Tema

Är vi immuna nu?

Covid-19 ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad. Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Men forskning visar också att genomgången covid och en eller två vaccindoser ger det bästa skyddet mot att bli sjuk.

Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.

Allt handlar om våra immunförsvar

När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.

Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.

Men hur länge varar immunitet mot corona?

Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.

– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.

Immunförsvaret attackerar coronavirus.

– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.

– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.

Fakta: T-celler, B-celler och antikroppar – immunförsvaret jobbar i team

Immun utan antikroppar, hur funkar det?

Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?

– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.

Hur ser dippen av antikroppar ut?

– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.

– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.

Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?

– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.

Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.

Vilket ger bäst skydd, genomgången covid eller vaccination?

– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.

– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.

Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?

– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.

Genomgången covid ger bättre skydd

Att först bli sjuk i covid-19 och sen ta en eller två vaccindoser, ger ett mycket starkt skydd mot coronaviruset, visar COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus. 

Forskare vid Danderyds sjukhus började redan i april 2020, när pandemin nyss blivit ett faktum, att ta prover på medarbetare i syfte att undersöka immunförsvaret – och hur det utvecklas över tid – efter genomgången coronainfektion. Över tvåtusen medarbetare är med i studien. Över 80 procent av de som haft milda symtom av covid-19 hade mätbara antikroppar ett år efter insjuknandet. 

Studien visar att kombinationen covidinfektion plus vaccin gör att man får en mer än dubbelt så hög förmåga att blockera tio olika virusvarianter, däribland Delta, jämfört med de som bara har vaccinerats. Skillnaden håller i sig i minst sju månader. Forskarna ser också att den andra vaccindosen inte tillför så mycket på kort sikt om man har redan haft covid-19.

Det kan räcka med en vaccinationsdos

– Det kan vara värt att ha i tankarna när det gäller att utfärda vaccinpass, eller om vi ska vaccinera barn som haft covid-19. I de fallen kanske det räcker med en dos, för att minimera riskerna med eventuella biverkningar, säger Charlotte Thålin, forskningsledare på COMMUNITY-studien.

Hybridimmunitet, det vill säga en kombination av det immunsvar som kroppen producerar efter sjukdom och den reaktion som följer på vaccinering, covid-19 plus vaccin ger ett mycket starkt och brett skydd.

– Vi har sett att personer som har varit infekterade med SARS-CoV-2 och sedan vaccineras får flerfaldigt gånger högre antikroppsnivåer mot flera av SARS-CoV-2 varianterna än personer som enbart haft infektionen eller vaccineras utan att ha varit infekterade. Och nivåerna av T- cellsminne ökar på samma sätt enligt våra mätningar.

Covidinfektion ger bredare immunsvar

– Det här beror på flera faktorer, säger Charlotte Thålin. Vid en infektion exponeras immunförsvaret för hela viruset, medan ett vaccin enbart bygger på virusets så kallade spike-protein. Det betyder att infektionen ger ett bredare immunsvar.

–  Infektionen varar också ofta under flera dagar, kanske veckor, och låter immunförsvaret arbeta under längre tid. Dessutom så kommer ett virus in genom luftvägarna, vaccinet kommer in via en muskel i armen. Hos den som varit sjuk påminner vaccinet sedan immuncellerna som börjar generera höga nivåer av det breda immunsvar som infektionen grundade för.

”Vaccinerna en medicinsk triumf”

Men Charlotte Thålin vill ändå absolut inte förringa betydelsen av vaccinerna.

– De är otroligt viktiga för att få stopp på pandemin, och en medicinsk triumf, säger hon. Och ingen ska heller försöka bli sjuk för att få en bra immunitet, det är alldeles för riskabelt för vi vet hur illa man kan drabbas av covid-19.

Även yngre utan symtom bildar antikroppar

Forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm har undersökt förekomsten av antikroppar och minnesceller mot SARS-CoV-2 hos unga vuxna. Resultaten visar att yngre personer som smittats av coronaviruset överlag har milda symtom.

– Men hos dem som haft sjukdomen var antikropparna ändå mätbara i åtminstone åtta månader efteråt. Det är också värt att notera att vi hittar antikroppar även hos dem som varit sjuka utan några symtom alls, berättar forskaren Sophia Björkander vid Karolinska Institutet.

Forskarna såg också att färre unga vuxna hade T- och B-celler än i de äldre åldersgrupperna.

– Vi vet inte varför det är så, och det är viktigt att reda ut, säger Sophia Björkander. Det kan vara så att mildare sjukdom inte ger samma nivåer av minnesceller.

Många har gjort en antikroppstest för att kolla sin eventuella immunitet. Går det att testa om man har immunitet i form av minnesceller?

