I syfte att tillhandahålla information för att stödja aktiv hantering av risken för vindskada med hänsyn till osäkerheten i var och när starka vindar uppstår och med hänsyn till en potentiell klimatförändring användes datormodeller och regionala klimatscenarier för att uppskatta sannolikheten för vindskada i sydsvenska skoglandskap.
Genom rumslig planering med hänsyn till exempel till topografiskt vindutsatta lägen och lägen exponerade i riktning väst sydväst kan åtgärder som val av ett mer stormfast trädslag eller en modifierad skogsskötsel riktas och göras mer kostadseffektivt. En rumslig variation i topografin gör att olika insatser skulle behövas i olika landskap och inom landskap för en nå en given acceptabel risknivå. Med hänsyn till skogsägares olika riskpreferenser konstruerades ett verktyg för att identifiera granbestånd med hög sannolikhet för vindskada för att rikta åtgärder till bestånd där de skulle vara mest lönsamma. Det visade tydligt att beståndens omgivning spelar stor roll för sannolikheten för vindskada vilket visar på möjligheten att minska risken genom till exempel rumslig planering av slutavverkningar.
Enligt de regionala klimatscenarierna, då effekten av ett förändrat vindklimat och en ökad tillväxt hos träden inkluderades, kan det inte uteslutas att sannolikheten för vindskada kan komma att öka i södra Sverige. Scenarierna indikerade också att sannolikheten för starka vindar fortsättningsvis kommer att vara förhållandevis hög i riktning väst sydväst. Att förkorta beståndens omloppstider kan vara en möjlig väg att anpassa skogsbruket i södra Sverige till en potentiell klimatförändring.
Fredagen den 9 juni 2006 kl 10.00 jägmästare Erika Olofsson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln Supporting Management of the Risk of Wind Damage in South Swedish Forestry.
Opponent är professor Hans Fredrik Hoen, INA, Ås, Norge.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Crafoordsalen, SLU i Alnarp.
Kontaktinformation
Erika Olofsson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, tel 040-41 51 14.
erika.olofsson@ess.slu.se
Växter avger stora mängder vatten till atmosfären genom klyvöppningarna, de porer på bladens yta som förser fotosyntesen med koldioxid. Vattenförlusten måste balanseras genom ett upptag av vatten i rötterna och vidare transport upp i växten. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Jenny Wikberg studerat vattenbalansen hos framförallt de Salix-arter som används som biobränsle.
Tillväxten begränsas ofta av vattenbrist. I avhandlingsarbetet kartlades kloner av vide från olika geografiska och ekologiska områden när de odlades vid olika vattentillgång. Klonerna visade sig ha mycket skiftande förmåga att motstå torka och att utnyttja vatten effektivt. Förmågan att motstå torka var starkt kopplad till förmågan att motstå luftinträngning i veden, eftersom denna luft blockerar vattentransporten från rötterna. När luften tränger in i veden avges svaga akustiska signaler som kan fångas upp med känsliga detektorer.
Flera faktorer visade sig bidra till effektiv vattenhushållning hos vide, och dessa kunde utvärderas med olika tekniker. Somliga faktorer visade sig vara negativt kopplade till tillväxten när vattentillgången var riklig, men förhoppningen är ändå att man med hjälp av tekniker som dessa ska kunna bidra till att effektivisera förädlingen av vide för kommersiellt bruk.
Fredagen den 9 juni 2006 kl 14.00 försvarar FM Jenny Wikberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, och Umeå Plant Science Centre, sin avhandling med titeln Water Relations in Salix with Focus on Drought Responses.
Opponent är docent Martin Weih, institutionen för växtodling, SLU i Uppsala.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Jenny Wikberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 83 00.
Jenny.Wikberg@genfys.slu.se
Konstanterna är så fundamentala att det vanligen är omöjligt att upptäcka eventuella förändringar eftersom de hjälpmedel vi använder för att mäta förändringarna förändras samtidigt. Om t ex atomens utsträckning i rummet förändras kommer ju atomerna i ”linjalen” vi mäter med att förändras i samma grad och allt att verka fullständigt normalt.
Men det finns konstanter som är ”dimensionslösa” dvs oberoende av några måttenheter. Den 21 april i år publicerades i Physical Review Letters rön som tyder på att en dimensionslös konstant – förhållandet mellan elektronens och protonens massa – inte är konstant utan förändras. Och inom kort kommer Monthly Notices of the Royal Astronomical Society att presentera mätningar som visar att en annan dimensionslös konstant benämnd finstrukturkonstanten också tycks undergå förändringar. Mätningarna har gjorts av professor Sveneric Johansson och hans doktorand Maria Aldenius vid Astronomiska institutionen vid Lunds universitet i samarbete med Michael Murphy, Cambridge.
