Konceptet Universal design, eller Design för alla innebär att produkter, tjänster och miljöer utformas på ett sätt som gör de tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga. I avhandlingen ”Universal design – a marketable or utopian concept” studeras konceptet ur ett konsumentperspektiv.

Vad tycker konsumenterna?
Att produkter är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda och estetiskt tilltalande är något som är viktigt för konsumenter. Med hjälp av en konsumentstudie av bland annat digitalkameror visar avhandlingen hur konsumenter upplever design och hur designen är kopplad till olika konsumtionsbehov. Å ena sidan upplever konsumenterna en frihet i att äga till exempel en digitalkamera, eftersom den är enkel att ta med och ger möjlighet till att ta ett stort antal fotografier. Samtidigt är digitalkameror, med sitt stora antal funktioner och möjliga inställningar svåra att använda och det är endast ett fåtal av kamerans möjliga funktioner som används.

Vad tycker designexperterna?
I produktutvecklingen är det viktigt att inkludera så många olika konsumenter som möjligt. Detta är en utmaning. Lika viktigt är därför att vara medveten om vilka konsumenter man exkluderar genom sin formgivning, menar designexperter inom området.

Vilka är marknadsmöjligheterna för Universal design?
Universal design är ett sätt att tänka snarare än en färdig metod att tillämpa i designprocessen. Konceptet kan användas för att skapa produkter, tjänster och miljöer som estetiskt tilltalar så många konsumenter som möjligt och som samtidigt är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda, vilket konsumenterna kräver.

Avhandlingens titel: ”Universal design – a marketable or utopian concept?”
Tid: kl. 10.15 fredagen den 16 juni 2006
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Opponent: Professor Richard Elliott, England

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Lena Hansson
Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
031-773 54 92
Kontaktperson: Karoline Axelson
031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se

Studier från både offentliga och privata organisationer visar att offentliga organisationer som inför elektroniska tjänster behöver arbeta med att lösa interna problem med samordning över stuprören. En viktig faktor är också att öka sin orientering mot kunderna. Avhandlingen presenterar en modell som visar på faktorer som är viktiga när elektroniska tjänster införs och som ofta kräver samarbete mellan flera olika avdelningar.

− Många privata organisationer har en högre utvecklingstakt av sina elektroniska tjänster, som till exempel banker, säger Håkan Sundberg och fortsätter. De har också en högre grad av kundorientering samtidigt som de haft stora förändringar i form av uppköp, sammangåenden och en allmänt pressad ekonomisk situation. Dessa faktorer har bidragit till att samordning och samarbete inom organisationerna utvecklats.

Utvecklingstakten i de offentliga organisationerna hämmas ofta av rollen att utföra och uppfylla krav från lagar, av komplexa målstrukturer samt av en större brist på samarbetskultur i organisationerna. Men de offentliga organisationerna följer i samma spår som de privata och det finns flera områden där det inte är så stora skillnader, till exempel i de processer som används för systemutveckling.

Det finns också en stor potential när det gäller att utveckla samarbetet mellan verksamheterna och IT-avdelningarna i både privata och offentliga organisationer genom en så kallad verksamhetsarkitektur. En arkitektur behövs för en sammantagen beskrivning av verksamheten och dess processer, information, applikationer och teknologi. En arkitektur är också en viktig förutsättning för att hantera ökad komplexitet och förbättra samarbetet.

Håkan Sundberg vid Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet, disputerade i Sundsvall den 9 juni. Avhandlingens titel är ”Problems in Public e-Service Development”.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Håkan Sundberg, telefon 0611-86 289, 070-312 6402 eller E-post Hakan.Sundberg@miun.se

År 1655 slöt Storhertigdömet av Litauen (som bestod av dagens Litauen, Vitryssland/Belarus, östra Polen, norra Ukraina och södra Lettland) ett avtal för att bilda en union med Sverige. Förutom själva unionen mellan de två staterna upprättades ytterligare två betydelsefulla dokument. Det ena var en deklaration från litauisk sida som utgjorde grunden för ett uppbrott från Polen. Det andra var det litauiska riksråd som inrättades och leddes av Bengt Skytte, den svenska vicekungen i Litauen. Dessa händelser ändrade den geopolitiska balansen i 1600-talets Europa. Storhertigdömet bröt sin förbindelse med Polen och valde att alliera sig med Sverige som stärkte sin stormaktsstatus med de nya landområdena i öst.

