Svallfors.
Så gjordes studien
Forskaren har använt data från enkätundersökningen Demographic and Health Survey från tre olika undersökningstillfällen, 2005, 2010 och 2015, där kvinnor bland annat svarat angående sina erfarenheter av våld i nära relationer. Urvalet består av omkring 70 000 kvinnor i åldrarna 13-49.
Utöver detta har forskaren använt data från Uppsala Conflict Data Program som innehåller information om var och när konflikthändelser har ägt rum samt antal omkomna. Genom att kombinera dessa två källor har forskaren tagit fram en statistisk modell som mäter huruvida kvinnors exponering för väpnad konflikt i närområdet har ett samband med deras utsatthet för våld i nära relationer.
Signe Svallfors, doktor på Sociologiska institutionens demografiska avdelning, Stockholms universitet, signe.svallfors@sociology.su.se
Att cirka 12 procent ungdom har tagit preparat för att förändra sin kropps utseende var en oväntat hög siffra för Anna Qvarfordt, Lena Svennberg och Göran Svedsäter, forskare inom Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle som gjort studien tillsammans med Lars Westfelt, Högskolan i Gävle och My Lilja, Malmö Universitet.
Det sociala spelar stor roll
Utöver att användningen av preparaten är betydligt mer utbredd än förväntat så visade undersökningen att det sociala sammanhanget och självbilden har stor betydelse för vilka som är brukare.
– Det är tydligt att det sociala spelar stor roll, men även hur man ser på sin kropp. Om man har vänner som använder de här preparaten så ökar oddsen för användning 8-9 gånger, säger Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap.
Om studien:
Studien bygger på enkätsvar från 2101 svenska ungdomar. Studien är ovanlig eftersom enkätundersökningen har ett representativt urval från alla svenskar i åldern 16-25 oavsett geografisk hemvist och social kontext. De flesta liknande studier har varit snävare och riktat in sig på idrottsutövare eller någon annan undergrupp inom åldersspannet.
I den nya undersökningen är frågorna också lite bredare och riktar inte bara in sig på användning av dopingpreparat av typen anabola steroider. I stället används definitionen PIES, Performance and Image Enhanching Substances, som innefattar både lagliga och olagliga preparat. Gemensamt för preparaten är att de tas av människor som vill ändra sitt fysiska utseende, förbättra sin idrottsprestation eller både och.
– Mig veterligen är detta den första studien av det här slaget och ett resultat av en satsning på bredare samhällsfokus inom forskningen på Idrottsvetenskapen på Högskolan i Gävle, säger Göran Svedsäter.
Större andel kvinnor än väntat
Undersökningen ger även en insyn i hur unga svenskar ser på sig själva och sina kroppar. Hela 83 procent av kvinnorna har svarat att någon del av sin kropp inte är tillräckligt attraktiv. Vidare anger 21 procent av alla som deltog att deras sociala liv påverkas till följd av att de är missnöjda med sin kropps utseende.
– Detta har ett samband med användandet av PIES och är en aspekt som ger möjlighet att hitta andra sätt att angripa problemet med missbruk av de här preparaten, säger Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap.
– Det här tyder på både psykisk och fysisk ohälsa. Vi märker att det hos tjejer finns ett missnöje med hur de ser ut. Användning av doping och preparat som ska förbättra utseendet är tidigare något man förknippat med unga killar, men här ser vi en större andel tjejer nu, sex procent, som använder eller har använt sådana preparat, säger Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap.
Forskarna vill att resultatet av studien ska användas till förebyggande insatser för folkhälsa och till fler studier som sätter fokus på den sociala kontexten och skälen till att användning av PIES uppstår.
Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, gonsvr@hig.se
Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, anna.qvarfordt@hig.se
Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, lena.svennberg@hig.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