Finstrukturkonstanten är en kombination av ljushastigheten, elektronens elektriska laddning, Plancks konstant och något som kallas vakuumpermittiviteten. Den karakteriserar den elektromagnetiska kraften som håller ihop atomens olika delar. För att undersöka hur denna konstant varierar med tiden har man jämfört det åldrade ljuset från kvasarer, oerhört energirika ljuskällor som ligger på flera miljarder ljusårs avstånd från oss, med moderna laboratoriedata. När ljuset från kvasarerna passerar gasmoln uppstår ett absorptionsspektrum – ett spektrum med ” hål” i form av svarta linjer. Dessa linjer bildar karakteristiska signaturer för de grundämnen som finns i ett sådant gasmoln. Förskjutningar i linjernas positioner i förhållande till motsvarande spektra från processer här och nu signalerar förändringar i finstrukturkonstanten.
– Man har tidigare gjort sådana mätningar baserade på lättare grundämnen som magnesium, kisel och aluminium, säger Sveneric Johansson. Men det gick inte att dra några slutsatser av materialet. 1999 föreslog en austaliensk forskargrupp ledd av John K Webb att man skulle utöka antalet grundämnen som undersöktes. Vi i Lund blev ombedda att hjälpa gruppen med laboratoriemätningarna och vi förbättrade metoden nogrannheten ytterligare genom att göra alla mätningar samtidigt från en och samma ljuskälla. Nu finns magnesium och järngruppens grundämnen järn, titan, mangan och zink med i undersökningen.
– Resultatet är att osäkerheten hos ”linjalen” har minskat med en faktor tio. Men bilden från de tidigare mätningarna består: finstrukturkonstanten tycks ha förändrats.
Förändringarna av såväl förhållandet elektron/proton som finstrukturkonstanten är mycket små. Finstrukturkonstanten har förändras med några miljontedelar under sex miljarder år. Det finns ingen anledning till oro – såvida man inte är fysiker eller astronom och inte vill revidera den världsbild vi i dag har. Men Sveneric Johansson tycker att resultaten är mer spännande än besvärande.
– Vår bild av universum är på många sätt ofullständig, resonerar han. Vi vet inte vad 90% av världsalltets materia består av – den så kallade ”mörka materien”. Och det finns många sinsemellan motstridiga uppfattningar om vad som hände efter Big Bang, den stora ursmällen. Det är uppenbarligen mycket vi inte vet. Därför måste vi välkomna all ny kunskap även om den inte passar in i dagens världsbild.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Sveneric Johansson nås på tel 046 222 15 83, e-post Sveneric.Johansson@astro.lu.se, Maria Aldenius på tel 046 222 72 92, e-post Maria.Aldenius@astro.lu.se
Besvärande golvvibrationer uppträder framför allt i lätta bjälklagskonstruktioner som är vanliga i småhus, men som i ökande omfattning förekommer också i flerbostadshus. Golvvibrationer uppräder också i tunga konstruktioner av betong och då oftast i kombination med långa spännvidder för ökad inredningsflexibilitet, något som är vanligt i moderna, öppna kontorslandskap.
Doktorsavhandlingen Floor vibration – Dynamic properties and subjective perception (Golvvibrationer – dynamiska egenskaper och subjektiv upplevelse) med vilken Fredrik Ljunggren disputerar den 12 juni, fokuserar på golvvibrationer ur två perspektiv. Dels hur det rent byggtekniskt går att utforma lätta bjälklag för att minimera vibrationerna, dels hur vi människor reagerar på olika typer av vibrationer.
– Inom ramen för den första kategorin har jag utfört omfattande experiment med bestämmande av olika golvkonstruktioners dynamiska egenskaper som tillsammans med matematiska simuleringar lett fram till en nyutvecklad vibrationsdämpare. Jämfört med redan existerande metoder är den unik på så sätt att den är enkel i sitt utförande, den behöver inte finjusteras efter monteringen och inte minst viktigt – den är ekonomisk, säger Fredrik Ljunggren.
– Nackdelen är att effektiviteten är starkt beroende av golvets svängningsrörelser och att den ännu inte har provats under helt realistiska former i en färdig byggnad, utan enbart på golv uppställda i laboratoriemiljö.
När det gäller de mänskliga upplevelserna har Fredrik Ljunggren använt sig av en rörelsesimulator som utvecklats vid Luleå tekniska universitet. Ett stort antal vibrationssignaler, alla representativa för golvvibrationer, har testats på ett antal försökspersoner som fått bedöma både hur pass obehaglig varje vibration är och om de skulle ha accepterat den aktuella vibrationen i sitt eget hem eller på sin kontorsarbetsplats.
– Resultaten visar att upplevelsen inte enbart beror på amplitud och frekvens hos en enskild sinussignal vilket har varit väl känt sedan tidigare, utan att även antalet diskreta frekvenskomponenter i en signal tillsammans med hur pass nära i frekvens dessa ligger varandra är av betydelse.
Fredrik Ljungren är uppvuxen i skånska Hässleholm, tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik år 2000 och inledde därefter sina forskarstudier vid Luleå tekniska universitet.
Mellan åren 1990 och 1995 arbetade han som arbetsledare inom husbyggnadsbranschen.
Pressbild för fritt nyttjande finns att hämta på www.ltu.se under rubriken Press.