Från polskt håll kom det litauiska uppbrottet från den tidigare unionsparten, och valet att gå i union med Sverige, att ses som ett svek mot nationella intressen. Polska historiker har även tonat ned betydelsen av och skapat en negativ bild av unionen mellan Litauen och Sverige. I västeuropeisk historieskrivning har den här unionen ofta hamnat i skuggan av stormakterna Polen och Ryssland.

Än idag lever bilden av det litauiska ”förräderiet” i den polska historieskrivningen. I Litauen och Vitryssland/Belarus är även unionen med Sverige viktig i historiemedvetandet – men här som ett bevis för staternas rätt till självständighet.

I sin avhandling har Andrej Kotljarchuk försökt besvara frågor om vilken betydelse unionen Litauen-Sverige idag spelar i den politiska debatten i de tidigare unionsländerna. Den västra delen av det forna storhertigdömet, Litauen, är nu medlem av EU medan den östra delen, Vitryssland/Belarus och även norra Ukraina, står utanför. I de senare länderna finns en vilja att återvinna historien och då kan bilden av unionen med Sverige ha betydelse, som ett sätt att ”återvända till Europa”.

− I Sverige bör det även finnas ett intresse för ökad kunskap om unionen med Litauen. Från vikingatiden fram till och med 1600-talet hade Sverige täta kontakter med Litauen och Vitryssland/Belarus. Jag tror att resultaten av min forskning kan hjälpa såväl svenskar som vitryssar och litauer att finna det gemensamma historiska minne som försvann under kalla kriget och bättre förstå varandra, säger Andrej Kotljarchuk.

Avhandlingens titel: In the Shadows of Poland and Russia: The Grand Duchy of Lithuania and Sweden in the European Crisis of the mid-17th century.

Kontaktinformation
För ytterligare information;
Andrej Kotljarchuk, e-post andrej.kotljarchuk@sh.se, tfn 08-608 48 17, mobil 0733-991 990

För bild:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Den förenklade livsstilen kan beskrivas som en stark politisk livsstil och de flesta av konsumenterna med denna livsstil är kritiska mot att leva i vad som upplevs vara en allt mer kommersialiserad vardag. Även om dessa konsumenter är kritiska mot kommersiell konsumtion, använder de sig själva av konsumtion i syfte att skapa upprätthålla och kommunicera sin livsstil gentemot andra grupper i samhället.

Med begrepp som tidslyx, autenticitet (äkthet) och njutningsorienterad konsumtion kan denna grupp beskrivas som konsumtionssamhällets finsmakare, snarare än som konsumenter med en asketisk uppoffrande livsstil. Gruppen använder sina stora sociala och kulturella resurser till att skapa och introducera innovationer med miljöinriktning, som de för ut på marknaden på olika sätt. Innovationer som bilpooler, mer miljövänlig byggteknik, miljö- och rättvisemärkt mat samt vegetariska skor kan ses som introducerade av konsumenter i denna typ av gruppering. Det här kan ses som goda exempel på hur produktion och konsumtion hänger ihop.

Avhandlingen är en av de första vid Centrum för konsumentvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet och ingår i forskningsprojektet Kommersiella kulturer.
Disputationen äger rum den 17 juni, kl. 10.15, i CG-salen på Handelshögskolan i Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Pernilla Jonsson, Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
Mobilnummer: 0709-90 43 32
Informatör: Karoline Axelson, tel. 031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se

Handels grundades 1906 av en grupp varuutkörare i Malmö. Jonny Hjelm beskriver i sin bok hur förbundet övergick från att vara ett machobetonat transportarbetarförbund till att bli dagens kvinnodominerade (detalj-) handelsarbetareförbund. Inströmningen av kvinnor sköt fart under 1930- och 1940-talen och var bland annat ett resultat av den utåtriktade och opinionsskapande verksamhet som förbundet satsat på.

Det ansågs fint att arbeta i butik och anställda inom detaljhandeln, inte minst kvinnorna, tyckte inte att fackligt medlemskap behövdes. Många drömde om att göra karriär inom branschen och öppna egen butik. Arbetsgivarna motsatte sig också bestämt kollektivavtal. För att få fler medlemmar spelade Handels in ett stort antal propagandafilmer från och med 1930-talet. Genomslagskraften blev större än förväntat. Förbundets könsblandade medlemskår och det stora antalet ungdomar, ledde även till att man ofta dansade och sjöng på avdelningsmötena.

Jonny Hjelm är docent i historia vid Umeå universitet. Hundra år med Handels är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som finansierats av Handelsanställdas förbund. Boken utkommer lämpligt till förbundets hundraårsjubileum 2006. Den baseras på verksamhetsberättelser, intervjuer med fackligt aktiva, alla nu levande förbundsordföranden och alla de berättelser som Handels fått in genom minnesinsamlingen inför hundraårsjubileet. Boken är ett viktigt bidrag till svensk fackföreningshistoria.