– Det går att göra men det är svårt i större skala, säger Sophia Björkander. Testerna görs i form av ett blodprov som sen ska renas för att ta fram de vita blodkropparna. Sen måste man aktivera cellerna för att de, så att säga, ska ge sig tillkänna. Det är betydligt mer avancerat än ett antikroppstest och det finns också fler felkällor, vilket gör dem olämpliga för allmän testning.

Försvinner effekten av vaccinet med tiden?

Fler vaccinerade personer blir nu infekterade med sars-cov-2 än för några månader sedan. Men de här så kallade genombrottsinfektionerna är fortfarande relativt ovanliga.
Under våren, när vaccineringen knappt hade tagit fart, blockerade vaccinen från Moderna och Pfizer infektioner i USA med upp till 90 procent.

Under hösten ligger antalet runt 60 och 70 procent. Det betyder inte att 30 till 40 procent av de vaccinerade blir infekterade, utan att det är 60 till 70 procent mindre sannolikt att en vaccinerad person blir infekterad än att en ovaccinerad blir det, om man utsätts för smittan.

Nya studier visar också att vaccinens effektivitet mot symptomatisk sjukdom ligger över 80 procent, även mot deltavarianten.

Kan de nya varianterna av coronaviruset ändra bilden av immuniteten?

– Vi vet inte det säkert. Vaccinerna är ju baserade på ursprungsvarianten, det som kom från Wuhan. Mot den fungerar det bra. Mot Delta-varianten fungerar vaccinet också, men något sämre. Men det kanske inte bara beror på immunsvaret. Delta-varianten har ju också en effektivare spridning och producerar mer virus som gör att antikropparna hamnar på efterkälken, säger.

Hur är det då med den omtalade flockimmuniteten? Är vi snart där?

– Jag har aldrig gillat det där begreppet. Immunitet är som jag har sagt inte något binärt (antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning).

– Vissa får färre antikroppar än andra, och skyddet varierar. Det är inte så mycket prat om flockimmunitet nu, vilket är bra. Nu har vi ju en vaccinationsgrad på 80 procent av befolkningen, men vi har trots det smittspridning kvar.

– Jag tror man ska se det som att med tiden bygger vi upp en viss immunitet. Covid-19 kommer inte att försvinna. Nya varianter av viruset kommer att dyka upp, eftersom det är en zoonos, alltså en smitta med ursprung hos djur: Och att det därför finns en naturlig reservoar för viruset.

Men de nya kommer inte att åstadkomma en pandemisk sjukdom som nu, utan bli mer som en svår förkylning. Men det kan bli nödvändigt med regelbundna vaccinationer i framtiden.

Vad har vi kvar att lära om coronaviruset och vårt immunsvar?

– Rent immunologiskt skulle jag säga att det är att förstå hur länge skyddet finns kvar, och även hur alla nya varianter fungerar. Om vi behöver en tredje dos, eller till och med fler. Vissa grupper ska kanske ha vaccin varje år.

Efter de här snart två åren med coronaviruset SARS-CoV-2, vad har vi lärt oss om immunitet som vi inte visste förut?

– Haha! Kollegerna brukar skämta och säga att nu Marcus, har du visat att T-celler och antikroppar är viktiga även mot den här infektionen(det vill säga något som länge varit självklart, redaktionens anmärkning).

– Men det finns fortfarande aspekter som vi inte riktigt förstår, som vi inte sett tidigare. Många med relativt mild sjukdom får post-covid symtom – varför är det så? Varför slår covid så olika på olika individer, där det ibland tycks kunna fly undan från vårt immunförsvar, och även att vissa ser ut att få en lite senare immunreaktion. Det är nya insikter som vi fortfarande inte vet svaret på.

Corona och immunitet – hur funkar det? Intervju med Marcus Buggert, biträdande lektor vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet och Soo Aleman, överläkare vid Infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. (Nobel Calling 4 oktober 2021, 1:00 h).

T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team

Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.

T-celler kan döda

T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar igång B-cellerna.

B-celler gör antikroppar

B-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.

Antikroppar neutraliserar coronavirus

Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.

Det finns studier som visar att man behåller cirka 75 – 80 procent av antikropparna i minst ett år efter en infektion. Mycket tyder också på att ett immunologiskt minne i form av både T-celler och B-celler finns kvar i beredskap i olika vävnader under längre tid, för att kunna bilda nya antikroppar. Hur länge immuniteten varar? Det finns än så länge inga vetenskapligt belagda svar på detta.

Immun utan antikroppar, hur funkar det?

Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se

De generella resultat som beskrivs i artikeln om antikroppsnivåer och immunitet bygger på statistik, beräknad på gruppnivå. För personer med underliggande sjukdomar eller förändrat immunförsvar kan naturligtvis många individuella avvikelser förekomma.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Är vi immuna nu?

 lästid ~ 12 min