Upplysningar: Fredrik Ljunggren, tel. 0920-49 12 86, fredrik.ljunggren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
En av leverns uppgifter i kroppen är att portionera ut partiklar med fett som kallas lipoproteiner. Lipoproteinerna följer med i blodbanan och levererar fettmolekyler till olika organ och vävnader. Allt eftersom fettinnehållet minskar blir partiklarna mindre. När de blivit riktigt små kan de tränga sig in i blodkärlets vägg. Det fett som då är kvar i partiklarna kallas det onda kolesterolet.
– Om vi kan påverka levern så att den ger ifrån sig lipoproteiner med mindre fett skulle detta kunna leda till en sänkning av det onda kolesterolet. Här skulle det kunna vara intressant att använda proteinet ADRP, säger Björn Magnusson.
ADRP är ett protein som finns helt naturligt i levercellerna. Avhandlingen visar att proteinet har förmågan att binda till fett och förhindra att det släpps ut ur cellen.
– Rent teoretiskt skulle man kunna hålla kvar fettet i levern genom att höja nivåerna av proteinet ADRP, men än så länge vet vi inte vilka konsekvenser det får i den mänskliga kroppen. En för kraftig ökning av fettmängden inuti levercellen har flera negativa konsekvenser så det gäller att vara försiktig, säger Björn Magnusson.
Studierna har genomförts i cellodlingar. De leverceller som hade mer av proteinet ADRP höll kvar fettet inne i cellen i form av fettdroppar istället för att släppa ut det potentiellt farliga lipoproteinet.
Om ADRP istället minskades förbrändes mer fett och den totala mängden fett inne i cellen blev mindre.
Låga fettnivåer i levercellerna minskar risken för diabetes typ 2, eftersom levern då blir mer känsligt för insulin.
– Vi kan alltså i dagsläget inte säga om det är bäst att höja eller sänka nivåerna av ADRP hos en patient, men nu vet vi i alla fall att detta protein spelar en viktig roll i styrningen av levercellens upplagring av fett och produktion av lipoproteiner, säger Björn Magnusson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin och Wallenberglaboratoriet.
Avhandlingens titel: Lipid storage and secretion. Studies on VLDL assembly and foam cell formation
Avhandlingen försvaras onsdagen den 14 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Björn Magnusson, MSc, telefon: 031-711 01 33, 070-583 42 40, e-post: bjorn.magnusson@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Sven-Olof Olofsson, telefon: 031- 342 19 56, e-post: sven-olof.olofsson@wlab.gu.se
I sin avhandling undersöker etnologen Karin S. Lindelöf de ”sätt att vara kvinna” som är möjliga för ett antal unga, välutbildade storstadskvinnor i Polen i början av 2000-talet. Utifrån intervjuer och fältobservationer analyseras hur dessa kvinnor balanserar mellan tradition och modernitet, mellan sirlighet och jämställdhet i sitt skapande av polsk och europeisk kvinnlighet. Samtidigt visas komplexiteten i övergången från kommunistisk diktatur till kapitalistisk demokrati. Resonemanget om femininitet och normalitet blir avstamp för en diskussion om centrum och periferi, Öst och Väst, Polen och Europa, och i förlängningen frågor om medborgarskap och tillhörighet.
Avhandlingens titel: Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen.
Disputationen äger rum den 9 juni kl. 13 i hörsal 4, Södra huset, Stockholms universitet.
Mer information:
Karin S. Lindelöf, e-post karin.soderholm.lindelof@sh.se, tfn 070-671 47 48.
Avhandlingen kan beställas via Makadam förlag, www.makadambok.se.
För bild på Karin S Lindelöf, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Kort presentation av årets hedersdoktorer:
Humanistiska fakulteten
Robert Israel är Musical Director vid the Academy of Motion Picture Arts and Sciences (mest känt som utdelare av Oscars-statyetter) i Los Angeles. Hans musik kan återkommande höras på den ledande amerikanska kanalen för filmkultur, Turner Classic Movies (TCM). Han är en tongivande kraft bakom stumfilmens återkomst som underhållningsform och har som kompositör, dirigent och pianist nykomponerat och bearbetat filmmusik för DVD-utgåvor, bland annat Armas Järnefelts partitur till Mauritz Stillers Sången om den eldröda blomman (1919).
Lena Rangström, intendent vid Livrustkammaren i Stockholm, har producerat flera utställningar och författat många publikationer, utställningskataloger och artiklar rörande vapen- och dräkthistoria, hovliv och ceremoni. För närvarande forskar hon kring svenska kungliga bröllop från 1500-talet och framåt.
Juridiska fakulteten
Richard A. Falk är en av USA:s internationellt mest kända folkrättsjurister och innehavare av Olof Palmeprofessuren 1990-91. Hans analyser av folkrättens relevans för utformning av den nationella politiken har haft stor betydelse för utvecklingen av folkrättsdoktrinen. Bland hans många omfattande vetenskapliga studier märks Vietnamkrigets folkrättsliga aspekter, lagligheten av hot eller bruk av kärnvapen och Kosovo-bombningarnas legitimitet.
Silvana Sciarra är Jean Monnet-professor i arbetsrätt och jämförande arbetsrätt vid universitetet i Florens och Goodhart Visiting Professor of Legal Science vid universitetet i Cambridge. Hon har varit redaktör för flera antologier rörande centrala frågor i europeisk arbetsrätt och deltog tidigt i kretsen av europeiska arbetsrättsforskare som kallade sig Comparative Labour Law Group.