”Hundra år med Handels” beskriver ett förbund som blivit mer radikalt mot 1900-talets slut. Under 1950- och 1960-talen var Handels relativt anpassligt i förhållande till SAP, LO och arbetsgivarna, menar Jonny Hjelm, men det förändrades med tiden och särskilt 1980- och 90-talen var en stridbar era. Då gällde det kollektivavtalen.
– Under Ullareds och Toys ´r Us-konflikterna tog Handels strid och framhöll sig som det förbund som kämpar för att bevara kollektivavtalet. Men man kämpade också politisk och fackligt för att säkra de lågavlönade kvinnorna arbetsvillkor. Mest uppmärksammad blev kanske ändå förbundets negativa inställning till EU och senare EMU där man fungerade som en samlande kraft för motståndarna inom fackföreningsrörelsen.

Tidigare böcker av Jonny Hjelm: Begåvningsreserven inom industrin (1999), Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring” (1991), Klämda mellan sköldarna. Sveriges arbetsledare under 1930- och 1940-talen (2002) samt Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1985 (2004). Läs mer om Jonny Hjelms forskning: http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Jonny Hjelm på
tel 090 – 786 70 03 eller e-post mailto:jonny.hjelm@histstud.umu.se

Hundra år med Handels ges ut av Bilda förlag. Recensionsexemplar kan beställas från förlaget via Kjell Hansson, mailto:kjell.hansson@bildaforlag.se

I Sverige har vi haft en tämligen restriktiv hållning till kameror på offentliga platser, men den ökande brottsligheten förändrar vår inställning. Antalet kameror på allmän plats har ökat under senare år. De första svenska studierna visar att kameraövervakning i brottsförebyggande syfte har positiva effekter.

Vi börjar vänja oss vid att se kameror övervakningssyfte. Men hur känner vi för kameror som används av andra skäl på offentlig plats? Vad betyder det för den personliga integriteten? Vad tycker man om att bli filmad? Det har varit fokus med en studie som gjorts i USA och sedan upprepats i Sverige.

Den ursprungliga amerikanska studien genomfördes av professor Batya Friedman, University of Washington 2002. 2005 replikerades studien här i Sverige av två magisterstudenter – Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien – på Institutionen för Data- och systemvetenskap, Stockholms universitet och KTH med professor Kristina Höök som handledare. DSV finns på Campus IT-universitetet i Kista.

Undersökningarna genomfördes på likartat sätt. En videokamera sattes upp längs en gångväg på universitetsområdet. De förbipasserande fick svara på en enkät och några togs dessutom ut för djupintervjuer. Frågor ställdes om reaktioner på kamerorna och känslan av intrång i den privata sfären.

Den svenska studien visar att de flesta (75 %) var förvånade över kamerornas närvaro och nästan hälften uttryckte tydligt att de tyckte att det var ett intrång i den personliga integriteten. Amerikanerna är inte alls lika förvånade eller lika negativa – ungefär varannan resp var fjärde i den amerikanska studien.

Studien visar också att filmningen skulle ha uppfattats mindre negativt om det funnits en förklarande informationsskylt i anslutning till installationen. Och det fanns större acceptans för om bilderna enbart används lokalt och kunde ses på ett kontor inom universitetsområdet. Också här var amerikanerna genomgående mer accepterande än de svenska deltagarna.

Professor Kristina Höök ville göra en svensk uppföljning av den amerikanske kollegans Batya Friedmans undersökning. Hon hade då inga förväntningar på att hitta några större skillnader mellan länderna. Möjligen skulle vi svenskar vara lite mer vana vid kameramobiler och därmed vara mer vana att bli filmade.

– Att svenskarna skulle vara så mycket mer negativa till att bli filmade var oväntat, menar Kristina. Men när vi läst och tolkat intervjuerna så ser vi hur vi svenskar har en större tilltro till myndigheter. Vi förväntar oss att vårt privatliv ska skyddas av lagar och regleringar. Amerikanerna å andra sidan verkar inte ha så stor tilltro till myndigheterna och förväntar sig inte att deras privatliv ska skyddas.

Men Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien är inte lika förvånade över skillnaderna. De har bott utomlands och alltså själva upplevt skillnader i mentaliteten.

– Alla vet ju vi svenskar sägs hålla oss på vår kant och ha ett ovanligt stort behov av ”personligt utrymme”, påpekar Lina och Catherine. Vi släpper inte främlingar inpå livet – vare sig fysiskt eller psykiskt.