Naturvetenskapliga fakulteten
Robert B. Gennis är professor i biokemi och kemi vid University of Illinois, Urbana-Champaign i USA. Han är en av de främsta forskarna i världen inom området bioenergetik, ett område där man studerar hur enskilda levande celler omsätter energi. Tillsammans med sin forskargrupp har han starkt bidragit till förståelsen av funktionen hos ett antal proteiner som är bundna i cellens membraner och som spelar en central roll i energimetabolismen. Forskningsresultaten har också bidragit till identifiering på molekylär nivå av orsaker till ett stort antal sjukdomar.
Roger J. Summers är professor vid Monash University i Australien. Hans forskning behandlar de adrenerga receptorernas farmakologi och fysiologi i olika vävnader. Han blev 2003 av Vetenskapsrådet tilldelad den så kallade Erlanderprofessuren och arbetade vid Stockholms universitet större delen av läsåret 2003-2004.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Gary W. Evans är professor i design och miljöanalys vid Cornell University i USA. Hans forskning rör främst psykiska och sociala aspekter av den fysiska miljön, till exempel stressforskning och arbetspsykologi. Han har undersökt hur buller, trängsel, luftföroreningar, trafikstockningar och trångboddhet påverkar människors prestationsförmåga och hälsa. Ett annat av hans forskningsområden är barns mentala utveckling i materiellt fattiga boendemiljöer.
Hedersdoktorerna kommer att promoveras vid Stockholms universitets sedvanliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus fredag den 29 september.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Agneta Paulsson, informatör, mobil 070-696 65 15
Boken handlar om några liberala aktivister inom rösträttsrörelsen och bygger på de omfattande brevsamlingar som de har lämnat efter sig i arkiven. Att leva rösträttslivet blev för många välutbildade kvinnor det stora äventyret. I rörelsen kunde de få utlopp för sina känslor, drömmar och intellektuella behov – tala, skriva, argumentera,
debattera och resa.
Rösträttskvinnorna tillhörde våra första moderna
politiker.
Breven ger inblickar i nya sidor av den politiska kampen, liksom i det privata livet – familjens, vännernas och äkta männens betydelse för byggandet av rörelsen.
Boken har tillkommit i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om Genus och medborgarskap finansierat av Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Boken kan beställas på bokförlaget Atlas hemsida www.arenagruppen.se
(Klicka på ”Nytt i butiken”)
För mer information kontakta
Christina Florin, tel: 08- 402 12 00
I Roland Dahlmans avhandling ”Corporate Form and International Taxation of Box Corporations” analyseras och etableras primärt följande kopplingar: helt legitima internationella företagsändamål och sätten att uppnå dessa ändamål som ofta medför att etablering i askbolagsform blir ett nödvändigt led i att uppnå ändamålen för den svenska företagsamheten. Den nära kopplingen mellan aktiebolagsrätt och skatterätt som ömsesidigt beroende av varandra för att uppnå de nödvändiga målen med utländska investeringar. Tillämpningen av askbolagsfenomenet som ett viktigt instrument för legal internationell skatteplanering av svenska koncerner på ständigt mer konkurrensutsatta internationella marknader och speciella skatteproblem förknippade med askbolagen då de synes utmana ett konsekvent, neutralt och icke snedvridet svenskt bolagsskattesystem.
Avhandlingen undersöker också valda reaktioner från det allmännas sida gentemot askbolag genom lagstiftning om CFC (svenskkontrollerat utländsk bolag), ej medge skatteavtalsprivilegiet genom så kallad begränsning av förmånerbestämmelser, informationsgivning från svenska företags sida genom ökade krav på upplysningar om utlandstransaktioner i kontrolluppgifter och deklarationer samt internationellt utbyte av upplysningar och administrativt samarbete med utländska skattemyndigheter.
Avhandlingen analyserar teoretiskt uppkommande spänningar mellan krav på rättssäkerhet baserad mera på form och formalia å ena sidan och ekonomiska realiter mera baserade på substans och innehåll å den andra som väsentliga principfrågor för svensk internationell skattepolitik.
Roland Dahlman är jur. kand. (Stockholms universitet), LL.M. (Harvard Law School), advokat och författare till Dahlman-Fredborg: Internationell beskattning I och II (Norstedts Laghandböcker). Disputationen äger rum den 14 juni klockan 10.00 i hörsal D7, Stockholms universitet, Frescati.
Mer information
Roland Dahlman, tfn 08-164905, e-post roland.dahlman@juridicum.su.se
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se
Kolera är en av de globala infektionssjukdomar som fortfarande orsakar stort lidande och många dödsfall, speciellt i resursfattiga delar av världen. Bakterien Vibrio cholerae har egenskaper som leder till spridning av smitta, är anpassningsbar och kan överleva i olika miljöer. Docent Sun Nyunt Wai och medarbetare studerar molekylära mekanismer bakom bakteriens förändringar mellan överlevnadsformer och hur den på gen-nivå reglerar sina egenskaper. I artikeln i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS, beskrivs hur de etablerat rundmasken Caenorhabditis elegans som en ny infektionsmodell för V. cholerae och kunnat identifiera en tidigare ej beskriven faktor från bakterien. Faktorn är väsentlig för infektionen och har även visats vara viktig för bakteriernas överlevnad när de utsätts för naturligt förekommande predatorer (ciliater och flagellater). Resultat från dessa grundforskningsstudier kommer förhoppningsvis att bidra till att man kan finna nya strategier för att förhindra eller bättre behandla infektioner.
Medförfattare till artikeln är Sun Nyunt Wai’s två doktorander (Karolis Vaitkevicius och Barbro Lindmark) och en postdoktor (Tianyan Song). Andra medförfattare är docent Simon Tuck vid Umeå Center för Molekylär Patogenes, docent Agneta Andersson vid Institutionen för ekologi och miljövetenskap, doktorand Gangwei Ou och prof. Marie-Louise Hammarström vid Institution för klinisk mikrobiologi. Studien har gjorts i samarbete med dr. Claudia Toma och prof. Masaaki Iwanaga vid University of Ryukyus, Okinawa, Japan och dr. Jun Zhu vid University of Pennsylvania, USA.
Läs mer om Sun Nyunt Wai:s forskning på http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=107
Karolis Vaitkevicius, Barbro Lindmark, Gangwei Ou, Tianyan Song, Claudia Toma, Masaaki Iwanaga, Jun Zhu, Agneta Andersson, Marie-Louise Hammarström, Simon Tuck, och Sun Nyunt Wai: A Vibrio cholerae protease needed for killing of Caenorhabditis elegans has a role in protection from natural predator grazing. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, 10.1073/pnas.060175410, PNAS June 13, 2006 vol. 103 no. 24, sidan 9280-9285.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent Sun Nyunt Wai, på telefon 090-785 67 04, e-post: mailto:sun.nyunt.wai@molbiol.umu.se
Webbsida: http://www.molbiol.umu.se/forskning/Groups/wai/index.html
Programmering av svetsroboten som används vid tillverkning sker idag vanligtvis manuellt. Simulering med hjälp av datorstöd vid sidan av produktionen (off-line) skulle emellertid vara en bättre och mer kostnadseffektiv metod för att höja kvaliteten och produktionstakten.
Mikael Ericsson har i sin forskning i robotteknik studerat möjligheterna att ta fram en metod där man off-line kan analysera och förbättra bland annat robotbanan, temperaturförloppet, deformationer och restspänningar. Han har kombinerat två metoder, där den ena hanterar robotsimuleringen och den andra studerar finita element. I sin doktorsavhandling, Simulation of robot paths and heat effects in welding visar Mikael Ericsson att hans kombinerade metod fungerar. Mätresultaten gav god överensstämmelse när det gäller både datorsimuleringarna och de finita elementberäkningarna. Detsamma gäller för de förutspådda och uppmätta temperaturförloppen. Därmed har Mikael Ericsson lagt grunden för ett integrerat simuleringsverktyg där exempelvis robotbanor, svetssekvenser och fixturlösningar kan utvärderas och optimeras off-line.
– Produktionsföretagen tjänar på att simulera och testa off-line, men för att snabbt kunna ställa om en robot behövs också bra beräkningsmodeller. Jag har ägnat mig åt båda delarna, säger Mikael Ericsson.
Han kommer nu att fortsätta utveckla det integrerade simuleringsverktyget i två forskningsprojekt tillsammans med Volvo Aero Corporation i Trollhättan – ett företag som han även tidigare samarbetat mycket med. I det ena projektet -Vital – samarbetar Europas flygmotortillverkare för att få fram miljövänligare flygmotorer. Det andra projektet, Robotstyrd metallbyggnad via smältning handlar om att med hjälp av laser och tråd tillverka en produkt direkt från en cadritning.
Avhandlingen Simulation of robot paths and heat effects in welding är framlagd vid Lunds tekniska högskola. Doktorsexaminationen skedde på Högskolan Väst den 8 juni 2006. Disputationen var den första någonsin att hållas på plats på Högskolan Väst.
– Att högskolan står som värd för en disputation gör det här till en historisk dag, sade Birgitta Gedda, ordförande i högskolans Grundutbildnings- och forskningsnämnd när hon framförde högskolans gratulationer till Mikael Ericsson.
Mikael Ericsson är en del av högskolans SMART-center – Swedish Manufacturing Research and Technology Center – en fortsättning på högskolans välrenommerade forskning kring simulering och styrning av industriprocesser, som bland annat erhåller stöd från EU:s sjätte ramprogram, KK-stiftelsen och det så kallade Trollhättepaketet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Mikael Ericsson, 0520 – 22 33 18, mikael.ericsson@hv.se
Metoden är skapad för att kunna användas för att granska all språkanvändning, men exemplen är främst hämtade från akademiska texter. Det begrepp som valts för att visa vad metoden kan användas till är moral. Detta begrepp fungerar som ett genomgående exempel i avhandlingen. Med utgångspunkt i detta diskuteras allmänna drag i kristendomens moralförståelse, i Kants moralfilosofi, i utilitarismens sätt att betrakta moraliska problem, samt frågor om djurens frigörelse och djurrättsaktivism.