Lina och Catherine är inte heller så förvånade över att kvinnor är mer känsliga än män. Och tycker att det är glädjande att svenska män tycks vara mycket mer känsliga än amerikanska.

– Det vore spännande om undersökningen kunde upprepas i andra länder. Man behöver nog inte komma särskilt långt från Sverige för att hitta stora skillnader jämfört med det resultat vi fick här, tror Lina och Catherine.

Who is watching you? Den svenska rapporten som pdf-fil: Resultatredovisningen sid 44-66
http://www.it-univ.se/upl/filer/789.pdf

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Lina Eidmar, mobil 0706-55 80 12
Catherine Sallmander Prien, mobil 0708-9231 89
Kristina Höök, mobil 070-5617035

− I kunskapssamhället inför vi ofta ny informations- och kommunikationsteknologi för att ge specialister en möjlighet att utöva sin kunskap på ett bättre sätt. Idag tycks det som om förändringar blivit det vanliga och rutin tillhör det ovanliga. Det ställer krav på flexibilitet hos de anställda, säger Carina Beckerman. Samtidigt kostar det energi att förändra de mentala scheman vi använder när vi utför våra arbetsuppgifter. I samband med den nya informationsteknologins intåg på våra arbetsplatser har också ord som “utbrändhet” blivit etablerade.

Avhandlingen visar att varje specialist har en kognitiv stil som påverkar och påverkas av att ett nytt arbetsverktyg som en datoriserad patientjournal införs. När till exempel en datoriserad anestesijournal införs händer saker både inom och utom anestesiläkaren och inom och utom organisationen där han eller hon arbetar. Kunskap på en arbetsplats struktureras, men hur kunskapen struktureras beror inte alltid på ledningen utan på den som råder över kunskapens utövande.

Ett annat viktigt bidrag i avhandlingen är att ett arbetsverktyg som en patientjournal kan få en vidare betydelse på en arbetsplats beroende på vilken strategi man har för den. En datoriserad patientjournal förvandlad till ett så kallat “kunskapssystem” kan bidra till att både koordinera arbetsuppgifter och att höja kvalitén i det arbete som utförs.

Avhandlingen “The Clinical Eye. Constructing and Computerizing an Anesthesia Patient Record” av Carina Beckerman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm ges ut av EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (www.hhs.se/efi) och kan beställas på efi@hhs.se eller telefon 08-736 9075.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Carina Beckerman, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 58
Mobil: 0768-815019
E-post: carina.beckerman@hhs.se

Ett av de toppnamn Iréne Johansson lyfter fram är professor Richard Florida, verksam på just George Mason University. Han omnämns i media som ”världens just nu hetaste framtidsguru” och utsågs 2005 av tidskriften Esquire till en av årets mest briljanta tänkare. Han är känd för att ha myntat uttrycket ”The creative class” och rankar Sverige som den kreativa ekonomins hetaste land.
– Med Richard Florida får vi förhoppningsvis igång en intressant och spännande diskussion, säger Iréne Johansson.
Från Sverige nämner hon professor Thomas Andersson, rektor för Högskolan i Jönköping, som ska prata om informationsteknologi, innovation och finanser.

Uddevalla Symposium fokuserar forskningsfrågor kring regional utveckling i ett ekonomiskt perspektiv. På årets konferens, som lockat ett 100-tal deltagare från alla världens hörn, kommer vid sidan av huvudtalarnas föreläsningar även ett 60-tal papers att presenteras. Från Högskolan Väst kommer tre personer att presentera sina senaste forskningsalster inom ramen för temat ”Entreprenörskap och Utveckling – Lokala processer och Globala mönster”.
– Det här är ett brett tema som både ger möjlighet att dyka ner i lokala händelser och belysa de stora dragen i världsekonomin, säger Iréne Johansson.

Årets konferens arrangeras långt utanför Västsverige – närmare bestämt i Fairfax utanför Washington i USA på The School of Public Policy vid George Mason University. Universitet har varit en av konferensens medarrangörer och medfinansiärer under flera år.
– Amerikanarna ville få tillfälle att marknadsföra konferensen på hemmaplan vilket jag ser som ett bevis på att vi håller bra kvalitet. För vår del stämde flytten över Atlanten väl in med våra intentioner att stärka vårt internationella nätverk. Men nästa år är vi tillbaka i Uddevalla igen för att fira konferensens tioårsjubileum, försäkrar Iréne Johansson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ordförande i organisationskommittén Iréne Johansson, tel: 0520 – 22 33 58, mobiltel 0733-97 51 02, irene.johansson@hv.se