De tre huvudsakliga metodologiska verktygen är begreppens betydelse, deras användning, och gränserna för deras betydelse och användning. Ansatsen är vardagsspråksfilosofisk vilket innebär att vi för det första når betydelsen hos ett begrepp eller ord på svenska genom att vi kan svenska (man kan också ta ordböcker till hjälp).
Användningen av begrepp kan, för det andra, granskas genom att man ger akt på i vilka situationer, och under vilka förutsättningar, ett visst begrepp används. Användningen kan vara såväl i tal som i skrift. Begrepp har i de flesta fall flera betydelser och användningar. Ett begrepp som moral betyder exempelvis inte exakt detsamma inom utilitarismen som i Kants moralfilosofi. När det gäller hur ett begrepp kan användas så är språkets böjlighet ännu större. De situationer där vi kan använda oss av moralbegreppet kan vara oerhört mångskiftande.
Men ett begrepp kan inte betyda vad som helst, och det kan heller inte användas hur som helst. Det finns gränser. Att göra reda för dessa gränser är det tredje draget i metoden. Tillsammans ger redogörelsen för betydelse, användning och gränser, en översikt över det valda begreppets plats i språket.
Avhandlingens titel: Språk och värld: Metod, exempel, etik.
Opponent: Fil. Dr Ola Fransson, Malmö
Disputationen äger rum fredagen den 16 juni 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gert Magnusson, tel. 031-773 45 27 (arb.),
gert.magnusson@idehist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
På torsdag kl 11.00 presenteras laboratoriet av Helena Bülow-Hübe, Avdelningen för energi-och byggnadsdesign, som också berättar lite om de olika forskningsprojekten i det. 11.20 inviger rektor Gunilla Jönson och sedan blir det rundvisning i huset med sina fyra klimatrum. Kl 12.00 bjuds det på lättare förtäring.
Huset är finansierat av DESS, Delegationen för energiförsörjning i Södra Sverige, med tio miljoner kronor. Det har solfångare på taket men också bergvärme. Fasaderna är utbytbara för test av olika fönster och solavskärmningar.
Huset ligger vid Ole Römers väg, öster om A-huset på LTH och väster om Ideon-Beta.
Kontaktinformation
Media är välkomna. Frågor besvaras av Helena Bülow-Hübe, tel: 046-222 73 56.
Programmet, som genomförts en gång per år sedan 2001, har tidigare varit helt på svenska. Eftersom många av de större kundföretagen har många utländska seniora chefer så har programmet nu bytt språk till engelska för att även dessa skall kunna gå programmet – en efterlängtad förändring.
Deltagarna återfinns till vardags i ledande befattningar på stora svenska börsnoterade företag samt hos deras utländska dotterbolag. Programmet syftar till att ge cheferna insikter och verktyg för att framgångsrikt förändra och utveckla företagen.
KTH Executive School bildades 2001 med ambitionen att ge seniora chefer med strategiskt inflytande ett utvecklingsprogram som passar företagens utmaningar. Medelåldern är därför högre än på traditionella chefsförberedande utbildningar som exempelvis MBA-program.
Deltagarna har också lång erfarenhet av att utveckla och leda verksamheter. Få av dem hade tänkt sig att gå någon mer utbildning innan de kom i kontakt med KTH Executive School.
För närvarande finns fyra öppna program som är inriktade på utvalda segment av företag:
– Executive Program in Industrial Management (riktar sig till chefer i företag med verksamhet inom produkt- och systemtillverkning)
– Executive Program in Infra Service Management (riktar sig till chefer i infrastrukturbaserade tjänstebranscher som energi, telekom, bank och transporter)
– Executive Program in Consultancy Management (riktar sig till chefer i konsultföretag)
– Executive Program in Growth Management (riktar sig till chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag)
Måndagen den 12 juni startar Executive Program in Industrial Management 2006 på Villa Söderås på Lidingö. Torsdagen den 15 juni besöker deltagarna KTH för att få inblickar i hur den tekniska utvecklingen kan påverka deras företag och branscher.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Programansvarig Executive Program in Industrial Management:
Anders Holmström
08-790 96 95
eller
Fredrik Lagergren, VD
08-790 96 10
070-732 19 32
Samlärandet och den nya datatekniken har varit utgångspunkten för arbetet med avhandlingen ”Kunskapsbygge på nätet – En studie av studenter i dialog”. Claes Malmberg har undersökt vad som händer i kommunikation och kunskapsbildning bland studenter på en nätbaserad kurs under första terminen på lärarutbildningen.
På kursen fick deltagarna – närmare 120 blivande naturvetarlärare – i uppgift att ta ställning till hur man utnyttjar naturresurser utifrån autentiska och komplexa problem. Det ena fallet rörde ett läkemedelsföretags önskan om att få använda möss för att utveckla ett nytt läkemedel, det andra rörde en kommuns behov av att bygga en ny soptipp. Totalt arbetade 25 grupper med att på djupet argumentera för sina ställningstaganden. Till sin hjälp hade de kursmaterial, information och annat material de själv hämtat utanför kursen samt sina egna värderingar.
Claes Malmberg har i sin studie valt ut tre grupper som alla arbetade helt via nätet. Han har undersökt grupperna genom att följa den dialog som studenterna fört via chatt och dialogforum.
– De samtalar väldigt mycket med varandra. Ändå uppstår i alla tre grupperna en kärna-periferistruktur. Kärnan kommunicerar mycket med varandra och deltagarna i periferin samtalar med kärnan men inte med andra deltagare i periferin. Frågan är vad man som lärare ska göra åt detta så att periferins synpunkter även blir använda?
– Här ser jag också att det handlar om timing. Deltagare som kommer in sent i samtalet får sällan respons från de övriga deltagarna. Man kan också se att om läraren tidigt går in och försöker strukturera samtalsdiskussionen så svarar studenterna snarare på läraren i stället för att diskutera med varandra på nätet, säger Claes Malmberg.
Han fann en rik mångfald av referenser och källor i den nätbaserade diskussionen. Studenterna refererade till varandra, till kurslitteratur och till källor som de själva plockat fram.
– Det är positivt. Problemet är dock att en del röster och källor är ospecifika och knappast går att spåra. Studenterna refererar till ”sådant som alla vet” och ibland undrar man var man hämtat vissa synpunkter. Tyvärr refereras sällan till specifika artiklar som de läst och många gånger undrar man om studenterna gått tillräckligt djupt i källmaterialet, säger Claes Malmberg.
Han fann också att studenterna var dåliga på att utnyttja de elektroniska resurser som högskolans bibliotek erbjuder och att de sällan ifrågasatte specialister eller teorier inom området. När de refererade till auktoriteter fick dessa stå helt oemotsagda. Det faktum att studenterna gick första terminen på sin utbildning kan vara en förklaring till bristen på kritisk hållning, menar han.
Även om studenterna var öppna och inbjudande i samtalen på nätet fanns det också en tendens till att man inte använde sig av innehållet i sina kamraters inlägg, berättar Claes Malmberg.
– De går inte in i substansen av det som sägs och bemöter och utvecklar detta med exempelvis andra hypoteser eller teorier som de läst någon annanstans. Här behövs ytterligare reflektioner och jämförelser där studenterna på allvar går i clinch med innehållet. Man kan fråga sig vad som styr samtalet. Är det ett genuint kunskapsbildande intresse eller är det mer närliggande saker som påverkar dialogen? Handlar det mer om att lösa uppgifterna för stunden för studenterna?
Claes Malmberg ser en väldig potential i datorbaserad undervisning på nätet. Men han understryker också vikten av att både lärare och studenter inser att kunskapsbildning är en lång process.
– Studenterna måste förstå att verklig kunskapsbildning handlar om att själva producera kunskap. Det bygger på att läsa, ta till sig, reflektera, göra motstånd, omvandla och själv skapa kunskap. Kunskap handlar om att lösa problem.
– Tyvärr handlar den kultur som i hög utsträckning präglar grundutbildningen om kunskapsförmedling. Ska studenterna bli mer deltagare än mottagare av kunskap måste även lärarrollen ändras. Det handlar mycket om hur man lägger upp undervisningen för att den ska bli en verklig utmaning och där studenterna blir medskapare, säger Claes Malmberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Claes Malmberg, claes.malmberg@lut.mah.se, på 0737-08 36 09 eller 040-665 83 73.
Syftet med SAFER är att ta ett helhetsgrepp på säkerhetsfrågorna och forma ett internationellt nav för forskning om fordonssäkerhet i dagens trafikmiljö. Avancerade kommunikationssystem spelar en nyckelroll.
– Detta är en mycket kraftfull satsning för att behålla och vidareutveckla den svenska, världsledande forskningen och industrin inom fordonssäkerhet. Den globala konkurrensen och efterfrågan på kompetens fordrar stora insatser som görs gemensamt av näringsliv, akademi och staten. Vi är därför glada att få vara en av initiativtagarna till SAFER, säger Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA.
Näringsminister Thomas Östros fick äran att inviga centrumet den 7 juni. Som en första present till SAFER och Göteborg lämnade han också det efterlängtade beskedet att projektet Test Site Sweden definitivt hamnar i Lindholmen Science Park. Riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan blir därmed den teststräcka i verkligheten för avancerad fordonssäkerhet och informationsteknologi som forskarna och fordonsindustrin hoppats på.
Invigningen skedde på plats i de nya lokalerna. Den fysiska placeringen av SAFER i det växande företagsklustret Lindholmen Science Park är strategisk. Där finns hela Chalmers Campus Lindholmen, flera av partnerföretagen och andra närliggande verksamheter inom området samt IT-Universitetet, som är gemensamt för Chalmers och Göteborgs universitet.
– Det nya forskningscentrumet är ett mycket viktigt tillskott i strävan att skapa ett internationellt nav för säkerhetsforskning och utveckling i Lindholmen Science Park, säger Mats Karlsson, vd för Lindholmen Science Park.
Verksamheten ska vara igång till hösten. Den 1 augusti börjar föreståndaren Anna Nilsson Ehle på allvar.
– Det är oerhört spännande att få chansen att vara med och förverkliga SAFER. Tillsammans med forskarna vill jag jobba för att skapa en öppen, dynamisk och attraktiv miljö här, säger Anna Nilsson Ehle, som tidigare varit verksam inom säkerhetsfrågor på Volvo och vd för vetenskapscentrumet Universeum i Göteborg.
SAFER ska fungera som en plattform med kompetens för helheten – förare, fordon, trafik och infrastruktur. Ambitionen är att växa med ännu fler internationellt ledande forskare, företag och akademiska parter.
Syftet är ytterst att närma sig samhällets noll-vision. Då är ett nödvändigt steg att intressenterna på området samverkar och delar på viktig kunskap, till exempel stora databaser om olyckor.
– För att expandera Volvos traditionellt starka position inom säkerhet i framtidens knivskarpa konkurrens behövs denna kraftsamling – vi behöver kunna ta nya, banbrytande utvecklingssteg baserade på tvärfunktionell kompetens i världsklass. Vi välkomnar SAFER som en möjliggörare! Det säger Ingrid Skogsmo, chef för Volvo Cars Safety Center och aktiv i styrelsen för SAFER.
– Det här samarbetet stöder Saabs filosofi att ligga i topp vad gäller säkra bilar. Mycket av den grundforskning som krävs kan vi göra gemensamt, säger Jan-Åke Jonsson, vd för Saab Automobile.
Aktuell forskning är bland annat hur fordon ska kunna förutse och förebygga olyckor genom att kommunicera med varandra och sin omgivning i nya säkerhetssystem, vilket sätter både IT och föraren i fokus. Det kräver gränsöverskridande forskning från olika discipliner. Centrumet engagerar forskare från skilda delar av Chalmers.
– För Chalmers del förstärks vår redan mycket framgångsrika forskning inom nackskadeforskning och krockskydd och knyts ännu närmare till verksamheten inom data, IT och kommunikationssystem. På så vis både breddar och stärker vi kompetensen, säger Jan-Eric Sundgren, rektor på Chalmers.
Mer om aktuella forskningsområden:
Förebyggande
Avancerade system för att undvika kollisioner finns delvis idag, som låsfria bromsar och andra program som bistår föraren i kritiska situationer för att exempelvis kontrollera styrning och hastighetskontroll. För att ytterligare utveckla denna teknik måste man veta mer om hur föraren reagerar och det krävs därför mer forskning i gränssnittet mellan människa och teknik.
Skyddande
Chalmers forskning har en mycket stark ställning internationellt på detta område, bland annat en världsledande forskning om pisksnärtskador. I nära samarbete med industrin har olika nya skydd utvecklats. En mycket avancerad krockdocka, Bio-Rid, har tagits fram. Trots stora framsteg på detta område under senare år finns det stor potential för att ytterligare utveckla tekniken, till exempel anpassa skyddens kraft efter krockens styrka och passagerarnas storlek.
Uppföljande
Olika system för att snabbt komma i kontakt med omvärlden efter en olycka kan vara livsavgörande. Forskning pågår om hur dessa nödsystem kan utvecklas, som inte bara anger fordonets position utan även meddelar typ av olycka, dess styrka och antal passagerare.
Haveriundersökning
Chalmers driver sedan 2003 en verksamhet med syfte att bygga upp en databank efter trafikolyckor, för att bättre undersöka vilka faktorer som gör att de inträffar och varför skador uppkommer. En haveribil får meddelande av SOS och forskarna kan direkt säkra viktig dokumentation och senare simulera olyckan i dator. Efteråt intervjuas också förare och vittnen av beteendevetare. Databanken används i flera projekt inom Sverige och i EU. Detta underlag är väsentligt för att utveckla bättre ”intelligenta” säkerhetssystem.
Integrering
Såväl i skedet före som efter en olycka kan sensorer och aktiva system användas för att varna och larma. Mer forskning och utveckling behövs för att dessa dyrbara ”intelligenta” system ska kunna samverka och användas för skilda syften.
Fakta om SAFER, Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers
Chalmers är värd för den långsiktiga satsningen där akademi, myndigheter och industri samverkar. Vinnova är huvudfinansiär.
Samarbetsparter från akademi, myndigheter och näringsliv satsar vardera en tredjedel, tillsammans ungefär 30 miljoner per år i tio år.
Samtliga parter:
AB Volvo, Autoliv, Chalmers, Ericsson, Epsilon High Tech, Folksam, Fordonskomponentgruppen, Göteborgs universitet, Imego, Lindholmen Science Park, Volvo Cars, Saab Automobile, Scania, Sicomp, SP, Telia Sonera, VINNOVA, VTI, Vägverket.
Ladda ner pressbild här:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?article=7335&category=212
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Carlsten, vicerektor för näringslivskontakter, Chalmers
Tel: 031-772 85 26
carlsten@chalmers.se
Lennart Josefson, vicerektor, Chalmers
Tel: 031-772 15 07
lennart.josefson@chalmers.se
